Demokratiska värderingar i förskolan - En diskursanalys av demokratibegreppet genom innehållsanalys av barnlitteratur

BARN–UNGA–SAMHÄLLE

Examensarbete i fördjupningsämnet -

Barndom och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Demokratiska värderingar i förskolan -

En diskursanalys av demokratibegreppet genom

innehållsanalys av barnlitteratur

Democratic values in preschool -

A discourse analysis of the concept of democracy through

content analysis of children’s literature

Linnéa Lilja

Förskollärarexamen 210hp

Datum för slutseminarium: 2019-06-04

Examinator: Nanny Hartsmar Handledare: Mattias Melkersson

ABSTRACT

The aim of this study is to investigatethe concept of democracy and democratic values as widely used in the curriculum for preschools. In order to further understand the concepts, I have studied pre-existing research and theories that concern the aforementioned topic. I have also searched for and found a definition of democracy on which to base a content analysis of children’s literature that is read at preschools as part of literacy activities. I do this in order to understand how values linked to democracy are conveyed in the preschool activities through literature, since it is stated in the curriculum that it is the teacher’s duty to convey democratic values. Literacy activities involving children’s literature are one of the ways in which preschools work with issues concerning societal norms and values. The methods of research that I have employed have been discourse analysis through content analysis and I have used the guidelines of these methods throughout the process.

After examining, identifying patterns and analysing the children’s literature, my study shows that expressions of certain democratic values were more apparent than others. Equal value, freedom and rights were commonly recurring topics, while protection for minorities was not adressed to any great extent in any of the books. Non-violence was a value that in two out of three books was represented by conflicts being solved through compromises and oral discussion, which encourages diversity.

Each studied book teaches power and resistance by addressing issues of human rights and difference of opinion. The study also conveyed the subjects as personally responsible for maintaining a well functioning democracy through their own individual values.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Demokrati - Ett tudelat begrepp 11

Barnlitteraturforskning 11

Barnlitteraturens funktion 12

Demokrati - ett politiskt ställningstagande? 12 Demokrati - Ett individuellt eller kollektivt ansvar? 13

METOD 15

Insamling av empiri 15

Analysmetod: Diskursanalys genom innehållsanalys 15

Etiska ställningstaganden 16

RESULTAT & ANALYS 18

Pudlar och Pommes 18

Alfons med styrke-säcken 20

Dom som bestämmer 22

Slutsats 23

DISKUSSION 24

Metoddiskussion 26

Avslutande tankar och förslag till vidare forskning 27

INLEDNING

I den nya läroplanen för förskolan som träder i kraft i juli 2019 har flera formuleringar ändrats och tillkommit. Omsorgen ska få ta lika stor plats i förskolan som utvecklingen och lärandet, rollfördelningen mellan pedagogerna ska bli tydligare och de värden som uttrycks i barnkonventionen, som blir svensk lag 2020, ska speglas i uppdraget och värdegrunden. Detta syns bland annat i den nytillkomna formuleringen “Utbildningen i förskolan ska lägga grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är” (Lpfö18, s.16) som följs av målformuleringen “Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för demokratiska principer och förmåga att samarbeta och fatta beslut i enlighet med dem” (Lpfö18, s.16). Faktum är att läroplanen nämner begreppet demokrati så mycket som nio gånger utifrån olika aspekter av förskolans verksamhet.

Det står klart att förskolan vilar på en demokratisk grund och att det ligger på förskollärarens ansvar att tillämpa ett demokratiskt arbetssätt och på arbetslagets gemensamma ansvar att skapa ett demokratiskt klimat. Läroplanen skriver fram alla som verkar i förskolan som viktiga förebilder för barnen i att förmedla vilka rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle. I förlängningen förväntas barnen ta ett ansvar för att respektera dessa och aktivt delta i samhället (Lpfö18). Dessa formuleringar är uttryck för den ekonomiska, politiska och miljömässiga aspekten av det ansvar läroplanen beskriver att förskolan har i formandet och upprätthållandet av ett demokratiskt samhälle och en hållbar utveckling. Men läroplanen beskriver också en social aspekt av demokrati som benämns i termer av samhörighet och solidaritet. Det står även skrivet att förskolan ansvarar för att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och “de grundläggande demokratiska värderingar som svenska samhället vilar på” (Lpfö18, s.5). Vilka de nämnda grundläggande demokratiska värderingar som svenska samhället vilar på är inte vidare specificerat utan lämnas åt verksamma pedagoger att tolka och tillämpa i den egna verksamheten.

och som en del i den medborgerliga bildningen. Detta innebär att också förskolans styrdokument kan beskrivas som en ideologisk styrning. Detta eftersom den skrivits utifrån frågor såsom: Vilken typ av medborgare är den goda medborgaren? Hur bör fostran av denna medborgare se ut och vilken är utbildningens roll i denna fostran? Den medborgerliga fostran som utbildningsväsendet ägnar sig åt grundar sig i samhällets ideal och det är därför relevant att se dessa i en historisk och samhällelig kontext, från upprättandet av svenska skolan till idag, för att till fullo kunna förstå vilken värdegrund vi förmedlar i utbildningsväsendet och varför värdegrunden är formulerad som den är.

I skolans läroplan formuleras värdegrunden som följande;

”Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. I

överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande.” (Lgr11, 2018, 5)

Denna formulering där kristendomens historiska betydelse och en nationalistisk idé om västvärldens särpräglade humanism får ta utrymme är ett tydligt exempel på hur värdegrunden än idag är ett politiskt dokument och ideologisk styrning. Detta eftersom formuleringen tillkom 1994, under den borgerliga regeringen, men togs bort till förskolans värdegrund som skrevs 1998 då den socialdemokratiskt ledda regeringen tagit makten (Dahlstedt & Olsson, 2013).

Demokratibegreppet såväl som formuleringarna om människolivets okränkbarhet, individens frihet och jämställdhet har däremot applicerats i de båda läroplanerna, lpo94 och lpfö98, trots det politiska maktskiftet som skedde mellan 1994 och 1998. Detta kan man se som ett ytterligare exempel på värdegrundens komplexitet eftersom formuleringarna är så vaga och tolkningsbara att två helt skilda ideologiska inriktningar kan applicera dem i sin politiska agenda. Begrepp som exempelvis jämställdhet kan tolkas olika av olika människor och hur denna jämställdhet rent praktiskt ska genomföras är inte tydligt uttalat i värdegrunden. Detsamma gäller demokratibegreppet och vilka värderingar som är demokratiska. Tillsammans med skolväsendets förskjutning från centralisering till decentralisering har dessa faktorer inneburit att många tolkningar,

Eftersom begreppet demokrati nämns genomgående i läroplanen är det av största vikt för förskollärare och övrig verksam personal att hitta sätt att förhålla sig till demokratiska värderingar i verksamheten. Detta har jag som verksam pedagog i förskolan både sett och gjort genom skönlitterära böcker som riktar sig till barn. Det blir därför intressant att analysera vilka värden som böckerna förmedlar. På så sätt blir det också möjligt att få syn på vilka tolkningar och tillämpningar som verksamma pedagoger gör genom att inkludera litteratur i verksamheten.

Syfte

Syftet med denna textstudie är att med diskursanalys genom innehållsanalys av barnlitteratur studera vilka demokratiska värderingar som förmedlas till barn genom förskolans literacypraktiker.

Frågeställningar

Förmedlar barnlitteratur demokratiska värderingar?

Vilka demokratiska värderingar förmedlas i barnlitteratur?

DEMOKRATISKA VÄRDERINGAR

Sveriges riksdag definierar demokrati utifrån två grundtankar, den ena grundtanken definieras av namnets egentliga innebörd, folkstyre, alltså möjligheten att styra tillsammans med de flesta andra i landet som du är medborgare i. Vidare beskrivs hur du som medborgare i en demokrati har rätt att tycka och tänka som du vill såväl som att uttrycka dessa åsikter öppet både i tal och skrift. Den andra grundtanken definieras av människors lika värde och samma rättigheter (Sveriges Riksdag, 2018). I studiematerial som tagits fram av riksdagen formuleras demokratibegreppets mångfacetterade karaktär som följande;

”I demokratiska stater ska hela folket – du, jag och alla andra medborgare – bestämma tillsammans. Men demokratin är mer än bara omröstningar och politiska beslut. Det handlar om respekt för andra människor, om kärlek, frihet, kunskap och engagemang.” (Eriksson, 2015, 3)

I ett senare avsnitt förklaras hur demokratin genomsyrar hela samhället, från skolan till arbetsplatsen och familjen. Exempel ges på olika demokratiska beslutsprocesser som kan ske i klassrum, på jobbet eller i hemmet men återigen förtydligas att demokrati handlar om både beslutsmetoder och värderingar. Avsnittet följs av en lista på de värderingar som riksdagen menar är grundläggande demokratiska värderingarna. De värderingar som listas är följande;

”• Alla människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter • Skydd för minoriteter

• Mångfald av åsikter och egenskaper • Rättssäkerhet

• Icke-våld”

(Eriksson, 2015, 19)

Dessa kommer att utgöra min definition av begreppet demokratiska värderingar genom denna studie och analys av barnlitteratur.

TEORETISKT RAMVERK

I detta avsnitt kommer jag att redogöra för min teoretiska utgångspunkt för denna studie; socialkonstruktionistiskt perspektiv. Jag kommer även att redogöra för användandet av begreppen makt och värderingar då de är centrala för min studie.

Socialkonstruktionistiskt perspektiv

I denna uppsats kommer jag att utgå ifrån en konstruktionistisk syn på samhället, det vill säga samhället som en uppsättning socialt konstruerade strukturer (Askland & Sataoen, 2014). Jag utgår ifrån detta perspektivet där barns normer, värderingar, uttryck och intentioner skapar och formar sin identitet i sociala kontexter och i samspel med andra människor. Denna teori innebär att människor kontinuerligt relaterar till andra människor och speglar sig i varandras subjektskapande samt att samhället således skapas genom sociala överenskommelser. Det konstruktionistiska perspektivet är inte detsamma som det deterministiska perspektivet på samhället då deterministisk teori inte ger något utrymme för individen att utvecklas inom sin egen person och inte är förmögen att göra egna val (a.a.). Jag har funnit att dessa begrepp i många fall associeras till varandra till den grad att de likställs. Men detta är en betydelsebärande skillnad att ha i beaktning genom denna studie. Jag kommer inte ha möjlighet att beröra alla aspekter inom vilka människors subjektskapande sker utan har valt att avgränsa mig till ett konstruktionistiskt perspektiv på mellanmänskliga relationers roll i samhället.

Makt

Foucault (2002) menar att det i alla mellanmänskliga möten sker maktutövningar men också motstånd. Dessa står i direkt kontrast till varandra och försäkrar varandras existens. Hörnqvist (2012) diskuterar begreppen vidare och menar att genom motstånd kan maktbalansen förändras vilket i sin tur säkrar den underlägsnas frihet. Målet i denna maktkamp är att förminska den andra partens makt över dennes egna förmåga att handla. Börjesson & Rehn (2009) förklarar hur det finns olika tekniker för att manifestera sin egen makt eller skifta maktbalansen. Till de teknikerna räknar författarna belöning som kompensation, kontroll genom exklusion och inklusion samt våld såväl som hot om våld.

Genom denna studie kommer Foucaults (2002) begrepp makt och motstånd diskuteras utifrån Hörnqvist (2012) beskrivning av maktbalans samt Börjesson & Rehns (2009) teori om manifestation av makt.

Värderingar

Halstead & Pike (2006) beskriver values, som på svenska översätts till värden eller värderingar, som det vi anser vara eftersträvansvärt, rätt och gott. De är ideal och fungerar som vägledning för oss i avvägningar samt kriterier när vi bedömer föreställningar eller handlingar. Författarna diskuterar begreppets två olika grenar där den ena kallas offentliga värden (public values) och den andra privata värden (private values). Offentliga värden är de värden som vi i ett samhälle med en gemensam kultur delar. Dessa skiljer sig från privata värden som är våra individuella värden som kan skilja sig åt oss emellan. Vidare problematiserar författarna hur dessa olika grenar starkt påverkar varandra eftersom det finns en social dimension av hur privata värden bildas och tar sig uttryck. Detta eftersom de offentliga värdena delas genom den kulturella gemenskapen. Utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv kan en se våra värderingar som socialt konstruerade och därmed föränderliga i sociala sammanhang (Askland & Sataoen, 2014). Halstead & Pike (2006) menar att människor utvecklar privata värden i relation till de offentliga värdena vilket innebär att privata värden formuleras i direkt reaktion till de offentliga värdena. Corsaro (1997) beskriver däremot hur barn inte bara återskapar sin omgivning utan att de tar in, tolkar och omtolkar sin omgivning för att skapa sin egen uppfattning. Detta för att förstå sin kultur och i längden delta i den. Barn är alltså inte passiva mottagare av de värden som de tar del av utan skapar privata värden av de offentliga värdena. Begreppet för detta kallas tolkande reproduktion.

Genom denna studie kommer begreppen values, värden och värderingar användas synonymt med varandra och i kontexten innebära detsamma.

TIDIGARE FORSKNING

I detta avsnitt kommer jag att redogöra för tidigare forskning som jag funnit i mitt försök att kartlägga forskningsfältet kring mitt ämne. Jag kommer att redogöra för mångtydigheten i begreppet demokrati för att vidare beskriva den tidigare forskning som gjorts gällande barnlitteratur, barnlitteraturens funktion såväl som diskursen kring demokrati.

Demokrati - Ett tudelat begrepp

I mitt försök att kartlägga forskningsfältet inför arbetet har jag sökt efter forskare som gjort samma eller liknande studie som jag haft för avsikt att göra. Diskursen kring demokratibegreppet i förskolans läroplan är förvisso ämne för många av de studier som jag funnit i mitt sökande men frågorna berör mestadels demokrati sett som styrmedel, det som riksdagen beskriver som en av de två grundtankarna med demokrati. I studierna diskuteras allt som oftast barns inflytande och de demokratiska processer som barn görs delaktiga i på förskolan och i sin vardag. Detta kallar Englund (1999) deltagardemokrati vilket är en av två inriktningar av demokrati som kan återfinnas i skolans läroplan och som i min tolkning går att applicera även på förskolans läroplan.

Mitt anspråk är dock inte att se till barns utövande eller deltagande i demokrati. Det perspektiv som jag vill komma åt skulle kunna likställas med det Englund (1999) kallar den andra uppfattningen, deliberativ demokrati som kännetecknas av kommunikationens roll i att utveckla och stärka demokratin. Författaren diskuterar vidare likheterna mellan de två inriktningarna och har funnit att de båda tar avstamp i en grundläggande jämlikhetstanke. Dels utifrån folkets möjlighet att på lika villkor kunna aktivt delta i demokratin men också utifrån en aspekt där gemensamma värden verkar vara avgörande för en fungerande demokrati.

Barnlitteraturforskning

Redan i den bok som var först med att uttalat behandla bilderböcker för barn som ett eget forskningsfält skilt från forskningsfälten för litteratur eller konst, skriven av Klingberg (1972), diskuteras barnlitteraturen som ett uttryck för underliggande attityder. Frågan för

visade på att pappor och mammor skrevs fram olika. Pappor var i de böcker som forskaren analyserade överordnade och mammor självutplånande. Papporna var barska medan mammorna var stillsamma och trots att de båda skrevs fram som ansvarstagande i familjen så var det inom olika områden. Resultaten visade även att tjejerna visade känslor genom repliker medan pojkar uttryckte känslor genom handlingar. Forskningen visade att vi i barnböckerna kunde se dåtidens samtid speglas vilket verkar vara ett återkommande resultat i flera forskningssammanhang. Kärrholm (2012) diskuterar liknande resultat i de studier hon gjort av 70-talets barnlitteratur kontra dagens barnlitteratur. Författaren beskriver att dåtidens samhälle ansåg att det var ett effektivt sätt att förmedla åsikter och värden till barnens kulturer och menar att detta var barnlitteraturens uppgift. Detta innebar att böckernas teman blev allt mer verklighetsbaserade. På samma sätt skrivs barnlitteraturen idag vilket författaren förklarar genom att de barn som växte upp på 70-talet idag är vuxna och har möjlighet att föra det vidare till dagens barn.

Barnlitteraturens funktion

En professor och författare som diskuterat barnlitteraturens roll i samhället idag är Kåreland (2005). I sina studier har hon kommit fram till liknande resultat som tidigare forskare: att barnlitteratur speglas av samhällets värden. Hon har vidare studerat litteraturens funktion och förskolans val av böcker. De resultat som Kåreland (2005) presenterar beskriver hur barn trots allt mer inslag av media och teknik i förskolorna fortfarande uppskattar att läsa och diskutera det som lästs. Barnen bläddrar gärna i böcker själva, trots att de ännu inte är läskunniga, och hör gärna samma bok läsas flera gånger. Dessutom visade resultaten att barn tar med sig sina erfarenheter från barnböckerna in i leken där de härmar och återskapar situationer som de mött. Detta gör det möjligt att dra slutsatsen att även de värderingar som skrivs fram följer med barnen i leken.

Demokrati - ett politiskt ställningstagande?

fram som ett samförstånd och en gemensam beslutsmetod medan de tyska läroböcker förhåller sig till demokrati utifrån den personliga friheten och att det är lagarna som är rättssäkerheten. Läroböckerna för båda länderna är skrivna på ett sätt som får det att verka som att definitionen av demokrati är underförstådd när det i själva fallet skrivs fram i vaga formuleringar som kan tolkas enligt egna värderingar. Författaren problematiserar demokratibegreppet;

”Demokratibegreppets mångtydighet gör det möjligt för de flesta stater att kalla sig demokratiska, trots vitt skilda statsskick. Varje demokratisk stat förväntar sig dessutom att medborgarna ska tillägna sig ett demokratiskt förhållningssätt och grundläggande demokratiska värderingar utifrån just den egna tolkningen av demokrati. I de flesta länder är det därför utbildningsväsendets uppgift att förmedla den officiella tolkningen av demokrati och fostra den nya generationen till demokratiska medborgare.” (Bronäs, 2000, 9)

Bronäs (2000) poängterar hur det är just av denna anledning som demokratibegreppet fått sin vaga karaktär, för att undvika att göra ett politiskt ställningstagande.

Demokrati - Ett individuellt eller kollektivt ansvar?

Biesta (2001) är en nederländsk professor i statlig utbildning som verkar på Irland och tidigare också verkat i Nederländerna och i Norge. Han har studerat den internationella diskursen om demokratibegreppet i förhållande till socialisering och bildning. Han har genom dessa studier fått syn på en tendens i diskursen kring demokrati att förminska begreppet ”learning society” till ett ”learning economy”. Jag tolkar learning society som ett synonymt begrepp för medborgerlig bildning utifrån författarens framskrivning av begreppet. Learning economy, eller en lärande ekonomi, syftar till medborgerlig bildning som drivs av samhällets ekonomiska vinning. Tendensen att förminska medborgerlig bildning till en lärande ekonomi vill författaren varna för. Han menar att bildning kan vara ett värdefullt bidrag till en demokratisering och en fortsatt fungerande demokrati men att den kunskap medborgerlig bildning för med sig inte i sig kan stå för demokratin. Biesta (2001) diskuterar vidare hur politiken på senare tid vänt kritik mot den medborgerliga bildningen och beskyllt den för samhällsproblem. Författaren menar att detta innebär att också lägga skulden på individerna och deras bildning när problemen borde lösas på en kollektiv nivå genom strukturella förändringar och statliga aktioner. Om medborgerlig bildning drivs av samhällets ekonomiska vinning krävs det av

själva anställningsbara och på så sätt upprätthålla en fungerande demokrati. Demokrati och demokratiskt medborgarskap bör inte baseras på individernas kunskaper eller färdigheter eftersom det lägger ansvaret att upprätthålla demokratin i de enskilda individernas händer. Detta menar författaren är en ohållbar utveckling som dessutom inte löser några problem eftersom strukturella aspekter av en demokrati också måste tas i beaktande (Biesta, 2001).

METOD

I detta avsnitt kommer jag att redogöra för mitt tillvägagångssätt samt val av

analysmetod. Jag kommer även att specificera vilka avgränsningar samt vilka etiska ställningstagande jag gjort genom processen.

Insamling av empiri

För att besvara mina frågeställningar kommer jag att genomföra en kvalitativ textstudie av skönlitterära böcker som riktar sig till barn i förskoleålder. För att kunna få ett så tillämpat resultat som möjligt har jag valt böcker som är dagsaktuella och läses mycket både i hemmen och på förskolan. Detta har jag gjort genom att efterfråga Malmö Stadsbiblioteks 20 mest utlånade böcker för att sedan genom ett subjektivt val, som Denscombe (2016) kallar det att göra ett smalt och omsorgsfullt urval utifrån studiens syfte. På listan återfanns tre böcker som behandlade teman med relevans för mina frågeställningar. Jag har därefter försäkrat mig om att samtliga av dessa tre böcker läses på minst tre förskolor i Malmö. För att få en så representativ empiri som möjligt har jag gjort ett aktivt val i att välja böcker som alla är skrivna av olika författare och dessutom publicerade på olika förlag.

Analysmetod: Diskursanalys genom innehållsanalys

Min analysmetod är diskursanalys och jag kommer därför att förhålla mig till metodens principer. Larsen (2009) beskriver att forskare som använder diskursanalys som metod förhåller sig till verkligheten som subjektiv, att det inte finns en sanning eller att det kan finnas flera subjektiva sanningar som alla kan existera samtidigt. Genom diskursanalys vill forskaren få syn på människors uppfattningar av verkligheten snarare än att försöka förklara den. Författaren menar att syftet är att eftersträva förståelse för vilken mening människor lägger i sina diskurser (Larsen, 2009). I denna diskursanalys kommer jag att ägna mig åt just detta: att eftersträva förståelse för vilken mening som författarna lägger i den barnlitteratur som läses på förskolan. Detta eftersom barnlitteraturen är en del av diskursen som pågår på förskolan och således också i samhället kring demokrati. Jag kommer inte att ha möjlighet att analysera samtliga aspekter av diskursen kring demokrati utan avgränsa mig till den del av diskursen som tar sig i uttryck i förskolans verksamhet.

literacypraktiker. Innehållsanalyser definieras enligt Larsen (2009) av att forskare identifierar mönster, samband och gemensamma drag eller skillnader. Detta görs genom att samla in data som sedan kodas och klassificeras i kategorier eller teman. Slutligen granskar du datamaterialet, identifierar mönster och utvärderar dessa utifrån tidigare forskning och teorier. En innehållsanalys har som syfte att resultera i att ny överförbar kunskap kan formuleras (a.a.).

I denna studie kommer uttryck för demokratiska värderingar i barnlitteratur utgöra den data som jag bearbetar. Jag har kodat den valda barnlitteraturen genom att läsa den och söka efter uttryck för regeringens fem demokratiska värderingar och sedan klassificerat uttrycken efter dessa. Detta för att i analysavsnittet identifiera de mönster, samband, gemensamma drag och skillnader som kan utvärderas och diskuteras utifrån mitt teoretiska ramverk och i förhållande till relevant tidigare forskning.

Jag har valt att inte göra en semiotisk bildanalys av böckerna trots att bilderna är det som de icke läskunniga barnen först kommer i kontakt med. Jag tar således inte ett barnperspektiv utan intresserar mig istället för litteraturen i en samhällelig och till viss del politisk kontext.

Etiska ställningstaganden

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (2002) ställer krav på etiska ställningstaganden inom forskningen i form av forskningsetiska principer. De menar att forskning är både viktigt och nödvändigt för att tillgängliga kunskaper och metoder ska fortsätta utvecklas och fördjupas. De uttrycker att samhällets krav på att forskning utförs däremot inte får strida mot samhällets krav på otillbörlig insyn. Det är därför upp till forskare att inför varje vetenskaplig undersökning göra en avvägning mellan positiva respektive negativa konsekvenser för hur dessa två krav efterlevs. (a.a.) Jag har i mitt val av studie och analysmetod gjort ett aktivt val i att inte använda mig av privatpersoner eller personer som representerar en myndighet, företag eller organisationer. Jag har

Den forskning som utgör underlag för min analys är primärlitteratur kvalitetssäkrad genom peer-review, skriven av forskare som hänvisar till sina egna forskningsresultat och teoretiska resonemang. Jag har för avsikt att genomgående behandla dessa objektivt och med högsta aktning för forskarens syfte med dennes studie.

RESULTAT & ANALYS

I detta avsnitt kommer jag att presentera resultatet av min studie genom att analysera barnlitteraturens textinnehåll utifrån de demokratiska värderingarna som definierats av riksdagen genom Eriksson (2015). Detta gör jag utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv såväl som utifrån de centrala begreppen makt och värderingar.

Pudlar och Pommes

Pudlar och Pommes är en bilderbok skriven av Pija Lindenbaum (2016). Lindenbaum har skrivit flera böcker som alla berör olika dagsaktuella samhällsfrågor och är en vanligt förekommande författare på förskolorna i Malmö.

I Pudlar och Pommes skildras människors lika värde genom att författaren valt att presentera pudlarna som hjälper hundarna som de snälla pudlarna, medan pudeln som inte vill dela med sig och inte välkomnar hundarna in i sitt hem kallas den dumma pudeln. Genom att värdera deras beteenden som snällt och dumt syns en tydlig moral i texten som berättar för läsaren vilket beteende som är eftersträvansvärt i dessa situationer. Som exempelvis att det är rätt att dela med sig och fel att vara snål. Författaren förmedlar genom denna framskrivning att det är eftersträvansvärt att värdera alla människor lika och därmed hjälpa de som har mindre än dem själva. Genom detta får vi syn på det som Halstedt & Pike (2006) beskriver som de värden som genom boken förmedlas som offentliga värden och i längden utvecklar barnens privata värden. När hundarna flyr till Pudlarnas land blir de en minoritet i det nya landet och genom de värden som förmedlas blir det tydligt för läsaren att det är rätt att hjälpa minoriteter vilket tyder på att författaren förmedlar den demokratiska värderingen; skydd av minoriteter. Boken visar även på värderingen: mångfald av åsikter och egenskaper (Eriksson, 2005) när de i slutskedet av boken visar på pudlarnas och hundarnas utbyte av erfarenheter och kläder. De delar med sig av sina kulturer genom att berätta om de olika länderna de bott i och hundarna lär pudlarna vad en pool är och konstaterar att det inte finns något smågodis i detta landet,

pudlarna gör med varandra. I dessa konflikter visar författaren också en demokratisk värdering i icke-våld genom att inte framställa konflikter som något som löses med våld eller hot om våld. Alla konflikter som uppstår löses genom samtal och kompromisser. Detta tyder på det som Halstedt & Pikes (2006) kallar skilda privata värden men också ett offentligt värde som är att alla har rätt till sin egen åsikt. Detta kan ses ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv eftersom pudlarna i sitt land har både skilda men också gemensamma värden som skapats genom sociala överenskommelser (Askland & Sataoen, 2014). När pudlarna blir oense om pudlarna ska få av deras mat eller inte löser de situationen genom att de får bara en potatis, vilket är mindre än de snälla pudlarna vill ge men mer än vad den dumma pudeln vill. När den dumma pudeln inte vill att hundarna ska få lov att sova i pudlarnas hus tar de andra pudlarna hänsyn till det och väljer istället att flytta ut till hundarna. De kan inte ta ifrån den dumma pudeln hans rätt till medbestämmande över huset men de kan utnyttja sin rätt till sin egen vilja att hjälpa hundarna på det sätt de kan. I enighet med Foucaults (2002) idéer om makt och motstånd samt Börjesson & Rehns (2009) beskrivning av manifestering av makt tolkar jag denna handling som att pudlarna befinner sig i en maktkamp med varandra men väljer att inte manifestera sin makt och således inte förminska den andra partens egen förmåga att handla, utan istället bruka sin egen förmåga att handla och således behålla sin makt men på ett mer jämlikt plan. Denna symbol för lika rätt till åsikter kompromissas däremot i repliken där de snälla pudlarna uttryckligen säger att den andra pudeln är dum, och delvis även genom författarens framskrivning av de olika pudlarna. Utifrån ett socialkontruktionistiskt perspektiv kan en se de snälla pudlarnas handling som ett sätt att i samspelet med den dumma pudeln forma dennes värden så att de liknar deras. Det är på så sätt som offentliga värden skapas, menar Halstedt & Pike (2006). Det vill säga i sociala sammanhang formas gemensamma värden genom att dela privata värden.

Länderna som skildras i denna bok framställs inte som samhällen utan som enskilda öar där vi endast får möta de få huvudkaraktärerna. När hundarna flyter i land är det upp till pudlarna själva att ta beslut om hur de ska tas om hand. Genom att pudlarnas land, till synes, inte har någon styrning har de heller inget rättssystem eller ett kapital för att ta emot flyktingar som det verkliga samhället vi lever i har. Istället behöver pudlarna ge hundarna av sin egen mat och bjuda in till sitt eget hem. Det är individernas ansvar att se till att deras och andras rättigheter tas tillvara. Detta förmedlar ett intryck av ett

individualistiskt samhälle där det är individens enskilda ansvar att ta hand om sina medmänniskor, eller i detta fall medhundar, och visar därför inte på någon rättssäkerhet. Den enda rättssäkerheten hundarna har i pudlarnas land är pudlarnas goda vilja att hjälpa vilket inte innebär ett demokratiskt samhälle, enligt de demokratiska värderingar som riksdagen genom Eriksson (2015) hänvisar till.

Alfons med styrke-säcken

Alfons med styrke-säcken är en bilderbok skriven av Gunilla Bergström (2018) och är en i mängden av många böcker om karaktären Alfons och hans vardag som han delar med andra återkommande karaktärer så som pappa Bertil, vännen Milla och låtsaskompisen Mållgan. Bokens baksidestext berättar om att Alfons är ute på mystiska äventyr mellan vardag och en hemlig inre värld och innehållet behandlar frågor om vad som är dröm respektive verklighet såväl som sanning respektive lögn. I Alfons med styrke-säcken drömmer Alfons om att han är kung över sitt egna land. För att vara kung behöver han klara stora saker som att stoppa krig, hejda katastrofer och alltid styra så att folket har det bra men han är lugn eftersom han har styrkesäcken som kommer ge honom allt han behöver.

I drömmen som Alfons har kan vi finna många av Alfons uppfattningar och värderingar kring vad det innebär att vara kung och medborgare i ett land. Det framgår i boken att en kung har mat och rikedomar som han förväntas dela med sitt folk som i sin tur har rätt att avsätta honom om de anser att han inte använder sina tillgångar på ett sätt som gynnar folket. Detta tyder på att det i Alfons land finns tydliga rättigheter och skyldigheter som appliceras på alla, såväl folket som kungen, vilket är en tydlig demokratisk miljö. Alfons konstaterar att hans roll som kung inte innebär att en kan sitta och slöa för att sedan skylla på att en inte visste vad som pågick i landet längre bort eftersom det är sådant som en kung ska hålla reda på. Detta kan ses som en spegling av hur barn, enligt Kåreland (2005), härmar och återskapar sin omvärld. Detta genom att ta in, tolka och omtolka sin omgivning som Corsaro (1997) menar. Vad vi får ta del av i Alfons dröm blir således en

jag att Alfons tolkat och omtolkat de offentliga värden som finns i hans omgivning, vilket tar sig i uttryck i boken. På samma sätt förmedlar boken offentliga värden till de barn som läser den och som i sin tur omtolkar Alfons värden för att skapa sina privata värden.

I boken om Alfons och hans egna land kan vi se en skildring av hur det kan finnas en mångfald av åsikter, som är en av de demokratiska värderingarna som riksdagen definierar demokratibegreppet med. Folket har till en början en enig uppfattning om Kung Alfons som en kung som inte värnar om sitt folket men när motsatsen bevisas för en del av folket får vi följa deras samtal där de konstaterar att de måste delge resten av folket att de har ändrat åsikt om Kung Alfons. Genom hela boken diskuteras Kung Alfons skyldigheter gentemot sitt folk och att det är kungens ansvar att skydda dem, det framställs som folkets rättighet att få skydd från kungen eftersom de har möjlighet att avsätta kungen. Detta förmedlar riksdagens definition av demokratiska värderingen:

människors lika värde och mänskliga fri och -rättigheter (Eriksson, 2015).

Men i gengäld har kungen möjlighet att straffa sitt folk om de gör något olovligt och detta skulle kunna ske utan rättssäkerhet i form av juridisk trygghet. I landet är det kungen som är staten och folket enskilda individerna som inte skyddas från staten genom rättssäkerhet, som är en tredje värdering som utgör grunden för en demokrati (Eriksson, 2015). I den episod där Kung Alfons ertappar folket med att sno hans bulle, för att ge till det hungrande folket, beskrivs hur folket blir rädda för sina liv. Detta tyder på att Kung Alfons har en maktposition i förhållande till folket eftersom Kung Alfons förmåga att minska folkets egna förmåga att handla är så överlägsen att den utgör skräck för folket vilket enligt Hörnqvists (2002) är målet i en maktbalans. Detta gör framställningen av icke-våld komplex då inget våld utförs men framskrivningen antyder att det är ett möjligt alternativ för Kung Alfons att bruka våld. Bokens framskrivning av våld syns även i en annan episod, då folket samlas för att störta kungariket och det beskrivs att folket har påkar i händerna. Det framgår inte vad dessa påkar ska användas till men eftersom de nämns i förhållande till folkets ilska tolkar jag att påkarna är vapen och ser därför en antydan till hot om våld. Detta gör att boken inte förmedlar de värderingar som riksdagen genom Eriksson (2005) menar är demokratiska värderingar.

Dom som bestämmer

Dom som bestämmer är en bilderbok skriven av Lisen Adbåge (2018). Boken skildrar flera olika huvudpersoner som redan på första sidan kategoriseras in i två olika grupper; dom som bestämmer respektive vi som inte får vara med. Jag kommer genomgående referera till dem som makthavarna respektive de underlägsna. Boken är skriven utifrån de underlägsna och det är deras perspektiv som läsaren får ta del av genom bokens historia. I baksidestexten beskrivs att Dom som bestämmer är en bok om makt och om rätten att säga nej.

Genom bokens baksidestext framgår att boken handlar om makt och rättigheter, rätten att säga nej. Genomgående diskuteras de olika maktförhållandena som finns mellan de olika grupperna på skolgården och detta gestaltas genom rätten att få bestämma vem som får vara med i de lekar som pågår. Dessa maktförhållanden kan förstås genom Foucaults (2002) idéer om makt och motstånd samt Börjesson & Rehns (2009) beskrivning av manifestation av makt; Makthavarna har inte bara makt att bestämma vilka som ska få vara med dem utan även vem som får leka var och på vilket sätt som leken ska ske. I varje tillfälle då de som inte får vara med blir avbrutna och bortschasade i sin lek utnyttjar makthavarna sin makt och de underlägsna gör inget motstånd. När makthavarna säger att deras koja är ful och ska rivas, säger de underlägsna inte emot utan lämnar platsen. De väljer att inte gå in i konflikt med makthavarna. Detta skulle kunna tolkas som ett tecken på icke-våld på samma sätt som hundarna och pudlarnas sätt att hantera konflikter i Pudlar och Pommes. Detta kan förstås genom Hörnqvists (2002) teori om maktbalans. Genom att inte göra motstånd mot makthavarna behåller makthavarna sin makt vilket innebär att de underlägsnas frihet kompromissas. När de som inte får vara med i slutskedet av boken säger att de inte vill vara med, gör dem motstånd genom att använda sin rätt att bestämma över sin egna handlingsförmåga. De kan bestämma över sig själva och på så vis förminska makthavarnas makt över handlingen som är att bestämma. Detta tolkar jag tyder på värderingen alla människors lika värde. Det maktskifte som sker när de underlägsna säger nej till att vara med sker inte genom att de bestämmer över någon

Vad gäller den demokratiska värderingen rättssäkerhet finner jag återigen inga uttryck för att detta skulle existera i denna värld. I ett demokratiskt samhälle finns rättssäkerhet som skyddar de enskilda individerna från att de som har makt ska kunna missbruka den utan konsekvenser från ett rättssystem, vilket inte blir synligt i denna bok. På skolgården skulle rättssystemet exempelvis kunna utgöras av lärarna, men författaren har valt att inte låta lärarna synas i berättelsen utan skildrar istället barnen, de enskilda individerna, i deras maktkamp. Det är individen som har ansvaret över sig själv och sina rättigheter.

Slutsats

Jag har i denna studie sökt svar på om barnlitteratur förmedlar demokratiska värderingar, vilka som i sådant fall förmedlas samt hur de kommer till uttryck. De demokratiska värderingar som jag har granskat böckerna utifrån är: Alla människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter, Skydd för minoriteter, Mångfald av åsikter och egenskaper, Rättssäkerhet och Icke-våld. Vissa av värderingarna, så som alla människors lika värde, fri -och rättigheter, har varit återkommande i samtliga böcker och uttryck för dessa har varit lättare att identifiera. I en av de tre böckerna, Dom som bestämmer, fann jag inget uttryck för mångfald av åsikter och egenskaper eller skydd för minoriteter. Inte heller i Alfons med styrke-säcken fann jag uttryck för skydd av minoriteter. I samma bok var framskrivningen av icke-våld komplex eftersom endast hot om våld förekom. De andra böckerna tog tydligt avstånd från våld. Den demokratiska värderingen rättssäkerhet uttrycktes inte i någon av böckerna, utan istället förmedlades en motsatt uppfattning; att upprätthållandet av en fungerande demokrati är ett individuellt ansvar.

DISKUSSION

I de böcker som granskats och analyserats utifrån de värderingar som riksdagen definierat som demokratiska kan vi återfinna många olika uttryck för de värden som författarna genom sina framskrivningar förmedlar till läsaren. Det framkommer flera tydliga exempel på hur böckernas innehåll i form av teman, karaktärer och

formuleringar speglar samtiden på samma sätt som också Klingberg (1972) studier visar. Pudlar och Pommes beskriver exempelvis en verklighet som många människor lever i runt om i världen och visar därför också på det som Kärrholm (2012) beskriver som de verklighetsbaserade böckerna vars uppgift är att skildra verkligheten på ett sätt som förmedlar åsikter och värden till barnen. Hundarna lever i bokens begynnelse i ett land som snabbt har börjat förfalla genom att grödorna slutat växa så att de inte har någon mat, alla plåster är slut om någon slår sig och någon har kastat en bumling i deras pool. Det är inte uttalat i boken vad som fått detta samhälle att haverera men det är möjligt att dessa företeelser är symboler för ett land som drabbats av naturkatastrofer eller krig som till följd av detta resulterat i fattigdom och brist på sjukvård.

Demokrati är i sig inget enkelt begrepp att definiera, som flera forskare och teoretikers försök har visat, demokratiska värderingar är desto svårare. Detta framförallt på grund av tvetydigheten i begreppet som Englund (1999) sätter ord på när han beskriver skillnaderna mellan deltagardemokrati och deliberativ demokrati. Deltagardemokratin som syftar till människors delaktighet skulle kunna beskrivas som lättare mätbar eftersom antalet demokratiska processer barn deltar i är mätbart. Deliberativ demokrati förutsätter att vi, ur socialkonstruktionistiskt perspektiv, tillsammans utvecklar och stärker demokratin genom kommunikation. Det betonar vikten av att ägna

uppmärksamhet åt diskursen och analysera hur deliberativ demokrati skapas. Detta eftersom det är ett sätt att mäta vilka gemensamma värden vi delar och förmedlar, vilket Englund (1999) menar är avgörande för en fungerande demokrati. Värderingar delas genom kulturell gemenskap och bildar offentliga värden, som Halstedt & Pike (2006)

således förmågan att påverka varandra och vår samtid genom de uttryck vi förmedlar, exempelvis genom barnlitteratur som läses på förskolan som en del av den pedagogiska verksamheten. Förskolans läroplan menar att vi i den pedagogiska verksamheten har som ansvar att förmedla och förankra respekt för de demokratiska värderingar som svenska samhället vilar på (Lpfö18). Det är genom den pedagogiska verksamheten som vi förskollärare och annan verksam personal lär ut demokrati och värderingar som en del av den medborgerliga fostran som skolväsendet ägnar sig åt. Bronäs (2000)

diskuterar just detta, att begreppets mångtydighet gör det möjligt att för de flesta stater kalla sig demokratiska, eftersom demokrati inom olika stater kan tolkas olika. I de tyska läroböckerna förmedlades andra tolkningar av demokrati än i de svenska. Både

Tyskland och Sveriges medborgare fostras till att bli demokratiska medborgare, ändå kan medborgarna ha helt olika värderingar och tolkningar av vad demokrati är. När Dahlstedt & Ohlsson (2013) beskriver den medborgerliga fostran, inom vilken

förskolan räknas i Sverige idag, uttrycker dem av att det är av vikt att se till fostran i en samhällelig kontext eftersom den medborgerliga fostran vi ägnar oss åt grundar sig i samhällets ideal. Författarna menar också att det därför är av vikt att se till begreppets historiska betydelse, från upprättandet av svenska skolan till idag. I denna studie har fokus legat på barnböcker som läses på förskolan idag och därför inte behandlat demokratibegreppet i relation till medborgerlig fostran i sin historiska kontext. Detta innebär dock inte att denna studie inte kan ligga som underlag för studier av det historiska perspektivet i framtiden.

Jag har även funnit Biestas (2011) studier av medborgerlig bildning intressant genom denna studie och burit med mig författarens tankar om demokratin som ett kollektivt ansvar snarare än ett individuellt ansvar. I barnlitteraturens brist på uttryck för den demokratiska värderingen rättssäkerhet tyckte jag mig se den tendens som författaren diskuterar. Han menar att den medborgerliga bildningen kan bidra till ett demokratiskt samhälle genom att lära ut demokratiska värderingar, detta i enighet med Englund (1999), men menar att individerna i ett samhälle och deras bildning inte räcker för att säkerhetsställa en fungerande demokrati. I barnböckerna förmedlades att det är individerna själva som har ett enskilt ansvar; att ta hand om sina medmänniskor i Pudlar och Pommes, hävda sina rättigheter i Dom som bestämmer och upprätthålla samhällets regler i Alfons med styrke-säcken. Genom att inte visa på rättssäkerhet i form av juridisk

trygghet för folket i Alfons med styrke-säcken, lärare eller rastvakter i Dom som bestämmer och ett statligt kapital för flyktingar i Pudlar & Pommes förmedlas en individualistisk syn på demokrati där det är upp till karaktärerna själva att se till att allas lika värde, fri – och rättigheter tillgodoses. Istället borde dessa frågor om demokrati och medborgarskap, som Biesta (2006) föreslår; behandlas genom statliga aktioner och strukturella förändringar på en kollektiv nivå för att kunna upprätthålla en välfungerande demokrati som genomsyras av de demokratiska värderingarna.

Metoddiskussion

Jag valde mina frågeställningar för den här studien utifrån en önskan om att forska i ett ämne jag tidigare inte forskat i eller studerat genom min utbildning. Jag hade inte någon uppfattning eller hypotes kring hur mina frågeställningar skulle bli besvarade vilket jag hoppades skulle bidra till att hålla mig öppen för att ta in nya perspektiv.

Det var också därför jag valde att starta min studie med att kartlägga forskningsfältet utifrån. Jag hade min frågeställning efter mina tidigare studier av läroplanen där definitionen av demokrati inte gick att återfinnas och valde därför att söka tidigare forskning utifrån ett fåtal breda sökord såsom demokrati samt värderingar inom ramen för förskolan. Redan efter första veckan hade jag hittat flera forskare som diskuterade mångtydigheten i begreppet demokrati samt att värderingar speglades i litteratur. Jag valde därför att fokusera min studie på litteratur som är populär som också läses på förskolan.

I sökandet av tidigare forskning hade jag ingen särskild tidsram. Jag har genom denna studie försökt ha i beaktning att de olika författares studier och/eller teorier är utförda och skrivna under olika årtionden men ser också att det kunde varit fördelaktigt att välja ett tidsspann att studera närmare, för att kunna dra slutsatser om nutid respektive dåtid.

endast utför en liten del av diskursen kring begreppet men också för att omfattningen av böcker i denna studie är få till antalet.

Jag ser också att jag genom att utelämna bildernas roll i litteraturen, inte analyserar vilka demokratiska värderingar som där tas i uttryck. Detta trots att bilderna ur ett barns perspektiv också förmedlar värden, kanske desto mer än texterna eftersom barnen i förskolan i större utsträckning inte är läskunniga.

Avslutande tankar och förslag till vidare forskning

Genom denna studie har jag haft för avsikt att diskutera begreppet demokrati, demokratiska värderingar och diskursen kring dessa. Demokratibegreppet är dessvärre komplext och flertydigt vilket resulterar i att diskursen kring begreppet är detsamma. Jag har valt att fokusera min studie kring förskolan och mer specifikt förskolans barnlitteratur. Detta eftersom jag upplevde att demokratibegreppet med svårighet skulle kunna analyseras i all sin komplexitet i en studie av denna omfattning. Trots att diskursen kring demokratibegreppet sträcker sig långt utanför förskolans ramar är det inom ramen för förskolan som det blir relevant för mig som blivande förskollärare att söka förstå och tillämpa begreppet. Men vad säger egentligen barnlitteraturen om hur vi i samhället talar om demokrati? Jag har funnit att barnlitteraturen säger en del om våra värderingar (Kåreland, 2005) och att vi ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv skapar våra normer och värderingar i sociala samspel (som exempelvis i förskolan) för att sedan konstruera samhället utefter dessa sociala överenskommelser (Askland & Sataoen, 2014). Jag har också funnit att barnlitteratur ofta speglar samhällets ideal och historiskt har ansetts vara ett bra sätt att förmedla åsikter och värderingar (Kärrholm, 2012). Jag har i min studie valt att avgränsa mig till att diskutera demokratibegreppet utifrån riksdagens definition av demokratiska värderingar vilket inte givit utrymme att diskutera vilka demokratiska processer som barn i förskolans får vara delaktiga i. Jag har också, genom mitt val av data att analysera, inte tagit del av förskollärare, föräldrar eller barns perspektiv på demokratibegreppet och demokratiska värderingar. Dessa frågor har inte berörts i denna studie men är, i min mening, utmärkta utgångspunkter för vidare forskning och ytterligare nyansering av diskursen kring demokrati i förskolan.

REFERENSLISTA

Adbåge, Lisen (2018). Dom som bestämmer. Stockholm: Bonnier Carlsen

Askland, Leif & Sataoen, Svein Ole (2014). Utvecklingspsykologiska perspektiv på barns uppväxt. 2., [rev.] uppl. Stockholm: Liber

Bergström, Gunilla (2010). Alfons med styrke-säcken. Stockholm: Rabén & Sjögren

Biesta, Gert (2011). Learning democracy in school and society: education, lifelong learning, and the politics of citizenship. Rotterdam: Sense Publishers

Bronäs, Agneta (2000). Demokratins ansikte: en jämförande studie av demokratibilder i tyska och svenska samhällskunskapsböcker för gymnasiet. Diss.

Stockholm: Stockholms universitet

Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-33184 (Hämtad 2019-05-23)

Corsaro, William A. (1997). The sociology of childhood. Thousand Oaks, Calif.: Pine Forge Press

Dahlstedt, Magnus & Olson, Maria (2013). Utbildning, demokrati, medborgarskap. 1. uppl. Malmö: Gleerup

Denscombe, Martyn (2016). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 3., rev. och uppdaterade uppl. Lund: Studentlitteratur

Eriksson, Johan (2015). Demokratin i samhället: studiematerial från riksdagen. Stockholm: Sveriges riksdag

Tillgänglig på internet: https://www.riksdagen.se/globalassets/15.-bestall-och-ladda-ned/studiematerial/demokratin-i-samhallet.pdf

(Hämtad 2019-05-23)

Foucault, Michel (2002). Sexualitetens historia 1: viljan att veta. Göteborg: Bokförlaget Daidalo

Halstead, J. Mark & Pike, Mark A. (2006). Citizenship and moral education: values in action. London: Routledge

Hörnqvist, Magnus (2012). En annan Foucault: maktens problematik. Stockholm: Carlsson

Klingberg, Göte (1972). Barnlitteraturforskning: en introduktion. Stockholm: Almqvist & Wiksell

Kåreland, Lena (red.) (2005). Modig och stark - eller ligga lågt: skönlitteratur och genus i skola och förskola. Stockholm: Natur och kultur

Kärrholm, Sara (2012). Barnkulturen och det stora slaget om verkligheten. I: Kärrholm, Sara & Tenngart, Paul (red.) Barnlitteraturens värden och värderingar. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup

Läroplan för förskolan: Lpfö 18. (2018). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=4001 (Hämtad 2019-05-23)

Sveriges riksdag (2018). Så funkar riksdagen: Demokrati. Riksdagen.

https://www.riksdagen.se/sv/sa-funkar-riksdagen/demokrati/ (Hämtad 2019-05-06)

Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet

Tillgänglig på Internet:

http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf