Malmö Högskola Lärarutbildningen Historia med kulturanalys VT 2008 C-uppsats
Handledare: Fredrik Nilsson Examinator: Thomas Småberg 2008-06-04
”…en praktkarl i både andligt och fysiskt avseende”
1
Maskuliniteter i fyrtiotalets Rekordmagasin
Niklas Elofsson
1 Rekordmagasinet. 1944:2. s. 37.
Sammanfattning
Denna uppsats har som syfte att visa de maskuliniteter som representeras i
Rekordmagasinets serier från år 1944. Rekordmagasinet var en sport- och
äventyrsserietidning som utgavs i Sverige mellan åren 1942 och 1967. Tidningen var mycket populär under fyrtio och femtiotalen och den lästes framförallt av pojkar. Uppsatsens huvudsyfte är att visa de maskuliniteter som huvudpersonerna i serierna representerar. Gemensamma grunddrag för dessa maskuliniteter är mod, handlingskraft, beslutsamhet, förmåga till självbehärskning samt lojalitet. De hävdar sig mot andra karaktärer och bevisar de ovan nämnda egenskaperna genom våld, idrott och intelligens. Huvudpersonernas kroppar beskrivs oftast som starka, seniga, symmetriska, muskulösa, friska och solbrända.
Nyckelord
Fyrtiotal Maskuliniteter Populärkultur Rekordmagasinet SverigeInnehållsförteckning
Inledning...4
Syfte och frågeställningar ...5
Disposition ...5
Teori ...7
Maskuliniteter ...7
Det maskulina manuskriptet...9
Metod ...10
Varför en populärkulturell studie? ...10
Texten och samhället ...10
Läsarens roll...11
Textanalys...11
Diskussion om källor och urval ...14
Forskningsläge ...16
Tidigare veckopressanalyser...16
Tidigare studier av maskuliniteter...17
”…en praktkarl i både andligt och fysiskt avseende”...21
Kort om serierna...21
Karaktärernas personlighetsdrag ...22
Hur kropparna skildras ...26
Våldets roll för maskulin status...30
Intelligensens roll för maskulin status ...33
Idrottens roll för maskulin status...34
Hur ’de andra’ skildras...35
Hur kvinnorna skildras och deras roller i berättelserna ...37
Sammanfattande diskussion ...40
Referenser...43
Källor ...43
Inledning
Livet på Las Trees Marias utkristalliserade två slags män: sådana, som kuvades, och sådana, som voro beslutna, att kämpa vidare – och rymma, om det gick. Den första kategori(e)n gingo omkring som levande skuggor av män. De andra, fåtalet, höllos uppe av hoppet om frihet. Frihet, denna gudagåva, som en man inte tänker på innan han förlorar den. Om de så skulle förlora sina liv för den saken – må så ske.2
Ovanstående citat är hämtat från tidningen Rekordmagasinet. Den gavs ut i Sverige mellan åren 1942 och 1967 och tidningen har lästs av framförallt många män födda på trettio och fyrtiotalen.3 Att många av dessa - nu lite äldre män - får något nostalgiskt i blicken då Rekordmagasinet förs på tal är nog ingen vågad gissning. Tidningen dök upp i lanthandlarna och i städernas kiosker i början av fyrtiotalet och den blev snabbt mycket efterfrågad av läsarna.4 Detta är decenniet innan populärkulturens definitiva genombrott och kulturutbudet för unga var inte lika rikt som dagens, vilket skulle kunna förklara den klassikerstatus som Rekordmagasinet senare har fått.5 För att återgå till det inledande citatet, Las Trees Maria är en fängelseö och männen som åsyftas är frihetsberövade. Dessa män kategoriseras i texten. De agerar olika och värderas efter det. Vi har den stora gruppen män som ”kuvas” och liknas med ”skuggor av män” och en mindre grupp som är beredda att offra sina liv för friheten. Det skapas här i texten en tydlig distinktion mellan dessa män. Berättelsens huvudperson, Bjarne Whale, är inte en man som låter sig kuvas och han lyckas till slut fly från fängelseön. Låt oss titta på ytterligare ett citat från samma serie:
Bjarne kände en viss saknad efter honom. Det var i alla fall en MAN, tänkte han.6
Med dessa ord minns Bjarne den nyligen bortgångna kollegan McAllister. Bjarne uppfattade McAllister som en ”MAN” och nu når vi den kärna som denna uppsats ska kretsa runt, nämligen vad som uppfattas som manligt och maskulint i
Rekordmagasinet. Denna uppsats kommer att analysera den identitetsformerande
process där pojkar lär sig hur män ska vara och agera. Vad krävs för att en karaktär i
2 Rekordmagasinet. 1944:1. s. 32. 3 Wolf, 1999, s. 85. 4 Wolf, 1999, s. 86. 5 HYPERLINK ”http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=292070&i_word=rekordmagasinet” (2008-05-28) 6 Rekordmagasinet. 1944:4. s. 40.
Rekordmagasinet ska betraktas som en ”MAN” och hur ser de männen ut som inte
betonas som ”MÄN”, för de borde rimligtvis också existera i serierna?
Syfte och frågeställningar
Övergripande tema för denna uppsats är skapandet av genus. Syftet är att visa hur maskuliniteter skapas i den populärkulturella ungdomstidningen Rekordmagasinet i mitten av fyrtiotalet. Tidningen var mycket populär och läsarna bestod framförallt av pojkar.7 Frågeställningen är vald för att visa vilka maskuliniteter och kvinnligheter som representeras i tidningen.
Nedan följer frågeställningen:
• Vilka mentala egenskaper och personlighetsdrag ges de olika karaktärerna? • Hur skildras kropparna?
• Vilka roller spelar våldet, sporten och intelligensen för maskulin status? • Hur skildras kvinnorna och vilka roller har de i serierna?
• På vilka sätt blir karaktärer med annan etnisk bakgrund representerade?
Som analysverktyg kommer en variant av mansforskaren R.W. Connells maskulinitetsbegrepp att användas.8 Det blir därmed möjligt att tolka maskuliniteterna som hegemoniska, underordnade, marginaliserade och delaktiga. Störst vikt kommer denna uppsats att lägga vid de maskuliniteter som i texten framställs som eftersträvansvärda.
Disposition
Efter inledning med syfte och frågeställningar ska nu teori och sedan metod behandlas. Teorikapitlet består av en diskussion om maskuliniteter och en presentation av den analysmodell som kommer att användas i uppsatsen. Denna teoretiska analysmodell benämns som ”det maskulina manuskriptet”. Metodkapitlet innehåller en diskussion om hur uppsatsen förhåller sig till den populärkulturella källan och ett resonemang om textanalys. Metodkapitlet innehåller även en mer
7 Wolf, Snabbare, högre, starkare, 1999, s. 86. 8 Connell, Maskuliniteter, 2008, s. 114-119.
ingående presentation av Rekordmagasinet. Det efterföljande forskningsläget koncentreras runt tidigare historiska arbeten som baserats på veckopress, samt studier av närbesläktade maskuliniteter. Den efterföljande analysen är indelad i tematiska diskussioner runt uppsatsens frågeställningar och en sammanfattande diskussion avslutar uppsatsen.
Teori
Maskuliniteter
Uppsatsen kommer att behandla genus som en historisk skapelse och inte som en biologisk. Maskulinitetsforskaren R.W. Connell presenterar i Maskuliniteter ett ramverk med fyra olika maskulinitetstyper, som ska underlätta förståelsen för de föränderliga och dynamiska relationer maskuliniteter emellan.9
Genus är ett sätt att organisera social praktik. Genom genusprocesser organiseras vardagslivet i relation till en reproduktiv arena som definieras av den mänskliga reproduktionens strukturer och processer till vilka vi kan räkna åtrå och samlag, barnafödande och barnavård, kroppsliga genusskillnader och genuslikheter.10
R.W. Connell har kommit till att bli en av de mest betydande för mansforskningen och att göra en analys av maskuliniteter utan att referera till honom vore närmast en omöjlighet. Maskuliniteter och kvinnligheter blir av Connell betraktade som genusprojekt.11 Individers förhållande till genusstrukturerna betonas på detta vis som dynamiska. Genus interagerar med andra strukturer, som till exempel kön och klass.12
Vita män konstruerar inte enbart maskulinitet i relation till kvinnor utan detta sker även i relation till svarta män.13 Denna uppsats har som mål att både observera hur maskulinitet konstrueras i relation till kvinnor och andra män.
Denna uppsats utgår ifrån idén om flera samexisterande maskuliniteter och kvinnligheter. Då ordet maskulinitet ändå används i singular är det viktigt att notera att ett begrepp som maskulinitet är föränderligt, motsägelsefullt och kan innehålla många olika nyanser. I de fall då enkel form väljs kommer maskuliniteten att ha liknande grunddrag. Som tidigare nämnts, kommer de maskuliniteter som framställs i serierna som eftersträvansvärda vara av speciellt intresse för uppsatsen, men även kvinnligheter och övriga maskuliniteter som representeras i texten kommer att tas med i analysen. 9 Connell, 2008, s. 109. 10 Connell, 2008, s. 109. 11 Connell, 2008, s. 110. 12 Connell, 2008, s. 112-113. 13 Connell, 2008, s. 113.
För att analysera dessa maskuliniteter kommer Connells relationsbegrepp att användas. Begreppen är hegemoni, underordning, delaktighet och marginalisering.14 Dessa är användbara då man vill analysera ett flertal maskuliniteters interna relationer. En hegemonisk maskulinitet är allmänt accepterad som dominant och norm.15 Alla män måste på något sätt förhålla sig till denna maskulinitet, eftersom det är denna bild av manlighet som de dagligen möter i massmedia och populärkultur.16 De maskuliniteter som ideologiskt stödjer de hegemoniska, men som i realiteten förhandlar och gör avkall på dess innebörd, kallas för delaktiga.17 Om de vältränade fotbollspelarna på planen representerar en hegemonisk maskulinitet kan den öldrickande och påhejande publiken ges en delaktig roll. De underordnade maskuliniteterna har en lägre ställning, då de ses om mindre ”manliga”. Här räknas ofta homosexuella och heterosexuella som av olika anledningar vägras legitimering.18 I den fjärde gruppen, de marginaliserade maskuliniteterna, finner vi ofta andra etniska grupper. Dessa maskuliniteter blir inte förtryckta på samma sätt som de underordnade, utan här sker ett samarbete där de marginaliserade maskuliniteterna kan användas för att auktorisera hegemonin. Svarta idrottsstjärnor kan på så vis lyftas fram som exempel på maskulin tuffhet men det innebär inte att svarta i allmänhet får högre status eller att hegemonin förändras.19
De tre första kategorierna – hegemoniska, delaktiga och underordnade maskuliniteter - går att betraktas som placerade på en sjunkande maktskala.20 Ytterligare en dimension läggs till modellen då maskuliniteterna beskrivs på en skala från auktoritativa till marginaliserade med avseende på Bourdieus begrepp ekonomiskt och kulturellt kapital.21 Dessa dimensioner korsar varandra och ”bildar komplexa maskulinitetsmönster”.22
För att ytterligare problematisera begreppet maskulinitet kommer etnologen Bo Nilssons teoretiska diskussion i Maskulinitet. Representation, ideologi och retorik att användas. Hans diskussion om gränser och makt är nämligen av intresse för denna
14 Connell, 2008, s. 114. 15 Connell, 2008, s. 115.
16 Johansson, ”Från mansroll till maskuliniteter” i Rädd att falla. Studier i manlighet, 1998, s. 12. 17 Connell, 2008, s. 117-118. 18 Connell, 2008, s. 116-117. 19 Connell, 2008, s. 118-119. 20 Johansson, 1998, s. 12. 21 Johanson, 1998, s. 13. 22 Johansson, 1998, s. 13.
uppsats. Nilsson pekar på könets roll i ett komplext identitetskapande.23 I identitetskapande blir gränserna viktiga att definiera och att positionera sig emot.24 Med maskulinitet avser Nilsson den ”ansamling föreställningar, praktiker, och positioner som ligger till grund för manliga identiteter”.25 Andra typer av symbolisk makt, som till exempel arbete och ålder bidrar också till maskulinitet.26 Nilsson betonar även maskulinitetens ständiga strävan efter ”makt över kvinnor, andra män, kroppar och teknologier.”27
Följaktligen blir makt ett nyckelbegrepp. Det råder stor maktobalans mellan maskuliniteterna. De hegemoniska maskuliniteterna värderas högst och får statusen av en nästan ouppnåelig norm. Kommer Rekordmagasinets huvudpersoner representera en hegemonisk maskulinitet och kommer underordnade och marginaliserade maskuliniteter att förekomma i serierna?
Det maskulina manuskriptet
För att kunna beskriva de eftersträvansvärda maskuliniteterna i texten, kommer etnologen Bo Nilssons begrepp ”det maskulina manuskriptet” att användas. Begreppet består av ”direkta och indirekta anvisningar för hur man ska agera och vilka egenskaper man bör besitta för att uppfattas som en riktig man.”28 De egenskaper som inte ingår det maskulina manuskriptet är också av intresse för analysen eftersom de möjligen kan beskriva andra maskuliniteter. Det är gränserna och skillnaderna som kommer definiera de olika maskuliniteterna. I brytpunkterna skapas betydelse och dessa brytpunkter ligger till grund för de teman som ingår i frågeställningen och i analysen. De teman som är valda ska också belysa vilka möjligheter det maskulina manuskriptet ger män att hävda sig mot andra män.
23 Nilsson, Maskuliniteter. Representationer, ideologi och retorik, 1999, s. 34. 24 Nilsson, 1999, s. 34-35.
25 Nilsson, 1999, s. 35. 26 Nilsson, 1999, s. 35. 27 Nilsson, 1999, s. 35-36. 28 Nilsson, 1999, s. 45.
Metod
Varför en populärkulturell studie?
Varför väljer jag att göra en populärkulturell studie när maskuliniteter ska analyseras? Svaret är tvådelat. För det första, Rekordmagasinet lästes av många då den var lättillgänglig och enkel att förstå. Man kan tänka sig att den har haft ett brett genomslag bland den aktuella målgruppen. För det andra, arbetet utgår från den socialkonstruktivistiska idén om att föreställningar om världen inte är essentiella utan att de skapas av kulturella och sociala interaktioner.29 En populärkulturell tidning borde då vara intressant att analysera då föreställningar om maskuliniteter skapas vid läsarnas kontakt med tidningen.
Texten och samhället
Ulrika Holgersson för en intressant diskussion om hur populärvetenskaplig text kan användas och tolkas i Populärkulturen och klassamhället. Hon nämner två traditioner med helt olika syn på textens roll. Enligt den nykritiska skolan är textens existens helt oberoende av läsarna och samhället. Den andra traditionen, reader-response-teorin, menar att texten får sin mening då den läses.30 Ett annat perspektiv på texten roll är frågan om den kan ses som en spegling av samhället, eller något som formar samhället.31 Denna uppsats utgår ifrån att mening skapas i mötet med läsaren, men eftersom läsningen är individuell och subjektiv kan inte ett svar på hur den skapade meningen hos alla läsare ges. Analysen kommer därför koncentreras på texten, med hopp om att kunna komma nära en trolig mening hos läsarna. Vilken roll har
Rekordmagasinets texter haft i relation med det övriga samhället? Är denna ordning
som skapas i Rekordmagasinet en spegling av samhället eller är den ett mer eller mindre medvetet försök från redaktionens sida att påverka föreställningarna hos läsarna? Detta är också frågor som uppsatsen inte kan svara på, men om det är så att tidningen har haft en uppfostrande roll, skulle det betyda att redaktionen haft som
29 Lindgren, Populärkultur. Teorier, metoder och analyser, 2005, s. 54-55. 30 Holgersson, Populärkultur och klassamhället, 2005, s. 136-137. 31 Holgersson, 2005, s. 140.
avsikt att påverka läsarna. Möjligheten att sända ut mer subtila budskap i texten uppfattar jag som tämligen stor, om ambitionen funnits från redaktionens sida.
Läsarens roll
Hur kan man då uppfatta läsarnas roll i processen? Accepterar de alla idéer som förmedlats, omedvetet eller medvetet, eller kan de med kritiska ögon uppfatta och värja sig mot möjliga ”underliggande” och mer subtila budskap? Om vi ska försöka närma oss ett svar på dess denna fråga, kan jag tänka mig ett samspel mellan redaktionen och läsarnas förväntningar. Att läsa Rekordmagasinet uppfattar jag som ett aktivt val av läsarna, och därmed tror jag att de är mottagliga för de idéer i tidningen som de redan inte tagit till sig. Tidningen blir på så vis en spegling av läsarna. Mening skapas då läsarna läser texten och får sina värderingar bekräftade. Visserligen finns här ett svängrum, små nyanser som ändå är inom gränserna där tidningen kan röra sig, men sticker någon värdering ut väldigt mycket, kommer säkerligen läsarna att reagera.
Textanalys
Läran om tecken och teckensystem kallas för semiologi eller semiotik.32 Det är genom tecknen som mening skapas i texten.33 De tecken som ska analyseras i denna uppsats består uteslutande av skriven text, men tidningarna innehåller även en del bilder. Även dessa bilder skapar mening men de kommer inte att lyftas fram i analysen på grund av tidsprioriteringar. Om semiologin står för studierna av tecken och teckensystem, kommer strukturalismen att ”referera till ett bredare synsätt som handlar om mentala och kulturella strukturers universella karaktär”.34 Bidrag från detta fält kan också vara av nytta för denna uppsats. Bland annat har antropologen Lévi-Strauss belyst hur vissa myter som berättas i en kultur är återkommande och styrda av bakomliggande regler.35 Vilken myt är det som berättas och varför? Den
32 Lindgren, 2005, s. 61.
33 Lindgren, 2005, s. 63. 34 Lindgren, 2005, s. 74. 35 Lindgren, 2005, s. 75.
franske litteraturkritikern och sociologen Roland Barthes har fört dessa frågeställningar vidare:36
Tecken förklarar ideologiska funktioner när de definierar verkligheter. Att dekonstruera och ifrågasätta tecknens verkligheter kan avslöja vilkas verkligheter som privilegieras och vilka som undertrycks.37
Vilka myter är det som redaktionen bakom Rekordmagasinet väljer att berätta och är det samma myter som återkommer? Vilkas värden läggs in i tecknet för ”man”? Ett tecken kan sägas skapa betydelse på två plan. Den denotativa betydelsen är det som uppfattas som ”objektivt”.38 Denna betydelse av tecknet är lätt att uppfatta och att komma överens om. På den konnotativa nivån arbetar myterna och här skapas mening, som inte alltid är så lätt för läsaren att förhålla sig till.39 Då tecknet säger mer än vad det egentligen ”gör sken av att göra” befinner vi oss på den konnotativa nivån. Det kan röra sig om liknelser och möjliga associationer. De betydelser som läggs in i tecknet för ”man” på den konnotativa nivån har troligtvis störst möjlighet att påverka läsarna. Som tidigare nämnts är det de förmodade brytpunkterna mellan maskuliniteterna som ska analyseras. Därför blir analysens huvuduppgift att undersöka hur männen är konstruerade i texten. Vilka egenskaper betonas hos dem och skapas mening genom liknelser och associationer?
Narrativ är också av intresse för analysen eftersom serierna består av berättelser där skeenden och karaktärernas handlande är betonade. Citatet nedan visar på vilken möjlighet ett narrativ har att påverka läsarna.
(D)en narrativa strukturen (anger) en modell för social handling genom att den framställer identifierbara sociala typer och visar hur de interagerar. Mytens mottagare lär sig hur de ska agera genom att känna igen sin egen situation i den och observera hur den ska lösas.40
Lindgren pekar på tre funktioner hos ett narrativ: ”(1)narrativ förklarar förändring av situationer; (2)deras förklaringar kan inte ifrågasättas och (3) allt som ingår i ett narrativ bidrar i förklaringen”.41
36 Lindgren, 2005, s. 76. 37 Lindgren, 2005, s. 77. 38 Lindgren, 2005, s. 83. 39 Lindgren, 2005, s. 84. 40 Lindgren, 2005, s. 97. 41 Lindgren, 2005, s. 99.
Då texten sätts i ett större sammanhang kallas det för kontextuell analys.
Varje text är ett system av tecken som är organiserade i en enlighet med koder och underkoder som återspeglar bestämda värderingar, attityder, övertygelser, antaganden och praktiker. Koder överskrider de enskilda texterna och kopplar dem samman i ett tolkningsramverk som används av deras skapare och uttolkare.42
Ett system som sträcker sig över texten och som innehåller bland annat värderingar och attityder skulle kunna liknas vid en diskurs. En diskurs är ett rådande och styrande betydelsemönster, som bland annat berättar vad som kan göras av vem i olika situationer.43 Diskurser brukar vara nära knutet till maktordning och maktaspekten är intressant även här. Vilka spelrum har de olika aktörerna? Det är inte troligt att serierna i Rekordmagasinet står för en egen diskurs men serierna kan i samspel med andra texter ingå i ett större tolkningsramverk. Diskurser reproduceras, formas och omformas ständigt genom sociala handlingar, så kallade diskursiva praktiker, och i den materiella världen.44 Man kan tänka sig att redaktionen bakom
Rekordmagasinet agerar efter en viss diskurs och i nästa steg reproducerar den samma
och möjligtvis även omformulerar den i det spelrum som diskursen lämnar. Här sker en förhandling efter givna regler.
En diskurs anger också ett antal subjektpositioner som kallar på läsaren genom interpellation, det vill säga att läsaren uppmanas att identifiera sig med någon av seriens karaktärer.45 Dessa subjektpositioner kan tolkas med avseende på till exempel genus, klass, etnicitet och generation. I Rekordmagasinets serier är det troligtvis viktigast att de manliga läsarna interpelleras till att identifiera sig med de manliga huvudrollerna. Då läsaren accepterar en subjektposition blir berättelsen meningsfull och mål och drömmar tillhandahålls.46 Alltså blir läsningen mer givande om läsaren identifierar sig med någon av karaktärerna i Rekordmagasinet. Om redaktionen haft ambitionen att uppfostra och påverka läsarna, skulle en önskad maskulinitet kunna placeras i en eftersträvansvärd roll i texten.
42 Lindgren, 2005, s. 124. 43 Lindgren, 2005, s. 124. 44 Lindgren, 2005, s. 129. 45 Lindgren, 2005, s. 130-131. 46 Lindgren, 2005, s. 141.
Diskussion om källor och urval
Jag har ofta funderat på min egen uppväxttid och på varifrån jag fått min etik och moral. Idag inser jag att mycket kom från idrottens värld, framförallt från tidningen Rekordmagasinet, som nästan varenda kille läste under 1940- och 1950-talen. Rekordmagasinets berättelser formade en hel generation, framförallt killar, på ett positivt sätt.47
Dessa ord är Anders Carlbergs, känd som föreståndare på Fryshuset i Stockholm, och de pekar på vilken betydelse Rekordmagasinet har haft och vilka spår som lämnats efter tidningen. Att Rekordmagasinet haft ett brett genomslag borde det inte råda någon tvekan om. 1944, alltså det året vilken denna uppsats behandlar material ifrån, gjordes en undersökning som visade att 26 procent av alla killar i sjuan och åttan läste
Rekordmagasinet regelbundet.48 1942 startade utgivningen av Rekordmagasinet. Fram
till 1944 gavs tidningen ut varannan vecka för att sedan övergå till veckovis utgivning.49 Upplagan ökade för varje år och den riktiga glansperioden var under
femtiotalet då den var uppe i 130000 exemplar.50 I början på sextiotalet började nedgången och tidningen lades ner 1967.51 Anledningar till nedgången var ökad konkurrens och en minskad efterfråga på populärpress.52 Att det skulle röra sig om en mättnad på den ”scoutaktiga idealism” som Rekordmagasinet representerade är också en möjlighet.53 Ett nummer av Rekordmagasinet från 1944 innehåller insändare, idolbilder, beskrivningar av idrotter och idrottare men framförallt berättelser. Dessa är alla sparsamt illustrerade förutom en, nämligen den om Kalle Modig som består av serierutor. Serierna handlar om bland annat idrottande pojkar och män, detektiver, motståndsmän av olika slag och soldater. Idag refereras osannolika och spektakulära idrottshändelser ofta som ”tagna direkt från Buster”. Ett exempel på det är då fotbollspelaren Zlatan Ibrahimovic efter två månaders frånvaro från spel, går in i ett för den italienska ligan helt avgörande skede, och blir matchvinnare.54 Denna tematik fanns redan i Rekordmagasinet som får betraktas som en föregångare till den mer renodlade sportserietidningen Buster. Gunder Anderssons dikt ”Rekord” ska ytterligare visa denna återkommande tematik:
47 Wolf, 1999, s. 85. 48 Wolf, 1999, s. 86. 49 Wolf, 1999, s. 86. 50 Wolf, 1999, s. 86. 51 Wolf, 1999, s. 86-87. 52 Wolf, 1999, s. 88. 53 Wolf, 1999, s. 88. 54 HYPERLINK ”http://www.sr.se/cgi-bin/Radiosporten/nyhetssidor/amnessida.asp?nyheter=1&programid=2835&grupp=4322” (2008-05-21)
I Rekord-magasinets noveller gjorde alltid
ett osäkert kort
det mål som avgjorde matchen
Det var han som vände spelet till vinst; Knekten som skapade kåken
femman som gjorde fyrtalet eller varför inte; hjärteresset
som betydde en Royal Straight Flush
Vi är alla nummer och osäkra kort Allt handlar om tilltro till Rekord-magasinet55
Dikten kan ses som ytterligare ett bevis på vilken inverkan tidningen hade på många av de pojkar som växte upp på fyrtio och femtiotalen. 1944 utkom Rekordmagasinet med ett nummer varje vecka. Ett nummer av Rekordmagasinet består av ungefär nio berättelser på 44 sidor av relativt kompakt text. Det är få bilder och annonser och att läsa serierna grundligt i en tidning tog mig ungefär fyra timmar. Denna uppsats bygger på material från Rekordmagasinet nr 1-5. Rekordmagasinet 6-10 har snabblästs för att kunna ge en indikation om representativitet.
55 Wolf, 1999, s. 87-88.
Forskningsläge
Tidigare veckopressanalyser
Denna uppsats vänder sig mot populärkulturella källor i sin strävan att säga något om dåvarande maskuliniteter. Ulrika Holgersson har också använt sig av populärkulturella källor, mestadels Svensk damtidning, i sin avhandling
Populärkulturen och klassamhället. Arbete, klass och genus i svensk dampress i början av 1900-talet. Holgerssons arbete är ett bevis på vilka möjligheter som ges då
ett populärkulturellt material väljs. Hon problematiserar ett komplext begrepp som ”arbetarkvinnan” i sitt arbete, vilket veckopressmaterialet ger rika möjligheter till att göra. Holgersson arbetar med ett feministiskt perspektiv och avhandlingen bidrar till en ny syn på klassbegreppet. Holgersson ambition är att gå tillbaka i tiden och arbeta med begreppet innan det blev statiskt och i viss mån förlegat.56 I materialet fann Holgersson flera specifika yrkesgrupper, som till exempel sångerskor, som också betecknades som klasser. Dessa klasser blev senare utskrivna ur klassberättelsen.57 Holgersson skriver att:
Med dampressens hjälp har jag kunnat undersöka hur gränserna för olika identiteter bestämdes i ett viss historiskt sammanhang, vilka möjligheter som stod till buds för att konstruera sympati och närhet, liksom distans och motstånd.58
I Holgerssons material är läsarna mycket delaktiga eftersom tidningen bygger på insändare och reportage, medan Rekordmagasinet mestadels består av serier som skapats av redaktionen. De möjligheter och begränsningar som skapas av
Rekordmagasinets redaktion genom konstruktionerna av ”man” och ”maskulint” blir
mycket betydelsefulla för läsarna. Den debatt som förs i Holgerssons material mellan redaktionen och tidningens läsare, visar på en stor mångfald och en entydig definition av ”arbetarkvinnan” är inte möjlig att göra. Denna mångfald, menar Holgersson, understryker teorin om en avsaknad av enhetliga historiska subjekt.59 I min analys blir nyanserna viktiga att notera om även denna uppsats ska kunna visa upp en mångfald.
56 Holgersson, 2005, s. 290.
57 Holgersson, 2005, s. 296-297. 58 Holgersson, 2005, s. 295. 59 Holgersson, 2005, s. 299-300.
En uppsats, som troligen är inspirerad av bland annat Holgerssons ovan nämnda avhandling, är Kristoffer Ekbergs c-uppsats Kvinnotyper på modet. Nöje, arbete och
kvinnlighet i tidningen Charme 1924. Som titeln avslöjar är detta också en
populärkulturell studie. Källmaterialet består av olika damtidningar, framförallt
Charme. Ekbergs uppsats beskriver en ny modern kvinnlighet med ett flertal
variationer och nyanser. Även denna populärkulturella studie bygger på reportage och insändare.
Tidigare studier av maskuliniteter
Då antologin Rädd att falla. Studier i manlighet publicerades 1998, saknades fortfarande i Sverige en vetenskapligt inriktad mansforskning och en teoretisk diskussion om hur manligheter skulle kunna analyseras.60 Den ovan nämnda antologin skrevs som en ansats till en sådan diskussion och på de tio år som följt har en del litteratur som behandlar mansforskning och maskuliniteter på svenska publicerats. Bland annat har antologin Rädd att falla. Studier i manlighet fått en uppföljare,
Sprickor i fasaden. Manligheter i förändring, år 2001. Då den första antologin
behandlade relativt problematiska maskuliniteter, var Sprickor i fasaden. Manligheter
i förändring ett försök att problematisera vardagligare maskuliniteter.61
Jens Ljunggrens uppsats ”Mellan kultur och natur: Mannens kropp och gymnastikens uppgift” ingår i antologin Rädd att falla. Studier i manlighet. Ljunggrens uppsats handlar om gymnastikens och idrottens maskuliniteter i Sverige under artonhundratalet. Under denna period förändrades synen på idrott från tävlingsfientlig till tävlingsinriktad.62 I Ljunggrens uppsats görs en koppling mellan idrott och maskuliniteter och den kopplingen ska även studeras i denna uppsats, eftersom idrott är en viktig beståndsdel i Rekordmagasinets serier. Liksom synen på idrott förändrades inom rörelsen, förändrades också maskuliniteten som förespråkades av rörelsen under århundradet.63 Från att betona värden som behärskning, måttlighet och harmoni blev aggressiviteten och kampen viktigare.64 Ljunggren pekar på den
60 Johansson, 1998, s. 7.
61 Ekenstam, Claes, Johansson, Thomas & Kuosmanen, Jari, ”Inledning” i Claes Ekenstam, Thomas Johansson & Jari
Kuosmanen (red.) Sprickor i fasaden. Manligheter i förändring, 2001, s. 7.
62 Ljungren, ” Mellan kultur och natur: Mannens kropp och gymnastikens uppgift” i Rädd att falla. Studier i manlighet, 1998, s.
124.
63 Ljunggren, 1998, s. 124. 64 Ljunggren, 1998, s. 124.
amerikanska historikern Peter N Stearns uppfattning om den kris som manligheten skulle ha upplevt under artonhundratalet.65 I ett samhälle där självbehärskning, disciplin och självkontroll krävdes av medborgarna, blev det nämligen svårt för männen att leva ut sin aggressivitet.66 Då grupper i samhället såg en stor fara i detta blev gymnastiken och idrotten en möjlighet att rädda en maskulinitet som var utdöende.67 En mansforskare av idag skulle dock troligen mena att de skapade en maskulinitet snarare en räddade en. Efter artonhundratalets mitt, då idrotten började bli tävlingsinriktad, betonades hur mannen skulle blir herre över sin kropp, genom ”kroppslig härdning och moralisk daning”.68 Detta berodde på en oro för vad den långa freden skulle kunna ha gjort med den svenska maskuliniteten.69 Senare gjorde socialdarwinismen ett stort avtryck på gymnastikens och idrottsrörelsernas maskulinitet.70 Tanken om kamp mellan nationer, inom nationer och inom människorna själva präglade synen på idrottens uppgift.71 Idrottens roll blev då att
fostra pojkar till män som kunde stå emot det onda som omgav dem.72
Claes Eriksson behandlar självbehärskning och maskulinitet i ”Kroppen, viljan & skräcken att falla: ur en den manliga självbehärskningens historia”, som också ingår i antologin Rädd att falla. Studier i manlighet. Eriksson skriver om människan som både fysisk och mental varelse, och splittringen där emellan.73 I uppsatsen presenteras några fallstudier över män som har problematiska förhållanden till sina kroppar, bland annat om Bill som helt förnekar sina känslor och sitt beroende av närhet.74 Idén om att självbehärskning skulle vara en övervägande manlig företeelse förs fram.75 Självbehärskning och självkontroll är viktiga teman i denna uppsats och därför uppmärksammas Erikssons uppsats. Eriksson skriver, inspirerad av forskarna Norbert Elias och Michel Foucault, att det var männen som genom självbehärskning och självkontroll kunde skaffa sig strategiska fördelar i övergången till modern tid.76 Det
65 Ljunggren, 1998, s. 125. 66 Ljunggren, 1998, s. 125. 67 Ljunggren, 1998, s. 124. 68 Ljunggren, 1998, s. 144. 69 Ljunggren, 1998, s. 144. 70 Ljunggren, 1998, s. 144. 71 Ljunggren, 1998, s. 144. 72 Ljunggren, 1998, s. 144.
73 Eriksson, ”Kroppen, viljan & skräcken att falla: ur en den manliga självbehärskningens historia” i Rädd att falla. Studier i manlighet, 1998a, s. 26.
74 Eriksson, s. 27-28. 75 Eriksson, 1998a, s. 29. 76 Eriksson, 1998a, s. 32.
skulle vara en förklaring till den vanligt förekommande kopplingen mellan maskulinitet och självbehärskning.
I samma antologi skriver Eriksson även om gråt och maskulinitet. Detta sker i uppsatsen ”En historia om manlig gråt”, där ett modernt mansideal med svårigheter att visa känslor och för att gråta hamnar under Erikssons lupp. Redan hos Platon går kopplingen mellan självbehärskning och manlighet att finna.77 Dock påpekar Eriksson att Platons texter ger uttryck för en närhet till sina känslor.78 Inspirerad av George L. Mosse, beskriver Eriksson den moderna stereotyp som växte fram i samband med att det borgliga samhället tog form.79 Lojalitet, måttfullhet, uthållighet, tapperhet och självkontroll var utmärkande drag för denna stereotyp. Efter den franska revolutionen blev ”beskrivningar av manlig skönhet som symboler för både moraliskt och fysiskt värde” vanliga.80 Den moderna stereotypens kropp var ”stark, muskulös och
ogenomtränglig, både i förhållande till yttervärlden och i relation till inre impulser och vätskeströmmar.”81 Manliga känslor ges mindre utrymme och exempel på då gråt
feminiseras ges från denna tid.82 Den moderna stereotypen är i hög grad aktuell att
ställa mot de maskuliniteter som representeras i Rekordmagasinet och mäns problematiska förhållande till att gråta kommer också att fokuseras.
Bo Nilsson beskriver scoutrörelsens uppkomst i Sverige under nittonhundratalets första decennium i Maskulinitet. Representation, ideologi och retorik, som en reaktion mot de tendenser som förespråkarna för rörelsen tyckte sig se i samhället. Dessa tendenser bestod av till exempel sviktande moral, vekligare fysik och bristande gudsfruktan. Det går därför att tala om en uppfostrande ambition hos scoutrörelsen.83 Det går också att se scoutrörelsens betydelse i ett sammanhang där teoretiska kunskaper har blivit mer betydande i samhället och att rörelsen skulle vara ett sätt att betona de äldre praktiska kunskaperna och färdigheterna.84 Egenskaper som betonades som eftersträvansvärda var till exempel ridderlighet, offervilja, sexuell renhet, stridslystnad och självdisciplin.85
77 Eriksson, ”En historia om manlig gråt” i Rädd att falla. Studier i manlighet, 1998b, s. 57. 78 Eriksson, 1998b, s. 57. 79 Eriksson, 1998b, s. 100-101. 80 Eriksson, 1998b, s. 101. 81 Eriksson, 1998b, s. 101. 82 Eriksson, 1998b, s. 101-102. 83 Nilsson, 1999, s. 47. 84 Nilsson, 1999, s. 48-49. 85 Nilsson, 1999, s. Baksida.
Inom gymnastikrörelsen och scoutrörelsen har försök att koppla eftersträvansvärda egenskaper med maskulinitet gjorts. Dessa försök har, som framkommit ovan, skett som reaktioner mot händelser i samhället. Om man väljer att även ge
Rekordmagasinet en uppfostrande roll, hur ser då den maskuliniteten ut i jämförelse
med de ovan nämnda? Det rådde fortfarande ett världskrig runt knuten under min undersökningsperiod och det är tänkbart att en sådan situation leder till en typ av diskussion där hög moral och nationens bästa fokuseras. Kanske har även
Rekordmagasinets eftersträvansvärda maskuliniteter skapats av oro för
”…en praktkarl i både andligt och fysiskt avseende”
86Som tidigare nämnts kommer Nilssons analysmetod, det maskulina manuskriptet, att användas i analysen av de maskuliniteter som framställs som eftersträvansvärda i texten. De tematiska diskussioner som följer, är valda efter de brytpunkter mellan maskuliniteterna som har urskiljts vid arbetet. Avsikten är att de även ska visa på vilka sätt karaktärerna har möjlighet att hävda sig mot andra karaktärer. Min ambition är att diskussionerna i varje tema ska följa en tråd, där nya begrepp och begreppspar behandlas i ordningsföljd. Detta arbetssätt medför att diskussionerna kommer att pendla mellan berättelserna. Varje tematisk diskussion avslutas med en sammanfattning. Dessa sammanfattningar kommer tillsammans med frågeställningen bilda underlag för den avslutande och sammanfattande diskussionen. Nu följer en kort beskrivning av seriernas grunddrag innan de tematiska diskussionerna inleds.
Kort om serierna
Unga idrottare, danska motståndsmän, hårdkokta amerikanska deckare, medeltida svenska laglösa och ryska soldater vid fronten – spännvidden på seriernas huvudpersoner är bred. En sak har de dock gemensamt - de är alla män. Män skulle lika gärna kunna skrivits med stora bokstäver eftersom de representerar en hegemonisk maskulinitet. Om vi tittar på den andra dimensionen av Connells modell, som går från auktoritativa till marginaliserade maskulinitet, kan de betraktas som auktoritativa eftersom de placeras i berättelsernas centrum. Om de inte skulle kunna betraktas som auktoritativa skulle de vara marginaliserade och det skulle enligt min mening ge deras maskulinitet en undanskymd plats i berättelserna. Visserligen har huvudpersonerna olika strategier för att uppnå hög maskulin status, men med olika medel lyckas de alla hävda sig mycket väl. Detta gäller både mot andra män och mot kvinnor. Revansch är ett genomgående tema i serierna. Att komma ifrån underläge och erövra hög maskulin status är den myten som återkommer oftast, men det kan också röra sig om hur huvudpersonerna genomför svåra uppdrag där deras maskulina status återbevisas.
86 Rekordmagasinet. 1944:2. s. 37.
Karaktärernas personlighetsdrag
Vilka mentala styrkor och svagheter som de olika karaktärerna tillskrivs kommer nu att analyseras. Senare ska olika kompetenser analyseras, här fokuseras det mentala och karaktären.
Han var en praktkarl i både andligt och fysiskt avseende och hans meritlista lämnade inte utrymme för tvivel om hans skicklighet och mod, egenskaper som han ägde i rikliga mått. [---] Det enda, som bekymrade honom, var familjens öde i händelse av att han råkade illa ut. Man lovade att väl sörja för hustru och barn, om det värsta inträffade, och på det villkoret accepterade Lefévre med entusiasm byråns förslag.87
Lefévre visar stort mod genom att acceptera ett livsfarligt uppdrag. Den första meningen i texten poängterar att Lefévre är en riktig man och det betonas att han är skicklig och modig. Faktumet att han beskrivs som en familjeförsörjare som har familjen som enda skäl till att inte acceptera det farliga uppdraget, stärker Lefévres manlighet ännu mer. Denna karaktär tilldelas hög maskulin status och egenskapen mod är en viktig del av Lefévres personlighet. En annan karaktär, kapten Murphy, tillskrivs i följande citat egenskapen feghet.
Feg som han innerst inne var, förlorade han fullständigt självbehärskningen och störtade utför lejdaren från kommandobryggan[…]88
Feghet framställs i denna text som något mindre eftersträvansvärt och ges därför i detta sammanhang lägre maskulin status. Dessa två exempel visar på hur begreppsparet mod och feghet blir viktiga markörer i texten på vilken maskulin status en karaktär ges.
Kapten Murphy beskrivs inte bara som feg i texten ovan, utan han tappar även självbehärskningen. Förmåga till självbehärskning och självkontroll säger något om relationen mellan medvetande och kropp.89 Då förmåga till självkontroll och självbehärskning saknas, det må vara temporärt, är det inte det rationella medvetandet som handlar utan den impulsiva kroppen och känslorna.
87 Rekordmagasinet. 1944:2. s. 7.
88 Rekordmagasinet. 1944:3. s. 25. 89 Ekenstam, 1998, s. 26.
Någonting slog hårt till marken. Det var herr Johan Svedjenos, som överväldigats i sin tysk-italienska snåltarm och förlorat medvetandet för en liten stund.90
Texten betonar hur karaktären Johan Svedjenos tappar kontrollen över sin egen kropp och av ”snålhet” faller han till marken. Texten förlöjligar honom och gör det genom att beröva honom hans självkontroll. Liksom i exemplet med kapten Murphy resulterar förlusten av självkontroll i låg maskulin status.
Förmågan till självbehärskning uppmärksammas också i texterna. I följande text faller huvudpersonen Åke ut i gråt:
Femtonåringen kämpade kraftfullt mot detta förakt. Men det blev honom övermäktigt. Han måste smyga undan och gråta ut sin smärta.91
Åkes bror har i serien förskingrat pengar och detta leder till att Åke blir utfryst i skolan. Texten poängterar att Åke kämpar emot, men att känslorna blir för mycket för honom att stå emot. Det är inte skamligt att gråta i denna situation, möjligtvis är det ett tecken på svaghet. Vi ska senare återkomma till berättelsen om Åke, men först ytterligare ett exempel på då en huvudpersons känslosamma sida betonas.
Han var alldeles vit i ansiktet, och det ryckte i ansiktsmusklerna på honom som om han haft spasmer. Det var rätt sällsynt att åsynen av svartbrända husgrunder och förödda trädgårdstoppar hade en sådan inverkan på en soldat i röda armén.92
En soldat ur Röda Armén gråter sällan, men när Sergej ser sin nerbrända hemby kan han inte riktigt hålla emot. I denna situation är det inte heller skamligt att gråta, snarare förståeligt. Det är dock svårt att tolka hur mycket Sergej egentligen gråter. Kanske är det bara en kroppslig antydan till gråt som han lyckas hålla emot. När dessa två huvudpersoner betonas som känslosamma sker det i situationer då det blir förståeligt. Känslorna tar över för en kort stund, men det resulterar inte i låg maskulin status som det gjorde i de exempel ovan där karaktärer förlorade självkontrollen. Citatet nedan ska visa på vilken betydelse karaktärernas förmåga att behålla lugnet och bete sig rationellt i kritiska situationer har:
Då Bjarne såg de råa, skrävlande sällarna från skansen, som likbleka av skräck slogos om de bästa platserna närmast utgångarna, för att komma först till livbåtarna när katastrofen
90 Rekordmagasinet. 1944:2. s. 15. 91 Rekordmagasinet. 1944:4. s. 6. 92 Rekordmagasinet. 1944:4. s. 27.
kom, kände han djupt förakt för dem. Han kände sig fullkomlig oberörd av det som hände runt omkring honom.93
Ovan nämnda Bjarne Whale känner sig här ”fullkomlig oberörd” av samma storm som förvandlar de tidigare ”skrävlande” besättningsmännen till ”likbleka” fegisar. Bjarne föraktar dem för deras feghet. Deras skrytsamhet då faran är långt borta bidrar ännu mer till Bjarnes förakt. Här ges ännu ett exempel på hur förmågan att behålla lugnet i kritiskt läge ges hög maskulin status och i texten synliggörs hur maskuliniteterna positioneras runt denna förmåga.
Handling ställs ofta mot ord, och då föredras handling. I exemplet ovan pratar ”sällarna” medan Bjarne handlar. I ”Bandyfighten” får vi möta karaktärerna ”Pricken” och ”Stickan”.94 ”Pricken” är lagets stjärna men han varken skryter eller ägnar sig åt divafasoner utan han låter sina handlingar på isen tala istället. På den punkten skiljer han sig mot ”Stickan”, som även han är en av lagets bättre spelare. ”Stickan” är nämligen ”fullt medveten om sin persons betydenhet”.95 I slutet av berättelsen triumferar ”Pricken” då han avgör bandyfinalen.
I berättelsen om ”Pricken” betonas också hur han väljer att spela kvar i samma lag, istället för att byta till ett bättre. Han har kapaciteten att spela på en högre nivå men lojaliteten till laget och kamraterna väger tyngre. Nedan följer ytterligare ett exempel på lojalitetens betydelse:
Nu kommer ditt straff. Som det alltid gör, för män som bryta kamratskapets och hederns lagar.96
Svenske Borg berättar för en karaktär som tagit livet av sin arbetskamrat vad han har att vänta. ”Kamratskapens” och ”hederns lagar” är enligt texten viktiga att hålla. Dessa två exempel visar på hur lojalitet med kamraterna betonas som eftersträvansvärt.
En karaktär som ges en mer mångbottnad och komplex personlighet är Dahlgren i ”Vildmarkens lag. Med Svenske Borg i den Kanadensiska Polisen”. Då hans kollega, Björnsen, sparkar på Dahlgrens gravida hund, slår Dahlgren denna man över hakan.
93 Rekordmagasinet. 1944:3. s. 24. 94 Rekordmagasinet. 1944:1. s. 8. 95 Rekordmagasinet. 1944:1. s. 9. 96 Rekordmagasinet. 1944:1. s. 27.
Olyckligtvis dödar slaget kollegan och en sekund av oaktsamhet, kombinerat med Dahlgrens styrka, kollegans bräcklighet och en stor portion otur, försätter Dahlgren i denna svåra situation.
Dahlgren var en friluftsmänniska. Han kunde inte tänka sig ett liv inom fyra väggar, dag och natt, natt och dag. Men han var en man av sanning. Han tänkte på att förtiga det verkliga händelseförloppet, kring dramat. Björnsen kunde ha omkommit genom olycksfall, som tillgått så eller så.97
Att Dahlgren inte vill ljuga betonas starkt, men han väljer ändå att försöka undkomma sanningen. En förmildrande ursäkt är hans friluftslivsstil – hur skulle han överleva i en cell?
Ett kompanjonskap är ett kompanjonskap och Björnsen fick sin hälft, trots att han icke förmått göra lika stora fångster som Dahlgren.98
Han lämnar den del av fångsten som den omkomna mannen har rätt till, vilket tyder på lojalitet. ”Ett kompanjonskap är ett kompanjonskap” även i detta läge, resonerar Dahlgren. Dahlgren beskrivs i texten som en man som hävdar sig väl. Vildmarkslivet kräver mod och uthållighet, han är starkare och en bättre jägare än vad hans forna kollega var och han värderar sanning och lojalitet högt. Alltså tilldelas Dahlgren hög maskulin status, men han har inte kunnat tygla sitt temperament och han har slagit ihjäl sin kollega under former som inte är acceptabla enligt seriernas regler. Känslorna har för en kort stund tagit över och det har fått ödesdigra konsekvenser. Serien avslutas med att Svenske Borg hittar Dahlgren i en situation där han bekänner sin skuld och sedan hastigt fryser ihjäl. Svenske Borg ser ingen anledning att tvivla på Dahlgrens historia och väljer därför att betrakta händelsen som en olyckshändelse. Dahlgren dör med sin heder i behåll och ordningen är på så vis räddad.
Det maskulina manuskriptet innehåller, som tidigare nämnts, ”direkta och indirekta anvisningar för hur man ska agera och vilka egenskaper man bör besitta för att uppfattas som en riktig man”.99 Det är dessa egenskaper och handlingar som ger hög maskulin status, eftersom de beskrivs i texten som eftersträvansvärda. I detta kapitel har karaktärernas mentala egenskaper och personlighetsdrag analyserats. Till det maskulina manuskriptet kan nu mod, beslutsamhet, handlingskraft, lugn i kritiska
97 Rekordmagasinet. 1944:2 s. 7. 98 Rekordmagasinet. 1944:2. s. 19. 99 Nilsson, 1999, s. 45.
lägen, självkontroll och lojalitet med kamrater tillföras. Det kan vara accepterat att tappa självbehärskningen under speciella omständigheter och falla ut i gråt, men egenskaper som feghet och skrytsamhet är inte acceptabla om man vill uppnå hög maskulin status. Karaktärer som förlorar självkontrollen i texterna förlöjligas och därför ges denna egenskap låg maskulin status.
Hur kropparna skildras
Kropparna är ständigt närvarande i serierna. Hur kropparna ser ut och hur de rör sig beskrivs ofta och utförligt. Men varför är kropparna så intressanta för berättelserna? Vad är det som förmedlas? Säger kropparna något om karaktärerna?
Medan hon betraktade honom lade hon för första gången händelsevis märke till den styrka och smidighet, som låg i alla hans rörelser, och hon märkte också till sin förvåning att hans drag vore regelbundna och manliga.100
Den unga kvinnan, Helen, betraktar Bjarne Whale. Hon uppfattar hans kropps rörelser som ”starka” och ”smidiga”, och hur ”regelbundna” och ”manliga” hans drag är. Det är egentligen endast ”dragen” som betecknas som manliga i texten, men jag uppfattar det som att beteckningen manligt blir talande även för hans rörelser. Det är ett mål för beundran som beskrivs i denna text. Bjarnes kropp, som är stark, smidig och med regelbundna drag, blir något eftersträvansvärt och den laddas som manlig.
Hans drag, som alltid varit regelbundna och fina, hade i sin hårdhet fått en egendomlig värdighet, och huden glänste solbränd och frisk i ansiktet.101
Detta är en beskrivning av Bjarnes kropp efter en period av fysiskt arbete. Här ges bilden av en frisk, solbränd och stark kropp. Den har till och med blivit värdigare och att denna kropp värderas högt är den ingen större tvekan om. Att kroppen benämns som solbränd är knappast en slump, solen och naturen är nämligen ett återkommande tema i serierna vilket nästa exempel ska belysa ytterligare:
Per Stigman låg utsträckt på en berghäll och lät morgonsolens milda strålar smeka hans nakna, bruna kropp.102
100 Rekordmagasinet. 1944:3. s. 26. 101 Rekordmagasinet. 1944:2. s. 26. 102 Rekordmagasinet. 1944:1. s. 10.
Här skildras en annan huvudpersons kropp där den ligger utsträckt i ett idylliskt och vackert svenskt sommarlandskap. Det är en naturromantisk bild som målas upp och kroppens närhet till naturen betonas. Jonas Frykman skriver i Försvenskningen av
Sverige om en europeisk dragning till naturen under trettiotalet, som manifesterades
av till exempel scoutrörelsen.103
Ungdomarna längtar bort från städerna och bort från en krävande civilisation och fabriksrök. Det är samma längtan till det ursprungliga, rena och ofördärvade som tagit sig uttryck i intresset för kroppen och det nationella.104
I naturen ges möjligheten att upptäcka sitt inre samtidigt som det svenska landskapet utforskas.105 Genom att vistas i naturen blir man mer och mer en del av den.106 Till slut är kroppen härdad och hälsosamt vital och personen känner till naturens språk.107 Då en karaktär vistas på ett vardagligt sätt i naturen, som Per Stigman gör i exemplet ovan, säger det något om honom. Det signalerar härdning, friskhet, nationalitetskänsla, modernitet och upplysning. Naturens relation med det moderna samhället är komplext. Naturen kunde inom scoutrörelsen uppfattas som ett alternativ till och en flykt från det moderna och städerna.108 Det är tänkbart att naturen står både för något nytt och för något gammalt. Naturen har alltid funnits där, i det hänseendet står den för traditioner och anor, men en ny och mindre högtidlig syn på naturen står för det moderna.109 Nu återgår vi till berättelsen om Per Stigman, som utspelas under medeltiden och tyskar styr Sverige. Motståndskämpen Per Stigmans närhet till naturen skulle i detta sammanhang kunna symbolisera Sveriges historiska rätt till självstyre. På så vis får Per Stigman ett moraliskt stöd i sin kamp mot det tyska styret.
Med sina åttiofem kilo, sega senor och solida muskler, kunde han i styrka och uthållighet mäta sig med vem som helst av nordlandsmännens bjässar.110
Så här beskrivs en tredje huvudperson i Rekordmagasinets serier, nämligen Svenske Borg. Han beskrivs som en kraftfull man som inte behöver vika sig för någon. Det är tydligt hur en karaktär definieras av kroppen och dess förmåga. Med en annan kropp hade troligtvis inte Svenske Borg lyckats med sina förehavanden. Texten visar också
103 Ehn, Frykman & Löfgren, Försvenskningen av Sverige, 1993, s. 180. 104 Ehn, Frykman & Löfgren, 1993, s. 180.
105 Ehn, Frykman & Löfgren, 1993, s. 181. 106 Ehn, Frykman & Löfgren, 1993, s. 182. 107 Ehn, Frykman & Löfgren, 1993, s. 182. 108 Nilsson, 1999, s. 50-51.
109 Ehn, Frykman & Löfgren, 1993, s. 184. 110 Rekordmagasinet. 1944:4. s. 8.
hur framgångsrikt en svensk man kan hävda sig i fysiskt avseende mot övriga män i Kanadas vildmark. Som en deltagare i den svenska gemenskapen har läsaren inget att skämmas över utan det finns all anledning att vara stolt över och framhäva sin nationalitet. Här kan alltså en nationalistisk tanke skönjas ur texten.
Texten nedan beskriver Per Stigmans och Broder Patriks kroppar:
De båda vännerna kontrasterade skarpt mot varandra där de låg. Den ena var brunbränd och smal som en flicka om midjan, bara muskler och senor. Den andra var alldeles vit och fet till övermått men likväl inte förvekligad. En uppmärksam iakttagare kunde se att även om tjockisen inte var så rörlig och smidig som den yngre mannen, så stod han synnerligen inte denne efter i styrka.111
Per Stigmans kropp beskrivs på ett liknande sätt som Bjarne Whales och Svenske Borgs. Den är stark och senig. Att Per Stigman är ”smal som en flicka” betonas på ett sätt som inte motsvaras i beskrivningarna av Bjarnes och Svenske Borgs kroppar, vilket tyder på en nyansskillnad. Broder Patriks kropp skiljer sig från Per Stigmans. Den är nämligen vit och fet, och karaktärerna blir på dessa punkter varandras motsatser. Men även Broder Patriks kropp ges en hög maskulin status då den inte är ”förvekligad”, utan beskrivs som kraftfull och stark.
Nedan följer ytterligare ett exempel på en huvudpersons kropp:
[…]anmälde den längste av de två, en reslig och kraftig yngling, vars öppna, ärliga ansikte talade om viljekraft och mod.112
Här får vi möta en svenskfödd amerikansk soldat i serien ”Håll ställningarna”.113 Eftersom soldaten är svenskfödd ges extra stora möjligheter för läsaren att identifiera sig med honom. Faktumet att soldaten hävdar sig väl mot de amerikanska soldaterna är ytterligare en manifestation av nationell stolthet och duglighet. Här görs också en koppling mellan ansiktets uttryck och karaktärens egenskaper. Både kroppens utseende, vacker och stark, och karaktärens egenskaper, viljekraft och mod, passar bra in i det maskulina manuskriptet. Nedan följer ytterligare ett exempel på kopplingen mellan det inre och det yttre hos en karaktär:
111 Rekordmagasinet. 1944:1. s. 10. 112 Rekordmagasinet. 1944:3. s. 32. 113 Rekordmagasinet. 1944:3. s. 5.
Men annars ser du inte så hemsk ut. Jag vågar tio mot ett att du är minst tre gånger så ful i själen.114
Karaktären Per Stigman är förvånad över att en skurk inte ser sämre ut än vad han gör. I texten återfinns återigen föreställningen att det yttre på något sätt skulle spegla det inre. I materialet från scoutrörelsen görs ofta en koppling mellan personers yttre och inre kvaliteter, där en stark kropp med bra hållning vittnar om personens fina karaktär.115 Detta synsätt liknar de idéer som framkommit i de exemplen ovan.
I serierna får ofta skurkarna något utmärkande kroppsligt drag. Dessa utmärkande drag blir då motsatsen till de symmetriska ansikten och kroppar vi tidigare mött hos huvudpersonerna.
Jag tittade och såg en gänglig yngling i adertonsåldern. Hans ansikte var finnigt och gulblekt, ögonen sågo slöa ut, näsan var tjock och oformlig, och kring läpparna var ett vresigt drag. När han gick förbi mig lade jag märke till hans öron. Det var inte en boxares misshandlade öron, och de vore inte direkt vanskapta, men kanterna vore naggade och snirklade på ett egendomligt sätt.116
Rånaren ”Boston-Jim” får i serien ett onormalt yttre. Hans öron ser underliga ut, men han ges inte den maskulina status en boxare skulle ha fått. Därför får läsaren kanske intrycket av att ”Boston-Jim” är feg. I texten betonas också att han är blek och inte solbränd som flera av huvudpersoner ovan har beskrivits som.
En av den fete veterinären Fritz Clausens så innerligt hatade nazistiska kreatur, som med tyskarnas bajonetter som stöd blåste upp sig och terroriserade hederliga danskar.117
En dansk nazistledare, Clausens, beskrivs som tjock, men inte på det kraftfulla sätt som Per Stigmans vän, Broder Patrik. Ordet ”fet” kan tyda på att Clausen har dålig karaktär. Dålig karaktär kan vara dåliga matvanor och lättjefullt leverne, men även andra egenskaper som kanske illojalitet med sitt hemland och girighet. I samma text ges Clausens män inte ens mänsklig status, de liknas vid ”kreatur”, alltså som djur.
Framför honom satt en stor tjock drummel med finnigt ansikte på ett bord.118
114 Rekordmagasinet. 1944:2. s. 14. 115 Nilsson, 1999, s. 59. 116 Rekordmagasinet. 1944:1. s. 5. 117 Rekordmagasinet. 1944:1. s. 18. 118 Rekordmagasinet. 1944:1. s. 20.
Texten beskriver ytterligare en dansk nazist. Hans kropp är ”tjock” och ”finnig” och hans karaktär liknas vid en ”drummels”. Enligt seriens logik kan man tycka att det yttre på något sätt motsvarar karaktärens personlighet. Karaktären blir en stereotyp där endast vissa av hans egenskaper och drag betonas.
Till det maskulina manuskriptet för vi nu en stark, ung, senig, frisk, solbränd och symmetrisk kropp. Notera att kropparna omöjligtvis kan vara muskulösa som dagens bodybuildare eftersom de inte var skapade på fyrtiotalet. Det är en mer ”naturlig” och funktionell muskulatur som åsyftas. Huvudpersonerna kontrasteras mot andra karaktärer, som betonas som feta, bleka eller med onormala drag. Serierna innehåller många och utförliga beskrivningar av människokroppar och det kanske verkar underligt. Vi kan tolka detta mot en bakgrund av den moderniseringsprocess som skedde i Sverige vid denna tid.119 Denna process krävde en delvis ny syn på
människokroppen av medborgarna.120 Kroppen skulle förstås och påverkas och dess gömda skrymslen skulle belysas.121 Inspirerad av den franska idéhistorikern Michel
Foucault menar Ekenstam att människokroppar vid denna tid började behandlas som oändligt formbara maskiner.122 Huvudpersonerna i serierna har disciplinerade och härdade kroppar, som i vissa avseende kan liknas vid maskiner. Med andra ord, en riktig man ska vara herre över sin egen kropp och inte låta kroppen förslappas. Kroppen säger mycket om mannen och en modern man har en funktionell kropp.
Våldets roll för maskulin status
Våld i olika former är ofta närvarande i serierna förutom i de med sporttema. Vanligast är knytslagsmål, men även brottning och våld med diverse vapen förekommer. I deckarna och äventyrsserierna är våld utan vapen vanligast, medan det används alla tänkbara vapen i de serier som utspelas vid krigsfronten.
Det skall bli rent spel från min sida, och en som kan använda knytnävarna som du kan, har nog i grund och botten något gott inombords.123
119 Ehn, Frykman & Löfgren, 1993, s. 183. 120 Ehn, Frykman & Löfgren, 1993, s. 183. 121 Ehn, Frykman & Löfgren, 1993, s. 183. 122 Ekenstam, 1993, s. 339.
Texten är hämtad från äventyrsserien ”En boxare försvinner” och den pekar på en attityd som kopplar knytnävarna med inre kvaliteter. Här ges förmågan att slåss med knytnävarna hög maskulin status. Är det ens möjligt att vara en dålig man om man kan slåss?
Denhams aktier steg hos besättningen på Neptun steg med ens i höjden, för även om de tillhörde samhällets drägg, kunde de förstå och uppskatta den sortens fysiska mod.124
Till och med samhällets lägst stående förstår att ”uppskatta” fysiskt mod. ”Fysiskt mod” visas i detta sammanhang av en person som agerar med risk för att hamna i slagsmål.
Lilla ”Eken”, som inte kunde slå ett slag med sina händer, och då han kom på sned i livet hade lagt sig till med ovanan att använda skjutvapen, var fascinerad av Bjarne Whales hårda styrka.125
”Eken” beskrivs på ett lite spetsfundigt sätt som en person som inte kan slåss med knytnävarna utan istället förlitar sig på skjutvapen. Texten ger ”Eken” en underordnad roll mot Whale i och med ”Ekens” beundran av Whale. Denna fascination från ”Ekens” sida tyder på att han själv skulle föredra Bjarnes styrka framför sitt eget vapenberoende.
Aage hade tydligen en del besvär med sin motståndare, som var bra mycket större och kraftigare. Hans ena öga var igenmurat, men Aage hade också fått en blåtira. Aage for som en tätting kring sin man. Och där satt en! En rak höger mot solar plexus kom nazisten att vika sig och kippa efter andan. En trumeld av uppercuts gick rakt in i målet, nazistens av uteliv härjade ansikte. Inte blir det lämpligt att visa sig ute efter de där smällarna, tänkte Ove, som kände sig som om han satt vid ringside på en boxningstävling.126
Då huvudpersonerna slåss görs ofta liknelser med idrotterna boxning och brottning. I texten ovan nämns ”rak höger”, ”uppercuts” och ”ringside”, vilka samtliga är boxningstermer. Huvudpersonerna kanske inte alltid är starkare än sina motståndare men de hävder sig genom förfinad teknik. Idrottsteknikerna blir därmed en symbol för något modernt och som en kulturell förfining hos karaktären. I förlängningen kan boxningsteknik jämföras med hög civilisation och kultur.
124 Rekordmagasinet. 1944:3. s. 21. 125 Rekordmagasinet. 1944:1. s. 35. 126 Rekordmagasinet. 1944:1. s. 21.
Han var vältränad och i motsättning till Sergej kunde han boxas. Men det hjälpte honom föga. Sergej var från vettet av hat och raseri. Han slog igenom tyskens gard, som om den inte existerat, och han var alldeles okänslig för de slag han själv erhöll.127
Det andra världskriget kommenteras ofta i serierna. Tyskland var vid denna tidpunkt i krig med Sovjetunionen. Om man väljer att se boxningsteknik som en indikator på hög kultur blir ovanstående citat något motsägelsefullt. Tysken kan boxas, vilket inte den sovjetiska soldaten Sergej kan, men Sergejs ursinne blir ändå avgörande. Sergej har förlorat sitt rationella beteende och handlar nästan som ett djur. Varför skildras i detta fall huvudpersonen som den som är minst civiliserad eftersom han inte kan boxas? Tysken har högre rang än Sergej och kanske är det därför som han kan boxas eller så bottnar det i en föreställning hos författaren om att tyskarna trots allt är ett mer civiliserat folk än den sovjetiska befolkningen. Rekordmagasinet visar i tidningarna ett konsekvent motstånd mot nazism, men i ovanstående text finner jag ändå en viss beundran för dess tyskarnas civiliserade maskulinitet.128 Huvudpoängen är dock att en impulsiv sovjetisk soldat ges högre maskulin status än en civiliserad tysk soldat.
Sammanfattningsvis kan sägas att slagsmål med knytnävarna stämmer väl in i det maskulina manuskriptet. Det är modigt och hederligt att slåss med knytnävarna och av samma anledning kan inte användning av vapen ge hög maskulin status eftersom det betonas som fegt. Undantaget är i regelrätt krig, då använder huvudpersonerna vapen av alla dess slag. Det kan därmed ses som accepterat av det maskulina manuskriptet att använda skjutvapen i krig. Boxningskompetens betonar hög civilisation, vilket också passar in i det maskulina manuskriptet. Kopplingen mellan maskulinitet och våld är värd att utveckla. Connell pekar på att ”(A)llt eftersom den religiösa legitimeringen av det västerländska patriarkatet har minskat de senaste två århundradena har behovet av en maskulin idealbild antagligen ökat”.129 Den stora mängden av populärkultur där maskulinitet bevisas genom våld skulle kunna vara ett tecken på en sådan utveckling.130 Rekordmagasinets eftersträvansvärda och våldsamma maskuliniteter är därmed knappast unika på denna punkt.
127 Rekordmagasinet. 1944:4. s. 28.
128 HYPERLINK ”http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=292070&i_word=rekordmagasinet” (2008-05-28) 129 Connell, 2008, s. 223.
