Malmö högskola
Lärande och samhälle
Barn-Unga-Samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng
Öppna förskolan
- mer än en öppen pedagogisk verksamhet
Open preschool
-more than an open educational activity
Marina Harved
Lärarexamen, 210 högskolepoäng Examinator: Eva Nyberg
Barndoms och ungdomsvetenskap
3
Förord
Hösten 2008 började jag arbetet med mitt examensarbete. Vägen har varit lång och krokig och ibland även känts hopplös. Mötet med öppna förskolan har för min egen del varit enbart en positiv upplevelse både under min tid som ensamstående småbarnsförälder och som student med fokus på min undersökning. Min empiri är insamlad under hösten 2008 och därav refererad till den gamla läroplanen för förskolan (lpfö).
Jag vill tacka alla som har stöttat mig under min väg för att bli klar med min uppsats. Framföra allt min dotter, min familj, vänner, arbetskollegor, chefer, handledare med flera.
Malmö 2017-05-22 Marina Harved
4
Sammanfattning
Syftet med min studie är att undersöka öppna förskolans pedagogiska, sociala och familjestödjande funktion i förhållande till det givna uppdraget? Hur uppfattar föräldrar verksamheten, hur ser pedagogerna på den och på sitt uppdrag. I vilken utsträckning är verksamheten pedagogisk snarare än en social gemenskap och hur ser föräldrar och pedagoger på verksamheten som socialt stödjande? Studien utförs för att undersöka öppna förskolans betydelse för föräldrarna som pedagogisk, social och familjestödjande verksamhet och vilken roll pedagogerna har i denna. Jag har använt mig av kvalitativ intervju med pedagoger, observation i verksamheten och enkätundersökning med föräldrar för att nå mitt mål med studien.
Resultatet av studien visar på att verksamheten upplevs positiv av föräldrarna både pedagogiskt och i socialt stödjande sammanhang. Verksamheten vilar på en daglig pedagogisk verksamhet medan den sociala gemenskapen och pedagogernas stödjande funktion är mer flytande och varierar från dag till dag beroende på besökarnas behov. Utmaningen för pedagogerna är att skapa kontakt med besökaren utan att tränga sig på och göra mötet på öppna förskolan till en positiv upplevelse för både barn och vuxna.
6
Innehåll
1 INLEDNING ... 7
2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 8
3 HISTORIK ... 9
3.1ÖPPEN FÖRSKOLA ... 9
3.2FAMILJECENTRAL ... 9
3.3FAMILJECENTRALEN OCH ÖPPNA FÖRSKOLAN INTERNATIONELLT ... 10
4 FORSKNINGSÖVERSIKT OCH TEORETISK FÖRANKRING ... 11
4.1FORSKNINGSÖVERSIKT ... 11
4.2TEORETISK FÖRANKRING ... 12
4.2.1SOCIOKULTURELLT PERSPEKTIV ... 12
4.2.2DEN SOCIALA KONSTRUKTIONEN AV VARDAGSLIVETS VERKLIGHET ... 13
5 METOD OCH GENOMFÖRANDE ... 16
5.1METODVAL OCH METODDISKUSSION ... 16
5.2URVAL OCH GENOMFÖRANDE ... 18
5.3FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 19
6 RESULTAT OCH ANALYS ... 20
6.1OBSERVATION ... 20
6.1.1EN DAG I ÖPPNA FÖRSKOLAN... 21
6.1.2ANALYS-EN DAG I ÖPPNA FÖRSKOLAN ... 25
6.2PEDAGOGERNA I ÖPPNA FÖRSKOLAN ... 27
6.2.1VERKSAMHETENS UPPDRAG OCH MÅL ... 28
6.2.2DET PEDAGOGISKA OCH SOCIALA ARBETET ... 29
6.2.3DEN FAMILJESTÖDJANDE FUNKTIONEN ... 32
6.2.4PEDAGOGERNAS SYN PÅ SITT UPPDRAG ... 33
6.2.5ANALYS-PEDAGOGERNA I ÖPPNA FÖRSKOLAN ... 34
6.3FÖRÄLDRAR I ÖPPNA FÖRSKOLAN ... 35
6.3.1FÖRÄLDRARNAS UPPFATTNING OM ÖPPNA FÖRSKOLAN ... 35
6.3.2FÖRÄLDRARNAS UPPFATTNING OM VERKSAMHETEN ... 36
6.3.3ANALYS-FÖRÄLDRAR I ÖPPNA FÖRSKOLAN ... 37
7 DISKUSSION OCH SLUTSATS ... 38
7.1METODDISKUSSION ... 38
7.2RESULTATDISKUSSION... 39
7.2.1HUR UPPFATTAR FÖRÄLDRAR VERKSAMHETEN ... 39
7.2.2HUR SER PEDAGOGERNA PÅ VERKSAMHETEN OCH SITT UPPDRAG ... 40
7.2.3I VILKEN UTSTRÄCKNING KAN VERKSAMHETEN SES PEDAGOGISK SNARARE ÄN EN SOCIAL GEMENSKAP 40 7.2.4HUR SER FÖRÄLDRARNA RESPEKTIVE PEDAGOGERNA PÅ VERKSAMHETEN SOM SOCIALT STÖDJANDE .... 41
7.3SLUTSATS ... 41 REFERENSER ... BILAGA 1 ... BILAGA 2 ... BILAGA 3 ...
7
1 Inledning
Den kommunala öppna förskolan är en öppen pedagogisk verksamhet i grupp för barn i förskoleåldern. Det är frivilligt för varje kommun om de vill satsa på öppna förskolan eller inte. Skolverket skriver dock i sina allmänna råd med kommentarer för öppna förskolan (Skolverket 2000) att alla barn i förskoleåldern som inte har en förskoleplats bör ha tillgång till en öppen förskola. Eftersom det är en öppen förskola betyder det att besökarna inte är inskriven eller registrerad och att de får komma och gå hur de vill inom vissa ramar som kan skilja sig mellan de olika öppna förskolorna. Det enda kravet är att barnet kommer till öppna förskolan i en ansvarig vuxens sällskap. Detta till skillnad från en vanlig förskola där vårdnadshavaren lämnar över barnet och en del av ansvaret till personalen då de inte själv är fysiskt närvarande i samma utsträckning under tiden barnet vistas på förskolan.
För de kommuner som satsar på öppna förskolan kan detta möte bli föräldrarnas första kontakt med den kommunala förskoleverksamheten. Att föräldrar och barn får en bra och trygg upplevelse på öppna förskolan kan göra övergången och överlämnandet till en vanlig förskola enklare och tryggare för föräldrarna men framförallt för barnet. Den kommunala öppna förskolan har även en familjestödjande funktion där föräldrar kan få hjälp och stöd med frågor som gäller barn och barnuppfostran samt vart man ska vända sig vid till exempel en separation, om barnet blir sjukt eller vid andra krissituationer. I rapporter och utvärderingar av öppna förskolan poängteras ofta den förebyggande roll som öppna förskolan spelar bland annat när det gäller kontakten mellan föräldrar och socialtjänsten. En avdramatisering av själva kontaktproblematiken gör att problem kan upptäckas och åtgärdas mycket tidigare än vad de annars hade gjort. Detta blir inte bara en ekonomisk besparing för kommunen utan det kan förskona drabbade familjer från mycket ångest och oro.
Inom denna verksamhet krävdes något ytterligare av pedagogerna. Här ska pedagogerna inte bara uppfylla kraven på en pedagogisk verksamhet som tillfredsställer barnens behov utan även se och uppfylla föräldrarnas behov i interaktion med sina barn. Detta väcker många frågor och tankar om öppna förskolans verksamhet.
8
2 Syfte och frågeställningar
Syftet är att undersöka öppna förskolans pedagogiska, sociala och familjestödjande funktion i förhållande till det givna uppdraget.
Följande frågeställningar förväntas uppfylla mitt syfte:
· Hur uppfattar föräldrar verksamheten?
· Hur ser pedagogerna på verksamheten och sitt uppdrag?
· I vilken utsträckning kan verksamheten ses pedagogisk snarare än en social gemenskap?
9
3 Historik
3.1 Öppen förskola
Öppna förskolan bildades 1972 utifrån en kommunal verksamhet som hette lekrådgivning. Syftet var att ge föräldrar råd och stöd om lek och leksaker som skulle ge de barn som inte hade plats i förskolan mer pedagogisk stimulans. Allt på initiativ av socialstyrelsens uppger Berg och Zetterström i sin studie Öppna förskolan – lärorika möten från 1989. Enligt Skolverkets rapport 269 Öppna förskolans utveckling En studie av perioden 1980-2005 växte sig öppna förskolan allt starkare under 1980-talet efter ett riksdagsbeslut om en förskola för alla som även innebar stadsbidrag. Från året 1977 till 1987 startades över 1000 nya öppna förskolor runt om i landet. 1991 nådde öppna förskolan sin topp i antalet verksamheter och var då uppe i 1644 stycken runt om i Sverige. Därefter har antalet verksamheter sjunkit i antal varje år. Under början av 2000-talet minskade antalet öppna förskolor dramatiskt. Detta berodde dels på mindre barnkullar och ett större antal platser i förskolan, dålig ekonomi och besparingar var också en stor orsak till nedläggningarna. Hösten 2004 fanns det 447 öppna förskolor kvar enligt Skolverkets rapport 269. Idag är öppna förskolan en del av den kommunala förskoleverksamheten men har även en social och familjestödjande funktion. Barn som inte har någon plats i förskolan bör ha tillgång till öppna förskolan menar Skolverket i sina allmänna råd för öppna förskolan (Skolverket 2000).
3.2 Familjecentral
Enligt socialstyrelsens rapport Familjecentraler, kartläggning och kunskapsöversikt ska det redan under 1960-talet väckts tankar om en samverkan mellan hälsa, pedagogik och de sociala områdena för att minska ohälsan hos barn. När verksamheterna inom vården och omsorgen blev mer professionella blev det nödvändigt med ett samordnande för att barn inte skulle kunna hamna mellan de olika verksamheterna och inte få tillgodosett sina behov. På 1970-talet startades vårdcentraler och förskolor vilket även ledde till en uppstart av föräldrautbildning och den så kallade lekrådgivningen som var föregångaren till den öppna förskolan. År 1972 kom barnstugeutredningens betänkande och med den ett förslag om att samordna mödra- och barnavårdcentralerna med den sociala barnavården och den öppna förskolan till en gemensam verksamhet som skulle kallas för familjeservicecentraler.
10
I Göteborg utökades projektet till att även integrera socialrådgivare i arbetslaget inom mödra- och barnhälsovården och i öppna förskolan. Tanken med att använda sig av socialrådgivare var att inte koppla samman detta preventiva arbete med socialkontorets arbete som för många människor upplevs negativt eller som ett personligt misslyckande. Genom att använda sig av öppna förskolan, mödra- och barnhälsovården kunde socialrådgivaren tidigare upptäcka familjer i behov av extra stöd och hjälp och därmed eventuellt undvika att problem växte sig större senare. Denna Göteborgsmodell är den som ligger till grund för de familjecentraler som finns idag. Det som skiljer de båda åt är att Göteborgsmodellen inte innehöll en samlokalisering av verksamheterna som idag är en grund för familjecentralerna.
3.3 Familjecentralen och öppna förskolan internationellt
Socialstyrelsen har i rapporten Familjecentraler, kartläggning och kunskapsöversikt undersökt om det finns liknande verksamheter i andra länder. Rapporten redovisar att två av våra grannländer Norge och Finland, utvecklade i början av 2000-talet familjecentraler som motsvarar den Svenska modellen. Storbritannien har så kallade family centre som riktar in sig på arbete med hela familjen. USA, Australien, Nya Zeeland och Canada har center som inriktar sig mot specifika områden och att där identifiera riskgrupper. Grekland och Frankrike har områdesbaserad verksamhet som mer arbetar för att erbjuda familjer olika typer av verksamheter.
I Norge och Finland finns verksamhet som motsvarar den svenska öppna förskolan. I Norge heter den åpen barnehage och i Finland öppet daghem. I övriga länder har socialstyrelsen i sin rapport Familjecentraler, kartläggning och kunskapsöversikt inte kunnat hitta någon verksamhet som var direkt jämförbar med den svenska öppna förskolan.
11
4 Forskningsöversikt och teoretisk förankring
Tidigt insåg jag att öppna förskolan är en del av den kommunala förskoleverksamheten som har kommit lite i skymundan när det gäller forskning och vetenskapliga studier. Jag har inte kunnat hitta några utländska studier i ämnet. Troligen beror detta på att verksamheter som öppna förskolan inte finns i mer än i ett fåtal andra länder.
4.1 Forskningsöversikt
I skolverkets rapport Öppna förskolans utveckling En studie av perioden 1980-2005, undersöks allt från skiftningarna i öppettider till hur antalet barn i målgruppen per öppen förskola har varierat. Rapporten kommer fram till att kommunernas avveckling av öppna förskolan på grund av besparingar är väldigt osäkert. Öppna förskolans verksamhet ses som en förebyggande verksamhet. Denna typ av förebyggande verksamhet är ofta samhällsekonomiskt lönsamma på längre sikt. Att inte upptäcka problemen tidigt kan ge en större kostnad senare. Här nämns även svenska kyrkans verksamhet som ett komplement. Kommuner som väljer att inte ha en öppen förskola använder gärna kyrkans barn- och föräldraverksamhet som ett alternativ vilket inte bör vara fallet då denna verksamhet inte har samma styr- och måldokument som den kommunala öppna förskolan. Svenska kyrkans verksamhet är inte heller ett alternativ för alla föräldrar. Undersökningen visar även på många kommuners satsningar på öppna förskolan och där utvärderingen har visat på en bra verksamhet med en god måluppfyllnad. Det syns tydligt hur kommunerna strävar efter att vara flexibla och utforma sin verksamhet efter behoven i det specifika upptagningsområdet. Utvärderingar visar även att man till stor del når de grupper man vänder sig till. Jag vill använda rapporten för att förankra mina tankar och se öppna förskolans utvecklig. Rapporten kan bistå mig med faktasiffror om hur öppna förskolan har förändrats under åren 1980-2005. Överblicken och utvecklingen av öppna förskolans verksamhet kommer att vara en viktig bit av hur öppna förskolan ser ut idag och hur den har utvecklats i de så kallade familjecentralerna.
1989 presenterades en studie: Öppen förskola – lärorika möten med Lars-Erik Berg och Lotten Zetterström i spetsen. Studien hade initierats av social-förvaltningen i Göteborg och
12
utfördes av en grupp sociologer vid Göteborgs universitet åren 1984-1986. Forskningsprojektet syftar till att undersöka öppna förskolans sociala miljö och inriktar sig mot socialisation och nätverk. Berg och Zetterström menar att personalen sätter kontaktskapandet i fokus för sitt arbete. De arbetar för att bryta småbarnsföräldrars isolering i vardagen som kan leda till ett försämrat föräldraskap. Viktigt är att arbeta för att minimera stämplingsfunktionen för föräldrar av olika anledningar inte anser sig leva upp till de krav de själv eller andra ställt på sitt föräldraskap. Föräldrarna å andra sidan upplever öppna förskolan som en angenäm mötesplats där de ”bara kan vara”. De upplever det också värdefullt att möta och samtala med andra besökare som verkar befinna sig i ungefär samma situation som de själv. Barnen upplever Berg och Zetterström som lugnare och mindre aggressiva än i den vanliga förskolan. Föräldrarna framhåller barnens sociala träning och pedagogerna framhåller en långsam modersavvänjning som bedöms vara till nytta inför barnets förskolestart. Jag kommer att använda mig av Berg och Zetterström studie för att kunna spegla mina fältstudier och tankar kring dessa. Upplever jag att öppna förskolan fyller samma syfte som Berg och Zetterström gjorde för 30 år sedan, eller har utvecklingen gått i en annan riktning?
4.2 Teoretisk förankring
Denna del kommer att redogöra för de två teoretiska perspektiv som kommer att användas i analysen av det insamlade materialet, nämligen det sociokulturella perspektivet och det utvecklingsekologiska perspektivet.
4.2.1 Sociokulturellt perspektiv
Lev Vygotskys kulturhistoriska teori ligger som grund för det sociokulturella perspektivet. Generellt beskrivs det sociokulturella perspektivet att som genom kulturella och sociala sammanhang se barns lärande och utveckling, uttrycker Säljö (2014). Människans olika uppfattningar och erfarenheter av sin omgivning ligger till grund för hens agerande menar Säljö.
Samspel och kommunikation är centrala begrepp för sociokulturellt perspektiv. Genom samspel och agerande kan individer och grupper gemensamt tillägna sig kunskap med utgångspunkt i sitt lärande och agerande. Utvecklingen och lärandet inom sociokulturellt
13
perspektiv är att de kunskaper människan tillägnar sig påverkas av vilken social omgivning de befunnit sig i menar Säljö. Människor kan även betrakta samma situation men uppleva den på helt olika sätt. Det medför att hen kan ha olika uppfattningar om hur problem skall avhjälpas. En av utgångspunkterna i det sociokulturella perspektivet är hur kollektivet och individen förhåller sig tillvarandra och hur de samspelar. Vi måste bredda fokuset och inte enbart se vad som är viktigt att kunna och vad individen lär, hur omgivningen ser ut, vilka resurser som finns och vilka förutsättningar som krävs. Säljö menar vidare att om individen har kännedom om vilka krav som ställs i det specifika sammanhanget underlättar det individens tänkande och planerande. Viktigt är även att det finns möjlighet till förändring, kunskaper ska kunna förändras och individen ska kunna utvecklas.
Det mest kända av Vygotsys begrepp är den närmsta proximala utvecklingszonen. Den är enligt Vygotsy är en ständig process och kan enkelt förklaras som skillnaden mellan personens egen självuppnådda kunskapsnivå gentemot den kunskapsnivå personen kan uppnå med stöd och hjälp av en annan person. Inom denna zon är personen öppen för kunskaper av nya kulturella redskap. Enkelt uttryckt ”den mer kompetente som vägleder den mindre
kompetente” Säljö (2014, s.122).
Det sociokulturella perspektivet vill jag använda för att belysa föräldrars och barns utveckling och lärande i sociala och pedagogiska omgivning som öppna förskolan erbjuder. Vilken roll spelar pedagogerna och övriga besökare i föräldern och barnets utveckling?
4.2.2 Den sociala konstruktionen av vardagslivets verklighet
1966 gav Peter L. Berger och Thomas Luckmann ut The Social Construction of Reality. A
treatise in the Sociology of Knoledge, 1979 utkom den första svenska upplagan Kunskapssociologi. Hur individen uppfattar och formar sin sociala verklighet. Här framförs
sociologiska teorin om den komplexa verklighetens sociala konstruktioner. Jag har valt att använda mig av två delar ur deras teori, vardagslivets verklighet och den sociala interaktionen i vardagslivet. Vardagslivets veklighet kan även förklara som den kunskap (sunda förnuft) som styr oss och vårt handlande i vardagslivet. Denna verklighet skapas av de människor som lever i den och har sitt ursprung genom tankar och handlingar och förblir verklig genom
14
dessa. I vardagslivets verklighet finns även andra verkligheter som vårt medvetande sorterar in våra upplevelser och våra liv i. De andra verkligheterna vi har tillgång till kan vara till exempel arbetets eller lekens verklighet. Vardagsverkligheten är dock enligt Berger och Luckmann den verklighet som är mest dominerande. Varje enskild individ har sin egen vardagsverklighet som är deras här och nu och bygger på deras så kallade commonsense-kunskap. Commonsense-kunskapen är bland annat kunskap som jag delar med andra och refererar till i vardagslivets rutiner i den gemensamma värld jag delar med dessa människor. Strukturen i vardagslivets verklighet är både rumslig och tidsmässig. I vardagslivets verklighet finns den zon jag har inom räckhåll och kan påverka fysiskt. Jag agerar och modifierar denna zon utefter mina behov och mitt interesse. Som förälder kan mitt behov och interesse vara att skapa en bra miljö för mitt barn och mitt intresse ligger i barnets välbefinnande. Nästa zon är något som finns i min intressesvär men inte lika direkt. Exempelvis barnmatsproduktion. Jag är intresserad av vad maten innehåller och att det är bra råvaror men jag kommer troligtvis aldrig att besöka en barnmatsfabrik.
Den sociala interaktionen i vardagslivet består i att vi delar den med andra. Att stå ansikte mot ansikte med en annan människa är den viktigaste upplevelsen eftersom den anses vara prototypen för social interaktion. Så kallade face-to-face-situationer är betydelsefulla då de till skillnad från andra sätt att kommunicera och mötas ger möjligheter för mig att tolka och uppleva den andres subjektiva känslor på ett sätt jag inte kan göra via telefon eller textmeddelande. Även om det kan finnas risk för feltolkningar i face-to-face-sittuationer så är det svårare för någon att hyckla desto längre en face-to-face-sittuation pågår. Till hjälp att tolka vår vardagsverklighet har vi det Berger och Luckmann kallar typifieringsscheman. Dessa scheman hjälper att klassificera och sortera in människor och händelser i olika fack som baseras på våra erfarenheter. Typifieringsscheman förenklar våra liv såtillvida att vi inte behöver starta från noll varje gång vi möter en ny människa utan att vi kan använda oss av våra tidigare erfarenheter. Denna förta bedömning gör att vi har ett utgångsläge varifrån vi kan börja vårt socialiserande. Allt eftersom vår face-to-face-sittuation ger oss mer information om personen modifieras vårt typifieringsschema för att passa vårt möte. I vardagslivets sociala verklighet använder vi oss varje dag av typifieringar vilka används flitigare desto längre bort från vår inre krets personen kommer. Desto mer anonym personen är desto mer använder vi oss av typifiering. Vår inre krets som vi ofta integrerar med bryter sig ur mina typifieringar och blir unika individer. Den sociala strukturen är därmed en viktig bit av vardagslivs verklighet.
15
Genom att belysa hur vardagslivsverkligheten ser ut och hur den byggs på med olika typer av verkligheter som individen skapar sig utefter sina olika intressen vill jag visa på hur olika svårt det är för olika individer att erövra vissa av zoner som ligger i deras intressesfär. Hur arbetar öppna förskolan för att göra denna erövring så enkel som möjligt för dessa föräldrar? Jag vill koppla pedagogernas arbete med första bemötande av föräldern i hallen till face-to-face-situationen. Jag vill visa på hur viktigt det är att vara medveten om hur vi klassificerar och bedömer människor vi möter för första gången. Vikten av ett professionellt och positivt bemötande som öppnar dörren till en vidare kontkt.
16
5 Metod och genomförande
Här redovisas och motiverar jag mina val av metoder samt hur studien genomfördes. Jag redovisar även för mina forskningsetiska förhållningssätt.
5.1 Metodval och metoddiskussion
Jag beslutade mig för att göra observationer för att kunna få en övergripande uppfattning om hur verksamheten i öppna förskolan ser ut även om detta var en tidskrävande metod. Jag valde ut den del av dagen då det planerats specifika aktiviteter för att tydligt se hur de pedagogiska tankarna byggs in i verksamheten. Att utföra observationer innebar att studera människor i den meningen att se i vilka situationer de naturligt möts och hur de uppför sig i dessa situationer. Det som är värdefullt med observationer är att de ger forskaren direkt tillträde till socialt samspel och sociala processer. Detta är något intervjuundersökningar och textanalyser nästan alltid bara ger indirekt och andrahandskunskap om menar Repstad (1999). Observationer är tidskrävande och det kan vara svårt att hinna med att se och notera allt som händer. Trots detta valde jag att genomföra observationer och utifrån dessa skapade jag mig en uppfattning om hur, var och vad som hände i lokalen, hur den används och vad som var mest populärt att göra för barn och föräldrar. Som observatör tog jag ställning till hur jag skulle
förhålla mig i observationssituationen. Valet föll på att vara en icke deltagande observatör,
eftersom jag var en okänd person och inte ville störa gruppens naturliga beteende (Davidsson & Patel 2003). Jag ville förklara beteenden och sammanhang som uppkommer i de specifika miljöerna som öppna förskolan erbjöd. Detta gjorde jag genom att skriva om mina observationer i en thick description, där sammanhangen och miljön sammanfattas till något meningsfullt, menar Geertz (1973).
För att få en närmare uppfattning om verksamhetens pedagogiska innehåll gjorde jag en kvalitativ intervju med de båda pedagoger som arbetade på denna öppna förskolan. Johansson och Svedner (2006) menar att när man gör en kvalitativ intervju har man bestämda frågeområden men att frågorna kan variera. Genom detta fick jag fram friare svar och tankar om vad de olika delarna i verksamheten tillhandahöll, till exempel hur pedagogerna tänker och bemöter föräldrar och barn, vad det var mer än det pedagogiska arbetet som pedagogerna
17
fick möta i verksamheten och vad som överväger, det pedagogiska eller det sociala arbetet med föräldrar och barn. Jag använde mig av en bandspelare med inbyggd mikrofon för att helt och fullt kunna koncentrera mig på intervjuobjekten och inte behöva anteckna. Detta gjorde att jag fick pedagogerna att berätta mer målande om verksamheten och inte bara svara ja och nej på frågorna. Därför försökte jag att arbeta ut öppna frågor som jag kunde följa upp och som kunde ge tillfredställande svar på mina frågor och frågeställningar.
För att få en uppfattning om vad öppna förskolan betyder för föräldrarna och för deras barn har jag genomfört en enkätundersökning. Tanken med en enkätundersökning är att jag skulle få in mycket information på ett tidseffektivt sätt. Ejvegård (1996) anser att genom att använda enkäter kan fler människor nås, det är också mindre tidskrävande arbete att bearbeta ett skriftligt material. Trots detta kan man med hjälp av intervjuer nå folks åsikter, attityder på ett djupare plan. Detta är en av anledningarna till att jag använde mig av olika undersökningsmetoder. Genom att använda observationen tillsammans med enkätsvaren kunde jag få en god bild av verksamheten där observationerna kunde bekräfta eller fälla enkätsvaren. Med enkäten ville jag få fram varför föräldrarna väljer att gå till en öppen förskola, hur de utnyttjar den samt vad det är med öppna förskolan som föräldrarna anser är positivt för sig själv och för sina barn. Enkäten var helt frivillig och anonym och genomfördes under två tillfällen. Jag presenterade mig själv för föräldrarna och berättade lite om mitt arbete. Därefter bad jag de föräldrar som ville och hade lust att komma till mig någon gång under tiden de var på öppna förskolan för att de i lugn och ro skulle kunna sitta ner och svara på min enkät. Mitt mål var att få någorlunda jämn balans mellan antalet mammor och pappor som svarade på min enkät och gärna en liten spridning i åldrarna på de barn som föräldrarna hade med på öppna förskolan. Målet var att få svar från 10-20 föräldrar för att kunna få en rättvis uppfattning om svaren. Jag fick in 21 enkätsvar varav 9 svar från mödrar och 12 svar från fäder. Även om jag försökte få ett brett urval var jag hela tiden medveten om att dessa föräldrar själva har valt att gå till öppna förskolan och många på en regelbunden basis. Därför anser jag mig kunna förmoda att dessa föräldrar kan ha en mer positiv uppfattning om öppna förskolan än vad jag skulle ha fått om jag genomfört enkät med föräldrar i ett bredare forum som till exempel på BVC (Barnavårdscentralen).
Med hjälp av mina frågeställningar ville jag peka på vilken social och pedagogisk betydelse som den öppna förskolan har, inte bara för föräldrarna och barnen utan även för hela samhället. Att jämföra föräldrarnas enkätsvar med pedagogernas uppfattning kan skapa en
18
inblick i varför föräldrar kommer med sina barn till öppna förskolan. Genom att undersöka
både besökarnas och pedagogernas upplevelser och mål med sitt besök hoppas jag kunna få en bredare och mer rättvis bild av den pedagogiska och socialt stödjande verksamheten i öppna förskolan.
5.2 Urval och genomförande
Första steget blev att välja ut och kontakta en representativ öppen förskola i södra Sverige och börja samla in information. Att nå ut med information om mitt examensarbete till de föräldrar som kommer med sina barn till öppna förskolan gick till så att: Information hängdes upp där det tydligt framgick vem jag var och vad jag skulle göra och hur jag skulle använda informationen jag samlat in. Jag använder mig inte av några namn vare sig på personal, informanter eller på den öppna förskola jag använt mig av i undersökningen. Jag lämnade även kontaktuppgifter där föräldrar som har haft frågor kunnat kontakta mig för svar. Eftersom öppna förskolan är en öppen verksamhet som inte har krav på tider eller inskrivning var jag väldigt beroende av att klargöra mitt budskap tydligt så inte föräldrarna skulle bli oroliga och osäkra över min närvaro.
Jag behövde skapa mig en bild av verksamheten och började därför med att intervjua pedagogerna och göra observationerna ute på fältet. Därefter tog jag kontakt med föräldrar som jag mötte på öppna förskolan för min enkätundersökning. Jag är medveten om att denna grupp av föräldrar inte är representativ för en vetenskaplig studie då jag använt mig av informanter som själv valt att komma till öppna förskolan och då kan antas vara positivt inställd till denna och dess verksamhet. Det jag har gjort är att erbjuda föräldrar i olika åldrar och kön, med olika kulturell och socioekonomisk bakgrund och föräldrar med barn i olika åldrar att fylla i min enkät, utifrån hur de är representerade på öppna förskolan. Mitt mål var att få 10-20 informanter att svara på min enkät, naturligtvis helt anonymt.
För att få en bild av den pedagogiska tanken och planeringen bakom öppna förskolans verksamhet har jag intervjuat två pedagoger i personalen. Jag ville i lugn och ro kunna ta del av de tankar som pedagogerna har kring verksamheten i sin öppna förskola.
19
5.3 Forskningsetiska överväganden
Studien har genomsyrats av de forskningsetiska principer inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning som vetenskapsrådet (2002) tar upp. De fyra huvudkraven är: informations-, samtyckes-, konfidentialitets- och nyttjandekravet.
Pedagoger och föräldrar som deltog i studien blev informerade både skriftligt via informationsblad som sattes upp på informationstavlan och muntligt vid de tillfällen jag befann mig på öppna förskolan och inhämtade information till min studie. Det fanns även kontaktuppgifter om några frågor eller andra funderingar skulle dyka upp. De informerades om att deras deltagande var helt frivilligt och anonymt, även att det insamlade materialet behandlas konfidentiellt. Efter att arbetet och analysen slutförts kommer allt material att förstöras så att det inte kan användas till någon annan studie.
20
6 Resultat och analys
I detta kapitel redovisas resultat av mina observationer, intervju och enkätundersökning. Kapitlet är uppdelat i tre större delar där resultatet redovisas och diskuteras. Detta för att tydligt redogöra för vad jag har sett i observationerna, vad pedagogerna uttryckt och vad föräldrarna uttryckt. Del ett har fokus på observationerna, andra delen på intervjun med pedagogerna och tredje på enkätundersökningen med föräldrarna. Del ett redovisas som en thick description, del två och tre redovisar mina resultat utifrån pedagogernas respektive föräldrarnas perspektiv. Varje huvuddel avslutas med en analys där koppling görs till teori och tidigare forskning.
6.1 Observation
Den öppna förskola som jag har valt att använda för att samla in mitt empiriska material är inrymd i ett så kallat familjens hus, en familjecentral där det även finns Barnmorskemottagning, Barnhälsovård (BVC), Socialrådgivning och en Familjeförskola. Här arbetar personalen med att främja hälsa inom familjer med barn mellan 0-6 år. På öppna förskolan arbetar två förskollärare heltid och det finns även ett nära samarbete med övriga personalen på familjecentralen. I de allmänna råden från Skolverket (2000) beskrives den kompetens de eftersöker hos personalen i öppna förskolan så här:
Personalens kompetens är avgörande för kvaliteten i den öppna förskolan, liksom i övrig förskoleverksamhet. Den öppna förskolan ställer krav på pedagogiskt utbildad personal med teoretisk och praktisk kompetens när det gäller arbete med såväl barn som vuxna.
Skolverket: (2000:17)
För öppna förskolan är det alltså extra viktigt att hitta personal som har den rätta kompetensen inte bara för att fylla barnens behov utan även för att kunna stötta föräldrarna i deras föräldraskap, barnuppfostran och välmående. På öppna förskolan där jag gör mitt empiriska arbete tjänstgör två förskollärare, båda med olika bakgrund och erfarenheter som de har plockat med sig och haft mycket nytta av under sina år på öppna förskolan.
21
6.1.1 En dag i öppna förskolan
Under tre tillfällen gjorde jag observationer som icke deltagande observatör på min utvalda öppna förskola. Dessa observationer har jag sammanställt och valt att redogöra som en thick description för att så tydligt som möjligt beskriva alla stämningar och sociala diskurser som kan uppstår under en förmiddag på öppna förskolan.
Klockan är 08:00 och den långa och breda hallen där föräldrar och barn kommer in och kan hänga av sina kläder är fortfarande tom och öde. De båda pedagogerna är redan i full fart med att förbereda och planera inför dagens aktiviteter på det lilla kontoret längst bort i andra ändan av hallen, lite gömt bakom dockornas hemvist och den lilla affärsverksamheten som har både kassaapparat och förpackningar av olika slag. Från kontoret hörs pågående telefonsamtal till BVC sköterskor och socialsekreterare som alla är en del av det som kallas Familjens hus. Pedagogen som inte sitter i samtal går med raska steg in mot det stora öppna rummet som är kombinerat kök, matplats och lekhörna. Kaffet sätts igång och en underbar doft sprider sig i rummet. Pedagogen börjar plocka ner stolar från borden där föräldrar och barn senare kommer att sitta ner och fika eller äta sin medhavda lunch.
Pedagogen fortsätter runt in i ett litet sidorum för att tända en liten lampa. Rummet är för de lite lugnare aktiviteterna och där finns både soffor, böcker och handdockor. Pedagogen fortsätter runt i lokalerna och plockar med småsaker som inte ligger på sin rätta plats. I ett rum bredvid kontoret ligger ateljédelen med en lång vägg med hyllor och en diskbänk där papper, penslar, målarfärger förbereds och burken med lera öppnas. I en lina i taket hänger det färgglada konstverk på tork från gårdagen. I det stora samlingsrummet som kan avgränsas från ateljén med en vikvägg där hänger utklädningskläderna fint på sina krokar och hattarna ligger i sin låda. Madrasserna är staplade på varandra i ett hörn och bara väntar att bli hoppade på. Det är lugnt och stilla förutom klirret från koppar och glas som plockas ur diskmaskinen. I hallen har den andra pedagogen börjat fylla på hyllorna med informationsblad och ser till att tavlan där besökarna markeras med ett streck görs ren och uppdaterad till dagens datum.
Nu börjar klockan närma sig 09:00, snart ska dörrarna öppnas för dagen. Det står redan förväntansfulla och otåliga föräldrar och barn utanför och väntar på att få komma in och börja dagens aktiviteter. När dörrarna öppnas står båda pedagogerna och välkomnar alla i hallen
22
med stora leenden och en glädje och förväntan sprids snabbt i rummen. En ganska jämn fördelning av mammor och pappor anländer i en strid ström in genom dörren, många kommer från närområdet och uppskattas tillhöra medel och övre medelklass. Många av besökarna har varit här många gånger tidigare och finner sig snabbt tillrätta i alla rummen. Föräldrar serverar sig själv kaffe eller te och lägger några kronor i skålen på bänken. Förstagångsbesökarna blir snabbt uppsökta och omhändertagna av pedagogerna och får lite information om vad öppna förskolan är och hur de jobbar i Familjens hus. Efterhand delar pedagogerna upp sig och alternerar så att en av dem alltid finns och välkomnar i hallen och den andra rör sig runt bland besökarna i de andra rummen. Det börjar samtalas med barnen och föräldrarna om allt mellan himmel och jord. Små sår som behöver blåsas på, frågor om utslag eller hur spädbarn ska börja introduceras till fast kost. Föräldrar vars ögon haft något oroligt i blicken när de kom har nu fått ett litet lugn över sig. Barnen leker på golvet med bland annat lego och klossar, några experimenterar med ljud bland rytminstrumenten. Några små barn som precis tagit sina första steg turas om med hjälp och stöd av föräldrarna att klättra upp och åka ner för den lilla rutschkanan. Glädjen i ögonen och de glada skriken går inte att ta miste på trots att några försök till att tränga sig före i kön förekommer. Föräldrarna finns då nära och styr upp situationen och barnen återgår till att öva turtagning.
Vid klockan 10:00 börjar det strömma in allt fler besökare och lokalen börjar bli ganska full. Det finns en markant skillnad mellan förstagångsbesökarna och de så kallade stammisarna som kommer flera dagar i veckan. Barnen finner sig ganska snabbt tillrätta medan de vuxna är lite trevande och gärna observerar de andra besökarna innan de plockar fram papper och färg till sitt barn eller vågar sätta sig och ta en kopp kaffe och fika med barnet vid ett av borden. Pedagogerna cirkulerar runt läser snabbt av varandra med ett vant öga för att se om någon av dem behöver byta position och ta över den andres roll som den mottagande pedagogen som alltid finns i nära anslutning till hallen. Inga stora och djupare samtal har ännu dykt upp denna dag men flera nya ansikten som visas runt i lokalerna. Stämningen är positiv och nästan hemtrevlig, stammisarna hjälper till att brygga nytt kaffe och tevatten och ställer undan kaffekoppar som någon har glömt.
Förmiddagströttheten börjar visa sig hos de yngsta barnen och föräldrar börjar rota i sina väskor efter ett litet mellanmål. En mamma drar sig undan in i det lite lugnare rummet med dämpad belysning med sina två barn för att kunna amma det minsta av barnen i en lite lugnare miljö, samtidigt som hon kan ha uppsikt över det lite äldre barnet som leker med
23
handdockorna. Under tiden har lokalen blivit fylld till sin maxgräns som brandmyndigheten satt till 70 personer. För att inte riskera säkerheten för besökarna så blir pedagogerna tvungna att sätta upp en lapp med information om max antal personer och sedan låsa dörren så detta inte överskrids. Under denna procedur tvingas de avvisa ett flertal föräldrar som hade tänkt sig en förmiddag på just denna öppna förskolan.
När klockan närmar sig 10:30 tar en av pedagogerna och frågar några av de lite äldre barnen om de vill följa med och välja ut sångpåsar till den stundande sångsamlingen och det syns tydligt hur barnen växer med sin uppgift. Strax innan klockan slår 10:30 kopplar pedagogerna om telefonen till växeln inne på Familjens hus för att slippa störande telefonsamtal under sångsamlingen. Stammisarna har sedan en stund funnit sig tillrätta i det stora lekrummet som har fått en lätt och snabb undanplockning. Spänningen stiger och barnen samlas på madrasserna som ligger framför de små pallarna där gitarren ligger redo. Pedagogerna samlar ihop och informerar de nya om vad som kommer att ske härnäst och alla drar sig in mot lekrummet som nu är helt fyllt av barn och vuxna. Några sitter på golvet med sina små barn i knäet, några barn sitter själv längst fram på en madrass medan förälder har dragit sig tillbaka längst bort vid fönstret. Allt för att så många som möjligt ska få plats och kunna se. Pedagogerna kommer in och sätter sig längs med väggen och tar upp gitarren och börjar sångsamlingen.
Ett ackord spelas på gitarren och alla stammisarna stämmer upp tillsammans med pedagogerna i startsången ”Nu rullar våran sång igång”. En av pedagogerna spelar gitarren med säker hand och den andra gör rörelser eller sköter de figurer som hör till den speciella sången. De har sen tidigare tillsammans läst av vilken typ av publik dagen erbjuder och anpassar en del av sångerna därefter. Åldrarna på barnen varierar mycket olika dagar och olika sånger riktar sig mer och mindre till olika stadier i barnens utveckling. När sångpåsarna kommer fram höjs spänningen hos barnen längst fram som hjälper pedagogerna med de olika figurerna som hittar på lite olika bus. Här kan vi möta Grodan Greta och Hunden Pelle likväl som någon av våra mer traditionella barnvisfigurer som Ekorr´n satt i granen. Påsarnas innehåll är väl genomtänkta inte bara ur ett pedagogiskt perspektiv utan även ur genus- och språkutvecklingsperspektiv. Pedagogerna har själva gjort många av sångerna för att täcka in viktiga ämnen och bryta mot de traditionella och stereotypa genusrollerna, både för den enskilda individen och i familjesammansättningar. När barnet uppfattar rytmerna och intervallerna i sånger och ramsor övar barnet upp sin förmåga att forma olika ljud i språket.
24
Genom att använda en balanserad mix av traditionella och egenskrivna sånger och ramsor lyckas pedagogerna att möta alla delar av den stora publiken. Kan man inte sjunga kan man med eller utan hjälp av sin förälder göra rörelserna. Sångstunden innehåller även en lugnare och stillsammare del där barnen får möjlighet att lägga sig ner på madrasserna och en uppspelt glädje utmynnar i ett lugn när ett stort cirkelformat tygstycke i olika färger plockas fram. Den så kallade fallskärmen. Föräldrarnas uppgift är att lyfta och sänka tygstycket så att luften fångas i tyget vilket ger en mycket rofylld effekt på barnen som ligger och fascineras där under. Strax därefter samlas tygstycket in och sångstunden lider mot sitt slut. Liksom det fanns en startsång så finns det även en slutsång vilken passande nog har fått namnet ”Slutsång”.
Klockan har nu redan blivit 11:00 och många av besökarna, speciellt de yngre, börjar bli trötta och hungriga. En del föräldrar har förberett med medhavd lunch och sätter sig tillrätta vid borden och hämtar sin mat ur det kylskåp som står till besökarnas förfogande. En doft av färdig barnmat på burk blandas med exotiska kryddor, barn som gråter och skriker ut sin otålighet medan föräldern väntar tålmodigt på sin tur att få använda mikrovågsugnen. Många väljer däremot att tacka för idag och lämna öppna förskolan för dagen och inta sin lunch och vila på annan plats. Samtidigt som många lämnar lokalen så droppar det in nya besökare. Pedagogerna delar snabbt upp sig och den ena kontrollerar om de har några missade samtal som kommit under sångsamlingen medan den andra möter upp nyanlända besökare i hallen.
Timmen som förflyter innehåller mycket pratande och fikande bland de vuxna besökarna sinsemellan men även med pedagogerna. Föräldrar följer sina barn runt i rummen och interagerar eller observerar när deras barn tar sig an olika aktiviteter. Ibland behövs en hjälpande hand och ibland ett handfast ingripande för att stötta eller medla. Några av föräldrarna är mer framåt och har inga problem med att tillrättavisa några av de besökande barnen medan de flesta håller sig till att ta ansvaret för sitt eget barn. Pedagogerna får en fråga om hur man kan tänka med ett barn i tidig förskoleålder som bits? En av pedagogerna sätter sig ner med föräldern och samtalar en stund och föräldern verkar något lättare till sinnet när hen packar ihop för dagen. 11:30 börjar pedagoger att så smått plocka undan disk och lägga undan leksaker. Många av barnen vill gärna hjälpa till och föräldrarna hakar på. Disken ställs in i diskmaskinen och föräldrarna packar ihop sina medhavda saker och strax innan kl 12:00 har alla besökarna lämnat öppna förskolan och lokalen är helt öde förutom de två
25
pedagogerna som häller ut gammalt kaffe i vasken och torkar av de barnmatskladdiga borden så eftermiddagens verksamhet kan starta upp klockan 13:00.
Eftermiddagspassen varierar från dag till dag och fyller lite andra behov än förmiddagens aktiviteter. Dagens Baby-öppet liknar mycket förmiddagen med skillnaden att det enbart är till för föräldrar med barn under 1 år. Denna grupp domineras av mammor och diskussioner som präglar den nyblivna förälderns vardag, det viktiga äta, bajsa och sova. På många av dessa föräldrar märks det tydligt hur uppskattat och avslappnande det är att få prata med andra vuxna som är på samma ställe i livet och bygga ett kontaktnät. Kunna ställa frågor som glömdes bort vid sista kontrollen på BVC eller ventilera lite av sina funderingar kring att vara nybliven förälder. Sångstunden är förkortad och anpassad till de allra yngsta barnen och sångerna innehåller mycket djurläte och rörelser som barnet kan få hjälp med av föräldern.
6.1.2 Analys- En dag i öppna förskolan
Denna analys kommer att bestå av två delar då jag delar upp den i en del om pedagogerna och en del om de besökande föräldrarna.
Pedagogerna har en stor uppgift i att hålla ett öppet sinne för att kunna möta alla de föräldrar som varje dag kommer till öppna förskolan. Pedagogerna har som Berger & Luckmann (1979) menar många face-to-face-situationer varje dag. Det är ett av pedagogernas syfte med att alltid vara närvarande i hallen för att kunna få en första positiv face-to-face-situation med varje besökare. Detta ger en större möjlighet för pedagogen att senare under vistelsen återuppta en kontakt då besökaren och pedagogen inte längre är helt anonyma för varandra. Något pedagogerna måste vara medvetna om i sin vardagsverklighet på öppna förskolan är det Berger & Luckmann kallar typifiering. Vi sorterar in saker, människor och händelser i olika kategorier (typer) utefter vad vi har för egna erfarenheter och referenser. Pedagogerna måste vara medvetna om hur de bemöter varje individ på ett neutralt och positivt sätt och inte färgar bemötandet med sina personliga typifieringar. Under mina observationer såg jag många exempel på hur pedagogerna avläste föräldern och barnet som kom som besökare till öppna förskolan. Några möten var rakt på med direkt ögonkontakt och föräldrarna var väldigt ogenerade och presenterade sig och sitt barn medan andra möten var försiktigare och nästan behövde lockas fram. I det sist nämnda mötet var det viktigt för pedagogerna att vara
26
medveten om att inte forcera fram utan försiktigt och ofta genom barnet hitta ett positivt möte. När pedagogerna lyckats med första mötet blir det ofta lättare att mötas igen och efterhand bygga upp ett förtroende. Det ogenerade mötet är ofta öppet i det första skedet men det betyder inte alltid att det är lätt att nå djupare och bygga upp ett förtroende.
Föräldrarna som besöker öppna förskolan får sin första face-to-face-situation direkt av pedagogen som möter upp i hallen. Enligt Berger & Luckmann är face-to-face-sittuationen den viktigaste upplevelsen och prototypen för interaktion vilket ger de inblandade individerna direkt respons utifrån motpartens erfarenheter och typifiering. Att som förälder här kunna göra en positiv bedömning av den första face-to-face-situationen är väldigt viktigt för att senare utöka sitt socialiserande. Det kan vara att föräldern själv tar upp kontakten med andra föräldrar eller genom barnets lek med andra barn i samklang med deras föräldrar. Dessa sociala möten är av stor betydelse för många föräldralediga som under föräldraledigheten får pausa från några av sina annars dagliga verkligheter som till exempel jobbverkligheten. Det viktiga med face-to-face-situationen är att personerna kan läsa av varandra i mer än det uttalade ordet. Tonfall, mimik och kroppsspråk gör det lättare att placera in mötet och samtalet i de egna typifieringarna vilket i sin tur gör det enklare att hantera för individen, i detta fall föräldern. Inget av detta fungerar genom skriven text, så som sms och mejl med mera på vilket sätt många konverserar idag. I face-to-face-situationen är det således lättare att utläsa vilken sinnesstämning eller intention motparten har, är hen glad, sarkastisk eller rent av en lögnare.
Förstagångsbesökarna har tagit steget in i nästa zon i sin intressesfär. Detta adderar en ny verklighet till besökarens vardagslivsverklighet. Verkligheten öppna förskolan. Att ha blivit förälder har skapat en intressesfär som tidigare inte fanns och därav når de nya zoner som tidigare varit ointressanta menar Berger & Luckmann.
Under min observation såg jag tydligt skillnad mellan förstagångsbesökaren och de så kallade stammisarna. Stammisarna som kom till öppna förskolan flera gånger i veckan hade för längesedan erövrat denna zon som öppna förskolan är och gjort den till en viktig verklighet i vardagslivsverkligheten. Förstagångsbesökaren observerade betydligt mer och tog in information om lokalen, föräldrar, barn, pedagoger och olika sätt att föra sig i rummet. Några tog snabbt steget att socialisera med övriga besökare och några drog sig lite mer undan för att i lugn och ro observera vidare och skaffa sig fler erfarenheter att typifiera för att så
27
småningom lättare hantera alla intryck och möten. Det sociala samspelet och mötena med föräldrar i liknande situation är viktigt och upplevs värdefullt av föräldrar som besöker öppna förskolan skriver Berg och Zetterström (1989).
6.2 Pedagogerna i öppna förskolan
Genom intervjun med pedagogerna försöker jag få en bild av vad det är för typ av pedagoger som jobbar i öppna förskolan och vad som krävs av dem i deras dagliga arbete. Under tiden jag gjorde mitt fältarbete uppkom även en oväntad vinkling utifrån ett genus perspektiv, vilken jag tar upp i 6.2.2 Det pedagogiska och sociala arbetet.
Pedagog 1 (P1) har arbetat på denna öppna förskola sen den startade. Tidigare arbetade hon inom förskolan och har även haft en chefstjänst inom utbildningsverksamheten i stadsdelen. Efter många år med administrativa sysslor ville hon tillbaka och arbeta pedagogiskt. Efter många år med administrativt arbete kände hon sig lite osäker på hur det skulle kännas att arbeta i en barngrupp igen. Hon fick då möjligheten att arbeta med både föräldrar och barn i öppna förskolan som för henne blev en väldigt bra lösning. P1 tyckte att få lov att arbeta med föräldrarna, barn och familjer utan att hela tiden ha ena foten i en specifik barngrupp, med allt vad det innebär, skulle bli både utmanande och spännande.
Pedagog 2 (P2) arbetade med barn i åldern 1-7 år i förskolan. När skolan förändrades och förskoleklasserna startade fick hon möjlighet att följda en barngrupp upp i skolan. Där arbetade hon sedan i ett arbetslag år 0-3 när hon mer och mer började uppmärksamma problemet med att involvera föräldrarna i förskolans och skolans verksamhet. När hon funderade som bäst på hur man skulle kunna stärka föräldrarnas engagemang i förskola och skolan såg hon annonsen om en tjänst i öppna förskolan och där såg hon att möjligheterna öppnade sig. Nu har P2 arbetat många år med föräldrar och barn i öppna förskolan.
Pedagogerna var båda inriktade på föräldrarnas delaktighet i förskolan och skolan. Här fann de möjligheten att kunna fokusera på föräldern och barnet var för sig men även i deras samspel utan att ansvara för en barngrupp. Berg och Zetterström (1989) menar att pedagogerna sätter kontaktskapandet i fokus både mellan föräldern och barnet men också
28
mellan föräldrarna och detta i sin tur ger lugnare och mindre aggressiva barn. Pedagogerna känner sig friare att fördela sin tid även om den långtifrån räcker till allt de vill. De fann varandra genom sitt gemensamma intresse för musik och sång som blev en del av verksamheten. Detta är inte bara ett trevligt inslag utan medvetet och genomtänkt för att främja bland annat barnens språkutveckling. Även samspelet i gruppen gynnar individens lärande och den tillägnade kunskapen påverkas av den sociala omgivning de befinner sig i menar Säljö (2014). Pedagogerna har profilerat sin verksamhet genom att ha en sång och musiksamling varje dag. Där sjunger de både gamla kända barnvisor men även mycket nytt eget material. Varje sång har sin egen lilla figur och historia som medföljer i en så kallad sångpåse. Ett sätt för barnen att se och känna igen figurer i sånger och konkret bilda sig ett minne av vad sången handlar om menar de båda pedagogerna. Grodan Greta och lammet som vill dansa Lambada är bara några exempel på sådana här karaktärer.
6.2.1 Verksamhetens uppdrag och mål
Eftersom verksamheten på denna specifika öppna förskola ingår som en del i ett Familjens Hus har den dels övergripande målsättningar som gäller hela Familjens Hus verksamhet och dels målsättningar som gäller öppna förskolans verksamhet. Jag kommer att fokusera på målsättningarna som riktar sig mot öppna förskolans verksamhet eftersom min studie är riktad mot deras arbete.
Pedagogerna på öppna förskolan menar att de naturligtvis följer Läroplanen för förskolan (Lpfö 98) och de mål som finns där, även kommunen och stadsdelens planer och mål och till slut sina egna uppsatta mål och metoder här på Familjens Hus Öppna Förskola.
De fem övergripande målen för Familjens Hus Öppna Förskola:
· Vara en inbjudande och positiv mötesplats med musiken i fokus.
· Verka för ett öppet klimat där föräldrar och barn känner delaktighet i verksamheten. · Skapa förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av kön, social eller
etnisk bakgrund.
· Att ha fokus på utsatta barn och deras föräldrar. · Främja barns utveckling i samspel med föräldern.
29
Pedagogerna menar att det är viktigt för dem att känna sig förankrade. Eftersom pedagogerna varje dag möter nya barn och föräldrar och inte heller vet vilka som kommer dagen därpå är det extra viktigt att dels arbeta allmänt med att utveckla barnet i samspel med föräldern och dels möta varje individ för att knyta den personliga kontakt som är viktig för att alla ska känna sig positiva, trygga och välkomna. Detta bygger på en första och positiv face-to-face-situation där den viktiga första kontakten knyts menar Berger och Luckmann (1979). All planerad verksamhet måste vara givande både för de barn men även för de föräldrar som kommer flera gånger i veckan liksom för de som kommer för första gången. Sångstunder är därför väldigt populära menar pedagogerna. Där finns alltid något som passar alla. Kan man inte sångerna kan man alltid klappa händerna med hjälp av sin förälder eller bara lyssna och skapa sig en bild av språket och kanske lära sig några nya ord. Det är samspelet och kommunikationen som är utgångspunkten i lärandet både individuellt och i grupp menar Säljö (2014).
Pedagogerna berättar att de har en stor fördel eftersom de är två heltidsanställda här på denna öppna förskola, det medför att när båda är där finns det tid för den ena att hjälpa och stötta om någon behöver prata och under tiden kan den andra ta emot de som kommer vid dörren och hjälpa nya föräldrar och barn tillrätta i lokalerna. Det går inte en enda dag utan att något barn med förälder kommer för allra första gången.
För att kunna möta föräldrar med alla frågor och idéer så måste pedagogerna hänga med i det ständiga medieflödet. Ett tag var det aktuellt med Super Nanny och liknande program som inriktar sig på uppfostran men som kanske inte alltid överensstämmer med de metoder vi förespråkar säger P2. Här är det väldigt viktigt att vi vet vad föräldrar pratar om och menar och att vi pedagoger här har en gemensam uppfattning om vad som kan vara bra och mindre bra. Detta är för övrigt något som gäller alla pedagoger men för oss här på öppna förskolan som arbetar väldigt mycket och nära föräldrarna känns det extra viktigt.
6.2.2 Det pedagogiska och sociala arbetet
Genusbegreppet är kortfattat hur vi kan beskriva och problematisera relationer och maktaspekter i relationer mellan kvinnor och män. Genusmönster ser olika ut och utvecklas olika i olika relationer, samhällen och traditioner. Våra genusföreställningar är djupt rotade i vår identitet och Ingegerd Tallberg Broman menar i sin bok Pedagogiskt arbete och kön
30
(2002) att genusstrukturen är en segstruktur som inte är lättförändrad vilket kan ge många i vårt mångkulturella samhälle motsägelsefulla uppfattningar om vad genus står för eftersom det är så kulturellt och traditionellt betingat. Detta gör det viktigt att barn får ta del av en miljö som är genomtänkt och kan vidga både föräldrars och barns uppfattning om kvinnligt och manligt.
Den öppna förskola där jag samlat mitt empiriska material är genussäkrad och mycket fokus läggs på att nå både mammor och pappor i lika stor utsträckning. Att vara genussäkrad öppen förskola betyder bland annat att de sånger och det material som styrs av pedagoger lika ofta handlar om flickor som om pojkar och lika ofta om mammor som om pappor. Det handlar även om att hitta material som både bekräftar och bryter de traditionella könsrollerna. Detta för att ge barnen en naturlig utgångspunkt där genus inte har någon betydelse för vad man gör och hur man gör det. Ingegerd Tallberg Broman (2002) menar att genusbegreppet är ett stort och innehållsrikt begrepp som innehåller sociala, kulturella och historierelaterade begrepp. Detta kan göra det svårt att greppa och därför viktigt att föra in i våra lärmiljöer. Detta stärker även mammorna och papporna som vill får stöd i att bryta traditionella mamma/pappa roller. HBTQ- (Homo, Bi, Trans och Queer) frågor är även det något som är representerat och hela tiden aktuellt på den öppna förskolan jag valt ut. Ofta är problemet för förskolor och andra institutioner som vill genussäkra sin verksamhet att hitta material.
Pedagogerna på öppna förskolan jag har undersökt har själv tagit sig an problemet med bland annat barnsånger och skriver tillsammans mycket av det material som de använder under sina musikstunder. Dessa sånger har ett starkt genustänkande och innehållet är jämt fördelade mellan könen så långt som det varit möjligt. Pedagogerna har även tagit chansen att skriva texter om olika familjeförhållanden och inte bara det traditionella mamma, pappa, barn konceptet. Här framhålls även de ensamstående, samkönade föräldrarna och andra typer av familjekonstellationer som ibland kallas regnbågsfamiljer och stjärnfamiljer, alla dessa grupper är nämligen representerade bland öppna förskolans besökare.
När jag har gjort mina observationer har jag kommit fram till att de förmiddagar när alla är välkomna är antalet mammor och pappor väldigt jämnt fördelat. När jag samtalat med några av föräldrarna som varit och besökt andra öppna förskolor får jag reda på att så ser det oftast inte ut på andra öppna förskolor. På Familjens hus öppna förskola valde man att under en tid satsa lite extra för att locka papporna, under denna period var fredagsförmiddagarna vigda
31
endast för pappor med sina barn. Denna satsning kan ha gjort att pappor oftare väljer att gå till denna specifika öppna förskola eftersom det är större chans att träffa andra pappor här. Även om huvudsyftet med att gå till öppna förskolan inte är att umgås med andra föräldrar så menar jag att det har större betydelse för många än vad de vill erkänna eller ens är medvetna om att det finns föräldrar att umgås med som är i samma situation och som föräldern kan känna igen sig själv och sin situation i. Detta kan ha förenklat för några pappor att ta sig an öppna förskolans verklighet som en av sina vardagsverkligheter (Berger och Luckmann, 1979).
Berg och Zetterström (1989) uppgav att föräldrarna i deras forskningsprojekt kom till öppna förskolan för det var en angenäm mötesplats där de ”bara kan vara”. Fokuset från föräldrarna verkar ha flyttats från de själva till barnet i större utsträckning. Jag upplever trots detta att många föräldrar fortfarande har öppna förskolan som en avslappnad mötesplats även för sin egen del.
Tisdagar och torsdagar har öppna förskolan Baby-öppet på eftermiddagen klockan 13-15. Då är föräldrar med barn under 1 år välkomna och antalet pappor är då i minoritet. Detta beror förmodligen till största del på att kvinnan oftare är hemma den första tiden med barnet och mannen något senare. För den här gruppen föräldrar vill jag också påpeka betydelsen av att träffa andra vuxna i samma situation. Bland denna grupp av barn är lek och stimulans väldigt viktig men ju äldre barnet blir desto större stimulans får barnet av själva mötet med andra barn. För ett spädbarn kan därför förälderns reaktion och välmående genom mötena på öppna förskolan ha stor betydelse och gynna barnets utveckling och kontakten med föräldern.
En eftermiddag i veckan har de båda pedagogerna tid för enskilda samtal med föräldrar som önskar stöd, hjälp och råd i sitt föräldraskap eller någon att utbyta tankar om hur barnets/barnens framtid ser ut med förskola och skola. Pedagogerna berättade att det är många som har mindre problem och ofta redan har en lösning på dem, de vill bara få berätta och få bekräftat allt detta för någon utomstående som har erfarenhet och kan bekräfta att de är inne på rätt spår. Behovet av att bli bekräftad och att vara en bra och duglig förälder är väldigt viktigt för många. Vi kan genom våra samtal stötta, vägleda och erbjuda dem hjälp med kontakter inom familjens hus andra verksamheter men även utanför våra väggar, säger de båda pedagogerna. Att fokusera på nätverk och kontaktskapande var även något som Berg och Zetterström (1989) menade var en av personalens uppgifter. Eftersom vi lever i ett föränderligt samhälle så ändras även människorna inom vårt upptagningsområde. Därför har
32
öppna förskolan en eftermiddag i veckan då vi utefter de behov vi ser har verksamhet som inriktar sig på olika grupper av föräldrar. Detta kan vara till exempel ensamstående föräldrar, flerspråkiga familjer med mer än ett modersmål för barnet eller grupper med annat modersmål än svenska. För tillfället har vi en grupp med arabisktalande mammor som träffas och även får hjälp och stöd av varandra och vår arabisktalande brobyggare. Brobyggaren är i detta fall en kvinna som hjälper arabisktalande familjer med kultur- och språksvårigheter som kan uppstå i mötet med socialtjänst, hälso- och sjukvård. I dessa grupper får dessa föräldrar chans att möta andra föräldrar och på detta sätt stärka sina band och utöka sitt kontaktnät. Detta är speciellt viktigt för de som inte varit i Sverige under så lång tid eller som är nyinflyttade i området menar pedagogerna under intervjun.
6.2.3 Den familjestödjande funktionen
Pedagogerna berättar under intervjun att de bara hjälper de föräldrar som själva söker och vill ha hjälp. De fortsätter med att berätta att de aldrig klampar in på föräldrarnas territorium och försöker rätta till eller ge pekpinnar. Berg och Zetterström (1989) nämner detta som att minimera stämplingsfunktionen som de upplevde att vissa föräldrar var rädda för när de inte nådde upp till de krav de ställt på sitt föräldraskap. Pedagogerna går varsamt tillväga genom att ge idéer om hur föräldrar kan leka med sitt barn och hur de kan lösa olika besvärliga situationer som kan uppstå. Vi vill värna om föräldrarnas relation till sitt barn och inte vår relation till barnet. Det är viktigt att vi inte tar över, det får osäkra föräldrar att känna sig mer osäkra och i vissa fall få dem att känna sig som dåliga föräldrar och det skulle vara ett misslyckande från vår sida.
Pedagogerna menar att det ofta kan räcka med några väl valda ord för att bryta isen och det gör att de kan få igång en dialog med föräldrarna. Det blir då lättare att avgöra om de vill ha stöd och om det finns ett intresse av att få hjälpa till med idéer. Märker vi att problemen är större än vi kan hantera eller att det ligger utanför vårt kompetensområde, kan vi hjälpa till att slussa föräldern och familjen vidare till rätt person säger P1. Som en hjälp till föräldrarna bär all personal på Familjens Hus namnbricka med yrkestitel. Föräldrar som är stressade, oroliga eller i en pressad situation kommer fram med alla sina frågor till oss, det blir lättare att peka på att vi är förskollärare och inte BVC-sköterskor eller socialrådgivare menar pedagogerna.
33
Vidare i intervjun berättar pedagogerna att ett populärt ämne som många föräldrar även oroar sig över och vill prata om är förskolan. Hur ska man göra för att ställa sig i kö och hur vet man om det är bra där man har fått plats? Det kan vara väldigt känslomässigt jobbigt för föräldrar och barn att börja i förskolan. Det hela kan också förvärras om man som förälder har ett barn som biter eller slåss. Finns det något man kan göra åt det? Här kan vi hjälpa till och föräldrarna kan öva sig på alla dessa saker, få hjälp, stöd och en klapp på axeln för att visa att de duger och är de bästa föräldrarna till sitt barn, menar de båda pedagogerna.
Som pedagoger får vi vår belöning när föräldrar som för första gångerna kommer med nedsänkt huvud, förtvivlan i blicken och panik för att deras barn skriker hela tiden, går ut några månader senare med huvudet högt och kontroll på sin tillvaro. Då vet vi som pedagoger att vi kan sätta en OK stämpel i pannan på både föräldern och barnet och det är lika mycket en bekräftelse för oss som för dem.
6.2.4 Pedagogernas syn på sitt uppdrag
Arbetet i öppna förskolan skiljer sig mycket från arbetet i en vanlig förskola. I öppna förskola är föräldrarna lika mycket föremål för den pedagogiska verksamheten som barnen. Berg och Zetterström (1989) menar här att öppna förskolan ger barnen och föräldrarna en långsam och successiv som de kallar det ”modersavvänjning” som inte finns att tillgå någon annanstans. Mycket av det pedagogiska arbetet i öppna förskolan riktar sig inte bara till barnen utan även till föräldrarna som på så sätt kan hjälpa sina barn att utvecklas i den riktning som stärker barnet i dess kommande utmaningar.
Stärka föräldrarna i deras föräldraroll är något jag hela tiden ser i pedagogernas arbete. Ge stöd och råd men utan att tränga sig på. För många föräldrar i kris kan det kännas bra att kunna komma till ett ställe där man kan få hjälp och stöd utan att det registreras. Många föräldrar är rädda för att få en stämpel som oduglig och dålig förälder, men i öppna förskolan kan föräldrar och barn vara helt anonyma och behöver inte känna någon press att det som sägs eller frågas skrivs ner och arkiveras som det kanske skulle göra hos socialförvaltningen eller på BVC. Öppna förskolan är en ”mjuk” institution som kan lindra de kriser och krav som kan finnas hos både föräldrar och barn tror Berg & Zetterström (1989). Att få vara en anonym
