Studie- och yrkesvägledare i välfungerande elevhälsoteam -En kvalitativ studie om hur vägledare bidrar med hälsofrämjande- och förebyggande arbete genom elevhälsan

SAMHÄLLE–KULTUR–IDENTITET

Examensarbete

Studie- och yrkesvägledare i välfungerande

elevhälsoteam

En kvalitativ studie om hur vägledare bidrar med hälsofrämjande- och förebyggande arbete genom elevhälsan

Career counselors in well-functioning prereferral team

A qualitative study on how career counselors contribute to health promotion and prevention through student health work

Evelina Fransson

Sandra Hasselgren

Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp Datum för uppsatsseminarium: 2020-06-04

Examinator: Elin Ennerberg Handledare: Anders Hallqvist

3

Sammanfattning

Forskning rapporterar om ohälsa som breder sig bland svenska skolors elever. Skolornas beredskap för det alltmer växande problemet benämns för elevhälsoteam (EHT) vars uppdrag är att främja och förebygga välmående bland elever. En inventering av de professioner som deltar inom EHT visar på olikheter. Däribland studie- och yrkesvägledare som inom vissa EHT visat sig vara en tillgång. Syftet med studien är att undersöka studie- och yrkesvägledare inom välfungerande EHT på grund- och gymnasieskolor. Studiens frågeställningar lyder: Hur bidrar

studie- och yrkesvägledare till välfungerande elevhälsoarbete inom EHT? Vilka är framgångsfaktorerna inom välfungerande EHT utifrån ett vägledarperspektiv?

Kvalitativ metod har använts då studie- och yrkesvägledare verksamma inom grund- och gymnasieskola intervjuats. Genom systemteorin I-P-O har resultatet analyserats med de centrala begreppen individual-level input, group-level input, individual-level processes, group-level processes och outputs. Begreppen är byggstenar av I-P-O modellen som gör det möjligt att studera såväl de individuella som gruppens faktorer och deras arbetsprocesser. Vi har funnit att studie- och yrkesvägledare bidrar med kunskap om utbildningsvillkor, kompetens att motivera och ett perspektiv riktat mot framtiden till välfungerande EHT. Dessa faktorer omsätts i

arbetssätt genom samtal, gruppaktiviteter och analysverktyg med syfte att främja elevens hälsa.

De framgångsfaktorer vi funnit inom välfungerande EHT utifrån ett vägledarperspektiv är

delaktighet, holistiskt perspektiv, ledarskap, ett gemensamt mål och systematiskt arbetssätt.

4

Förord

Författarnas tack

Vi riktar stor tacksamhet till de som har möjliggjort genomförandet av vårt examensarbete. Inte minst till varandra då vi motiverat och stärkt varandra genom ett ömsesidigt samarbete. Vi vill uttrycka ett stort Tack till våra informanter som uppvisat entusiasm kring uppsatsens ämnesområde, då de generöst delat med sig av sina beskrivningar kring deras arbete och framgångsfaktorer inom EHT. Vår tacksamhet vill vi även ge vår handledare Anders Hallqvist som med fingertoppskänsla och klockrena liknelser guidat oss genom forskningens alla skrivna och oskrivna regler. Med dina kloka och vidsynta ord har vi och arbetet utvecklats till det bättre. Stort Tack även till Christine som generöst gett värdefull feedback genom pilotintervju och korrekturläsning. Slutligen vill vi tacka våra kära familjemedlemmar Marcus, Jolin, Ellen, Anders och Stella som gett oss stöd och kärlek längs vägen.

Arbetsfördelning

Samarbetet mellan oss har under arbetes gång skett växelvis genom fysiska träffar och på distans via digitala hjälpmedel. De digitala verktyg som använts är Google Drive och Microsoft Teams. Samtliga intervjuer genomfördes tillsammans, då vi delade upp frågorna oss sinsemellan. Transkriberingen och kodningen av empirin delades lika. Då vi båda strävat efter kunskap om alla uppsatsens områden har inga linjer dragits kring fullständig ansvarsfördelning kapitlen sinsemellan. Vi har båda varit delaktiga i samtliga kapitel men utgjort olika tyngd av dem. Sandra har lagt grunden för tidigare forskning och diskussionskapitlet och Evelina har bearbetat metod- och teoridelen. Vi har funnit stor nytta av att diskutera olika fenomen med varandra för att tillsammans ge det uttryck i text. Därför är texterna mer eller mindre författade tillsammans.

5

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 7

1.1 Syfte och frågeställningar ... 8

1.2 Avgränsning ... 9

1.3 Förkortningar ... 9

2 Bakgrund ... 10

2.1 EHT enligt Skolverket och Socialstyrelsen ... 10

3 Tidigare forskning ... 11

3.1 Sammanfattning ... 14

4 Teoretiskt ramverk ... 15

4.1 Input-process-output ... 15

4.2 Konceptuell modell ... 17

4.3 Sammanfattning av de centrala begreppen ... 19

5 Metod ... 20

5.1 Metodval ... 20

5.2 Urval genom förundersökning ... 21

5.3 Överväganden ... 22

5.4 Datainsamling ... 23

5.5 Analysform ... 23

5.6 Etiska ställningstaganden ... 24

6 Resultat och Analys... 25

6.1 Individual-level input ... 25

6.1.1 Kunskap ... 25

6.1.2 Kompetens ... 26

6 6.2 Individual-level processes ... 28 6.2.1 Arbetssätt ... 28 6.3 Group-level inputs ... 29 6.3.1 Delaktighet ... 30 6.3.2 Holistiskt perspektiv ... 31 6.3.3 Ledarskap ... 32 6.3.4 Gemensamt mål ... 33 6.4 Group-level processes ... 34 6.4.1 Systematiskt arbete ... 34 7 Diskussion ... 36 7.1 Resultatdiskussion... 36 7.2 Konklusion ... 39 7.3 Metoddiskussion ... 40 7.4 Teoridiskussion ... 41

7.5 Förslag på vidare forskning ... 42

Referenslista ... 43

Bilagor ... 46

Bilaga 1 - Enkät förundersökning ... 46

Bilaga 2 – Missivbrev ... 47

Bilaga 3 - Intervjuguide ... 48

7

1 Inledning

Många elever i den svenska skolan kämpar med att må bra. Den alltmer växande ohälsan leder till sämre skolresultat, ökad frånvaro och fler avhopp. Anledningarna till varför eleverna inte mår bra är flera men oavsett orsak behövs stöd för att de ska klara sin skolgång på ett bra sätt. För att tillgodose elevernas behov finns det enligt skollagen (2010:800, 2 kap. 25 §) ett krav på att alla elever från förskoleklass till gymnasiet, ska ha tillgång till ett elevhälsoteam (EHT). Hylander (2018, 50) skriver att EHT ska fungera som ett stödsystem för respektive skola. Arbetet ska verka förebyggande och främjande för att “undanröja hinder och underlätta för eleverna att nå målen” (ibid.). Uppdraget har lagförts till professioner som skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator och specialpedagog. I övrigt lämnas ansvaret till huvudmannen i respektive kommun att anställa personal som svarar upp mot elevhälsoteamets uppdrag. SKL:s rapport Nuläge och

utmaningar i elevhälsan (2018, 12) undersökte kommunernas personalsituation som visade att

68 procent av grundskolans elevhälsa i Sverige inkluderade andra yrkeskategorier utöver de lagstadgade. Av dessa svarar 58 procent i sin tur att yrkeskategorin var studie- och yrkesvägledare.

Hur kommer det sig att vissa väljer att nyttja studie- och yrkesvägledares kompetens i EHT på skolorna? De skolor som inkluderat studie- och yrkesvägledares kompetens i elevhälsoarbetet lyfter fram de motiverande insatserna som ett sätt att förebygga ohälsa, vilket i sin tur främjar närvaron och förhindrar avhopp (SOU 2019:4, 200). Precis som många andra rapporter (SOU 2000:19; WHO 2015; Bremberg 2015) lyfter ungdomars ohälsa tar också Lövgrens et al. (2020) forskning utgångspunkt i den allt mer växande psykiska ohälsa bland dagens ungdomar. Likt en lösning framhåller de karriärrelaterat stöd och insatser som en strategi att möta upp ungdomars ohälsa och behov (ibid.).

Enligt Högskoleförordningen (1993:100) har studie- och yrkesvägledare med examen från Studie- och yrkesvägledarprogrammet i Sverige utbildning som omfattar fyra centrala kunskapsblock: 1) samhällsvetenskap, 2) beteendevetenskap, 3) karriärutveckling- och vägledning samt 4) praktik. Att praktisera kunskapen väl ute på fältet innebär att ta utgångspunkt i såväl individers resurser som möjligheterna i omvärlden samt att med insatser av pedagogisk

8

karaktär informera, motivera och ge stöd (OECD 2004, 19). Det kan rimligtvis anses att studie- och yrkesvägledares kompetens går i linje med elevhälsans uppdrag, men som enligt Riksdagens Utbildningsutskotts rapport, Studie- och yrkesvägledning i grundskolan och gymnasieskolan- en

uppföljning (2017/18: RFR24, 97) verkar sakna legitimitet på arbetsfältet. Vidare beskrivs i

rapporten en diskussion om yrkeskategorin bör tillhöra legitimationsyrken eller inte, vilket är tecken på att yrkets legitimitet är lågt.

Det kan verka paradoxalt i huruvida om studie- och yrkesvägledare ska vara en del av EHT eller inte: Professionen saknar legitimitet för att utgöra en självklar del, trots att kompetensen enligt forskning kan bidra och göra skillnad för eleven.

1.1 Syfte och frågeställningar

Studien tar avstamp i den tvetydighet som råder om studie- och yrkesvägledarens roll inom EHT. Väl ute på fältet när vi utfört de arbetsplatsförlagda utbildningar (VFU) har denna tvetydighet bekräftats, då vi upplevt en oklarhet över studie- och yrkesvägledarens roll inom EHT. Detta har väckt vissa frågor: Vad kan vägledaren bidra med i EHT? Hur arbetar vägledare i de team som har ett välfungerande etablerat arbetssätt? Vilka förutsättningar krävs för att teamet ska verka välfungerande? För att klargöra denna tvetydighet har vi valt att undersöka fenomenet genom att ställa frågor till vägledare, som genom självskattning, upplever sig vara en del av ett välfungerande EHT.

Syftet med denna studie är att undersöka studie- och yrkesvägledare inom välfungerande EHT på grund- och gymnasieskolor.

Studiens frågeställningar lyder: Hur bidrar studie- och yrkesvägledare till välfungerande elevhälsoarbete inom EHT? Vilka är framgångsfaktorerna inom välfungerande EHT utifrån ett vägledarperspektiv?

9

1.2 Avgränsning

I denna studie har studie- och yrkesvägledare inom elevhälsan undersökts. Informanterna representerar olika kommuner i Sverige på både grund- och gymnasieskola. Vi har valt att undersöka fenomenet där man upplever att EHT fungerar väl. Utifrån följande kriterier har informanterna bedömt sitt EHT välfungerande: samsyn och gemensam vision, systematiskt arbetssätt, utvärdering, funktionsbeskrivningar samt konkret arbete inom förebyggande och främjande insatser. Elevhälsans verksamhetsfält har därför avgränsats och resultatet i studien speglar den referensgrupp som anser sig arbeta med elevhälsoarbete som fungerar väl, med fokus på påverkan- och framgångsfaktorer.

1.3 Förkortningar

Med syfte att underlätta läsningen i denna studie har vi valt att använda förkortningar. Studie- och yrkesvägledare kommer fortsättningsvis att benämnas vägledare. Elevhälsan, elevhälsoteam och EHT är synonymt med varandra och kommer varieras genom studien.

10

2 Bakgrund

I detta kapitel redogör vi för elevhälsan och dess huvudsakliga mål i skolan. Avslutningsvis framförs en viktig beståndsdel för ett välfungerande EHT.

2.1 EHT enligt Skolverket och Socialstyrelsen

EHT omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser som vid implementeringen av skollagen (2010:800) samlades genom samverkan (Socialstyrelsen 2014, 30). Elevhälsans huvudsakliga mål och arbetssätt enligt Socialstyrelsen ska vara främjande och förebyggande med syfte att elevens lärandesituation ska bli så bra som möjligt. Enligt Socialstyrelsen (a.a., 33) är ett av elevhälsans uppdrag att verka hälsofrämjande i skolans utveckling likt en process. Det ska finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt tillgång till personal med sådan kompetens som kan bemöta elevens behov av specialpedagogiska insatser, så kallad tvärprofessionellt team. En beskrivning av vad denna

tillgång till personal med sådan kompetens bör vara anges inte i skollagen vilket genererar i ett

tolkningsutrymme för respektive huvudman. Elevhälsoarbetet bedrivs på organisation- grupp- och individnivå där hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande insatser är ledord.

Enligt Socialstyrelsen (2014, 82) är god samverkan en av framgångsfaktorerna i elevhälsan, då elevens behov bör kartläggas genom det tvärprofessionella perspektivet. Vidare ska elevhälsan erhålla ett salutogent förhållningssätt med utgångspunkt i elevens styrkor vid beslutsfattande av insatser, där elevhälsans specifika kompetenser kan bidra till en bred kartläggning och analys (ibid.).

11

3 Tidigare forskning

I detta kapitel redogör vi för forskning om ungdomars hälsa samt lyfter forskning som föreslår hur skolor bör arbeta för att främja elevers mående. Vidare beskriver vi hur EHT bör arbeta där vi lyfter exempel på välfungerande strategier samt interprofessionella team. Följt av vägledarprofessionens utveckling samt nuvarande status. Vi lyfter fram en studie om rektorers uppfattning om vägledares arbete i skolan. Slutligen redogörs för den kunskapslucka som råder om hur vägledare kan bidra med kompetens i EHT.

Forskning talar om att dagens ungdomar är stressade och inte mår så bra. Världshälsoorganisationen (WHO 2015) rapporterar om att den vanligaste sjukdomsbördan bland ungdomar i Europa är psykiska hälsoproblem. Vad är det som bidrar till att ungdomarna känner sig ängsliga, stressade och inte mår bra? Bremberg (2015) lyfter i sin forskning Mental health problems are rising more in Swedish adolescents than in other Nordic countries and the Netherlands att Sverige har en marginell ökning av antalet ungdomar med psykiska hälsoproblem gentemot de nordiska länderna. En faktor som påverkar ungdomarnas hälsa menar Bremberg (2015) beror på ökat krav på elevers studieprestationer i skolan. Lövgren et al. (2020) rapporterar i studien Supported Education in a Swedish Context – Opportunities and Challenges for Developing Career-Oriented Support for Young Adults with Mental Health Problems om att

ungdomar i Sverige med psykiska hälsoproblem behöver karriärrelaterade stödinsatser i utbildningssystemets samtliga nivåer, för att arbetsmarknaden numera ställer allt högre krav på formell utbildning, vilket går i linje med ökad studieprestation som Bremberg (2015) identifierat. Lövgren et al. (2020) skriver att grund- och gymnasieskolor har skyldighet att erbjuda elever tillgång till elevhälsovårdstjänster enligt skollagen (2010:800) som har i uppdrag att arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Huvudmän har alltså skyldighet att arbeta med att främja och förebygga elevers mående, oavsett grund- eller gymnasieskola.

Skolinspektionen (2015) konstaterar dock i sin kvalitetsgranskningsrapport att EHT i skolan tenderar att fokusera på åtgärdande insatser när problemet för eleven redan är ett faktum,

12

exempelvis psykiska hälsoproblem. För att ta reda på hur elevhälsoteam kan arbeta mer förebyggande har vi undersökt forskning som framhåller ett fungerande arbetssätt och kommer nu lyfta ett exempel. Thornton (2018) rapporterar i Counselors and Special Educators in Rural

Schools Working Together to Create a Positive School Community om ett särskilt intressant

exempel på främjande och förebyggande arbete i New York mellan rådgivare, lärare och specialpedagoger i syfte att förbättra elevers studiesituation. Ett fungerande arbetssätt visar sig vara att strategiskt arbeta med skolans specifika behov genom tre nivåer. Den första övergripande nivån handlar om arbete med skolans värdegrund och lyfter fram tydliga mål samt förväntat resultat som kärnfunktioner. Till de elever som inte svarar på värdegrundsarbetet riktas särskilda insatser till i nivå två. I den tredje nivån finner vi individualiserade och specifika stöd till de få elever som faller igenom nivåerna. Teamets arbete verkar förebyggande genom följande steg: 1) tydliga mål och förväntade resultat, 2) lämplig instruktion, 3) övervakning, 4) feedback och uppmuntran samt 5) felkorrigering.

Vi ställer oss frågan: Hur är statusen gällande elevhälsan i Sverige? Vi finner i ett pressmeddelande (Utbildningsdepartementet 2020) att elevhälsan inte arbetar så pass mycket hälsofrämjande och förebyggande som önskvärt. Det uttalades där att tillgången till EHT ser olika ut och OECD (refererad i Utbildningsdepartementet 2020) har vid upprepade tillfällen påpekat bristfälligheter i elevhälsoarbetet i svensk skola med utgångspunkt att det är låg tillgång till personal. Hur vore det om elevhälsan istället hade tillgång till den personal som behövs för att arbeta främjande och förebyggande? I ett försök att besvara den frågan vill vi visa på ett exempel där forskare studerat personalens olikheter och vilka fördelar som medföljer av att inkludera flera professioner i ett uppdrag.

Wright & Graham (1999) studerar interprofessionellt samarbete och lyfter i sin forskning fram What does ‘inter-professional collaboration’ mean to professionals working with pupils

with physical disabilities? särskilda faktorer- och fördelar med olika professioner som samverkar

i team. Rapporten visar att ett interprofessionellt team kan närma sig ett mer komplext problem utifrån teamets olikheter och angriper inte problemet endast utifrån ett perspektiv utan närmare bestämt ett holistiskt perspektiv. På så vis angrips problemet utifrån flera infallsvinklar, vilket möjliggör ett hänsynstagande till helheten av eleven. Med detta som stöd kan vi anta att ett interprofessionellt team är att föredra, men hur ser arbetsgrupperna i EHT ut i Sverige? SKL:s rapport Nuläge och utmaningar i elevhälsan (2018, 12) undersökte kommunernas

13

personalsituation som visade att 68 procent av grundskolans EHT i Sverige inkluderade andra yrkeskategorier utöver de lagstadgade (skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator och specialpedagog). Av dessa svarar 58 procent i sin tur att yrkeskategorin var studie- och yrkesvägledare.

Studie- och yrkesvägledarprofessionen kan jämförelsevis anses vara en ung profession, då man inom skolans värld hade syo-konsulent från 1970-talet etablerat. Men redan på 1940-talet fanns det omnämnt i lärodokument att samtliga ämnen kan bistå med studie- och yrkesorientering. Allt sedan dess har det funnits utmaningar att tillgodose elevernas behov och rätt till vägledning inför framtiden då ämnet inte tillskrivits tillräckligt hög legitimitet, med andra ord har vägledning inte prioriterats (Skolverket 2017, 10). Dock har eleverna enligt lag rätt att ta del av vägledning i den utsträckning som behövs för vardera elev. Vägledning ska ges av personal med adekvat utbildning, vid utebliven utbildning sker tidsbegränsade anställningar (2010:800, 2 kap. 29 § 30 §). Statistik visar att 70- respektive 80 procent av anställda vägledare på grund- och gymnasieskolan har en studie- och yrkesvägledarutbildning, som med andra ord besitter den kompetens som behövs för att stötta elevers behov av vägledning (Skolverket 2019, 25).

Då Lövgren et al. (2020) rapporterat om behovet av karriärrelaterade stödinsatser för att möta problemet med ungdomarnas psykiska hälsoproblematik samt att huvudmän i Sverige har varierande inställning till vilka som ska arbeta inom EHT och inte, är det intressant att ta reda på vad rektorer har för uppfattning om vägledares kompetens samt funktion. Carlos P Zalaquett (2005) skriver i rapporten Principals perceptions of elementary school counselors role and

functions i Florida om att rektorer i undersökningen var “mycket nöjd” eller “något nöjd” med

vägledarnas insatser. Ca 90 procent av rektorerna som ingick i studien ansåg att vägledarna gjorde betydande skillnad i elevernas mentala hälsa. Studien lyfter också fram en förutsättning för att vägledarna ska kunna arbeta tillfredsställande med skolans klimat och elevernas mentala hälsa beror delvis på stödet från rektorer och annan personal. Studien lyfter på så vis att om vägledarna har rektorns support möjliggörs, i annat fall begränsas vägledarens förutsättningar att arbeta hälsofrämjande (Mayer, Butterworth, Komoto, & Benoit, 1983; O'Connor refererad i Zalaqett 2005). På så vis visar forskningen att ledarskapet är en påverkande faktor.

14

3.1 Sammanfattning

Forskning vi valt att presentera visar på att det finns en stegrande ohälsa bland ungdomar, vilket ligger till grund för uppsatsens problemområde. Inom skolan möter man denna problematik genom att organisera interprofessionella team synonymt med EHT. Tidigare forskning framhåller fördelarna med de olika infallsvinklarna inom teamet som i sin tur möjliggör för komplexa problemlösningar. Detta anser vi relevant för studien då vi vill undersöka välfungerande EHT utifrån ett vägledarperspektiv. En kort presentation har framförts om vägledarprofessionens framväxt och etablering på grund- och gymnasieskolor, vilket är av vikt att ha kännedom om inför studiens resultatdiskussion.

För att få ta del av ytterligare forskning om vägledarens deltagande inom EHT har vi sökt i databaserna Scopus samt Libsearch och redovisar ett urval av aktuella sökord: counselors, prereferral team, positive school community, students mental health, adolescent, professionellt samarbete, arbetslöshet, studie- och yrkesvägledare, elevhälsa etcetera. Utöver det vi funnit genom dessa sökord och vad Socialstyrelsen skriver om vägledarens roll i EHT (2014, 83) anser vi att det är ett lågt utforskat ämnesområde och att den forskning vi funnit om vägledare i EHT, inte besvarar våra frågeställningar. Den tidigare forskningen vi presenterat i detta kapitel visar på att det finns ett behov av karriärrelaterade insatser i skolan för att förebygga ungdomars psykiska hälsoproblematik, vilket är grunden till vårt val att undersöka studie- och yrkesvägledare i välfungerande EHT.

15

4 Teoretiskt ramverk

Kapitlet redogör för det teoretiska ramverk som använts för att analysera studiens resultat. Inledningsvis ges en övergripande förklaring av teorin och dess begrepp. Vidare presenteras den konceptuella modell som utvecklats för att möta upp studiens frågeställningar:Hur bidrar studie- och yrkesvägledare till välfungerande elevhälsoarbete inom EHT? Vilka är framgångsfaktorerna inom välfungerande EHT utifrån ett vägledarperspektiv? Avslutningsvis ges en sammanfattning av de centrala begrepp som använts för att analysera det empiriska materialet.

4.1 Input-process-output

I-P-O (input-process-output) är en systemteori som förklarar arbetsprocesser inom team. Modellen är en del av systemteori där parterna bildar ett system vars arbete inte kan förklaras enbart som ett resultat av de enskilda parternas insatser eftersom de interagerar med varandra. Systemteori är inom denna referensram ett system större än summan av olika delar. I detta fall är

delarna deltagare med faktorer och handlingsmönster som berör eller påverkar varandra (Forsyth

2009, 51). Uppkomsten av ett team grundas när en enskild individ är begränsad att ta sig an och hitta lösningar på ett uppdrag på egen hand. Motsatsen till samarbete i team är att man arbetar enskilt med enstaka relationer, så kallad en-till-en kommunikation (a.a., 358).

Genom att kombinera flera individers kompetenser i form av samarbete ökar möjligheten att ta sig an ett uppdrag (a.a., 352). Vidare ökar det också förutsättningar för ett lyckosamt samarbete om medlemmarna i teamet har god kännedom om den egna kompetensen och sina team-medlemmars kompetenser. Finns det även tydliga arbetsbeskrivningar på vardera medlem, blir det inte lika sårbart om personer byts ut (a.a., 50).

16

Team som planerar, förebygger, arbetar strategiskt mot en angiven tidsplan, utvärderar sitt arbete av planering och implementering samt agerar på sin analys, ökar chanserna till att kvalificera sig som ett framgångsrikt team som uppnår sina mål (a.a., 358). Vidare menar Forsyth (2009, 50) att systematiskt arbete är en lyckosam strategi att använda för att ta sig an och lösa liknande problem i framtiden.

Teorin lyfter påverkansfaktorer för teamens förutsättningar genom begreppet inputs, både på individ- och gruppnivå. Samarbetet kan i processen främjas eller hämmas vilket påverkar samarbetets resultat som benämns för outputs. Dessa begrepp har satts samman i en modell som återfinns under rubriken konceptuell modell (figur 1). Under figuren ges en närmare förklaring av hur modellen symboliserar samarbetet. Vidare redogörs för modellens begrepp.

1. Individual-level inputs (faktorer på individuell nivå): Innefattar de personliga faktorerna som deltagarna bidrar med in i teamet. De individuella faktorerna teorin föreslår är exempelvis styrkor, svagheter, kunskap, förmågor och färdigheter. Faktorerna har en betydande inverkan på individens samt teamets process och resultat (a.a., 51).

2. Individual-level processes (processer på individuell nivå): Beskriver det praktiska arbetet som genomförs av individen utifrån exempelvis kunskap, förmågor och färdigheter. Processer skapas i det systematiska arbetet i relation med teamets arbetsgång och åtgärder som leds tillbaka till individens utveckling av arbetsverktyg.

3. Group-level inputs (faktorer på gruppnivå): Innefattar de faktorer som utgör förutsättningarna för samarbetet inom ett team. Exempel som ges på olika faktorer är motivation, ledarskap, gemensamma mål och sammanhållning (ibid.).

4. Group-level processes (processer på gruppnivå): Beskriver teamets arbetsgång genom de insatser och åtgärder som sker, utifrån förutsättningarna (input) vidare genom samarbetet i teamet till dess resultat (output). Processen inkluderar exempelvis det systematiska arbetet och aktiviteter som främjar gruppmedlemmarnas samarbete (a.a., 358).

5. Outputs (utfall): Är det resultat som återstår av teamets insatser och åtgärder. Utvärdering är en central del för att se vilka arbetssätt som verkar effektiva eller ineffektiva. Utifrån resultatet kan teamet lära och utvecklas inför liknande utmaningar i framtiden (ibid.). Dessa fem begrepp är modellens byggstenar som gör det möjligt att studera team och deras arbetsprocesser. Systemteorin tydliggör vilka faktorer varje medlem bidrar med in i teamet och vilka handlingar den enskilda medlemmen utför. Den tydliggör de faktorer som ger

17

förutsättningar för teamet att arbeta tillsammans och teamets handlingar. Genom att dessa mindre system sätts in i en modell ger det utrymme att analysera ett större system av individer som samverkar i team.

En systemteori som är mer känd inom vägledarprofessionen är Systems Theory Framework (Patton och McMahon 2014). Likheter de två teorierna sinsemellan har är att de förklarar olika system samt påverkansfaktorer inom dessa. STF-modellen skiljer sig på så vis att den förklarar individens system på ett mer utvecklat och komplicerat sätt vilket öppnar upp för fler möjligheter att analysera individens subjektivitet. Anledningen till att vi valt I-P-O istället för STF är att vi studerat team, vilket STF-modellen är begränsad till att analysera.

4.2 Konceptuell modell

Baserat på Forsyth (2009, 51) input-process-output modell har en konceptuell modell skapats för att möta upp studiens frågeställningar. De justeringar som anpassats till denna studie är de faktorer som återfinns i modellen vid member A (syv), individual-level inputs. I originalmodellen (bilaga 4) ger Forsyth (2009, 51) exempel på individuella faktorer som training, knowledge och skills. I den konceptuella modellen har knowledge och skills översatts till kunskap och kompetens samt training har bytts ut till perspektiv.

Fler justeringar som gjorts är de faktorer som återfinns inramade vid group-level inputs. I originalmodellen listas faktorer som motivation, teamwork, leadership, conflict, communication, group goals och cohesiveness. Faktorer som ersätter dem i den konceptuella modellen är delaktighet, holistiskt perspektiv, ledarskap och gemensamt mål. Modellen i sin helhet bidrar till en förståelse över hur team kan studeras. Under nästkommande rubrik ges en sammanfattning av de centrala begrepp som använts till grund för analys av studiens empiriska material.

18

Figur 1- Konceptuell modell inspirerad av Forsyth (2009, 51)

Modellen visar tre medlemmar centralt placerade i modellen benämnda member A, member B och member C. Individual-level inputs är de enskilda faktorerna som varje medlem innehar och visas i ovankant av modellen, inramad som ett block där samtliga medlemmars inputs ryms. Group-level inputs utgör faktorerna som gruppen innehar och kan ses inramade längst ned till vänster i modellen. Outputs är det utfall som blir av teamets samarbete och kan ses inramad längst ned till höger av modellen. Individual-level processes och group-level processes symboliseras likt ett kryss med en cirkel positionerad centralt på modellen. Dessa begrepp utgör system som hänger samman, vilket symboliseras genom linjerna som går mellan systemen där pilarna visar processens gång.

19

4.3 Sammanfattning av de centrala begreppen

Ovan har en övergripande beskrivning gjorts av det teoretiska ramverk som föregått denna studie. Modellen hämtad från input-process-output teorin har presenterats i en konceptuell modell, anpassad efter empirin. Vidare ges en sammanfattning av de centrala begrepp som använts för att analysera det empiriska materialet.

För att besvara studiens fråga om hur studie- och yrkesvägledare bidrar till välfungerande elevhälsoarbete inom EHT kommer begreppen individual-level inputs (faktorer på individuell nivå) och individual-level processes (processer på individuell nivå) användas. Begreppen förklarar de faktorer vägledarna i studien bidrar med och hur de omsätts i arbetssätt. Faktorerna återfinns i modellen som kunskap, kompetens och perspektiv vilket redogörs vidare för i resultatdelen.

För att besvara studiens andra fråga om vilka framgångsfaktorerna är inom välfungerande EHT utifrån ett vägledarperspektiv används begreppen group-level inputs (faktorer på gruppnivå) och group-level processes (processer på gruppnivå). Group-level inputs förklarar de faktorer vägledarna i studien anser bidrar till att de upplever teamet välfungerande. Faktorerna återfinns i modellen som delaktighet, holistiskt perspektiv, ledarskap och gemensamt mål vilket redogörs vidare i resultatdelen. Group-level processes används då det redogörs för det systematiska arbetet som genomförs inom teamet.

Tidigare i kapitlet har det redogjorts för begreppet outputs (utfall) vilket ger möjlighet till en fullständig bild av det fundamentala med team och resultatet av att tillsammans utföra ett uppdrag. Eftersom vi intervjuat vägledare som uppger sig delta i välfungerande EHT föreställer vi oss att utfallet av teamets arbete går i linje med teamets uppdrag. Dock förekommer variationer sinsemellan informanternas beskrivningar vilket analyseras med stöd av begreppet outputs (utfall).

20

5 Metod

Metodkapitlet redogör för hur vi gått tillväga för att tillgodose studiens syfte att undersöka vägledare inom välfungerande EHT och besvara vad vägledaren kan bidra med samt vad vägledare framhåller som framgångsfaktorer inom välfungerande EHT. Val av metod motiveras och för- respektive nackdelar övervägs. Vidare presenteras hur urvalsgruppen av studiens informanter valts ut, inhämtning och analys av empiri samt de etiska ställningstaganden som föregåtts.

5.1 Metodval

Studien syftar till att undersöka studie- och yrkesvägledare inom välfungerande EHT. Begränsningen av tidigare forskning och kunskap om ämnet (vilket redogjorts för under rubriken tidigare forskning) har motiverat oss vid val av metod och insamling av empiri. Larsen (2018, 35) menar att validiteten kan äventyras om kunskapsunderlaget är för litet vid kvantitativ metod, vilket innebär att enkätens frågor i efterhand kan visa sig irrelevant i förhållande till studiens frågeställningar. Därför har vi använt kvalitativ metod genom intervjuer, vilket Larsen (a.a., 34) framhåller har större flexibilitet än kvantitativ metod.

Kvale och Brinkman (2014, 176) menar att uppföljningsfrågor är en strategi för att skapa en djupare förståelse med hänsyn till det som är centralt för studien. Av den orsaken har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer då vi utgått från intervjuguiden (bilaga 3) men förhållit oss flexibla vad gäller ordning och uppföljningsfrågor utifrån informanternas beskrivningar (Larsen 2018, 139). Nackdelen med intervjuer är att informanten kan vinkla sin sanning och ge en mer tillrättalagd bild än hur verkligheten faktiskt är, så kallad kontrolleffekt (a.a., 37). För att motverka effekten och stärka studiens reliabilitet ställde vi frågor från olika infallsvinklar där

21

samtliga informanter beskrev utvecklingsområden och visade på en nyanserad bild av sitt arbete inom EHT.

Med anledning av virus-spridningen Covid-19 och Folkhälsomyndighetens (2020) uppmaningar att arbeta på distans, genomfördes samtliga intervjuer digitalt. Innan genomförandet av intervjuerna fanns det från vår sida vissa farhågor över att tekniken och distansen, i form av en skärm, skulle påverka intervjuerna negativt. Detta kan liknas vid det Larsen (2018, 176) benämner intervjueffekt, vilket innebär att svaren kan påverkas av miljön och omständigheterna vi befinner oss i under intervjun. Med den vetskapen försökte vi bemöta informanterna med valfrihet och flexibilitet vad gällde tid, om de ville medverka på bild och vilken digital plattform de ville använda. En av informanternas dator saknade kamera, informanten kunde se oss men vi hörde bara personens röst. Då kroppsspråket uteblev kan vi identifiera en intervjueffekt, dock inget som vi anser förändrar studiens resultat. Övervägandet kunde vi göra på grund av att de andra informanternas kroppsspråk analyserades genom videosamtalen. Informanternas kroppsspråk, med andra ord kommunikation utöver talet så som nickningar, ögonkontakt och gester, tolkade vi som engagerat och naturligt. I helhet bedömer vi intervjueffekten som låg vid våra intervjuer genomförda via videosamtal. Digitala plattformar som användes var Microsoft Teams och Google Meet.

5.2 Urval genom förundersökning

Den utvalda yrkesgruppen i studien består av studie- och yrkesvägledare som ingår i välfungerande EHT. Totalt sex stycken vägledare kom att bli informanter. Fyra av dem verksamma på grundskolor och tre på gymnasier, varav en vägledare är verksam på både gymnasiet och grundskola. I urvalet av informanter har vi använt oss av två varianter av icke-sannolikhetsurval, vilket innebär att urvalet inte motsvarar en representativ enhet utifrån hela populationen. Studiens resultat kan därmed inte generaliseras (Larsen 2018, 125). Däremot kan det finnas en överförbarhet som kan komma att ge förståelse till liknande fenomen (a.a., 34).

Vi har via digitala forum efterfrågat vägledare som upplever sig genom självskattning vara en del av ett välfungerande EHT, med syfte att utforska vägledarens roll och bett dem återkoppla

22

om de är intresserade av att medverka. På så vis har deltagarna själva valt om de vill vara en del av studien, vilket Larsen (2018, 125) benämner urval genom självselektion.

I samband med urvalet har en förundersökning genomförts i form av en digital enkät från Google Formulär (bilaga 1). Detta för att motverka snedvridande tolkning av vad välfungerande EHT innebär. Genom förundersökningen uppenbarades studiens informanter som hade möjlighet att ge svar på studiens syfte och frågeställningar. Av totalt åtta svar var det sex stycken vägledare som sedan kom att ingå i studien. Samma efterlysning gjordes genom att vi kontaktade tre vägledare med breddat nätverk inom branschen för att ge oss vidare kontakter som passade väl in på vad vi eftersökte, en så kallad snöbollsmetod (Larsen 2018, 125). Responsen uteblev från samtliga kontakter och bidrog därmed inte till studiens urvalsgrupp.

5.3 Överväganden

Då vi efterlyste studie- och yrkesvägledare som upplevde sig vara en del av välfungerande EHT var det vägledare från både grund- och gymnasieskola som kontaktade oss. Vi valde att göra intervjuer med samtliga oavsett skolform för att vara öppna för och ta reda på om det är skillnad i att arbeta i EHT som vägledare i de olika skolformerna. Våra frågeställningar tillät en jämförelse skolformerna sinsemellan bland de informanter som hade erfarenhet av att arbeta inom EHT i båda skolformerna. En av informanterna som i nuläget är verksam på både grund- och gymnasieskola kunde beskriva en mer exakt och nutida beskrivning av skillnaderna/likheterna i EHT skolformerna sinsemellan. Hen menar på att det inte är skolformerna som i första hand skiljer EHT och vägledarens arbete inom EHT. Snarare är faktorer som exempelvis ledarskap, samarbete och struktur mer väsentliga. Vi har övervägt de få skillnader som framkommit av att intervjua vägledare från de olika skolformerna och anser att skillnaderna inte påverkar resultatet och analysen av studien.

23

5.4 Datainsamling

I förberedelse inför datainsamling har vi tagit hjälp av vårt abduktiva angreppssätt (se definition under nästkommande rubrik) på så vis att vi har kombinerat förkunskap med tidigare forskning och hypotetisk teori för att skapa en ämnesöversikt. Detta menar Larsen (2018, 127) ger möjlighet till att sortera ämnet i kategorier som blir utgångspunkt för en potentiell intervjuguide. Vi skapade en digital förundersökning (nämnt i tidigare metodkapitel) där vi bjöd in samtliga intressenter att delta. Genom den digitala enkäten kunde vi kartlägga de potentiella informanternas förförståelse och status kring välfungerande EHT och gå vidare med skapandet av intervjufrågor.

Intervjufrågorna testades sedan i en pilotintervju med en vägledare som inte ingick i informantgruppen. Syftet med pilotintervjun var att undersöka och säkerställa genom utvärdering om frågorna besvarade studiens syfte och frågeställningar. Efter pilotintervjun kunde överväganden göras och intervjuguiden revideras vilket ökar studiens validitet (Larsen 2018, 130).

I de semistrukturerade intervjuerna delades intervjufrågorna in i block som fördelades oss (författarna av studien) sinsemellan. Den flexibla intervjuguiden gav utrymme till att följa upp intressanta resonemang under intervjun.

5.5 Analysform

Studien har präglats av ett abduktivt angreppssätt, vilket kan liknas vid läkares arbetssätt; innan läkaren fastställer diagnos har den studerat olika symtom och provat olika hypoteser mot potentiella diagnoser. För att översätta det till vår studie innebär det att vi har växlat mellan teori och empiri (Larsen 2018, 30). Vid förundersökningen startade matchningen mellan våra frågeställningar, empirin och det teoretiska ramverket genom framtagning av potentiella teman. Vidare har dessa teman kommit att formats allteftersom intervjuerna genomförts och empirin samlats in. I samband med processen att inhämta och bearbeta empiri har den konceptuella modellen skapats. Den konceptuella modellen är ett uttryck för vårt abduktiva arbetssätt på så vis

24

att modellen har utvecklats samtidigt som vi analyserat vårt material, alltså i växelverkan mellan teori och empiri.

Väl vid bearbetning av empirin har de transkriberade intervjuerna analyserats med tillämpning av innehållsanalys genom deskriptiv kodning av texterna. Den deskriptiva kodningen har genomförts med ett öppet sinne för läsningen av empirin i processen av studiens framarbetade teman (a.a., 162). Kodningen har tydliggjorts genom olika färger som har representerat studiens slutgiltiga teman: kunskap, kompetens, perspektiv, arbetssätt, delaktighet, holistiskt perspektiv, ledarskap, gemensamt mål och systematiskt arbete. Den första intervjun kodade vi tillsammans för att få en gemensam syn. Därefter delade vi upp empirin jämlikt och kodade intervjuerna på varsitt håll. Vid framställande av resultat har en datamatris varit till hjälp där temana utgjort olika staplar för respektive informant (a.a., 160). Utifrån datamatrisen har vi kunnat identifiera mönster, utläst variationer och bedömt empirin i förhållande till tidigare forskning och därigenom har vår konceptuella modell vuxit fram (ibid).

5.6 Etiska ställningstaganden

Studien följer de fyra forskningsetiska huvudkraven inom ämnesområdet humaniora och samhällsvetenskap; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2002, 6). I ett missivbrev (bilaga 2) informerade vi om studiens syfte där vi beskrev att det är frivilligt för informanten att delta. De informerades också om att ljudinspelning skulle genomföras med syfte att säkra empirin inför transkribering. Vi informerade om att personuppgifter hanteras konfidentiellt samt frågade om tillstånd till publicering vid eventuell uppmärksamhet av forskningsresultatet. Samtliga gav sitt medgivande till detta. Inför intervjun skickades mail till informanterna med repetition av det forskningsetiska förhållningssättets innebörd samt valfriheten av att medverka på bild via den digitala plattformen.

I linje med konfidentialitetskravet kommer informanterna benämnas för syv 1, syv 2, syv 3, syv 4, syv 5 och syv 6 i denna studie.

25

6 Resultat och Analys

Syftet med studien är att undersöka vägledare inom välfungerande EHT, där frågeställningarna i detta kapitel besvaras med resultatet av det empiriska materialet som analyseras med stöd av studiens teoretiska ramverk I-P-O. Första frågeställningen lyder: Hur bidrar studie- och yrkesvägledaren till välfungerande elevhälsoarbete genom EHT? Frågeställningen besvaras och analyseras under rubrikerna individual-level input och individual-level processes. Andra frågeställningen lyder: Vilka är framgångsfaktorerna inom välfungerande EHT utifrån ett vägledarperspektiv? Frågeställningen besvaras och analyseras under rubrikerna group-level input och group-level processes. Vi redogör för det vi funnit centralt för studiens frågeställningar utifrån informanternas beskrivningar som framställs genom citat och löpande text. Analys med stöd i I-P-O teorin varvas under de olika rubrikerna.

6.1 Individual-level input

6.1.1 Kunskap

I vår studie framkommer det i samtliga intervjuer att vägledarna som arbetar i välfungerande EHT bidrar med kunskap kring skollagen, förordningar och övrig fakta som påverkar elevernas framtidsval. Informanterna framhäver vikten av att ha kunskap om detta för att kunna redogöra för följderna av exempelvis anpassad studiegång ur ett framtida konsekvensperspektiv. Vi kan se att kunskapen tar olika uttryck bland informanterna beroende på vad vägledaren själv värdesätter att bidra med i EHT. Flera av informanterna uttrycker sin kunskap om de olika möjligheterna inom skolsystemet som en av det främsta bidraget inom EHT, en av dem uttrycker det såhär:

26

“det är en viktig bit i EHT att faktiskt vara informatörer för vi kan fakta” (syv 1). Medan syv 2 och syv 6 menar på att information är ett sekundärt bidrag inom EHT, då de istället premierar att bidra med motiverande insatser (motiverande insatser redovisas för under rubrikerna kompetens och arbetssätt). Enligt I-P-O är vägledarens bidrag i form av kunskap och fakta om utbildningsvillkor en påverkansfaktor (input) som i sin tur har en betydande inverkan på den fortsatta arbetsgången (process) i EHT, vilket i slutändan påverkar elevens fortsatta skolgång. Variationen av hur hög grad vägledaren bidrar med kunskap och fakta om alternativa möjligheter blir således ett utfall (output) av elevhälsoteamets uppdrag.

Synonymt med resonemanget ovan är också nedan citat där en av informanterna menar att en bidragande del är kunskap om alternativ för eleven. Kunskapen om alternativa skolformer visar på ett framtida konsekvensperspektiv som för vägledare är centralt i studien, vilket i citatet skiljer sig från övriga EHT-deltagare.

Det finns olika skolformer, man måste inte gå i en klass med 25 elever och vara där heltid, om det inte fungerar, vi har anpassade skolformer också, som man kan söka sig till liksom om man har en diagnos eller annat, vi behöver inte tvinga in dem i stora klasser för att dem ska lära sig utan det finns massa stöd att få, så att den informationsbiten tror jag att det kan fattas för dem, för dem har ju såklart inte den kunskapen om gymnasiet, dem jobbar ju på en grundskola liksom (syv 2).

Citatet visar på att vägledaren använder sin kunskap till fördel för den enskilda individens behov samt att kunskapen utgör ett kompletterande element till elevhälsoteamets professioner. I-P-O modellen synliggör de olika medlemmarna (member A, member B etcetera) som ett sammansatt system, där vägledaren verkar som en betydande medlem i gruppens process att genomföra ett gemensamt uppdrag.

6.1.2 Kompetens

Utöver den kunskap om lagar, förordningar och villkor som vägledarna lyfter fram att de bidrar med, kan vi se att en central del av det informanterna beskriver att de bidrar med inom EHT är kompetensen att motivera och vara lösningsfokuserad. Det visar sig genom den kommunikativa kompetensen och det lösningsfokuserade förhållningssättet, på så vis att samtliga informanter

27

fokuserar på att hitta elevens drivkraft och styrkor genom att lyfta fram vad som fungerar i skolan. Syv 3 lyfter en val- och beslutsteori likt en kompetens hen använder som en strategi att kartlägga elevernas styrkor (redogörs för vidare under rubriken individual-level processes).

Hur väl informanterna kunde sätta ord på deras kompetens varierade, men de gav återkommande beskrivningar av hur de tillsammans med eleven arbetar med att stärka elevens självkännedom. Fanns det svårigheter för eleven ville informanterna hellre fokusera på lösningar än att fastna vid det likt ett hinder. Två av informanterna beskriver det såhär:

Det är jätteviktigt att hitta lösningar för att hela tiden hålla fast i framtidstron, det är min roll ... jag hittar ju dom här stigarna tillsammans med eleven (syv 1).

Här är en elev med tankar och drömmar, kan vi se om det här är ett hinder, för den här elevens framtid och mål? Är det inte ett hinder -gör det inte till ett hinder! (syv 3).

Citaten visar på att vägledarna fokuserar på att öka elevernas självkännedom och hitta möjliga vägar utifrån elevens tankar och behov. Vägledarnas motiverande och lösningsfokuserade kompetens kan utifrån I-P-O modellen tolkas på så vis att den individuella kompetensen (input) ger möjligheten att bidra med insatser av kvalité och värde genom EHT (process). På så vis skapar informanternas kompetenser förutsättningar för eleven att nå sina mål (output). Den motiverande och lösningsfokuserade kompetensen kommer konkretiseras vidare under rubriken individual-level processes.

6.1.3 Perspektiv

Det visar sig i vår studie att informanterna är skickliga på att zooma ut för att se elevens skolsituation i ett längre tidsperspektiv och planera över tid, både på kort och på lång sikt. Informanterna beskriver att elever ibland befinner sig i kontexter de inte självmant har valt, exempelvis grundskola där det blir viktigt att stötta eleven och blicka framåt genom att hitta styrkor och svagheter som en förberedande del inför nästa skede i livet. En vägledare uttrycker att det kommer fler möjligheter längre fram, var det något som inte fungerade nu kan eleven rustas för framtiden och utveckla styrkor samt strategier för att hitta lösningar.

28

Man har möjlighet att forma sitt eget liv liksom utifrån hur man trivs och hur man mår och vad man behöver och så här. Så den bilden försöker jag ofta bidra med, alltså det mer breda perspektivet än bara här och nu än bara grundskole perspektivet ... dom har väldigt fokus på här och nu grundskola så, medan jag kanske kan tänka att vi jobbar på sikt, löste det sig inte nu, nä men då kanske vi har gjort grunden för att det ska lösa sig lite längre fram. Så jag jobbar i lite längre perspektiv tänker jag (syv 2).

Citatet öppnar upp för tolkning om att de övriga medlemmarna i EHT fokuserar mer på nutid, där vägledaren bidrar med ett perspektiv som också inkluderar elevens framtid. Informanten tycks lyfta fram ett säreget perspektiv som genom I-P-O modellen ramar in att vägledare bidrar med framtidsperspektiv i EHT likt en faktor (input) som kompletterar de övriga medlemmarna i teamet. Genom att medlemmarna kompletterar varandra skapas goda förutsättningar att angripa ett problem från flera olika infallsvinklar. På så vis ökar teamet sina chanser att hitta lösningar på komplexa problem.

6.2 Individual-level processes

6.2.1 Arbetssätt

Vi kommer nu att närmare beskriva arbetssätt som informanterna i studien framfört att de bidrar med i EHT. Motiverande arbetssätt och lösningsfokuserat förhållningssätt genomsyrar vägledarnas insatser, likt paraplyer som omfamnar olika verktyg. Arbetssätten de beskriver varierar, det kan gälla insatser av exempelvis lektioner i grupp, enskilda samtal eller metodiska analysverktyg. Vidare redogörs närmare några av de arbetssätten informanterna beskriver att de bidrar med genom EHT.

Samtliga informanter framhåller att de medverkar i undervisningen i helklass- och grupper där informanterna tillsammans med övrig pedagogisk personal samarbetar i ett systematiskt

29

främjande arbete. Lektionsinnehållet utgår från självkännedom, kunskap kring val och väljande samt anpassas till den kontext och nulägessituation som råder. Syv 5 beskriver att innehållet i undervisningen varierar beroende på årskurs, men lyfter att oavsett innehåll väljs materialet gemensamt ut av medlemmarna inom EHT. Med analys av I-P-O modellen kan vägledarnas arbetssätt ses som en effekt av deras kunskap, kompetenser och perspektiv (input) vilket tar uttryck genom insatser (process) som de bidrar med genom EHT.

Ett annat arbetssätt syv 3 beskriver att hen genomför är en analys om elevens behov som hen förvärvat från studie- och yrkesvägledarutbildningen, CIP-analys (Sampson et al 1996). Analysen bidrar till att inventera elevernas behov vilket vägledaren också kan använda vid sin egen arbetsplanering kommande läsår. Analysen svarar på frågor som: Hur många elever har F i betyg? Vilka elever är högpresterande? Hur ser närvaron ut? Styrkor och svagheter? Analysen bidrar på så vis till en helhetsbild kring eleven och eventuell problematik som behöver arbetas med. Vägledaren bidrog med analyserna till EHT som kunde agera utefter vad analyserna visade.

Jag jobbar med en metod eller en teori som heter CIP där jag jobbar med resurs inventering och jag inventerar våra elever ... så får jag en helhetsbild av elever som gör att när jag i samtalet vet vart finns problematiken förutom det eleven själv upplever. Och jag kan hjälpa eleven mycket mycket mer i det enskilda valet. Öka motivation på ett helt annat sätt och kan stötta eleven med insatser som kanske faktiskt behövs (syv 3).

Det metodiska analysverktyget kan genom I-P-O förklara att vägledaren bidrar med analyser som ett arbetssätt (individual-level processes) in i EHT, som i sin tur kan ligga till grund för att implementera åtgärder av hela teamet (group-level processes). Detta arbetssätt bidrar till att stötta på individ- och/eller gruppnivå för att resultera i ett förbättrat utfall (output) av studiesituationen.

30

6.3.1 Delaktighet

Vi har funnit att en framgångsfaktor för välfungerande team är att EHT-mötena präglas av en öppenhet och respekt personalen sinsemellan, som främjar känslan av delaktighet. Det tar uttryck i att vägledarna har lika stort inflytande inom teamet som övrig EHT-personal. Kommer man med ett förslag är det lika välkommet som från någon av de andra professionerna, beskriver informanterna. Uttryck som att man inte “raljerar” på varandras områden, det finns inga “vassa armbågar” och det är ingen “maktkamp” kommer från informanterna. I-P-O visar på faktorer (group-level input) inom ett team, som utgör en förutsättning för teamet att samverka. I denna studie har det visat sig att delaktighet är en viktig faktor (input). Samtliga informanter uppger att delaktighet är en framgångsfaktor inom respektive EHT, men vi kan också tyda att de olika teamen har olika grader av delaktighet.

Två av informanterna hade tidigare erfarenheter av att vara på en skola där de blev kallade till EHT-möten när de ansågs behövas. De menade att de indirekt blev rankad som “mindre viktig” än övrig personal som var konstanta på EHT-mötena. De berättar vidare: “Att man inte blir delaktig, man känner sig utanför” (syv 5). “Dom kände såhär att ska du verkligen prioritera detta, du har ju jättemånga elever liksom. Mer av omtanke liksom. Men nu vill dom att jag ska vara med hela tiden” (syv 2). Citaten visar på ett yttre motstånd där syv 2 lyckats stävja utanförskapet och numera ser personalen i EHT möjligheter med att vägledaren medverkar i teamet. Konsekvenserna av att känna sig exkluderad i teamet kan genom I-P-O utläsas som att de olika graderna av delaktighet (input) inom ett team påverkar teamets samarbete (processes). Vid låg grad av delaktighet hämmas samarbetet, vilket i sin tur påverkar teamets utfall (outputs).

Informanterna berättar att likväl som alla är delaktiga och har lika stort inflytande inom EHT, kan de även ge utrymme för meningsskillnader. Det är en del av den öppenhet som de menar gynnar teamet och dess uppdrag.

Man behöver faktiskt inte alltid vara överens det är faktiskt då när man inte är överens som dom bästa grejerna kommer fram (syv 3).

Vi har mandat att säga; nej så här funkar inte riktigt min roll, det jag tänker att jag kan bidra med det är det här. Och det är väl det som gör att vi ändå fungerar, skulle jag säga ... vi vågar diskutera hur vi kan samverka på ett bra sätt och ha respekt för varandra och vad vi säger (syv 2).

31

Citaten ovan visar på att olikheter i teamet berikar och bidrar till ökad respekt medlemmarna sinsemellan. I-P-O framhåller att de team som kännetecknas av delaktighet (group-level input) med ett öppet klimat där de tar hänsyn till varandras olikheter, ökar möjligheten till att arbeta framgångsrikt tillsammans (output).

6.3.2 Holistiskt perspektiv

Vi har funnit att kärnan i EHT verkar vara teamets holistiska perspektiv. Med det menar vi att EHT lägger pussel utifrån de olika professionernas perspektiv som facilitet. Det går inte att lösa ett komplext problem bara utifrån exempelvis ett medicinskt perspektiv. Det holistiska perspektivet kan med analys av I-P-O ses som en förutsättning (input) för att ta sig an uppdraget, som i sin tur utfaller i arbetssätt (process) vilket beskrivs vidare under rubriken systematiskt arbete. Personalen inom EHT kompletterar varandra för att kunna möta elevers olika behov där samtliga informanter bekräftar vinsten i att man bidrar med olika perspektiv. Samarbetet genererar i ett holistiskt perspektiv där informanterna berättar att när de exempelvis samarbetar med skolsköterska vid medicinsk vägledning, kurator vid socialt arbete och specialpedagogen vid pedagogiskt arbete, skapas professionalism. En av informanterna uttrycker det såhär:

Oftast träffar vi båda eleven. Vid olika tillfällen, så att det blir ett helhetsperspektiv ... Dom tycker ju att allting som rör studier och ja men stöttande, och peppande, motiverande, att du måste vara med för att vi ska bli en hel cirkel (syv 6).

Citatet visar på att vägledarens kompetens värdesätts på så vis att de olika professionerna bidrar till ett holistiskt perspektiv. Informanterna framhåller det holistiska perspektivet som en framgångsfaktor för välfungerande EHT, vilket skapar förutsättningar för att komplettera varandra inom teamet. Enligt I-P-O är den kompletterande funktionen essensen av teamets uppkomst. Medlemmarnas olika perspektiv (input) är en förutsättning för att ta sig an komplexa problem. Om problemen var av enkel sort hade ett team av olika perspektiv varit övertaligt, istället hade relationer med en-till-en kommunikation varit mer sannolikt.

32

6.3.3 Ledarskap

Vi har funnit i denna studie att ledarskapet har en betydande roll inom välfungerande EHT. På så vis att ledaren lägger grunden för teamets samarbete och ger vägledaren legitimitet att delta samt vara en lika viktig medlem som övrig personal inom EHT. På samtliga skolor i studien är det rektorn som har den ledande rollen och informanterna beskriver ett fungerande ledarskap inom respektive EHT. Exempelvis beskriver syv 1 att rektorn lägger grunden för den öppna kulturen inom teamet och poängterar vikten av att man lyfter varandra, litar på varandra och fördelar förtroendet jämlikt. Vidare menar hen att rektorn är beslutsfattare och ansvarsfördelar, medan teamet verkställer insatserna.

Syv 6 deltar i tre olika EHT på sin skola där ledarskapet visar på meningsskillnader där ett är välfungerande och två i mindre grad:

Pratar jag liksom med min chef och så där så kan jag påverka mycket. För att hon har en tydlig bild av syv och vad vi ska göra för någonting så här. Andra rektorn som jag jobbar med funkar det, det har blivit mycket bättre. Han var väldigt bestämd innan och väldigt fyrkantig men det börjar liksom, jag börjar få komma in med mina synpunkter. Och tredje rektorn då som jag jobbar med där är det lite, han är lite bestämd, och så här pekfinger (syv 6).

Citatet visar på att rektorn genom sitt ledarskap är en viktig förutsättning som möjliggör eller begränsar arbetet inom EHT i allmänhet och vägledarens delaktighet inom EHT i synnerhet. Enligt informanternas beskrivningar kan ledarskapet analyserat med I-P-O modellen, ses som en påverkansfaktor (group level inputs) för teamets känsla av delaktighet och möjlighet att samarbeta (group-level processes) mot det gemensamma målet och dess utfall (output).

Utifrån ledarskapet har vi funnit en avgörande omständighet, huruvida rektorn tillskriver vägledaren legitimitet eller inte. Det ter sig i hur stor utsträckning vägledaren får mandat att agera inom EHT och vilket stöd vägledaren upplever. Syv 2 påpekar att EHT ägs av rektorn, då det är avgörande om rektorn ser vägledarens kompetens och inkluderar den. Syv 2 beskriver vidare om kollegor inom kommunen som inte är en del av EHT som istället kallas vid behov:

Rektorerna kan kalla er vid behov. Hur kan en rektor veta när det finns behov av en studie- och yrkesvägledare? Det måste ju vår profession kunna få bedöma. För vi

33

upplever att dom vet inte riktigt vad en syv kan bidra med, och då blir det oftast så att det blir elever som bara går i årskurs 9 vi blir inkopplade på (syv 2).

Citatet visar att syv 2 lyfter risken med att låta rektorer själva avgöra när vägledare bör inkluderas i EHT på så vis att det hälsofrämjande arbetet riskeras att påbörjas så sent som i årskurs 9. Om rektorn ger vägledaren legitimitet att medverka på jämlika premisser som övrig EHT-personal beror det vanligen på två påverkansfaktorer sett till informanternas beskrivningar. Det ena är hur stor tjänst vägledaren har, det andra är hur kunskapen är hos rektorn om professionens kompetens (se citaten ovan och nedan).

Att hela tiden påminna rektorerna. Att jag har också den här kompetensen, för det glömmer dom ofta. Och dom hamnar oftast in på, men syven håller bara på med kursplanen och individuella studieplaner och liksom, men vi kan ju så mycket mer (syv 6).

Studien visar på att ledarskapet skapar möjligheter alternativt begränsar teamets arbetsprocess då ledarskapet på så vis kan ses som en förutsättning (group-level input) analyserat genom I-P-O modellen. I-P-O lyfter fram att ledarskapet är fundamentalt för teamet som genom sin position fördelar ansvar, beslutar om insatser och hanterar eventuella konflikter i teamet. Teorin menar att om ledarskap i teamet har vetskap om vardera profession och kompetens ökar möjligheten till ett välfungerande team.

6.3.4 Gemensamt mål

Vi har sett en avgörande faktor för teamen att samarbeta med ett vedertaget gemensamt mål. Det gemensamma målet sätter prägeln på de främjande och förebyggande insatser som görs. Informanterna beskriver målet med olika ord, innebörden kan sammanställas som att målet är att

eleverna ska må så bra som möjligt i skolan. För att använda informanternas egna ord: “Såklart

är ju våran roll att få eleverna att må så pass bra att dom fungerar i skolan kan man väl säg” (syv 2) “Elevhälsan alltså se till så att eleverna mår bra så att dom kan göra sina studier” (syv 4).

Det gemensamma målet sträcker sig bortom det organiserade EHT-arbetet då informanterna lyfte deras profession som allmänt främjande och förebyggande för elevers hälsa. En av

34

informanterna uttrycker: “Vi behöver inte ha möte för att vara EHT, jag är hela tiden EHT vad jag än gör” (syv 3). Hen menar på att arbetet med främjande och förebyggande inte enbart sker på möten och via insatser utan pågår ständigt likt ett förhållningssätt.

En av informanterna beskriver att i deras team blir de påminda om det gemensamma målet genom att deras ledord, hämtat ur skolans värdegrund finns tillgängligt i skolmiljön. Syv 1 berättade exempelvis att de har en tavla i deras mötesrum som påminner dem om syftet med de beslut som tas. På tavlan står det: “Bidrar det här beslutet till någonting bra för våra elever” (syv 1). Detta menar hen ökar personalens motivation och medvetenhet av att sätta elevens bästa i fokus vid de insatser och åtgärder som beslutas om.

Det gemensamma målet är enligt I-P-O det som givit teamet upphov att bidra med sina olika faktorer (individual-level input). En bredd av kunskap och kompetens krävs för att hitta lösningar och agera (process) för att bidra och tillsammans sträva mot ett resultat (output) i linje med uppdragets syfte.

6.4 Group-level processes

6.4.1 Systematiskt arbete

Vi har funnit det systematiska arbetssättet likt en framgångsfaktor inom välfungerande EHT. Det systematiska arbetet är omfattande och inkluderar exempelvis planering och utvärdering av insatserna för att kvalitetssäkra samt utveckla arbetet. Två av informanterna menar att rutiner är den främsta anledningen till att teamet fungerar bra. Samtliga informanter beskriver att EHT-sammankomsterna är bestämda dagar och tider som en återkommande rutin, en variation finns på hur ofta. Vissa träffas varannan vecka, medan andra deltar i EHT-möten tre dagar i veckan, beroende på hur stor skolan är och hur många olika EHT vägledaren deltar inom. Det systematiska arbetet kan med I-P-O förklaras likt processer. Enligt teorin har team som arbetar strategiskt med tidsramar och rutiner, ökade chanser till att kvalificera sig som ett framgångsrikt team som i större grad uppnår sina mål (outputs).

35

Informanterna beskriver hur det systematiska arbetet är etablerat på hela skolan likt en samverkansplattform, som nedan exempel:

Det är ju etablerat på skolan att teamen träffas liksom att man har så kallade elevhälsokonferenser en gång i veckan. Och då vet lärarna att, eller mentorerna då, ja men jag kan anmäla den här eleven, jag får en stund att prata, och sen så lägger vi in insatser ... så vill vi att det går igenom den processen. För att allting ska bli rätt liksom (syv 6).

Informanterna beskriver hur arbetet inom EHT inkluderar planering, genomförande och utvärdering. Hur hög grad det systematiska arbetet var implementerat på vardera skola och EHT beskrivs i en variation. Vi vill lyfta fram ett citat från en av informanterna som utmärker det systematiska arbetet inom EHT. Hen menar på att deras EHT strävar efter att arbeta ur ett situationsperspektiv snarare än ett individperspektiv.

Man försöker samla den kunskap som alla har och utifrån det skapa en handlingsplan och samtidigt också se utvärdera fungerar det? Är det faktiskt någonting som går att använda på liknande fall oavsett vilket stadie det handlar om? (Syv 3).

Informanten beskriver att de försöker använda det systematiska arbetet likt en strategi. Hen menar att man slipper uppfinna hjulet varje gång om man drar nytta av det systematiska arbete som görs. Det systematiska arbetets utgångspunkt är enligt informanten situationsbaserat där hen beskriver att deras arbetssätt går ut på att hitta mönster, hur har situationen uppstått, hur kan problemet lösas? Enligt I-P-O har team som arbetar strategiskt med tidsramar och rutiner och utvärderar sitt arbete samt agerar på sin analys, ökade chanser till att kvalificera sig som ett framgångsrikt team som uppnår sina mål (output). I-P-O beskriver också att en lyckad grupp använder systematiskt arbete för att lösa liknande problem i framtiden.

Informanterna i studien bidrog med ytterligare beskrivningar på hur deras EHT arbetar systematiskt. Det framkommer att det genomförs olika temadagar på skolorna där elevhälsan är ansvarig för innehållet. Elevhälsoteamet går “rundor” som informanterna kallar det vilket betyder att alla professioner i EHT får möjlighet att bidra med sin kompetens i ärendet. På så vis kan nya infallsvinklar uppmärksammas vilket I-P-O menar berikar och gynnar det systematiska arbetet. Teorin menar även att kvalitén upprätthålls och blir mindre sårbar vid exempelvis byte av personal om det finns tydliga rutiner och system som teamet arbetar efter.

36

7 Diskussion

7.1 Resultatdiskussion

Inledningsvis kommer vi göra en sammanställning av det resultat och analys som svarat upp mot studiens frågeställningar med start i den första frågeställningen: Hur bidrar studie- och yrkesvägledare till välfungerande elevhälsoarbete inom EHT? Det vi funnit centralt som framkommer av studien är att vägledare som arbetar inom välfungerande EHT bidrar med

kunskap om skolsystemet och dess ramar för att tillsammans med övrig personal och elev hitta

möjliga vägar utifrån den enskilda elevens förutsättningar. De bidrar också med sin kompetens

att motivera eleven till att hitta sin rätta väg genom att stärka elevens självkännedom, för att

sträva mot- och nå elevens mål. Vägledarna bidrar även med ett framtidsperspektiv genom att se möjliga vägar framåt som tillgodoser elevens behov, istället för att fastna på problem. Dessa faktorer omsätts i arbetssätt genom samtal, gruppaktiviteter och analysverktyg med syfte att främja elevens hälsa.

Studiens teoretiska ramverk I-P-O kan sätta vägledarnas betecknade bidrag i ett system som visar på varje medlems betydelse i teamet. Vägledaren kan utläsas likt ett individuellt system som bidrar med kunskap (input), kompetens (input) och perspektiv (input). Dessa faktorer använder vägledaren för att på egen hand göra insatser (individual-level processes) som bidrar till det uppdrag teamet är ämnat att genomföra. De variationer som beskrivits av vad vardera informant bidrar med inom respektive EHT, blir till syvende och sist en effekt av hela teamets utfall (output). Observera att informanterna i denna studie är vägledare som noga identifierats genom självselektion och förundersökning, alltså vägledare som anser sig vara en del av ett välfungerande EHT. Hade vi haft informanter som ingått i lägre grad fungerande EHT hade förmodligen studiens resultat om vad vägledare bidrar med sett annorlunda ut. Vi kan även se utifrån rubriken tidigare forskning där vi redogjort för att 30 respektive 20 procent av vägledare bland grund- och gymnasieskolor arbetar som obehöriga vägledare, vilket i sin tur antagligen