Lärarnas roll i syoverksamheten

48  Download (0)

Full text

(1)

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Individ och samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng

Lärarnas roll i syoverksamheten

The teachers part in career guidance

Jonna Linde

Martin Lundvall

Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp Examensarbete 15hp

2008-11-10

Examinator: Nils Andersson Handledare: Anna-Karin Svensson

(2)

SAMMANFATTNING

Syftet med vårt examensarbete är att kartlägga hur lärarna på en högstadieskola i Malmö arbetar för att uppfylla läroplanens kapitel 2.6. Vi har undersökt studie- och yrkesvägledarens roll i samband med lärarnas utövande av syoverksamhet och hur samarbetet mellan studie- och yrkesvägledare och lärarna ser ut. Genom detta arbete vill vi ge en bild av hur väl målen för 2.6 i Lpo 94 uppfylls.

Vi har genom intervjuer kartlagt SYV respektive lärares förväntningar på varandras insatser i samband med utövandet av Lpo 94 kapitel 2.6. Vi har även skapat en bild av hur SYV och lärare arbetar för att uppfylla kapitel 2.6 i Lpo 94. Därefter beskriver vi de brister och utvecklingsmöjligheter som vi iakttagit.

Vi har under arbetets gång lagt märke till skillnader i lärares arbetssätt beroende på om de är nyutexaminerade, har mångårig erfarenhet inom läraryrket eller har annan

yrkesbakgrund. Prao är en central del i syoverksamheten på den skola som studien avser. Det är främst i samband med praon och i elevvårdsärenden som samarbete mellan lärare och SYV kommer till stånd. Utöver praon är lärarnas insatser i syoverksamheten få och de uppger tidsbrist som skäl för detta. För att utöka syoverksamheten och integrera denna i ordinarie verksamhet bör det, enligt Skolverket, utformas en lokal skolplan med konkreta mål och strategier för syoverksamheten.

(3)

Innehållsförteckning

SAMMANFATTNING ... 2 1. INLEDNING ... 4 1.1 Bakgrund ... 4 1.2 Syfte ... 5 1.3 Frågeställningar... 5 1.4 Aktuella begrepp ... 5 2. KUNSKAPSBAKGRUND... 6 2.1 Historisk bakgrund ... 6 2.2 Lpo 94 kapitel 2.6 ... 7

2.3 Samarbetet mellan lärare och SYV ... 8

2.4 Hur lärarna arbetar med studie- och yrkesvägledning ... 10

2.5 Hur samarbetet mellan lärare och SYV kan utvecklas... 11

2.6 Formulerade riktlinjer för att uppfylla 2.6 ... 12

2.7 Johari-fönstret ... 13 2.8 Beteendemodellen ... 14 3. METOD ... 16 3.1 Val av metod ... 16 3.2 Etik ... 16 3.3 Datainsamling ... 17 3.4 Urval... 17

3.5 Dokumentation av empiriskt material... 18

3.6 Dataanalys ... 19

3.7 Giltighet och tillförlitlighet ... 19

4. RESULTAT ... 21

4.1 Studie- och yrkesvägledare ... 21

4.2 Lärare ... 23

4.2.1 Ny utexaminerade lärare ... 23

4.2.2 Lärare med mångårig erfarenhet inom läraryrket ... 25

4.2.3 Lärare med annan yrkesbakgrund... 29

5. ANALYS ... 32

5.1 Analys av SYV... 32

5.2 Analys av Lärare ... 34

5.2.1 Analys av nyutexaminerade lärare... 34

5.2.2 Analys av lärare med mångårig erfarenhet inom läraryrket ... 35

5.2.3 Analys av lärare med annan yrkesbakgrund ... 37

5.3 Analys med hjälp av teorier och modeller ... 38

5.3.1 Beteendemodellen (figur 2) ... 38 5.3.2 Johari-fönstret (figur 1)... 39 5. DISKUSSION... 42 5.1 Resultatdiskussion... 42 5.2 Diskussion om metod... 43 5.3 Diskussion om litteratur ... 44

5.4 Examensarbetets konsekvens för vår framtida yrkesroll ... 44

5.5 Fortsatt forskning ... 44

6. LITTERATUR... 45

7. BILAGOR... 47

7.1 Bilaga ett, intervjufrågor till lärare på skola X... 47

(4)

1.

INLEDNING

1.1

Bakgrund

Vi har under våra praktiktillfällen på högstadieskolor, såväl inom som utom Malmö kommun, upplevt ett begränsat samarbete lärare och studie- och yrkesvägledare emellan. Vi menar att ett fungerande samarbete mellan lärare och studie- och

yrkesvägledare hade varit till stor nytta för eleverna i deras val av framtida studier och yrken.

I läroplanens kapitel 2.6 beskrivs att:

Läraren skall bidra med underlag för varje elevs val av fortsatt utbildning och medverka till att utveckla kontakter med mottagande skolor samt med

organisationer, företag och andra som kan bidra till att berika skolans verksamhet och förankra den i det omgivande samhället. (Lpo 94, s. 24).

Då lärarens skyldigheter överlappar vårt arbetsområde som studie- och yrkesvägledare intresserar vi oss för hur deras utövande i ämnet kan se ut. Frågor och funderingar som delvis drivit oss till att välja detta ämne har varit vad lärarna egentligen gör för att bedriva studie- och yrkesvägledning, hur de i så fall gör det och på vilket sätt SYV och lärare kan samarbeta.

En majoritet av de studie- och yrkesvägledare vi mött under våra praktikperioder har uttryckt ett behov av mer tid för studie- och yrkesvägledning, detta för att eleverna ska kunna göra väl underbyggda framtidsval. Som vi ser det kan lärarna, i samarbete med SYV, lägga en grund inför den mer koncentrerade studie- och yrkesvägledningen i de senare årskurserna på högstadiet. Detta skulle, som vi ser det, vara helt i enlighet med läroplanens (Lpo 94) kapitel 2.6 samt vara till stöd för eleverna att göra väl

underbyggda framtidsval.

Under vårt samarbete med lärarprogrammet i kurs 6 saknade vi förslag kring

tillvägagångssätt för framtida samarbete studie- och yrkesvägledare och lärarkollegor emellan. Vi hade gärna sett en utveckling av samarbete utbildningarna emellan för att effektivisera det kommande kollegiet och samarbetet i framtiden. Vår strävan efter ett väl fungerande samarbete med lärarkollegorna i vår framtida yrkesprofession är en av drivkrafterna för vårt examensarbete.

(5)

1.2

Syfte

Syftet med detta examensarbete är att kartlägga hur lärarna på en högstadieskola i Malmö arbetar för att uppfylla läroplanens kapitel 2.6 (Lpo 94, s. 24). Studien syftar även till att redogöra för studie- och yrkesvägledarens roll i samband med utövandet av syoverksamhet och hur samarbetet med lärarna ser ut. vi är också intresserad av att i vår undersökning få kunskap om hur målen för 2.6 i Lpo 94 uppfylls för att se eventuella brister eller utvecklingsmöjligheter.

1.3

Frågeställningar

För att få svar på våra funderingar har vi satt upp följande frågeställning:

• Vad gör och lärarna och SYV på högstadieskolan X i Malmö för att leva upp till sina förpliktelser enligt läroplanens kapitel 2.6 (Lpo 94)?

- Tankar och förväntningar på respektive yrkesgrupp

• Vilket samarbete finns mellan lärare och studie- och yrkesvägledare på skola X avseende lärarnas praktiserande av kapitel 2.6 i läroplanen (Lpo 94)?

- Förväntningar kring samarbetet mellan lärare och SYV

1.4

Aktuella begrepp

I arbetet förkortar vi studie- och yrkesvägledarens titel med SYV. Studie- och yrkesorientering (syo) är ett begrepp vi använt flitigt och med det syftar vi på all den verksamhet som rör studier, yrken, och arbetsliv.

I vårt arbete skriver vi bl.a. om syofunktionärer, detta begrepp använder vi som ett samlingsnamn för den person på skolan som ansvarar för den tjänst avsedd för studie-och yrkesorienterandeinsatser. Det kan med andra ord handla om såväl yrkesvalslärare, syo-konsulenter som studie- och yrkesvägledare.

(6)

2.

KUNSKAPSBAKGRUND

I kapitlet kunskapsbakgrund presenterar vi en kortfattad historiskbakgrund för utvecklingen av studie- och yrkesvägledartjänsten inom ramen för vårt

ämnesområde. Vi redogör även för innehållet i Lpo 94 kapitel 2.6 som varit vår utgångspunkt. För att förstå interaktionen mellan SYV och lärare i arbetet med studie- och yrkesorienterande verksamhet har vi använt oss av Johari-fönstret. Vi använde oss även av beteendemodellen för att se vilken motivation som krävs för att en handling ska komma till stånd. Vidare har vi gjort en sammanställning av den tidigare forskning som bedrivits inom området för liknande studier.

Kunskapsbakgrunden och vårt empiriska material är samlat under rubriker för de teman som ligger till grund för vår analys.

2.1

Historisk bakgrund

Från och med 1950-talet var det yrkesvalsläraren på skolan som ansvarade för yrkesvägledning, enskilda samtal, övriga syofrågor samt undervisning i det nya ämnet: samhällskunskap (Henrysson, 1994). Denna tjänst fanns på samtliga högstadieskolor och varvades med en samtidig arvodesanställning på arbetsförmedlingen.

Under 1970-talet utvecklades yrkesvalslärarens tjänst till att bli syo-konsulent, med detta ändrades tjänsten till att bli mer aktiv och medvetandegörande för eleverna. Elevernas personliga begränsningar skulle aktivt motverkas, kompensatoriska åtgärder skulle utföras till förmån för de svaga och missgynnade grupperna samt bidra till utbildnings- och arbetslivets anpassning till individen. Syo-konsulentens uppgift blev att vidga perspektiv och öka elevernas självkännedom. Syo-konsulenten hade det övergripande ansvaret för området och lärarna förväntades medverka genom personlig vägledning och i samband med den praktiska yrkesorienteringen, om de var berörda. Lärare i svenska och So skulle dock medverka i den teoretiska studie-och yrkesorienteringen. I samband med införandet av Lgr 80 förändrades b la läroplanens utformning från anvisningar till formulerade mål och riktlinjer, särskilt framhävdes samverkan mellan skola och arbetsliv samt betoning på

(7)

förbereda eleverna för samhälls- och arbetslivet och lärarnas roll i sammanhanget lyftes fram. Det förutsattes även ett samarbete mellan lärare och syo-konsulent vid planering och arbetslivsanknuten undervisning, konkreta exempel för denna typ av undervisning angavs (Henrysson, 1994).

En lokal utformning av målen gjordes för arbetslivsorientering samt för den övriga studie- och yrkesorienterandeverksamheten. Syo-konsulenten skulle inte längre orientera eleverna ensam, lärarna skulle nu, inom ramen för sina ämnen, tillgodose eleverna med arbetslivsförberedelse. Syo-konsulenten hade särskilt ansvar för vägledning, att samordna syoinsatser och ge stöd för lärarna (Henrysson, 1994).

Sammanfattningsvis var det en integrerad och aktiv syoverksamhet, där lärare och vägledare hade ett gemensamt ansvar som beskrevs i Lgr80 (Lovén 2000, s 23).

Lovén beskriver att den senaste och dagsaktuella läroplanen Lpo94 är betydligt kortare och har ett mindre omfång än Lgr80. I denna nya läroplan är målen och syftena nedkortade, men enligt Lovén snarlika de i Lgr80, skillnaden är att några måldokument inte längre finns för syoverksamheten samt att SYV inte omnämns lika tydligt.

2.2

Lpo 94 kapitel 2.6

Skolan ska ge eleverna underlag för att kunna välja fortsatt utbildning, vilket förutsätter ett nära samarbete med gymnasiala utbildningar samt samverkan med arbetsliv och närsamhälle.

Mål

Mål att sträva mot

Skolan skall sträva efter att varje elev

• inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att

- kunna granska olika valmöjligheter och ta ställning till olika frågor som rör den egna framtiden,

- få en inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings-, och kulturliv och - Få kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder.

Riktlinjer

(8)

• verka för att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö och • bidra till att motverka sådana begränsningar i elevens studie- och yrkesval som

grundar sig på kön, eller social eller kulturell bakgrund.

Läraren skall

• bidra med underlag för varje elevs val av fortsatt utbildning och • medverka till att utveckla kontakter med mottagande skolorsamt med

organisationer, företag och andra som kan bidra till att berika skolans verksamhet och förankra den i det omgivande samhället.

Studie- och yrkesvägledaren, eller den personal som fullgör motsvarande uppgifter, skall

• informera och vägleda eleverna inför den fortsatta utbildningen och

yrkesinriktningen och därvid särskilt uppmärksamma möjligheterna för elever med funktionshinder samt

• vara till stöd för den övriga personalens studie- och yrkesorienterande insatser (Lpo 94, s 15).

2.3

Samarbetet mellan lärare och SYV

Utvärdering av grundskolan 1995 (UG 95) är en kvantitativ rapport som redovisar vilken kompetens elever i årskurs nio har kring studie- och yrkesorientering. Enligt denna rapport arbetar lärarna med syoverksamhet genom att göra praktikbesök och är med och förbereder eleverna inför prao samt följer upp efter avslutad prao. De ägnar sig även åt undervisning kring yrken och arbetsmarknad och anordnar studiebesök på arbetsplatser.

Den renodlade informationen står dock syofunktionären för och anser sig även som ensam ansvarig för detta och någon samplanering för studie- och yrkesorienterande insatser förekommer sällan. Om det förekommer samarbete sker detta främst tillsammans med lärare inom So (UG, 1995).

I undersökningen, kvalitetsgranskning av studie- yrkesorientering inom grundskolan, beskriver syofunktionärerna sina främsta arbetsuppgifter som information och enskilda vägledningssamtal. Under praoperioderna samarbetar de sällan med lärarna

(9)

och de upplever sig inte som en resurs kring arbetet med de arbetslivsfrågor skolan arbetar med, men deras förhoppning är att det skulle se annorlunda ut

(Kvalitetsgranskning av studie- och yrkesorientering inom grundskolan, 2005). Samarbete mellan lärare och syofunktionär sker vanligen då någon elev fått problem i skolan och då främst med motiverande samtal för den berörda eleven. Lärarna hade önskat ett samarbete i ett tidigare skede men anser att syofunktionärens snäva

tidschema är ett hinder. De intervjuade lärarna i kvalitetsgranskningens undersökning är överens om att förutsättningarna för samarbete inte är gynnsamma och för att en förändring ska komma till stånd bör rektorn på skolan styra ett förändringsarbete och ge tid till att ändra arbetsformerna (Kvalitetsgranskning av studie- och

yrkesorientering inom grundskolan, 2005).

Ofta upplever lärarna inget behov av samarbete med syofunktionären och detta kan naturligtvis få negativa effekter för den studie- och yrkesorienterande verksamheten. Det knappa samarbetet bekräftas av elevernas uttalande i frågan och uttrycks även av skolledningen som anser att samarbetet kunde ha varit bättre (Henrysson, 1994). Vid s.k. ”felval” kritiserar elever, föräldrar och massmedia vanligtvis

syofunktionären och pekar ut denne som ensam ansvarig för det inträffade. Flertalet syofunktionärer berättar om tidsbrist för enskilda samtal med eleverna, ofta pga. administrativa uppgifter.

Skolverkets intervjuer visar att en stor del av den övriga personalen inte vet vad vägledaren gör eller vilka arbetsuppgifter som åligger vägledaren. Många gånger blandar den övriga personalen också ihop vägledarens arbetsuppgifter med kuratorns (Utvärdering av vägledning inom det offentliga skolväsendet, 2005).

Henrysson menar även att en oklarhet i den studie- och yrkesorienterande funktionens avsikt kan ge övrig skolpersonal felaktiga förväntningar på

syofunktionären och påverkar även lärarnas benägenhet att bedriva studie- och yrkesorientering. (Henrysson, 1994)

Samtidigt kan konstateras att syofunktionären, vars huvudsakliga arbetsuppgifter avser syofrågor, tycks ha ganska stora förväntningar på lärarnas engagemang i syoverksamheten trots att denna knappast är deras viktigaste funktion (Henrysson 1994, s 126).

(10)

2.4

Hur lärarna arbetar med studie- och yrkesvägledning

Henrysson (1994) anser att lektionsupplägget i de senare skolåren, där eleverna går från ämne till ämne under olika lektioner, ligger långt ifrån den verklighet och vardag som arbetslivet har att erbjuda. Han menar även på att en metodisk ändring och anpassning till hur arbetslivet ser ut bör göras och då främst organisatoriskt. Henrysson (1994) hävdar att det främst är lärare i So, slöjd och andra praktiska ämnen som tar upp studie- och yrkesorientering. Detta för att det inom So-ämnena blir en naturlig del och ibland delas in som ett eget kunskapsområde. Inom de praktiska ämnena kan det bli en naturlig del i görandet och ännu mer påtagligt om läraren har en annan yrkesbakgrund i botten.

Lärare på det nuvarande högstadiet prioriterar ofta de direkta ämneskunskaperna i sin undervisning och tycks ha svårt att integrera syofrågor (Henrysson 1994, s 14).

Han menar även att det krävs kunskaper i ämnet för att kunna bedriva syoverksamhet och att det är där lärarna faller. Vissa syofunktionärer hävdar att många lärare saknar arbetslivserfarenhet utanför skolan och därför är osäkra på förmedling av just detta kunskapsområde. Han pekar även på att det också finns intresserade lärare som gärna knyter an till arbetslivet i sin verksamhet.

Enligt Henrysson undviker lärarna specialarrangemang, studiedagar, studiebesök och teman inom ramen för studie- och yrkesorientering. Detta för att inte störa varandras verksamheter, genom att t ex ställa in varandras lektioner för att genomföra någon av ovan beskrivna aktiviteter. Som ersättning för de tidigare nämnda aktiviteterna anser sig lärarna integrera arbetslivsfrågor i den ordinarie undervisningen (Henrysson, 1994).

I skolverkets utvärdering framkom att eleverna hade svårt att ta del av de insatser som erbjöds inom ramen för gymnasieval pga. dålig planering och samordning från skolan (Utvärdering av vägledning inom det offentliga skolväsendet, 2005).

Intervjuerna i kvalitetsgranskning av studie- och yrkesorientering inom grundskolan pekar på en osäkerhet bland skolans personal vad det gäller skillnader mellan

information och vägledning. Granskningen visar också på att det främst är i samband med valet till gymnasieskolan som vägledningen bedrivs och att arbetslivsfrågorna i skolan är koncentrerade till praoperioderna och inte till någon kontinuerlig process

(11)

genom skolgången (Kvalitetsgranskning av studie- och yrkesorientering inom grundskolan, 2005).

Liksom Henrysson har även i UG 95 kommit fram till att lärarna är okunniga i studie- och yrkesorientering och att många av lärarna uppger att det helt enkelt inte vet vilka utvecklingsmöjligheter som är möjliga för deras ämne i fortsatta studier. (UG 95, s 35)

Trots okunnighet i syofrågor har läraren under längre tid lärt känna eleven och har vetskap om betygsstatus samt möjligheter till förbättring och kan genom detta bidra med vägledning utifrån personkännedom (Skolöverstyrelsen, 1983).

I SOU 2001:45 pekar författarna på att det bör komma till stånd en tydligare överensstämmelse och samband mellan läroplanens målbeskrivning och den

verksamhetsplanering som sker samt den verksamhet som bedrivs. Enligt författarna är uppföljning och utvärdering viktiga instrument för utvecklingen av verksamheten, men någonting som sällan blir av, tyvärr. De konstaterar vidare att det, utifrån en rationell syn på studie- och yrkesvägledningsprocessen, finns allvarliga brister i elevernas studie- och yrkesorienterande kompetens. Samt att skolan inte:

…fullföljt sitt ansvar utifrån det övergripande målet att eleven skall ”inhämta kunskaper för att kunna granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden” (SOU 2001:45, s 51).

Då lärarna är dåligt engagerade och inte känner sig berörda av de studie- och yrkesorienterande målen i läroplanen hävdar Henrysson att läroplanen inte är något bra styrdokument. Att kontrollmekanismen är ur funktion och utvärderingen av resultaten har varit föga utvecklande om de alls förekommit. Han menar även att skolkulturen bör präglas av samarbete och att avsaknaden av detta skulle resultera i att verksamheten ”lever sitt eget liv”. Detta anser Henrysson hänt med den studie-och yrkesorienterande verksamheten studie-och kan i vissa fall innebära att studie- studie-och yrkesorientering och arbetslivsfrågor uteblir. (Henrysson, 1994)

2.5

Hur samarbetet mellan lärare och SYV kan utvecklas

Utöver det professionella samtalet beskriver SOU 2001:45 syofunktionärens framtida kvalifikationer som bl.a. innebär samverkan med aktörer som ingår i individens

(12)

karriärprocess, kompetensutveckla och handleda andra aktörer/befattningshavare. Utveckla instrument för uppföljning och utvärdering av karriärrelaterad verksamhet inom skolväsendet och utveckla nya metoder och verktyg för karriärvägledning. (SOU 2001:45, s 118)

Flertalet syofunktionärer upplever att deras resurs hade kunnat utnyttjas bättre om lärarna velat planera och genomföra undervisning tillsammans med syofunktionären och att specialkompetenserna skulle kunna komplettera varandra på ett fruktbart sätt. Det konstateras även att eleverna efter grundskolans slut har otillräcklig kunskap om och är dåligt förberedda inför arbetslivet. Detta är en gemensam uppfattning hos elever, lärare, syofunktionär, skolledning och övrig personal i undersökningen, att skolan är en värld för sig, en institution i samhället.

Lärarnas kultur kan upplevas vara så pass stark att läroplanen i princip kan skrivas om hur många gånger som helst, men ändå förbises av lärarna. Uppföljning och utvärdering skulle kunna vara en lösning på lokal nivå för att komma till bukt med problemet (Henrysson, 1994).

2.6

Formulerade riktlinjer för att uppfylla 2.6

Skolverkets utredning visar att kommunerna och skolorna inte arbetar med att

konkretisera målen i Lpo 94 eller visa på hur målen skall uppnås. Staten borde därför enligt skolverket tydliggöra målen i läroplanen i form av exempelvis allmänna råd (Utvärdering av vägledning inom det offentliga skolväsendet, 2005). Ett sätt att konkretisera målen i läroplanen skulle kunna vara att varje skola gör upp en årlig plan för studie- och yrkesorienteringen, där tillvägagångssätt för att uppnå målen finns beskrivna samt en tydlig ansvarsfördelning. Utvärdering och uppföljning ska också finnas med och även dessa bör preciseras. I intervjuerna framkom det att de flesta kommuner som tillfrågats, saknar plan för hur man skall arbeta för att uppnå målen i läroplanens kapitel 2.6 och i de fall det förekom en plan saknades kunskaper om dess innebörd hos majoriteten av personalen (Kvalitetsgranskning av studie- och

yrkesorientering inom grundskolan, 2005).

Samverkan kring vägledning sker vanligen på lokal nivå och därför kan metoderna också se olika ut då det inte finns någon nationell enhetlig struktur. (SOU 2001:45)

(13)

Lovén redogör i sin avhandling för elevers förväntningar och möten med vägledare. Relevant för vår studie har varit hans definition av vad lärare respektive SYV förväntas göra inom ramen för syoverksamhet.

Såväl syofunktionär som lärare har ansvar för att genomföra olika insatser. Grovt sett kan de olika insatserna grupperas enligt nedan:

1. Undervisning om arbetsliv och utbildningssystem

2. Undervisning om val och väljande

3. Vägledningssamtal, enskilt eller i grupp

4. Direkta arbetslivskontakter, t ex prao eller pryo (Lovén 2000, s 30)

Vidare beskriver Lovén verksamheten kring de fyra punkterna som:

Punkterna 1 och 2 ovan skall i huvudsak planeras och genomföras av olika lärare i reguljär undervisning medan punkterna 3 och 4 vanligen planeras och ansvaras för av vägledare (Lovén 2000, s 30).

Men Lovén konstaterar även att insatser i undervisningen är mycket begränsade, vilket också flera undersökningar visar på (Lovén, 2000).

2.7

Johari-fönstret

Modellen har namngivits efter dess skapare, Joseph Luft och Hari Ingham (Maltén, 1992). De skapade en modell i syfte att åskådliggöra hur personer, på exempelvis en arbetsplats, kan arbeta för att förbättra sin kommunikation. Detta genom insikter inom nedan beskrivna fält, vilka är knutna till individernas självuppfattning. Vi finner det av intresse för vår studie att använda denna typ av modell då vi har för avsikt att beskriva samarbetet och därmed är även kommunikationen mellan lärare och SYV aktuellt att uppmärksamma.

1. Mitt kända fält

Inom denna ruta befinner sig allt det som är lika känt för mig som för andra. 2. Mitt blinda fält

Här infinner sig det som andra känner till om mig men som jag själv är omedveten om.

(14)

3. Mitt dolda fält

Detta fält innehåller det jag undanhåller andra men själv är medveten om. 4. Mitt okända fält

Inom ramen för detta fält finns det som varken jag eller andra är medvetna om eller har förmåga att se, det kan t ex handla om en omedveten talang, förmåga eller möjlighet.

Jag

vet (om mig själv) Andra

Figur 1. Johari-fönstret

2.8

Beteendemodellen

För att en handling ska komma till stånd krävs en del variabler, grundläggande är att motivation för att utföra handlingen finns (Abrahamsson & Aarum Andersen, 2000). Utöver det behövs kognitiva faktorer som värderingar vilka påtalar att handlingen är av betydelse, färdigheter eller kunskaper att utföra handlingen samt externa

möjligheter att genomföra handlingen. Denna modell är aktuell för vår studie då syoverksamheten är den handling vi har valt att undersöka. Då vår misstanke om att handlingen uteblir har vi funnit det relevant att undersöka vilka faktorer som krävs för att handlingen ska utföras och eventuellt vilka av dessa faktorer som saknas.

2. Mitt blinda fält

4. Mitt okända fält 3. Mitt dolda fält

1. Mitt kända fält

Vet (om mig själv) Vet ej (om mig själv)

Vet (om mig)

(15)

Figur 2. Beteendemodellen (Abrahamsson & Andersen 2000, s 141) Motivations-faktorer (A) Handlingar (B) Kognitiva Faktorer (Värden) (1) Vanor, färdigheter (2) Möjlig-heter (3) Impulser till handling

(16)

3.

METOD

I detta kapitel redogör vi för vårt val av metod, motiv för valet samt innebörden av metoden. Vi för även ett etiskt resonemang kring intervjupersonerna och presenterar deras fingerade namn. Vi redovisar också hur insamlingen av det empiriska materialet gått till och hur vi valde ut intervjupersonerna. Vi avslutar kapitlet med en redogörelse för hur bearbetning och analys genomförts samt ett resonemang kring uppsatsens giltighet och tillförlitlighet.

3.1

Val av metod

Vi gjorde bedömningen att en kvalitativ metod skulle ge oss bättre underlag för att kunna besvara vår frågeställning då den innehåller frågor som hur, vad och varför. Vår övertygelse om att en kvalitativ metod är det bästa för vår studie grundas i vårt projekt att kartlägga enskilda lärares insatser för att uppnå ett specifikt mål, dvs. att

undersökningsmetoden stämmer överens med vår frågeställning. Inom det kvalitativa synsättet finns ett intresse för betydelsen av det sätt som människor uppfattar saker och situationer på, men även ett intresse att urskilja handlingsmönster (Trost, 2007) vilket vi anser är av största vikt för vår studie. Då vi konstaterat att vår undersökning är av kvalitativ karaktär valde vi att använda oss av den kvalitativa intervjun som redskap för vår insamling av empiriskt material. Vi använde såväl öppna som slutna/kontrollerande frågor och valde att spela in intervjun för vidare dokumentation (se kapitel 3.5).

3.2

Etik

För att skydda intervjupersonerna har vi valt att fingera såväl deras som skolans namn, vilket vi också informerade lärarna om innan intervjustart. Skolan har vi valt att kalla för ”skola X” och intervjupersonerna har fått namn med samma begynnelsebokstav som deras yrkestitel. SYV på skola X har vi gett det fingerade namnet Sara. Vi har valt att dela in lärarna i tre olika grupper och följande lärare har ingått:

Nyutexaminerade lärare: Linnéa och Lena

Lärare med mångårig erfarenhet av läraryrket: Linda, Lisa, Lilian, Lisette och Lydia Lärare med annan yrkesbakgrund: Lasse och Lennart

(17)

Då vi valt att spela in intervjuerna informerades intervjupersonerna givetvis även om detta, samt om vilka som skulle komma att lyssna av det senare och att ljudfilerna efter avslutat arbete kommer att förstöras.

3.3

Datainsamling

Vi har samlat in vårt empiriska material genom nio intervjuer med lärare samt med tjänstgörande studie- och yrkesvägledare på skola X. Intervjun med studie- och yrkesvägledaren gjorde vi gemensamt, men intervjuerna med lärarna delade vi upp mellan oss och dessa gjordes enskilt. Varför studie- och yrkesvägledaren intervjuades gemensamt var för att hon är en utgångspunkt för våra följande intervjuer. Vi valde därefter att intervjua lärarna enskilt för att spara tid och hinna med så många intervjuer som möjligt. Innan intervjuerna diskuterade vi fram stödfrågor som vi antecknade och använde i intervjuerna. Vi var även förberedda och hade läroplanens aktuella kapitel med oss till intervjun, vilken läraren innan intervjustart fick läsa igenom för att få kunskapsbakgrunden till vad vi frågade efter. Vi avsatte tid för ”övriga tillägg” i slutet av våra intervjuer där lärarna fick chans att göra eventuella tillägg. Intervjuerna spelades in med diktafon och avlyssnades av oss båda för att komplettera varandras uppfattningar om vad som sagts.

3.4

Urval

Vår målsättning var att så fort som möjligt börja med vårt examensarbete vilket kan ha fått konsekvenser för resultatet. Vi ville utföra vårt arbete på en skola där så många som möjligt av Malmös invånarkategorier är representerade. För att snabbt komma fram till vilken skola som var lämplig för undersökningen utgick vi från närmiljön kring skolan och valde en som omges av såväl villor, radhus som höghus.

Eftersom en av uppsatsskrivarna praktiserat på en av de tänkbara skolorna, valde vi att förhöra oss om en undersökning där. Detta med tanke på att kontakten redan var etablerad och det enligt vår mening skulle bli tidsbesparande. Detta visade sig vara effektivt då vi samma dag som förfrågningen gjordes fick ett jakande svar från rektor samt stöd från SYV i vårt projekt att hitta lämpliga lärare som kunde tänkas ställa upp på intervju.

(18)

Tilläggas bör att vi på egen hand, och utan SYVs medverkan, uppsökt nästan hälften av de intervjuade lärarna. Vi bokade in de första intervjuerna via SYV och frågade andra lärare i personalrum och rasthallar om de kunde tänkas ställa upp på en intervju då vi ändå var på plats. Vårt projekt att samla in det empiriska materialet på kortast möjliga tid gjorde att vi inte alltid blev ett medvetet val av intervjuperson med hänsyn till huvudämne, om hon/han var nyutexaminerad, hade tidigare arbetsbakgrund eller mångårig erfarenhet inom läraryrket. Trots att vi fått en bra spridning bland våra intervjupersoner anser vi i efterhand att mer tid kunde avsatts för detta med tanke på intervjuernas betydelse för resultatet.

En kvantitativ mätning av ämnet hade enligt vår mening varit fullt möjlig genom frågeformulär och enkäter, detta för att få ett mer övergripande perspektiv.

Undersökningen hade då kunnat göras på ett flertal skolor och gett oss ett stort material att arbeta med från ett större antal informanter. Om studien omfattat ett större antal personer hade vi kunnat göra jämförelser mellan olika stadsdelar, skolor, lärare, studie-och yrkesvägledare etc. Genom en enkätundersökning hade vi fått svar som blir mätbara i form av skalor och diagram. Med ett underlag i form av skalor och diagram hade vår analys troligen fått en annan form och hade haft fokus på siffror och antal informanter.

3.5

Dokumentation av empiriskt material

Som nämnts ovan valde vi att spela in samtliga intervjuer och dessa dokumenterades även skriftligt, främst för att kunna se intervjun ur en annan synvinkel. Möjligheten att kunna återvända till intervjun genom att lyssna på inspelningarna i efterhand har för oss varit en stor tillgång. Under arbetets gång förvärvade vi nya kunskaper i litteraturen och intervjusvaren kunde sättas i nya sammanhang och tolkas med hjälp av den

nyförvärvade kunskapen. Transkriberingen utfördes i syfte att lägga märke till

betydande ord och meningar som annars kanske försvunnit i periferin, för att se vad de svarat mer exakt och förvissa oss om att vi inte missat några viktiga passager i

intervjuerna. Detta gjorde vi även för att arbeta fram en struktur bland intervjusvaren, genom att sortera i den information vi fått och urskilja kategorier och teman. Vi hävdar att de kategorier och teman, utan transkribering, hade varit svåra att urskilja ur den informationsmängd vi fick under intervjuerna.

(19)

3.6

Dataanalys

Vi omarbetade intervjuerna till transkriberingar där vi fann en del återkommande kategorier och teman. De kategorier vi fann är: studie- och yrkesvägledaren,

nyutexaminerade lärare, lärare med mångårig erfarenhet av läraryrket och lärare med annan yrkesbakgrund. Återkommande teman i intervjuerna är: samarbetet mellan lärare och SYV, strategi för att uppnå målet med kapitel 2.6 i Lpo 94, hur lärarna arbetar med studie- och yrkesvägledning och hur samarbetet mellan lärare och SYV kan utvecklas. Pga. intervjupersonernas varierande kvalité i sina svar samt de frågor som uteblivit presenteras inte alla teman under varje kategori.

Vi vill synliggöra underliggande orsaksmekanismer i lärarnas beteende som ligger till grund för de handlingar som utförs och de som uteblir. För att möjliggöra detta bröt vi ner det empiriska materialet i ovan nämnda kategorier, teman och mönster för att kunna analysera beståndsdelarna (Backman, 1998). I analysen använde vi oss bl.a. av två modeller för att få förståelse för orsaksfaktorer bakom SYVs och lärarnas handlingar.

3.7

Giltighet och tillförlitlighet

Vi har undersökt de formulerade frågeställningarna och begränsat oss till vårt undersökningsområde vad det gäller såväl undersökningen i sin helhet som i dess beståndsdelar. Vi hävdar att vår undersökning är för liten för att kunna ge någon generell bild av verkligheten inom detta område. Resultatet för vår studie är därmed främst representativt för den skola som studien är utförd på.

Ifrågasättas bör huruvida resultatet av våra intervjuer fått någon vinklad karaktär pga. den tidigare kontakten med skolan som en av uppsatsskrivarna har. Vi anser att så ej är fallet då den av oss som gjort sin praktik på skolan dels inte varit där under någon längre period samt ägnat sig åt en verksamhet som inte inkluderat lärarna på skola X nämnvärt. Därav har studenten, som vi ser det, inte blivit mer än ett ”bekant ansikte” och många av lärarna gav inte heller något sken av att känna igen studenten vid intervjutillfällena.

(20)

Det begränsade utbudet av litteratur i ämnet har gjort att en stor del av våra källor är av äldre datum. Ur dessa källor har vi, enligt vår mening, enbart använt ”tidlös”

information vilken inte påverkats av tiden och fortfarande är aktuell. Vi har bl.a. använt oss av Henrysson (1994), som utgår från Lgr80 då hans avhandling skrevs innan Lpo94 tagits i bruk. Enligt flera källor, bl.a. Lovén (2000) och skolverket (1997), finns många likheter mellan Lgr80 och Lpo94 med undantaget att Lpo94 är en kortare version och därav har ett mindre omfång. Vi har med anledning till dessa likheter valt att ändå använda oss av Henrysson (1994). Han har ett, enligt oss, relevant resonemang kring problem och situationer som liknar de vi upplevt i vår studie. Dessa resonemang kan, enligt vår mening, appliceras på den nu aktuella Lpo94.

Vi utgår från att det våra intervjupersoner svarat oss i intervjuerna är sanningsenligt, frågorna har besvarats på ett, enligt oss, trovärdigt och fullt rimligt sätt. Vi är medvetna om att där finns påverkansfaktorer som kan vara avgörande för hur intervjupersonerna svarar t ex humör. Vem som intervjuar är också av betydelse för svaren med tanke på hur väl kontakten etableras och om intervjupersonen känner tilltro till den som genomför intervjun. Vi är medvetna om att vi representerar yrkesgruppen studie- och yrkesvägledare och att lärarna representerar en annan yrkesgrupp vilket kan ha påverkat svaren i intervjuerna. Intrycket av undersökningens och intervjuledarnas seriositet är också av betydelse för vilka svar intervjupersonerna ger. Vi är av uppfattningen att de svar vi fått från våra intervjupersoner är så pass ärliga att även andra, med den

frågeställning vi har, fått samma eller så närliggande svar att det inte gjort någon skillnad i resultatet.

(21)

4.

RESULTAT

Här presenterar vi resultatet för vårt examensarbete, först redogör vi för studie- och yrkesvägledaren och sedan för de olika lärarkategorierna. Vi redogör även för våra teman, men då svaren varit av olika kvalitéer eller av någon anledning uteblivit presenteras inte alla teman i varje kategori.

4.1

Studie- och yrkesvägledare

Här presenterar vi vårt empiriska material från intervjun med studie- och

yrkesvägledaren som vi valt att kalla Sara. Hon har arbetat på skola X i ett flertal år och ingår även i elevvårdsteamet.

Samarbetet mellan lärare och SYV

Det Sara anser sig stödja lärarna i är arbetet kring praktikplatser, här sköter Sara all administration samt tillhandahåller ”praktikbank”. Hon är lyhörd för lärarnas uppfattning angående elever och praktikplatser. Sara hjälper även till i arbetet kring elever med anpassad studiegång, erbjuder praktikplats som eleven kan varva med studier för att få upp studiemotivationen, enskilda samtal med såväl elev som lärare och föräldrar. Hon följer elevens utvecklingsmönster inom ramen för den anpassade studiegången.

Sara är nöjd med det samarbete som finns med lärarna i dagsläget kring den metod där prao står i centrum för den studie- och yrkesorienterandeverksamhet som bedrivs. Hon berättar även att lärarna ibland bidrar till att hitta nya praktikplatser till hennes ”praktikbank”. Men om skola X hade utgått ifrån någon annan modell där prao inte är i fokus tror Sara att lärarna skulle behöva ta ett större ansvar.

Då någon elev har önskemål om att t ex få göra ett studiebesök på ett

gymnasieprogram eller liknande är lärarna, enligt Sara, positiva och tillmötesgående och det är sällan något problem kring den typen av önskemål om ledighet. Likaså om eleven hittat en praktikplats vilken inte kan ta emot praktikanter avsatt vecka, då får eleven i regel ledigt och ingår senare i undervisningen tillsammans med en

parallellklass för att inte gå miste om undervisning. Det händer att lärare samtalar med henne om t ex elever vars verklighetsbild är skev, har orimliga framtidsplaner i

(22)

förhållande till betyg osv. Då kan lärare och Sara tillsammans arbeta för att eleverna ska kunna sätta upp mål efter sina förutsättningar. Hon värdesätter att lärarna är så lyhörda för hennes studie- och yrkesvägledning och beskriver kontakten som mycket god.

Hon har tidigare bjudit in föreläsare från olika yrkesområden. Sara upplever att lärarna inte längre är lika positivt inställda till detta arrangemang pga. vissa elevers omogna uppträdande vid dessa tillfällen. Detta tycker Sara är synd och delar inte lärarnas uppfattning om att eleverna stör så pass mycket att det inte är lönt att göra något åt det. Hon tycker att det är synd om dem som verkligen hade haft nytta av den informationen till sitt framtidsval. Nu försöker hon istället att bjuda dit elever från gymnasiet som tidigare gått på skola X och menar att de omogna eleverna inte vill visa sin barnslighet inför dessa äldre elever. Sara upplever att lärarna är mer positivt inställda till detta projekt.

Studiebesök är en form av studie- och yrkesvägledning som Sara hade velat arbeta mer med, men anser att det faller på att det är långt att ta sig och tar därmed också tid vilket innebär att det oftast behövs en hel förmiddag/eftermiddag. Hennes förslag om studiebesök möts av lärarnas försiktiga ovilja att ge ifrån sig sina ämnestimmar och påpekar att det även drabbar andra lärares timmar. Sara har många tankar och funderingar kring vad man skulle kunna göra men berättar också att det ibland inte känns genomförbart.

Lärarnas strategi för att uppnå målen i Lpo 94 kapitel 2.6

Sara är inte säker på hur lärarna arbetar med kapitel 2.6 i Lpo 94 men tror att de flesta gör det i samband med praon och tillägger även att de är engagerade i ett sommarpraktikprojekt som finns på skola X. Hon tror även att lärarna samtalar med sina elever om t ex arbetsliv och prao samt att de är måna om att de sköter sig under sin praktikperiod. De är även hjälpsamma i samband med inlämningen av

praktiklapparna som är Saras instrument för att organisera eleverna inför praktiken. Sara känner inte till om lärarna använder någon särskild metod för att uppnå målen i Lpo 94 kapitel 2.6.

Hur lärarna arbetar med studie- och yrkesvägledning

Lärarna på skola X arbetar tematiskt och försöker, enligt Sara, att integrera studie-och yrkesvägledning i sin verksamhet. Sara berättar att hon engagerar sig i lärarnas

(23)

tema och försöker hitta ställen i ämnet som kan knytas an till studie- och yrkesvägledning.

Sara är av uppfattningen att lärarna som har elever i årskurs åtta till nio engagerar även sig i elevernas praktik genom förberedelser innan, praktikbesök och t ex dagboksuppgifter under samt efterarbete med utvärderingar, uppsatsskrivanden, diskussioner, rollspel osv. Sara är positiv till allt det lärarna gör i samband med praktiken.

Hur samarbetet mellan lärare och SYV kan utvecklas

Här vill Sara få till stånd studiebesök och föreläsningar från yrkesgrupper eller fackföreningar, men som nämnts ovan är lärarna av en annan uppfattning om vad detta skulle ge eleverna.

Hon skulle även vilja ha ett utbyte med andra länder då dagens utveckling på arbetsmarknaden pekar mot att en del av eleverna i framtiden troligen kommer att arbeta i t ex Danmark. Men Sara är medveten om att hon kommer behöva mycket stöd från den övriga personalen på skolan för att kunna starta och driva ett sådant projekt.

Sara berättar även att hon försöker bli bättre på att gå ut i arbetslaget mer regelbundet och stämma av om det finns några särskilda behov. Sara känner sig ibland som en ”punktmänniska”, hon menar att hon går ut i klasserna och gör olika punktinsatser men att hon inte känner att hon är med någonstans. Hon upplever det också som att många av lärarna inte riktigt vet vad hon gör.

4.2

Lärare

I detta avsnitt presenterar vi resultatet av de nio lärarintervjuerna.

4.2.1 Ny utexaminerade lärare

Vi har valt att kalla de två nyutexaminerade lärarna för Linnéa och Lena. Linnéas huvudämne är svenska som andraspråk och hon fungerar även som en resurs i övriga ämnen. Lena är vikarie på skolan och täcker upp vid behov.

(24)

Lena har aldrig hittills träffat på någon lärare som arbetar med studie- och

yrkesvägledning. De enda exemplen hon kan komma på är samarbetet kring elever inom ramen för elevvård, hon säger även att hon inte riktigt tänkt på det förut men att det är självklart att lärare borde arbeta med det. Att det är ett steg i att tydliggöra varandra och menar att alla personer som är tydliga på skolan också är tillgängliga för eleverna. Hon tror att SYV annars lätt kan bli en figur som hamnar i periferin, som eleverna går in till och gör sitt gymnasieval och sedan går ut igen, Lena hävdar att det måste se annorlunda ut.

Desto fler vuxna runt en elev, desto bättre, alltid! (Lena).

Linnéa berättar i intervjun att hon inte upplever att det varit något samarbete mellan henne och studie- yrkesvägledaren ännu.

Hur lärarna arbetar med studie- och yrkesvägledning

Lena anser att det kan handla om att t ex tydliggöra samhället för eleverna och göra olika typer av människor synliga och inte bara de traditionella yrkeskårer som annars lätt hamnar i fokus. Hon anser även att det är viktigt att studie- och yrkesvägledning blir ett naturligt inslag i undervisningen och att man som lärare har ett kontinuerligt samarbete med SYV, att man håller det fräscht. Lena berättar även att hon gärna jobbar med studie- och yrkesvägledning men att

…det är så många steg på vägen att man sällan kommer dit (Lena).

Lena menar att det är mycket annat man måste ta sig igenom och jobba med innan man kommer dit. Att tydliggöra samhället för eleverna är en av de viktigare bitarna i hennes arbete med studie- och yrkesvägledning, hon vill visa på arbetsmarknadens bredd, detta hade hon velat göra genom utflykter och studiebesök. Ett arbetssätt hon jobbat efter är att låta eleverna maila till personer som de anser vara intressanta yrkesmässigt, för att ställa frågor kring utbildningsvägar osv. men tillägger även att det finns otroligt många vägar att gå.

Linnéa anser att studie- yrkesvägledning kommer in naturligt i undervisningen, särskilt i årskurs nio då eleverna ska göra valet till gymnasieskolan. Linnéa beskriver att man exempelvis kan titta på cv och formulera egna. Hon beskriver också vikten av att eleverna får kontakt med omvärlden och inte bara den stadsdel de bor i. Hon upplever det som ganska vanligt att eleverna inte rör sig utanför den egna stadsdelen.

(25)

Linnéa berättar också att de haft kulturdagar på skolan och att de brukar bjuda in olika organisationer till skolan bl.a. ungdomsgrupper som arbetar med demokrati och jämlikhet.

Hur samarbetet mellan lärare och SYV kan utvecklas

Linnéa konstaterar att det först och främst måste finnas ett samarbete. Hon tror att om de kunde sitta ner och samtala kring studie- och yrkesvägledning, hon och Sara, så skulle nog Sara kunna bidra med mycket, särskilt i svenskan.

4.2.2 Lärare med mångårig erfarenhet inom läraryrket

Här presenterar vi det empiriska material vi utvunnit från intervjuerna av de lärare vi valt att kalla för Linda, Lisa, Lisette, Lilian och Lydia. Linda undervisar i svenska och So, Lisa är lärare i engelska och franska. Lisette och Lilan är So lärare och Lydia undervisar betygssvaga elever i samtliga ämnen.

Samarbetet mellan lärare och SYV

Lilian känner ett stort stöd i Sara och då särskilt vad det gäller arbetet med hennes betygssvaga elever och hon berättar om ett konkret exempel:

…som nu när jag släppte en nia i våras och där var där ju några som inte hade tillräckliga betyg och då var jag ju mycket inne hos Sara och diskuterade hur vi skulle göra och då ringde hon och fixa och dona och tog de kontakterna som jag aldrig hade kunnat ta eller haft tid till. Så där tycker jag att vi har en jävligt bra kontakt. (Lilian)

När Lilian får frågan om hur samarbetet mellan lärare och SYV ser ut beskriver hon vad hon upplever att Sara gör, samt att Sara brukar tillfråga lärarna när hon t ex. vill bjuda in en föreläsande person från arbetslivet och att lärarna då brukar svara jakande. Hon anser även att läroplanens kapitel 2.6 är en lågt prioriterad punkt i hennes arbete då Sara, enligt hennes mening, är så bra och ordnar med externa saker som föreläsare och dylikt.

Lisa beskriver samarbetet mellan lärare och studie- och yrkesvägledare med att Sara kommer in till eleverna i årskurs 9 och informerar om valet till gymnasieskolan. Hon har bett Sara komma ut i klasserna lite tidigare. Lisa berättar också att hon ibland är

(26)

inne hos Sara då en elev har svårt att klara av målen i något av de ämnen hon undervisar i. Hon och Sara pratar då om hur dem skall kunna hjälpa eleven att komma in på gymnasiet och vilka andra alternativ som finns för eleven.

Även Lisette beskriver sitt samarbete med studie- yrkesvägledaren med att Sara kommer ut och informerar i klassen. Lisette berättar även att de hjälps åt att se vilka program som skulle kunna fungera för eleverna. Om någon av hennes elever skulle sakna behörighet till det gymnasieprogram de sökt skriver Lisette och Sara en dispensansökan tillsammans, om det är aktuellt.

Linda menar att det inte blir så mycket samarbete. Sara gästar klassen inför praktiken och informerar om hur man kan gå tillväga och vilka valmöjligheter som finns. Linda ser till att det finns tid för Saras information, hon hjälper också till med att samla in material som eleverna ska lämna in till Sara. Linda anser även att det är viktigt att hon och Sara kommunicerar kring eleverna. Linda och Sara samtalar med varandra vid eventuella ansökningsförfarande och vid eventuella tveksamheter, hon anser att deras kommunikation fungerar bra. Hon anser även att Sara alltid har en positiv framtoning och beskriver henne som en tillgång både för lärare och elever.

Lydia menar att man inte belastar Sara med extra arbete men att det är en resurs på skolan som är tillsatt för att nyttjas.

Jag tror att man förlitar sig på den kunskapen som finns på skolan men inte som så att man skyfflar undan det. Men det tror jag.. Sara är helt underbar, vi har ju ganska tur med en bra. Hon är jättebra så jag tror det är väldigt olika från skola till skola. Tror jag. Men här är det inte bara att lämna över någonting utan man för en dialog med henne man pratar med henne ”är det nu någonting som du vill ta eller ska jag ta det eller…?” och så pratar man om det och så… det är liksom inget märkvärdigt, men jag tror att man liksom, eftersom det finns så tror jag att man lämnar över en hel del (Lydia).

Hon berättar även om den diskussion som finns mellan henne och Sara kring studie-och yrkesvägledning, betygssvaga studie-och osäkra elever, elever med särskilda önskemål om praktikplats och gymnasieval osv. Lydia har även kontakt med Sara utanför frågor som rör studie- och yrkesvägledning. Lydia anser sig vara ett stöd för de

(27)

elever som behöver motiveras och är även involverad i Saras ”pusslande” med alternativ för elever. Hon är även med i förberedelsen inför elevernas gymnasieval.

Strategi för att uppnå målen med 2.6

Linda upplever inte att det finns några särskilda riktlinjer utan att lärarna, efter bästa förmåga, måste försöka leva upp till målen i läroplanen och då ofta genom sunt förnuft.

Lydia bläddrar igenom Lpo 94 för att hålla sig uppdaterad lite då och då.

Lilian medger att hon känner till kapitel 2.6 i läroplanen sedan tidigare men att hon inte är medveten om vad hela punkten innebär och tillägger senare att hon inte visste att det fanns en punkt rörande dessa mål för lärare.

Hur lärarna arbetar med studie- och yrkesvägledning

Lilian berättar att den aktuella punkten i läroplanen för henne är självklar, men att hon inte arbetar aktivt, bestämt eller inriktat på att uppfylla målen. Hon menar att hennes långa erfarenhet inom läraryrket i kombination till sunt förnuft gör att hon omedvetet arbetar med syoverksamhet. Lilian beskriver sitt arbete med studie- och yrkesvägledning som att hon motiverar eleverna inför gymnasievalet. Hon försöker korrigera skeva verklighetsuppfattningar, underskattningar, överskattningar osv. Hon arbetar även med syoverksamhet genom tematiskt arbete klassvis, där de olika årskurserna fått arbeta med utbildning, yrken och arbetsliv på rimliga nivåer. Lilian låter eleverna också skriva uppsats om sin framtid och framtidsplaner i So-ämnena. Hon har tidigare arbetat tematiskt med att bjuda in personer med olika yrkesprofiler att medverka i en lärarledd ”show” där yrkesprofilerna återkommit för att hålla föreläsning om sitt yrke. Vid detta tillfälle hade större delen ämnen knutits an.

Linda arbetar med praktiken både före, under och efter. Det är enligt henne viktigt att ha en diskussion kring bl.a. uppförande inför praktiken. Exempelvis brukar eleverna få skriva dagbok under praon som de sedan får redovisa inför klassen, de brukar även göra en ”praoorm” där varje elev får beskriva kortfattat vad de gjort under praktiken. Linda brukar även prata med eleverna om vardagliga saker och menar att arbetsliv blir då blir en naturlig del i undervisningen.

(28)

Lydia är av uppfattningen att skolan inte bara handlar om ämnen utan är till för att eleverna ska förstå vad det går ut på – att klara sig i livet. Här menar Lydia på att det är viktigt att ge eleverna möjlighet att få se och prova på lite olika saker, för att visa på vad man kommer att behöva använda för att nå sina mål. Lydia berättar att de precis haft temat livskunskap och hon tror även att studie- och yrkesvägledning hade fungerat bra som tema. Lydia berättar att de åker på praktikbesök med hela

elevgruppen då någon av eleverna är ute på praktik, detta blir då som ett studiebesök för resten av eleverna och eleven som utför praktiken får berätta om sina upplevelser osv. detta menar hon är möjligt med tanke på att de är så få elever i hennes

klass/grupp.

Lisa påtalar för eleverna att det är viktigt att sköta sig under praktiken eftersom att det sedan kan leda till ett sommarjobb. Lisa besöker även sina elever när de är ute och praktiserar. De får uppgifter med sig ut på praktiken i antingen Svenska eller Engelska. Lisa berättar att hon oftast inte hinner göra mer än detta.

Lisette berättar att de inom So-ämnena arbetar med närsamhället och att hon brukar bjuda in elevernas föräldrar och låta dem berätta om sina jobb. Inom svenskan och So:n undervisar hon om yrkeslivet i samband med elevernas prao, de får också i uppgift att föra praodagbok.

Hur samarbetet mellan lärare och SYV kan utvecklas

Lisa tycker det vore fördelaktigt om man kunde använda studie- och yrkesvägledaren mer i årskurs åtta och nio men har utöver det inga förslag på hur utvecklingen av samarbetet annars skulle se ut. Hon tror också det är viktigt att hon får information tidigt om den syoverksamhet som Sara kommer att bedriva i hennes klass, så att hon kan sätta sig in i det.

Lisette anser att det vore kul om Sara hade kunnat komma ut i klassen då de pratar om näringsliv och liknande. Hon konstaterar även att det inte finns tid för Sara att vara med i den ordinarie undervisningen. Lisette anser att det hade varit fördelaktigt att ha fler gemensamma timmar och få tillgång till fler arbetsplatser för studiebesök.

(29)

Lydia berättar om att det är så mycket som måste gås igenom för att eleverna ska bli godkända i det ämnet som man undervisar i och att de också måste få chansen att visa att om de klarar av att uppnå nivån för väl godkänt och mycket väl godkänt. Hon menar att man i så fall kanske måste schemalägga studie- och yrkesvägledning, precisera syfte och lärarens ansvar och uppgifter inom det osv.

Linda menar att en utveckling i samarbetet kan ske först då lärarna har fått struktur i vardagen och att det i dagsläget är så mycket som ska avklaras och administrativt arbete som ska utföras innan de kan börja tänka på annat.

4.2.3 Lärare med annan yrkesbakgrund

De lärare vi presenterar nedan har vi valt att kalla för Lennart och Lasse. Lennart undervisar betygssvaga elever i samtliga ämnen och Lasse ät trä- och

metallslöjdslärare.

Samarbetet mellan lärare och SYV

Lennart beskriver samarbetet som att Sara kommer till klassen och ger förslag till lämpliga aktiviteter t ex föreslår tider då eleverna kan komma på enskilda samtal samt tider för besök på mottagande skolor.

Lasse anser sig inte ha något direkt samarbete tillsammans med Sara, han beskriver det som att

…hon kommer in och gör sin grej (Lasse)

och att eleverna sällan pratar med honom om det hon tagit upp sen, vilket han tycker är synd. Varför det är på det viset tror han är skolans sätt att lära eleverna att tänka kring olika personalkategorier och eleverna ser därför inte hans kompetens i sammanhanget.

…därför att skolan indoktrinerar barnen mycket i att man kan bara prata med en viss person om en viss sak och sen går man till en annan person om en annan sak. Och då kan man inte prata med mig om det för jag är ingen SYV. Nej. (Lasse)

Lasse anser att arbetsbelastningen är för hög för att lärarna ska hinna med att arbeta med studie- och yrkesvägledning. Han berättar även om ett försök till samarbete med

(30)

en gymnasieskola som ”…runnit ut i sanden” p g a att varken gymnasieskolan eller skola X haft tillräckligt intresse eller tid. Han ser att det i slutändan drabbar eleverna och anser att det definitivt inte är bra.

Hur lärarna arbetar med studie- och yrkesvägledning

Lennart upplever sig kunna bidra med att samtala med eleverna kring studie- och yrkesval. Lennart försöker ta med eleverna ut och besöka bibliotek, museer och gå på teater etc. ge eleverna nya intryck i syfte att visa eleverna en annan del av staden än sin egen stadsdel. Lennart upplever att det är svårt att arbeta med studie- och yrkesvägledning utöver det han gör och menar att schemat ofta är väldigt pressat. Lasse brukar, som han uttrycker det ”prata skit” med sina elever, då sitter de runt ett stort bord och pratar om det som dyker upp just för ögonblicket. Men det kan lika gärna att de pratar om studie- och yrkesvägledning, vanligen i åk 9. Ibland händer det att de pratar om hur ”hans ämne” kan användas i framtiden. Vidare berättar han om elever som gått vägen via honom till gymnasiet samt om ett sommar projekt för tjejer med inriktning på teknik som han brukar informera tjejerna om. Det händer att han pratar med eleverna om sitt eget liv och hans erfarenhet inom branschen, han är medveten om föräldrars påverkan och samtalar även med dessa.

Lasse konstaterar att han antagligen inte uppfyller målen med 2.6 och att det sällan pratas om någonting utanför skolans väggar och har ibland känslan av att skolan är till för sin egen skull och inte, som han anser att den borde vara till för nämligen barnens framtid. Han menar även på att skolan inte gör tillräckligt, att praotiden är för kort, lärarna för upptagna för att ha tid att åka på praktik besök och att det är för mycket fokus på schema, timmar och renodlade ämnen.

Hur samarbetet mellan lärare och SYV kan utvecklas

Lennart tror att samarbetet kan utvecklas genom att Sara blir mer involverad i de olika arbetslagen på skolan och att hon träffar lärarna i mindre grupper istället för, som det är nu, då de vanligtvis träffas vid stormöten. Lennart menar att arbete i mindre grupper skapar bättre förutsättningar för att en dialog ska komma till stånd. Lasse är av uppfattningen att Sara gör ett bra arbete men att det inte är tillräckligt för eleverna, att de behöver komma ut mer från skolan, se och uppleva annat samt arbeta

(31)

mer med arbetsmarknaden. För att få ett mer tillfredsställande resultat vill Lasse jobba mer med studiebesök, förslagsvis i mindre grupper. Enskilda elevbesök och andra samarbeten med gymnasieskolor, redan i årskurs åtta och då med någon sorts mentor/fadder på den mottagande skolan som kunde ta hand om eleven under besöket. Lasse anser även att arbetet med studie- och yrkesvägledning bör påbörjas tidigare än årskurs nio.

(32)

5.

ANALYS

Här presenterar vi vår analysdel, den är uppdelad efter de olika lärarkategorierna ovan och SYV, i varje kategori återfinns de olika teman vi arbetat efter tidigare i studien. Vi redogör även för analyserna vi konstruerat med hjälp av johari-fönstret och

beteendemodellen. Avslutande gör vi en sammanfattande analys.

5.1

Analys av SYV

Samarbetet mellan lärare och SYV

Sara anser att prao är bästa sättet att gå tillväga på. Hon verkar mycket nöjd med verksamheten kring praktiken och hon är av uppfattningen att ett större ansvarskrav kommer tilldelas lärarna om metoden förändras och fokus tas från praktiken. Detta har vi valt att tolka som att hon föredrar att arbeta med syoverksamhet genom praktik och är av uppfattningen att det är så eleverna effektivast klarar av att ta till sig den kunskap de behöver som underlag för att göra ett genomtänkt framtidsval. Hon är även medveten om att det främst är vid praon som lärarna arbetar med

syoverksamhet. Vi är av uppfattningen att det är arbetet runt praon som är den mest fungerande syoaktiviteten på skolan och att byta ut den funktionen skulle innebära att syoverksamhet till stor del uteblir. Vi ser även att Sara, genom elevernas prao och den organisation, administration som ligger bakom detta, blir oumbärlig för skolan och dess syoverksamhet.

Sara upplever att lärarna undviker specialarrangemang för att inte störa varandras lektionsupplägg eller ställa in varandras lektioner, vilket Henrysson (1994) också beskriver. Sara berättar även att några av eleverna i vissa fall uppträder på ett omoget sätt vid dessa tillfällen. Sara har kompromissat med lärarna för att kunna behålla en, enligt henne, bra aktivitet där eleverna tidigare uppträtt omoget. Kompromissen handlar i detta fall om att bjuda in föreläsare som eleverna inte vill visa sig barnsliga inför. Sara har enligt vår mening sett problemet och åtgärdat det, funnit jämvikten i frågan och strävar, enligt vår mening, efter att uppnå balans i samarbetet med lärarna.

(33)

Vi förvånas först över att Sara inte vet hur lärarna jobbar med frågor som ligger inom hennes arbetsområde, men berättar för oss att hon är av uppfattningen att lärarna arbetar med syofrågor. Vi är medvetna om läraryrkets komplexitet vilket gör att arbetsmetoderna och tillvägagångssätten hela tiden förändras. Lärarna skall enligt läroplanen arbeta med syofrågor, men då läroplanen saknar beskrivning för hur de ska gå tillväga blir alternativen oändliga. Dessa möjligheter som infinner sig i samband med valfriheten kring arbetsformerna är enligt oss den främsta fördelen. Nackdelar i sammanhanget är enligt vår mening att stödet till osäkra lärare får sökas på annat håll än i styrdokumenten. Risken för att syoverksamheten i den ordinarie undervisningen prioriteras bort av vissa lärare uppstår då det sällan utförs någon uppföljning eller utvärdering inom området. Detta påstår Henrysson (1994) vara en möjlig effekt av att kontrollmekanismen för utförandet av syoverksamheten bland lärare satts ur funktion, vilket kan resultera i att verksamheten ”lever sitt eget liv” inom detta område. Att hålla reda på samtliga lärares individuella arbetssätt är en ett mycket stort åtagande som enligt vår mening inte tillhör arbetsuppgifterna för studie-och yrkesvägledaren. Däri ligger vår tolkning studie-och förståelse för varför Sara inte känner till vad lärarna bedriver för syoverksamhet i sin ordinarie undervisning.

Hur lärarna arbetar med studie- och yrkesvägledning

Vi fick under våra intervjuer uppfattningen om att Sara har bättre kontakt med vissa lärare än med andra. De lärare Sara har bättre kontakt med, upplever vi, arbeta mer med syofrågor då de delar t ex intresse, värderingar osv. med Sara. Vi ser det som att den goda kontakten bidrar till Saras inflytande i dessa lärares ordinarie verksamheter. Sara är positivt inställd till det lärarna gör inom hennes arbetsområde och tacksam över deras bidrag till underlag för elevernas framtidsval. Samtidigt har vi fått känslan av att hon inte har några särskilda förväntningar på när lärarna ska arbeta med

syofrågor, bortsett från arbetet kring praon där hon har en del förväntningar kring lärarnas arbete och engagemang.

Det motsatta beskrivs i kvalitetsgranskning av studie- och yrkesorientering inom grundskolan (2005) där det påstås vara mer sällan eller aldrig som ett samarbete kring praon bedrivs. Enligt vårt sätt att se det främjar en god stämning mellan personalen effektiviteten och utvecklingsmöjligheterna inom skolans samtliga verksamheter, Sara engagerar sig och vårdar kontakten med övrig personal.

(34)

Hur samarbetet mellan lärare och SYV kan utvecklas

De brister i skolans syoverksamhet anser Sara vara de arbetslivsorienterande

aktiviteterna utöver praon. Detta konstaterar även Henrysson (1994) vara ett centralt problem, han hävdar i sin avhandling att eleverna är dåligt förberedda inför

arbetslivet samt att skolan kan liknas vid en egen institution i samhället. För att öka elevernas förberedelse inför arbetslivet vill Sara bedriva ovan nämnda aktiviteter. Hon är även medveten om sitt behov av fullvärdigt stöd från den övriga personalen på skolan för att kunna genomföra det. Henrysson (1994) pekar på att

syoverksamheten inte är lärarnas främsta arbetsuppgift men att syofunktionären kan ha ganska stora förväntningar på lärarnas delaktighet. Enligt vår mening har Sara rimliga förväntningar på lärarnas engagemang så det han frågar efter är deras stöd samt tid till utförande.

Sara upplever ibland att den övriga personalen på skolan inte riktigt vet vad som ingår i hennes arbetsuppgifter. I utvärdering av vägledning inom det offentliga skolväsendet (2005) belyses även detta samt att den övriga personalen kan förväxla syofunktionärens arbetsuppgifter med kuratorns. Detta visar även Henrysson (1994) på och menar att det kan skapa felaktiga förväntningar på syofunktionären samt påverka hur benägna lärarna blir att utföra syoverksamhet. Saras strategi för att tydliggöra sin roll är genom försök till att oftare besöka arbetslagen och föra en dialog med personalen. Som vi ser det är Saras projekt att tydliggöra sig själv ett gott initiativ och bör ske fortlöpande.

5.2

Analys av Lärare

5.2.1 Analys av nyutexaminerade lärare Samarbetet mellan lärare och SYV

De nyutexaminerade lärarna pekar på att det är fördelaktigt att bedriva

syoverksamhet som ett naturligt inslag i undervisningen. Lena menar att det så många moment som eleverna ska avklara för att uppnå betygskriterierna att det sällan blir tid över till annat som t ex syoverksamhet. Enligt Henrysson (1994) tycks lärarna ha svårt att integrera syofrågor i undervisningen och prioriterar ämneskunskaperna. Vi tolkar det som att momenten Lena beskriver blir till en stressfaktor som ger lärarna tunnelseende vilket i sin tur leder till att syofrågorna tillskrivs en lågprioritet.

(35)

Vi har uppfattat det som att lärarna arbetar med syoverksamhet både teoretiskt och praktiskt. Av de beskrivna aktiviteterna att döma handlar det om både kontinuerlig verksamhet och mer spontana insatser, som vi ser det, beror detta på den varierande tillgången till tid.

Hur lärarna arbetar med studie- och yrkesvägledning

Lärarna uttrycker en oklarhet i uppfattningen om vad samarbetet skulle kunna bestå i med undantag från elevvårds ärenden, precis som beskrivs i kapitel 5.1 under

rubriken samarbetet mellan lärare och SYV. Enligt Lena minskar risken för att Sara hamnar i periferin om samarbetet med lärarna utvecklas. Som Lena också beskriver är det av stor vikt att Sara blir en tydlig resurs för elever och lärare. Som vi tidigare uttryckt anser vi att en klarhet i Saras arbetsuppgifter och kompetens skulle resultera i att den övriga personalen på skolan lättare skulle se henne som en resurs vilket också Henrysson (1994) påtalar.

Hur samarbetet mellan lärare och SYV kan utvecklas

Vi tolkar det som att Linnéa, trots avsaknaden av samarbetet i dagsläget, ser Sara som en resurs och förväntar sig ett samarbete i framtiden. Linnéa är positivt inställd till den samplanering och användning av Sara som tillgång, vilket beskrivs i

föregående kapitel. Enligt vår synvinkel, är det i detta fall tid för möte mellan lärare och Sara som saknas för att ett samarbete ska påbörjas.

5.2.2 Analys av lärare med mångårig erfarenhet inom läraryrket Samarbetet mellan lärare och SYV

Samtliga intervjuade med längre yrkesbakgrund inom läraryrket menar att samarbetet främst ligger i Saras information till eleverna. Vi är av uppfattningen att samarbete främst innebär ett samspel mellan personer. Vår tolkning blir därför att inbokning av Saras gästföreläsningar snarare är en schemateknisk fråga än ett samarbete. Däremot ser vi att samarbete sker kring betygssvaga elever. Främst genom dialogen kring elevsituationen, alternativa lösningar för eleven samt nyttjande av Saras resurs när det gäller kontaktnät och kunskap i tillvägagångssätt vid ansökningsförfarande. Att lärarna uppfattar detta som främsta samarbetspunkt anser vi kunna bero på Saras deltagande i elevvårdsteamet, vilket även Henrysson (1994) erfarit genom sin

(36)

avhandling. Som nämnts i tidigare kapitel verkar skolans övriga personal ha en tendens att förväxla syofunktionärens arbetsuppgifter med kuratorns.

Lilian beskriver att syoverksamheten är lågtprioriterad i sitt arbete och motiverar detta med sin åsikt om att Sara är kompetent och gör mycket inom detta område. Linda och Lydia är av liknande uppfattning, att Sara är en god resurs som de gärna utnyttjar. Lydia tillägger även att de strävar efter att inte överbelasta Sara med arbete. Lydia är den av lärarna som vi upplever ha närmast samarbete med Sara, detta kan enligt vår uppfattning bero på att Lydias elever är i större behov av syoinsatser samt att tidsutrymmet är större här.

Lisette samtalar med Sara om lämpliga gymnasieval för sina elever. Som vi ser det utgår Lisette från den personliga kontakt som hon byggt upp under de åren hon arbetat med eleverna. Detta menar skolöverstyrelsen (1983) vara fördelaktigt då läraren under flera år lärt känna eleverna samt har kännedom om betygsstatus. Vi är av åsikten att lärarnas intresse för elevernas framtidsval är positivt och kan användas av studie- och yrkesvägledaren som underlag för sina enskilda samtal.

Strategi för att uppnå målen med 2.6

Ur vår synvinkel använder lärarna sitt sunda förnuft och gör så gott de kan utefter vad läroplanen anger. I utvärdering av vägledning inom det offentliga skolväsendet (2005) konstateras att varken kommunerna eller skolorna arbetar för att konkretisera målen. Detta kan enligt kvalitetsgranskning av studie- och yrkesorientering inom grundskolan (2005) utföras genom årliga skolplaner med tydligt beskrivna mål, tillvägagångssätt och ansvarsfördelning, samt utvärdering och uppföljning.

Henrysson (1994) är även av samma åsikt som skolverket, att målen bör preciseras och föras ner på en lokal nivå. Vi anser att en sådan insats skulle kunna ge lärarna redskap för att arbeta med syoverksamhet. Vi förundras över att detta ännu inte är utfört då avsaknaden av riktlinjer för hur målen kan uppnås har varit känt under flera år. Detta styrker vi i Henryssons (1994) avhandling där han hävdar att läroplanen inte är något bra styrdokument då lärarna inte känner sig berörda av målen i kapitel 2.6 samt att kontrollen för lärarnas utövande inte fungerar.

Hur lärarna arbetar med studie- och yrkesvägledning

Vi har lagt märke till att lärarna med mångårig erfarenhet inom läraryrket uppfattar vi göra lite mer än de andra två kategorierna. Det kan, som vi ser det, sammanhänga

Figure

Figur 1. Johari-fönstret

Figur 1.

Johari-fönstret p.14
Figur 2. Beteendemodellen (Abrahamsson & Andersen 2000, s 141)Motivations-faktorer (A) Handlingar(B)KognitivaFaktorer(Värden)(1)Vanor,färdigheter(2)Möjlig-heter(3)Impulser till handling

Figur 2.

Beteendemodellen (Abrahamsson & Andersen 2000, s 141)Motivations-faktorer (A) Handlingar(B)KognitivaFaktorer(Värden)(1)Vanor,färdigheter(2)Möjlig-heter(3)Impulser till handling p.15

References

Related subjects :