Positiva förebilder - Produktifierad normkritik

Positiva förebilder: Produktifierad normkritik

Positive role models: Product-based norm criticism

Gustav Nordgren

Produktdesign

Positiva förebilder

Produktifierad normkritik

Positive role models

Product-based norm criticism

Gustav Nordgren 15 Högskolepöäng

Handledare: Helena Ondrus Teknik och Samhälle, Malmö Högskola Examinator: Kristina Lindström VT 2011-HT 2014

Sammanfattning

Uppsatsen är ett examensarbete i Produktdesignprogrammet på Malmö Högskola. Projektet analyserar med hjälp av Kritisk designteori de samhällsnormer som kopplas till dockor för flickor i åldern 7-11. En studie av ämnen kopplade till relationer och interaktioner mellan barn och docka utfördes genom litteratursökningar och intervjuer med målgrupper. Utifrån slutsatser i studien utformades koncept, ämnade att kritisera idealiseringen av passivitet och skönhetsfokus som marknaden är präglad av. Ett koncept valdes ut och utvecklades vidare med hjälp av Kritiska designmetoder.

Abstract

This essay is a thesis in Product Design at Malmö University. The project uses Critical design theory to analyze the social norms that are connected to dolls for girls of ages 7-11. A study of topics related to relationships and interactions between children and dolls was conducted through literature searches and interviews with target audiences. Based on the conclusions of the study a design concept was created, intended to criticize the idealization of passivity and beauty by which the market is characterized. One concept was selected and further developed using Critical Design methods.

INNEHÅLL

1. INLEDNING

1.1 Bakgrund 6 1.2 Syfte och Mål 7 1.3 Avgränsningar 7 1.4 Frågeställningar 7 1.5 Målgrupp 7-8

1. FÖRDJUPNING

9-12

2. METODER FÖRSTUDIE

13-15 Marknadsundersökning 13

3.2Litteratur- och informationssökning 13

3.3 Intervjuer 13-15

3. RESULTAT FÖRSTUDIE

4.1 Marknadsundersökning 16-17

4.2 Litteratur- och informationssökning 18-23

4.2.1 Utveckling av självbild och självkänsla i barn 18-19

4.2.2 Förebilder i relation till barn 19-20

4.2.3 Dockors Inverkan på barn 20-23

4.3 Intervjuer 24

5. ANALYS OCH SLUTSATS AV FÖRSTUDIE

25-27

6. METODER KONCEPTUALISERING

6.1 Idéinventering 28

6.2 Vad om? 28

6.3 Lotusblomman 28-29

6.4 Korsning av idéer 29

6.5 Viktning och val 1 29-30

7. RESLUTAT KONCEPTUALISERING

7.1 Idéinventering 31 7.2 Vad om? 32 7.3 Lotusblomman 33-34 7.4 Korsning av idéer 35 7.5 Konceptprocess 36 7.6 Idévisualisering 36 7.7 Idéer 37-42

7.8 Viktning och val 43

7.9 Koncept 44-46

7.10 Konceptförklaring i relation till Kritisk design 47-48

8. METODER PRODUKTUTVECKLING

8.1 Karaktärurval 49 8.2 Kravspecifikation 49 8.3 Form kropp 49 8.4 Modellering 49 8.5 Karaktärsbeskrivning 49

8.6 Moodboard 45-50

8.7 Form hår och ansikte 50

8.8 Kläder 51

8.9 Slutskiss 51

9. RESULTAT PRODUKTUTVECKLING

9.1.1 Karaktärurval 52

9.1.2 Karaktärurval beskrivning 53

9.1.3 Karaktärurval som hjälp i val 54

9.2 Kravspecifikation 55 9.3 Form kropp 56-59 9.4.1 Skissmodeller 60 9.4.2 Formmodell 61 9.5 Karaktärsbeskrivning Vilja 62 9.6 Moodboard Vilja 63 9.7.1 Hår 64 9.7.2 Ansikte och hår 65 9.7.3 Ansikte slutskiss 66 9.8 Kläder 67-68 9.9 Slutskiss 69

9.10 Tillverkning, material och segmentritning 70-71

9.11 Produktrendering av dockan i 3D 72 9.12 Användning i miljö 73

10. SLUTSATS

74-76

11.DISKUSSION

77-78

Referenser

79-80

Bilagor

Intervjufrågor 81 Intervju 1 82 Intervju 2 83 Intervju 3 84 Lotus 1 85 Lotus 2 86

6

1.INLEDNING

1.1 Bakgrund

Examensarbetet formades ur ett intresse för vikten av hälsosam kroppslig självkänsla och självbild. Detta är något som grundas i väldigt tidig ålder för att sedan utvecklas. Att ha en negativ

kroppsuppfattning, eller dålig självkänsla kan leda till ätstörningar och i sällsynta fall till bulemi och anorexi. Självbilden påverkas av många olika faktorer och en stor påverkan är sociokulturella strömningar i form av bland annat media.1

Ett ideal för kvinnor som är fysiskt tunnt, passivt och skönhetsfokuserat målas upp av olika former av media som film, Tv och tidningar. Eftersom barn är lättpåverkade under skapandet av sin egen självbild är det viktigt att nå dem med positiva förebilder. Dock har de karaktärer som når dem i form av barnfilm, serier eller leksaker, ofta ett skevt ideal där vackerhet ofta förknippas med godhet och även framgång.

Ätstörningar hos tjejer i början av och innan tonåren är tio gånger vanligare än hos killar.5 _{Det finns}

en rad olika anledningar som innefattar biologiska, psykologiska och sociokulturella faktorer. Oftast räcker det inte att barnet är påverkat av endast en faktor. Det kan ha att göra med att mamman har ätstörningar eller att föräldrarna har osunda attityder till ätande, ärftliga faktorer, låg födelsevikt, förlossningskomplikationer, spänt samspel, konflikter vid barnets måltider, mammans oro för utveckling av barnfetma osv.

Uppsatsen ämnar att genom Kritisk Design blygsamt kommentera den kulturella orsaken till att barn utvecklar låg självkänsla. Marknaden för dockor riktade till tjejer i åldrarna 8-12 ger en

missvisande bild över hur en hälsosam kvinna ser ut. Detta kan leda till att tjejerna strävar efter skeva ideal. De trendigaste dockorna är oftast onaturligt smala i armar och ben samt midja. Här är några exempel på de trendigaste dockorna från 2010 och framåt.

Fig 1,2. Exempel på hur dockor ser ut idag.

1_{Brownell, K. D., & Napolitano, M. A. ,Distorting reality for children: Body size proportions of Barbie and Ken dolls. The}

7

1.2 Syfte och Mål

Syftet är att kritisera rådande ideal som har produktifierats i de allra populäraste dockorna som t.ex. Bratz och Barbie.

Målet är att producera ett koncept som ämnar kritisera ett, av samhället skapat, ohälsosamt ideal. Konceptet ska presenteras i grov modellform med renderingar på det tänkta utseendet.

1.3 Avgränsningar

Intervjuer och observationer med barn har valts bort eftersom målgruppen i projektet framförallt är föräldrarna.

1.4 Frågeställningar:

Frågeställning för hela projektet:

- Hur kan man med produktutveckling enligt Kritisk design motverka att flickor får en skev självbild på grund av skeva ideal?

Frågeställningar i förstudien:

- Vilka dockor är allra mest populära i åldersgruppen 8-12? Vad har de gemensamt? Vilka aktiviteter är det som tjejerna tycker är roligast att utföra med dockorna? Egentligen vad är det i dockorna som säljer. (intervju+marknadsundersökning)

- Vilka lekar/aktiviteter förespråkar en hälsosam livsstil och hur kan de integreras i produkten? (idégenerering)

- På vilket sätt leker målgruppen med dockorna idag? (intervju)

- På vilket sätt kan man göra en produkt roligare, mer kreativ? (litteratur+marknad)

1.5 Målgrupp

Den primära målgruppen är barn i åldern 7-11 då det är dem som leker med dockor som bland andra Barbie och Bratz. Det är även dem som det rådande kroppsidealet påverkar under uppväxten och det

8 som projektet ämnar motverka. Sekundär målgrupp är föräldrarna, genom Kritisk design ska

9

2.FÖRDJUPNING

Introduktion till Kritisk design

Designprojekt är ofta komplexa med många olika problemområden och har ämnesöverskridande parametrar. Problem i design är ofta inte objektiva eller lätt definierade. Sociala och politiska svårigheter hanteras inom design utan att fundamentalt eller universellt lösa problemen. Detta medför att design inte bara kan fokusera på problemlösning. Designproblem uppfattas som öppna frågeställningar med många lösningar. Designprocessen kan i sin tur generera nya frågor eller till och med nya problem. Det slutgiltiga designförslaget är en produkt bland många konkurrerande idéer. Eftersom design är präglat av komplexitet har reflektiv eller Kritisk design utvecklats. Inom Kritisk design kan varje steg inom processen genom självreflektion och djup analys föra projektet i nya riktningar.2

Designrörelsens ändamål är att bidra till en mer beboelig värld. Med andra ord öka människors existentiella värde i form av socialt välmående.Enligt Kritisk design borde designers expandera sina vyer och spekulera över hur de på bästa sätt kan öka befolkningens levnadsstandard. Det kan inte för designern endast handla om att visualisera ”en bättre värld”, de måste även väcka allmänhetens önskan att nå dit.3

Vad Kritisk design vill uppnå

Kritisk design är kopplat till kritisk samhällsteori som ifrågasätter världens självklarheter genom undersökning och analys. Genom att erkänna alternativa möjligheter och kritisera befintliga sociala normer öppnar designern upp för social förändring.

Det finns många definitioner eller typer av design som producerar ting vars närvaro triggar kritisk refelektion.

Dunne and Raby delar in design i antingen bekräftande eller kritisk. Bekräftande

designprodukter cementerar ideologier och fastställer rådande sociala, kulturella och tekniska mönster. Kritisk design avvisar den rådande situationen som den enda möjligheten genom produkter som förkroppsligar alternativa värden och ideologier.

Dunne visar på specifika exempel på ideologier inneboende i elektroniska produkter och konsekvenserna av deras anskaffande: Att design tjänar i allmänhet en kultur av konsumtion, vilket leder till att industridesign upprätthåller ett samhälle av passiva konsumenter. Produktdesign skildrar

2_{Mazé R, Redström J, Switch! Energy Ecologies in Everyday Life, Interactive Journal of Design, 2(3), 55-70, 2008, s. 2-3} 3_{Anthony Dunne, Hertzian tales: electronic products, aesthetic experience, and criticaldesign, Cambridge, MIT Press ,2005,}

10 ofta utopiska situationer med motsägelser mellan dem och de vardagliga situationer de faktiskt förekommer i.

Sengers et al menar att, Kritisk design är inte bara till för att ge designer en ny

produktutvecklingsmetod. Design som utvecklarelement borde bidra till att både designers och användare reflekterar kritiskt om produkters relation till människors livsstil.4

Kritisk design utlovar en strategi vars ändamål är att störa eller överträda behov så som dom för närvarande förstås för att ”berika och utöka vår upplevelse av vardagslivet”. Men också att iscensätta dilemman som ” tvingar användaren att göra ett val, som avslöjar hur begränsade användaralternativ ofta är inbyggda i produkter”. Kritisk design ämnar provocera för att tvinga fram en förbättring snarare än att bara designa en produkts yta för att överensstämma med nutidens trender.

I Kritisk design använder sig designern av kritisk teori som en intellektuell resurs för att stödja deras tillvägagångssätt. Kritisk teori stödjer deras designval genom att använda sig av semiotiska strategier för att förklara symboliska system; i avsikt att avslöja underliggande ideologiska strukturer. Genom att förtydliga designobjekts kvaliteter och egenskaper, och hur användare påverkas av produkter i sociokulturella samband. Genom att använda kritisk teori som ett verktyg kan designern uppmuntra allmänheten att fundera över produkters inverkan på sociokulturella normer och strukturer.5

Hur Kritisk design vill uppnå det

Designlitteratur nämner gång på gång vad Kritisk design är, vad ändamålet är och goda exempel på hur slutprodukter kan se ut. Men ett stort problem är att det är minst sagt underartikulerat hur designprocessen ser ut. Hur ska en designer ska gå till väga för att uppnå Kritisk Design som designmetodik?6 _{Rent teoretiskt ser kritisk designs tillvägagångssätt ut på följande sätt:}

-En norm är alltid närvarande, denna norm är inte det enda alternativet och är ofta skapad av underliggande faktorer.

-Den tanklösa acceptansen av denna norm skapar ofta problem. -Det finns behov av att förstå och kritiskt reflektera på denna norm. -Det finns behov av att undersöka andra alternativ.

4_{Bowen, S. J. Crazy ideas or creative probes?: presenting critical artefacts to stakeholders to develop innovative product}

ideas, Sheffield Hallam University, 2007, s. 1-3

5_{Bardzell, Shaowen; Bardzell, Jeffrey; Forlizzi, Jodi; Zimmerman, John; Antanitis, John, Critical design and critical theory: the}

challenge of designing for provocation, Proceedings of the Designing Interactive Systems Conference, 2012 s288-289

11 -Därmed frammanar designern en förbättring i sättet ”något är”.

Eftersom Kritisk design är som en paraplyterm för likartade designmetodiker finns det behov av att definiera vilket mål som ska nås i designprocessen. Kritisk design vill på något sätt få samhället att tänka och diskutera om ett problemområde. Detta kan göras genom att antingen ge förslag på olika lösningar eller ”svar” på frågor. Alternativet är att provocera fram ”frågor” i form av reflektioner över samtiden.

Kritisk design kan fungera som ett verktyg att primärt förbättra själva designprocessen genom kritiskt tänkande som designer. Metodiken kan alternativt eller dessutom användas för att producera artefakter vars ändamål är att främja kriticitet i andra.7

Dunne menar att user-centered design gör oss tama och själva enkelheten i användandet av produkter håller oss från att tänka kritiskt. Genom ”fjärmande” och ”alienering” som designmetod kan man få användaren att fundera. Dessa metoder handlar om att genom att göra användandet svårare på olika sätt.8

På samma sätt gör många estetiska designval i produkter oss slavar för enkel tankegång. Många produkter, speciellt elektroniska, förkroppsligar en analogi i sitt uttryck, kopierat av tidigare produkter. Den enkla kommunikationen mellan produkt och användare som ofta är fallet i

användarcentrerad design är klichéer som motverkar intressant formutveckling. Exempel på detta är t.ex. digitaliserade produkter som tidigare har varit mekaniska såsom tidtagare och klockor.9

Fig 3,4. Bilden till vänster visar ett mekaniskt tidtagarur, bilden till höger visar direkt överföring av designspråket till ett elektroniskt tidtagarur. Det har inte skett en större formutveckling även fast digitaliseringen av produkten möjliggör ett unikt formspråk.

7_{Bowen, S. J. Crazy ideas or creative probes?: presenting critical artefacts to stakeholders to develop innovative product}

ideas, Sheffield Hallam University, 2007, s. 13

8_{Anthony Dunne, Hertzian tales: electronic products, aesthetic experience, and criticaldesign, Cambridge, MIT Press ,2005,}

s. 21-22

12 Svårigheter inom Kritisk design

Inom Kritisk design bedömer designern hur provokativ produkten är innan de testar den i fältstudier. Designern utvecklar en långsam och djup relation till deltagare i studien för att de ska kunna öppna upp och dela med sig av deras reaktioner på kritisk design. Forskningsplanen ska vara flexibel, hela projektet måste ha fri rörelse beroende på hur deltagarna reagerar.10

Som i alla designmetodiker måste designerns omdöme besluta hur man på bästa sätt går från beskrivande till skapande. Här finns ett kritiskt skede som är känsligt, speciellt utan bekräftelsen designern kan få från användar-centrerad design. Dock är användar-centrerad designprocess problematisk i Kritisk design eftersom användarna är insnärjda i själva ramverket som kritisk design ämnar omvärdera.

En teknik inom Kritisk design är att kartlägga vanliga designlösningar på problemet först, och få dem ur systemet, för att sedan kunna komma på en provokativ lösning.11

En produkt kan vara provokativ antingen i formen eller i funktionaliteten.

”A slight strangeness is key- too weird and they are instantly dismissed, not strange enough and they’re absorbed into everyday reality…” 12

10_{Bardzell, Shaowen; Bardzell, Jeffrey; Forlizzi, Jodi; Zimmerman, John; Antanitis, John, Critical design and critical theory:}

the challenge of designing for provocation, Proceedings of the Designing Interactive Systems Conference, 2012, s. 295

11 _{Ibid, s. 294}

13

3.METODER FÖRSTUDIE

3.1 Marknadsundersökning

Marknadsundersökningar uträttas för att se vilka produkter som redan finns på marknaden. Det gör det lättare att se en potentiell lucka i marknaden eller lättare producera en unik produkt.

Produkter som passar in i crosscharten placeras ut närmare de värdeord som produkten bäst förespråkar. På så sätt ger samlingen av produkter en bild av hur marknaden ser ut i dagsläget. Detta kan sedan fungera som ett underlag för diskussion om hur dockor liknar varandra eller skiljer sig åt.

Genomförande

En undersökning över vad som redan finns på marknaden gjordes online via google search. Fokus låg på att införskaffa information för att få en översikt av marknaden, samt att skapa en bild av vilka dockor som var mest framgångsrika vid försäljning.

En crosschart upprättades sedan för att visualisera resultatet av sökningen. För att visa upp resultatet på bästa sätt valdes parametrarna: Utseendefixering och positiva attribut på den vertikala axeln, verklighetstrogen och overkligt utseende på den horisontella axeln.

Sökord som användes var bland andra: Best selling dolls, beautiful dolls, dolls defying norm, dolls that look like real children, normal weight dolls, most popular dolls, special dolls, extraordinary dolls, dolls of different shapes and sizes.

Även sökningar på de största leksaksvaruhusens hemsidor gjordes, t.ex. ”Toys’R’us” och ”Br leksaker”.

3.2 Litteratur- och informationssökning

Informationssökningen har främst skett i form av granskning av vetenskapliga artiklar men även böcker har studerats. För att hålla ett visst mått av relevans har litteratur som publicerats tidigare än 1995 inte undersökts.

3.3 Intervjuer

Kvalitativa intervjuer ska uppmuntra den intervjuade att dela rika beskrivningar av fenomen medan tolkningen eller analysen lämnas till utredaren. Syftet med den kvalitativa forskningsintervjun är att

14 bidra till en kunskapsmassa som är konceptuell och teoretisk samt bygger på de betydelser som livsupplevelser innehåller för de intervjuade.

En semi-strutukrerad intervju är oftast organiserad runt ett antal förbestämda öppna frågor. Frågorna är öppna för att inte vara ledande och fler frågor kan dyka upp under intervjun, därav den semi-strukturerade karaktären. Ett semi-strukturerat tillväggagångssätt valdes för en djupgående individuell intervju.

Frågeställningen för studien måste vara tillräckligt fokuserad så att en relativt homogen grupp kan ha delade erfarenheter om rubriceringen. Grundfrågeställningen kan mycket väl fungera som den första intervjufrågan, men mellan fem och tio mer specifika frågor är oftast utvecklade för att utforska olika aspekter av forskningsfrågan. Den iterativa karaktären hos den kvalitativa

forskningsprocessen där preliminär dataanalys sammanfaller med datainsamling resulterar ofta i att frågor ändras allteftersom utredarna lär sig mer om ämnet. Frågor som inte är effektiva för att få fram den information som behövs kan strykas och andra läggas till. Intervjuaren bör vara beredd att avvika från den planerade intervjun eftersom utsvävningar kan vara mycket produktiva då de följer den intervjuades intresse och kunskap.

Vid intervjutillfället försöker intervjuaren tidigt vinna respondentens tillit och respekt samt skapa en trygg och behaglig miljö för intervjun. Detta ökar chanserna att respondenten delar med sig av personliga händelser så som de faktiskt begav sig. Nedan är några punkter att följa vid en

semistrukturerad intervju.13

- Skapa en positiv relation i början av intervjun - Få respondenten att börja prata

- Första frågan borde vara bred och öppen samt förklara undersökningens natur och inte vara ”en hotfull fråga”.

- Lämna känsliga frågor till slutet av intervjun då förhoppningsvis ett starkare band har skapats mellan undersökare och respondent.

Genomförande

Ett antal personer valdes ut där alla var mammor som har döttrar. Döttrarna var alla i åldern att de antingen lekte med eller hade nyligen haft dockor. Den yngsta av barnen var 4 och den äldsta var 9 år gammal. Anledningen till att mammorna valdes ut framför papporna var att de kan relatera till hur

15 det är att leka med dockor. Innan intervjufrågorna skrevs ut bestämdes det vilka antaganden som kunde prövas med hjälp av intervjuerna (se bilaga 1).

Intervjuerna genomfördes primärt hemma hos respondenterna med ett undantag där tidsbrist gjorde att intervjun var tvungen att utföras över telefon. Platsen valdes eftersom det är en del i processen att vinna respondentens tillit och respekt. Innan intervjun började samtalade intervjuare och respondent ca 10 min för att slappna av och skapa en behaglig atmosfär.

Därefter ställdes frågorna i ordning och grad ”oförargliga” till ”provocerande”. Frågorna följdes till större del med undantag för vissa följdfrågor och ett antal utsvävningar från respondentens håll. Intervjuaren valde att inte avbryta dessa eftersom det var en möjlighet att höra respondenten tala fritt om ämnet.

Inledningsvis, i ca 20 minuter, fick inte respondenterna reda på vad syftet med examensarbetet var för att deras svar skulle vara så opåverkade som möjligt. Efter intervjun

förklarades det för respondenterna vad intervjuns syfte var och de fick ställa så mycket frågor de ville om examensarbetet. På så sätt öppnades det upp för en dialog om ämnet och respondenterna kunde reflektera över problematiken som tidigare var dold.

Mammorna intervjuades enskilt, utan barnen, för att de inte skulle känna sig tvingade att svara på frågorna på ett anpassat sätt. Intervjuerna dokumenterades genom att anteckningar fördes kontinuerligt.

16

4.RESULTAT FÖRSTUDIE

4.1 Marknadsundersökning

Fig 5. Crosschart, visar resultatet av marknadsundersökningen.

Under undersökningen av marknaden visade det sig att det finns tre olika typer av åldersgrupper på dockorna. Dels fanns det en grupp av dockor som efterliknade spädbarn. Denna grupp av dockor valdes bort då de omöjligtvis kunde vara förebilder eftersom målgruppen redan har gått förbi det stadiet i sitt liv. Den andra gruppen av dockor efterliknade barn, och den sista gruppen eftersliknade unga vuxna eller tonnåringar. Båda dessa grupper togs med eftersom de var potentiella förebilder. Enbart de allra mest kommersiella dockorna valdes eftersom de når en bredare massa och det är dessa produkterna som säljs.

Crosscharten visade att det fanns en hel del dockor som fokuserade på utseendefixering. De flesta karaktärernas funktion handlar om kläd- och accessoarbyten. Utöver den funktionen kan barnet leka rollspel med dem eller använda sin fantasi för att leka på andra sätt. Ett sätt att aktivera dockan och indirekt barnet var att lägga till ett fordon som tillbehör, ett exempels som syns här är barbie med en cykel. Ett annat var funktioner som blinkande ögon eller att dockan kunde prata.

17 Med ett undantag verkade det som att desto smalare dockan var desto mer färgstarka kläder och smink hade karaktären. Det fanns färre dockor som har ”alldagligt” utseende. Det var ungefär lika många dockor som var mer verklighetstrogna som mindre

18

4.2 Resultat, litteratur och informationssökning

4.2.2 Utveckling av självbild och självkänsla hos barn

Den enda anledningen att studera självbild och självkänsla hos barn är om man kan finna bevis på att det påverkar olika aspekter av barnets senare liv. Bland annat har det bevisats att barn som har dåligt självförtroende i relation till akademiskt tänkande löper mycket större risk att inte klara av senare utbildningar.

Detta beror framförallt på barns basala förmågor att utvärdera sina handlingar.

Självutvärderingsbeteendet leder till känslor som skam, skuld men även stolthet. Dessa känslor i sin tur spelar stor roll för barnets motivation och anpassning till skolan.14

Självbild och självkänsla

Det råder skilda meningar om när ett barn utvecklar en sammanhängade tanke om ”sig själv”. Forskare är dessutom oense om ”självbild” och ”personlighet” är samma sak. Vissa menar att självbild är något som vi använder för att beskriva hur vi är inom vissa områden, T.ex. ”jag är bra på att läsa böcker”. Medan personlighet är en mängd känslor som andra förknippar med personen i fråga. Eller för den delen hur personen själv känner för olika aktiviteter, T.ex. ”jag tycker väldigt mycket om att dansa”.

Anledningen till att forksare inte kan bli sams om när barnet utvecklar en självbild är framförallt att definitionerna för vad som ska ingå i självbilden är olika. Det som står fast är att det finns en typ av hierarkisk ordning i aspekterna som bildar en självbild. Högst upp i hierarkin är hur människor känner generellt om sig själva, i mitten finns personlighetsdrag som ”attraktiv” eller ”populär” och längst ned finns faktiskt beteende.

Forskare har satt en ålder på framträdandet av människors självbild så tidigt som 18 månader och så sent som 7-8 år.15

Studier från 90-talet tydde på att väldigt unga barns tankar om sig själva var alltför labila för att fastslå om en personlighet hade utvecklats. På senare år, runt sekelskiftet, framkommer mer och mer bevis för att det snarare var felaktigheter i metoderna som var bristande. Senare studier stödjer allt oftare teorin att barn har en djupare multidimensionell uppfattning om sin egen självbild.16

Självkänsla kan beskrivas som ” förtroende för ens eget värde eller förmågor”. Forskning visar att höga nivåer av självkänsla leder till bland annat: nöjdhet i livet, allmän livsglädje, sunda

14_{McKee, Lynne Marie, The development of self-perception in young children: A longitudinal investigation of factor stability}

and behavioral correlates. University of Pittsburgh , UMI Dissertations Publishing, 2001, s. 8-10

15 _{Ibid s. 1-3} 16 _{Ibid s. 4-7}

19 beteendevanor och akademisk framgång. Det tyder också på att barnet kommer ha ett typ av skydd mot ogynnsamma utvecklingsmönster. Om barnet istället har lågt självfkänsla ökar risken för bland annat depression, ångest och ätstörningar.17

Självkänsla kan baseras på hur duktig någon är på det dem gör anspråk på. Forskare delar in olika huvudområden där individer testar sin kompetens. Dessa kompetenser är: akademiska, upplevt utseende, kognitiva, atletiska och sociala. Akademiska och kognitiva samt atletiska och utseende klumpas ibland ihop, beroende på vilken studie det är, då de ofta är likartade.18

Att lyckas i en kompetens som betyder något för individen ökar självkänslan. Studier visar att kompetensområden är olika viktiga i olika socio-kulturella nischer. En amerikansk studie visar till exempel på att vita amerikaner värderar akademisk kompetens lika högt som social kompetens, medan affro-amerikaner värderar social kompetens högre. På samma sätt värderar samhället kvinnor och mäns kompetenser annorlunda, vilket i sin tur leder till att de blir bra på olika saker. En grov generalisering är att kvinnor är kollektivistiska och får högre självförtroende av social kompetens, som att knyta kontakter och kommunicera. Ibland till den grad att viktiga sociala kontakter anses vara del av sitt ”själv”. Män är mer individualister och får högre självförtroende av att vara unika och bättre än andra på diverse aktiviteter.19

4.2.3 Förebilder i relation till barn

Socialisering kallas den process där vi lär oss om andras attityder, värderingar och övertygelser, förr eller senare lär vi oss att formulera våra egna. Barn lär sig till stor del av att observera och härma andras beteende. Inte bara barn utan alla gör detta mer eller mindre, det är det som gör oss till sociala varelser.

Det vi observerar och upplever kan antingen göra oss intresserade eller avskräckta. Från detta lär vi oss och slutligen skapar vi vårt eget beteende utifrån tidigare intryck.

En förebild är en person eller karaktär som du respekterar, följer, ser upp till eller vill vara som, någon som du anser värdig.

Den som blir påverkad har större sannolikhet att försöka efterlikna förebilden om de har saker gemensamt. Detta eftersom deras liknande karaktärsdrag indikerar att den påverkade har potential

17_{Michaels et. al: Self-Esteem: Assessing Measurement Equivalence in a Multiethnic Sample of Youth, Journal of Early}

Adolescence, Vol. 27, No. 3, 269-295, 2007, s. 270

18_{Raustorp et. al: Physical activity and self-perception in school children assessed with the Children and Youth – Physical}

Self-Perception Profile, Department of Health and Behavioural Science, University of Kalmar, 2004, s. 126-127

20 att bli som förebilden. Studier visar att de vanligaste liknelserna är social klass och kön, men även intressen samt etnicitet är betydande.

I det moderna samhället har det blivit betydligt vanligare att förebilden äger någon typ av prestation, såsom en lyckad karriär, kändisskap eller fysisk överlägsenhet.20

Barnet i fråga kanske inte vill vara precis som förebilden i fråga men det kan få barnet att se möjligheter. T.ex. kan en kvinna i maktposition, såsom en chef eller en inflytelserik advokat visa att det är möjligt att nå den ambitionen.

Manliga karaktärer är mer förekommande i barns tecknade serier och filmer än kvinnliga. Överlag är män vanligare i den media som barn utsätts för. Dessa män är dessutom oftare porträtterade som självständiga, bestämda, atletiska, viktiga, tekniska och ansvariga än kvinnliga. Listan på positiva egenskaper som männen erhåller är lång. De är mer uppfinningsrika, vågar visa ilska, mod och vågar ta åt sig äran när de har gjort något bra. De till och med skrattar mer än de kvinnliga karaktärerna, det är faktiskt så att de helt enkelt gör MER i allmänhet.

Ett sätt man kan visa på att detta påverkar barnen redan i tidig ålder är att se på hur barnen leker superhjältar. Fler killar än tjejer imiterar superhjältar och agerar ut scenarion där de är hjältarna. Detta kan vara för att tjejer blir mer sanktionerade än killar när de leker aggressivt. Viss forskning tyder på att denna typ av lek är en viktig del av barnets utveckling i en värld av vuxna som ständigt dominerar dem. Barnet får tillfälle att känna på och lära sig att hantera makt, få utlopp för aggression på ett säkert sätt och hjälpa dem hantera ångest skapad av otrygghet.

Observationer av den här typen av lek tyder på att tjejer ofta exkluderas från den här typen av lek eller om de får vara med är de ofta hjälpredor eller offer. Det är inte konstigt att tjejer inte utvecklar intresse för den här typen av lek om budskapet som når dem är att de inte är välkomna. Och om de är välkomna så är det för att bli försvarade, utrotade eller satta åt sidan.21

4.2.4 Dockors inverkan på barn

Inledning

Det centrala kännetecknet för både anorexi och bulimia nervosa är missnöje med vikt och

kroppsform. Missnöjet har två huvudkomponenter: en perceptuell kroppsstorleksförvrängning och en kognitivt värderande bedömning, som är negativt lagd mot kroppsstorlek eller form.

20 _{Bricheno, Patricia; Thornton, Mary: Role model, hero or champion? Children's views concerning role model. Educational}

Research, routledge journals, taylor & francisLTD, 2007, s.383 - 396

21_{Anderson, Kristin J; Cavallaro, Donna: Parents or Pop Culture? Children's Heroes and Role Models, Childhood Education,}

21 Missnöje med kroppsbilden är associerat med ätstörningar och kan vara involverad i

utveckling och upprätthållning av anorexia och bulimia nervösa. Kroppsmissnöje, sociokulturellt tryck att vara smal och högt body mass index (BMI), är faktorer som bidrar väsentligt till den ökande förekomsten av dessa störningar i västerländska samhällen.

Skillnader i missnöje

När skillnader mellan nuvarande och perfekt kroppsstorlek beräknas, träder könsskillnader i allmänhet fram som tyder på att kvinnor, men inte män, anser att deras ideala kroppsstorlek är mindre än deras nuvarande figur. Undersökningar har funnit att pojkar rapporterar mindre

kroppsoro än flickor, och när de uttrycker missnöje med kroppsstorlek är det återspeglat i allmänhet av en önskan att bli större. Missnöje med nuvarande kroppsstorlek kan vara starkt korrelerat till BMI, där en större kroppsstorlek korrelerar med en större diskrepans mellan nuvarande och perfekt storlek. Men kroppsmissnöje uppkommer även ofta hos flickor med normal vikt.

Missnöje med kroppsuppfattning skiljer sig mellan olika etniska grupper. Missnöjet uppstår oftare hos vita kvinnor med ett lägre BMI än hos afro-amerikanska och spansktalande kvinnor. Trotts ett lägre BMI, uttrycker vita flickor en större otillfredsställelse och lägre ideal kroppsstorlek än afro-amerikanska eller latin-afro-amerikanska flickor. Detta tyder på att även om nuvarande kroppsstorlek förutsäger kroppsmissnöje, finns det kultur-specifika influenser vilka styr vad som anses vara en ideal storlek och vad som är en acceptabel storlek innan missnöje uttrycks.22

Med förekomsten av ätande- och vikt sjukdomar på uppgång är missnöje med vikt och form en fråga av stor oro. Det normativa missnöjet med form och vikt hos kvinnor tros delvis bero på

orealistiska ideal vilka främjas genom media, annonsörer, mode och viktminskningsindustrier etc.23

Barbie och kroppsuppfattning

Barbie är en kulturell symbol för kvinnlig skönhet som ger en "Målsättningsförebild" för unga flickor, och 99% av 3 - till 10-åringar i USA äger minst en Barbie docka (1999). Ändå är Barbie så ovanligt tunn att hennes vikt och kroppsproportioner inte bara ouppnåeliga utan också ohälsosamma. Den

ultratunna kvinnliga skönhetsideal hon förkroppsligar har kopplats med den extraordinära allmäna förekomsten av negativ kroppsuppfattning och ohälsosamma matvanor bland flickor och kvinnor. För små barn är fantasi och lek väsentliga delar i socialisering där de bildar sig en uppfattning om ideal och värderingar. Dockor ger en konkret bild av kroppen som kan internaliseras som en del av barnets utveckling av självuppfattning och kroppsuppfattning.

22_{Baranowksi. Mandy. J, Jorga. J, Djordjevic. I, Marinkovic. J, Hetherington M. M, Evaluation of Adolescent Body Satisfaction}

and Associated Eating Disorder Patholohy in Two Communities, European Eating Disorders Review, 2003.

23_{Brownell, K. D., & Napolitano, M. A. ,Distorting reality for children: Body size proportions of Barbie and Ken dolls. The}

22 Kroppsuppfattning är mycket framträdande också för unga barns självbild, i synnerhet för flickor. Sociala och kulturella ikoner, såsom Barbie dockor, är viktiga eftersom de kan vara önskvärda förebilder för små barn eller till och med imaginära följeslagare. En redogörelse för hur dockor, såsom Barbie, påverkar flickors självbild och kroppsuppfattning bör börja med att betrakta dem som förebilder vars symbolism påverkar barnet. Det tunna skönhetsidealet som betecknas med Barbie är successivt internaliserat i barnet genom fantasi och lek. Dockor kan fungera som ett

socialisationsmedel, vars egenskaper, såsom tunnhet önskas och så småningom uppfattas som interna aspekter av ens ideal själv. Dockor som Barbie kan fungera som en imaginär spegelbild där barn ser den egna kroppen. Ur denna spegelbild bildar unga flickor en förståelse för innebörden av skönhet och perfektion, genom att låtsas vara dockan. Dockan förkroppsligar det kulturella idealet av den kvinnliga kroppen som en förebild. Den här ”förebilden” är en kulturell representation som internt bidrar till att bilda del av barnets framväxande identitet.

Processen involverar i tidigt skede att barnet identifierar sig med ”vackra” Barbie på ett direkt sätt som saknar eftertanke ur barnets synpunkt. Efterhand blir tunnhet en del av barnets uppfattning över vad det betyder att vara vacker. Att interagera med dockor som Barbie är bara ett sätt av många att överföra det ultratunna idealet. Dock är det ett perfekt exempel på hur flickor interagerar i en sociokulturell miljö som stödjer att tunnhet är en viktig funktion av inte bara skönhet men också framgång i samhället.

Barn lär sig genom att observera och imitera beteenden de ser i sin miljö. Till exempel i barnmedia, såsom tecknade serier, förknippas skönhet ofta med godhet, medan fulhet är associerad med dålighet. Media lär barn att feta barn har färre vänner, är mindre omtyckt av sina föräldrar, är latare, och mindre lyckliga än normalviktiga barn.

Mycket tyder på att detta tunna kroppsideal är en personlig standard som blir del av barnet under utvecklandet av självuppfattning. Innan bildningen av en tydlig självuppfattning är barnet mer öppen för stimuli av bland annat miljö och sociokulturella strömningar.

En studie (Kuther and Mcdonald,2004) visar på att väldigt unga flickor (upp till 7 år) visar på intensiv identifiering med Barbie. Men när barnet sedan når ca 10 års ålder och reflekterar över dockan är identifieringen utbytt mot ilska. ” “I cut off all of Barbie’s hair and burned the Clothes”, och ,“I think she is too thin and does not show the best example for young kids . . . when they [my

friends] were younger, they wanted to be like her because she was thin. Now, they would die”. Detta tyder på att identifieringsprocessen följs av en distanserande period.

23 Det är viktigt att förtydliga att den tunna dockan som produkt bara är en aspekt som påverkar unga flickors självbild. Media i olika former och uppfostran har otroligt stor inverkan på varför det ultratunna idealet överförs på barn i tidig ålder.24

Särskilt kända aspekter av Barbie är hennes kroppsform och proportioner som kritiserats för att vara extremt orealistiska. Studier visar att sannolikheten för att någon naturligt ska ha en kroppsform som Barbies är mindre än en på hundratusen kvinnor . Många unga flickor utsätts för detta orealistiskt tunna ideal genom att leka med Barbie dockor , detta kan påverka hur de ser på sig själva.25

Actionfigurer och killar

Liknande problem har dokumenterats för unga pojkar men av annan karaktär. Medias och

leksaksindustrins framställning av det manliga idealet är istället extrem muskularitet. Detta medför andra typer av ätstörningar, missbruk av kroppsförhöjande preparat, rädsla att se för liten ut och överträning. Realistiska måttförhållanden jämfört med kvinnliga dockor är om något ännu mer extrema med bringor som är dubbelt så breda som genomsnittsmannens och biceps som är upp till tre gånger större. Dock är missnöje med kropp eller ätstörningar långt ifrån lika utbrett hos unga killar.26

24_{Dittmar, H., Halliwell, E., & Ive, S. ,Does Barbie make girls want to be thin? The effect of experimental exposure to images}

of dolls on the body image of 5- to 8-year-old girls. Developmental Psychology, 2006.

25_{Doeschka J. Anschutz & Rutger C. M. E. Engels, The Effects of Playing with Thin Dolls on Body Image and Food Intake in}

Young Girls, Springer ,2010.

26_{Harrison G. Pope, Jr., Roberto Olivardia, Amanda Gruber, and John Borowiecki: Evolving Ideals of Male Body Image as}

24

1.3 Resultat intervju

Det visade sig att barnen lekte med dockor olika mycket. Dessutom varierade intresset för lek med dockor periodvis.

Flickorna lekte med dockorna på ett sätt som föräldrarna uttryckte som ”rollekar”. Barnet satte sig för tillfället in i en viss roll och agerade ut den rollen med hjälp av dockan. Rollekarna var ofta även ”relationslekar” mellan dockor. Antingen var fler dockor kontrollerade av ett barn eller så var även flera barn involverade. Dessa lekar kunde ofta vara långa och utspela hela scenarion med stora doser av fantasi inblandade.

Mammorna beskrev Barbie som den klassiska skönheten som är perfekt på alla sätt. Vackert lång, smal vuxen kvinna med långt hår. Bratz beskrevs som framförallt mindre verklighetstrogna än Barbie. Det rådde skiljda meningar om Bratz där de beskrevs som antingen ”kaxigare och roligare” eller ”Vulgära med alldeles för mycket smink och utmanande kläder”.

Det var till en början mammorna som bestämde vilka dockor som skulle inhandlas när barnen var små. Men allteftersom barnen blev äldre och hade mer åsikter fick de bestämma mer.

Det var ingen som ifrågasatte leksaker som inhandlades eller som barnen fick av andra.

Alla mammor ansåg att barnen kunde lära sig av att leka med dockor. De trodde alla främst att de lärde sig ”det sociala spelet” på olika sätt. Detta kunde vara antingen genom leken eller att barnen faktiskt lekte med andra och var tvungna att samsas.

En av mammorna trodde att barnets självbild kunde bli påverkat av att leka med dockor. En annan trodde inte att hennes barn blev alls påverkade. Den tredje mamman poängterade att hennes flicka tänkte mer på sina dockor som ”jag vill bli som henne” alltså utifrån attribut, och mycket mindre ”jag vill se ut som henne”.

Vissa förändringar som ansågs lämpliga på dessa dockor var till exempel: De skulle se mer vardagliga ut, både i klädsel/image och faktiska kroppsliga proportioner. Dockorna skulle gärna se sundare och gladare ut snarare än att vara uttryckslösa och bleka. Mammorna tipsade även om att man borde väva in dockornas image mer i vad de gör, t.ex. att de hade kunnat vara ”musiktjejen”, ”ridtjejen” eller ”affärskvinnan”.

Mammornas egna minnen av att leka med dockor involverade i två fall att deras släktingar sydde extrakläder till dockorna. De uttryckte att de ofta tyckte om en specifik docka extra mycket. En mamma uttryckte att hon utövade omhändertagande över sin docka.

25

5.Analys av förstudie

Kritisk design: Så kommer det utnyttjas i projektet

Inför idéfasen i projektet bestämdes det vad Kritisk design ska ha för roll i projektet. Till en början bestämdes hur normen i fråga, det vill säga vackerhet, ska kritiseras. Antingen kan normen kritiseras genom att visa upp ett förslag på en förbättring, att visa upp en positiv förebild. Alternativt kan normen kritiseras genom att på något sätt förtydliga problemet i produktform och på så sätt locka fram en provokation.

Kritisk design ämnar bidra till en värld med högre levnadsstandard för dess invånare. Det är en del av målet med projektet att väcka allmänhetens intresse för problematiken med skönhetsideal och på så sätt frammana en förändring.

Oavsett vilken väg som väljs i projektet är det viktigt att, inför konceptualisering, ha i åtanke hur koncept kommer att uppfattas och att det överensstämmer med vad jag vill ha sagt. Konceptet måste trigga reflektion som förhoppningsvis leder till allmänhetens vilja att förändra på den skadliga normen. För att uppnå detta är det viktigt att konceptet inte är för vanligt, originalitet tvingar fram tanke. Men konceptet får inte heller bli för provokativt för då avvisas det innan närmare eftertanke.

En tydlig problematik i Kritisk design är att målgruppen är en del av normen. Eftersom skönhetsidealet är en mer eller mindre accepterad norm kan det vara svårt för målgruppen att förhålla sig kritisk till den. Detta visade sig tydligt i intervjuerna när mammorna beskrev hur dockorna såg ut. De använde benämningar som ”Klassisk skönhet” och ”Perfekt” när de beskrev Barbie. Dessa benämningar har en positiv klang och kan tyda på att respondenterna undermedvetet anammat skönhetsidealet.

Intervjuer

Dockor kan vara mer eller mindre verklighetstrogna. I intervjuerna beskrev mammorna Bratz som mindre verklighetstrogna än Barbie. Dock ansågs Bratz förmedla sämre ideal än Barbie, då de inte bara förespråkar skönhetsidealet utan också bedömdes vara sexualiserade. Kanske är det så att barnen relaterar mindre till en docka som inte ser verklig ut.

Under intervjuerna nämndes det barnet i fråga främst verkade fantisera om att ”bli som Barbie”, och inte ”se ut som Barbie”. Med detta menar hon Barbies olika karaktärsdrag som ”ryttare”, ”prinsessa” eller ”kändis”. Vad detta betyder är att det inte är en docka man skapar utan en hel karaktär med olika attribut.

26 När mammorna var små brukade släktingar sy vackra kläder till deras dockor. Detta kanske gjorde att dockorna blev mer personliga än vad de är idag. Det kan vara en konceptidé att försöka öka personligheten i dockor för att öka bandet mellan barn och docka.

Självbild, självkänsla och dockor

Barn utvecklar sin självbild i väldigt tidig ålder, ungefär samtidigt som de leker med dockor. Detta gör att de kan ge ett starkt intryck på barnet i form av förebilder. Barnen blir påverkade av alla intryck i den åldern. Detta intryck varierar självklart beroende på intresse för dockor och uppväxt. Dock är det marginella steg i rätt riktning som i slutändan för med stor förändring.

Dockor som Barbie och Bratz är en del av det sociokulturella arvet som förespråkar ett pinnsmalt skönhetsideal. Det som dessa dockor lär våra barn undermedvetet är att tunnhet är en viktig del av att vara vacker. Dockor måste förändras så att vackerhet för våra barn istället förknippas med glädje, lekfullhet, hälsa, äventyrlighet, psykisk och fysisk styrka, handlingsduglig och

självsäkerhet.

Om dockor är en typ av förebild, ungefär som det finns förebilder i barns tv-serier och tecknade filmer. Då är det viktigt att de uppmuntrar till hälsosam lek som kan leda till att positiva karaktärsdrag utvecklas i barnet. Om tjejer kunde uppmuntras t.ex. att leka mera superhjältelekar hade detta kunnat leda till att fler flickor vågar ta mer plats senare i livet. Fler starka kvinnliga karaktärer måste därför ta mer plats i de olika forum som barn blir utsatta för.

Ponera att flickor tränar på sin sociala kompetens när de leker med dockor, det visade sig tydligt i intervjuerna. Det är ett attribut som man vill behålla i dockan, för det är något som stärker självkänslan. Tänk om det hade gått att motivera och inspirera flickorna att öva på andra

kompetensområden för att på så sätt stärka sjäkvkänslan ytterligare.

Sammanfattning

Nedan listas de punkter som är viktiga att tänka på vid produktuveckling för att projektet ska nå målet och inte tappa fokus från syftet.

• Kritisera rådande skönhetsideal – För att på lång sikt förändra ett skadligt ideal.

• Barnet skall kunna identifiera sig med produkten – För att leksaken ska kunna uppfattas som en typ av förebild och på så sätt påverka barnets självbild positivt.

• Stärka självförtroendet via kompetensövning och motivation.

• Borde vara provocerande– För att produkten ska främja diskussion inom problematiken. • Vara mer originell än andra dockor på marknaden – För att öka intresset i allmänheten för

27 • Karaktären lyfts fram framför dess utseende – För att signalera till barnet att personlighet

trumfar utseende.

• Främja fantasi – För att produkten ska vara mer attraktiv för målgruppen.

• Vara en "tonnårsdocka"* - För att åldersgruppen (4-10) ska kunna se leksaken som en förebild.

28

6.Metod konceptualisering

6.1 Idéinventering

Idéinventering är en detaljerad och ofta beskrivande lista av samlade idéer inom området. På listan ska erkända eller självklara idéer, alternativt befintliga lösningar på problemet radas upp. Detta ska göra så att gruppen inte tänker i cirklar när man väl börjar idégenerera vidare.

Genomförande

I uppsatsen inventerades befintliga typer av karaktärer i produktform men även de allra snabbaste lösningarna på problemet. För att inte sväva ut för mycket avslutades inventeringen med en

kategorisering där vissa idéer lyftes fram som passade ändamålet. De övriga idéerna fördes vidare till senare idégenereringar.

6.2 Vad om?

Vad om ”rollspel” är som ett rollspel där de som deltar i idégenereringen går in i olika roller för att komma på nya idéer. I uppsatsen användes metoden för att kartlägga målgruppens tänkbara önskemål. Dessa behov fungerade sedan som en kunskapsbas inför senare idegenereringar.

Genomförande

Relevanta roller förbereddes inför idegenereringen, i det här fallet var rollerna; förälder, barn, Inköpare på leksaksvaruhus samt barnpsykolog. Rollerna valdes för att de förespråkar de intressenter som produkten kan komma att påverka. Dessa roller presenterades sedan för två designkollegor.

Idegenreringen utfördes i två omgångar. Den första omgången rubricerades som ”Vad vill målgruppen ha?” och intressenterna var; förälder, barn och inköpare på leksaksvaruhus. Den andra omgången rubricerades som ”Vad provocerar målgruppen?”, där intressenterna var; förälder, barn och barnpsykolog.27

6.3 Lotusblomman

Metoden lotusblomman har fått sitt namn från att man liksom en blomma, går från ett frö till en fullt utvecklad idé. Lotusblomman är en enkel metod att använda och är bra för att skapa många konkreta

29 lösningsförslag. Metoden är enkel att använda och relativt logisk, den fungerar dessutom bra vid redogörelse av process.

Lotusblomman inleds med att skriva det befintliga problemet i mitten av ett stort ark. Generera därefter lösningar på problemet, så många som möjligt. Därefter placeras de 8 bästa lösningarna runt problemet. Dessa 8 idéer fungerar sedan som inspiration till 8 nya idéer eller 8 vidareutvecklingar av samma idé.

Genomförande

Lotusblomman utfördes i två omgångar med två olika utgångspunkter. 8 lösningar genererades med utgångspunkten ”hur kan flickors självbild förbättras med hjälp av produktpåverkan”, på ett A3 papper. Varje lösning flyttades ut på ett separat A3 papper där 8 nya idéer baserade på grundidén utvecklades. På så sätt genererades ca 64 idéer. Den här processen upprepades, den här gången med rubriceringen ”hur kan en produkt provocera fram tankar om problemet i

allmänheten/målgruppen?”. Även här genererades ca 64 idéer. 28

6.4 Korsning av idéer

I avsikt att generera fram fler provokativa idéer utfördes en idégenerering där alla idéer från lotusblomman sågs över. För att komma på nya idéer korsades tankar från de två olika lotusblommorna och fördes samman på ett A3 ark.

6.5 Viktning och val 1

Viktning och val är en metod som används för att välja ut de bästa lösningarna på ett problem genom att poängsätta olika parametrar. I uppsatsen används viktning och val eftersom det är en metod som är tydlig och strukturerad.

Genomförande

En matris med fyra olika parametrar upprättades. Dessa parametrar var: ”hur väl idén provocerar fram tankar om problemområdet”, ”hur nytänkande idén är jämfört med marknaden”,” hur lätt det är att realisera idén i produktform” och ”hur väl idén strävar efter en lösning på problemet”.

30 Parametrarna poängsattes från ett till fem. Vid poängsättning dubblades poängen för ” hur väl idén strävar efter en lösning på problemet” eftersom hela projektet är baserat på att hitta en lösning.

31

7.Resultat konceptualisering

7.1 Idéinventering

32

7.2 Vad om?

Fig 7. Figuren visar idéer om vad varje deltagare i idégenereringen ansåg att respektive målgrupp eftersträvar.

33

7.3 Lotusblomman

Alla 8 idéer har granskats och vidareutvecklats på ett eget A3 ark (se bilaga 4). Tanken med alla idéer är att barnen inte bara ska kunna se karaktären som en förebild utan också kunna identifiera sig med dem. På så sätt är det mycket mer sannolikt att barnen tar till sig värderingar som karaktärerna förespråkar.29

29 _{Bricheno, Patricia; Thornton, Mary: Role model, hero or champion? Children's views concerning role model. Educational}

34 Den andra delen i lotusblomman fokuserade på att komma på idéer för hur allmänheten eller

målgruppen på olika sätt skulle kunna bli provocerade när de kom i kontakt med produkten. Detta ska i sin tur leda till eftertanke i betraktaren. (utvecklingen av idéerna finns i bilaga 5)

35

7.4 Korsning av idéer

De två lotsblommorna granskades en gång till och idéer från de två olika korsades för att skapa nya idéer. Målet var att alla idéer på något sätt skulle vara provokativa för betraktaren.

36

7.5 Konceptprocess

Från lotusblomman genererades 16 huvudidéer. Fyra av dessa idéer valdes direkt bort av olika anledningar. ”Leksak som inte fungerar” valdes bort eftersom konceptet som lösning inte relaterar direkt till problemformuleringen. ”Släktingar och familj samt djur och fordon” var två idéer som valdes bort eftersom de var helt baserade på utseende. Slutligen valdes ”osäker för barnet” idén bort på grund av att produkter som är osäkra för barn inte får säljas.

Resterande 12 tankar visualiserades nedan, varje idé kunde på något sätt tolkas som en lösning på problemet med dockor som dåliga förebilder. Alla koncepten är antingen provokativa eller ämnar vara goda förebilder.

Valet att idéerna visualiseras i människogestalt kommer från fakta i förstudien som stödjer att människor lättare tolkar någon som en förebild om de har saker gemensamt.30 _{Själva problematiken}

som projektet tar upp, att tjejer får dålig självkänsla av att leka med dockor som fokuserar på fel ideal, baseras på igenkänning. Därför måste detta också vara en del av lösningen. Därav valet att göra en docka och att den dockan kommer att vara en kvinna.

7.6 Idévisualisering

Idéer som ämnar tydliggöra projektets komplexitet och ge stöd åt konceptutvecklingen. Idéerna är funderingar om hur samhällskritiken ska arta sig i ett projekt som har en grund i Kritisk design. Ska kritiken vara att dockan gör saker som tjejer traditionellt inte gör, men kanske borde göra? Är kritiken riktad mer mot dockor som produkt; dockor som är objekt saknar ofta personlighet och därmed prioriteras just bara hur de ser ut? Ska prestationer som ”karaktären” åstadkommit sättas i fokus istället för utseendet? Traditionellt uppmuntras flickor att vara passiva och tysta mer än killar, ännu ett område för samhällskritik? Hur provokativ behöver produkten bli för att främja diskussion, vad avskräcker istället?

30_{Bricheno, Patricia; Thornton, Mary: Role model, hero or champion? Children's views concerning role model. Educational}

37

7.7 Idéer

Idé 1

Idén visar en kroppsligt vacker docka som inte mår bra psykiskt. Detta skulle förtydliga att utseendet inte är allt och samtidigt provocera

åskådaren.

Idé 2

Idén ämnar vara provokativt genom att överdriva personligheten hos en karaktär som bara prioriterar sitt utseende. Till följd är dockan inte speciellt smart, här visas t.ex. att hon vrickar foten för att hon har för höga klackar.

38

Idé 3

I förstudien blev det tydligt att tjejkaraktärer i barns media ofta är väldigt passiva och stödjer därmed objektifiering av kvinnor. Den här idén är ett svar på det genom att låta dockan som karaktär ta mer plats.

Idé 4

I den här idén får dockan som karaktär visa upp sina prestationer och låta dem rama in dockans personlighet snarare än utseendet.

39

Idé 5

Det kan vara en kollektion av dockor som alla har olika proportioner. Tillsammans skapar de ett

kompisgäng. Detta ska öka flickors trygghet i sina kroppar genom att visa på mångfald.

Idé 6

Idén är att kasta om ”klassiska disneyroller” där man tydliggör karaktärers personlighet med hjälp av förutfattade meningar. I disneyfilmer är ofta den överviktiga snäll och glad men lite dum. Den vackra flickan är antingen den ondskefulla drottningen eller huvudpersonen. Idén ska få de som leker med dockorna att tänka på att skenet ofta bedrar när det

kommer till utseende och personlighet.

40

Idé 7

Dockan fokuserar på att överdriva och förtydliga det onödiga i många skönhetsprodukter och accessoarer. Tillbehör som riktig parfym,

shampoo och smink ska provocera fram tankar i liknande banor.

Idé 8

Idén ska provocera betraktaren genom att överdriva sexualiseringen av dagens dockor så att problemet blir mer ifrågasatt.

41

Idé 9

Dockan är en vardagshjälte, eller en hjälte med stora motgångar. Idén ska förespråka personlig tillväxt och indirekt öka flickors självförtroende.

Idé 10

Ett av problemen med dagens dockor är att de tolkas mer som objekt än karaktärer. Genom att visualisera dockans tankar och historia på olika sätt ska karaktären bli viktigare än utseendet.

42

Idé 12

Idén är att framhäva effekterna av extrema ätstörningar. Detta är en kritik mot dagens pinnsmala kropssideal och idén vill provocera fram förändring främst via debatt.

Idé 11

Genom att kunna byta ut dockans olika lemmar ska barnet kunna skapa sin egen karaktär. Detta ska stödja tankar om att kroppen kan se ut på olika sätt och att det spelar mindre roll.

43

7.8 Viktning och val 1

Hur väl idén provocerar fram tankar om problemområdet Hur nytänkande idén är jämfört med marknaden Hur lätt det är att realisera idén i produktform Hur väl idén strävar efter en lösning på problemet Totalt 1 5 4 1 6 16 2 4 4 3 6 17 3 2 4 4 8 18 4 3 4 2 6 15 5 1 1 5 10 17 6 2 2 5 4 13 7 3 3 3 8 17 8 5 4 0 6 15 9 1 2 5 10 18 10 1 5 4 10 20 11 3 3 3 8 17 12 4 2 3 6 15

Tabell 1. Visar de olika idéerna jämfört med varandra med hjälp av fyra parametrar.

Inspiration togs främst från idéerna 3, 9 och 10 in i konceptualiseringsfasen. Poängen kan tolkas som hur sannolikt det är att just den idén kommer integreras i den kommande produkten. Där idé 6 inte alls kommer vara relevant och idé 10 nästan säkert följer med.

44

47

7.10 Konceptförklaring i relation till Kritisk design

Likheter

I projektet har ett problem varit att lägga koncepten på en designmässigt lagom nivå. I

konceptstadiet ska skisserna normalt sätt vara mindre detaljerade. I det här projektet var det dock nödvändigt att höja nivån något för att fånga karaktärerna i dockorna. Karaktärerna i koncepten är

endast förslag på utseende, och visar egentligen bara mångfald. Kroppsstorlek,klädnad och

personlighet kommer utforskas grundligt under nästa fas.

Alla koncepten har gemensamt att flickorna som leker med dockorna ska utveckla sitt självförtroende på något sätt. Forskning tyder på att samhället traditionellt sett har målat upp ett ideal av passiva kvinnor, bland annat genom att porträttera dem på det sättet antingen som dockor eller som karaktärer i serier (se sida 17).31 _{De tre koncepten är därför alla ämnade att motivera till}

aktivitet av något slag.

Alla koncept är typer av förebilder och en strategi som används för att stärka bandet mellan barnet och docka är verkliga tillbehör i ”full skala”. Ett exempel är att om dockan har en

miniatyrmantel ska barnet ha en större replika som passar dem.

Samhällskritiken i koncepten handlar om att kritisera idealet som är: passivt,

skönhetsfokuserat, späd och främjar inte personlig utveckling. Koncepten är provokativa för dem som förespråkar en traditionell syn på kvinnor.

Händiga dockor

Konceptet bygger på teorin att barn ökar sin självkänsla genom att öka sin kompetens, här främst den kognitiva32. Dockan kommer med ett enkelt kit som ska inspirera barnet att testa själv och kanske sedan gå vidare att testa mer avancerade saker. Samhällskritik: underskatta inte barn oavsett om dom är flickor eller pojkar, de dör inte av att bli smutsiga/bränna sig/skära sig på täljkniven.

Atletiska dockor

Konceptet ska främja äventyrslusten i flickor. Äventyr är ett roligt sätt att utveckla sin fysiska33

kompetens, som i sin tur ökar självkänslan. Leksaker som tillbehör ska främja utforskandet och

31_{Anderson, Kristin J; Cavallaro, Donna: Parents or Pop Culture? Children's Heroes and Role Models, Childhood Education,}

taylor & francis LTD, 2002, s. 161

32_{Raustorp et. al: Physical activity and self-perception in school children assessed with the Children and Youth – Physical}

Self-Perception Profile, Department of Health and Behavioural Science, University of Kalmar, 2004, s. 126-127

48 inspirera till aktivitet. Mekaniska funktioner som gör att dockan kan hoppa/simma/paddla ska

fungera som en motivationsfaktor, ”kan hon så kan jag”.

Hjältedockor

Hjälteleken34 _{är inspirationen till konceptet ”Hjältedockor”. Tanken är att ”monopolet” som killar har}

haft på denna typ av lek ska brytas. I leken får barnet lära sig att bli trygg i en dominant position, samt att skydda/hjälpa andra. Samhällskritik: flickor känner inte tillhörighet i den här typen av lekar för att de så länge har blivit utestängda att det anses vara normen. Det finns för få kvinnliga

superhjältar och de som finns porträtteras ofta sexuellt.

49

8.Metoder produktutveckling

8.1 Karaktärurval och konceptval

En samling av karaktärer från olika media listades med hjälp av bilder och tillhörande textförklaring. Syftet med karaktärurvalet var att förtydliga vilka egenskaper i en karaktär som ansågs viktiga i kommande produktutveckling. Samlingen av egenskaper kan tolkas som ett sätt att ge projektet riktning och ett första steg mot skapandet av en egen karaktär. Samtidigt användes denna riktning i valet av koncept.

8.2 Kravspecifikation

En kravspecifikation specificerar problem, inte lösningar. Kravspecifikationen finns till för att definiera projektet genom att lista viktiga egenskaper och ramar som produkten måste förhålla sig till.35

Kravspecifikationen samanställer de viktigaste fynden från förstudien samt ställer nya krav på produkten med hänseende till målgruppen. Kravspecifikationen delades upp i önskvärda och fasta krav. Fasta krav är något som måste uppfyllas och önskvärda krav ska eftersträvas i

produktutvecklingen men håller lägre prioritet.

8.3 Form kropp

Första steget i att bestämma dockans kropp var att undersöka vilka kroppstyper som finns. Därefter valdes tre kroppstyper ut med ett normkritiskt perspektiv. Dessa tre kroppstyperna testades sedan genom att skissa tre möjliga karaktärer med respektive kroppsform. Till sist valdes triangelformad kroppstyp för vidare formtester.

8.4 Moodboard

En moodboard kan beskrivas som en serie bilder som sammanfattar produktens själ eller känsla. Moodboarden fungerar bäst om bilderna inte härstammar från samma område som produkten och ska gärna innefatta inspiration till taktilitet, form och färger.36

35 _{Rodgers et al: Product Design, Laurence King Publishing London, 2011, s. 72-76}

36_{Garner Steve, McDonagh Deana: Problem Interpretation and Resolution via Visual Stimuli: The Use of “Mood} Boards” in Design Education, Journal of Art & Design Education, Volume 20, Issue 1, 2002.

50 Genomförande

Bilderna till moodboarden är tagna från sökmotorn Google. Dessa är sedan sammansatta och redigerade i Photoshop. Syftet med moodboarden var att ytterligare ge en känsla för dockans karaktär.

8.5 Modellering

Triangelformad kroppstyp utforskades vidare med hjälp av modeller i polymerlera. Polymerlera valdes för att det används av moderna docktillverkare och ger en plastliknande finish efter härdning. Referensbilder användes flitigt under modelleringen för att ge riktlinjer om proportioner, muskulatur och naturlig fettfördelning. Tre skissmodeller av dockans torso utforskade olika möjliga proportioner på dockan. Slutligen modellerades en hel kropp med dockans bestämda form.

Genomförande

En ungefärlig skiss på dockans storlek fungerade som mall varefter ett skelett av ståltråd modellerades. För att spara på polymerlera fästes aluminiumfolie runt stommen. Polymerlera kavlades ut och skars upp i bitar som sedan formades runt stommen. Efter modelleringen härdas leran i ugn: 130 grader i 15 minuter.

8.6 Karaktärsbeskrivning

En kort text om dockans personlighet skrevs ned. Texten ämnar ge dockan en personlighet som barn kan se upp till. Dockan gavs i samma skede ett namn, ”Vilja”. Viljas egenskaper skiljer sig från traditionella värden i ett försök att vara normkritisk. Syftet med karaktärsbeskrivningen förutom att följa Kritisk design, var att kunna formge utifrån personan.

8.7 Form hår och ansikte

Utifrån dockans persona skissades olika typer av hår fram. Av de olika hårtyperna och färgerna valdes en typ av hår ut för ytterligare skissning. För att ha så mycket kontroll på utseendet som möjligt utforskades den här hårtypen i olika former i relation till olika ansiktsformer. I skisserna testades olika former på ögon, näsa, mun och öron samt ansiktsform. Slutligen komponerades ett ansikte fram i frontvy och sidovy för att tydliggöra formen.

51

8.8 Kläder

Efter att kroppsform, ansiktsform och hår var bestämda påbörjades skiss av tänkbara kläder.

Kläderna som testades tänktes passa personan Vilja. Kläderna skissades också de i frontvy och sidovy för att ge en bättre 3d känsla och tydligare formförståelse.

8.9 Slutskiss

En slutskiss upprättades med det bestämda utseendet på dockan. Denna slutskiss i två vyer skulle sedan användas som mall vid modellering i 3d program.

52

9.Resultat produktutveckling