Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälle
Examensarbete
10 poäng
Vad säger bilden?
– en undersökning i elevers förmåga att tolka bilder av religiös karaktär.
Do you get the picture?
-a survey of pupils´abilities to interpret images with religious motives.
Johanna Eminger Bengtsson
Jennie Nilsson
Lärarexamen 140 poäng
Religionsvetenskap och lärande Termin 7, Höstterminen 2006 2007-01-15
Examinator: Torsten Janson Handledare: Boel Westerberg
Sammanfattning
Kan dagens elever analysera och reflektera kring bilder? Med hjälp av bilder som analyserats av elever har vi försökt komma fram till detta. Efter intervjuerna med eleverna har vi med hjälp av litteratur kring ämnet bildanalys kommit fram till att
eleverna saknar erfarenheten och träningen som krävs för att analysera bilder. Med hjälp av analysen har vi undersökt hur dagens elever ser på människors religionstillhörighet. Det vi kom fram efter vi tittat på elevernas svar, är att eleverna har fördomar och att de ofta baseras på att de har otillräckliga kunskaper om religionerna. Ibland är det även så att de saknar ett ordförråd kring religiösa termer.
Något som genomsyrade de äldre elevernas intervjuer var att de många gånger var rädda för att ge fel svar. Det var inte lika tydligt hos alla men tendenser fanns. Hos de yngre fanns inte detta i samma utsträckning men de var också osäkrare på termer och saknade förkunskaper.
Innehållsförteckning
1 Inledning...7
1.1 Syfte och frågeställningar...8
2 Teoretisk bakgrund ...10 3 Metod ...16 3.1 Urval ...16 3.2 Datainsamlingsmetod ...17 3.3 Procedur...18 4 Resultat...19 4.1 Bild 1 ...19 4.2 Bild 2 ...24 4.3 Bild 3 ...28
5 Diskussion och slutsats ...32
5.1 De rätta svaren ...32 5.2 Fördomar ...33 5.3 Bildanalys ...34 Referenser...39 Bilaga 1...41 Bilaga 2...42 Bilaga 3...43
1 Inledning
Vi som skrivit den här uppsatsen heter Jennie Nilsson och Johanna Eminger Bengtsson. Vi har gått 7 terminer på lärarutbildningen och vårt huvudämne är religionsvetenskap och lärande. Det vi valt att inrikta vår c-uppsats på är elevers tolkning av bilder från religionsböcker. Vi har även tittat på vilken vana elever har av att titta på bilder och prata om dem.
Bilder finns överallt i vår vardag, vi ser dem varje dag, men reflekterar vi över deras innehåll och innebörd? Har fotografen tänkt på vad bilden förmedlar när den tagits? Påverkar bilderna vårt sätt att se på människor? Vi har valt att inrikta oss på synsättet hos elever när det gäller människors religionstillhörighet. Anledningen till detta val var att vi började fundera kring hur dagens läromedel i religion är utformade. Detta ledde vidare till tanken om pedagogen tillsammans med eleverna reflekterar kring de bilder som finns.
Vi har valt att använda intervjuer som undersökningsmetod. Intervjuerna är utformade så att vi visar ett antal elever bilder som vi valt ut ur olika läroböcker. Sedan ska eleverna få reflektera kring bilderna med hjälp av frågor som vi sammanställt. När vi valt ut bilderna lät vi studenter titta på bilderna för att se om våra tankar kring hur snabbt man dömer en bild stämmer och om man är van att titta djupare på bilder. När vi har varit ute på våra VFT-skolor under utbildningens gång har vi aldrig upplevt att man som pedagog har använt bilderna i läromedlen i sin undervisning. Att arbeta med bilder har överhuvudtaget inte varit vanligt i de klasser som vi varit i. Vår tanke är att de bilder som finns naturligt i elevernas närhet borde användas. Ofta säger bilderna i läroböckerna mer än texterna och det är fortfarande ofta så att läromedlen dominerar i undervisning i religion.
Utöver de bilder som eleverna har fått se har vi tittat på vilken sorts bilder som finns i dagens religionsböcker. Vilken bild ger de av religionerna och hur varierade är de? De religioner vi valt att fokusera på är de tre systerreligionerna; kristendom, islam och judendom. Anledningen till att vi bestämde oss för detta är att vi ville vara säkra på att våra intervjuelever hade lite baskunskaper om respektive religion.
De eleverna vi valt att göra undersökningen bland är indelade i två åldersgrupper för att vi vill kunna göra en jämförelse. Jämförelsen gjordes på vad som har förändrats på de åren som skiljer eleverna åt. Vi gjorde även en jämförelse av vad som skilde de yngre elevernas svar åt. Finns det något som skiljer eleverna åt på de olika skolorna, som vi gjorde intervjuerna på?
Genom strukturerade intervjuer, som baserats på bildanalys, med elever har vi
undersökt om eleverna har redskapen för att genomföra en bildanalys. Med hjälp av de resultat vi fått har vi även kunnat titta på elevernas synsätt och attityder. Detta har lett till diskussioner kring vad deras svar grundar sig på.
1.1 Syfte och frågeställningar
Vårt syfte med det här arbetet är att genom intervjuer med utvalda elever undersöka vilka synsätt de har på människors religionstillhörighet. Anledningen till att vi vill ta reda på detta är att vi upplever att det finns många förutfattade meningar när det gäller människors religionstillhörighet.
Vi vill undersöka om deras första intryck av bilder med anknytning till religion ändras efter en bildanalys. Har eleverna redskapen och erfarenheten för att kunna göra en bildanalys? Vi har valt att göra vår undersökning på yngre och äldre elever för att se om deras svar skiljer sig åt.
Anledningen till att vi har valt att undersöka de här två fälten är att vi anser att bilderna i religionsböckerna som används i skolorna kan väcka många tankar och frågor. Därför vill vi undersöka om eleverna kan reflektera över bilderna.
Frågeställningar:
• Har eleverna redskapen och erfarenheten för att kunna analysera och tolka bilder med anknytning till religion? Om inte; varför?
• Vilka skillnader finns i elevernas förkunskaper och synsätt på de olika religionerna beroende på ålder (12-18)?
• Ändras elevernas första intryck av människorna på bilderna efter bildanalysen har genomförts? Om deras första intryck ändras, hur ändras det?
2 Teoretisk bakgrund
I det här kapitlet kommer vi att redogöra för de teorier som rör vårt arbete. Vi kommer att skriva om bland annat människors sätt att se på bilder och varför bildanalys är ett viktigt redskap i vårt samhälle. Inom området bildanalys finns det ett stort antal olika bildanalyseringssätt, och vi har valt att ta upp två olika. Vi kommer även att redogöra för betydelserna av orden fördom och etnocentrism.
Vi har använt oss av bildanalys för att få fram elevernas bild av religion. Metoden vi utgått från under våra bildanalyser har vi fått från boken Bildspråk och bildanalys (1984) av Gert Z Nordström. Frågorna som vi har utgått ifrån när vi har skrivit våra intervjuer är:
1. Vad föreställer bilden?
2. Hur är bilden uppbyggd? Gäller också kontexten. 3. Vem vänder sig bilden till?
4. Vem är bildens sändare? 5. Vilket syfte har bilden?
6. Vilka grundvärderingar har bilden?1
De här frågorna har vi bara använt som mall. Vi var tvungna att förenkla språket och anpassa frågorna till eleverna som vi skulle intervjua. De frågor som vi slutligen använde ligger som bilaga 1.
När vi undersökte de teorier om ungdomars syn på religion fann vi att det är ett område där det inte finns så mycket skrivet. Den litteratur som vi hittat har ofta handlat om barn och deras livsåskådningar men det vi sökte efter var litteratur om religion och vilka synsätt och fördomar som finns bland barn och ungdomar. I boken Talande tro (2003) skriver Göran Larsson följande:
”Oavsett att religion och livsåskådningar kan spela en stor roll för hur människor ser på livet har lite forskning ägnats ungdomars syn på religion. Varken
religionsvetare eller religionsforskare i Sverige eller utomlands har generellt sett
visat något större intresse för kopplingar mellan ungdom, religion och identitet.”2
I Undervisa i religionskunskap (1993) skriver Sven-Åke Selander om att välja
perspektiv. Som exempel har han tagit bilden ”pelikan eller antilop”.3 Selander skriver om hur viktigt det är att man lär sig att se båda perspektiven i bilden om det inte kommer naturligt.4 Selander ställer frågan ” /…/ vad det är som händer när vi inte ser den ena eller den andra figuren från början?” Författaren liknar dessa två sätt att se på med religion, han menar att förr så godtog man ett perspektiv och höll sig till det, man fick hjälp att tyda och tolka livet. Man blev tillsagd att man skulle hålla sig till det rätta perspektivet. I den moderna religionsuppfattningen är det istället frågan om att växla perspektiv, vi vill ha så många perspektiv som möjligt men det finns en risk för att vi inte hinner sätta oss in i ens ett av dem. ”Meningen med religionskunskap är bl a att man i skolan skall få information om, debattera och värdera de tros- och
livsåskådningsperspektiv som finns i samhället, för att sedan själv kunna ta ställning.” 5 I Idrottspsykologi (2003) skriver Hassmén m. fl. att det är vanligt att man överskattar den egna gruppen och nedvärderar andra grupper med syftet att höja den egna gruppens status. Detta leder till ett ”vi och dom” tänkande. Detta är ett vanligt fenomen i
idrottssammanhang, när det ”egna” laget vinner är det ”vi” som har vunnit men vid förlust är det vanligt att man distanserar sig från laget och menar att ”dom” har förlorat. Detta beror på att grupptillhörigheten förstärker självidentiteten så länge den ger
positiva upplevelser.
Enligt boken Idrottspsykologis del om grupprocesser kan man dela in grupper i olika typer;
• Primär: familj och vänner.
• Sekundär: skolgrupper, idrottsföreningar (sociala grupper). • Psykologiska : könstillhörighet, etnicitet.6
2 Larsson 2003, s. 18 3 Se bilaga 3
4 Selander 1993, s. 93 5 Selander 1993, s. 95
En av platserna där barn möter bilder är i läroböckerna, därför vore skolan en lämplig plats för att utveckla förmågan att reflektera över bilder.I vilken mån skolböckerna bidrar till eller försvårar olika former av identifikation och gemenskap vet man inte men det finns studier på att det påverkar intrycket av det man läser om i läroböckerna.
Känner vi igen oss i bilden får vi troligtvis ett ganska bra intryck men är det däremot något nytt och främmande kan det bli motsatt effekt. Mai Palmberg skriver i sin bok
Afrikabild för partnerskap? (2000) om ”vi och dom” begreppet, att det inte behöver bli
vi och dom utan bara vi. Istället för att se det geografiska avståndet så menar Palmberg att man ska se likheterna istället för att hitta skillnader.
Människor i Afrika är inte nödvändigtvis ”dom”. De kan bli en del av ”oss” om man inte enbart talar om det som skiljer, utan också framhäver det som förenar och om man ser paralleller i behov och drömmar istället för att enbart se skillnader i villkor. Människor i Afrika kan bli en del av ”oss” om man definierar sin vi-känsla utgående från annat än geografiskt avstånd eller etniska definitioner. ”vi” kan till exempel vara alla ungdomar som tycker om ”world music” och afrikansk dans. ”vi” kan också vara stora grupper av kvinnor eller grupper av lärare.7
I boken Möten med bilder (2004) av Yvonne Eriksson och Anette Göthlund, står det bland annat att det idag finns en utbredd föreställning att människor, särskilt ungdomar har förmågan att tolka bilder. Men ofta är det så att de saknar verktyg för att analysera bilderna på ett djupare plan.8 Wærn m.fl. menar i boken Bild och föreställning (2004) att reflektioner kring det verbala språket har haft större betydelse än analyser av de visuella intrycken och uttrycken, under människans idéhistoria, trots bildens betydelse för människan. Detta är även våra erfarenheter från skolans värld då vi har märkt att fokus ligger på det skrivna ordet i dagens skola, när bilder väl används kompletteras de ofta med en förklarande text. En av förklaringarna kan enligt Wærn m.fl. vara att det kan vara svårare att förklara med bilder och det är lättare att det missförstås. ”Det är inte exponeringen i sig som gör att man blir en bra bildtolkare, för detta krävs verktyg och träning.”9
7 Palmberg 2000, s. 9
8 Eriksson. Göthlund 2004, s. 17 9 Eriksson. Göthlund 2004, s. 17
I både Bild och föreställning och i Möten med bilder diskuteras bilderna som en del av vår vardag. Eriksson och Göthlund poängterar att oavsett vem du än är så behöver du lära dig en metod för att ”se, tolka, och tala om bilder” Det som skiljer en student i konsthistoria från ett barn som vill ha glass är sättet de använder metoderna på. Men i båda fallen kan man tala om ett visuellt språk. Det är viktigt att man inte bara tittar på bilden och identifierar vad man ser utan att man också lär sig läsa bildens innehåll på ett djupare plan.
Bilder är en del av det mänskliga språket och ingår i vårt vardagsliv, ofta på ett mer avgörande sätt än en text. Vi kan inte ens uppsöka en offentlig toalett utan att kasta ett öga på dörren för att förvissa oss om att det är tillåtet att gå in där, d.v.s. om det finns en herre eller dam avbildad. Redan mycket små barn börjar tjata om glass när de får se vissa ränder och de lite större barnen komponerar sina julklappslistor utifrån bilderna i leksakskatalogerna. /…/ Vi kan alltså tala om ett visuellt språk. 10
Det finns många olika metoder och alla människor utvecklar någon sorts metod för att läsa av omgivningen. Men för att diskutera bilder på ett djupare plan behöver man utveckla och träna sin metod. För detta finns en del färdiga tekniker. En är den som vi använt oss av i vår undersökning, ur Bildspråk och Bildanalys (se bilaga 1) och en annan är den som Wærn mfl skriver om fem olika steg där man börjar studera grundläggande fakta för att sedan närma sig svårare analyser. De fem stegen är:
1. En materialanalys (är det en fresk eller kanvas?). 2. En form- och färganalys (hur är bilden komponerad?). 3. En innehållsanalys (vad förställer bilden?).
4. En genetisk analys (vilken tradition finns bakom bilden?).
5. En funktionsanalys. Funktionsanalysen kräver tillgång till konstnärens och beställarens intentioner.11
Båda metoderna går ut på att man går igenom ett visst antal steg som delar upp analysen i olika stadier. Det är vanligt att man glömmer de första stegen i analysen och kastar sig i de mer avancerade diskussionerna direkt.
10 Wærn, Pettersson, Svensson 2004, s. 7 11 Wærn, Pettersson, Svensson 2004, s. 35
Hur man närmar sig en bild är olika från person till person men även från situation till situation. Har man sett en liknande bild tidigare så har man kanske en förutfattad mening om bilden och gör möjligen en för snabb tolkning. Det kan även bero på vilken träning man har fått i att läsa bilder. Är man en van läsare av bilder kan man lättare urskilja detaljerna som är viktiga för bilden och som många gånger kan ändra
betydelsen av bilden, till exempel leenden, kläder och föremåls placering i bilden. Det är de här mindre delarna av bilden som kan tolkas.12 När man tolkar bilder är det ofta vilken bakgrund man har som påverkar vad man ser på bilden. Detta diskuterar författarna till boken Bild och föreställning. Som exempel tar de upp ett foto som föreställer en öppen spis med en tupp av järntråd och några målade ägg på.13 De flesta som levt länge i Sverige skulle förknippa föremålen på bilden med påsk. Men om vi skulle visa föremålen för någon som kommer från Asien eller Afrika så skulle vi
antagligen behöva förklara vad föremålen står för. Men vet alla det? Även om vi inte vet varje föremåls betydelse så pryder vi våra hem med dem varje år och får associationer till påsken av de här föremålen.
Två begrepp som vi anser är viktiga att reda ut i den här uppsatsen är ordet ”fördom” och uttrycket ”etnocentrism”. Khalid Salimi som skrivit boken Mångfald och
jämställdhet (1997) översätter ordet med:
”Att ha åsikter om andra utan att vilja se helheten, det är att ha fördomar. Ordet är självförklarande: fördomar innebär att man dömer en situation eller en människa, trots att man saknar en objektiv grund för att göra det. Fördomar kan vara både positiva och negativa.”14
Men när man slår upp ordet i nationalencyklopedin översätts det som något negativt. Alltså finns det här två olika översättningar av ordet. Vilken är då ”rätt”? Vi tror inte att någon är rätt eller fel då det handlar om vad människor lägger in för betydelse i ordet. Ofta är det så att fördomar skapas av schablonföreställningar som vi har av andra människor, som ”amerikaner betalar aldrig dricks” ofta är också dessa schabloner negativa. Men fördomar kan även uppkomma i samband med första intryck som till
12 Eriksson, Göthlund 2004, s.22
13 Wærn, Pettersson, Svensson 2004, s. 39 14 Salimi 1997, s. 15
exempel; ”den här författaren skriver alltid väldigt bra romaner. Och även om jag inte riktigt tyckte om den förra boken så kommer jag att läsa nästa. För han är en väldigt bra författare”. 15
Så här skriver Khalid Salimi om uttrycket etnocentrism:
”En del människor har fördomar inte bara mot en viss sorts människor, utan de ser med misstro på alla människor som är olika dem själva. Denna attityd, som brukar kallas etnocentrism, innebär att man gärna betraktar sina egna rättesnören och sitt eget beteende som ett slags norm. Det man själv gör är ”naturligt”, allt annat är milt sagt konstigt.”16
Detta handlar om fördomar på ett annat plan. Här har man inte fördomar mot en speciell person eller ett specifikt folkslag utan man kan tycka att alla som inte har samma
rättesnöre och värdesystem som man är, som Salimi skriver, konstiga. Ofta är detta kulturellt och finns i viss mån hos alla. De flesta har förmågan att tycka att ens eget sätt är det som är rätt och har svårt att förstå varför andra gör något annat. (Här har jag
tagit bort! Glöm ej att ta bort detta!!!)Detta behöver inte betyda att man ser ner på
andra kulturer utan att man mer ser sin egen kultur som unik och använder den som norm när man studerar andra kulturer.
Det vanligaste sättet fördomar yttrar sig är som stereotypa schablonföreställningar. Salimi menar att det intressanta med de här fördomarna är att det ofta finns en gnutta sanning i dem p.g.a. människor ofta verkar efter dem.17
15 Salimi 1997, s. 16 16 Salimi 1997, s. 16 17 Salimi 1997, s. 16
3 Metod
För att få svar på våra frågor har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer.
Anledningen till att vi valt intervjuer som undersökningsform är för att en av våra frågor krävde ett snabbt svar och så ville vi kunna ställa följdfrågor vid behov.
(HÄR HAR JAG OCKSÅ TAGIT BORT! Glöm ej att ta bort detta!!) Frågorna som vi har använt under intervjuerna har vi lagt som bilaga 1.
3.1 Urval
De som har intervjuats är sex elever från två sjätteklasser. Klasser är placerade på två olika grundskolor i två stora städer, skola nr ett är belägen i ett socialt belastat och segregerat område och klasserna är mångkulturella. Skola nr två ligger i utkanten av den mindre av de två storstäderna. Denna skola ligger i ett inte lika socialt belastat och segregerat område. Vi har även intervjuat fyra ungdomar i åldrarna 16-18. Anledningen till att vi har valt de här personerna är för att vi har en relation till samtliga. Relationen till de yngre eleverna har via våra VFT-perioder. De äldre eleverna har vi på ett eller annat sätt släktskap med. Eftersom en stor del av intervjuerna utgår från deras
tolkningar var det viktigt att vi hade en inblick i deras kunskaper och bakgrund. Det var även viktigt att våra intervjupersoner kände sig trygga under intervjun. Vi har valt att låta samtliga personer vara anonyma och kommer därför att benämna dem med andra namn.
Niklas: Niklas är en pojke som är tolv år. Han är född i Ryssland och kom till Sverige när han var sex år. Han har gått i förskola i både ryssland och Sverige. Han är kristen ortodox och är troende.
Aida: Aida är 12 år gammal och född i Sverige. Hennes föräldrar kommer från Irak och hon hennes familj är troende muslimer.
Nadja: Hon är 12 år gammal och troende muslim. Nadja är född i Sverige men hennes föräldrar kommer från Somalia.
Karin: Karin är 12 år. Både hon och hennes föräldrar är födda i Sverige och är troende protestant.
Tomas: Både Tomas och hans föräldrar är födda i Sverige. Han är tolv år och är troende protestant.
Björn: Björn är tolv och troende protestant. Han och hans föräldrar är födda i Sverige. Fredrik: Fredrik och hans föräldrar är födda i Sverige. Fredrik bor i en mindre stad i Sverige och är 17 år gammal. Han är inte troende.
Lisa: Lisa bor i en förort till en större stad i Sverige. Hon kommer ifrån Irak och är muslim.
Maria: Maria är född och uppvuxen i en större stad i Sverige. Hon är 16 år och är inte troende.
Frank: Han är 17 år och född i Irak. Han bor i en förort till en större stad i Sverige. Han är troende muslim.
3.2 Datainsamlingsmetod
I kvalitativa intervjuer ställs samma frågor till alla som intervjuas för att få en variation och för att senare kunna jämföra svaren. Boken vi har valt att utgå ifrån när vi beskriver vår undersökningsmetod är skriven av Alan Bryman och heter Samhällsvetenskapliga
metoder (2002). Tillvägagångssättet i en kvalitativ intervju är följande: utgångspunkten
är några allmänna frågeställningar, sedan väljs lämpliga intervjupersoner och en passande plats. I nästa steg sker insamlingen av information d.v.s. intervjuerna. När detta är färdigt tolkas informationen man fått och när detta är gjort redovisas resultatet och slutsatserna i en rapport.18 Vi har valt att använda oss av en strukturerad
intervjumodell. Frågorna har varit identiska för alla intervjupersonerna men vi har inte använt oss av svarsalternativ utan låtit våra intervjupersoner svara fritt. Martyn
Denscombe skriver i sin bok Forskningshandboken (2000) att strukturerade intervjuer har större likhet med frågeformulärmetoder än andra metoder. Anledningen till att vi har valt det här sättet, är att vi vill kunna sammanställa svaren på ett jämförbart sätt.19 Kritiken som riktas mot kvalitativ forskning är att undersökningarna är allt för
subjektiva och bygger ofta på forskarnas egna uppfattningar om vad som är viktigt. Det är även svårt att göra en generalisering till följd av att görs på ett fåtal personer.20
18 Bryman, A, s 252 19 Denscombe, M, s. 134 20 Bryman, A, s. 269
3.3 Procedur
Vi tog kontakt med två lärare för att se om vi kunde utföra intervjuer med några av deras elever. Vi hade planerat att lägga alla våra intervjuer i vecka 49 men på grund av tidsbrist i en av klasserna fick vi flytta fram dem till veckan därpå. För att veta vilka elever vi hade tillstånd att intervjua och för att kunna välja ut våra intervjupersoner skickade vi ut informationslappar till föräldrarna i de två sjätteklasser vi valt. När vi hade fått tillbaka lapparna valde vi bland dem som hade fått tillåtelse att intervjuas. Antalet som inte fick intervjuats har vi svårt att fastställa. Anledningen till detta var att informationsbrevet21 var utformat så att det bara skulle lämnas in om målsman gav sitt godkännande. Men uteblivna lappar kan även bero på glömska eller slarv.
Dokumentationen av intervjuerna med eleverna i skolår 6 skedde med hjälp av
videokamera och mikrofon. Dessa intervjuer var utformade som styrda samtal. De äldre eleverna vi skulle intervjua bor geografiskt spritt och inte i närheten av oss så vi var tvungna att utföra dessa intervjuer i ett diskussionsforum på internet. Alla intervjuerna gjordes enskilt och intervjuerna ute på skolorna skedde i ett angränsande klassrum och grupprum. Vår tanke var från början att avsätta 30 minuter till varje intervju men med de yngre eleverna tog intervjuerna ca 10 minuter. Intervjuerna som skedde över Internet var mellan en halv timme och en timme långa.
4 Resultat
När vi skriver vårt resultat kommer vi att redovisa vad eleverna sagt under intervjuerna. Våra intervjuer gick någorlunda problemfritt. De enda problemen vi råkade ut för var tekniska problem. När vi genomförde vår första intervju med Niklas kom svaren till första bilden inte med på kameran och vid andra intervjutillfället använde vi oss av en annan mikrofon som inte tog upp ljudet ordentligt. Ett annat problem som uppstod var att Lisas svar under bild två försvann delvis.
Vi kommer inte att ta med alla svaren på alla frågorna utan har valt ut de svar som gav något. De vi har tagit bort är de som inte har svarat något eller att svaret inte har varit relevant för vår analys. Detta innebär inte att vi har tagit bort svar som inte främjar våra tankar. När det gäller de äldre elevernas svar som är skrivna via ett diskussionsforum har felstavningen rättats för att göra texten förstålig. Det är fortfarande deras egna ord. Till de yngre eleverna fick vi ställa följdfrågor för att få mer utförliga svar. Den vanligaste följdfrågan vi fick ställa var: ”Vad ser du mer på bilden?”. Detta behövdes inte i samma utsträckning till de äldre, då deras svar oftast var mer detaljerade. En fråga som vi valt att inte redovisa var ”Har du något mer att tillägga om bilden?”. Denna fråga ställdes sist men eftersom den inte besvarades av någon såg vi ingen anledning att ta med den.
Bilderna som vi använt i våra intervjuer har vi lagt med frågorna som tillhör, detta för att läsaren lättare ska kunna följa med elevernas tankar. Under första och sista frågan kommer vi att skriva en liten kommentar med våra tankar om svaren vi fått. Vi kommer även att ha en sammanfattande slutkommentar efter varje bild. För att underlätta för läsaren har vi valt att föra samman första och sista frågan vi ställde. Men det är viktigt att tänka på att frågan ”Tror du fortfarande att människorna tillhör den/de religionen/er du sa från början?” är ställd efter att analysen är gjord. Till varje bild beskrivs vilken religionstillhörighet människorna på bilderna tillhör och var bilderna är hämtade.
4.1 Bild 1
På denna bild är alla människor muslimer. Bilden är hämtad ur Bilder till religion som är skriven av Lennart Göth och Michal Hudak.22
Vilken/vilka religion/er tror du människorna på bilden tillhör?
Maria 16: De svartklädda tillhör Islam. Barnet och kvinnan med pälskappa som står vid
barnet är judar.
Fredrik 17: Islam, kanske de där bak gissar jag är muslimer, men de där fram behöver
nödvändigtvis inte vara det. Judendomen?
Lisa 18: Svårt att säga, eftersom jag bara ser baksidan av de två sjalklädda
människorna, så kan jag inte avgöra om de är nunnor, eller muslimer, jag tror att de är muslimer, kristna, eller judar kan tyvärr inte säga det de kanske till o med e buddister eller hinduer.
Frank 17: Jag tror att kvinnorna med slöjor är muslimer, mannen, dotter samt mamman
är judar.
Aida 12: Islam
Nadja 12: Jag tror att de med slöjorna är judar och de andra är kristna. Karin 12: Muslimer, de i bakgrunden. Judar, kvinnan o barnet
Tomas 12: Judendom, kvinnan och barnet och de andra kan vara vilken som helst.
Björn 12: Islam.
Tror du fortfarande att människorna tillhör den/de religionen/er du sa från början?
Maria 16: Japp
Fredrik 17: Nej, jag tror de svartklädda är kristna, kvinnan och barnet är kanske också
kristna?
Lisa 18: nej dom kanske inte tillhör någon religion alls, jag sa ju kanske 5 olika. Frank 17: På sätt o vis ja, för mannen skulle annars ha varit klädd i vitt om han vore
muslim.
Aida 12: Dom i bakgrunden tillhör Islam och kvinnan och barnet är judar.
Nadja 12: Jag tror att hon i pälsen också tillhör Islam. Men jag är inte så säker för hon
har inte slöja eller något sånt som de andra har.
Karin 12: Ja.
Tomas 12: Nu tror jag att alla judar. Björn 12: Kanske de i svart är judar.
Vad ser du på bilden?
Maria 16: Två kvinnor som är heltäckta och en man med mustasch som står med
ryggen mot kameran. En kvinna och ett barn som ser ledsna ut står snett mot kameran, med vita kläder och en till kvinna som man knappt ser också med ryggen mot kameran, de är utomhus och har säkert inte med varandra att göra utan bara passerar varandra.
Fredrik 17: Jag ser en herre längst bak, eller i högra hörnet, han har mörkt hår och
glasögon, framför honom, gåendes i samma håll, tre damer varav två med svart slöja av något slag. De är svartklädda som mannen framför dem. En ung kvinna med ett barn, hon bär päls och barnet bär en huva av något slag. Kvinnan utan slöja ser någorlunda välbärgad ut.
Lisa 18: Någon slags folkmassa, där folk antigen ska någonstans eller väntar på något.
En dam, klädd i en pälsjacka, ser ut att vänta på någon eller något med vad jag skulle gissa på är hennes dotter. Bilden är svart och vit, kan va en bild från en tid tillbaka, eller nyligen tagen, kamerans skick är inte på topp i alla fall.
Frank 17: en mamma och en dotter står och väntar på något, kanske en bil. mamman
verkar lte stressad och vill komma därifrån, dottern väntar med. Två kvinnor med heltäckt slöja är på väg framåt i en mans sällskap, en kvinna som går ensam går bakom de svarklädda, med en halsduk.
Aida 12: De har såna kläder där man inte ser ögonen, så man inte kan se benen. Det är sex människor på bilden, alla ser inte likadana ut, det är två med svarta kläder och hon har mer kläder där man ser henne. Hon har en pälsjacka och det är en man med på bilden och jag tror det är ett barn också. Det är två stycken som har slöjor på sig.
Nadja 12: En liten flicka med en jacka och en sjal, alltså en sjal över halsen bara. En
slöjor på sig. Jag tror det är Islam för jag har sett kvinnor här på skolan och de har allting svart på sig.
Karin 12: : En kvinna och ett barn som är vitklädda och sen fyra andra personer som
har svarta kläder. Det är en man, barnet kanske är en pojke, jag vet inte. De svarta har täckt över hela kroppen, kvinnan har en pälsjacka och barnet har en vanlig jacka.
Tomas 12: En mamma och mammans barn och det i en kyrka. De är lite oroliga kanske
det är tre människor bakom dem, som ska gå till en grav kanske, för att sörja. Det är bara män i bakgrunden och en av männen har en vanlig rock, de andra två har lakan så man inte riktigt ser.
Björn 12: Såna nunnor typ och ett barn och en mamma och en man. Mamman har en
skinnrock och pojken har en jacka med en luva och de andra har svarta kläder. Någon man inte ser huvudet på har en halsduk. Jag ser sex stycken på bilden. De står i en kö eller nåt.
Hur tror du människorna på bilden känner sig?
Maria 16: Jag kan inte veta hur muslimerna känner sig för jag kan inte se deras ansikte.
men kanske så är kvinnan med barnet orolig, för hon har en bekymrad blick.
Fredrik 17: Svårt att säga, kvinnan längst fram blickar ut över något, hon ser oroad ut.
Flickan ser dyster ut. De andra ser jag inte ansikten på men jag skulle väl gissa att de är allvarliga.
Lisa 18: Damen ser tillsammans med dottern lite bekymrad ut, antingen känner hon sig
utstött eller så orkar hon inte vänta på bussen varit inställd två gånger i rad, svårt och säga, eftersom man oftast kan avgöra en persons humör på ansiktsuttrycket deras ryggar säger inte mig så mycket.
Frank 17: Jag tror mamman och dottern är ensamstående och mamman har klätt upp
sig väldigt mycket mer än andra för att synas och kanske hitta en romans med en man. Kvinnorna med sjalar som mannen promenerar med känner sig neutrala, en vanlig dag ute på stan.
Aida 12: De två i slöjorna, de känner sig lite mer annorlunda än de andra, de har lite mer annorlunda kläder. Jag vet inte hur mannen känner sig. Kvinnan i pälsen tycker kanske att det är jobbigt att ha såna som de (slöjor).
Nadja 12: Lite ledsna, de ser inte så glada ut.
Karin 12: De i svart känner sig lite rädda och kvinnan och barnet känner sig som
Tomas 12: De känner sig oroliga. Björn 12: Som en vanlig dag typ, glada.
Vad känner du när du ser bilden? Maria 16: Jag känner inte något Fredrik 17: Olika levnadsförhållande.
Lisa 18: Eftersom bilden har så mycket svart i sig, då den dessutom är svart och vit så
får jag kanske bara någon slags tråkig känsla, med tanke på den tjocka pälsjackan så är det säkert kallt också.
Frank 17: Jag känner elände på något viss. Det känns som ett väldigt religiöst land de
bor i och att gränserna är väldigt strikta, man kan inte ha lika roligt eller göra som man skulle vilja göra, man är instängd i en religion.
Aida 12: Jag tycker också det är lite jobbigt att ha slöja, jag tycker det ser jobbigt ut för
dem.
Nadja 12: Orolig, för jag vet inte vad som händer. Karin 12: Lite så, jag tänker på krig.
Tomas 12: Orolighet.
Björn 12: Jag vet inte, typ glad.
Varför tror du bilden har tagits?
Maria 16: Jag tror inte bilden har något syfte utan bara togs eller kanske en bild för att
visa hur det är i andra länder.
Fredrik 17: För att visa de religiösa skillnaderna mellan folk.
Lisa 18: Jag vet inte, det kanske ngn som ska göra en kalender men har förfärlig smak Frank 17: För att visa två helt olika religioner, från hur folk klär sig till hur de känner
för varandra.
Aida 12: Vet inte.
Nadja 12: Kanske till en tidning eller nåt.
Karin 12: Det kanske är till en tidning, där det ska stå något under.
Tomas 12: Jag vet inte kanske är det någon so spionerar och det är därför de är oroliga. Björn 12: Kanske för att det skulle vara nåt för kyrkan.
Slutkommentar: När eleverna har beskrivit hur människorna på bilden känner sig har
de använt ord som; orolig, bekymrad och dyster. De har själva fått känslor som ofta kan tolkas som negativa. Två av eleverna har nämnt religiösa skillnader, från hur folk känner sig till hur de klär sig.
4.2
Bild 2
Mannen och skuggorna på bilden tillhör Judendomen. Bilden är hämtad ur läroboken
Söka svar som är skriven av Leif Eriksson, Malin Mattsson och Uriel Hedengren.23
Eleverna fick se originalbilden som är i färg.
Vilka religioner tror du människorna på bilden tillhör? Maria 16: Judar, mannen som står mot väggen kanske är muslim. Fredrik 17: Enkelt, Judendomen. De står framför klagomuren.
Frank 17: Judendom pga. ”judemössa”. Jag vet inte vad de i bakgrunden är. Niklas 12: Judendom, skuggorna ser ut som Rabbiner.
Aida 12: Han som står mot väggen tillhör Judendom och skuggorna är kristna. Nadja 12: Mannen mot väggen är jude och skuggorna är kristna.
Karin 12: Alla tillhör Islam.
Tomas 12: Han som står mot väggen är muslim. Skuggorna tillhör något som är emot Islam eller som inte gillar judar.
Björn 12: Alla tillhör Judendomen.
Tror du fortfarande att människorna tillhör den/de religionen/er du sa från början?
Maria 16: Ja
Fredrik 17: Utan tvekan.
Frank 17: Mannen är jag säker på att han är jude, kvinnorna har jag väldigt svårt att
bedöma men utgår från att de är judar/kristna.
Niklas 12: Ja Aida 12: Ja Nadja 12: Ja Karin 12: Ja Tomas 12: Ja Björn 12: Ja.
Vad ser du på bilden?
Maria 16: Det är en vägg som jag tror är klagomuren och det står en man med ansiktet
mot muren och det ser ut som han ber till väggen. Två skuggor som är två judar och man ser det p.g.a. deras hatt och håret som är vid sidorna av deras huvuden. Mannen mot muren har rosa skjorta fula jeans en mössa men som bara täcker toppen på. men kan tro att han smeker väggen på respektfullt sätt. Medelålders, utlänning.
Fredrik 17: jag ser en man, lutad mot en stor mur. Han har en liten hatt på sig (kommer
inte ihåg vad dem heter) två män skuggas på muren. De har hattar och långt hår och de sitter på stolar.
Frank 17: Två kvinnor med ganska höga hattar, skulle nog tro att de också vore judar.
En man som är jude står och kollar genom ett hål i en stor vägg, bakom honom ser man två kvinnor i skuggan med hattar som verkar hålla i något slags verktyg för att slå mannen, han tjuvtittar kanske på något. Kvinnorna är kristna.
Niklas 12: Man ser en människa och två skuggor och en vägg. Man ser skuggan av han
som står mot muren. Det ser ut som den ena skuggan äter en kycklingklubba. En del av muren är borta.
Aida 12: En man står lutad med ansiktet mot väggen. Två stycken som sitter men jag
ser bara att de har hattar på sig. Väggen ser gammal ut.
Nadja 12: Man ser två skuggor och en man som står lutad mot en vägg och gör
någonting, räknar kanske. Han har en sån sak, vad heter det nu igen, mössa, nej. Jag har sett det när vi kollat på film om Judendom så har de såna när de ska bli vuxna eller vad var det, Bar mitzva. Ena skuggan har en liten fågel på axeln och sen har de någonting, man kan inte se så mycket, man ser bara svart och skugga.
Karin 12: En man som står med huvudet mot väggen. Sen ser man två skuggor som
mössa på huvudet och de andra två har hatt. Jag tror att de typ hotar honom. De står vid en stenvägg.
Tomas 12: En man som har blivit tagen av två vakter och vakterna har sagt till mannen
att ställa sig mot väggen och kolla in i den. Ser ut som vakterna kanske dödar honom, för det ser ut som de har såna vapen där bak och sånt. Man ser inte ansiktena på någon av människorna. Väggen är gammal.
Björn 12: Det är två skuggor med hatt på sig och en man som står intill väggen med en
sån liten hatt på huvudet. Det är en stenvägg. De i skuggan har en hatt, en ganska hög hatt på sig och så hänger något från deras öron typ, kanske hår. Sen ser det ut som de har en käpp eller nåt. Mannen mot väggen är rädd, han gömmer sig. Kanske tvingar skuggorna honom att stå så.
Hur tror du människorna på bilden känner sig?
Maria 16: Jag kan inte se skuggorna men mannen med rosa skjorta ser man bara
bakifrån, men man kan tro att han är ångerfylld.
Fredrik 17: Jag tror de känner en knytning till muren, att de uppnår något spirituellt. Lisa 18: Samma sak här, jag ser inte deras ansiktsuttryck så det är svårt för mig att
avgöra, mannen kanske har hittat ett hål på väggen och är jättenyfiken på vad som finns bakom, hans kompisar bakom kommer kanske snart ikapp och också vill titta, p.g.a. deras nyfikenhet
Frank 17: Mannen på bilden känner sig road medan kvinnorna är arga för det han gör. Niklas 12: Han som står mot muren är nervös, det ser ut som polisen vill ta honom. Han
ska ställa sig mot väggen. Skuggan närmast honom vet jag inte, kanske vill han skjuta honom, jag vet inte.
Aida 12: Jag vet inte men jag tror inte att han känner sig bra av de två andra. Och de
andra två verkar normala.
Nadja 12: Mannen mot väggen kanske gråter, eller kanske han gör något annat men det
ser ut som han är ledsen för mig. Skuggorna ska kanske ta honom, de är kanske lite arga.
Karin 12: Jag tror mannen känner sig hotad och rädd och de andra två som vanligt,
ingen känsla.
Tomas 12: Mannen mot väggen är orolig och vakterna är arga och sura. Björn 12: Mannen är rädd och skuggorna är kanske också rädda.
Vad känner du när du ser bilden?
Maria 16: Jag känner med mannen, han ser sorgsen ut och det gör mig lite sorgsen Fredrik 17: Värme. att en så gammal religiös symbol som fortfarande används
existerar
Lisa 18: Jag känner att jag borde känna någonting att bilden kanske vill säga någonting
men jag kan inte sätta finger på vad.
Frank 17: Jag känner hat för mannen som gör saker som han inte borde göra, är han så
uttråkad?! För kvinnorna känner jag en strävan för rättvishet.
Niklas 12: Jag får också en nervös känsla. Aida 12: De verkar mer glada än han.
Nadja 12: Att det är en lite konstig bild. För jag har inte sett en sån bild innan. Karin 12: Jag tycker synd om han som står mot väggen.
Tomas 12: Krig.
Björn 12: Inget speciellt. Vet inte.
Varför tror du bilden har tagits?
Maria 16: Jag tror inte det finns en anledning. Fredrik 17: Som ett exempel på Judendomen.
Lisa 18: Mannens dröm kanske alltid har varit att bli en fotomodell, väggen kanske är
antik, någon har kanske just köpt sin första kamera .
Frank 17: I något kristet land.
Niklas 12: Jag vet inte, kanske för att se vem som ville skjuta honom.
Aida 12: För att visa vem som är jude och hur han känner sig för de två (skuggorna). Nadja 12: Kanske för att visa hur andra känner sig.
Karin 12: Jag tror inte det är någon speciell anledning.
Tomas 12: Kanske för att visa hur det var i kriget och sånt. Att man blev ställda mot
väggen av vakterna och vakterna riktar vapnet mot dom kanske.
Björn 12: Ingen aning.
Slutkommentar: När vi pratade med Maria om den här bilden beskrev hon att mannen
stod vid något som hon trodde var klagomuren och att han ”smeker väggen på ett respektfullt sätt”. Hon pratar även om hans mössa men hon ändrar inte sitt första uttalande om att mannen är muslim. Under analysens gång är det många som beskriver
mannen är rädd eller ledsen och att skuggorna är arga, hotar eller ska döda honom. Fredrik däremot uppfattar bilden som spirituell och att det är en varm bild för ”att en gammal religiös symbol som fortfarande används existerar”.
4.3 Bild 3
Pojken på bilden är kristen. Läroboken som bilden är hämtad ur heter Grundbok
Religion. Boken är skriven av Marianne Abrahamsson.24 Originalbilden som eleverna
fick se är i färg.
Vilken religion tror du människan på bilden tillhör? Maria 16: Islam eller kanske Kristendom
Fredrik 17: Kristendomen
Lisa 18: På väggen ser det ut som om ett kors har målats upp, lilla pojken eller kanske
flickan står bredvid den, så man kan ju tro att den personen är kristen men, det kanske bara är en vanlig liten individ som sitter på ett kors, om jag hade stått där hade det väl inte behövs betytt att jag är kristen.
Frank 17: Kristendom.
Niklas 12: Det är svårt men jag tror buddism. Nadja 12: Kristen Karin 12: Kristendom Tomas 12: Kristendom Björn 12: Islam. 24 Abrahamsson 1997, s. 77
Tror du fortfarande att människan tillhör den religionen du sa från början? Maria 16: Att han är kristen
Fredrik 17: Ja
Lisa 18: Nej jag kan fortfarande inte bestämma sånt med hjälp av en bild
Frank 17: Ja. Om det är ett Jesuskors, det ser inte riktigt ut så men jag utgår från att det
var lite dåligt målat.
Niklas 12: Nej jag tror det är Kristendom. Nadja 12: Nej, jag tror han tillhör Islam Karin 12: Ja.
Tomas 12: Ja Björn 12: Ja
Vad ser du på bilden?
Maria 16: en svart pojke som ber till ett kors som är målad på en vägg. pojken har
någon vit klädseln på sig
Fredrik 17: Jag ser en afrikansk pojke som tillber ett ritat kors på en vägg han har en
vit kappa på sig han tillber den, ger en bön.
Lisa 18: En mörkhyad pojke/flicka i tidig ålder som är klädd i ett vackert vitt "hölje",
han står vänd mot en stenvägg där någon målat ett kors i vitt som sedan fylls ut i gult och slutligen grönt ansiktet syns halvt i profil.
Frank 17: Jag ser en ung liten pojke som är svart och klädd i vita religiösa kläder och
som ber till sin gud. På väggen är det ett kors och han ber säkerligen därför till Jesus.
Aida 12: En pojke som verkar stå och be vid ett kryss. Han verkar inte vara glad, han
står och ber framför men jag vet inte hur han känner. Det ser ut som en vägg där korset sitter. Han har vita kläder med en sån luva.
Niklas 12: En pojke som ber, han bär en vit klädsel, det finns ett kors och det ser ut som
en gång under korset.
Nadja 12: Jag ser ett kors, jag tror att det är gräs eller något som de tillverkat runt korset och jag ser en pojke, med en vit, vad ska jag kalla det, kanske en klänning, lite av en klänning, eller en mantel. Han ber fast det gör inte kristna va? Fast jag vet inte om kristna ber.
Karin 12: En pojke som sitter och ber vid ett kors. Han har en vit, det ser ut som ett
skynke, kappa av vitt tyg på sig. Korset är vitt sen går det ut i gult sen längst ut är det grönt. Det är väldigt soligt.
Tomas 12: En pojke som ber till gud, det är fattigt där. Pojken har vita kläder och det är
mest vägg och mark och ett sånt stort kors framför honom. Först ett stort kors av sten och sen ett vitt inuti det stora.
Björn 12: En svart pojke som har ett vitt skynke eller en klänning eller någonting eller
kanske är det en tjej. Sen så är det en sten med ett kors i, stor sten och litet kors. Han ber.
Hur tror du människan på bilden känner sig? Maria 16: Kanske vilsen och därför ber han
Fredrik 17: Spirituell, om det inte är så att han blivit berövad sin gamla religion Lisa 18: Det ser ut som att han vill uttrycka sig på något sätt, på vilket kan jag inte
avgöra.
Frank 17: Jag tror att han känner sig olycklig, han bor i ett land där det är väldigt varmt
och ont om mat, kanske ber han till guden om hjälp till mer föda.
Niklas 12: Han känner kraften han får av till de han ber. Han får en upplevelse. Aida 12: Han känner sig inte så glad, jag vet inte det är någon som har dött. Nadja 12: Vanlig, inte glad eller ledsen.
Karin 12: Glad Tomas 12: Ledsen Björn 12: Glad
Vad känner du när du ser bilden?
Maria 16: Jag känner att han är fattig och han behöver guds hjälp Fredrik 17: Empati gör pojken, han ser rätt fattig ut
Lisa 18: Inget speciellt, kärlek till det lilla barnet kanske, och så tycker jag det är så fint med såna vita dräkter
Frank 17: Jag känner att jag tycker väldigt synd om pojken. Han ser ut att vara väldigt
religiös och inte som andra pojkar. I en annan värld kanske han skulle komma mycket längre än andra bara han hade haft möjligheterna som han kanske inte har i det landet han bor i.
Niklas 12: Det är en mäktig bild. Jag tycker den ser mäktig ut. Aida 12: Att det inte verkar så bra.
Nadja 12: Lite som innan, fast lite, för jag förstår inte så mycket av bilden. Jag vet inte
vilken religion han tillhör. Och det ser ut som han ber och det är ett kors där, jag vet inte.
Karin 12: Jag tycker det känns varmt för det ser så varmt ut. Tomas 12: Kanske orolig för fattigdom
Björn 12: Vet inte, inget speciellt.
Varför tror du bilden har tagits?
Maria 16: Kanske för att visa hur mycket respekt dom har för sin gud Fredrik 17: Visa missionsarbeten i Afrika
Lisa 18: Kan inte säga det, mamma kanske vill ta kort på lilla sonen eller dotter. Frank 17: Jag tror att bilden har tagits för att visa att det fortfarande finns unga
religiösa pojkar som hur än omständigheterna lyder ändå ber till gud.
Niklas 12: För att man ska prisa den man ber till.
Aida 12: För att visa hur han är. Och hur han känner sig och vilken det är Nadja 12: För att berätta hur det är i andra länder.
Karin 12: Man brukar ju ta bilder ibland med familjen så jag tror att det är en sån bild. Tomas 12: För att visa hur barnen kan ha det och får be till gud för att få mat.
Björn 12: För att han ber, jag vet inte.
Slutkommentar: ”Han ber fast det gör inte kristna va? Fast jag vet inte om kristna ber”.
Nadja har väldigt svårt att bestämma sig för vilken religion pojken tillhör. Det som gör henne förvirrad är att han ber. Nadja ändrar sig efter analysen och tror att pojken är muslim. Bilden får många av eleverna att tänka på fattigdom, det är till och med så att Fredrik nämner missionsarbete.
5
Diskussion och slutsats
Här kommer vi att diskutera och dra slutsatser av de resultat vi har fått fram i vår undersökning.
I det här avsnittet kommer en viss generalisering att förekomma. Slutsatsen bygger på de elever vi har intervjuat och är inte allmängiltig. Nedan följer de frågeställningar vi använt oss av.
• Har eleverna redskapen och erfarenheten för att kunna analysera och tolka bilder med anknytning till religion? Om inte; varför?
• Finns det några skillnader på elevernas förkunskaper och synsätt beroende på ålder (12-18)?
• Ändras elevernas första intryck av människorna på bilderna efter bildanalysen har genomförts?
5.1 De rätta svaren
Vi upptäckte ganska snabbt att de äldre eleverna överlag var rädda för att ge fel svar på våra frågor. Även om vi redan i början sagt att det inte fanns några rätta eller felaktiga svar. Fredrik frågade efter att ha svarat på frågorna till den första bilden om han skulle få ”de rätta svaren” när intervjun var färdig. Detta är något som vi själva känner igen, att man som elev känner sig osäker på vad det är pedagogen vill ha för svar. Lisa däremot var inte lika tydlig som Fredrik med att visa att hon ville svara rätt. När vi tittar närmare på hennes svar upptäckte vi att hon går in för att inte svara stereotypt och på så sätt blir hennes svar svävande och ger inte något direkt svar på frågorna. Lisa har visat att hon inte vill sätta in människor i ”fack” när det gäller religionstillhörighet. Detta syns tydligt på första frågan på bild tre, där hon även efter resonemang kring korset inte vill koppla personen på bilden med Kristendom. När det gäller Maria och Frank anser vi att även om de också är formade efter att det finns ett rätt svar så är de mer flexibla i sina svar och inte rädda för att svara fel på våra frågor. Enligt vår åsikt visade de yngre barnen inte lika stor tendens till att vilja ge de rätta svaren. Möjligen kan man sluta sig till att detta beror på att de inte har blivit lika formade av skolan ännu, utan lär fortfarande för att det är kul. Med formade menar vi att de inte ännu upplever den press som kommer utav t.ex. betyg. Betygen medför att eleverna tänker mer på vilka svar pedagogen vill ha
och tänker många gånger enkelspårigt. Vi anser även att det är lätt för pedagogen att falla in i ett mönster där hon/han har alla rätta svaren och känner att det blir för svårt och mer arbete med att diskutera med eleverna och resonera kring vilka olika svar som kan finnas. Kanske var det det som hände när vi ställde våra frågor. Vi ”blev” lärare och utstrålade, med hjälp av våra frågor att det finns ett rätt och ett fel svar. Det kanske hade sett annorlunda ut om vi hade använt oss av en annan metod eller om vi hade valt att inte ställa frågan om vilken religionstillhörighet människorna på bilden har, en gång till. Anledningen till att vi valde den här metoden framför andra var framförallt att vi
upplevde att den var lätt att ”ta ner” på elevernas nivå. Att vi valde att ta med frågan om religionstillhörighet var våra tankar kring dömandet. Vi sökte efter ett svar på vår tes om att man dömer en bild lika fort som man dömer en person som kommer in i ett rum. Vi ville även se om vi kunde få fram ett svar till varför det var så. Tanken var inte att vi skulle se om eleverna hade fördomar för det visste vi sen innan att alla människor har. Utan tanken var däremot att se hur de tar emot en bild och hur de uppfattar den. Deras tolkningar handlade ibland om okunskap vilket troligtvis bidrog till deras sätt att se bilden.
5.2 Fördomar
När vi funderade över vilken inriktning vi skulle ha på vårt arbete, började vi prata om fördomar. Det vi upptäckte då var att vi inte kunde komma fram till om fördomar både kunde vara positiva och negativa och vad egentligen en fördom är. När vi har slagit upp ordet fördom fick vi reda på att det har en negativ betydelse men detta stämmer inte överens med våra upplevelser av ordet. Våra tankar kring ordet fördom är att det både kan vara positivt och negativt. Med detta menar vi att om man tittar på ordet som det ser ut och delar upp det, för-dom, så anser vi att det betyder att man att man dömer någon på förhand. Detta jämför vi med ett första intryck av något eller någon, som kan både vara positivt och negativt. Salimi menar att ha fördomar är om man bildar sig en uppfattning av en människa utan att se hela människan. Han anser också att en fördom både kan vara positiv och negativ. Detta stärker våran uppfattning av vad en fördom är och hur det kan tolkas.
När vi har undersökt elevernas synsätt på människor och religion har vi tittat på deras fördomar, både positiva och negativa. För att visa vad vi menar, så kan vi ta ett exempel
från våra intervjuer. Det vi pratar om här är extra tydligt i bild ett. Den åsikt som är vanligast bland dem som vi intervjuade var att de i svarta slöjor var muslimer eller som i något fall nunnor men bara ett fåtal tror att kvinnan och barnet kan tillhöra något annat än Kristendom eller Judendom. Någon av förklaringarna till varför det är så är att kvinnan och barnet ser välbärgade ut. När de i svarta slöjor blir utpekade för att vara muslimer eller nunnor är det en bild som eleverna bär med sig från t.ex skolan och media men detta gör inte bilden negativ. Elevernas synsätt är inte grundat på en negativ bild utav nunnor eller muslimer men de har en bild av att ingen annan kan ha
heltäckande svarta kläder på sig. Ett mer negativt synsätt är den bilden de har av kvinnan och barnet, här antar flera av våra intervjuade att de är judar eller kristna. När vi sedan frågade varför, svarade eleverna att det är för de ser mer välbärgade ut eller för att kvinnan och barnet inte hade heltäckande svarta kläder på sig. Vi anser att det här synsättet är mer negativt eftersom att det bygger på en bild av att man tillhör en viss folkgrupp, framförallt judar, om man har pengar.
5.3 Bildanalys
I vår undersökning och med hjälp av den teorin vi valde att utgå ifrån, har vi tittat på elevernas förmåga att analysera bilder. Utifrån elevernas svar har vi kommit fram till att eleverna, både de yngre och äldre hade svårt att göra en djupanalys av bilderna utan svarade oftast bara på våra frågor. Det som har skilt sig är att vi inte behövt ställa
följdfrågor i samma utsträckning till de äldre eleverna. Anledningen till detta är att deras svar var mer utförliga. Detta visar på en större förförståelse och större förkunskaper. Men även om deras svar var utförligare så gick de inte in på djupet i bilderna. De flesta gångerna skrapade de bara på ytan på bilderna. Vi gjorde ett medvetet val att inte ställa så många eller inga följdfrågor till alla eleverna. Detta för att få en inblick i vilken utsträckning de hade erfarenhet att arbeta med och analysera bilder. Vi anser att eleverna saknar, förutom redskapen till att analysera, förkunskaperna i religion som krävs för att de ska kunna ändra sin uppfattning. När vi talar om att eleverna ska ändra sin uppfattning så ville vi att eleverna skulle reflektera över sitt svar. Tanken var att de själva skulle upptäcka om de sagt något i samtalet som kunde ha tytt på att människorna på bilden tillhörde en annan religion än den som de först påstått. Fokus låg inte på att de
kom fram till ”rätt” svar. När eleverna har beskrivit vad de ser på bilderna har vi lagt märke till att de ibland saknar grundläggande religiösa termer. Några exempel på detta är: Som exempel när Aida beskriver bild 3 med orden; ”En pojke som verkar stå och be vid ett kryss” Ett andra exempel är Franks förklaring av vilken religion personerna på bild 2 tillhör; ”Judendom p.g.a. ”judemössa””. Ett sista exempel är Nadjas förklaring av en judisk kippa; ” Han har en sån sak, vad heter det nu igen, mössa, nej. Jag har sett det när vi kollat på film om Judendom så har de såna när de ska bli vuxna eller vad var det, Bar mitzva.”
Men vad beror deras ”okunskap” på? I kursplanen står det att eleverna ska kunna redovisa de viktigaste delarna ur kristendomen och känna till grundläggande religiösa termer men detta gäller även de andra världsreligionerna. Men ser det ut så på skolorna? Läggs lika mycket kraft på alla världsreligionerna eller sitter man fortfarande ”fast” i kristendomen? Och även om detta görs så har, i alla fall våra intervjuelever, stora brister i sitt religiösa ordförråd och detta gäller alla religionerna. Som våra exempel ovan visar så var det likadant i båda åldersgrupperna och då de inte kunde se vilken religion som människorna på bilderna egentligen tillhörde berodde det ofta på att de antingen
saknade ord och kunskap kring symbolerna på bilderna eller att de hade svårigheter med att koppla ihop symbolerna med rätt religion. Som vi tidigare nämnt skriver Sven-Åke Selander i sin bok Undervisa i religionskunskap om vad meningen med
religionsundervisningen i skolan är. Men för att eleverna ska kunna göra detta behöver de språk. Utan det här språket blir det svårt för eleverna att bilda sig en uppfattning om religionerna. Det samma gäller för elevernas förmåga att göra en bildanalys. Vi anser att skolan vore en bra plats att träna sig i bildanalys är för att vi menar att alla behöver den här kunskapen. Ofta är det så att det bara är de som har ett speciellt intresse som får tillgång till redskapen som behövs men verkligheten ser ut så att alla exponeras för bilder och ställs inför tankar och frågor kring dem.
Om eleverna inte har ett språk att använda kan de heller inte gå djupare in i bilden. Så när vi lade fram våra bilder till våra intervjuelever saknade de många viktiga delar för att kunna genomföra ett givande samtal om bilderna. Det samma gäller på andra hållet, vi som intervjuare saknade också grundläggande kunskaper för att kunna genomföra intervjun på ett sätt som inte hade styrt eleverna så som det blev nu. Vi har även märkt
av dessa brister i intervjuerna när vi sedan skulle analysera deras svar på ett uttömmande sätt.
När Maria fick frågan vilken religionstillhörighet mannen vid muren på bild två hade svarade hon att han var muslim. Senare i samtalet framgick det att hon trodde att mannen smekte en vägg som kunde vara klagomuren. Men trots detta ändrar hon inte åsikt angående mannens religionstillhörighet. Detta anser vi kan bero på Marias oförmåga att koppla ihop religiösa symboler (klagomuren) med människor. Men i Nadjas fall (bild 3) finns en okunskap om Kristendom, där Nadja menar att pojken troligtvis inte är kristen för att han ber. Detta gör att hon ändrar sin uppfattning om pojkens religionstillhörighet, Nadja går från att pojken är kristen till att han är muslim. Den första bilden som eleverna fick se framkallade ganska negativa känslor kring hur människorna på bilden känner sig men även hur eleverna själva kände när de såg bilden. Ord som användes var bl.a. orolig och bekymrad. Vi har funderat på orsaken till detta och vi menar att en av anledningarna kan vara att bilden är svartvit vilket kan ge ett dystert intryck. ”[D]å den dessutom är svart och vit så får jag kanske bara någon slags tråkig känsla”, detta säger Lisa när vi frågar om vad hon känner när hon ser bilden. I samtalen kring bild tre som är i färg, har många trott att pojken på bilden var fattig. Eleverna har i många fall känt empati för pojken och har haft en känsla av att pojken inte var så lycklig men vi fick känslan av att eleverna inte hade lika negativ inställning till bilden.
De associationer som eleverna fick av bild 2, kan bero på att inga ansikten syns på bilden. Uppfattningen om att skuggorna hotar mannen förstärks, tror vi, av att de just är skuggor och eleverna kan då inte tyda kroppsspråket på dem. Vi antar att mannen uppfattas som skuggornas offer p.g.a. att mannen står uppställd mot väggen och detta tror vi eleverna kopplar ihop med någon som blir arresterad. Exempel på detta är;
”Tomas 12: En man som har blivit tagen av två vakter och vakterna har sagt till
mannen att ställa sig mot väggen och kolla in i den. Ser ut som vakterna kanske dödar honom, för det ser ut som de har såna vapen där bak och sånt. Man ser inte ansiktena på någon av människorna.
Björn 12: Mannen mot väggen är rädd, han gömmer sig. Kanske tvingar skuggorna honom att stå så.
I Möte med bilder menar författarna att många saknar verktyg för att kunna närma sig bilder på ett djupare plan och för att kunna göra det krävs det verktyg och träning.25 Vi
håller med författarna här och menar att eleverna sällan eller aldrig fått använda sig av bildanalys i skolan. När bilder analyseras, antingen av lekmän eller fackmän, måste alltid frågor ställas, oavsett om man har dem i bakhuvudet eller om någon annan ställer frågorna. När vi genomförde våra intervjuer presenterade vi en metod för eleverna som skulle kunna hjälpa dem att analysera bilderna. Med detta ville vi undersöka om
eleverna kunde förstå på bilder på ett djupare plan och om de hade redskapen för detta. Vår slutsats blev att de saknade redskapen som behövs vid bildanalys. Men hur vet vi då att de som vi intervjuade saknar redskapen som behövs? Eftersom ingen av eleverna visade ett intresse för att utveckla en djupare diskussion kring bilderna anser vi att de saknar erfarenheten som krävs för att se något mer än bara en bild. Denna slutsats kan vi dra eftersom ingen hade något att säga om bildens innehåll när vi ställde frågan; ”Har du något mer att tillägga om bilden?”.
Vi har under arbetets gång funderat mycket över människors attityd gentemot andra människor. Som tidigare nämnts har vi även visat bilderna för andra vuxna människor och genom deras och elevernas reaktioner undrat om man dömer en människa lika fort som man dömer en bild. I ”undervisa i religionskunskap” skriver Sven-Åke Selander om att välja perspektiv, som exempel har han använt sig av bilden ”pelikan eller antilop”.26 Bilden kan ses på två olika sätt, dels som en samling pelikaner eller som en
grupp antiloper. Selander resonerar kring hur viktigt det är att man lär sig att se båda perspektiven i bilden om det inte kommer naturligt.27 Men vi anser att det också är av vikt att eleverna lär sig förstå och respektera att det finns olika sätt att se på saker. I vår undersökning har eleverna inledningsvis fått berätta vilken religion de först tänkte på när de såg våra intervjubilder, vidare har eleverna efter att ha analyserat bilderna fått frågan igen. Detta gjordes för att vi ville se om eleverna var snabba med att döma och om de efter reflektion över vad som händer på bilden, ändrat sig. Men många gånger förändrades inte elevernas svar. Det vi då fick fråga oss var om de inte ändrade sig för att de efter analysen kände sig mer säkra på sitt svar eller kan det ha varit för att de inte kunde komma på något alternativ. Hade det varit så att de hade ändrat sig oftare om vi hade ställt fler följdfrågor och utvecklat diskussionen? Även våra frågor visade på en ovana att analysera bilder. Om vi hade haft verktygen och tekniken för att prata om och tolka bilder på ett djupare plan hade vi också kunnat utveckla diskussionen med
eleverna. Men varför har vi inte lärt oss detta då? Vi tror att det många gånger handlar om att pedagogerna i skolan inte heller fått lära sig bildspråket och hur man tolkar det. Och därför vet man inte hur man ska använda sig av det i skolans värld. Tyvärr utnyttjar många pedagoger inte varandras kunskaper i de olika ämnena, bild och matematik
25 Eriksson, Göthlund 2004, s. 17 26 Se bilaga 3
blandas inte, eller religion och engelska etc. Om jag som pedagog hade lagt fram en bild som mina elever skulle diskutera tror vi att det till en början hade varit svårt att komma igång, kanske beror detta på att de inte har några färdiga uttryck, så som det finns i en text. Det sägs att en bild säger mer än tusen ord. Tänk då vilka diskussioner det kan bli om man bara låter eleverna hitta dem.
”I den västerländska kontexten är den visuella kulturen idag inte enbart en del av vår vardag – den är vår vardag.”28
Referenser
Bryman, Alan, Samhällsvetenskapliga metoder, översättning: Nilsson, Björn, Liber Ekonomi, Malmö 2002.
Denscombe, Martyn, Forskningshandboken, översättning: Larson, Per, Studentlitteratur, Lund 2000.
Eriksson, Yvonne och Göthlund, Anette, Möten med bilder, Studentlitteratur, Lund 2004.
Hassmén Peter, Hassmén Nathalie, Plate Johan, Idrottspsykologi, Elanders Gummesson Falköping 2003
Larsson, Göran, ”Talande tro: Ungdomar, religion och identitet”, Larsson, Göran (red),
Talande tro, Studentlitteratur, Lund 2003.
Nordström, Gert Z, Bildspråk och Bildanalys, Prisma, Stockholm 1984. Palmberg, Mai, Afrikabild för partnerskap?, Elanders Gotab, Stockholm 2000 Salimi, Khalid, Mångfald och jämställdhet, PM Bäckström förlag, Stockholm 1997 Selander, Sven-Åke, Undervisa i religionskunskap, Studentlitteratur, Lund 1993
Wærn, Yvonne, Pettersson, Rune och Svensson, Gary, Bild och föreställning, Narayana Press, Denmark 2004
Bilder
Bild 3
Bild 2
Eriksson, Leif, Mattsson, Malin och Hedengren, Uriel, Söka svar, Almqvist & Wiksell, Stockholm 2003.
Bild 1
Göth, Lennart och Hudak, Michal, Bilder till religion, Natur Kultur, Stockholm 1998. Pelikan eller antilop
Bilaga 1
Intervjumall
Vilken/vilka religion/er tror du människorna på bilden tillhör? Vad ser du på bilden?
Hur tror du människorna på bilden känner sig? Vad känner du när du ser bilden?
Varför tror du bilden har tagits?
Bilaga 2 Hej!
Vi är två lärarstudenter som studerar vid Malmö Högskola. Just nu är vi inne på vår sista termin och skriver vårt examensarbete.
Vårt examensarbete handlar om religionsundervisningen i skolan och vilka bilder som används i undervisningen. Vi har speciellt tänkt fokusera på bildernas inverkan på elevernas syn på religionerna och människorna som utövar den.
För att få reda på hur bilderna påverkar eleverna har vi tänkt utföra ett antal intervjuer med eleverna i Ert barns klass. För att vi ska kunna göra detta behöver vi målsmans godkännande. Så om Ni tycker att detta går bra så ber vi Er att skicka den här lappen tillbaka till skolan, underskriven.
Sista datum för inlämning: Onsdagen den 29/11
Tack på förhand!
Jennie Nilsson
Johanna Eminger Bengtsson
Klipp här_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Elevens namn: _________________________________ Underskrift: ____________________________________
