Jämställdhet för alla?
- En fallstudie av jämställdhetsarbetet i Malmö stad
utifrån ett intersektionellt perspektiv
Gender equality for all?
- A case study on gender equality in Malmö City from an
intersectional perspective
Valbone Mehmeti
Statsvetenskap Kandidatuppsats 15 hp VT 2018Abstract
This is a case study on the gender mainstreaming work that has been done in the youth club of Västra Hamnen in the municipality of Malmö. I chose to focus on the activities in this specific youth club since it’s described as one of the more successful ones in the field of gender equality. I’m focusing on gender mainstreaming from an intersectional point of view because I want to find out if the activities that are being done lead to equal and equivalent results for all youths regardless of gender, ethnicity, appearance and other background variables. Through analysing municipal policy documents, interviewing staff and observing activities in the youth club, I’ve been able to conclude that the intersectional approach is absent. There’s a lack of intersectionality in both the policies that frame the municipal work in this field and the actual work that is done in the youth club. The gender mainstreaming work is primarily based on gender analyses focusing on the sex category: woman and man. Other aspects are excluded which leads to different consequences for those youths who are affected by more categories than only gender. Due to this the youth club is hindered from creating equivalent activities. In order to change this there’s a need to highlight how the variable sex interacts with other background variables and what kind of power structures are created when different categories are crossed in different ways. Only then it’s possible to get an overall picture of the complexity of the issue and to identify tools that are needed to create equality for all those different youths that the club is for.
Keywords: equality, gender mainstreaming, intersectionality, discrimination, gender, anti-oppressive approach
Innehållsförteckning
1. Inledning och introduktion ... 1
1.1 Ämnesval ... 2
1.2 Syfte och frågeställningar ... 3
1.3 Avgränsning ... 4
1.4 Disposition ... 4
2. Metod och material ... 5
2.1 Val av ämne ... 5
2.2 Val av metod och material ... 6
2.3 Intervjuer ... 8
2.4 Direktobservation ... 9
3. Forskningsöversikt ... 11
3.1 Olika förståelser för jämställdhetsintegrering ... 11
3.2 Dilemman i jämställdhetsarbetet ... 12
3.3 Vilka problem ska jämställdheten lösa? ... 13
3.4 Jämställdhet och intersektionalitet ... 14
3.5 Intersektionalitet i en svensk kontext ... 15
3.6 Hur jag kommer använda intersektionalitet i min analys ... 16
4. Den svenska jämställdhetspolitikens framväxt ... 18
4.1 Historisk överblick ... 18
4.2 Jämställdhetsintegrering i Malmö ... 20
4.3 Vad har hänt i Malmö sen utvecklingsplanen antogs? ... 21
5. Jämställdhetsintegrering i fritidsverksamhet ... 22
5.1 Utvecklingsplanen för jämställdhetsintegrering i Malmö stad ... 23
5.2 Fritidsgårdarnas uppdragsbeskrivning ... 24
5.3 Fritidsnämndens årsanalys 2017 – målbeskrivning och sammanställning av resultat ... 25
5.4 Sammanställning av intervjuer och observationer från Ung Fritid ... 28
6. Analys ... 31
6.1 Jämställdhet för alla? ... 32
6.2 Att reproducera föreställningar om jämställdhet – medvetna och omedvetna hinder i främjandet av likvärdig verksamhet ... 34
6.3 Hur förstås jämställdhet på Ung Fritid? ... 35
6.4 I vilken utsträckning görs jämställdhetsintegrering utifrån ett intersektionellt perspektiv på Ung Fritid? ... 37
7. Slutdiskussion ... 37
7.1 Mitt bidrag till forskningen ... 39
REFERENSER ... 40
Bilaga 1: ... 42
1
1. Inledning och introduktion
Den internationella jämställdhetspolitiken grundar sig på FN:s allmänna deklaration om mänskliga rättigheter där alla människor är lika mycket värda och där kvinnor och män har samma rättigheter. Trots detta förekommer diskriminering av kvinnor. Därför antog FN:s generalförsamling Kvinnokonventionen (CEDAW) för ett avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor 1979. På FN:s kvinnokonferens i Peking 1995 kom jämställdhetsintegrering att bli den officiella strategin i det internationella jämställdhetsarbetet och där de deltagande länderna kom fram till att prioritera jämställdhetsområdet.1
CEMR (Concil of European Municipalities and Regions) är den Europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå. Genom att underteckna deklarationen förbinder sig kommuner att integrera jämställdhetsperspektivet i det politiska beslutsfattandet och i det faktiska arbetet i verksamheterna.2 Jämställdhetsarbetet i
kommunerna har alltså starka kopplingar till den internationella jämställdhetspolitiken. Malmö stad är en av flera kommuner i Sverige som undertecknat CEMR.
De vägledande principerna i internationella konventioner och lagar kommer till uttryck även i våra lokala strategier och förhållningssätt. I Sverige har vi målet ”Kvinnor och män skall ha
samma makt att forma samhälle och sina egna liv”3 som en övergripande jämställdhetspolitisk
målsättning. Trots att män och kvinnor står lika inför lagen, där vi formellt sett har lika rättigheter drabbas kvinnor fortfarande av diskriminering och negativ särbehandling på grund av deras kön. Överallt runt om i landet bedrivs en mängd olika insatser för ett ökat jämställt samhälle. Sverige är också ett av de länder i världen som rankas högst i flera internationella jämställdhetsindex, men trots att Sverige rankas som ett av världens mest jämställda länder har vi fortfarande en lång väg att gå.4
För att uppnå ett jämställt samhälle krävs det att kvinnor och män har lika villkor och möjligheter gällande makt och inflytande, ekonomisk självförsörjning, tid, hälsa och kroppslig integritet. Detta är komponenter som ligger till grund för utformandet av de
1 Jamstall. 2011
2 Sveriges kommuner och landsting. 2018 3 Regeringen. 2018
2 jämställdhetspolitiska målen vi har idag.5 Vikten av att jämställdhetsarbetet grundar sig i värden
som demokrati och i mänskliga rättigheter gör att arbetet för jämlika förhållanden för alla människor kan fortskrida.6 Den strategi som regeringen valt att arbeta med för att förverkliga
den nationella jämställdhetspolitiken kallas för jämställdhetsintegrering. Med jämställdhetsintegrering menas att ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i alla led i beslutsfattande, planering och utförande av en verksamhet.7
Samtalsklimatet om jämställdhetsfrågor har förändrats över tid och nu läggs mycket fokus på likvärdighet mellan män och kvinnor utifrån ett intersektionellt perspektiv. Det innebär att kön alltid är en faktor, men inte den enda faktorn för att förklara ojämställdhet. Det är alltså viktigt att ha med flera maktordningar, så som etnicitet, ålder, funktionsnedsättning, klass, religion och sexualitet etc. för att få en helhetsbild av samhället utmaningar.8 Begreppet jämställdhet har
inte en entydig definition utan det är olika aspekter av ojämlikhet som kan kopplas till kön som ligger till grund för hur jämställdhetsarbetet ska bedrivas. Den förändrade synen på jämställdhet grundar sig på olika feministiska perspektiv och genusteorier, vilket innebär att jämställdhetsintegrering kan innebära olika saker beroende på vilket perspektiv som ligger till grund för arbetet. Exempel på perspektiv som har betydelse är; lika möjligheter, kvinnoperspektiv, genusperspektiv, mångfald.
Frågan om jämställdhet är i allra högsta grad en fråga om mänskliga rättigheter och därigenom ett yttersta ramverk som den offentliga administrationen behöver förhålla sig till. Att skapa förutsättningar för jämlika villkor och förutsättningar mellan könen är ett arbete som ständigt behöver utvecklas och upprätthållas. För att ett samhälle ska hålla ihop och ha den legitimitet som krävs behöver dess institutioner spegla befolkningen som finns.
1.1 Ämnesval
Den hittills redovisade skildringen av arbetet med jämställdhetsintegrering ligger till grund för mitt ämnesval, där jag avser att studera det jämställdhetsarbete som bedrivs i Malmö. Jag har valt att studera Malmö stad eftersom Malmö lyfts fram som en modellkommun inom jämställdhetsområdet. Malmö beskrivs som en av de städer som ligger i framkant med
5 Länsstyrelsen Skåne. 2017 6 Mark. 2007: 7
7 Länsstyrelsen Skåne 2017 8 Alnebratt & Rönnblom. 2015: 36
3 jämställdhetsarbetet i Sverige och arbetar systematiskt med jämställdhetsintegrering.9 Jag har
också valt att avgränsa mig ytterligare till en fritidsverksamhet i Malmö, Ung Fritid Västra Hamnen (hädanefter Ung Fritid) som anses vara ett förgångsexempel när det gäller jämställdhetsarbetet. Där görs, enligt kommunen, kontinuerliga jämställdhetsanalyser och det bedrivs ett aktivt arbete med att hitta aktiviteter som utvecklar utformningen av en jämställd verksamhet. Ung Fritid ligger organisatoriskt i kommunen under Fritidsnämnden och jag kommer därför att titta på de mål och resultat som redovisas i denna nämnds årsanalys för 2017.
Jag har som avsikt att studera jämställdhetsarbetet på Ung Fritid och analysera om det reflekterar de mål och visioner som finns för staden när det gäller jämställdhet och likabehandling. Med bakgrund i tidigare forskning som betonar vikten av ett intersektionellt perspektiv i jämställdhetsarbetet, är det intressant att undersöka huruvida det faktiska utfallet av den verksamhet som bedrivs på Ung Fritid blir jämställt och likvärdigt. I denna studie kommer jag alltså att belysa jämställdhetsarbetet i verksamheten utifrån ett intersektionellt perspektiv. Den fråga som jag vill synliggöra handlar om att undersöka huruvida det skulle kunna vara att det saknas viktiga aspekter i målformuleringarna och jämställdhetsanalyserna för att det jämställdhetsarbete som bedrivs ska spegla alla människornas behov, önskemål och livssituationer
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna uppsats är att analysera det jämställdhetsarbetet som görs på fritidsverksamheten Ung Fritid ur ett intersektionellt perspektiv. Jag vill alltså undersöka om det jämställdhetsarbete som bedrivs i verksamheten är till för alla unga i Malmö. Att studera jämställdhetsintegrering blir ett sätt att granska görandet av jämställdhet i verksamheten och se vilken analys av de utmaningar kopplade till jämställdhet som görs. Det blir också ett sätt att se hur analysen görs och om det får för effekter för de tjejer och killar som deltar i Ung Fritids verksamhet.
Frågeställning:
Den vägledande frågeställningen för denna uppsats är:
• Hur kommer jämställdhetsarbetet till uttryck på fritidsverksamheten Ung Fritid och speglar den alla unga som verksamheten är till för?
9 Malmö stad. 2017:1
4 För att kunna besvara på ovanstående frågeställning kommer jag använda mig av följande delfrågor:
o Vilka förståelser och förhållningssätt utgår personalen på Ung Fritid ifrån i sitt jämställdhetsarbete?
o I vilken utsträckning görs jämställdhetsintegrering med ett intersektionellt perspektiv i verksamheten?
1.3 Avgränsning
Jag har valt att studera en verksamhet som arbetar systematiskt med jämställdhet i Malmö stad. Detta för att undersöka hur arbetet med jämställdhetsintegrering görs i praktiken i en verksamhet som beskrivs som framgångsrik inom arbetsområdet. Verksamheten jag valt att studera närmare är Ung Fritid som är en del av Fritidsnämnden. Jag är intresserad av att studera om jämställdhetsarbetet som görs inom verksamheten är till för alla som den riktar sig till. Jag har inte som avsikt att bedöma arbetet som görs på fritidsgården utan att undersöka om det saknas viktiga aspekter i arbetet med jämställdhetsintegrering. Med viktiga aspekter avses det intersektionella perspektivet och dess innebörd. Jag kommer att använda Fritidsnämndens årsanalys för 2017 som underlag när jag undersöker hur mål- och resultat inom området formuleras och redovisas. Jag kommer att fokusera endast på målområde 4 – En öppen stad och välja ut de nämndmål, uppföljningsindikatorer och uppdrag som är särskilt relevanta för mitt ämnesområde.
1.4 Disposition
Denna studie är uppdelad i sju kapitel. I detta första introducerande kapitel har jag beskrivit uppsatsens syfte och frågeställningar i koppling till en kort bakgrund till arbetet med jämställdhet internationellt. Jag har även introducerat begreppet intersektionalitet.
I kapitel två diskuterar jag val av metod och material och vad de kan innebära för studiens slutresultat. Kapitel tre innehåller en forskningsöversikt över tidigare studier av jämställdhetsarbete i ämnesområden samt en presentation av intersektionalitet som teoretiskt perspektiv.
Kapitel fyra är ett fördjupningsavsnitt i ämnesområden som är relevanta för arbetet. Här skildras en historisk överblick över den svenska jämställdhetspolitikens utveckling, och Malmö stads arbete med jämställdhetsintegrering. I kapitel fem redogör jag för den insamlade empiri som
5 ligger till grund för min analys. Här finns en kort redogörelse för de styrdokument jag använder i min analys och en sammanställning av mina intervjuer och observationer från Ung Fritid.
I kapitel sex analyseras hur styrdokument och politiska strategier samspelar med den praktiska realiteten i en fritidsgård. För att kunna svara på frågan om hur jämställdhetsintegreringen utifrån ett intersektionellt perspektiv kommer till uttryck i den verksamhet som jag observerat presenterar jag även resultat av min intervjuundersökning. Jag analyserar mitt material och resonerar kring möjligheter och utmaningar, både medvetna och omedvetna, kring förutsättningarna för reell intersektionell jämställdhetsintegring och lika villkor oavsett kön. Det avslutande avsnittet består av en sammanfattande slutdiskussion och en kort reflektion kring mitt bidrag till forskningen.
2. Metod och material
I detta avsnitt kommer jag att redogöra för den metod jag valt för att genomföra min studie och på vilka grundval jag valt mitt empiriska material. Jag vill ge en tydlig bild av hur jag gått till väga från val av ämne till färdigt arbete. Jag kommer därför börja med att redogöra för mitt val av ämne, därefter kommer jag beskriva valda metoder samt för det empiriska material som stått till mitt förfogande.
2.1 Val av ämne
Jag har ett växande intresse för jämställdhetsområdet och efter att jag gjort min praktik på Länsstyrelsen Skåne, där jag ansvarade för ett jämställdhetsprojekt, har min förståelse för området breddats. Efter att under min tid på Länsstyrelsen sett komplexiteten med jämställdhetspolitiken i praktiken, stod det klart för mig vilken ämne jag ville studera. Anledningen till varför jag vill studera jämställdhet utifrån begreppet intersektionalitet har sin grund i att jag har en annan etnisk tillhörighet än svensk. Mina personliga erfarenheter har fått mig att förstå att jämställdhet utifrån enbart kategorin kön exkluderar många kvinnor. Det är också ofta kvinnor som hamnar i skymundan i den feministiska debatten. Det intersektionella perspektivet är numera en självklar del i det jämställdhetspolitiska arbetsområdet och jag är intresserad av hur perspektivet omsätts i praktisk verksamhet.
6 2.2 Val av metod och material
Denna uppsats är ett kvalitativt arbete som ska försöka bringa förståelse för jämställdhet utifrån ett intersektionellt perspektiv och problematisera den komplexitet som området innebär. Eftersom jämställdhetsintegrering är den nationella stretgin för stärkt jämställdhet var det naturligt att undersöka hur Malmö stad jobbar inom området. Det framgick ganska snabbt att Malmö stad bedriver ett aktivt arbete och har tagit fram en utvecklingsplan för hur arbetet med jämställdhetsintegrering ska gå till. Utvecklingsplanen gäller för perioden 2011- 2020, vilket innebär att stadens verksamheter har hunnit arbeta med jämställdhetsintegrering under ett par år. Jag anser att det är ytterst intressant att studera jämställdhetsintegrering utifrån ett intersektionellt perspektiv för att fånga fler dimensioner av jämställdhetsarbetet. Efter att jag bestämt vilket forskningsområde jag är intresserad av läste jag tidigare forskning för att skapa mig en överblick över det vetenskapliga området.
För att avgränsa min studie ytterligare ville jag undersöka en verksamhet i Malmö stad som bedriver ett aktivt jämställdhetsarbete. Med hjälp av utvecklingsledarna Anders Eriksson och Katarina Fehir, som har god kännedom om Malmös arbete med jämställdhetsintegrering identifierande jag fritidsgården Ung Fritid. Det intressanta för mig här var att komma i kontakt med en verksamhet som både gör jämställdhetsanalyser och som könsuppdelar statistik, vilket är två av de grundläggande uppgifterna som utvecklingsplanen för jämställdhetsintegrering identifierar för alla verksamheter10. Fritidsverksamheten Ung Fritid arbetade på detta sätt.
Min studie av jämställdhetsintegrering är upplagd som en fallstudie och materialet jag analyserar utgörs av kommunala styrdokument, intervjuer med personal och observationer av verksamheten Ung Fritid. Jag kommer att kritiskt analysera utvecklingsplanen för jämställdhetsintegrering, fritidsgårdarnas uppdragsbeskrivning samt nämndens årsanalys från 2017. Genom att studera dessa dokument kommer jag kunna analysera om det finns en maktanalytisk inriktning, det handlar alltså inte om att jag ska hitta och påpeka brister utan att se över om det är aspekter som saknas i dokumenten som kan få konsekvenser i arbetet. Mitt intresse av att analysera dessa dokument är inriktat på textens latenta budskap, alltså att komma åt sådant som finns under ytan och som inte kan utläsas direkt.11 Jag valde att analysera
utvecklingsplanen eftersom det är det policydokument som kommunstyrelsen antagit och som ligger till grund för jämställdhetsintegreringsarbetet som ska genomsyra alla förvaltningar. Jag
10 Malmö stad. 2011: 24 11 Esaiasson et al. 2017: 227
7 har också valt att analysera fritidsgårdarnas uppdragsbeskrivning som är ett verksamhetsnära styrdokument som Ung Fritid måste förhålla sig till. Även årsanalysen för 2017, som är det dokument som redovisar hur de övergripande visionerna i utvecklingsplanen samt uppdraget i uppdragsbeskrivningen har omvandlats till konkreta aktiviteter som genomförs i det dagliga arbetet.
Fallstudier lämpar sig väl för att undersöka saker på djupet och ger mig möjlighet att studera hur jämställdhetsarbetet implementeras i praktiken. Jag övervägde att studera ytterligare en fritidsverksamhet i en annan del av Malmö för att jag var rädd att besökarna skulle vara en homogen grupp, men det visade sig ganska snabbt att ungdomarna på Ung Fritid kommer från olika delar av staden, med olika bakgrund, livssituationer och behov. För att få med det intersektionella perspektivet var det ytterst viktigt för mig att de tjejer och killar som besöker verksamheten har olika etniska tillhörigheter och kommer från olika samhällsklasser. Eftersom Ung Fritid fångade upp detta, beslutade jag att inte studera en annan fritidsverksamhet också. Mina resultat kommer att beskriva hur jämställdhetsintegreringen sker i den specifika verksamheten Ung Fritid och kan inte beskriva en generell verklighet.
Som författare av en kvalitativ studie har jag försökt vara reflektiv. Jag observerar, intervjuar och analyserar utifrån den intersektionella ansats som jag vill synliggöra. Min personliga åsikt är att den feministiska debatten behöver vidgas och inkludera fler aspekter av kön, inklusive makt och privilegier vilket förklarar mitt val av ämne och teoretisk ansats. Detta kan visserligen skapa reliabilitetsproblem för min undersökning, vilka jag försökt hantera genom att presentera mina resultat på ett så transparent sätt som möjligt.
Intersubjektivitet är ett återkommande ord inom metoddiskussionen inom statsvetenskapen.12
Genom mitt försök att ge en tydlig beskrivning av mitt tillvägagångssätt och mitt förhållningsätt i studien har jag försökt göra det lätt för läsaren att se hur jag har gått tillväga. Att uppnå god intersubjektivitet innebär att en annan person ska kunna genomföra samma undersökning genom att ta sig an samma empiriska material och analysverktyg och komma fram till samma resultat.13 Eftersom jag är medveten om detta, har jag försökt vara transparant så att min
forskning ska präglas av genomskinlighet och vara utförd på ett tillförlitligt sätt. Eftersom detta
12 Esaiasson et al. 2017
8 är en kvalitativ studie, kommer mitt valda material att tolkas utav mig som kan komma att påverka tillförlitligheten i studien. Men genom att göra tolkningen på ett transparant sätt, och referera och citera materialet jag tagit mig an, menar Esaiasson et al. att tolkningsarbetet på så sätt kan vinna gehör.14 Hade jag valt att göra en kvantitativ studie, skulle jag inte kunna skapa
mig en djupförståelse över det valda forskningsområdet utan fokus hade snarare hamnat på mätbara resultat.15
Jag har alltså valt att göra en kvalitativ studie där jag utfört intervjuer, observationer och textanalys för att skapa mig en djupförståelse av mitt valda fall. Jag anser att jag i mina val har övervägt andra metoder för att genomföra min undersökning men kommit fram att den metodologi jag valt har varit bäst lämpad i sammanhanget trots att mina val också medföljer komplikationer. Jag anser mig också ha reflekterat kring val av material för att läsaren ska kunna förstå på vilka grundval jag gör mina empiriska slutsatser.
2.3 Intervjuer
För att få en ökad förståelse för hur arbetet med jämställdhetsintegrering sker i praktiken har jag genomfört intervjuer med personalen på Ung Fritid. Jag har genomfört en enskild intervju och en gruppintervju med totalt fyra personer. Det är totalt fyra personer som arbetar heltid på fritidsverksamheten, två kvinnor och två män, därav antalet intervjuade. Merparten av de intervjuade har fleråriga erfarenheter av fritidsverksamheter i Malmö stad, vilket jag anser vara en styrka för att deras kunskap och erfarenhet kring jämställdhetsarbetet är centralt för min uppsats. Jag har valt att inte namnge mina svarspersoner och kommer därför enbart referera till ”personal” när jag refererar till intervjuerna. Detta för att bevara deras anonymitet när jag citerar dem. Risken för att det är relativt enkelt att identifiera personerna, för någon som är bekant med verksamheten, är överhängande. Genom att prata om intervjupersonerna som en grupp, även fast enskilda citat lyfts fram, hoppas jag kunna minska risken för att kunna identifiera vem som säger vad. Personalen informerades om att deras namn inte kommer framgå i uppsatsen men att det kommer framgå att fritidsverksamheten Ung Fritid är mitt fall i studien.
Tanken med mina intervjupersoner är att de ska bidra med information om hur man arbetar med jämställdhetsintegrering, därför klassas denna typ av intervju som informantundersökning.16
14 Esaiasson et al. 2017: 228 15Esaiasson et al. 2017: 198 16 Esaiasson et al. 2017: 235
9 Den första intervjun varade i en och en halv timma, där jag hade förberett frågor inför intervjun som handlade om hur hen tolkar jämställdhetsuppdraget och vad hen utgår ifrån när jämställdhetsanalyserna görs. Jag ställde även frågor kring begreppet intersektionalitet. Dagen efter den första intervjun ansåg jag att en gruppintervju var lämplig, för att det öppnar upp för samtal mellan personalen där de kan utveckla sina tankar i relation till varandra. Mina frågor kretsade även här kring jämställdhetsuppdraget kopplat till intersektionalitet. Jag ställde inte samma frågor till samtliga svarspersoner utan formulerade några nya frågor efter den första intervjun. Esaiasson et al. menar att vid informantundersökning finns det inget egenvärde i att ställa samma frågor till samtliga svarspersoner, för att efter att man genomfört de första intervjuerna kan information komma fram som leder till nya och mer specifika frågor. Den första genomförda intervjun genererade till information som ledde till att jag kunde ställa mer specifika frågor till nästa intervju.17 Gruppintervjun varade i ca en timma.
Båda intervjutillfällena har spelats in och utgör alltså en del av mitt insamlande material som kommer ligga till grund för min analys. Jag har inte transkriberat intervjuerna utan jag har istället lyssnat igenom intervjuerna flera gånger och antecknat sådan information som jag anser är relevant för min analys. Anledningen till att jag inte har transkriberat är bristen på tid, annars hade det också varit önskvärt.
2.4 Direktobservation
Observationerna jag gjort är ett komplement till vad informanterna berättat. Jag har gjort observationer i syfte att få en inblick i hur verksamheten jobbar med jämställdhetsintegrering utifrån ett intersektionellt perspektiv. Direktobservationer gjorde det möjligt för mig att studera arbetet med jämställdhetsintegrering i praktiken.18
Det finns olika typer av direktobservationer, fullständig observatör eller fullständig deltagare. Det förhållningssätt jag ansåg vara lämpligast i min studie var att vara fullständig deltagare, där jag aktivt tog del av det sammanhang jag stod inför. Detta gjorde att jag kunde samtala med ungdomarna kring deras kännedom om jämställdhetsarbetet på Ung Fritid men också om deras behov och önskemål tas tillvara på. Jag tror inte att vara på fritidsgården som fullständig observatör hade lämpat sig. Esaiasson et al. beskriver en fullständig observatör som närvarande
17 Esaiasson et al. 2017: 236 18 Esaiasson et al. 2017: 313
10 men obemärkt19, och det tror jag hade varit svårt att vara på en fritidsgård med nyfikna
ungdomar som gärna vill veta vem man är.
Jag gjorde direktobservationer på Ung Fritid under tre dagar. De två första dagarna jag var där var antalet besökande ungdomar relativt normalt och det var ungefär de ungdomar som brukar vara på plats regelbundet, alltså ett par timmar i veckan. Jag var på plats från att fritidsgården öppnade klocka 15:00 till och med stängning 20:30. Jag var även intresserad av att vara på plats när fritidsgården har som allra flest besökare för att se hur jämställdhetsarbetet kommer i uttryck på verksamheten och se om verksamheten återspeglar alla ungdomar utifrån behov, önskemål och livssituation. Därför valde jag att under den tredje dagen vara på plats en fredagskväll, då det är flest besökare men också då det är en stor variation av personer, vad gäller kön, klass och etnicitet. Totalt har jag varit på fritidsgården i 20 timmar.
Vid observationer är omtolkning ett centralt inslag, alltså det jag tolkar kan tolkas annorlunda av någon annan, och är därför viktigt att göra detaljerade anteckningar. Därför renskrev jag och sammanfattande mina anteckningar dagen efter att jag varit på plats. Jag hade anteckningsblock med mig, men valde att inte ta fram den varje gång eftersom det inte kändes lämpligt och jag tror det skulle påverka de svar jag fick från ungdomarna. Istället blev det ett vanligt samtal vi hade medan vi exempelvis spelade spel. Inför mina observationer tänkte jag på att skapa förtroende till ungdomarna och personalen på verksamheten så jag talade om att jag var på plats i egenskap av student och att jag var intresserad av att se hur man arbetar med jämställdhetsfrågor på Ung Fritid och försökte förmedla att jag inte var där som någon slags kontrollant.20 Ungdomarna var även medvetna om att jag inte skulle nämna några namn i
uppsatsen som gjorde att de kände sig trygga i samtalen. Jag upplevde att jag fick förtroendet och att ungdomarna såg mig som en av fritidsledarna som var där för dem.
Jag fick även förmånen att vara med på ett jämställdhetsnätverksmöte där alla fritidsverksamheter i Malmö stad ingår. Observationerna från mötet är också en del av mitt insamlade material som jag kommer använda i min analys. Det är viktigt att ta fasta på vilket förhållningssätt man väljer vid observationer, eftersom olika situationer kräver olika lösningar.21 Vid mötet vara jag istället fullständig observatör istället för att vara fullständig
19 Esaiasson et al. 2017: 316 20 Esaiasson et al. 2017: 324 21 Esaiasson et al. 2017: 316
11 deltagare. Detta ansåg jag lämpade sig bäst eftersom mitt syfte med min närvaro på mötet var att lyssna hur diskussionerna kring jämställdhetsuppdraget pågick mellan fritidsledarna.
3. Forskningsöversikt
För att få en ökad förståelse för de fokusområden som denna uppsats kommer kretsa kring kommer jag främst behandla forskning kring jämställdhetsintegrering och jämställdhet kopplat till ett intersektionellt perspektiv. Jag kommer i detta avsnitt redogöra för det teoretiska perspektiv som kommer ligga till grund för min analys. Uppsatsen jag skriver är teori konsumerande där jag lutar mig till den nedan skildra forskningen och använder mig av den redan befintliga teoribildningen.
3.1 Olika förståelser för jämställdhetsintegrering
Judith Squires är en författare som är återkommande i studien kring jämställdhetsintegrering och skriver om hur skilda strategier för hur jämställdhetsarbetet bedrivs grundar sig på olika förståelser av genusteorier. Hon har utvecklat en tredelad modell av hur jämställdhetsintegrering kan förstås. Squires tar itu med frånvaron av mångfaldsperspektiv i arbetet med jämställdhetsintegrering.22 Den första delen i modellen är, inkludering (inclusion)
där man eftersträvar objektivitet i jämställdhetsarbetet och har sin utgångspunkt i liberalistisk feminism. Fokus ligger på att samhället inte ska göra någon könsskillnad på kvinnor och män och ge kvinnor och män samma möjligheter och rättigheter till att delta i den offentliga sfären.23
Denna metod bygger på att göra beslutsprocesser könsneutrala, där jämställdhetsexperter får en viktig roll i formandet av policydokument.24
Den andra delen i Squries modell är omkastning (reversal) och den ledande teoribildningen som styr denna del är radikalfeminism och skillnadspolitik. Patriarkatet betonas som grunden till att kvinnor som grupp är underordnade män som grupp. Utifrån dessa teoribildningar utgår man från att kvinnor och män är olika av naturen och har olika roller i samhället. Här strävar man istället efter lika värdering av olika bidrag från kvinnor och män eftersom idag värderas män och manliga egenskaper högre än kvinnor och kvinnliga egenskaper.25 Denna metod bygger på
att kvinnoperspektivet ska finnas med i formandet av politiken och att den inte enbart ska bestå
22 Squires. 2005: 367 23 Squires. 2005: 368f 24 Squires. 2005: 373f 25 Squires. 2005: 369f
12 av en politisk elit. Här läggs fokus främst på att marginaliserade grupper ska inkluderas i systemet och vara med och sätta agendan för politiken.26
Den tredje delen av Squares modell är förflyttning (displacement) som fokuserar på att ett mångfaldsperspektiv finns med i jämställdhetsarbetet. Denna del av modellen utgår från delar av postmodern feminism och fokuserar på att dekonstruera de diskursiva ledningar som skapar politiken. Vidare skriver Squries att man bör ifrågasätta de priviligierade normer som präglar våra system och strukturer för att komma åt underliggande fördomar och vedertagna sanningar som påverkar utformandet av beslut som är indirekt diskriminerande.27
De tre förståelserna för jämställdhetsintegrering bör ses som komplement till varandra och bör användas på olika institutionella sammanhang.28 Squries modell har varit en central
teoribildning som många andra forskare använt sig av i sina egna verk för att förklara jämställdhetsarbetet.
3.2 Dilemman i jämställdhetsarbetet
Anne-Charlott Callerstig och Kristina Lindholm har undersökt det praktiska arbetet med jämställdhetsintegrering och menar att beroende på vilken teoretisk diskussion man utgår från i arbetet med jämställdhetsintegrering är avgörande för hur jämställdhetsarbetet utformas. Det praktiska arbetet med jämställdhet utgår ofta från centrala delar inom olika feministiska teorier som gör att olika synsätt präglar jämställdhetsarbetet. Det kan ibland innebära att strategierna som används i arbetet kan vara motstridiga och får betydelse för resultatet.29
Callerstig och Lindholm har studerat två kommunala verksamheter som arbetar med att integrera ett jämställdhetsperspektiv i sin verksamhet. De studerar verksamheterna utifrån begreppet ”ideologiska dilemman”, som är ett sätt att undersöka om det finns spänningar och motsättningar i jämställdhetsarbetet tjänstepersonerna gör. De intervjuar tjänstepersoner från verksamheterna och diskuterar vilka problem deras arbete med jämställdhet ämnar lösa. Genom att studera tjänstepersonerna som arbetar med jämställdhetsintegrering kan de resonera kring de frågeställningar och problem de ställs inför i sitt arbete som påverkar de resultat som
26 Squires. 2005: 374f
27 Squires. 2005: 368f 28 Squires. 2005: 372
13 uppnås.30 I intervjuerna framgår det att tjänstepersonerna ställts inför olika dilemman i sitt
arbete som påverkat utfallet, detta framförallt utifrån vilken förståelse och teoretiska perspektiv som inryms i begreppet jämställdhetsintegrering. Ett övergripande dilemma som Callerstig och Lindholm beskriver är frågan om likhet och skillnad. Likhet handlar om att försöka minska samhälleliga skillnader mellan kvinnor och män genom att formulera politiska insatser som syftar till lika villkor. Skillnad innebär att man istället fokuserar på skillnader mellan kvinnor och män och formulerar politiska insatser där man utgår från olikheter mellan könen.31
3.3 Vilka problem ska jämställdheten lösa?
I boken ”feminism som byråkrati” noterar genusvetaren Kerstin Alnebratt och statsvetaren Malin Rönnblom att jämställdhetsintegrering präglat svensk jämställdhetspolitik de senaste tjugo åren utan att få något genomgripande genomslag i den offentliga förvaltningen. För att förstå varför, menar Rönnblom och Alnebratt att det är viktigt att studera ”görandet” av jämställdhet. De menar att jämställdhet är något som görs och inte något som finns, eftersom jämställdhetspolitiken är en fråga som fylls med olika innehåll och som ständigt omformuleras. Genom att betrakta görandet av jämställdhetsintegreringen kan man granska effekterna arbetet får och vilka förändringar som sker men också vad som förblir oförändrat.32
Författarna är särskilt intresserade av jämställdhetspolitikens innehåll, vilja och riktning för vilka samhällsproblem som ska lösas och varför. De problematiserar jämställdhetspolitiken och menar att de jämställdhetspolitiska målen har tenderat att sakna koppling till problem som ska åtgärdas. Utan problemformulering till vad målen ämnar att åtgärda gör det svårt för myndigheter och organisationer att veta hur jämställdhetsintegrering ska gå till för att uppnå målen. Istället lämnas ansvaret över till tjänstepersonerna att utföra jobbet att veta vad jämställdhetsintegreringen ska lösa och hur arbetet för att uppnå målen ska genomföras.33
Alnebratt och Rönnblom har ett kritiskt förhållningsätt som genomsyrar boken, där de framförallt studerat policydokument och utfört intervjuer med tjänstepersoner och politiker. De är särskilt kritiska till målformuleringarna för jämställdhetspolitiken för att de saknar problemformuleringar som jämställdhetspolitiken ämnar att lösa. De förväntar sig finna konflikter i jämställdhetsarbetet baserade på ideologiska skillnader och/eller feministiska
30 Callerstig & Lindblom. 2011: 82f 31 Callerstig & Lindblom. 2011: 84 32 Alnebratt & Rönnblom. 2015: 9f 33 Alnebratt & Rönnblom. 2015: 134f
14 inriktningar.34
3.4 Jämställdhet och intersektionalitet
Nira Yuval-Davis har utrett hur ”jämställdhetsintegrering” (gender mainstreaming) och ”intersektionalitet” har använts i feministiska politiska projekt runt om i världen. Intersektionella analysen blev en del av arbetet med jämställdhetsintegrering när behovet av att fånga upp fler kvinnors upplevelser började uppmärksammas.35
Davis börjar med att identifiera vilka principer som gäller för jämställdhetsintegrering och de huvudsakliga feministiska intressena som står i relation till principerna. Hon gör en analys över hur jämställdhetsintegrering och intersektionalitet samspelar med varandra. Intersektionalitet inom den feministiska debatten grundade sig på begreppet ”trippelförtryck”, lånat från black feminism som riktat uppmärksamhet mot att svarta kvinnor utsatts för förtryck på tre olika grunder; som svarta, som kvinnor och som arbetarklass.36
Davis menar att det är viktigt att man vid konkreta upplevelser av förtryck inte kan kategorisera förtrycket som ”svart” från andra sociala skillnader. Exempelvis behöver inte en person som är ”svart”, ”kvinna” eller ”arbetarklass” uppleva samma förtryck utan andra aspekter kan också ha betydelse, t.ex. om personen är homosexuell eller har en viss nationalitet. Davis menar att den senare debatten kring intersektionalitet har just kretsat till att försöka kategorisera människor, exempelvis att alla inom en viss kultur eller grupp är identiska eller lika. Detta är framförallt vanligt förekommande inom olika politiska projekt som ska arbeta med frågan. Konsekvenserna av att försöka kategorisera personer utifrån en viss kultur eller grupp gör att de politiska målbeskrivningarna återspeglar hegemoniska diskurser som inte fångar alla inom en viss social kategori.37 I Davis artikel tar hon fram en del rekommendationer för hur fortsatt
arbete kan ske för ökad jämställdhet med ett intersektionellt perspektiv. En metod är att man för statistik över flera komponenter som fångar in kvinnors olika sociala, juridiska och identitetsmässiga skillnader, men också att man gör en kontextuell analys för att se om det finns andra aspekter som spelar roll i den enskildes situation.38
34 Alnebratt & Rönnblom. 2015: 16, 31 35 Davis. 2015: 19
36 Davis. 2015:21f 37 Davis. 2005: 7f 38 Davis. 2005: 8f
15 3.5 Intersektionalitet i en svensk kontext
För att gå vidare med intersektionalitet i en svensk kontext är Paulina de los Reyes och Diana Mulinari ständigt återkommande forskare inom området och är bland dem första som introducerade begreppet intersektionalitet i Sverige. De ser intersektionalitet som ett alternativ till den genusvetenskap som hittills konstruerar kön utan att ta hänsyn till den ojämlikhet som grundas på föreställningar om ras, klass och nationalitet.39
Intersektionalitet är ett begrepp som myntades av Kimberlé Crenshaw och är ett analytiskt perspektiv som bygger på postmodern feministisk teori, queerteori, postkolonial teori och black feminism.40 de los Reyes och Mulinari skriver i sin bok ”Intersektionalitet” att kön inte är den
enda grundläggande faktorn för olika maktrelationer i samhället, och utforskar därför ett nytt sätt att tänka intersektionellt. De vill synliggöra hur ojämlikhet skapas när maktstrukturer, institutionella praktiker och individuella handlingar korsas som gör att vissa personer hamnar i underordning inom olika samhällsnivåer. Genom att analysera hur dessa tre komponenter korsar varandra kan man skapa en förståelse för hur olika strukturer av förtryck uppstår och förstärker varandra.41 Analysen gör dem genom att granska tidigare forskning som behandlar
ojämlikhetskapande processer från olika utgångspunkter men också genom att beakta perspektiv utifrån black feminism och utifrån föreställningar om ras med kön och klass. De menar även att makt och ojämlikhet har genomgått ett paradigmskifte och analyserar det utifrån postkolonialteori.42
de los Reyes och Mulinari skriver att feminismen har historiskt sett haft en oförmåga att analysera kön utifrån olika maktordningar och pekar på att den vita, heterosexuella, medelklassens hegemoni har varit ett hinder för utvecklingen av en bredare plattform för feminismen. De för en kritisk diskussion av hur den ”svenska” hegemonin skapats och vilka konsekvenser och effekter den får i praktiken. De menar att man behöver prata om feminism i plural som ett sätt att synliggöra kvinnors olika levnadsvillkor. De lyfter fram hegemonistisk feminism och hävdar att det finns tydliga hierarkiska förhållanden mellan olika feminismer. Dessa förhållanden gör att vissa feministiska interventioner blir osynliga eller omöjliga i det
39 de los Reyes & Mulinari. 2005: 7f 40 de los Reyes & Mulinari. 2005 41 de los Reyes & Mulinari. 2005: 8f 42 de los Reyes & Mulinari. 2005: 12f
16 offentliga rummet. Vidare skriver dem att hegemonisk feminism är nära kopplat till skapandet av jämställdhetspolitiken i Sverige.43
de los Reyes och Mulinaris syfte med att studera intersektionalitet är för att uppmana feminismen att utforska (köns)maktrelationer i kritiska samtal med andra teoretiska perspektiv, eftersom intersektionalitet är ett område som berör flera teoretiska fält.44 Utgångspunkten för
deras reflektioner är den hegemoniska feminismens svårigheter att förhålla sig till maktrelationer och avsaknaden av en intersektionell syn som kan lyfta fram maktens olika nyanser och dimensioner. De menar att beroende på kön, etnicitet och kontext kan man se hur de sociala och politiska rättigheterna uppdelas olika. Det ger ökande polarisering inom gruppen kvinnor som baseras på olika klass- och etniska tillhörigheter som gör att kvinnor har olika levnadsvillkor, där makt, resurser, inflytande fördelas ojämnt. De menar att det även finns olika maktförhållanden mellan kvinnor inom det politiska fältet som blir avgörande för den utformningen av den feministiska politiken, där dem med tolkningsföreträde får formulera feminismens frågor och strategier. Eftersom förtryck och underordning uppstår i relationer mellan kvinnor blir vissa föreställningar och berättelser osynliga i den feministiska debatten, som gör att rätten att föra sin egen talan tas ifrån en. Istället för den vita, heterosexuella, medelklassen för alla kvinnors talan, som bidrar till osynliggörande av andra kvinnor som avviker från den svenska hegemonin.45 Genom att kombinerade olika teoretiska perspektiv
synliggör de för hur komplexa relationer skapar makt, hegemoni, ojämlikhet och motstånd i olika kontexter.46
3.6 Hur jag kommer använda intersektionalitet i min analys
Det är ytterst intressant att studera jämställdhetsintegrering med ett intersektionellt perspektiv därför att det kan binda samman olika maktordningar och på så sätt fånga olika dimensioner i jämställdhetsarbetet som ger en bredare bild av samhällets utmaningar.
Med ett intersektionellt perspektiv i min analys vill jag fånga in normativa strukturer som osynliggör vissa levnadsvillkor för specifika personer som avviker från den normativa föreställningen av att vara man och kvinna. Genom att använda mig av det intersektionella
43 de los Reyes & Mulinari. 2005: 81ff 44 de los Reyes & Mulinari. 2005: 123 45 de los Reyes & Mulinari. 2005: 125 46 de los Reyes & Mulinari. 2005: 125f
17 perspektivet kan jag synliggöra hur strukturer gör att exempelvis personer med annan etnisk bakgrund än svensk, eller kvinnor som bor i ett socioekonomiskt område osynliggörs. Med ett intersektionellt perspektiv kan man synliggöra hur makt och underordning finns inom gruppen kvinnor och inom gruppen män och kan bättre fånga in verklighetens komplexitet. Det blir ett sätt att synliggöra vilka särskilda målgrupper som kräver en viss typ av insatser. Jag kommer också med den intersektionella analysen i mina observationer och intervjuer kunna undersöka om människor i en given grupp tillskrivs vissa egenskaper, och på så sätt se hur maktstrukturer utifrån olika kategorier drabbar enskilda individer.47
För att ge en illustration av en mängd olika sammansättningar som människan består av har jag valt att ta med en bild från nationella sekretariatet för genusforskning för att visa några olika sätt för personer att kategorisera sig. Detta är dock bara några exempel på kategorier. Kontext är också avgörande för vilka maktstrukturer man utsätts för. Ett sätt att se vilka maktstrukturer som finns på en plats är att undersöka vilka normer som finns på platsen.48 Jag kommer alltså
vid mina observationer och intervjuer på Ung Fritid kunna skapa mig en uppfattning om de normer som finns på plats.
47 Nationella sekretariatet för genusforskning 48 Nationella sekretariatet för genusforskning
18
4. Den svenska jämställdhetspolitikens framväxt
I detta avsnitt kommer jag ge en historisk överblick över jämställdhetspolitikens framväxt för att ge en inblick i Malmö stads arbete med jämställdhetsintegrering. Detta för att skapa en förförståelse för hur jämställdhetsområdet utvecklats över tid och att påvisa att större fokus läggs på likvärdighet mellan kvinnor och män utifrån ett intersektionellt perspektiv.
4.1 Historisk överblick
Jämställdhetsbegreppet etablerades i Sverige i början av 1970-talet i samband med att lagstiftningen mot könsdiskriminering stiftades, där syftet var att man skulle resonera kring kön och jämlikhet för att kunna åtgärda skillnader mellan kvinnor och män och på så sätt skapa lika levnadsvillkor mellan könen. Jämställdhet är alltså jämlikhet mellan könen.49 Lagen om
jämställdhet mellan män och kvinnor i arbetslivet från 1979 är ett exempel där jämställdhet fanns reglerat i lagstiftningen. Den kom att ersättas av jämställdhetslagen 1991 som hade fokus på att främja kvinnors och mäns lika rätt i arbetslivet där lagen består av två huvuddelar: en som kräver att arbetsgivaren bedriver ett aktivt jämställdhetsarbete och en med förbud på diskriminering på grund av kön. Jämställdhetslagen reviderades med jämna mellanrum, och för att se till att den efterlevdes, inrättades Jämställdhetsombudsmannen som skulle kontrollera att arbetsgivaren upprätthöll ett aktivt jämställdhetsarbete.50 I propositionen 1993/94: 147 Delad
makt – delat ansvar föreslås jämställdhetsintegrering som en strategi för att förverkliga
jämställdheten i Sverige, där betoning på att ett jämställdhetsperspektiv ska finns inom alla politik-och samhällsområden och att kvinnors och mäns skilda villkor beaktas och där jämställdhetsperspektivet ska finnas med när analyser görs och när åtgärder föreslås.51 1994
antogs propositionen och jämställdhet blev ett eget politikområde och jämställdhetsintegrering myntades som den officiella strategin för att förverkliga den svenska jämställdhetspolitiken. I jämställdhetsutredningen (SOU 2005:66) fastställs jämställdhetspolitikens övergripande mål ”Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv” följt av fyra delmål.52
År 2009 upphävs jämställdhetslagen och en rad andra diskrimineringslagar och ersätts med diskrimineringslagen (SFS 2008:567) och jämställdhetsombudsmannen ersätts med
49 Mark. 2007: 13
50 Mark. 2007: 14f
51 Proposition 1993/94: 127 52 SOU 2005:66
19 diskrimineringsombudsmannen. Diskrimineringslagen syftar till att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.53
En ny utredning (SOU 2015:86) för jämställdhetspolitiken gjordes 2015 som skulle se över målformuleringarna som fastställdes 2006. Denna utredning tar fasta på behovet av att se skillnader inom gruppen kvinnor och inom gruppen män. I utredningen framgår det att ett mer intersektionellt perspektiv behöver få genomslag både i hur jämställdhetspolitiken genomförs och hur offentliga insatser följs upp utifrån de jämställdhetspolitiska målen. Att integrera ett intersektionellt perspektiv i jämställdhetsarbetet är också en av de större utmaningarna med jämställdhetsarbetet.54 Det övergripande målet kvarstår i den senare utredningen men bryts ned
och består idag av sex delmål.
De jämställdhetspolitiska delmålen är:
• En jämn fördelning av makt och inflytande • Ekonomisk jämställdhet
• Jämställd utbildning
• Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet • Jämställd hälsa
• Mäns våld mot kvinnor ska upphöra55
Jämställdhetsintegreringen är alltså den strategi Sverige valt för att förverkliga den svenska jämställdhetspoltiken. Den ledande argumentationen för jämställdhetsintegrering är att jämställdhet inte ska vara en sidofråga utan ska genomsyra allt politiskt arbete. Eftersom ojämställdhet skapas i de ordinarie strukturerna är det där den också måste motverkas. För att ge en tydligare definition av vad jämställdhetsintegrering är använder jag mig av Europarådets definition från 1998: ”(om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att jämställdhetsperspektiv införlivas i beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg i processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet”.56
53 SFS 2008:567
54 SOU 2015:86 55 Regeringen. 2018
20 Jämställdhetsintegrering är den svenska motsvarigheten till det internationella begreppet ”gender mainstreaming”.
4.2 Jämställdhetsintegrering i Malmö
Malmö stad har valt att arbeta med jämställdhetsintegrering för att förverkliga jämställdhetspolitiken i kommunen. Genom att Malmö stad år 2007 undertecknat CEMR:s Europeiska deklaration om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå har de därmed förbundit sig att integrera jämställdhetsperspektivet systematiskt i alla verksamheter. För ett aktivt och hållbart jämställdhetsarbete har Malmö stad initierat en plan som heter ”Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering för perioden 2011–2020”. Arbetet med utvecklingsplanen är tvådelad, och genomsyras av ett verksamhetsperspektiv och ett arbetsgivarperspektiv. Med ett verksamhetsperspektiv innebär det att verksamheter som är riktade till medborgarna ska vara jämställda och fria från diskriminerande strukturer. Det andra perspektivet utgår från Malmö stad som arbetsgivare, där man ska kvalitetssäkra Malmös arbetsplatser så att de blir jämställda och icke diskriminerade. Utgångspunkterna för Malmös arbete med jämställdhetsintegrering är CEMR- deklarationen samt Sverige jämställdhetspolitik.57
För att Malmö stad ska kunna bedriva ett systematisk och kontinuerligt arbete har de tagit fram olika metoder och arbetssätt för att lyckas med jämställdhetsintegrering. De viktigaste metoderna och arbetssätten som lyfts fram i planen är att alltid redovisa statistiken könsuppdelad så att förhållanden och villkor mellan könen synliggörs och att göra jämställdhetsanalyser.58
Malmö stads utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering är nära sammanlänkad med kommunens strategiska plan för arbetet mot diskriminering. Kön är en av de sju diskrimineringsgrunderna och det antidiskrimineringsarbetet som bedrivs har bäring på möjligheterna och förutsättningarna för ett samhälle på lika villkor oavsett kön. En av de uttalade indikatorerna för i arbetet mot diskriminering handlar om att, inom ramen för stadens anti-diskriminerande arbete, bedriva ett aktivt arbete med utvecklingsplanen för jämställdhetsintegrering.59
57 Malmö stad. 2011
58 Malmö stad. 2011 59 Malmö stad. 2017:2
21 4.3 Vad har hänt i Malmö sen utvecklingsplanen antogs?
Lagar, regler, strategiska dokument och övergripande målsättningar blir inte verkliga utan aktiva åtgärder som syftar till att förverkliga det som beslutats om. Sedan utvecklingsplanen antogs i Malmö har ett systematiskt arbete bedrivits i hela organisationen med att implementera ett jämställdhetsperspektiv i arbetet på alla nivåer. Malmö stads har kommit långt sedan CEMR- deklarationen undertecknades 2007. Arbetet i Malmö stad har bidragit till att de fått det första nationella jämställdhetspriset för sitt hållbara och innovativa sätt att arbeta med jämställdhetsintegrering. Malmö stad har dessutom utsetts till en av Sveriges modellkommuner för ett framgångsrikt arbete med jämställdhetsintegrering.60
Sedan utvecklingsplanen antogs 2011 har två följeforskningsrapporter gjorts för att utvärdera arbetet med jämställdhetsintegrering i kommunen. Den första följeforskningen gjordes av Rebecka Forsell och Christina Scholten på Malmö universitet (dåvarande Malmö högskola) två år efter att arbetet med jämställdhetsintegrering förväntades vara igång i Malmö. Författarnas uppdrag var att identifiera brister och förbättringsområden som kan bidra till att utveckla Malmö stads arbete med jämställdhetsintegrering.61 Forssell och Scholten beskriver att det är
ett pågående arbetet i förvaltningarna och de främsta aktiviteter som görs är jämställdhetsanalyser och redovisning av könsuppdelad statistik. Författarna menar de att aktiviteterna inte är tillräckliga och ser att implementeringsarbetet med utvecklingsplanen tenderar att bli instrumentella och kvantitativa. En av de slutsatser som Forsell och Scholten drar är att det saknas parallellprocesser där samtal om ojämställda strukturer förs. Sådana samtal måste vila på genusvetenskapliga grunder och utgå ifrån ett normkritiskt- och intersektionellt perspektiv.62
Den andra följeforskningsrapporten kom 2015 och utfördes av företaget ”TJP analys och utveckling” som gjort en sammanfattande bedömning av arbetet med jämställdhetsintegrering i Malmö stad. I denna rapport undersöker Ebbesson et al. bland annat i vilken uträckning jämställdhetsarbetet fått genomslag i Malmö stad utifrån ett arbetsgivarperspektiv och ur ett verksamhetsperspektiv. De gör bedömningen att arbetsgivarperspektivet har fått ett tydligare genomslag i jämställdhetsarbetet än verksamhetsperspektivet. De gör också bedömningen att
60 Malmö stad. 2017:1
61 Forsell & Scholten. 2013: 8f 62 Forsell & Scholten. 2013: 79
22 verksamhetsperspektivet håller på att etableras i Malmö stads arbete och att framsteg görs ute i förvaltningarna. En av rekommendationerna som framförs i rapporten är att Malmö stad borde överväga en revidering av utvecklingsplanen inför 2017. Ebbesson et al. skriver att en revidering av planen skulle kunna göra att man förhåller sig till förslagen som den senaste jämställdhetsutredningen pekar på. Jämställdhetsutredningen har bland annat (2015:86) identifierat behovet av ett intersektionellt perspektiv i jämställdhetsanalysen.63
Fritidsnämnden i Malmö Stad beslutade år 2015 att ingå i ett forskningssamarbete för att undersöka vilka förutsättningar och behov unga har för en meningsfull fritid i Malmö. En forskningsrapport gjordes av Stockholms universitet i samarbete med Malmö stad som heter ”Ung livsstil i Malmö”. De gör en analys av ungas utnyttjande av offentliga fritidsutbudet i Malmö. Ung livsstil avgränsar studien till högstadieelever för att kunna skapa ett tillräckligt stort urval för ett generaliserbart resultat utifrån Malmös tio gamla stadsdelar. De gör analysen utifrån kön men också i relation till ålder, familjeform, socioekonomisk bakgrund, etnisk bakgrund, skolbetyg och bostadsområde för att analysera eventuella strukturella skillnader kopplade till bostadsområden. I denna studie fokuserar Bergmark et al. på att se om fritidsförvaltningen uppnår de nämndmål som är satta för fritidsförvaltningen. Det centrala i nämndmålen är ett jämställt och jämlikt fritidsutbud, för alla Malmöbor på lika villkor, där delaktighet är en självklarhet. Genom att tillföra det intersektionella perspektivet, där kön studeras i relation till övriga bakgrundvariabler, synliggör dem att det finns stora skillnader inom kategorin kvinnor och kategorin män och att nämndmålen för jämställdhet inte uppnåtts.64
5. Jämställdhetsintegrering i fritidsverksamhet
De övergripande styrdokumenten i Malmö stad visar den riktning, ambition och arbetssätt som kommunen har valt för att främja jämställdhet och likabehandling. Styrdokumenten sätter tillsammans med lagstiftning, nationella riktlinjer samt övriga regler och förordningar det ramverk som ska gälla inom området.
I detta avsnitt presenteras utvecklingsplanen för jämställdhetsintegrering som fungerar som ett övergripande styrdokument inom jämställdhetsområdet. Utvecklingsplanen ska genomsyra de kommunfullmäktige- och nämndmål som Fritidsnämnden ska följa. De styrande
63 Ebbesson et al. 2005: 10 64 Bergmark et al. 2015: 9ff
23 målsättningarna för kommunen och nämndens mål ska hänga ihop med utvecklingsplanen för jämställdhetsintegrering. Vidare presenteras en beskrivning av den resultatredovisning som gjorts i Fritidsnämndens årsanalys för 2017. Kapitlet avslutas med en sammanställning av mina intervjuer och observationer.
5.1 Utvecklingsplanen för jämställdhetsintegrering i Malmö stad
Utvecklingsplanen för jämställdhetsintegrering inleds med beskrivning av dokumentets huvudsakliga syfte. Ur den framgår att jämställdhetsintegrering används för att kvalitetssäkra både den kommunala verksamhet och kommunen som arbetsplats. Detta med motivering att främja jämställdhet och motverka diskriminering.65
Målsättningarna handlar om att alla verksamheter ska bedriva likvärdig verksamhet och vara likvärdiga i; bemötande, myndighetsutövning och fördelning av resurser. Verksamheterna ska också arbeta för jämställd fördelning av makt och inflytande för ”alla kvinnor och män, flickor och pojkar oavsett bakgrund och tillhörighet”. Gällande Malmö stad som arbetsgivare ska kommunen erbjuda; likvärdiga anställningsvillkor, likvärdiga arbetsförhållanden, jämn fördelning av kvinnor och män inom olika yrkesgrupper och förhindra osakliga skillnader i lön.66
Utvecklingsplanen för jämställdhetsintegrering är uppdelad i fyra delar; visioner, mål och indikatorer, utvecklingsarbetets struktur, ansvar och organisation samt åtaganden.
Visionen och målen i den inledande inramningen ska förverkligas genom sex effektmål som följs upp av fem indikatorer. Dessa gäller för alla verksamheter i kommunens förvaltningar. Effektmålen tar fokus på könsuppdelad statistik, jämställdhetsanalyser samt påbud om utvecklandet av verksamhetsspecifika mål- och mätinstrument som främjar jämställdhet och likabehandling. Indikatorerna återspeglar effektmålen och lyder enligt följande;
• Könsuppdelar individbaserad statistik kontinuerligt
• Gör jämställdhetsanalyser kontinuerligt i det ordinarie arbetet
• Har verksamhetsspecifika mål och åtaganden som ökar jämställdheten och som kontinuerligt ingår i verksamhetsplaner och budget
• Följer upp mål och åtaganden kontinuerligt i delårsrapporter och årsredovisning
65 Malmö stad. 2011
24 • Redogör i årliga kvalitetsredovisning eller motsvarande för insatser och måluppfyllelse67
Ur utvecklingsplanen framgår att arbetet med jämställdhetsintegrering ska utgå från fyra delar; mål och styrning, utbildning, metoder och arbetssätt samt stöd och samordning. Dessa delar ska finnas kontinuerligt i löpande verksamhet och gemensamt bidra till att både verksamheterna och Malmö stad som arbetsplats blir mer jämställd och likvärdig.68
5.2 Fritidsgårdarnas uppdragsbeskrivning
Uppdragsbeskrivningen för fritidsgårdarna i Malmö stad inleds med en beskrivning av fritidsgårdarnas huvuduppdrag. I den framgår att fritidsgårdarna ska erbjuda en meningsfull fritid för unga och att utgångspunkten ska vara målgruppens rätt till en utvecklande miljö där jämställdhet, jämlikhet och barns rättigheter är en självklarhet.69
Vidare framgår det att fritidsgårdarnas verksamheter ska syfta till:
• att alla målgrupper ska känna sig välkomna
• att bryta synliga och osynliga barriärer i Malmö
• att utveckla verksamheten utifrån målgruppens behov
• att bidra till att skapa en trygg miljö för unga Malmöbor70
Utöver det finns ett avsnitt som heter ”jämlikhet och jämställdhet". Under ämnesfältet står följande text;
”Med utgångspunkt i diskrimineringslagen ska fritidsgårdarna arbeta aktivt med att identifiera hinder och arbeta förebyggande för att alla i målgruppen ska ha samma möjligheter att påverka innehållet i verksamheten. Det innebär att fritidsgårdarna ska arbeta normkritiskt för att synliggöra och förändra strukturer som begränsar livet för personer som på olika sätt faller utanför samhällets normer. Fritidsgårdarna ska lyfta fram jämlikhets- och jämställdhetsfrågor i samband med insatser som sätter dessa frågor på agendan, samt aktivt arbeta för en inkluderande och tillåtande miljö”.71
Det innebär att fritidsgårdarna har ett långgående uppdrag att jobba medvetet med frågor kring jämställdhet och jämlikhet utifrån ett normkritiskt förhållningssätt.
67Malmö stad. 2011: 2, 8 68Malmö stad. 2011: 10
69 Uppdragsbeskrivning för Malmö stads fritidsgårdar. 2017
70Uppdragsbeskrivning för Malmö stads fritidsgårdar. 2017 71Uppdragsbeskrivning för Malmö stads fritidsgårdar. 2017
25 5.3 Fritidsnämndens årsanalys 2017 – målbeskrivning och sammanställning av resultat Fritidsverksamheterna i Malmö stad är organiserade under fritidsnämnden. Fritidsförvaltningen är den administration som ska förverkliga nämndens mål, åtaganden och uppdrag.
I Malmö stad finns tio målområden som alla nämnder följs upp på.72 De olika nämndernas alla
verksamheter har dock inte aktiviteter som genererar måluppfyllelse inom alla målområden. Målområdena består av kommunfullmäktigemål som bryts ner i specifika nämndmål och i vissa fall uppdrag för förvaltningarna. Ur Fritidsnämndens årsanalys framgår att de huvudsakliga resultatbeskrivningarna inom jämställdhetsområdet har gjorts under målområde 4 – En öppen stad.73 Jag kommer därför att fokusera enbart på de mål, indikatorer och uppdrag som finns
inom detta målområde.
Målområde 4 – En öppen stad
Kommunfullmäktigemål Kommunfullmäktigemål
Malmö ska vara en öppen, jämställd och inkluderande stad, fri från diskriminering, där alla ges lika rättigheter och möjligheter och där mångfalden är en tillgång.
Nämndmål Fritidsnämnden ska arbeta aktivt för ett
jämställt fritidsutbud, fritt från diskriminering, för alla Malmöbor. Uppföljning nämndmål Antal föreningsmedlemmar 4 – 25 år
Antal föreningar som bedriver jämställdhetsprojekt
Antal deltagare i jämställdhet- och antidiskrimineringsutbildning Antal deltagare i lovaktiviteter – flickor/tjejer
Antal deltagare i Spontant i stan-aktiviteter – flickor/tjejer
Genomförda åtgärder efter jämställdhetsanalyser74
Den generella resultatredovisningen för målområde 4 omfattar alla sex uppföljningsindikatorer som presenterar i tabellen ovan. Nämndens samlade bedömning är att nämndmålet för 2017 är uppnått. Exempel på insatser som beskrivs som betydande för måluppfyllelsen är bland annat att nämnden har jobbat aktivt med föreningslivet för jämställda och jämlika föreningar. Detta
72Årsanalys. 2017 73Årsanalys. 2017 74Årsanalys. 2017
26 genom att skapa förutsättningar och tydliga riktlinjer. Nämnden har också prioriterat att arbeta med målgruppen tjejer 13–19 år med syftet att öka deltagandet i aktiviteter och möjligheten till inflytande och delaktighet. Det har riktats specifika insatser till målgruppen och nya arbetssätt för att öka aktiviteten hos målgruppen har prövats. För att lyckas attrahera tjejer till aktiviteter har man medvetet separerat könen och därefter riktat insatser. Detta i kombination med mer planerade och strukturerade aktiviteter har man möjliggjort för tjejer att vilja delta. Ytterligare ett exempel har varit att förändra jämställdhetsbidraget till föreningar till att omfatta arbete med alla diskrimineringsgrunder. Detta som ett led i att påverka föreningslivet, som står för merparten av fritidsutbudet, att ta ansvar för jämlikhet och ett jämställt fritidsutbud.75
Fritidsutbudet i form av lokala föreningar som gör aktiviteter samt medlemskap i föreningarna beskrivs som ett sätt att främja kommunfullmäktigemålet om en öppen, jämställd och inkluderande stad fri från diskriminering och där alla ges rätt till lika rättigheter. Målredovisning för den första indikatorn i tabellen visar att det önskade målvärdet inte uppnås. Istället har en minskning av föreningsmedlemmar skett under året.76
Den andra indikatorn som handlar om hur många föreningar som bedriver jämställdhetsprojekt är inte heller uppnått till fullo. Redovisningen visar att fyra föreningar beviljats bidrag för jämställdhetsprojekt och understryker att fem föreningar med bidrag från 2016 bedriver projekt som löper under 2017.77
Den tredje indikatorn om antal deltagare i jämställdhet- och antidiskrimineringsutbildning visar ett gott resultat. Det framgår också att det är obligatoriskt för föreningar som vill söka bidrag för att driva projekt inom området jämställdhet och antidiskriminering att gå utbildningen. Även den fjärde indikatorn om tjejers deltagande i lokalaktiviteter visar på en ökning med gott resultat. Det ska ha skett en ökning på 15 procent i jämförelse med år 2016 och tros bero främst på satsningen på Unga Ledare (lotsar som vägleder unga till aktiviteter), information till föreningar om vikten av marknadsföring samt att föreningar har blivit bättre på att föra statistik och redovisa resultat över deltagare och aktiviteter.78
75Årsanalys. 2017 76Årsanalys. 2017 77Årsanalys. 2017 78Årsanalys. 2017
27 Indikator fem kan inte redovisas eftersom den statistik som finns motsvarar inte den period som målvärdet är satt till. Att det dessutom saknas statistik gör att det blir svårt att bedöma de insatser som gjorts samt huruvida de lett till en ökning av tjejers delaktighet i aktiviteter.
Den sista indikatorn synliggör de åtgärder som görs efter utförda jämställdhetsanalyser. I kommentarerna för denna indikator beskrivs att det har startats ett Jämställdhetsnätverk för personal inom området. Det framgår också att det har gjorts tretton jämställdhetsanalyser, eller så kallade genusronder, på alla fritidsgårdar. Det har också gjorts en analys med fokus på machokulturen och personalens bemötande på en av stadens fritidsgårdar.79
Fritidsnämnden hade under 2017 även tre särskilda åtaganden. Den första handlar om att fritidsförvaltningen ska ge stöd till föreningar som vill driva projekt inom området. Det andra åtagandet lyfter frågan om riktade insatser till fler tjejer att delta i fritidsaktiviteter och den tredje beskriver att förvaltningen ska utforma verksamhet för barn och unga utifrån ett barnrätts-, jämställdhets- och antidiskrimineringsperspektiv.80
När det handlar om riktade insatser för att få fler tjejer i aktivitet framgår att exempelvis otrygghet runt anläggningarna där aktiviteterna ägt rum har varit en faktor som hindrar vissa från att vara med. I övrigt beskrivs de insatser som gjorts under året ha gett goda effekter. Här handlar det om insatser som att; anställa 20 tjejer som gått utbildningen Unga ledare som lotsar till aktiviteter, jobba med kvinnliga förebilder inom elitidrotten, satsningar på utbildning och dansverksamhet tillsammans med en lokal förening, rikta aktivitetsutbudet inom bad- och motionsanläggningar till tjejer. Utöver detta har också fritidsgårdarna haft ett varierat utbud av aktiviteter.81
Vidare framgår att det har varit viktigt att skapa trygghet, tillit och ett tillåtande klimat för att nå tjejer. En anledning till att tjejer inte deltog i lovaktiviteter och spontan-på-stan-arrangemang berodde på att det upplevdes som otryggt där aktiviteterna anordnades.82
79Årsanalys. 2017 80Årsanalys. 2017 81Årsanalys. 2017 82Årsanalys. 2017
