Patienters uppfattning av "Drop-in" på en röntgenavdelning, en kvantitativ empirisk studie

Full text

(1)Hälsa och samhälle. PATIENTERS UPPFATTNING AV ”DROP-IN” PÅ EN RÖNTGENAVDELNING EN KVANTITATIV EMPIRISK STUDIE. PER-OLOF IWARS. Examensarbete, 10 poäng Omvårdnad (41-60), 20 poäng Maj 2006. Malmö högskola Hälsa och samhälle 205 06 Malmö högskola e-post: postmasterhs.mah.se.

(2) PATIENTERS UPPFATTNING AV ”DROP-IN” PÅ EN RÖNTGENAVDELNING EN KVANTITATIV EMPIRISK STUDIE PER-OLOF IWARS. Iwars, P-O. Patienters uppfattning av ”Drop-in” på en röntgenavdelning. En kvantitativ empirisk studie, 10 poäng, Examensarbete i omvårdnad 10 poäng, Malmö Högskola, Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2006. Abstrakt: Syftet med denna studie har varit att sammanställa tillgänglig fakta. rörande patientens uppfattning, åsikt och intryck av vården med speciellt fokus på tillgänglighet, upplevt bemötande samt kvalité, genom att undersöka ”drop-in” verksamhet på en röntgenavdelning. En enkätundersökning, med en kvalitativ ansats har använts för denna studie. Enkäten erbjöds alla ”drop-in” patienter över 18 år, under en period i mars, 2006. Uppfattningen, åsikt och intryck av mötet med ”drop-in” verksamheten har analyserats hos 90 individer. Den genomgående positiv uppfattning är att kvalité, och upplevelse av ”påskyndat tillfrisknande” är en effekt av den ökade upplevda tillgängligheten, trots att återbesök till remittenten oftast inte förekom. Undersökningen påvisar hur väsentligt det är för individen att bli sedd och detta tillsammans med ökad tillgänglighet ger en uppfattning om snabbare tillfrisknande. Patienterna uppfattar i denna studie att den ökade tillgänglighet som ”drop-in” erbjuder, drastiskt förbättrar patient upplevelsen av respekt och dämpar oro samt skapar en ”goodwill” hos patientgruppen samt kan stärka ”egenvården”. Nyckelord: enkät, intryck, patienttillfredsställelse, patientupplevelse, röntgen, tillgänglighet, uppfattning, väntetid, åsikt.. 1.

(3) PATIENTS PERCEPTION OF ”DROP-IN” IN DIAGNOSTIC RADIOLOGY A QUANTITATIVE EMPIRICAL STUDY PER-OLOF IWARS. Iwars, P-O. Patients` perception of ”drop-in” in diagnostic radiology. A quantitative empirical study. Degree project, 10 credit points. University of Malmö: Faculty of Health and Society, Department of Nursing, 2006. Abstract: The purpose of this study was to compile available facts concerning patients´ perception, opinion and impression of the medical care, especially focusing the availability and the quality of a “drop-in” reception at a radiological department. A self-administered questionnaire with qualitative approach i.e. openended questions was used for this study. The questionnaire was offered to all drop-in patients over the age of 18, during a period in March, 2006. Gender, age group and number of visits were used as variables. The findings from this study are based on 90 subjects’ perceptions, opinion, and impression of the drop-in reception. The improved availability of the drop-in reception resulted in the overall perception of quality and a more speedy recovery, despite the fact that a new appointment with the referring doctor most often not was given. This study shows the importance of acknowledging the individual patient as their perception were that the increased availability “drop-in” can supply, drastically improved their perception of the respect shown towards them. By reducing their anxiety i.e. not needing to wait for their investigation, showed to create goodwill. Thus, this kind of perceptions may well strengthen the patients’ ability to self-care. Keywords: access, impression, opinion, patient satisfaction, patients´ conception, perception, questionnaire, radiology waiting time.. 2.

(4) INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING. 4. BAKGRUND Formella krav Varför intressera sig för patientuppfattningen Tidigare forskning Omvårdnad ”Drop-in” verksamheten på UMAS röntgenavdelning Definition Tidigare praxis/hantering av remisser Reaktioner på försöket. 4 4 5 5 6 7 7 7 7. SYFTE Frågeställningar. 8 8. METOD Urval Datainsamling Bortfall Analysmetod Etiska överväganden. 8 9 9 9 9 9. RESULTAT Samlingstabell, undersökta variabler Demografi ”Drop-in” information, m.m. Uppfattning av besöket Kommentarer Övriga kommentarer. 10 11 12 12 14 16 16. DISKUSSION Metoddiskussion Resultatdiskussion Slutsatser. 18 18 18 21. REFERENSER. 22. BILAGOR. 24. 3.

(5) INLEDNING Som ett led i utbildningen vid Hälsa och samhälle, Avdelningen för omvårdnad, kurs Omvårdnad 41-60 poäng, uppdrag, HT 2005 ingår som examensarbete en Cuppsats. Såsom arbetande på Röntgendiagnostiska avdelningen vid Universitetssjukhuset Malmö Allmänna Sjukhus (härefter kallat UMAS) har författaren valt att belysa patienternas upplevelse/uppfattning av s.k. ”drop-in” verksamhet på denna avdelning med inriktning på patientuppfattning, patientåsikt och patientintryck av vården med speciellt fokus på tillgänglighet, upplevt bemötande samt kvalité, då kunskapen om dessa faktorers påverkan på allmäntillståndet kan ha större inverkan än författaren tror. Tillgänglighet har diskuterats under lång tid inom sjukvården. I den dagliga debatten jämställs kvalitet med snabb tillgänglighet. Vårdgaranti har införts med start hösten 2005. I ett försök med att förbättra remittenternas arbetsflöde, genom att införa ”drop-in” för ”öppenvårdspatienter” vid röntgenkliniken, har frågan dykt upp hur patienterna upplever detta. Möjligheten och de positiva effekterna rent ekonomiskt och organisatoriskt för sjukvården tycks uppenbara i den allmänna debatten men patientens uppfattning av denna möjlighet har inte utretts.. BAKGRUND Formella krav Den legitimerade sjuksköterskans arbete styrs bland annat av Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (1998:531) och Förordningen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (1998:1513), Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering i hälsooch sjukvården (SOSFS 2000:1), Patientjournallag (1985:562), Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om patientjournallagen (SOSFS 1993:20) samt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om kvalitetssystem i hälso- och sjukvården (SOSFS 2005:12). Även Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) är en viktig lag som i första hand reglerar arbetsgivarens ansvar. I Socialstyrelsens skrivning ”Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska” (2005) framkommer att yrkeskunnande även innefattar delar som organisatoriska och sociala principer, traditioner och konventioner som arbetet är baserat på, samt kunskaper som gör det möjligt att tolka och förstå de sammanhang i vilket arbetet ingår. Sjuksköterskans arbete ska oavsett verksamhetsområde och vårdform präglas av ett etiskt förhållningssätt och bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet samt utföras i enlighet med gällande författningar (lagar, förordningar, föreskrifter) och andra riktlinjer. I Socialstyrelsens allmänna råd om omvårdnad inom hälso- och sjukvården (SOSFS 1993:17) beskrivs att omvårdnad även omfattar åtgärder i syfte att skapa en hälsofrämjande miljö, att undanröja smärta och obehag samt att ge stöd och hjälp åt patienter i deras reaktioner på sjukdom, trauma, funktionshinder och i behandlingssituationer. Bedömningen av patientens behov är basen i alla sjuksköterskors omvårdnad och omsorg. Den kräver gemensam uppfattning av både sjuksköterska och patient. Omvårdnad vilar som all annan hälso- och 4.

(6) sjukvårdande verksamhet på vetenskap och beprövad erfarenhet. I 2 § Hälso- och sjukvårdslagen (HSL 1982:763) anges att målet för all hälsooch sjukvård är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. I 2 § HSL anges olika krav som hälso- och sjukvården ska uppfylla. Därvid anges bl.a. att vården ska vara av god kvalitet och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och att behandlingen ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet samt så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Varför intressera sig för patientuppfattningen? Sjuksköterskans arbete, enligt Socialstyrelsen, oavsett verksamhetsområde och vårdform präglas av ett etiskt förhållningssätt och bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet samt utföras i enlighet med gällande författningar (lagar, förordningar, föreskrifter) och andra riktlinjer. Den snabba kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården, krav på kunskaper inom informations- och kommunikationsteknologi och ökade krav på både förbättrad kvalitet och kostnadseffektivitet kräver att sjuksköterskeutbildningen ständigt utvecklas. Ett avgörande kompetensområde för sjuksköterskan kommer därför att vara förmågan att söka och använda evidensbaserad kunskap (Socialstyrelsens skrivning ”Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska”, 2005). Därför är det angeläget att undersöka patienternas uppfattning av s.k. ”drop-in”. I en publikation ”Möten i vården”, som är ett informations- och studiematerial om bemötande inom hälso- och sjukvården, utgivet av HSO Skåne samt Förtroendenämndens kansli, Region Skåne (2005), framkommer att ”tillgänglighet” är en viktig parameter för patienternas uppfattning av vården. Det nämns i samma publikation att uppfattningen av att bli behandlad med respekt är viktig och en utgångspunkt för detta är att patienternas tid anses som viktig. Det kan konkret innebära att man slipper långa väntetider. När tillgänglighet diskuteras inom vården handlar det oftast om köer och möjligheter att tidsmässigt komma till vård, men tillgänglighet är en fråga med många dimensioner, en tillgänglig vård innebär att det finns möjligheter att ta del av dess utbud och att utbudet kan användas av patienten i en behovssituation. På den organisatoriska nivån handlar det om hur vården organiserar sitt arbetssätt och sina rutiner. Den organisatoriska tillgängligheten handlar exempelvis om att komma till i vården. Med andra ord innebär detta att hur länge man får vänta för att få komma till en undersökning eller en provtagning är en tillgänglighetsfråga som patienten förknippar med respekt och synliggörande. Den fysiska tillgängligheten är ett viktigt krav som även innefattar möjligheterna att ta sig till platsen, hitta rätt och exempelvis lätt finna parkeringsplats (a a). Tidigare forskning I samband med artikelsökning fann författaren att det inte fanns så mycket skrivet som svarade mot patientuppfattningen, tillgänglighet finns beskrivet tidigare, men inte utifrån patientens uppfattning. Oftast är det inom organisatoriska modeller, ekonomiska studier, effektivitetsförbättringar, etc. som detta finns redovisat men då inte utifrån patientperspektivet. Författaren fann dock artiklar som indirekt beskriver patientuppfattningen, exempel på detta är Lang och Hamilton (1994) där de konstaterade att trots att patienter troligen önskar allt det den moderna tekniken kan erbjuda så fruktar man den också. 5.

(7) Detta framkommer också i en artikel av Goodacre och Wester (2005) där de säger att förlängda väntetider för patienter är associerade med reducerad patient tillfredsställelse. Undersökningen är fokuserad på akutavdelning men patienttillfredsställelse bör vara likvärdig inom andra vårdområden. De refererar också till undersökningar i Australien som påvisat att kvinnor är mer likgiltiga för väntetider. Kvinnor är också mer benägna att tro att undersökningsformen och den snabbare tillgängligheten kan påskynda deras tillfrisknande. Att uppfattningen inte enbart är en mental uppfattning utan även direkt kan påverka oss fysiskt och medicinskt har Wells-Federman, m fl. (1995), beskrivet i det tvåvägs samband som finns mellan ”kropp & själ” och vetskapen om att psykologiska processer kan producera återföljande fysiologiska förändringar i sin artikel “The mind – body connection: the psychophysiology of many traditional nursing interventions”. ”Kropp & själ” paradigmet ger en modell för verksamheten och ett ramverk för att kvantifiera och bestämma resultatet. Inget system existerar som kan isolera dessa utan de påverkar varandra. ”Kropp & själ” kommunicerar återkommande genom tre huvudsystem, det autonoma nervsystemet, muskel-/skelettsystemet och psykoneuroendokrina systemet. Dessa system svarar ständigt på de stressignaler vi skickar genom kroppen. Enkelt uttryckt förklarar författarna det med att det finns två responser, ”Stressresponsen” och ”Avslappningsresponsen”, dessa påverkar individen i större omfattning än vad vi kanske tidigare trott. Skillnaderna framgår av tabellen nedan. Tab. A Biopsykosociala förändringar av stressresponsen (S) v.v. avslappningsresponsen (A) S A Metabolism ökar minskar Hjärtrytm ökar minskar Blodtryck ökar minskar Andning ökar minskar Muskel tonus ökar minskar Negativa humöryttringar ökar minskar Hälsoriskabelt uppförande ökar minskar Källa: Clinical Nurse specialist Vol. 9, No. 1, (1995).. Att förstå psykologin bakom avslappningsresponsen kan bidra till att förstå hur vissa otraditionella besöks- och undersökningsformer kan bidra till hälsa och tillfrisknande/välbefinnande. Omvårdnad Begreppet omvårdnad kan definieras i enlighet med en SBU-rapport (1998) utifrån skilda aspekter som behov, förmåga, förhållningssätt, yrkesverksamhet och ämne. Man kan definiera omvårdnad som en verksamhet avsedd att tillgodose allmänmänskliga och personliga behov. När det gäller omvårdnad står människan och hennes relationer i centrum. Professionell omvårdnad kan vara allmän eller specifik. Specifik omvårdnad är relaterad till sjukdom och dess behandling. Den specifika omvårdnaden kräver kunskap om såväl människans normala liv och funktioner som kunskap om den aktuella sjukdomen och behandlingen, samt dess konsekvenser för individens dagliga liv. Det dagliga omvårdnadsarbetet inriktas ofta på att värdera patientens förmåga till egen vård och att genomföra de omvårdnadsinsatser som erfordras. En viktig uppgift är att identifiera inställningen till att kunna hantera sjukdomens inverkan på det dagliga livet och att stödja och underlätta för de patienter som tillfälligt är oförmögna att hantera sin situation. 6.

(8) ”Drop-in” verksamheten på UMAS röntgenavdelning I ett i underlag till samverkansmöte 2004 nämner Adnerhill (2004) att grundtanken med ”drop-in” är att en grupp av patienter från öppenvården med ”enklare” undersökningar erhåller sin remiss av läkaren vid mottagningen och uppmanas att direkt bege sig till röntgen samma dag för att efter undersökningen få svar till remittenten. Målet är att patienten ska anmäla sig för undersökning inom 1 – 1, 5 timme. Utlovad svarstid är 60 minuter från det att patienten anmäler sig. Detta innebär att patienten kan vara åter hos remittenten inom cirka 3 timmar från det att hon/han blev undersökt. Remittenten kan då sätta in behandling beroende på röntgensvaret. Efter sedvanlig förhandling inleddes ett försök hösten 2004 med ”drop-in” verksamhet som sedan under 2005 permanentades. Definition Med ”drop-in” menas enligt det brev som skrevs till remittenterna av verksamhetschef Peter Leander (2004), möjlighet att få undersökning utförd utan föregående kontakt med röntgenavdelningen och utan tidbokning. Patienterna erbjuds att få sin röntgen undersökning utförd när som helst under dagen eller i veckan, mellan 07.30-16.00, samt svar på vad denna visar samma dag som de besöker öppenvården (t.ex. distriktsläkare, privatläkare o.s.v.). Remittenten kan skicka pappersremiss via patienten eller elektronisk remiss , svar sker via elektroniskt svar till remittenten. Generell ”drop-in” verksamhet tillämpas för skelett- och lungundersökningar. Den utlovade svarstiden är 60 - 90 minuter, från det att patienten anmäler sig på röntgenavdelningen, någon formell garanti finns dock inte. Detta innebär att patienten kan vara åter på öppenvårdsmottagningen för besked och eventuell behandling inom cirka 3 timmar från det att hon/han blev röntgenundersökt. Tidigare praxis/hantering av remisser Tidigare hantering innebar att remitterande instans kontaktade verksamheten via telefon eller via remiss om önskemål av undersökning. Denna bokades in vid lämpligt tillfälle då utrymme fanns i bokningssystemet. Kallelse skickades ut brevledes till patienten. Detta innebar en tidsförskjutning på allt mellan tre dagar till hela veckor, beroende på hur belastningen såg ut i bokningsschemat. Det fanns också möjlighet för remittenten att skicka patienten ”akut”, vilket innebar en högre ekonomisk kostnad för remittenten, men medförde att patienten kunde komma till samma dag. Detta förfaringssätt innebar också att antalet ”administrativt akuta” undersökningar ökade på akutsektionen, vilket i sin tur gav sämre tillgänglighet för medicinskt akuta patienter från exempelvis akutavdelningen och inneliggande patienter. Reaktioner på försöket Försöket med ”drop-in” uppmärksammades i media, vilket beskrivs bland annat i ett antal tidningsartiklar. Som exempel kan nämnas; Sydsvenska Dagbladet den 31 oktober 2004, Ljungberg (2004) skriver artikeln ”Drop-in-mottagning på Mas orsakar konflikt”, i Kvällsposten den 16 mars 2005 där Munck (2005) skriver artikeln ”Drop in röntgen ger ljusare ekonomi”, samt i en artikel i Dagens Medicin, nr 11 den 16 mars 2005, där Thylefors (2005) skriver artikeln ”Allt klart på en timme mål för drop in i Malmö”. I de ovan nämnda artiklarna framkommer genom intervjuer med verksamhetschefen att röntgenavdelningen flyttade in i en helt ny byggnad och bytte teknikplattform till att bli helt digitaliserade. Med 50 röntgenundersökningsrum bedömdes kapaciteten till och med så god att ”spilltid” uppkom mellan tidbokade patienter på olika undersökningsrum vilket medförde 7.

(9) att man kunde starta ”drop-in” verksamhet. Genom att utnyttja oannonserade luckor och lediga undersökningsrum har ”drop-in” mottagningen kunnat startas helt inom befintliga resurser, för trots att effektiva bokningssystem fanns, uppkom s.k. ”spilltid”. Det ”döljer” sig tidsutrymme i det bokade programmet exempelvis genom att patienter uteblir eller undersökningarna går fortare än beräknat. Detta skapar då utrymme att ”stoppa” in s.k. ”drop-in” patienter utan att resursförstärkning krävs. Processen från bedömning till diagnos förkortas på så vis avsevärt, till nytta för både patient och remitterande läkare. Denna möjlighet för remittenten och patienten skulle förbättra servicen mot öppenvården, snabba upp diagnostik/behandling av öppenvårdens patienter (inom de avgränsade undersökningarna) och förbättra patientens situation genom snabbare svar/behandling. Detta samtidigt som inga extra resurser behöver tas i anspråk enligt verksamhetschef Leanders uttalande i ovan nämnda artiklar. Kritiken som riktades mot projektet framgår i artikeln skriven av Ljungberg (2004) där det framgår att det finns en osäkerhet hos den ”politiska styrningen” rörande konkurrensförhållandena samt politiskt hänsynstagande mot privata entreprenörer då dessa riskerade att ”tappa” patienter och intäkter. När detta skrivs finns ingen känd evidensbaserad kunskap om hur patienterna upplever denna möjlighet. Utifrån sjukvårdsprofessionens tankesätt och känsla gynnar ”drop-in” patienterna, men vi kan inte utgå ifrån detta då patientens uppfattning ännu inte finns dokumenterad. Det kan visa sig att patienterna kan känna eller uppleva tveksamheter till kvaliteten i undersökningen eller andra tveksamheter och svårigheter.. SYFTE Syftet med föreliggande studie var att undersöka patienters uppfattning, åsikt och intryck av vården i samband med ”drop-in” verksamhet på en röntgenavdelning. Med speciellt fokus på tillgänglighet, upplevt bemötande samt kvalité med beaktande av eventuella skillnader i uppfattning utifrån kön och ålder. Frågeställningar Hur ser patienter på tillgänglighet, upplevt bemötande samt kvalitet i samband med ”drop-in”? Finns det skillnader i uppfattningen av ”drop-in” utifrån kön och ålder?. METOD För att få svar på syftet har författaren valt en enkätundersökning med kvalitativ ansats. Enkäten utformades av studiens författare. Enkäten erbjöds därefter alla ”drop-in” patienter under en begränsad tidsperiod och omfattade tretton flervalsfrågor med möjlighet för skriftliga kommentarer till varje fråga. Den avslutades med en ”fri” fråga, där man hade möjlighet att kommentera ytterligare aspekter eller skriva ner sina tankar om vården. Respondenterna fick via muntlig och skriftlig information erbjudandet om att delta i enkätundersökningen som skulle fyllas i under deras vistelse på röntgen. Den besvarade enkäten lämnades i 8.

(10) en låst brevlåda då undersökningen var avslutad. Anledningen till att enkäten inte skulle fyllas i förrän undersökningen var avslutad, var för att undvika ”känsla”av beroendeställning. Urval Inklusionskriterier: samtliga patienter, över 18 år, som under perioden 20-26 mars, 2006, bokade som ”drop-in” patienter. Exklusionskriterier: svårigheter att tala och förstå svenska, samt hälsotillstånd såsom bårbundna och medvetandesänkta patienter vilket omöjliggjorde eget ifyllande av enkäten. Datainsamling En pilotstudie omfattande 10 personer genomfördes under tre dagar, 23/2, 2/3 samt den 6/3, 2006, för att kontrollera enkätfrågornas bärighet. Smärre semantiska ändringar gjordes för att tydliggöra en del frågor. Enkäten redovisas i bilaga 2. Personalen som bemannar receptionen där s.k. ”drop-in” patienter anmäler sig erbjöd enkäten till alla som uppfyllde inklusionskriterierna då de anmälde sig. De informerade också patienterna om enkäten, både muntligen och skriftligen via det följebrev som fanns, bilaga 1. Denna personal hade tidigare informerats av författaren om enkäten och dess syften. Huvudinsamlingen skedde under perioden 20-26 mars, 2006. Deltagande i studien var frivilligt. Enkäten fylldes i anonymt. Enkäterna samlades in från den låsta svarslådan dagligen kl. 16.30, de datummärktes därefter för att kunna stämma av bortfallet mot registrerade besök. Efter att samtliga enkäter insamlats analyserades materialet. Bortfall Antal registrerade ”drop-in” besök under perioden 20-26 mars, 2006, var 196, (n=196). Antalet inlämnade ifyllda enkäter var 80 stycken (n=80). Det innebär en svarsfrekvens på ca 41 %. Med de 10 enkäter som utfördes tidigare i en pilotstudie och som lagts till i resultatredovisningen blir motsvarande siffra 46 % (n=90). Analysmetod Analysen har skett med deskriptiv statistik. Materialet har bearbetats manuellt och sammanställts för varje ålderskategori och kön. Resultaten har sedan sammanställts och beräknats med Microsoft Office Excel. Svaren redovisas procentuellt för respektive kön samt för totala antalet så att inte könstillhörighet ska påverka eventuellt resultat, tillika kan eventuella skillnader identifieras. Resultaten finns också redovisade per åldersgrupp för att se eventuella skillnader mellan ålderskategorierna samt för respektive kön för att detektera eventuella skillnader. Svaren har analyserats och redovisas i tre huvudgrupper; ”demografi”, ”drop-in information, m.m.” och ”uppfattning av besöket”. Etiska överväganden Tillstånd för att genomföra studien inhämtades från berörd verksamhetschef, se bilaga 3, och från lokala Etikprövningsnämnden vid Hälsa och samhälle, Malmö högskola, beslut daterat 2005-12-16, diarienummer: HS 60-05/1442. Studien genomfördes genom frivilligt deltagande. Enkäterna fylldes i anonymt, endast ålderskategorier samt kön angavs. Enkäten lämnades in efter undersökningen för att minimera risken för att patienten skulle hamna i beroendeställning till personalen. 9.

(11) RESULTAT Under perioden 20-26 mars, 2006 då enkäten erbjöds, registrerades 196 patientbesök via ”drop-in” (n=196). Enkäten besvarades slutligen av 90 individer (n=90), varav 48 kvinnor (n=48) samt 42 män (n=42). I resultatet har även den pilotstudie som genomfördes perioden 23/2 till 6/3, 2006, vägts in. Denna studie omfattade 10 individer. Svarsfrekvensen var 46 % av antalet registrerade undersökningar under perioden 20-26 mars, 2006 (n=196). Se samlingstabell (tabell 1) nästa sida över undersökta variabler. På fråga 3, 4, 6, 7, 9, 10, 11,12, samt 13 har en eller två individer ej fyllt i något svarsalternativ. Detta har registrerats som "vet ej". Resultatet som framkommer genom enkäten ger vid handen att flertalet av besökarna var i yrkesverksam ålder, för de allra flesta, 90 %, var det första kontakten via ”drop-in”. Merparten (78 %) upplevde att informationen var tillräckligt tydlig och 94 % hade inga svårigheter att komma till röntgen. På frågan om denna undersökningsform är ett bra sätt att få undersökningen utförd, svarade 97 %, ”Ja, absolut” eller ”Ja, med viss tvekan”. Endast 3 svarade ”vet ej” och ingen svarade ”nej”. Patienterna upplevde att de blev väl bemötta i 92 % av fallen, 1 % svarade nej på frågan och 7 % svarade ”vet ej”. Om denna form av snabbare tillgänglighet kan påskynda ditt tillfrisknande, svarade 70 % ja på. 26 % svarade ”vet ej” och endast 4 % svarade ”nej”. På följdfrågan om de tror att resultatet/kvalitén från ”drop-in” undersökning är bättre eller sämre än ”vanlig”/ordinarie tidbokad undersökning, svarade 25 % att det var bättre eller mycket bättre. 41 % svarade ”varken eller”, 27 % svarade ”vet ej” och endast 8 % svarade ”något sämre”. Om undersökningsformen är något man kan rekommendera svarade 91 % ”ja” samt 9 % ”vet ej”, ingen svarade nej på denna fråga. När det gällde återbesök samma dag svarade endast 8 % att så skulle ske, 67 % svarade att inget återbesök skulle ske och 26 % att de ej visste.. 10.

(12) Tabell 1. Undersökta variabler i enkäten, sammanfattningstabell Undersökta variabler. Kvinnor (n=48). Män (n=42). 53.33 46.67 Fråga 1: Kvinna/Man (%) Ålder (mean*) 55,17 53,95 Ålder (median**) 60,5 50,5 Åldersgrupp (mean) 46-55 46-55 Fråga 2: Åldersfördelning (%) 18-25 8,33 11,90 26-35 4,17 4,76 36-45 18,75 19,05 46-55 18,75 11,90 56-65 16,67 19,05 66-75 18,75 21,43 76> 14,58 11,90 Fråga 3: Första besök? (drop-in) (%) 84,49 92,85 Tidigare besök? (drop-in) (%) 12,51 7,14 Fråga 4: Kännedom om ”drop-in” via? (%) Skriftlig info 2,08 4,76 Läkare 85,59 95,23 Annan 8,32 Fråga 5: Remitterande instans? (%) Vårdcentral 95,84 90,48 Akutklinik Jourcentral 2,08 9,52 Annan 2,08 Fråga 6: Tydlig info? (%) Ja 75,00 80,95 Nej 12,50 7,14 Vet ej 12,50 11,90 Fråga 7: Svårigheter med besöket? (%) Ja 4,16 7,14 Nej 95,84 92,86 Vet ej Fråga 8: Återbesök hos remittenten i dag? (%) Ja 2,08 14,28 Nej 77,07 53,36 Vet ej 18,73 33,33 Fråga 9: Bra sätt att få undersökningen utförd? (%) Ja, absolut 93,75 92,85 Ja, med viss tvekan 2,08 4,76 Nej Nej, inte alls Vet ej 4,17 2,38 Fråga 10: Väl bemött? (%) Ja 91,67 92,85 Nej 2,08 Vet ej 6,24 7,14 Fråga 11: Kan påskynda ditt tillfrisknandet? (%) Ja 72,91 66,65 Nej 4,16 4,76 Vet ej 22,91 28,56 Fråga 12: Bättre eller sämre än ordinarie undersökning? (%) Mycket sämre Något sämre 10,41 4,76 Varken eller 37,50 45,22 Något bättre 2,08 9,52 Mycket bättre 22,92 14,28 Vet ej 29,17 26,18 Fråga 13: Rekommenderbart? (%) Ja 87,50 95,23 Nej Vet ej 12,49 4,76 * medelvärdet beräknat på medelåldern per ålderskategori ** medianvärdet beräknat på medelåldern per ålderskategori. Totalt (n=90) 100,00 54,56 60,5 46-55 10,00 4,44 18,89 15,56 17,78 20,00 13,33 90,01 9,99 3,33 92,22 4,45 93,33 5,56 1,11 77,78 10,00 12,22 5,55 94,45 7,77 66,67 25,56 93,34 3,33 3,33 92,22 1,11 6,67 70,00 4,44 25,56 7,78 41,11 5,56 18,89 26,66 91,11 8,89. Resultaten från enkäten redovisas vidare i fyra grupperingar, den första delen, demografin, redovisar enkätsvaren från frågorna 1-3, i den andra gruppen som fokuserar på information och praktiska detaljer kring ”drop-in”, redovisas frågorna 4, 5, 7 och 8. I den tredje grupperingen redovisas frågorna 6, 9, 10, 11,12 och 13 som fokuserar på uppfattningen av besöket. I den fjärde gruppen redovisas de kommentarer som gjorts på enkäterna. 11.

(13) Demografi Åldersfördelningen inom respektive kön var jämförbar, störst differens fanns i åldersgruppen 46-55 år (se tabell 2). I intervallet 46-55 år återfinns 9 kvinnor och 5 män, vilket utgör 19 % av kvinnorna (n=48) samt 12 % av männen (n=42) eller 16 % av hela gruppen (n=90). Lägst representation fanns inom ålderskategorin 2635 år. I denna åldersgrupp, 26-35, återfinns två kvinnor och två män, vilket motsvarar 4 % av kvinnorna respektive 5 % av männen. Som helhet representerar denna åldersgrupp 4 % av den undersökta populationen. Medelåldern, (se tabell 1) som beräknats utifrån medelåldern inom respektive intervall, var 55 år för kvinnor samt 54 år för män och för gruppen som helhet 55 år. Medelåldersgrupp som svarade är 46-55 år. Medianåldern, (se tabell 1), beräknad utifrån det medelvärde som beräknats för respektive åldersintervall, var för kvinnor 60,5 år samt för män 50,5 år vilket motsvaras av ett medianvärde på 60,5 år för gruppen som helhet. Könsfördelningen i gruppen motsvarade 53 % kvinnor och 47 % män (se tabell 1). Tabell 2. Fråga nr 2, ”Ålder”? Ålders Åldersfördelning kategori Kvinnor (n=48) antal (%) 18-25 4 8,33 26-35 2 4,17 36-45 9 18,75 46-55 9 18,75 56-65 8 16,67 66-75 9 18,75 76> 7 14,58 n=48 100,00. Män (n=42) antal (%) 5 11,90 2 4,76 8 19,05 5 11,90 8 19,05 9 21,43 5 11,90 n=42 100,00. Tot. (n=90) antal (%) 9 10,00 4 4,44 17 18,89 14 15,56 16 17,78 18 20,00 12 13,33 n=90 100,00. På frågan om det var första gången deltagarna hade besökt ”drop-in” verksamheten eller om de varit med om det tidigare, (se tabell 3), svarade 90 % av gruppen att det var första besöket och endast 10 % av gruppen att de varit på ”drop-in” tidigare. Den procentuella fördelningen mellan könen visade på att för 87 % av kvinnorna var det första gången, motsvarande siffra för männen var 93 %. 13 % av kvinnorna uppgav att de varit på ”drop-in” tidigare och för männen var resultatet 7 %. Ingen i åldersintervallen 26-35, 56-65 och 76> hade tidigare besökt ”drop-in” (tabell 3). Tabell 3. Fråga nummer 3, ”Antal drop-in besök”? (Första gången eller har varit tidigare?) Ålders kategori 18-25 26-35 36-45 46-55 56-65 66-75 76>. Första besöket på ”drop-in” Kvinnor (n=48) Män (n=42) antal (%) antal (%) 4 8,33 4 9,52 2 4,17 2 4,76 7 14,58 7 16,67 7 14,58 4 9,52 8 16,67 8 19,05 7 14,58 9 21,43 7 14,58 5 11,90 42 87,49 39 92,85. ToT (n=90) antal (%) 8 8,89 4 4,44 14 15,56 11 12,22 16 17,78 16 17,78 12 13,33 81 90,00. Har varit tidigare på ”drop-in” Kvinnor (n=48) Män (n=42) antal (%) antal (%) 1 2,38 2 2. 4,17 4,17. 2. 4,17. 6. 12,51. 1 1. 3. 2,38 2,38. 7,14. ToT (n=90) antal (%) 1 1,11 3 3. 3,33 3,33. 2. 2,22. 9. 9,99. ”Drop-in” information, m.m. Informationen om ”drop-in” uppgav 83 personer, motsvarande 92 % av gruppen sig ha fått av remitterande läkare. Könsfördelat blev utfallet att 86 % av kvinnorna uppgav att de informerats av remitterande läkare, motsvarande siffra för männen var 95 %. Tre personer (en kvinna och två män) motsvarande 3 % av gruppen uppgav att de erhållit informationen via ”skriftlig info”, ytterligare 4 kvinnor 12.

(14) uppgav att de informerats av ”annan” än läkare, vilket motsvarar 5 % av gruppen (tabell 4). Tabell 4. Fråga nummer 4; ”Hur fick du kännedom om drop-in mottagningen”? Ålders kategori 18-25 26-35 36-45 46-55 56-65 66-75 76>. Skriftlig info Kvinnor (n=48) Män (n=42) antal (%) antal (%) 1. 2,08. 1. 2,38. 1. 2,08. 1 2. 2,38 4,76. Läkare Kvinnor (n=48) antal (%) 3 6,25 2 4,17 7 14,58 8 16,67 8 16,67 9 18,75 6 12,50 43 85,59. Män (n=42) antal (%) 5 11,90 2 4,76 7 16,67 5 11,90 8 19,05 9 21,43 4 9,52 40 95,23. Annat Kvinnor (n=48) Män (n=42) antal (%) antal (%) 1 2,08 1 1. 2,08 2,08. 1 4. 2,08 8,32. I den undersökta gruppen remitterades 84 personer, 85 %, via vårdcentral, ingen hade remitterats via Akutkliniken och fem personer uppgav att de remitterats via jourcentral, vilket motsvarar 6 % av gruppen (tabell 5). En kvinna uppger ”annan” remittent än uppräknade. Tabell 5. Fråga nummer 5, ”Vem föreslog drop-in röntgen”? (Variabeln ”Akutkliniken” har tagits bort i tabellredovisningen då ingen angett detta som alternativ) Ålders kategori 18-25 26-35 36-45 46-55 56-65 66-75 76>. Vårdcentral Jourcentralen Kvinnor (n=48) Män (n=42) Kvinnor (n=48) Män (n=42) antal (%) antal (%) antal (%) antal (%) 4 8,33 5 11,90 2 4,17 2 4,76 9 18,75 7 16,67 1 2,38 9 18,75 3 7,14 2 4,76 8 16,67 7 16,67 1 2,38 7 14,58 9 21,43 1 2,08 7 14,58 5 11,90 46 95,83 38 90,48 1 2,08 4 9,52. Annat Kvinnor (n=48) Män (n=42) antal (%) antal (%). 1. 2,08. 1. 2,08. På frågan om informationen kring ”drop-in” verksamheten var tillräckligt tydlig, svarade 75 % av kvinnorna ”ja”, motsvarande siffra för männen var 81 %. 12 % av kvinnorna svarade ”nej”. Motsvarande siffra för männen var 7 %. 12 % av kvinnorna och 12 % av männen svarade ”vet ej”. Det gav för hela gruppen ett utfall på 70 stycken ”ja”, 9 stycken ”nej” samt 11 stycken ”vet ej”, vilket motsvarar i procent för hela gruppen 78 % ”ja”, 10 % ”nej” och 12 % ”vet ej” (tabell 6). Tabell 6. Fråga nummer 7, ”Är informationen kring drop-in tillräckligt tydlig för dig”? Ålders kategori 18-25 26-35 36-45 46-55 56-65 66-75 76>. Ja Nej Kvinnor (n=48) Män (n=42) Kvinnor (n=48) Män (n=42) antal (%) antal (%) antal (%) antal (%) 3 6,25 5 11,90 1 2,08 2 4,17 2 4,76 5 10,42 6 14,29 1 2,08 1 2,38 9 18,75 3 7,14 1 2,38 4 10,42 6 14,29 2 4,17 1 2,38 6 12,50 7 16,67 2 4,17 7 14,58 5 11,90 36 75,00 34 80,95 6 12,50 3 7,14. 13. Vet ej Kvinnor (n=48) Män (n=42) antal (%) antal (%) 3. 6,25 4,17 2,08. 1 1 1 2. 2,38 2,38 2,38 4,76. 2 1 6. 12,50. 5. 11,90.

(15) På frågan om det var svårt att ta sig till röntgenundersökningen, svarade fem personer motsvarande 6 % ”ja”, 85 personer svarade ”nej”, vilket motsvarar 94 %. Ingen hade svarat ”vet ej” (tabell 7). Tabell 7. Fråga nummer 8 ”Var det svårt att komma hit”? Ålders kategori 18-25 26-35 36-45 46-55 56-65 66-75 76>. Ja Kvinnor (n=48) Män (n=42) antal (%) antal (%) 1 1. 2. 2,08 2,08. 4,16. 1 1. 2,38 2,38. 1. 2,38. 3. 7,14. Nej Kvinnor (n=48) Män (n=42) antal (%) antal (%) 4 8,33 5 11,90 2 4,17 1 2,38 8 16,67 7 16,67 8 16,67 5 11,90 8 16,67 8 19,05 9 18,75 8 19,05 7 14,58 5 11,90 46 95,84 39 92,86. Vet ej Kvinnor (n=48) Män (n=42) antal (%) antal (%). Uppfattning av besöket På frågan om man skulle tillbaka till remittenten samma dag svarade 77 % av kvinnorna ”nej”, motsvarande siffra för männen var 52 %. En kvinna, 2 %, svarade ”ja” och 6 män, 14 % svarade ”ja”. 19 % av kvinnorna svarade ”vet ej” och motsvarande siffra för män var 33 % (tabell 8). Tabell 8. Fråga nummer 6, ” Skall du tillbaka/återbesök till din läkare i dag”? Ålders kategori 18-25 26-35 36-45 46-55 56-65 66-75 76>. Ja Kvinnor (n=48) Män (n=42) Antal (%) antal (%). 1. 1. 1. 2,38. 2 1 2 6. 4,76 2,38 4,76 14,28. 2,08. 2,08. Nej Kvinnor (n=48) antal (%) 3 6,25 1 2,08 5 8,33 7 14,58 7 14,58 9 18,75 6 12,50 38 77,07. Män (n=42) antal (%) 3 7,14 3 4 4 5 3 22. 7,14 9,52 9,52 11,90 7,14 52,36. Vet ej Kvinnor (n=48) Män (n=42) antal (%) antal (%) 1 2,08 2 4,76 1 2,08 2 4,76 4 8,33 4 9,52 1 2,08 1 2,38 1 2,08 2 4,76 3 7,14 1 2,08 9 18,73 14 33,33. På frågan om ”drop-in” uppfattades som ett bra sätt att få undersökningen utförd svarade 94 % ”ja, absolut”, ”ja, med viss tvekan” svarade 3 %. Ingen svarade ”nej” eller ”nej, inte alls”. 3 % hade svarat ”vet ej” (tabell 9) Tabell 9. Fråga nummer 9, ”Är denna möjlighet (drop-in) ett bra sätt för dig att få undersökningen utförd”? Ålders kategori 18-25 26-35 36-45 46-55 56-65 66-75 76>. 18-25 26-35 36-45 46-55 56-65 66-75 76>. Ja, absolut Kvinnor (n=48) Män (n=42) antal (%) antal (%) 4 8,33 5 11,90 1 2,08 2 4,76 8 16,67 7 16,67 9 18,75 5 11,90 8 16,67 7 16,67 8 16,67 8 19,05 7 14,58 5 11,90 45 93,75 39 92,85 Nej, inte alls Kvinnor (n=48) Män (n=42) antal (%) antal (%). Ja, med viss tvekan Kvinnor (n=48) Män (n=42) antal (%) antal (%) 1. 2,08. 1. 2,38. 1. 2,38. Nej Kvinnor (n=48) Män (n=42) antal (%) antal (%). 1 2,08 2 4,76 Vet ej Kvinnor (n=48) Män (n=42) antal (%) antal (%) 1. 2,08 2,08. 1. 2,08. 1. 2,38. 2. 4,17. 1. 2,38. På frågan som berörde bemötandet, ”blev du väl bemött av personalen som utförde undersökningen”?, svarade 92 % ”ja”, en person svarade ”nej”, 14.

(16) motsvarande 1 % och sex personer, motsvarande 7 % svarade ”vet ej" (se tabell 10). Tabell 10. Fråga nummer 10, ”Blev du väl bemött av personalen som utförde undersökningen”? Ålders kategori 18-25 26-35 36-45 46-55 56-65 66-75 76>. Ja Kvinnor (n=48) Män (n=42) antal (%) antal (%) 4 8,33 4 9,52 2 4,17 2 4,76 8 16,67 7 16,67 8 16,67 5 11,90 7 14,58 8 19,05 8 16,67 9 21,43 7 14,58 4 9,52 44 91,67 39 92,85. Nej Kvinnor (n=48) Män (n=42) antal (%) antal (%). 1 1. Vet ej Kvinnor (n=48) Män (n=42) antal (%) antal (%) 1 2,38 1 1. 2,08 2,08. 1. 2,08. 3. 6,24. 1. 2,38. 1 3. 2,38 7,14. 2,08 2,08. På frågan om man trodde att denna typ av undersökningsform (snabbare tillgänglighet) kunde påskynda tillfrisknandet svarade 63 personer, 70 % ”ja”. Fyra personer, 4 % svarade ”nej” och 23 personer, 26 % svarade ”vet ej” (tabell 11). Tabell 11. Fråga nummer 11, ”Tror du att denna form av snabbare tillgänglighet kan påskynda ditt tillfrisknande?” Ålders kategori 18-25 26-35 36-45 46-55 56-65 66-75 76>. Ja Kvinnor (n=48) antal (%) 4 8,33 1 2,08 6 12,50 8 16,67 5 10,42 7 14,58 4 8,33 35 72,91. Män (n=42) antal (%) 4 9,52 2 4,76 5 11,90 4 9,52 6 14,29 5 11,90 2 4,76 28 66,65. Nej Kvinnor (n=48) Män (n=42) antal (%) antal (%) 1. 2,38. 1 1. 2,08 2,08. 1. 2,38. 2. 4,16. 2. 4,76. Vet ej Kvinnor (n=48) Män (n=42) antal (%) antal (%) 1 2,38 1 2,08 3 6,25 2 4,76 1 2,08 1 2,38 2 4,17 1 2,38 1 2,08 4 9,52 3 6,25 3 7,14 11 22,91 12 28,56. På frågan om hur man uppfattade resultatet/kvalitén i ”drop-in” verksamheten jämfört med ordinarie tidbokad verksamhet svarade ingen enligt svarsalternativet ”mycket sämre”. Fem personer, 6 % svarade ”något sämre”. ”Varken eller” svarade 37 personer, 41 %. ”Något bättre” svarade fem personer, 6 % och 17 personer, 19 % svarade ”mycket bättre”. ”Vet ej” har 24 personer svarat vilket motsvarar 27 % (tabell 12). Tabell 12. Fråga nummer 12, ”Tror du att resultatet/kvalitén från drop-in undersökning är bättre eller sämre än vanlig /ordinarie tidbokad undersökning?” Ålders kategori. Mycket sämre Kvinnor (n=48) antal (%). Män (n=42) antal (%). 18-25 26-35 36-45 46-55 56-65 66-75 76> Ålders kategori 18-25 26-35 36-45 46-55 56-65 66-75 76>. Något bättre Kvinnor (n=48) antal (%) 1. 1. Män (n=42) antal (%) 1 2,38. Något sämre Kvinnor (n=48) Män (n=42) antal (%) antal (%) 1 2,08 2 1 1. 4,17 2,08 2,08. 1 1. 2,38 2,38. 5. 10,41. 2. 4,76. Mycket bättre Kvinnor (n=48) Män (n=42) antal (%) antal (%). 2,08. 2,08. 2 1. 4,76 2,38. 4. 9,52. 3 2 1 3 2 11. 6,25 4,17 2,08 6,25 4,17 22,92. 15. 1 2. 2,38 4,76. 3. 7,14. 6. 14,28. Varken eller Kvinnor (n=48) Män (n=42) antal (%) antal (%) 3 6,25 4 9,52 1 2,08 1 2,38 2 4,17 3 7,14 4 8,33 2 4,76 2 4,17 3 7,14 4 8,33 3 7,14 2 4,17 3 7,14 18 37,50 19 45,22 Vet ej Kvinnor (n=48) Män (n=42) antal (%) antal (%) 2 2 4 2 3 13. 4,17 4,17 8,33 4,17 8,33 29,17. 2 2 3 2 2 11. 4,76 4,76 7,14 4,76 4,76 26,18.

(17) På frågan om denna form av verksamhet var något de ville rekommendera, svarade 82 personer, 91 % ”ja”. 8 personer, 9 % svarade ”vet ej” (tabell 13). Tabell 13. Fråga nummer 13, ”Är denna form av undersökning något du vill rekommendera till andra”? Ålders kategori 18-25 26-35 36-45 46-55 56-65 66-75 76>. Ja Kvinnor (n=48) Män (n=42) antal (%) antal (%) 3 6,25 5 11,90 2 4,17 2 4,76 6 12,5 8 19,05 9 18,75 5 11,90 7 14,58 7 16,67 8 16,67 8 19,05 7 14,58 5 11,90 42 87,5 40 95,23. Nej Kvinnor (n=48) antal (%). Män (n=42) antal (%). Vet ej Kvinnor (n=48) Män (n=42) antal (%) antal (%) 1 2,08 3 6,25 1 2,08 1 2,38 1 2,38 1 2,08 6 12,49 2 4,76. Kommentarer Författaren har valt att redovisa kommentarerna till fråga nummer 14, ”Om du har ytterligare kommentarer, tankar eller funderingar på Drop-in, eller tillgängligheten i allmänhet för sjukvården, får du gärna skriva ner dem här eller på baksidan av detta papper”, i löpande text. Lika eller snarlika kommentarer redovisas endast via ett citat. I de kommentarer som lämnades framgick följande: ”Allt som förenklar för oss alla är positivt. Jag tycker att ni har en utmärkt sjukvård. Tack”. ”Drop-in är kanon, kan anpassa sig till sitt besök på helt annat sätt. STD. MOT (?) är samma med drop-in så fler bör ta efter”. ”Jag har alltid blivit bemött av glada trevliga sköterskor och liknande. Inga direkt långa väntetider.” En av besökarna hade skrivit följande följebrev till enkäten, vilket citeras i sin helhet då denna redogörelse väl innefattar de övriga kommentarerna: ”Mycket bra tillvägagångssätt! Trodde jag skulle få vänta på röntgen av mitt knä i flera veckor och blev snopen när doktorn på vårdcentralen sa att jag kunde gå med en gång om jag ville. Så jag gick dan efter läkarbesöket och fick endast vänta knappt en halvtimme på min tur. Detta kan jämföras med min svärmor i Blekinge, som fick vänta ett par månader på att få sin höft röntgad, trots att hon bara är 63 år gammal. Under den väntetiden hann hon inbilla sig att hon hade de mest hemska sjukdomar, vilket ju lindrades när hon fick reda på att det ”endast” var broskbildningar. Nu väntar hon igen, sen fyra månader, på att få besked om vilken behandling hon ska få! Nej, detta nya sätt ni har med drop-in så snabbt, lindrar mycket oro och nu lär jag också få ett snabbt besked om vad som ska/inte göras med mitt knä!” Övriga kommentarer Dessa kommentarer skrevs direkt i anslutning till frågorna i enkäten. På fråga nummer 6, ”Ska Du tillbaka/återbesök till Din läkare i dag”?, lämnades följande och liknande kommentarer från dem som svarat ”vet ej” och ”nej”: ”Blir kanske kallad/telefonkontakt” ”Läkaren ringer upp beroende på röntgensvaret.” 16.

(18) På fråga nummer 7, ”Är informationen kring drop in tillräckligt tydlig för Dig”? framkommer problem med att informationen inte är tillräckligt tydlig, i en av enkäterna kommenterades denna fråga med följande: ”Klargör mycket tydligare skillnaden mellan drop-in öppenvård och Reception Akut röntgen.” Vi var tre patienter som gick till fel lucka. För sjukvårdspersonal är detta kanske en självklarhet, men inte för patienterna”. Övriga kommentarer till denna fråga var oftast av typen: ”Visste inte att det fanns drop-in förrän i dag” ”Har aldrig hört talas om det förr.” På fråga nummer 8, ”Var det svårt att komma hit”?, framfördes kommentarer som berörde problematiken att hitta rätt på området, samt problematiken med att parkera. Följande citat belyser detta: ”Dåligt ordnat för bilparkering.” ”Behövs fler parkeringar, stort avstånd.” ”Mycket bättre informationsskyltning etc., behövs på hela UMAS.” På fråga nummer 10, ”Blev Du väl bemött av personalen som utförde undersökningen”?, framkom enbart positiva kommentarer, som exempelvis: ”Jättetrevliga, ett leende på läpparna.” ”Mycket trevligt bemötande.” ”Snäll och bra personal.” ”Mycket trevliga, vänliga och hjälpsamma. Berättade precis vad som skulle göras.” ”Otroligt trevliga!” Under fråga nummer 12, ”Tror Du att resultatet/kvalitén från ”drop-in” undersökning är bättre eller sämre än ”vanlig”/ordinarie tidbokad undersökning?”, lämnades följande kommentarer som var inriktade på den positiva uppfattningen att själv kunna påverka tidpunkten och uppfattningen av att det gick snabbt. Exempel på kommentar är: ”Man kan själv bestämma tidpunkt + dag själv, (inom en vecka) det känns bra att få komma till så snart.” Någon tanke på eller oro för kvalitén, jämfört med ordinarie tidbokad undersökning upplevde man inte, en kommentar var dock: ”Kvalitetsmässigt vet jag inte om det är bättre, men det går snabbare.”. 17.

(19) DISKUSSION Metoddiskussion I samband med artikelsökning fann författaren att det inte fanns så mycket skrivet som motsvarade syftet, d.v.s. med fokus på patientens uppfattning, åsikt och intryck av vården med speciellt fokus på tillgänglighet, upplevt bemötande samt kvalité, på en röntgenavdelning. Tillgänglighet och motsvarande begrepp finns beskrivet tidigare, men inte utifrån patientens uppfattning. Oftast är det inom organisatoriska modeller, ekonomiska studier m.m. som detta finns redovisat men då inte utifrån patientperspektivet. Detta har lett till att författaren själv har konstruerat frågorna i enkäten. Enkäten kan betraktas som ”enkät till besökare” eller ”väntrumsenkät”. Nackdelen med dessa enkäter är enligt Ejlertsson (2000) att urvalet begränsas till de personer som på eget initiativ vänder sig till ett visst besöksställe. Problemet är att urvalet inte är slumpmässigt i den bemärkelsen att varje person i en målgrupp tilldelats en viss sannolikhet att ingå i urvalet. Just detta faktum att det är varierande och okända sannolikheter för olika personer att komma med i undersökningen, gör tolkningen vansklig. En av dagarna kom ovanligt få svar in. Efter kontroll visade det sig att man bytt personal denna dag och att informationen mellan dem hade brustit. Detta är en viktig faktor att ha med sig framgent att informationen till dem som hanterar utlämnandet av enkäter är direkt beroende på personalkontinuiteten. Då svarsfrekvensen var låg, valde författaren att ta med den pilotstudie som gjort tidigare. Valet gjordes utifrån tidsbrist. Önskvärt hade varit att fortsätta enkäten ytterligare några veckor för att få ett större inflöde av besvarade enkäter. På grund av detta har författaren valt att inkludera pilotstudiens 10 enkäter så att materialet innehåller 90 enkätsvar, då det enbart skedde smärre semantiska förtydligande i materialet efter pilotstudien. En brist i enkäten är att endast ålderskategorier registrerats, detta utifrån bättre anonymitetstänkande då svaren inte skulle gå att spåra till speciell person. Det har dock gett brister i resultatredovisningen. Materialet kan möjligen ifrågasättas då motsvarande enkät inte erbjudits patienter med traditionell bokning och någon jämförelse inte direkt kunnat ske. Fokus i denna enkät är dock att koncentrera sig på uppfattningen hos de patienter som erbjuds denna form av undersökning och utfallen i de specifika frågorna. Resultatdiskussion Resultatet kan tolkas som att den vanligaste ”drop-in” besökaren är en kvinna mellan 56-65 år, tätt följd av en något äldre man mellan 65-75 år. Det är i regel första besöket. Att det är ett första besök fortfarande efter mer än ett års verksamhet kan tyckas förvånande. Men med tanke på folkmängden och att vårdcentraler är den största remittenten samt det antal som årligen röntgas i Malmö, kan detta stämma. När det gäller remitterande instans kan siffrorna tolkas som huvudremittenten är vårdcentraler, hela 93 % uppger dessa som remitterande instans. Här tycks det finnas en liten skillnad mellan könen, nästan 10 % av männen uppger sig remitterade från jourcentral medan kvinnorna endast kommer från denna remittent i 2 % av fallen. Detta kan kanske förklaras av att män, speciellt yngre män, i 18.

(20) större utsträckning utnyttjar jourcentraler som ingångsväg till sjukvården och kvinnor är mer benägna att kontakta vårdcentraler vid problem. Det intressanta är att ingen uppger att Akutkliniken är remittent, det innebär att dessa personer som tidigare troligen hänvisats till akutkliniken eller skickats på ”akutremiss” till vår akutsektion, nu undersöks via ”drop-in”. Det innebär att akutsektionen på röntgen avlastas och skapar en bättre tillgänglighet för de patienter som remitteras från akutkliniken. När det gäller återbesök till remitterande instans samma dag förvånar siffrorna något, nästan 67 % uppger att de inte ska på återbesök, ytterligare nästan 26 % uppger att de ”vet ej”. Det innebär att nästan 93 % inte vet om det blir någon fortsättning och trots detta uppfattar man det som undersökningen kan påskynda tillfrisknandet. Endast omkring 7 % svarar att återbesök ska ske. Ett märkligt fynd är att män i mycket större omfattning ska på återbesök, dessa var företrädesvis i åldersintervallet 56-65 år samt 76 år och äldre. Kanske är det så att män är mer kritiska och ifrågasättande av sjukvården eller behandlas de omedvetet annorlunda av remittenterna? Trots detta svarar fler kvinnor, nästan 94 % ”ja, absolut” på frågan om det är ett bra sätt att få undersökningen utförd. Detta stämmer väl med de rön som framkommer i den artikel som Goodacre och Wester (2005) publicerat. De refererar bland annat till undersökningar i Australien som påvisat att kvinnor är mer benägna att tro att undersökningsformen och den snabbare tillgängligheten kan påskynda deras tillfrisknande. Den positiva uppfattningen av ”drop-in”, d.v.s. att det påskyndar tillfrisknandet, att undersökningen har samma eller bättre kvalitet, innebär att själva undersökningen som sådan och att de upplever att de blir synliggjorda har en terapeutisk inverkan, speciellt som endast drygt 7 % skulle på återbesök till remitterande läkare samma dag. Själva tillgängligheten skapar förmodligen en positiv faktor som fungerar som ”friskvård”, d.v.s. patienten känner sig sedd. Svårigheter med att ta sig till röntgen fanns i huvudsak i de yngre ålderskategorierna, detta troligen förknippat med att de körde bil till sjukhuset. Detta grundat på att kommentarer rörande parkeringsbekymmer enbart lämnats av ”yngre” ålderskategorier. I en publikation ”Möten i vården” utgiven av HSO Skåne samt Förtroendenämndens kansli, Region Skåne, (2005), framkommer att ”tillgänglighet” är en viktig parameter för patienternas uppfattning av vården. Uppfattningen av att bli behandlad med respekt är viktig och att en utgångspunkt för detta är att patienternas tid blir sedd som viktig. Det kan konkret innebära att man slipper långa väntetider. Även Region Skåne har i sin ”Strategiska plattform” lyft fram ”visa kunden respekt och att vara lyhörd”, att man ska ”stärka kundens inflytande” och ”stimulera kunden till ökat ansvar”. Bland de övergripande målen finns ”Nöjda kunder” upptaget (Region Skånes strategiska plattform, 2006). Att uppfattningen inte enbart är en mental uppfattning utan även direkt kan påverka oss fysiskt och medicinskt har Wells-Federman, m.fl. (1995) beskrivet i det tvåvägs samband som finns mellan ”kropp & själ” och vetskapen om att psykologiska processer kan producera återföljande fysiologiska förändringar i sin artikel “The mind – body connection: the psychophysiology of many traditional nursing interventions” (1995). Kropp och själparadigmet ger en förklaring till den 19.

(21) ”övertro” på att själva undersökningen kan påskynda tillfrisknandet. Att förstå psykologin bakom avslappningsresponsen kan bidra till att förstå hur vissa otraditionella besöks- och undersökningsformer kan bidra till hälsa och tillfrisknande/välbefinnande. När exempelvis ”drop-in” erbjuds patienter, som indirekt skapar en uppfattning av respekt genom att tillgängligheten upplevs som bättre och att patientens tid blir synlig – upplevs undersökningen som mycket positiv. Trots att man inte ska återse läkaren upplever man det som att tillgängligheten påskyndar tillfrisknandet. När tillgänglighet diskuteras inom vården handlar det oftast om köer och möjligheter att tidsmässigt komma till vård. Men tillgänglighet är en fråga med många dimensioner, en tillgänglig vård innebär att det finns möjligheter att ta del av dess utbud och att utbudet kan användas av patienten i en behovssituation. På den organisatoriska nivån handlar det om hur vården organiserar sitt arbetssätt och sina rutiner. Den organisatoriska tillgängligheten handlar exempelvis om att komma till i vården. Enligt HSO Skåne samt Förtroendenämndens kansli, Region Skåne, (2005) innebär detta att hur länge man får vänta för att få komma till vid en undersökning eller en provtagning är en tillgänglighetsfråga som patienten förknippar med brist på respekt och synliggörande. Den fysiska tillgängligheten är ett viktigt krav som även innefattar möjligheterna att ta sig till platsen, hitta rätt och exempelvis lätt finna parkeringsplats. Detta framkommer också i de kommentarer som lämnats i samband med enkäten, kommentarer som: ”Allt som förenklar för oss alla är positivt. Jag tycker att ni har en utmärkt sjukvård. Tack” ”Drop-in är kanon, kan anpassa sig till sitt besök på helt annat sätt. STD. MOT (?) är samma med drop-in så fler bör ta efter”. Att ”synliggöra” patienten på detta sätt upplevs mycket positivt av individen, det skapar ett mervärde och dämpar den oro som finns för det ”okända”. Ett exempel på detta är följande citat: ”Trodde jag skulle få vänta på röntgen av mitt knä i flera veckor och blev snopen när doktorn på vårdcentralen sa att jag kunde gå med en gång om jag ville. Så jag gick dan efter läkarbesöket och fick endast vänta knappt en halvtimme på min tur. Detta kan jämföras med min svärmor i Blekinge, som fick vänta ett par månader på att få sin höft röntgad, trots att hon bara är 63 år gammal. Under den väntetiden hann hon inbilla sig att hon hade de mest hemska sjukdomar, vilket ju lindrades när hon fick reda på att det ”endast” var broskbildningar. Nu väntar hon igen, sen fyra månader, på att få besked om vilken behandling hon ska få! Nej, detta nya sätt ni har med drop-in så snabbt, lindrar mycket oro och nu lär jag också få ett snabbt besked om vad som ska/inte göras med mitt knä!” Trots att få hade inplanerade återbesök till remittenten finns ett förtroende för vården, patienterna tycks uppfatta det så att blir man bara undersökt (synliggjord) 20.

(22) så finns man med i ”rullorna” och eventuella behandlingar sker automatiskt, vilket skapar en trygghet. Exempel på detta är följande citat som hämtats från frågan om återbesök till remittenten och som svarat nej eller vet ej: ”blir kanske kallad” ”telefonkontakt” ”läkaren ringer upp beroende på röntgensvaret.” Denna form av ”goodwill” är något som offentlig sektor tappat bort, den psykologiska effekten av liknande arrangemang betyder mycket för hur patienter upplever vården. Vi har varit för fokuserade på organisatoriska modeller och medicinsk kvalitet och ”glömt bort” patientuppfattningen av vården. Patientuppfattningen fokuserar på andra kriterier, även om de tidigare självklart är viktiga för patienten. Detta koncept har länge varit känt av den privata vården där man tagit ett större hänsynstagande mot de parametrar som styr patientens uppfattning. Utvecklingen inom radiologin har drivits med fokus på den tekniska utvecklingen, digitala system och elektronisk hantering av bilder, remisser och svar har utvecklats i snabb takt som indirekt kan påverka tillgängligheten. Men organisationerna har ännu inte fullt utnyttjat de fördelar som moderna system ger utifrån patientfokus, speciellt med tanke på kopplingen till patientuppfattning. Det som vore intressant att gå vidare med vore att jämföra två grupper, en som erbjuds ”drop-in” och en som erbjuds ”vanlig” undersökning, d.v.s. tidbokad enligt tradition för att sedan mäta sjukskrivningsperioden för respektive grupp. Detta för att se om den ökade tillgängligheten även ger en faktisk minskning av sjukskrivningstid och inte enbart upplevd sådan. Slutsatser Enligt de siffror som finns tillgängliga på röntgenavdelningen har patientantalet/antal registrerade besök, från vecka 40/04 till vecka 39/2005, d.v.s. ett års drift av konceptet, uppgått till 7012 patientbesök. Antal registrerade undersökningar var 10 127 st. Det innebär ett genomsnittsvärde per arbetsdag under denna tid/år på 27 patientbesök per dag, eller 39 undersökningar per dag. Ett antal patienter har remiss som omfattar mer än en undersökning. Om detta omsätts utifrån tidigare redovisning i texten och om den fördelning som enkäten påvisat, skulle detta innebära att 6802 patienter upplever det som en bra undersökningsform och 4908 tror att detta kan påskynda deras tillfrisknande. Att det upplevs som sådant talar också den låga återkommandefrekvensen för, endast 10 % ”återkommer” till motsvarande undersökningsform. Författaren anser det styrkt efter denna undersökning, att den ökade tillgänglighet som ”drop-in” verksamheten erbjuder, förbättrar patientuppfattning av respekt och dämpar oro, skapar en ”goodwill” hos patientgruppen samt kan stärka ”egenvården”. Icke att förglömma skapar den också utrymmen i den ordinarie verksamheten för fler undersökningar enligt traditionell metod/bokning, då denna kategori inte ”belastar” bokningssystemet.. 21.

(23) REFERENSER Adnerhill, I (2004) “Drop-in” verksamhet på röntgenavdelningen UMAS. Underlag till samverkansmöte. Ejlertsson, G (2000) Enkäten i praktiken. En handbok i enkätmetodik. Lund: Studentlitteratur. Förordningen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (1998:1513). Stockholm: Socialstyrelsen. Goodacre, S, Webster, A (2005) Who waits longest in the emergency department and who leavs without being seen?. Emergency medical Journal, 2005, 22:93-96. HSO 2005. ”Möten i vården. Ett informations- och studiematerial om bemötande inom hälso- och sjukvården”, av HSO Skåne samt Förtroendenämndens kansli, Region Skåne. Kompetensbeskrivning Socialstyrelsen.. för. legitimerad. sjuksköterska. (2005).. Stockholm:. Lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Lang, E V & Hamilton, D (1994) Anodyne imagery: an alternative to IV sedation in interventional radiology. AJR, 162, 1221-1226. Leander, P (2004) Drop In röntgen på UMAS. Brev till remittenter. Ljungberg, A (2004) Drop-in-mottagning på Mas orsakar konflikt. Sydsvenska Dagbladet, 31 oktober 2004. Munck, A (2005) Drop in röntgen ger ljusare ekonomi. Kvällsposten, 16 mars 2005. SBU (1998) Evidensbaserad omvårdnad vid behandling av patienter med måttligt förhöjt blodtryck. Stockholm: Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik, rapport no 2. SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen HSL. Stockholm: Socialdepartementet SFS 1985:562. Patientjournallag. Stockholm: Socialdepartementet SOSFS 1993:17. Socialstyrelsens allmänna råd om omvårdnad inom hälso- och sjukvården. Stockholm: Socialstyrelsen. SOSFS 1993:20. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om patientjournallagen. Stockholm: Socialstyrelsen. SOSFS 2000:1. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården. Stockholm: Socialstyrelsen.. 22.

(24) SOSFS 2005:12. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om kvalitetssystem i hälso- och sjukvården. Stockholm: Socialstyrelsen. Strategisk plattform, Region Skåne (2006). Thylefors, J (2005) Allt klart på en timme mål för drop in i Malmö. Dagens Medicin, 2005, nr. 11. Wells-Federman, C L, Ed, M, Stuart, E M, Deckro J P, Mandle, C L, Baim, M & Medich, C (1995) The mind – body connection: the psychophysiology of many traditional nursing interventions. Clinical Nurse Specialist, 9 (1), 59- 65.. 23.

(25) BILAGOR Bilaga 1: Informations brev till patienter Bilaga 2: Enkäten Bilaga 3: Inhämtat tillstånd från verksamhetschefen Röntgendiagnostiska avdelningen. 24.

(26) Bilaga 1. Hur upplever Du ”drop-in” möjligheten? I ett utbildningssyfte, i kursen Vårdvetenskap-omvårdnad, 41-60 poäng, genomförs denna enkät under vecka 12, 2006, för att undersöka hur ”drop-in” undersökningar upplevs av patienterna. Enkäten delas ut till samtliga sökanden över 18 år och som bedöms ha möjlighet att fylla i den. Enkäten består av 13 st kryssfrågor och en 14 é fråga som ger möjligheter till egna kommentarer och tankar, enkäten tar ca 2-3 minuter att fylla i. Jag är tacksam om Du fyller i enkäten efter Din undersökning i samband med att Du väntar på svaret och lämnar den i anvisad låda. Dina svar behandlas helt anonymt, inga namn eller annat efterfrågas och Din medverkan är helt frivillig. Med vänliga hälsningar: Vårdchef Per-Olof Iwars 040-33 89 12. 25.

(27) Hur upplever du ”drop-in” möjligheten? 1. Kön: 2. Ålder:. Kvinna 18-25. 26-35. 36-45. Bilaga 2. Man 46-55. 3. Antal drop-in besök: Första gången Plats för egna kommentarer:. 56-65. 66-75. 76-. Har varit på drop in tidigare. 4. Hur fick Du kännedom om ”drop-in” mottagningen? Läkare. Skriftlig information Plats för egna kommentarer:. Annan. 5. Vem föreslog drop-in röntgen? Läkare/eller annan på: Vårdcentral. Akutkliniken. Jourcentralen. Annat. Plats för egna kommentarer:. 6. Skall Du tillbaka/återbesök till Din läkare i dag? Nej. Ja. Vet ej. Plats för egna kommentarer:. 7. Är informationen kring drop in tillräckligt tydlig för Dig? Ja. Nej. Vet ej. Ja. Nej. Vet ej. Plats för egna kommentarer:. 8. Var det svårt att komma hit? Plats för egna kommentarer:. 9. Är denna möjlighet (”drop-in”) ett bra sätt för Dig att få undersökning utförd? Ja, absolut. Ja, med viss tvekan. Nej. Plats för egna kommentarer:. 26. Nej, inte alls. Vet ej.

(28) 10. Blev Du väl bemött av personalen som utförde undersökningen? Ja. Nej. Bilaga 2. Vet ej. Plats för egna kommentarer:. 11. Tror Du att denna form av snabbare tillgänglighet kan påskynda Ditt tillfrisknande? Ja. Nej. Vet ej. Plats för egna kommentarer:. 12. Tror Du att resultatet/kvalitén från ”drop-in” undersökning är bättre eller sämre än ”vanlig”/ordinarie tid-bokad undersökning? Mycket sämre. Något sämre. Varken eller. Något bättre. Mycket bättre. Vet ej. Plats för egna kommentarer:. 13. Är denna form av undersökningar något Du vill rekommendera till andra? Ja. Nej. Vet ej. Plats för egna kommentarer:. 14. Om Du har ytterligare kommentarer, tankar eller funderingar på ”Drop-in”, eller tillgänglighet i allmänhet för sjukvården, får Du gärna skriva ner dem här eller på baksidan av detta papper!. Tack för Din medverkan! Per-Olof Iwars. 27.

(29) Bilaga 3. 28.

(30)

Patienters uppfattning av &quot;Drop-in&quot; på en röntgenavdelning, en kvantitativ empirisk studie

Patienters uppfattning av "Drop-in" på en röntgenavdelning, en kvantitativ empirisk studie