Statsvetenskap
Examensarbete, Kandidatnivå 15 högskolepoäng
2017
Antal ord: cirka 12 000 (ej över maxgräns på 12 100) Handledare: Tom Nilsson
Marginalisering, exkludering &
utanförskap
En begreppsutredning & rekonstruktion
Marginalization, exclusion & alienation
A conceptual investigation & reconstruction
2
1 FÖRORD
Denna uppsats är delvis en fortsättning av den B-uppsats som jag skrev tillsammans med Adam Sandgren på kandidatprogrammet i statsvetenskap år 2016. Även den uppsatsen var en begreppsutredning trots att den lade ett mer avgränsat fokus på begreppet ”social
marginalisering” och med en mindre komplicerad metod. Vissa delar i denna kandidatuppsats finns också med i B-uppsatsen (om än i något omformulerade termer) medans andra delar självklart är nytillkomna eller vidareutvecklade. Med anledning av detta vill jag rikta ett tack till Adam för det gemensamma arbetet vi lade ner på B-uppsatsen. Särskilt de avsnitt där Rydgren och Ruth, Betz, Ferrarotti, Möller, Jones, McNaughton och Fu et al nämns, finns med sedan B-uppsatsen.
Den största skillnaden mellan denna uppsats och B-uppsatsen består av följande. För det första har metoden för den utförda begreppsutredningen utvecklats utifrån en mer omfattande översikt av metodlitteratur i syfte att göra begreppsutredningen som vetenskapligt projekt mer sofistikerad och precis. För det andra studerar denna uppsats ytterligare begrepp som inte tagits upp i B-uppsatsen. Med anledning av ovanstående bör denna uppsats ses som ett självständigt projekt av undertecknad men med mycket inspiration och avstamp i den tidigare B-uppsatsen. B-uppsatsen kan också ses som en sorts förstudie för kandidatuppsatsen
3
2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 FÖRORD 2 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3 3 ABSTRACT 5 4 INLEDNING 64.1 BAKGRUND & SYFTE 6
4.1.1 INITIALT INTRESSE OCH PROBLEMFORMULERING 6
4.1.2 BEGREPPEN SOM STUDERAS –ATT VARA UTANFÖR NÅGOT OCH PÅ VILKET SÄTT? 6 4.2 VAD ÄR ETT TEORETISKT BEGREPP & VARFÖR ÄR DE VIKTIGA ATT STUDERA? 7
4.2.1 EXEMPEL PÅ BEGREPPSUTREDANDE DISKUSSIONER 9
4.3 UPPSATSENS AVGRÄNSNING 10
4.3.1 SPRÅKLIG AVGRÄNSNING 10
4.3.2 KRONOLOGISK AVGRÄNSNING 11
4.3.3 INNEHÅLLSMÄSSIG AVGRÄNSNING -VILKA BEGREPP STUDERAS & VARFÖR? 12
4.4 FRÅGESTÄLLNING 14
4.5 UPPSATSENSDISPOSITION 14
5 TEORI 16
5.1 TEORETISKA BEGREPP –EN ÖVERSÄTTNING FRÅN TEORI TILL EMPIRI 16
5.2 VETENSKAPSTEORETISK UTGÅNGSPUNKT –KRITISK REALISM 17
5.2.1 TEORETISKA BEGREPP - FRÅN ABSTRAKTION TILL KONKRETION, TRE NIVÅER & TRE EXEMPEL 19
6 METOD 20
6.1 ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER FÖR BEGREPPSUTREDNING & TIDIGARE FORSKNING 20
6.2 ETT ANALYSINSTRUMENT FÖR BEGREPPSUTREDNING –EN AVGRÄNSAD TEORI, METOD & TERMINOLOGI 21
6.2.1 GRUNDLÄGGANDE TEORETISK NIVÅ, KONSTITUERANDE NIVÅ & DEN OPERATIONELLA NIVÅN 22
6.2.2 BEGREPPSSTRUKTUR BASERAT PÅ NÖDVÄNDIGA VILLKOR 22
6.2.3 BEGREPPSSTRUKTUR UTAN NÖDVÄNDIGA VILLKOR -FAMILJELIKHET 24 6.2.4 ANALYSSCHEMA FÖR OLIKA BEGREPPSSTRUKTURER – MED EXEMPEL 26
6.3 ÖVRIGA METODOLOGISKA SPÖRSMÅL 26
6.3.1 ÖVERSÄTTNING & TOLKNING –TERMINOLOGI & ONTOLOGI 26
6.3.2 ANDRAHANDSKÄLLOR TILL BEGREPP 27
6.3.3 PRAKTISK SÖKNING EFTER BEGREPP & METODLITTERATUR 27
4
7.1 RYDGREN &RUTH 29
7.1.1 SOCIAL MARGINALISERING 29
7.1.2 RELATIVE DEPREVATION THEORY ENLIGT RYDGREN &RUTH 29 7.1.3 MODERNISATION LOSERS THEORY ENLIGT RYDGREN &RUTH 29
7.2 BETZ 30
7.3 FERRAROTTI 30
7.4 MÖLLER 31
7.5 JONES 32
7.6 MCNAUGHTON 33
7.7 SCHIRMER &MICHAILAKIS 34
7.8 ERIKSSON 35
7.9 SAMMANFATTNING AV BEGREPPSÖVERSIKTENS OLIKA DEFINITIONER 37
8 RESULTAT – BEGREPPENS LIKHETER & SKILLNADER 38
8.1 BEGREPPENS GEMENSAMMA KARAKTÄRSDRAG 38
8.1.1 UTANFÖRSKAP & INNANFÖRSKAP 38
8.2 STRUKTUR & INDIVID 38
8.2.1 INDIVIDUELL DEFINITION -MATERIELLT & UPPLEVT UTANFÖRSKAP 39 8.2.2 TVÅ OLIKA DIMENSIONER -STRUKTUR-INDIVID &UPPLEVD-MATERIELL 41 8.2.3 OLIKA TYPER AV STRUKTURER –EKONOMISKT, SOCIALT & POLITISKT UTANFÖRSKAP 41 8.3 EN REKONSTRUERAD BEGREPPSSTRUKTUR FÖR MARGINALISERING, EXKLUDERING & UTANFÖRSKAP 42
9 DISKUSSION & ANALYS – ATT DEFINIERA BEGREPPEN 44
9.1 OLIKA BESTÅNDSDELAR AV ETT BEGREPP ELLER HELT OLIKA BEGREPP? 44
9.2 FRÅGAN OM NÖDVÄNDIGA BESTÅNDSDELAR & FAMILJELIKHET 44
9.2.1 ATT DEFINIERA UTANFÖRSKAP GENOM FAMILJELIKHET 44
9.2.2 ATT DEFINIERA UTANFÖRSKAP UTIFRÅN NÖDVÄNDIGA VILLKOR 45
10 SLUTSATS 48
10.1 BEGREPPENS LIKHETER & SKILLNADER 48
10.2 KRAVET PÅ TYDLIGHET I BEGREPPSDEFINITIONER 48
5
3 ABSTRACT
A central problem with social science concepts is the process in which a theoretical concept gets translated into a more concrete element, and after that, an empirically valid concept. Because of the abstract nature of theoretical concepts there needs to be clear definitions of a concept. At least to the extent that the concept intends to explain empirical phenomena. In this paper the concepts of social marginalization, social exclusion and social alienation will be investigated with the theoretical assumption that a concept can be divided into (1) a basic theoretical element, (2) a constitutive element and (3) an operational indicator. After a review of different versions of the concepts in question, the paper examines the commonalities and differences between the concepts. As the concepts differ, the theoretical structure differs. After an analysis of the different concepts, the paper formulates a series of central
commonalities and differences among the concepts. The first dimension has to do with the difference between an individual and structural viewpoint of the concepts. The individual aspects can in turn be divided into material and psychological aspects of the concept. The structures can be divided into economic, social and political dimensions. Another central point of the paper has to do with the absence of a clear boundary between what is necessarily a part of the concept and what is not. If A and B are apart och the more abstract concept C, there needs to be a clear statement about the question if C can still exist if only A or B exist. The alternative definitional path is to state that C exist only in circumstances when A and B exist simultaneously.
6
4 INLEDNING
4.1 Bakgrund & syfte
4.1.1 Initialt intresse och problemformulering
Redan i arbetet med B-uppsats fastnade jag för begreppet social marginalisering. Vid tillfället i en mer avgränsad kontext där begreppet användes av Rydgren och Ruth (2011) för att försöka förstå högerradikala partiers valframgångar. Eftersom jag intresserade mig för
begreppet i sig och inte för eventuella samband till andra begrepp, lämnade jag den
avgränsade kontexten i syfte att se över begreppets definitioner i andra forskningsområden. Detta har varit ett viktigt skäl till valet av ett begreppsutredande projekt, i kontrast till andra typer av uppsatser där en teori, ett fall eller flera fall står i centrum för uppsatsens
frågeställning. Efter en bekantskap med forskning som använder begreppen i fråga och efter att ha fördjupat mig i statsvetenskaplig metodlära med fokus på teoretiska begrepp (se exempelvis Sartori 1984 och Goertz 2006), har en del inomvetenskapliga luckor kunnat identifierats. Inte minst i frågan om vad som egentligen menas med de begrepp som studeras. Genom att dra nytta av den kunskap som finns om teoretiska begrepp utifrån ett
(huvudsakligen) statsvetenskapligt perspektiv är uppsatsens syfte att bidra med en utökad
förståelse för de utvalda begreppens teoretiska såväl som empiriska struktur. Struktur ska i
föregående mening förstås både som begreppets teoretiska bakgrund men också dess relation till något som faktiskt kan studeras empiriskt.
4.1.2 Begreppen som studeras – Att vara utanför något och på vilket sätt? En del av motiveringen för denna begreppsutredning handlar om hur de tre begreppen marginalisering, exkludering och utanförskap används, inom forskning, utan att de faktiskt definieras i mer avgränsad och tydlig bemärkelse. Eriksson (1999, 295) skriver exempelvis att:
Begreppet utanförskap används ofta tillsammans med närbesläktade termer som marginalisering och exklusion även om det finns betydelsefulla skillnader mellan dem.
Även B-uppsatsens syfte utgick från ett liknande tema. Det vill säga vad dessa begrepp egentligen syftar på när de formuleras i olika sammanhang. Rydgren och Ruth lägger
exempelvis fokus på arbetslöshet och definierar detta som ett empiriskt mått av det teoretiska begreppet social marginalisering. Att vara arbetslös innebär alltså att individen i fråga är
7 socialt marginaliserad. Samtidigt beskriver de även social marginalisering i termer av
upplevelser hos en individ om hur denne inte känner sig inkluderad i ett socialt sammanhang. De menar dock att begreppet oftast studerats empiriskt utifrån ett mått av arbetslöshet och inte utifrån något mått på individers upplevelser av att vara marginaliserad. Detta drev
B-uppsatsens frågeställning och landade bland annat i ett konstaterande att begreppet social marginalisering kan delas upp i faktiskt materiell, samt upplevd, (social) marginalisering. Något som liknar Fu et als uppdelning (2015, 224) av liknande begrepp.1 Eftersom att de begrepp som studeras i uppsatsen också presenteras i kapitel 7 (Begreppsöversikt) finns det ingen större anledning att upprepa dessa i ett inledande stadium. Nedanstående stycken går istället över till en presentation av uppsatsens förhållningssätt till teoretiska begrepp i samhällsvetenskaplig forskning och varför begreppsutredning är en viktig del av denna forskning.
4.2 Vad är ett teoretiskt begrepp & varför är de viktiga att studera?
Skälet att stanna vid en begreppsutredning kan vara att den är så utförlig och innebär en så omfattande arbetsinsats att den i sig själv utgör en fullödig vetenskaplig prestation
(Esaiasson et al 2012, 35)
Syftet med uppsatsen är inte att bidra till forskning genom en fallstudie eller genom att pröva en särskild teori. För tydlighetens skull finns därmed ett särskilt behov av att introducera läsaren till begreppsutvecklande studier som vetenskapligt projekt. Begreppsutredning, en del av det som i bredare bemärkelse kallas för begreppsutvecklande studier, handlar i denna uppsats om de språkliga och teoretiska begrepp som är konstruerade inom
samhällsvetenskaplig forskning i syfte att förstå ett empiriskt fenomen (Esaiasson et al 2012, 35; Hellevik 1977, 36 - 39). Det vill säga något som antas existera oberoende av forskaren i sig. För en statsvetare skulle detta kunna innebära begrepp som ”demokrati” eller ”makt”. Båda begreppen är och har varit föremål för en omfattande definiering och omdefiniering under historiens förlopp, i såväl forskning som i den övriga allmänheten. Problemet för denna typ av begreppsutredning handlar dock om hur ett begrepp ska översättas från den teoretiska nivån till den empiriska, i syfte att göra samhällsvetenskapliga studier av fenomenet möjliga. För en statsvetare är exempelvis definitionen av demokrati eller makt inte en enkel fråga som kan besvaras på ett enda sätt. Man måste helt enkelt gå tillbaka till tidigare forskning för att
8 undersöka och kritiskt granska de teoretiska begreppen. Sartori (1984, 41 – 42) menar
exempelvis att det finns 50 olika definitioner av makt (översatt från engelskans power) och att ett av de viktigaste stegen i begreppsutredning handlar om att sålla ut de mest unika
karaktärsdragen för varje enskild definition.
Goertz (2006, 1) menar att samhällsvetare också undgått vidare diskussion och
problematisering av de begrepp som faktiskt används i samhällsvetenskaplig forskning, med Sartori som ett av de nämnda undantagen. Detta trots att det är de teoretiska begreppen som
möjliggör för empirisk forskning. Med antagandet att denna typ av forskningsproblem är
ovanliga inom tidigare forskning kan uppsatsen bidra till något som försummats i tidigare forskning (Esaiasson et al 2012, 32). Eftersom att uppsatsen också tillämpar en metod som inte tidigare använts i förståelsen för just denna typ av begrepp, bidrar uppsatsen med det som Esaiasson et al (2012, 32) kallar för ”korsbefruktning av olika teoribildningar”. Det vill säga att teoribildningen som används för att definiera utanförskap, marginalisering och exkludering (se kapitel 7), studeras utifrån en teoribildning som beskriver vad ett teoretiskt begrepp är (se kapitel 5- och 6).
Två centrala frågor för empirisk forskning med hjälp av teoretiska begrepp handlar om graden av validitet och reliabilitet i det utvalda begreppet. Validitet, eller i denna uppsats fall
begreppsvaliditet, handlar om huruvida ett utvalt begrepp faktiskt existerar eller inte och hur detta i sådana fall kan studeras empiriskt. Utan en operationell definition av ett begrepp, det vill säga en översättning av det teoretiska begreppet till något som går att studera empiriskt, finns det heller inte något som går att studera. Åtminstone i den utsträckning begreppet antas vara ett verktyg i syfte att peka ut något i den empiriska verkligheten.2 Demokratibegreppet,
eller för den delen andra teoretiska begrepp, behöver alltså inte förkastas bara för att det finns många olika definitioner. Vad denna uppsats handlar om är dock huruvida en eller flera definitioner går at använda i empirisk forskning. Reliabilitet handlar i sin tur om hur
begreppet, efter en operationalisering, faktiskt ger liknande resultat vid upprepade studier som använder sig av samma metod för att peka ut något empiriskt. Dålig reliabilitet skulle i ett
2 Notera att begrepp kan studeras på en rad olika sätt inom samhällsvetenskapen. I det som Boréus och
Bergström (2012, 177 – 218) kallar för begreppshistoria, studeras ett begrepp både utifrån dess språkliga definitioner men också hur det används och har använts av olika aktörer under historiens förlopp. Vad denna uppsats menar med ”begrepp” är alltså en mer strikt avgränsad version eftersom att uppsatsens frågeställning intresseras sig för hur teoretiska begreppet kan användas inom samhällsvetenskaplig empirisk forskning.
9 vardagligt sammanhang kunna liknas vid en förskolelärare som räknar antalet närvarande barn på en skolgård. Ifall förskolläraren vid ett andra försök att räkna antal barn kommer fram till en ny siffra, är reliabiliteten i dennes metod av dålig kvalité eftersom att samma metod ger olika resultat av exakt samma studieobjekt.3 Begreppsvaliditeten kan i sin tur vara en
bakomliggande anledning till denna typ av problem. Begreppsvaliditeten kan påverka
reliabiliteten eftersom att det är definitionen som avgör vad studier letar efter. I liknelsen kan detta exemplifieras med att definitionen av ”barn” är olika vid de två olika försöken att räkna ihop dessa. På samma sätt är det intressant att studera vad som egentligen menas med
begreppen utanförskap, exkludering och marginalisering och hur detta kan studeras i samhällsvetenskaplig forskning.
4.2.1 Exempel på begreppsutredande diskussioner
Ett exempel på en begreppsmässig kontrovers inom ett område som förvisso skiljer sig från de begrepp som diskuteras i denna uppsats, men som studeras med samma perspektiv på
teoretiska begrepp, ges utifrån Goertz (2006, 189) analys av Skocpols (1979) teori om vad som utgör en social revolution. Skocpol menar att sociala revolutioner utgörs av att
statsapparaten faller samman samtidigt som bönder gör uppror. Goertz (2006, 189) påpekar att det är en för forskningen central fråga att tydliggöra huruvida dessa två förhållanden på
egen hand kan utgöra en konstituerande grund för begreppet social revolution eller om de
måste existera samtidigt för att det som studeras ska kunna klassificeras som en social revolution. Dessa två versioner av begreppet kan illustreras genom att formulera följande logiska och matematiska samband;
Social revolution = Bondeuppror + Fall av statsapparaten
eller
Social revolution = Bondeuppror * (multiplicerat med) Fall av statsapparaten
I det första fallet kan både ”bondeuppror” och ”fall av statsapparaten” på egen hand utgöra en grund för social revolution eftersom att 1 = 0 + 1. Eftersom det räcker med ett värde större än 0 på antingen den ena eller andra variabeln (på den högra sidan av likhetstecknet) för att också den vänstra sidan av likhetstecknet ska vara större än noll4, krävs endast en av
3 Det vill säga med antagandet att det faktiskt fanns lika många barn närvarande under båda tillfällen. 4 Förutsatt att värdena inte kan anta värden mindre än noll.
10 begreppets två variabler för att också begreppet ska kunna antas förekomma (det vill säga vara större än noll i matematiska termer). I det andra fallet illustreras nödvändigheten av båda begreppens samtida förekomst genom att sambandet formuleras som en multiplikation istället för addition. Eftersom att 0 * X alltid är lika med 0. Detta innebär att även den andra sidan av likhetstecknet är lika med 0, alltså i detta fall begreppet (eller förekomsten av det empiriska fenomenet) social revolution. Det första alternativet kan på detta sätt förstås som en bredare och mer heltäckande definition av begreppet medans den sistnämnda definitionen är en mer avgränsad definition som leder till färre identifierbara fall av det huvudsakliga begreppet social revolution.5
En annan aspekt av begreppsutredande studier handlar om hur träffsäkert ett teoretiskt
begrepp är i förhållande till fenomen på den empiriska nivån. Det vill säga huruvida något går att mäta eller på något annat sätt studeras empiriskt. Esaiasson et al (2012, 59) tar upp Robert Putnams begrepp socialt kapital som ett exempel på hur teoretiska definitioner i tidigare forskning kan ifrågasättas och problematiseras för att bidra med ytterligare kunskap om begreppet och dess fortsatta användning. I exemplet socialt kapital handlar diskussionen om huruvida nivån av tidningsläsande är något som verkligen är användbart i empiriska studier av socialt kapital. Det sociala kapitalet handlar i denna kontext om hur ett omfattande
organisationsväsende förhåller sig till hur förtroendefulla människor är gentemot varandra. Nivåer av tidningsläsande kan minst sagt utgöra en tunn grund att stå på när det gäller förmågan att påvisa ett sådant teoretiskt och abstrakt begrepp (ibid). Med det sagt behöver inte kopplingen mellan tidningsläsande och socialt kapital vara bortkastad. Det krävs dock goda skäl till varför en sådan koppling ska kunna göras. Sådana kan bland annat ges genom en begreppsutredning.
4.3 Uppsatsens avgränsning
4.3.1 Språklig avgränsning
Huruvida orden ”socialt/social” ska placeras in framför de begrepp som studeras, eller om dessa tre begrepp överhuvudtaget är jämförbara, är till viss del föremål för godtycklighet. Vid ett inledande stadium kan det verka oklokt att inte avgränsa begreppsutredningen till ett
5 Ett illustrativt exempel ges av det faktum att det är mindre avgränsat att leta efter kategorin svanar i jämförelse
med att leta efter svarta svanar. Kategorin svart sätter ytterligare restriktioner för kategorin svanar och bidrar på så sätt till färre möjliga fall i en mer avgränsad kategori ”svarta svanar”.
11 enstaka begrepp utifrån en enskild språklig term eftersom förståelsen på så sätt skulle kunna bli enklare och tydligare.6 Enkelhet kan dock stå i vägen för mer komplicerade nyanser av ett problem. Begreppsutredning i denna kontext är inte enbart en semantisk fråga, det vill säga enbart en fråga om vilka ord som används.7 Det handlar istället om relationen mellan
begreppet så som det formuleras i teori och det som begreppet ämnar denotera, det vill säga
peka ut och studera i den empiriska verkligheten (Sartori 1984, 22). Det är alltså snarare en
fråga om begreppets teoretiska innehåll och möjligheten att studera begreppets empiriska sida. Vad en forskare väljer för exakt ord i förhållande till en annan forskare är på så sätt en
irrelevant och ointressant fråga så länge det finns anledning att tro att de, genom det utvalda
begreppet, studerar samma eller liknande empiriska fenomen. Det finns exempelvis goda
anledningar att tro att det svenska ordet ”Makt” och engelskans ”Power” åtminstone
intresserar sig för liknande empiriska fenomen trots de skilda, språkliga, ursprungen. Frågan om exakt ordval i denna typ av begreppsutredning är på så sätt av lika stor betydelse som vid alla typer av översättningar och de problem som uppstår i den processen. På så sätt är ordvalet i sig föremål för godtycklighet (Goertz 2006, 4). Därför inkluderar uppsatsen varianter av begreppen som inte har exakta samma ordalydelse men som ändå är relevanta för jämförelse. Begreppet ”stigma” är ett exempel på ett ord som också används, vid sidan av utanförskap, marginalisering och exkludering (Jones 2009; Eriksson 1999). Begreppen som studeras kan därmed ses som delar av ett bredare begrepp, eller alternativt som olika varianter av ett mer generellt begrepp. Observera att uppsatsens analys gäller samtliga begrepp som studeras, även om avsnittet i fråga analyserar begreppen genom att använda sig av ett enskilt begrepp (se exempelvis kapitel 9.2 ”Att definiera utanförskap…”).
4.3.2 Kronologisk avgränsning
Det är också viktigt att förstå att ett begrepp kan förändras över tid. Detta kan exemplifieras genom Boréus och Bergströms (2012, 183 – 184) diskussion om synkrona och diakrona analyser av begrepp. Den synkrona analysen, enligt Boréus och Bergström:
6 I litteraturinsamlingen till B-uppsatsen söktes det endast efter begreppet ”Social marginalisering”, vilket kan
ses som en mer avgränsad studie.
12 (…) innebär att ett begrepp analyseras i förhållande till andra begrepp som är i bruk
samtidigt. Forskarens primära fokus är det utvalda begreppets semantiska fält, dvs. hur olika begrepp förhåller sig gentemot varandra i en specifik situation. (…)8
Den diakrona analysen handlar istället om ett historiskt perspektiv på begrepp där det studeras vid olika sammanhang eller epoker (ibid).9 I denna uppsatsen är det framförallt den synkrona analysen som är relevant eftersom att syftet inte är att uttala sig om när en given definition har använts, av vem eller i vilken utsträckning detta gjorts. Det bör även påpekas att det i denna uppsats syfte inte är nödvändigt att de begrepp som studeras används i en specifikt utvald samtid, vilket enligt Boréus och Bergströms beskrivning av en synkron analys verkar vara av central betydelse (se ovanstående citatet). Eftersom att syftet med denna begreppsutredning är att jämföra mer eller mindre samstämmiga definitioner och begreppsstrukturer, kan en
kronologisk avgränsning bli hämmande för uppsatsens syfte. Det bör dock påpekas att begreppen i fråga i viss mening kan påstås existera i en samtid eftersom att de i olika utsträckning är jämförbara, åtminstone innehållsmässigt. Huruvida detta kan tolkas som en samtid lämnas vidare därhän.
4.3.3 Innehållsmässig avgränsning - Vilka begrepp studeras & varför?
I alla vetenskapliga produktioner måste forskaren på ett eller annat sätt avgränsa såväl materialinsamling som analys. Eftersom denna uppsats intresserar sig för begrepp och hur de förhåller sig till empiriska fenomen, behövs någon typ av minsta gemensamma nämnare för vilka begrepp som är intressanta i nedanstående sammanställning och analys. Vägvalet i denna uppsats kommer i huvudsak att begränsa sig till en kontext som är uppbyggd utifrån (men inte uteslutande till) forskning i socialt arbete och statsvetenskap eftersom att det är inom dessa områden som begreppen och dess teoretiska bakgrund är som mest omnämnd, utvecklad och formulerad. Åtminstone så långt det i arbetet med denna uppsats har varit möjligt att finna tidigare forskning som tar upp begreppen. Anspråk på att vara heltäckande i fråga om begreppets definitioner och tidigare användning finns inte i denna uppsats. Det är inte en heltäckande antologi utan snarare ett försök att bidra med kunskap om begreppen
8 Fetstil i original.
9 Ett exempel på en jämförelse över tid som inte tar hänsyn till det historiska förloppet, en anakronism, skulle
kunna vara att på ett onyanserat sätt jämföra en definition av begreppet ”demokrati” som används under 2000-talet med Platons definition av demokrati i Staten, något som blir ohållbart utan en historisk förståelse.
13 utifrån ett urval av forskning (se kapitel 7, begreppsöversikt) som faktiskt använder ett antal liknande begrepp. En del av bidraget handlar också om att tillämpa det utvalda
analysinstrumentet på dessa begrepp, något som inte gått att finna exempel på i tidigare forskning under litteratursökningar. Detta skulle innebära att uppsatsen också bidrar med ett nytt perspektiv på de utvalda begreppen.
Med ovanstående utgångspunkt ställs dock inte ett krav att begreppen som studeras måste härstamma ur ett specifikt forskningsområde, så länge det finns välgrundade skäl till varför begreppen uttalar sig om samma eller liknande empiriska fenomen (exempelvis Rydgren och Ruth 2011). Anledningen till detta är tätt sammankopplat med det som nämndes i kapitel 4.3.1 om huruvida språket ska avgränsa analysen. Eftersom att det inte uteslutande är språket i sig som analyseras utan huruvida begreppen förhåller sig till det som går att studera empiriskt, är just förhållandet mellan det teoretiska begreppet och den empiriska verkligheten centralt. Därför har insamlingen av olika begreppsversioner i huvudsak utgått från följande principer:
• Begreppens definitioner måste på något plan10 vara jämförbara med varandra, om inte
ordagrant så åtminstone i det fenomen som begreppet ämnar peka ut, empiriskt. • Begreppets definitioner får inte vara så pass lika varandra att skillnaderna är
obetydliga för uppsatsens utredande, klargörande och jämförande syfte.
Den sistnämnda riktlinjen har i princip att göra med uppsatsens ambition om att inte göra anspråk på att vara en heltäckande antologi över begreppen i fråga. Begreppsutredning handlar inte i denna uppsats om att räkna upp olika definitioner för att sedan nöja sig med en framtagen ordlista av olika definitioner utifrån olika författares definitioner av ett utvalt ord. Det handlar istället om begrepp som, genom dess betydelse och mening, uttalar sig om samma
eller åtminstone liknande fenomen. Uppsatsen kommer inte heller att lägga fokus på
normativa frågor som kan vara sammankopplade med begreppen, i de fall där normativa aspekter inryms i begreppens teoretiska bakgrund. Detta beror på att uppsatsens syfte intresserar sig för begreppens inomvetenskapliga användning (se vidare kapitel 5- och 6).
10 Ordet plan i denna mening anspelar på den förståelse för begrepp som kan härledas ur uppsatsens
analysinstrument. Det vill säga metoden för en tredelad uppdelning av begreppets teoretiska, konstituerande och operationaliserbara nivå, utifrån Goertz (2006). För en presentation av detta, se teori- och metodavsnitt (kapitel 5- och 6).
14
4.4 FRÅGESTÄLLNING
Hur, inom tidigare utvald forskning, definieras och används begreppen (social) marginalisering, (social) exkludering och (socialt) utanförskap och vad finns det för betydelsefulla likheter och skillnader mellan begreppen som studeras?11
4.5 UPPSATSENS DISPOSITION
Nästkommande kapitel kommer att placera uppsatsen i ett vetenskapsteoretiskt sammanhang. Det vill säga en diskussion om vilka teoretiska antaganden som ligger till grund för
begreppsutredning som metod och projekt. Därefter presenteras det som vidare benämns som uppsatsens analysinstrument. Analysinstrumentet ska i denna uppsats förstås som en
tillämpning av uppsatsens teoretiska antaganden gentemot de begrepp som studeras.
Analysinstrumentet möjliggör därmed en förståelse för vad ett teoretiskt begrepp egentligen
är och består av (utifrån de teoretiska utgångspunkterna). I beskrivningen av uppsatsens teori
och metod, kommer vissa diskussioner att överlappa med varandra eftersom att metoden i sig bygger på de teoretiska vägvalen. Efter metodavsnittet presenteras en rad olika begrepp med tillhörande teoretiska12 bakgrund. Därefter delas begreppen upp, i enlighet med uppsatsens analysinstrument, i mindre beståndsdelar.13 Utifrån de begrepp som inkluderas i översikten, formuleras sedan ett antal viktiga likheter och skillnader mellan de olika
begreppsdefinitionerna, hädanefter benämnt som begreppens olika dimensioner. Dessa dimensioner fungerar därefter som olika inriktningar i definitionen av de studerade
begreppen. Kapitel 7, Begreppsöversikt, bör i en kontext av vetenskaplig produktion ses som uppsatsens ”sammanställning av det som studeras”. Efter att begreppsstrukturer diskuterats
11 Notera att social/socialt skrivs inom parentes för att påpeka godtyckligheten i att begreppen måste formuleras
utifrån exakt samma ordval. Det kan genom uppsatsens begreppsutredning argumenteras för att dessa begrepp, utöver dessa exakta lydelser ändå är jämförbara, framförallt genom uppsatsens innehållsmässiga avgränsning för vilka begrepp som är intressanta och relevanta att jämföra.
12 Notera att ordet ”teori” i denna enskilda mening inte ska förväxlas med ”denna uppsats teori”, något som
behandlas i nästkommande stycken. Uppsatsens teori har att göra med frågor om vad för teoretiska utgångspunkter som förutsätts vara grundläggande för begreppsutredning som metod och projekt i denna uppsats. ”Teorier” i meningen som fotnoten placeras efter handlar istället om de teorier som är grundläggande för ett specifikt utvalt begrepp.
13 Se presentation av Goertz (2006) terminologi för grundläggande teoretisk nivå, konstituerande beståndsdel och
15 utifrån ett antal dimensioner förs en kritisk och problematiserande diskussion om möjliga sätt att definiera begreppen i fråga, med hänsyn till uppsatsens teoretiska och metodologiska utgångspunkt. I uppsatsens slutskede presenteras en slutsats baserat på översikten, jämförelsen och rekonstruktionen av begreppen utifrån det utvalda analysinstrumentet.
16
5 TEORI
5.1 Teoretiska begrepp – En översättning från teori till empiri
Begreppsutredning är en central del av forskningen och handlar delvis om det stadium i forskningsprocessen som inte i första hand uttalar sig om eller tar någon hänsyn till den empiriska verkligheten som sådan (Esaiasson et al 2012, 35). Man skulle kunna beskriva det som den mest abstrakta nivån av en teori14 och de begrepp som inryms i teorin. För att forskning överhuvudtaget ska göra anspråk på att studera, förstå och förklara den empiriska verkligheten måste man först reda ut vad det är som ämnas studera och vad som inte ämnas studera. Detta ingår i definitionen av ett begrepp. Det är i detta skedet som teorier och de teoretiska begreppen får en central betydelse (Esaiasson et al 2012, 21 - 22). Begreppen är på så sätt ett verktyg i forskningsprocessen som senare ska kunna användas i den efterföljande empiriska forskningen. Begreppsutredning kan sägas vara fokuserad på inomvetenskapliga problem (Esaiasson et al. 2012, 31). Det vill säga att problemen som tas upp inte
nödvändigtvis är relevanta utifrån ett allmänintresse utan tas upp för att forskningen ska kunna bedrivas utifrån allmänt vetenskapliga kriterier (Esaiasson et al. 2012. s. 55 – 60). Dessa kriterier handlar bland annat om att empiriska observationer av ett fenomen bör utgå från en så tydlig och avgränsad definition som möjligt i syfte att uppnå validitet, i denna uppsats specifika fall begreppsvaliditet. Även beskrivet som överensstämmelsen mellan en teoretisk definition av ett begrepp och dess operationella indikator, det mått med vilket studerar det givna begreppet.
Ovanstående utgångspunkter ligger i linje med Sartoris (1984, 22 - 28) sätt att studera teoretiska begrepp där språket ses som ett verktyg för att peka ut något som sedan kan
studeras empiriskt.15 Den centrala frågan för begreppsutredningen blir därmed att studera hur ett eller flera begrepp förhåller sig till det forskaren ämnar peka ut på empirisk nivå (se även Esaiasson et al 2012, 35 & 58 – 60 om begreppsutredning & begreppsvaliditet). När
begreppet social marginalisering formuleras skulle detta kunna innebära att arbetslöshet är en
14 Se fotnot 11.
15 Sartoris terminologi skiljer på, å ena sidan språket och å andra sidan det som språket pekar ut på en empirisk
nivå. Det ord som formuleras i språket betecknas som begreppets denotation och det som ordet pekar ut i den empiriska verkligheten benämns som begreppets extension.
17 del av begreppets mer konkreta och empiriska sida (Möller 1996).16 Vidare har Goertz (2006)
utvecklat Sartoris förståelse för begrepp och lägger, relativt sett, mindre fokus vid språket i sig. Detta i syfte att göra metoden mer anpassad för förståelsen av begreppets relation till något som faktiskt kan studeras empiriskt. Det är exempelvis svårt att studera ”demokrati” utan att dela upp begreppet i mindre delar som är mer konkreta och empiriskt avgränsade. Exempelvis kan allmän rösträtt vara en mer konkret beståndsdel i begreppet demokrati.17
Huruvida begreppet därefter kan operationaliseras (mätas) kan i detta sammanhang ses som ett efterföljande och delvis separat steg.18
5.2 Vetenskapsteoretisk utgångspunkt – Kritisk realism
Ovanstående stycke förutsätter att den empiriska verkligheten, åtminstone i viss utsträckning, existerar oberoende av forskaren och dess språk. Det kan därmed explicit placeras in,
vetenskapsteoretiskt, i det som kallas för kritisk realism (Esaiasson et al 2012, 19 – 20; Boréus och Bergström 2012, 26 - 29). Det kritiska i denna inriktning består framförallt av en ödmjukhet inför att den sociala verkligheten kan få påverkan på forskningens resultat och slutsats. Exempel på ett sådant problem skulle kunna vara att man använder sig av samma ord men menar olika med hjälp av ordet, en så kallad homonym (Sartori 1984, 35 – 40).
Demokratibegreppet kan sägas vara en homonym eftersom att det inte krävs en allt för bred inläsning innan begreppet får så pass många olika betydelser att begreppsutredning är
nödvändigt. Därefter skulle man i enkelhetens namn kunna mena att det helt enkelt finns olika varianter av begreppet. Ett mer vågat och polemiskt uttrycksätt kan vara att påstå att
homonymerna faktiskt inte uttalar sig om något liknande och att det därmed vore eftersträvansvärt att döpa om begreppen, separat från varandra.
Ett sådant problem får utifrån uppsatsens teoretiska vägval ses som en otydlighet att reda ut snarare än ett fatalt hinder för fortsatt meningsfull forskning. Givet den kritiska realismen
16 Se kapitel 7.4 för en mer detaljerad redogörelse av Möller 1996.
17 Notera att detta inte är normativ utsaga om hur demokratibegreppet bör definieras. Att allmän rösträtt kan vara
en mer konkret beståndsdel av demokrati härleds ur kravet om att ett teoretiskt begrepp också måste kunna beskrivas i empiriska termer för att kunna vara ett vetenskapligt intressant begrepp. Uppsatsen kommer fortsättningsvis att nämnda begreppet demokrati i syfte att göra förståelsen för begrepp tydligare. Det vill säga att demokrati är ett exempel på ett begrepp som kan studeras och förstås utifrån uppsatsens analysinstrument.
18 Stycket bör ses som en kort introduktion av uppsatsens teori och metod som i mer omfattande utsträckning
18 antas därmed forskningen kunna göra mer eller mindre välgrundade försök att studera, förstå och förklara den empiriska verkligheten. Eftersom att denna uppsats även tillämpar Goertz (2006) metoder för begreppsutredning skulle det kunna sägas att man tagit något ytterligare steg i riktning mot realism just på grund av att författaren själv hänvisar till realism.
Anledningen till detta härleds ur Goertz sätt att förstå teoretiska begrepp genom att dela upp det i olika steg av empirisk avgränsning. Ett begrepp har med andra ord en abstrakt del som formuleras teoretiskt och språkligt, därefter konkretiseras begreppet i en eller flera
konstituerande beståndsdelar och når sin högsta grad av konkretion (det vill säga motsatsen till abstrakt) när det operationaliseras.19 Goertz väljer att förenkla frågan om abstraktion genom att dela upp graden av abstraktion i tre steg; (1) Begreppet så som det formuleras på en teoretisk nivå, (2) begreppets konstituerande beståndsdelar och (3) dess mest konkreta
(operationaliserbara) beståndsdelar.20 En tillämpning av detta perspektiv på begrepp kan exempelvis innebära att ”fria och rättvisa val” är en konstituerande beståndsdel i det mer abstrakta och vidsträckta begreppet demokrati. Den operationella delen av begreppet spelar i sin tur en viktig roll i hur begreppet överhuvudtaget går att identifiera empiriskt, genom att identifiera en av begreppets mer konkreta beståndsdelar. Det vill säga hur faktor A
(exempelvis fria och rättvisa val), genom dess existens och empiriska
identifierbarhet/mätbarhet är en indikation på det mer abstrakta begreppets, B:s (exempelvis demokrati) existens.21 Se flera exempel av Goertz trestegsindelade perspektiv på teoretiska
begrepp i nedanstående matris. Notera dock att graden av abstraktion i ett teoretiskt begrepp inte nödvändigtvis måste delas upp i just tre steg utan kan delas upp i fler eller färre steg baserat på abstraktionsgraden i begreppets olika delar.
19 Operationalisering innebär att begreppet omformuleras för att kunna studeras empiriskt. eller mer vardagligt
uttryckt; ”mätas”.
20 Notera att jag skriver beståndsdelar, plural, för att visa att ett teoretiskt begrepp kan bestå av ett flertal
konstituerande beståndsdelar. Demokratibegreppet kan exempelvis innebära att de konstituerande
beståndsdelarna ”allmän rösträtt” och ”fria och rättvisa val” måste förekomma för att begreppet demokrati ska kunna förekomma.
19 5.2.1 Teoretiska begrepp - från abstraktion till konkretion, tre nivåer & tre exempel
Mest abstrakta nivå Mellanliggande abstraktionsnivå Mest konkreta nivå Begreppet Konstituerande beståndsdel Operationell indikator
Demokrati Fria och rättvisa val Valdeltagande
Socialt kapital
Förtroendefulla relationer
mellan människor Nivåer av tidningsläsande
Social marginalisering
Graden delaktighet i vardagliga sociala interaktioner (på arbetsplatser)
Förekomsten av långtidsarbetslöshet
20
6 METOD
6.1 Allmänna utgångspunkter för begreppsutredning & tidigare forskning
För att besvara studiens frågeställning och uppfylla syftet med uppsatsen har en
begreppsutredande studie utförts. Detta konkretiseras genom en begreppsöversikt över en rad forskares bidrag som befinner sig inom olika forskningsfält och har olika uppfattningar om begreppens centrala beståndsdelar. Uppsatsen har i ett inledande stadium utgått ifrån Esaiasson et als (2012, 35) beskrivning av vad som är centralt för en begreppsutredande studie. Detta formuleras i punktform som:
• Att söka reda på och samla in det som har skrivits om begreppet.22
• Att sortera de olika begreppsdefinitioner som finns och vaska fram det som ser ut att
vara kärnan respektive det som skiljer sig åt i olika definitioner.23
• Att pröva huruvida en eller flera definitioner är logiskt konsistenta.24
• Att pröva huruvida en eller flera definitioner (är möjliga att operationalisera och) är
fruktbara att använda i empirisk forskning.25
• Att om möjligt ta ställning för den bästa begreppsdefinitionen.26
Esaiasson et als råd följdes med andra ord för att det är en del av den forskning som redan använt och utvecklat metoder för begreppsutredning. I kapitel 6.2 presenteras en mer
utvecklad, detaljerad och avgränsad metod och terminologi för begreppsutredningen eftersom att, om uppsatsens syfte skall uppfyllas, krävs ett sammanhängande teoretiskt ramverk. Att anknyta till tidigare forskning är ett allmänt kriterium för vetenskaplig forskning
(Esaiasson et als 2012, 20 - 21). Detta har inte minst att göra med kravet om att forskning bör vara kumulativ. Det vill säga att där den ena forskaren avslutade, ska nästa kunna fortsätta.
22 Se kapitel 7.
23 Se delvis kapitel 7 och i huvudsak kapitel 8. 24 Se kapitel 9.
25 Denna punkt har delvis undantagits eftersom att uppsatsen i huvudsak studerar begreppens teoretiska struktur
och dess relation till något som skulle kunna studeras empiriskt. Det är dock inte, vad Esaiasson et al (2012, 35) kallar för en empirisk pilotstudie. Det vill säga en provning av olika operationaliseringar av det begrepp som studeras. I den mån uppsatsen diskuterar denna fråga, Se kapitel 9- och 10.
21 Kravet innebär också att forskningen ska kunna bidra till ett större vetenskapligt
sammanhang. I denna uppsats finns det inte någon särskild presentation av ”tidigare
forskning” eftersom att det uppsatsen bidrar med inte gått att finna i tidigare forskning. Det vill säga att studera de utvalda begreppen utifrån det utvalda analysinstrumentet. Begreppen har dock studerats på andra sätt och metoden har använts i studier av andra begrepp. Det finns alltså tidigare forskning som diskuterar begreppens teoretiska bakgrund och som också
diskuteras i uppsatsens beskrivning av likheter och skillnader mellan begreppen, se kapitel 8 (Fu et al 2015; Bhalla och Lapevre 1997). Tidigare forskning som använder samma eller ett liknande analysinstrument beskrivs istället, genom uppsatsens olika exempel, i samband med presentationen av själva analysinstrumentet. 27
6.2 Ett analysinstrument för begreppsutredning – En avgränsad teori,
metod & terminologi
Begreppen och begreppsvaliditeten28 kan bero både på forskaren i sig men också på hur språket används. Med det sagt är språket (och därmed ord och begrepp) inte synonymt med den verklighet som skildras. Men språket och dess användning kan i viss utsträckning påverka förståelsen för den empiriska verklighet som studeras. Det är alltså vidare intressant att
studera hur ett begrepp används på ett särskilt sätt och hur det genom en given teori görs vissa definitionsmässiga val. Begreppsutredning i denna uppsats kan därmed sägas verka i det mellanliggande området mellan begreppens språkliga sida, så som de formuleras utifrån en given teori och det som begreppen försöker peka ut empiriskt, i enlighet med Sartoris (1984, 22 – 28) schematiska uppdelning. Uppdelningen utgår dels från (1) begreppets termer och ord, (2) begreppets mening/betydelse och (3) det fenomen som pekas ut på empirisk nivå av
begreppet. Med anledning av denna uppdelning kan därför den teori som ligger till grund för ett enskilt begrepp vara av relevans för begreppsutredningen. Åtminstone i den utsträckning det är teorin som motiverar det specifika begreppets språkliga definition, oavsett om det görs explicit eller kan härledas implicit av begreppets teoretiska bakgrund. Det senare alternativet
27 Uppsatsens återkommande presentationer av demokratibegreppet är ett exempel på tidigare forskning som
tillämpar samma eller liknande analysinstrument som denna uppsats. Det är alltså i anknytning till metoden som demokratibegreppet nämns och därmed finns det inte i sig någon vidare diskussion om demokratibegreppet som sådant.
22 kräver dock ett extra varsamt förhållningssätt eftersom det krävs en egen tolkning av vad forskaren antas mena genom en viss teoretisk definition.29 Mot bakgrund av detta är det nödvändigt att också redogöra för de olika begreppens ursprung (se begreppsöversikt) innan de kan förstås utifrån den terminologi för begreppsutredning som presenteras i följande stycken.
6.2.1 Grundläggande teoretisk nivå, konstituerande nivå & den operationella nivån Goertz (2006, 5) menar som ovan nämnts att begrepp kan delas in i tre huvudsakliga steg. Det första steget benämns som den grundläggande teoretiska nivån och är inte helt olikt Sartoris beskrivning av ett begreppets språkliga del. Den mest väsentliga egenskapen av denna nivå har att göra med den höga abstraktionsnivån. Det vill säga den del av begreppet som i sig inte existerar empiriskt utan kan i praktiken endast studeras genom de två efterföljande, mer konkreta stegen. Det andra steget av begreppet består av begreppets konstituerande
beståndsdel. Något som existerar i den empiriska verkligheten. Den operationella indikator med vilket vi mäter och pekar ut den konstituerande beståndsdelen är i sin tur den tredje beståndsdelen av ett begrepp, vilket är den mest konkreta beståndsdelen (Goertz 2006, 6). För att exemplifiera denna trestegsmodell skulle man kunna formulera det teoretiska begreppet marginalisering genom att hänvisa till att en person i fråga inte är delaktig i vardagliga sociala interaktioner. Detta kan i sin tur operationaliseras genom fenomenet varaktig
långtidsarbetslöshet (Möller 1996; Se exempel infogat i matris under kapitel 5.2.1). 6.2.2 Begreppsstruktur baserat på nödvändiga villkor
En annan central aspekt i uppsatsens terminologi är också hämtad från Goertz (2006, 27 – 68) och handlar om huruvida ett begrepps olika konstituerande beståndsdelar med nödvändighet måste förekomma samtidigt eller om det räcker med förekomsten av en enskild beståndsdel för att begreppet ska kunna antas existera empiriskt.30 Att formulera ett begrepp utifrån vilka beståndsdelar som är nödvändiga går, enligt Goertz (2006, 7), tillbaka till Aristoteles. Varje
29 Detta kan bidra till en sämre kvalité på forskningen eftersom att egna tolkningar är beroende på just den som
tolkar. Ett av många mål för forskning är intersubjektivitet, det vill säga möjligheten för olika forskare att dra samma slutsatser utifrån samma studier, därmed kan egna subjektiva tolkningar leda till mindre
intersubjektivitet.
30 Se inledningens första stycke för exemplet med begreppet social revolution och dess beståndsdelar
23 begrepp ses på detta sätt som en kategori med strikt definierade gränser för vad som ingår i begreppet. Ett exempel på ett sådant begrepp skulle kunna vara att essensen av begreppet demokrati är att det anordnas fia och rättvisa val (till ämbeten att styret av staten). Det vill säga att:
Demokrati = fria och rättvisa val31
Ett problem som uppstår ifall begreppet endast har en enskild beståndsdel är att det i praktiken inte finns någon skillnad mellan begreppet och dess beståndsdel, vilket gör begreppet
överflödigt och onödigt. Givet att ett begrepp kan beskrivas genom flera beståndsdelar krävs också ett vägval av teoretisk karaktär i definitionen av begreppet som visar att begreppet innehåller fler nödvändiga beståndsdelar.Ett exempel på en begreppsdefinition med nödvändiga villkor kan vara att demokrati inte enbart består av ”fria och rättvisa val” utan även att varje medborgare som fyllt 18 år också är röstberättigad i dessa val. På så sätt har begreppet demokrati byggts upp till mer än en enskild beståndsdel där båda krav måste vara uppfyllda för att begreppet ska kunna antas existera på en empirisk nivå. Det vill säga att:
Demokrati = fri och rättvisa val * allmän rösträtt
Anledningen till varför det står ett multiplikationstecken och inte ett additionstecken är för att illustrera den logiska och matematiska konsekvensen av det som beskrivs som nödvändiga
villkor, något som också nämndes i uppsatsens inledning. Eftersom att det enligt de
nödvändiga villkoren inte är tillräckligt med de enskilda beståndsdelarna ”allmän rösträtt” eller ”fria och rättvisa val” att på egen hand utgöra begreppet demokrati måste den
matematiska formuleringen skrivas med ett multiplikationstecken och inte ett additionstecken. Detta härleds ur faktumet att 0 * 1 = 0 (och att 1 * 0 = 0). I skriven form kan detta formuleras som att ett slarvigt genomfört val med ”kvalitén tre fjärdedelar av högsta möjliga, det vill säga 0,75”, på en mätskala med maxvärdet 1, får konsekvenser för demokratibegreppet utifrån definitionen ovanför. Detta trots att kvalitén på den andra beståndsdelen hålls på högsta möjliga nivå, exempelvis ”värdet 1 i en skala med 1 som högsta möjliga värde” (0,75 * 1 = 0,75). Hade endast en av de två beståndsdelarna varit helt frånvarande (värdet 0), skulle även begreppet i sin helhet vara empiriskt frånvarande (icke existerande) eftersom att
31 Notera att detta exempel inte formuleras för att gå över till en diskussion om demokratibegreppet, vilket skulle
vara en helt annan typ av uppsats. Exemplet formuleras på detta sätt i syfte att, genom mer vardagliga begrepp, förklara hur begrepp förstås inom det teoretiska ramverket för denna uppsats.
24 multiplikation med noll alltid är lika med noll. Detta är alltså den matematiska konsekvensens av ett begrepp som innehåller flera nödvändiga beståndsdelar.
Man skulle också kunna tänka sig att ett begrepp formuleras så pass otydligt att det endast efter en djupare analys framkommer ett flertal beståndsdelar av begreppet. För att illustrera denna poäng kan följande definition av social marginalisering nämnas. Rydgren och Ruth (2011, 206) beskriver social marginalisering utifrån en individs upplevelse av att vara marginaliserad som en av de konstituerande beståndsdelarna av begreppet. Samtidigt menar de att samma version av begreppet operationaliserats utifrån ekonomiska termer (bland annat nivåer av arbetslöshet). Varför detta görs av författarna lämnas vidare därhän. Poängen i detta sammanhang är dock att frågan om vad som konstituerar ett begrepp inte är en trivial fråga. Enligt denna uppsats terminologi för begreppsstruktur kan följande vägval göras. Ett alternativ är att likt stycket ovanför bilda ett sammansatt begrepp med två nödvändiga beståndsdelar, det vill säga att:
Social marginalisering = Marginalisering från arbetsmarknaden (arbetslöshet) * upplevd marginalisering
På så sätt skulle begreppet utifrån Rydgren och Ruths kontext bli något som existerar när en individ är ekonomiskt marginaliserad (arbetslös) och samtidigt upplever sig vara
marginaliserad.
6.2.3 Begreppsstruktur utan nödvändiga villkor - Familjelikhet
En alternativ begreppsstruktur bygger på, vad som enligt Goertz (2006, 29) är en filosofisk tradition som går tillbaka till Wittgensteins (1953) idé om familjelikhet32, en idétradition som är svår att ge rättvisa i korthet. Genom att tillämpa idén om familjelikhet på begreppens struktur ersätts kriteriet med nödvändiga villkor för att övergå till en mer otydlig och mer
inkluderande gränsdragning för vad som utgör konstituerande beståndsdelar i det teoretiska begreppet. Ett klassiskt exempel på familjelikhet illustreras, enligt Goertz (2006, 29), av det
faktum att begreppet ”spel” inte besitter någon gemensam nödvändig spelregel (ett nödvändigt villkor). Trots detta existerar begreppet och kategorin spel. Ett annat sätt att illustrera kategorisering enligt principen om familjelikhet härleds ur namnet i sig, familj. Det som göra att personer i en enskild familj tillhör just det specifika familjen är inte att alla
25 familjemedlemmar delar en enskild, nödvändig, beståndsdel. Familjens likhet består istället av det faktum att alla i familjen har något gemensamt med alla andra i familjen men som inte delas av samtliga familjemedlemmar. Det centrala och relevanta för denna begreppsutredning i idén om familjelikhet har dock att göra med upplösningen av nödvändiga villkor i
definitionen av ett begrepp till förmån för beståndsdelar som i sig själva kan utgöra en grund
för begreppet. En fortsättning på det tidigare exemplet, men utifrån det sistnämnda vägvalet i
begreppsstruktur, skulle innebära att:
Social marginalisering = Marginalisering från arbetsmarknaden (arbetslöshet) + upplevd marginalisering
Additionstecknet illustrerar avsteget från den tidigare begreppsstrukturen som bygger på nödvändiga villkor. Genom detta teoretiska vägval får begreppet social marginalisering en större räckvidd eftersom att varje enskild beståndsdel på egen hand kan utgöra åtminstone en viss nivå av social marginalisering.
Sammanfattningsvis finns det, utifrån uppsatsens analysinstrument, två olika sätt att formulera konstituerande beståndsdelar för ett teoretiskt begrepp, där A och B är två olika
konstituerande beståndsdelar av det teoretiska begreppet C. Det första alternativet (A * B = C) innebär att det måste finnas en viss grad (mer än noll) av både A OCH B samtidigt för att begreppet C ska kunna existera empiriskt. Det andra alternativet (A + B = C) innebär att det räcker med förekomsten av A ELLER B, oberoende av varandra, för att C ska kunna antas
existera empiriskt. Se nedanstående analysschema för en sammanfattning av uppsatsens
26 6.2.4 Analysschema för olika begreppsstrukturer – med exempel
Begreppsstruktur Teoretiskt begrepp Logisk formulering Konstituerande beståndsdelar Operationaliserbara beståndsdelar
Nödvändiga villkor Demokrati
Allmän rösträtt OCH Fria & rättvisa val
= Allmän rösträtt * Fria & rättvisa val
= Operationalisering av Allmän rösträtt * Operationalisering av Fria & rättvisa val
Social marginalisering Faktisk marginalisering OCH Upplevd marginalisering = Faktisk marginalisering * Upplevd marginalisering = Arbetslöshet * Operationalisering av upplevd marginalisering Familjelikhet Demokrati Allmän rösträtt ELLER Fria & rättvisa val
= Allmän rösträtt + Fria & rättvisa val
= Operationalisering av Allmän rösträtt + Operationalisering av Fria & rättvisa val
Social marginalisering Materiell marginalisering ELLER Upplevd marginalisering = Materiell marginalisering + Upplevd marginalisering = Arbetslöshet + Operationalisering av upplevd marginalisering
6.3 Övriga metodologiska spörsmål
6.3.1 Översättning & tolkning – Terminologi & ontologi
En viktig aspekt av följande begreppsutredning har att göra med frågan om huruvida de utvalda begreppen faktiskt är möjliga att studera med den utvalda metoden. Det har redan vid ett inledande stadium klargjorts att jämförelser mellan begrepp som inte från början använder sig av samma språkliga termer (terminologi) kan vara kontroversiellt i sig. Att tolka text innebär också ett risktagande i samhällsvetenskaplig forskning (Esaiasson et als 2012, 221 – 222). Inte minst eftersom att resultatet av forskningen blir beroende av den enskilde
27
ett perspektiv på vad ett teoretiskt begrepp är33 och därmed får frågan om applicerbarheten i ”uppsatsens teori och metod” diskuteras utifrån varje enskild begreppsdefinition.
Analysinstrumentet bidrar i detta sammanhang till en mer transparent förståelse och motivering för de tolkningar som görs i uppsatsen. Med hjälp av det formulerade analysinstrumentet kan andra typer av begrepp tjäna som exempel på hur metoden kan användas, trots att dessa begrepp inte har något gemensamt med de begrepp som uppsatsen studerar.34 Det finns möjligen andra intressanta och relevanta metoder för att studera
begreppen men inom ramen för denna uppsats har den utvalda metoden utgjort en tillräcklig grund för att också kunna bidra till framtida forskning.
6.3.2 Andrahandskällor till begrepp
En annan aspekt av metoden som skulle kunna bidra till en sämre kvalité i uppsatsens forskningsmetod är att vissa begreppsdefinitioner har studerats utifrån andrahandskällor (exempelvis Luhmans ”social systems theory” enligt Schirmer och Michailakis 2015). Så länge begreppsdefinitionerna fortfarande ligger i linje med originalet är detta dock inte något större problem. Ett annat sätt att lösa problemet är att istället utgå ifrån andrahandskällans begreppsdefinition i begreppsutredningen. Något som endast är nödvändigt ifall det finns skäl att misstänka missförstånd i andrahandskällans förståelse av begreppet i fråga.
6.3.3 Praktisk sökning efter begrepp & metodlitteratur
Texterna som inkluderas i denna uppsats från tidigare forskning är valda strategiskt och kritiskt utifrån uppsatsens formulerade avgränsning (se kapitel 4.3 om avgränsning). Vid sökning efter artiklar som nämner och använder begreppen i såväl teoretisk som empirisk forskning har följande ord sökts efter: Marginalisering, social marginalisering, utanförskap, socialt utanförskap, exkludering och social exkludering. Vidare har det strategiska urvalet genomförts för att fånga ett brett spektrum av olika forskningsdiscipliner som använder sig av begreppen. Detta för att fånga in olika användningsområden samt för att öka sannolikheten för uppsatsens generaliserande ambitioner i fråga om begreppens struktur i tidigare forskning. Målet var att få ett brett spektrum av begreppsdefinitioner. Därför har såväl äldre som relativt nya artiklar inkluderats. Vad gäller val av uppsatsens teoretiska inriktning och den
33 Uppsatsens ontologiska antaganden.
34 Uppsatsen har använt begreppen ”socialt kapital”, ”demokrati”, ”social revolution” som exempel på andra
28 efterföljande metoden har Esaiasson et al (2012) fungerat som en startpunkt innan djupare inläsning skett i metoder för begreppsutredning (Sartori 1984; Goertz 2006).
29
7 BEGREPPSÖVERSIKT
7.1 Rydgren & Ruth
7.1.1 Social marginalisering
Uppsatsens tolkning av Rydgren och Ruths användning av begreppet social marginalisering bygger på två huvudsakliga utgångspunkter. Den första kallas för ”The modernisation losers theory”, förkortas MLT framöver. Den andra kallas ”Relative deprivation theory”, förkortas RDT framöver (Rydgren & Ruth 2011, 206)
7.1.2 Relative deprevation theory enligt Rydgren & Ruth
Rydgren och Ruth menar att RDT fokuserar på den stigande frustrationen hos personer som upplever att de blivit berövade av något. Det är viktigt att poängtera att det är relativt berövande som är i fokus. Att personer upplever sig blivit berövade på något är det som initierar frustrationen. Det finns två olika sidor av vad det är som får individen att uppleva sig berövad av något. Det är antingen en jämförelse med individens tidigare levnadsstandard eller en jämförelse med en extern social referensgrupp som till exempel arbetskamrater, släkt etc. I båda fall handlar det om att individen jämför sina upplevda sämre villkor med en
referensgrupp som individen tror har det bättre ställt. Värt att notera är att studier av RDT, enligt Rydgren och Ruth, oftast operationaliserats i faktiska ekonomiska termer och inte genom försök att mäta individers upplevelser av de föregående nämnda faktorerna. Antingen genom förlorad inkomst eller att den ekonomiska marknaden utesluter individen.
7.1.3 Modernisation losers theory enligt Rydgren & Ruth
MLT är den andra teorin som Rydgren och Ruth menar är en grund för begreppet social marginalisering. Här är det inte en relativt upplevd känsla av berövande utan en känsla av att framtiden kommer med sämre levnadsvillkor för individen. De som inte upplever att de hör hemma i den förändrade framtiden försöker därmed stoppa den. Det vill säga uppfattningen att man vill bevara status quo. Det är närmare bestämt förändringen kring de sociala
förhållanden inom samhället som är mest främmande för dessa personer. Då de är rädda för hur framtiden kommer att se ut. Att människor i en ökad utsträckning rör sig mellan sociala klasser och mellan positioner som innebär en viss social status bidrar till en ökad oro och känsla av misslyckande. Genom föregående förklaring förstås den sociala marginaliseringen som en naturlig psykologisk reaktion på förändring.
30
7.2 Betz
Betz har en snarlik definition av begreppet social marginalisering i jämförelse med MLT (Betz 1993, 420). Han menar att det moderniserade västerländska samhället bidragit till nya socioekonomiska och sociokulturella strukturer. Men han framgåller framförallt ändringen från en industrialiserad ekonomi till en postindustriell ekonomi som det främsta skälet till en upplevd social marginalisering. Postindustrialiseringen kan kort sammanfattas till mindre arbete i stora kollektiv på löpande band med monotona arbetsuppgifter. Detta ersätts istället med mer individuellt anpassade arbetsuppgifter och den vetenskapliga kunskapen får en ökad betydelse.
Betz anser också, i likhet med MLT att det är den ökande individualismen som påverkar människor till att uppleva sig vara alienerade på grund av att de tidigare kollektiva
identiteterna mer och mer eroderas och att människor allt mer blir flytande i sina identiteter. För att tydliggöra begreppen individualism och alienation i föregående mening menar Betz att: individualism är när människor eller samhället i sig förlitar sig på enskilda individers behov, krav med mera. Alienation definierar Betz som att människor upplever sig vara utanför eller utlämnade där de inte har kontroll över en viss situation.35 Slutligen redogör Betz för att en ökad individualisering skapar en ökad alienation hos människor. Därmed blir de mer benägna att röra sig i olika socialt och kulturellt definierade grupper. Den sociala
marginaliseringen kan därmed utifrån Betz ses både som en psykologisk reaktion men också om en strukturell process i form av den faktiska postindustrialiseringen av samhället.
7.3 Ferrarotti
Ferrarotti (1981) definierar social marginalisering utifrån ett marxistiskt perspektiv och delar upp de icke marginaliserade och de marginaliserade i två tydliga kategorier. De som arbetar och därmed enligt Ferrarotti för samhället framåt, samt de som inte arbetar och därmed blir en börda för samhället sett utifrån den kapitalistiska strukturen som beskrivs utifrån ett
marxistiskt perspektiv (Ferrarotti 1981, 189). Han använder följande metafor där han
beskriver de marginaliserades position i samhället. De marginaliserade sitter på strandkanten vid en flod där de icke marginaliserade är i ständig rörelse framåt längs med floden, där
35 Hädanefter används begreppen alienation och utanförskap synonymt eftersom att de genom ovanstående
31 floden representerar samhället och dess rörelse framåt i tid och utveckling (Ferrarotti 1981, 191).
Han delar också upp begreppet social marginalisering i psykologiskt beskrivna
individualistiska förklaringar och sociologiskt strukturella förklaringar, vilket inte är helt olikt Fu et als uppdelning av samma dimension (Fu et al. 2015, 224) (se vidare diskussion om Fu et al längre ner). Ferrarotti menar att kapitalet, genom den kapitalistiska samhällsstrukturen bidrar till utökade uppfattningar om att det är individer som själva är ansvariga för att man inte följer med den metaforiska floden och därmed samhällsutvecklingen. Vidare menar Ferrarotti att de marginaliserade inte kan utnyttjas av kapitalister då de facto är
marginaliserade av samhället och inte ingår i den produktiva ekonomiska strukturen. Det vill säga att de är utestängda från gruppen som är produktiva i samhället och som bidrar till dess utveckling (Ferrarotti 1981, 191).
Ferrarotti framhåller en marxistisk strukturell beskrivning där han menar att social
marginalisering är ett måste för att den kapitalistiska strukturen ska fungera och bestå i ett samhälle. Kapitalismen kräver att de som är produktiva är nöjda med vad de har och kan se att den socialt marginaliserade befolkningen i deras närhet har det ännu sämre ställt. Därmed skapas en sorts tacksamhet från de icke marginaliserade i relation till deras arbetsgivare på grund av de förstnämndas beroende av de sistnämnda. De socialt marginaliserade innefattas enligt Ferrarotti enbart i en vad han kallar för zoologisk benämning. De finns fysiskt i samhället som människor men anses inte tillhöra samhället som medborgare och är totalt utelämnade till att ta hand om sig själva (Ferrarotti 1981, 192).
Men Ferrarotti avslutar sin definition av vad han menar social marginalisering är genom att ge kritik till det marxistiska strukturella perspektivet. Han menar att perspektivet har vissa
problem när det kommer till att fånga verkligheten. Med detta menar han att det moderna samhället inte har en så enkel uppdelning av de som producerar och för samhället vidare i kontrast till de som inte utvecklar samhället i en modern riktning (Ferrarotti 1981, 192).
7.4 Möller
Möllers studie framhåller marginalisering på arbetsplatser som ett av Europas största sociala problem idag. Han diskuterar social marginalisering ur en mer specificerad rumsdimension. Han avgränsar sig till att använda begreppet för sociala interaktioner och relationer på arbetsplatser med hänvisning till att det är där människor i störst utsträckning verkar och
32 integreras (Möller 1996, 24). Ett citat från Möllers definition där han har Germani (1980) som utgångspunkt är följande:
Han uppfattar marginalitet som en brist på individers och gruppers deltagande i de sammanhang där de, för att uppfylla rådande normer, förväntas deltaga. (Möller 1996, 25)
Han hänvisar även till två andra författare, Chapman och Cook (1980). De menar att de som frivilligt ställer sig utanför den sociala gruppen inte bör ingå i kategorin socialt
marginaliserade (Möller 1996, 25 – 26). Poängen är särskilt intressant i anknytning till den nedanstående analysen. Detta på grund av att uppdelningen mellan att uppleva sig som socialt marginaliserad och att vara marginaliserad i en materiell bemärkelse beskrivs som två olika begrepp. Vidare menar Möller att alla de individer som har viljan att vara inkluderade i ett socialt liv men som inte ges möjligheten ska anses per definition vara socialt marginaliserade. Långtidsarbetslöshet är, enligt Möller (1996), en direkt avgörande faktor till social
marginalisering och specifikt social marginalisering på arbetsplatser. Denna faktor skiljer en individ nämnvärt från de icke marginaliserade och kan skapa en sorts kronisk social
marginalisering som är svår för individen själv att komma ur.
7.5 Jones
Jones (2009) studerar socialt marginaliserade barn och deras rättigheter i Trinidad Tobago. Det är ett stort fokus på de barn där antingen någon i deras familj är Hiv-smittade eller om de själva har smittan. Hon använder begreppet social marginalisering när hon diskuterar de barn i Trinidad Tobago som har det extra svårt i samhället. I just denna studie är fokus lagt på de socialt marginaliserade barn som är i kontakt med HIV inom familjen. Det visar sig att just de barnen som är i kontakt med Hiv-smittade blir socialt marginaliserade av det övriga
samhället. Deras vänner vill inte vara nära dem och deras skolresultat blir tydligt sämre (Jones 2009, 293).
Jones menar att dessa barn blir väldigt psykologiskt påverkade av följderna av HIV. Det kan handla om att barnen själva blir smittade, eller att någon i familjen går bort i aids. Dessa psykologiska aspekter skadar barnen och de får det enligt Jones svårt att fungera i samhället. Diskriminering på grund av HIV-smittan hos barn gör att barnen tappar självförtroende och lusten till ett gott liv. Social alienation, mindre kontakt och relationer med individens
