Malmö högskola
Lärande och samhälle
Individ och samhälle
Examensarbete
15 högskolepoängElev och identitet
Ett arbete om verksamma lärares tankar kring deras elevers identitet på en invandrartät segregerad skola i Malmö
Student and Identity
A study about teachers thoughts about their students identity on a immigrant-dense segregated school in Malmoe
Manja Cizmic
Lärarexamen 210hp Handledare: Ange handledare
Historievetenskap och lärande Höstterminen 2013
Examinator: Johan Lundin Handledare: Thomas Småberg
Abstract
Syftet med den här undersökningen är att ta reda på vad verksamma lärare på en homogent integrerad skola har för tankar kring elevers identitet, samt vad de har för förhållningssätt kring elevers kunskapsinhämtning baserat på identitet.
För att undersöka detta har kvalitativ forskningsintervju använts som metod. Resultatet visar att lärarna ansåg begreppet identitet av yttersta vikt, dock av andra anledningar än just jag ämnade fokusera på. Vidare kan det konstateras att lärarna arbetar med identitet men att det är ett mångtydigt begrepp, och kan således tolkas och tillämpas på olika sätt.
Nyckelord: elevers identitet, motivation, Vygotskij, identitet, mångkulturalitet, kunskap
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1Syfte och problemställning... 2
2. Litteraturgenomgång ... 3
2.1Identiet ... 3
2.1.1 Identitet i skolan... 5
2.1.2 Mångkulturalitet och skolan ... 6
2.2Kunskap och kunskapsinhämtning ... 7
2.3 Motivation ... 9
3. Metod och genomförande ... 12
3.1Bakgrund ... 12 3.1.1 Lisa ... 13 3.1.2 Petra ... 13 3.1.3 Rikard ... 13 3.1.4 Anna ... 13 3.2Val av metod ... 14 3.2.1Kvalitativ Intervju ... 14 3.3Urval ... 15 3.4 Forskningsetiska principer ... 15 3.5 Analysförfarandet ... 16 4. Resultat ... 17
4.1 Vad är kunskap för dig? ... 17
4.1.1 Vad är kunskap för dig? ... 17
4.1.2 Hur hämtar elever in kunskap på bästa sätt enligt dig?... 17
4.1.3Har du en (mera vanlig) strategi för lektionsupplägget? ... 18
4.2 Hur upplever du dina elever? ... 18
4.2.1 Hur upplever du dina elever? ... 18
4.2.2 Hur upplever du dina elevers kunskapsinhämtning? ... 19
4.2.3 Skulle du vilja påstå att du har höga förväntningar på dina elever?... 19
4.3 Elver, identitet och inlärning ... 20
4.3.1 (Om i så fall) Hur upplever du att du ska arbeta kring elevers identitet enligt Lgr11 20 4.3.2 Anser du att at kan främja dina elevers studieresultat genom att stärka deras självbild ... 20
4.3.3 Tycker du att det är viktigt arbeta med elevers identitet i skolan? Varför? ... 21
4.4 Övrigt ... 21
4.4.1 Något du vill tillägga ... 21
5. Analys ... 22
5.1 Lärarna och elevernas identitet ... 22
5.2 Lärarna och mångkulturalitet ... 24
5.3 Mångkulturalitet och undervisning ... 26
6. Slutsats och diskussion ... 28
Referenser ... 29
Bilaga 1 ... 32
1
1.
Inledning
Vi människor befinner oss oftast i situationer där vi på ett eller annat sätt får interagera med andra människor. Skolan är sådan miljö, där ett antal elever, individer, vistas på ett visst antal kvadratmeter med målet att lära. Som vi vet har just begreppet ”att lära” diskuterats i olika omfång. Men i och med att skolan är en social konstruktion av och med sociala varelser är det svårt att komma bort från det faktum att vi människor skapar och skapas i samspel med andra. Därmed lär vi oss av och med varandra.1 ”Läroprocesser tar alltid sin utgångspunkt i det subjektiva, i våra tidigare tolkningar och sätt att förstå tillvaron. Men det är i mötet med ny kunskap, med det som är oss själva främmande och annorlunda som en utveckling sker.”2
Enligt min mening kan jag uppfatta att begreppet identitet faller in i kategorin kunskap (om sig själv), och därmed stämmer även citatet in på att identitetsbilden utvecklas i vårt sätt att förstå tillvaron. Därför kan en anta att i diskussion om kunskap, diskuterar man även begreppet identitet, även om det kan uppfattas vara outtalat.
Den partnerskola som jag har haft min verksamhetsförlagda tid på är en segregerad skola i Malmö som under läsåret 2012/2013 hade 83 % av eleverna utländsk bakgrund. Där det genomsnittliga meritvärdet var 161,7 poäng jämfört med 208 i hela riket.3 Med andra ord är eleverna relativt svaga på den här skolan. I diskussioner med både lärare samt elever under den verksamhetsförlagda tiden har jag upplevt samt fått höra hur elever yttrar sig beklagligt kring deras bild som samhällsmedborgare. Exempelvis har några elever i åk 2 berättat att de kan ju inte bo i villa eftersom de är invandrare.4 Elever oavsett stadium ser sig inte som svenskar eller svenska medborgare trots att de är födda och uppvuxna i landet. En elev på skolan som var mycket begåvad och hade god potential, uttryckte sig om sin framtid där han inte pallade med skolan, den var lönlös för att han ändå skulle leva på socialbidrag.5 De har således inte heller tankar om att de har kapacitet att bidra till samhället.
1
Säljö, Roger (2010) Lärande i Praktiken s. 15
2 Gustavsson, Bernt (2002) Vad är kunskap en diskussion om praktisk och teoretisk kunskap s. 45 3
http://siris.skolverket.se/reports/XXX (20130924) 4
Lärare (2013) åk 2 5 Elev (2012) åk 7
2
I läroplanen kan vi läsa ”Utbildningen ska fostra eleverna till att vara goda samhällsmedborgare som hyser respekt för medmänniskan och miljön. Eleven lär sig således om ”människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta.” Och slutligen följer: Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.6
En kan tolka läroplanen som att skolan ska arbeta med identitetsfrämjande syften. Då kan en fråga sig, hur kommer det sig att eleverna uttalar sig som dem gör? Vidare undrar en hur lärarna arbetar kring detta problem, men innan en kan undersöka lärarnas arbetssätt anser jag att en bör undersöka deras tankar kring ämnet först.
1.1 Syfte och problemställning
Arbetet syftar till att ta reda på vad verksamma lärare på en invandrartät segregerad skola har för tankar kring elevernas identitet. Jag har valt att fokusera på lärarnas tankar kring elevernas identitet istället för tillvägagångssätt i bemötandet av eleverna. Jag intresserar mig således om huruvida lärarna resonerar kring identitet i skolan och om dessa tankar finns med i bakgrunden för att främja elevernas studieresultat. Frågeställningen till arbetet blir därmed;
o vilka tankar har verksamma lärare kring begreppet identitet ur ett undervisningsperspektiv (för att främja elevers studieresultat) på en invandrartät skola?
3
2.
Litteraturgenomgång
I det här kapitlet kommer den litteratur och forskning som jag funnit relevant för min undersökning presenteras. Jag anser att begreppen identitet kan kopplas och därmed gå hand i hand med begreppen kunskap och kunskapsinhämtning samt motivation, för bättre prestation i skolan. I följande kapitel ska begreppen redogöras, begreppen kommer skiljas åt. Som diskuterats i inledningen, följer mig ett naturligt urval att fokusera på begreppen ur ett behavioristiskt och socialkonstruktivistiskt perspektiv.
2.1 Identitet
”Att ha en identitet är att känna igen sig själv och veta var man står för. Det är en känsla av tillhörighet i förhållande till förfluten tid, nutid och framtid. Identitet innebär att ha en stabil och trygg självuppfattning och att vara medveten om sin sociala förankring.”7
Dock kan en uppleva att människan måste vara medveten än bara i sin sociala förankring, då människans komplexitet kan beskrivas som att den biologiska organismen som vi förankrar med människan innehar mer än bara fysisk funktion. Som nämnt i citatet ovan har människan en social och kulturell rot till samhället men även psykologiska förankringar som känslor, motiv, behov och kunskap vilka ligger i grund för dennas handlingar. För att man skall kunna förstå en person behöver man lära sig om denna i mått då människan är en helhet och kan vara svår att beskriva I sin fullständighet.8
”Vad som utgör det organiserade jaget är organisationen av de attityder som är gemensamma för gruppen. En person är en personlighet för att han tillhör ett samhälle, eftersom han tar över institutionerna i detta samhälle i sitt eget handlande. Han tar dess språk som ett medium genom viket han får sin personlighet, och sedan genom en process i vilken han tar de olika roller som alla de andra erbjuder kommer han få samma attityd som medlemmarna i samhället.”9
Vad beträffar våra identitetsroller menar Mead att människan i sitt möte med olika människor, reflekterar och formar ett jag. Människorna vi söker upp ska gärna ha
7
Imsen, Gunn (2003) Elevens värld s. 333 8
Imsen, Gunn (2003) Elevens värld s. 324
4
likartade tankar och värderingar som således hjälper jaget att bilda och befästa uppfattningen om oss själva. Vårt jag konstrueras följaktligen ur våra sociala handlingar.10 Denna konstruktion tar form ur två utvecklingsfaser, lekstadiet där individens jag utgörs helt enkelt av en organisation av andra individers särskilda attityder gentemot honom, medan det förekommer mer och fler avancerade roller i spelstadiet. Vidare menar Mead att människan kan forma en så kallad den
generaliserade andre där den gemensamma gruppens attityder som tas in. Denna attityd
tas successivt upp av individen för eget handlande.11 Samtidigt som den yttre miljön (det sociala) påverkar jaget, har jaget även en subjektskraft. Mead förklarar det som vi känner, handlar och vill är den del av dubbla jaget som han kallar för subjekt, I. Me blir således den andra delen, ett objekt som utgörs av en iakttagbar person, denna har även en existens i andra människors ögon. Jaget nyttjar denna avspegling i andra för att bli medvetna om oss själva. Det sker ett samspel mellan I och Me där I lyssnar på Me, men är av egen vilja. Människan eftersträvar att få balans mellan I och Me.12. En kan ha en uppfattning om sig själv medan omgivningen uppfattar en annorlunda. Vid vetskap om detta kan det uppstå förvåning, lycka eller skam.13
Lewins fältteori om människans personlighet förklaras i att möten mellan människor ter sig olika eftersom beteendet är ett dynamiskt samspel mellan personlighet och psykologisk omgivning. En person kan yttra sig om samma sak och uppfattas olika beroende på mottagaren och dess beteende. Det blir på så sätt mera intressant att studera gruppens inverkan på beteendet ty ens livsrymd (faktorer som påverkar på individer eller grupper) inkluderar andra individer menar han. Enligt Lewins finns det således två krafter att skilja mellan, egna krafter och inducerade krafter. Egna krafter är personens egna inre krafter, medan inducerade blir följaktligen de yttre, med utgångspunkt från omgivningen.14 Båda teoretikerna syftar till att identiteten är, som Imsen sammanfattar det; ”något aktivt och dynamiskt som samordnar upplevelser, som reglerar beteendet i förhållande till den sociala omgivningen och som på det hela taget bevarar oss själva som ett integrerat helt.”15
Följaktligen betyder det även att barnens miljö är rik på signaler, som förstärker deras självbild och egenskaper.16
10
Mead, George Herbert (1995) medvetandet jaget och samhället s. 136 11
Mead, George Herbert (1995) medvetandet jaget och samhället s. 121 12
Mead, George Herbert (1995) medvetandet jaget och samhället s. 133 13 Mead, George Herbert (1995) medvetandet jaget och samhället s. 75 14
Svedberg, Lars (2007) Gruppsykologi s. 38 15
Imsen, Gunn (2003) Elevens värld s. 326 16 Imsen, Gunn (2003) Elevens värld s. 349
5
Som vi ser i teoretikernas uttalanden kring identitet, är det tydligt att samtliga har behavioristisk och socialkonstruktivistisk perspektiv. Detta då identitet kopplas starkt till individens beteende. Det framkommer även tydligt att individens identitet och beteende sker som ett resultat av samspelet med andra och sig självt.
Identitetsbilden samt kunskapsinhämtning är en ständig pendling mellan individen själv som har ett bagage samt det som sker runt omkring henne som skapar och påverkar hur information och kunskap ska processeras. 17
2.1.1 Identitet i skolan
Om en utgår ifrån att lärande är ett sociokulturellt fenomen då kan en anta att lärande sker inte endast i skolan.18 Lärande sker i alla typer av miljöer, således kan en påstå att identitetsbildningen sker både i skolan och utanför. Carsten Ljunggren diskuterar i boken Identity, frågan om utbildningens och identitetens samspel. Han menar att utbildning handlar om hur en individ identifierar sig själv i samspel med andra. Han påstår att samspelet i identitetsbildningen i sin tur beror på vilka grunder identitet vidkänns. Vidare påstår Ljunggren att frågor om utbildning aldrig kan stabiliseras, utan är en ständig kommunikation mellan mänsklig natur, en känd identitet och eller samhället. Enligt Ljunggren är skolan en kulturinstitution sammankopplad till andra kulturinstitutioner, enligt honom verkar det finnas väldigt lite medvetenhet i pedagogiska teorier om skolans nära relationer med andra institutioner t.ex. när det gäller frågor om hur identitet konstrueras och formas i kontakt med utbildnings - och andra institutioner, till exempel massmedia.19
Gert Biesta menar att i fråga om utbildning och identitet har individens fysiska placering påverkan. Med detta menas att miljön en individ befinner sig i har påverkan i utbildning och identitetsbildnig. Gert påvisar att kunskap och identitetsbildning inte är någonting en individ uppfinner själv, han hänvisar till Foucault, som menar att kunskaps samt identitetsbildningen är mönster en individ finner i kulturen som i sin tur är
17
Säljö, Roger (2010) Lärande i praktiken s.17 18
Säljö, Roger (2010) Lärande i praktiken s. 17 19 Ljunggren, Carsten (1999): s. 55
6
föreslagen och pålagd på honom av kulturen, samhället och dennes sociala grupp.20
Ljunggren påstår däremot att kultur är endast ett kommunikationsredskap, och för att förstå sin egen identitet måste en söka bortom den kulturella mångfalden i ett medborgarskap i samhället.21 Med detta menas att de tidigare erfarenheterna och bakgrunden, det vill säga kulturen, spelar roll för individens identitets- samt kunskapsbildning, men att i ett mångkulturellt samhälle, har samhällets helhet en mera adekvat påverkan. För att återknyta till Biesta, har miljön och dess konstruktion påverkan på individens kunskap och identitet.22
Roger Säljö diskuterar problematiken kring hur en i skolan ska motivera eleverna till god kunskap, samtidigt som skolan ska forma eleverna till goda samhällsmedborgare. Säljös diskussion påminner om att skolan är en fabrik som ska producera samhällsnyttiga medborgare. Det vill säga att i skolans värld ska man forma eleverna så att de i framtiden söker sig till yrken som finns ute på marknaden. Skolans utformning och mål har en påverkan på eleverna och därmed deras identitetsbild.23
2.1.2 Mångkulturalitet och skolan
Förekomsten av många olika kulturer i ett samhälle syftar till att ska positiva
kulturyttringar och samverkan mellan olika kulturer.24 Mångkulturen syftar även till att skydda kulturell mångfald, exempelvis minoritetsspråk, samtidigt ligger fokus på det ofta ojämlika förhållandet mellan minoritet att integrera kulturer.25
Definitionen av begreppet mångkulturalitet är att det beskriver en befolkning inom ett avgränsat område. Det hänvisas oftast till ett land med centraliserad och gemensam samhällelig förvaltning, som i sin tur skapar en kulturellt heterogen grupp i samhället. Begreppet, mångkulturalism utmärks inom landets gränser där människor existerar och som kan grupperas efter kulturella skiljelinjer. Skiljelinjerna är gränser som är
konstruerade på grundval av föreställda gemensamma etniska bakgrunder dock eller 20 Biesta, Gert (1991): s. 25 21 Ljunggren, Carsten (1999): s. 56 22 Biesta, Gert (1999): s. 27
23 Säljö, Roger (2010) Lärande i praktiken s. 48 24
http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=0869150, 2014-04-20 25
Wieviorka, Michael, “Is multiculturalism the solution?”, Ethnic and racial studies, Volume 21, Number 5, September 1998, s. 881.
7
gemensamma nationella härkomst.26 Att gruppera människor i kulturella fack enbart på grund av bakgrund och härkomst tillkommer med risker att individer tilldelas stereotypa illustrationer och egenskaper som ofta förknippas med dessa grupper. Dock, av olika anledningar är det många som inte kan identifiera sig med dessa föreställda
identitetsbilder.27 Kultur är kontextuell och dynamisk företeelse då det utvecklas och förändras över tid samt formas av omgivningen, därmed är det inget statiskt fenomen som kvarstår. 28
På 1980-talet i Sverige uppmuntrades skolväsendet till en interkulturell miljö där föräldrarna inte skulle få styra över sitt barns skolplacering. Tanken var att dem olika majoritets- samt minoritetsgrupperna skulle integreras. Däremot ändrades synen på detta på 1990-talet där så kallade etnoreligiösa friskolor ansågs vara till fördel av bevarandet av barnens så kallade ”etniska identifikationer, kulturarv och självkänsla” 29
Mångkulturell pedagogik handlar om, enligt Sleeter och McLaren att frågesätta
självklara perspektiv och de sätt vi presenterar oss själva på samt konstruerar den egna självbilden. 30
2.2 Kunskap och kunskapsinhämtning
”Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra. Skolans arbete måste inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer och att skapa ett lärande där dessa former balanseras och blir till en helhet.”31
Hyltegren och Lindqvist menar att det finns två olika kunskapstraditioner i dagens skola, den som ser kunskap som en produkt och den som ser kunskap som en process. Den förstnämnda kräver överföring, reproduktion och förmedling av rätta svar och den andra kräver bearbetning, analys och syntes. Vidare väljer författarna att göra en åtskillnad mellan kunskap och information. De menar att kunskap är tänkande medan
26
Ljungberg, s. 105. 27
SOU 2006:40, s. 18.
28 Lahdenperä, Lärarrollen i multietniska skolor och klassrum, 1997, s. 7ff 29
Lozic, Vanja (2010): s.40-41 30
Lozic, Vanja (2010): s .39 31 Lgr 11 s. 10
8
information är råmaterial, som kräver ett sammanhang för att ha ett värde.32 Åtskillnaden mellan information och kunskap har vidare diskuterats av Gärdenfors. Distinktionen mellan dessa är att kunskap är information som har tolkats, bedömts och lagts in i ett sammanhang. Man har även använt metaforen att man skall ”smälta” informationen man har åtagit sig. Detta åberopar att den lärande inte kan vara passiv utan aktiv i kunskapshämtningen. På detta sätt konstrueras kunskap av individen. Gärdenfors förespråkar om begreppet rotkunskaper som är en förutsättning för de flesta detaljkunskaperna, där en måste behärska viss fakta, som är konstant för att skaffa sig förståelse kring en viss process eller företeelse.33 ”Begreppet kunskap har haft olika innebörd genom tiderna samt34 de olika kulturerna35. Men en kan enas om att kunskap om att läsa, skriva och räkna är en förutsättning för inhämtning av information med även viss kunskap.36 Information ger yta, kunskap ger djup och förståelse ger överblick inom ett kunskapsområde.” 37
En ska inte förminska eller glömma bort den kunskapen som en lär sig utan att tänka på att man lär sig, vad vi kallar för tyst eller intuitiv kunskap.
Inlärningsprocessen, det skeende som gör att vi lär oss något anser Birgitta Bergsten te sig på samma sätt oavsett vad vi ska lära oss.38 Behavioristerna, med B. F Skinner i spetsen ansåg man att inlärning kunde ske via positiva och negativa betingelser. Dock är inlärningen mera komplex än så.39 Den moderna visionen av inlärning diskuteras av Säljö, Gärdenfors, Hyltegren och Lindqvist bland andra. Samtliga har sin utgångspunkt ur ett sociokulturellt perspektiv. Alla förespråkar om att lärandet sker i alla typer av miljöer, inte enbart i skolmiljöer.40 De har alla använt sig utav olika teoretiker, vad gäller elevers lärande, dock är både Piaget och Vygotskij ständigt återkommande. Piaget och Vygotskij uttrycker sig om att kunskap och inlärning baseras på ens tankar, känslor erfarenheter som vidare tolkas och assimileras. Det vill säga att barnen själva konstruerar sin kunskap. För att ge en klarare bild över deras ståndpunkter följer nedan en överblick över Piagets och Vygotskijs filosofier.
32
Hyltegren& Lindqvist (2010) Att utveckla elevers tänkande: en teoretisk praktika s. 14 33
Gärdenfors, Peter (2010) Lusten att förstå s. 32 34
Gärdenfors, Peter (2010) Lusten att förstå s. 31 35
Säljö, Roger (2010) Lärande i praktiken s.27 36
Gärdenfors, Peter (2010) Lusten att förstå s. 31 37 Gärdenfors, Peter (2010) Lusten att förstå s. 36 38
Bergsten, Birgitta (1979) Vilja lära i skolan s. 29 39
Gärdenfors, Peter (2010) Lusten att förstå s. 27 40 Säljö, Roger (2010) Lärande i Praktiken s. 17
9
Både Piaget och Vygotskij förespråkar för människans förmåga att lära sig nya saker, samt förmågan att minnas. Deras första utgångspunkt är att människan tänker, tolkar, minns och fattar beslut utifrån vissa kognitiva scheman, eller mönster som en fått genom tidigare erfarenheter och inlärning. Dessa scheman styr över ens sätt att tänka och uppfatta nya situationer. De yttre sinnen, så som hörsel och syn bland annat samspelar med de inre föreställningarna styr vår uppfattning av världen. Den andra utgångspunkten i deras teorier är att ens sätt att uppfatta och tolka situationer avgör ofta hur en kommer att reagera känslomässigt. Det betyder att ens känslomässiga reaktioner ibland är orsakade av ens sätt att tänka, inte av yttre omständigheter.41
Piaget och Vygostkij tar i utgångspunkt att inlärningen sker schematiskt beroende på hur eleven upplever den värld hen lever i. Vad som dock skiljer Piaget och Vygotskij åt är att Piaget förespråkar för en mera individualistisk inlärnings utveckling. Piaget sätter individen i centrum för dess inlärning, han studerade således hur människans tänkande utvecklas. Piaget har sett att barnens tänkande först är mycket konkret och knutet till självupplevda situationer42, det är först i tonåren som en har förmågan att tänka abstrakt och hypotetiskt. Det vill säga att enligt Piaget är det individens samspel med föremål och skeenden i omgivningen som påverkar, alltså en självstyrd process.43 Medan Vygotskij belyser även den sociala konstruktivismens påverkan, det vill säga att reaktionerna fastställs av strukturen på den omgivningen, i vilken organismen växer och utvecklas.44 På så sätt ger Vygotskij språket en tyngd som ett viktigt redskap i utvecklingen av kunskap eller instinkter.45
2.3 Motivation
Giota skriver att begreppet motivation och elevers motivation att lära i skolan är ett svårdefinierat begrepp, detta eftersom många har försökt sig in på denna psykologiska gren. Dock förklarar Giota motivation som ett flerdimensionellt begrepp, där individen sätts i centrum med dess känslor och attityder men även dennes uppfattningar kring den
41
Lindqvist, Gunilla (1999) Vygotskij och skolan s. 85 42 Piaget, Jean (2013) Barnets själsliga utveckling s. 28 43
Piaget, Jean (2013) Barnets själsliga utveckling s. 69 44
Lindqvist, Gunilla (1999) Vygotskij och skolan s. 19 45 Säljö, Roger (2010) Lärande i praktiken s. 21
10
egna kompetensen. 46 Vidare belyser Giota att en måste vidta hela individens bakgrund samt nuvarande situation för främjandet av motivation. De tre personliga faktorer som tar sig i uttryck i elevers beteende är dess mål, föreställningar om sig själv som agent och känslor. Även dessa ska tas i beaktande. 47 Elevernas självkänsla är relevant för huruvida hen motiveras för skolarbetet. Självkänslan baseras på den egna självbilden som eleverna får genom hur andra, både lärare och elever på skolan bemöter och bedömer dem.48
Liksom Giota belyser Imsen och Gärdefors, känslornas betydelse för motivationen. Inre motivation är när en motiveras utifrån inre krafter, här spelar intresset betydlig roll för utförandet av uppgiften. En måste tycka att processen är rolig för att uppfatta denna som meningsfull. Den yttre motivationen däremot försätter eleven i hopp om att få en belöning för det utförda arbetet.49 Gärdenfors menar att det informella lärandet bygger på den inre motivationen och det formella på den yttre, en kan enas om att båda således är viktiga för elevernas kunskapsinhämtning.
Imsen väljer att förklara begreppet motivation utifrån Maslows behovstrappa, där en människans behov sammanfattas i en behovshierarki. Även om behoven är illustrerade i en hierarkisk pyramid, samspelar dessa för människans välbefinnande. De olika behoven kan kanaliseras och ge upphov till olika beteende. Denna trappa är enligt Imsen, som påvisat, viktig för den enskildes motivation på så sätt att den ger uttryck för inre motivation. 50
Gärdenfors proklamerar för samma teori som Imsen, även om han refererar till andra senare forskare. Exempelvis påpekar han hur elevernas självuppfattning, som är en del av Maslows behovspyramid, har visat sig vara av betydelse för den inre motivationen i en studie från Nya Zeeland.51 I sitt försökt att förklara den inre motivationen refererar han till psykologen Bruner. Bruner skriver i viljan att lära, att viljan är uppdelad i trehuvudmotiv. Nämligen, nyfikenhet, kompetens och ömsesidighet. Mera utförligt beskrivet innebär de tre huvudmotiv att eleven, som människa är i regel nyfiken, denna kommer att vilja utforska nya föremål. Följande beskrivs kompetensen som en grundläggande vilja i att visa att man är kapabel att utföra något. Att kunna själv och
46
Giota, Joanna (2002) Skoleffekter på elevers motivation och utveckling s. 281 47
Giota, Joanna (2002) Skoleffekter på elevers motivation och utveckling s. 285 48 Giota, Joanna (2002) Skoleffekter på elevernas motivation och utveckling s. 287 49
Imsen, Gunn (2003) Elevens värld s. 278 50
Imsen, Gunn (2003) Elevens värld s. 286 51 Gärdenfors, Peter (2010) Lusten att förstå s. 88
11
eller att känna sig som självständig är såtillvida motiverande. Och slutligen påpekas vikten av den sociala kontexten, att kunna både dela glädjen samt känna att en tillför något till gruppen men också att kunna dela tyngden av en alltför svår uppgift är positivt för den egna motivationen.52
12
3.
Metod och genomförande
I följande kapitel ämnar jag redovisa metoder för genomförandet av undersökningen.
3.1 Bakgrund
Utgångspunkten för detta arbete är att undersöka vad fyra lärare har för idéer på elevers identitet. För att ta reda på detta har jag använt mig av kvalitativ intervju som metod. De fyra lärarna intervjuades vid varsitt tillfälle enligt intervjuguide (se Bilaga 2) och längden på intervjuerna har varit cirka, 18, 23, 30 respektive 32 minuter långa.
Intervjuerna har spelats in på min mobiltelefon (Sony Xperia Z), stödord/stödmeningar har förts under tiden. Tankarna om intervjun har strax efter dess avslutande
sammanfattats kort. Det mesta av materialet har transkriberats så snart som möjligt efter båda intervjutillfällen. I transkriptionen använde jag följande system:
De lärarna som kommer vara utgångspunkt för detta arbete arbetar som mellanstadielärare på en skola i Malmö. Alla arbetar således ihop och är goda kollegor. Eftersom jag har arbetat på min partnerskola i olika former under min utbildning har jag valt att intervjua lärare från en skola med liknande bakgrund. Detta på grund av att jag inte ville låta mina erfarenheter och eller kunskap om lärarna samt skolans verksamhet färgas av på tolkningen. Detta beslut och tanke härstammar från Thors diskussion i Muntlig historia om källans oberoende av påverkan utifrån.53 Lärarnas namn är fingerade i arbetet.
53Hansson, Lars & Thor, Malin (2006) Muntlig historia s. 32
o … för paus/betänksamhet i talet o […] utelämnande av yttranden
13
3.1.1 Lisa
Lisa har arbetat som lärare sedan 1993. Lisa är utbildad att undervisa från årskurs ett till sju i engelska och samhällsorienterade ämnen. Hon arbetar som klasslärare i en årskurs fyra. Lisa intervjuades i hennes klassrum den 3 oktober 2013.
3.1.2 Petra
Petra har varit verksam lärare sedan 1999. Hon har endast arbetat på en och samma skola. Petra har behörighet att undervisa från årskurs ett till sju i samhällsorienterade ämnen svenska samt idrott. Även Petra är klassföreståndare i en årskurs fyra. Den här intervjun ägde rum i skolans grupp/konferensrum 3 oktober 2013.
3.1.3 Rikard
Rikard blev färdig lärare 2007, han hade historia som huvudämne, utöver det har han behörighet att undervisa i svenska och svenska två. Just nu arbetar han som klasslärare i årskurs fem och läser in de naturvetenskapliga ämnena på lärarlyftet. Intervjun med Rikard ägde rum den 7 oktober 2013, i personalrummet.
3.1.4 Anna
Anna har arbetat på skolan sedan mitten av 70-talet. Hon är utbildad mellanstadielärare. Hon är klasslärare för skolans andra årskurs fem. Intervjun med Anna ägde rum i hennes klassrum 7 oktober 2013.
14
3.2 Val av metod
”Berättande källor påstår något om omvärlden och redogör för tillstånd och relationer utanför sig själva. De kan berätta om någonting som har hänt, händer, kommer att hända[…].”54
Vidare argumenterar Backman för den kvalitativa filosofin då den riktar intresset mera mot individen, och dennes subjektiva tolkning av den objektiva verkligheten. Intresset ligger således till hur den subjektiva tolkningen är utformad.55 Med utgångspunkt i arbetets beskrivna syfte, är informanternas tolkning av deras verklighet en viktig begynnelsepunkt. Såtillvida var intresset för en djupare förståelse snarare än en kvantitativ.
3.2.1 Kvalitativ intervju
Jag har valt att utföra den typ av intervju som kallas för halvstrukturerad. Den utförs enligt en intervjuguide, så denna intervjumetod liknar varken ett öppet vardagssamtal eller en intervju med ett slutet frågeformulär. Denna metod låter intervjuaren vara flexibel under intervjuns gång om denna känner för att ställa följdfrågor, omformulera sig och dylikt.56 Ingen av informanterna bad om att undersöka intervjuguiden före intervjutillfället. Intervjuguiden avslutas med en fråga som gör det möjligt för informanten att tillägga information vid behov.
Intervjun spelades in med mobiltelefon i brist på en diktafon, med fördel att det inte är lika distraherande. Fördelen med ljudupptaget är att kunna återuppliva konversationen med dess exakthet, samt att andra detaljer kan framträda som en inte lade märke till under intervjuns fortlöpande gång.57
Jag valde att utföra intervjuerna enskilt, detta med fördel kring tystnadsplikten informanterna emellan inte har. Då jag i frågan berör lärarnas tankar och känslor, önskar jag få ett så ärligt svar som möjligt, vilket eventuellt kan medföra risker att en hämmas av gruppen. Det talar till fördel att ha enskilda intervjuer för att försäkra om att informanten får det utrymmet han eller hon behöver för att få säga sin mening utan att bli avbruten. Nackdelen med den enskilda intervjun är att det inte finns några kollegor
54 Hansson, Lars & Thor, Malin (2006) Muntlig historia s. 24 55
Backman, Jarl (2008) Rapporter och uppsatser s. 53 56
Brinkman, Svend & Kvale, Steinar (2009) Den kvalitativa forskningsintervju s. 43 57 Trost, Jan (2001)Kvalitativa intervjuer s. 50
15
för att antingen fylla i ett uttalande eller hejda ett av misstag felaktigt sägen.58
3.3 Urval
Till detta arbete har jag valt att intervjua verksamma lärare på en F-5 skola i Malmö, som är i nära samarbete med - och har således mycket lik bakgrund som min partnerskola. Som tidigare nämnts i texten har urvalet att göra med min kunskap och erfarenhet från min partnerskola, vilken jag inte ville skulle färgas av på analysdelen. På detta sätt försöker jag förespråka för en mera öppensinnad analys, trots de statiska likheterna mellan skolorna.59
De som intervjuades var mellanstadielärare med anledningen att eleverna på detta stadium är lite äldre, samt att utbildningen blir intensifierad jämfört med lågstadiet. Under denna period i livet kommer eleverna beroende på mognad in i puberteten där man blir mera självmedveten och därmed mera fundersam som sin egen identitet.60 Ambitionen med arbetet har varit att ”se verkligheten som den vi intervjuar ser den för att sedan tolka vad det kan innebära sett ur det givna teoretiska perspektivet och den givna situationen,”61
har den kvalitativa metoden, med utgångspunkt från ovanstående resonemang upplevts bäst lämpad. Den kvalitativa data kritiseras ofta till skillnad från den kvantitativa för att inte vara representativ. Det är således inte heller dess syfte, utan meningen är som diskuterats att ge en vidare bild på djupet.62
3.4 Forskningsetiska principer
Innan intervjuernas genomförande skickades ett brev ut till de fyra informanterna (se bilaga 1) I detta brev ges en kort beskrivning av mig och undersökningen samt dess syfte. Dessutom finns en förklaring till Vetenskapsrådets forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning samt hur dessa i undersökningen tas i beaktande. Principerna sammanfattas kort nedan:
Informationskravet innebär att forskaren redogör för undersökningens syfte samt informanternas roll i undersökningen. Informanterna informeras om att medverkandet är frivilligt.63
58
Trost, Jan (2001) Kvalitativa intervjuer s. 44 59
Thurén, Torsten (2005) Källkritik s. 68 60 Imsen, Gunn (2003) Elevens värld s. 349 61
Trost, Jan (2001) Kvalitativa intervjuer s. 17 62
Trost, Jan (2001) Kvalitativa intervjuer s. 18
16
Samtyckeskravet innebär att informanterna har gett sitt medgivande beträffande deras deltagande och i vilken form och mån detta ska ske, vilket innebär att informanten får välja att avsluta och eller avbryta sitt medverkande. 64
Konfidentialitetskravet berör uppgifter kring informanterna ska vara anonyma, dessa ska på inget sätt kunna exploateras. 65
Nyttjandekravet innebär att empirin samlat från en undersökning endast används för forskning. 66
3.5 Analysförfarande
Efter insamling och transkribering av intervjuerna har resultatet sammanfattats för att vidare analyseras av en hermeneutisk tolkningsprocess. De nerskrivna intervjuerna lästes igenom först som helhet för att därefter brytas ner till olika teman och utsagor, där en letar efter deras innebörd och betydelse för att åter läsa texten som helhet men därefter med ny tolkning av helheten. 67
64 Forskningsetiska principer s. 9 http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (2013-10-18) 65
Forskningsetiska principer s. 12 http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (2013-10-18) 66
Forskningsetiska principer s. 14 http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (2013-10-18) 67 Brinkman, Svend & Kvale, Steinar (2009) Den kvalitativa forskningsintervju s. 229
17
4.
Resultat
I detta kapitel presenteras resultaten från intervjuerna med lärarna. Frågorna ställdes enligt intervjuguiden (se bilaga 2). Intervjufrågorna har delats upp i tre avdelningar, vars intention är att behandla lärarnas uppfattning kring begreppen kunskap, elevernas identitet samt elevernas identitet i skolan.
4.1 Vad är kunskap för dig?
4.1.1 ”Vad är kunskap för dig?”
”Jag kan tycka att förståelse och kunskap går hand i hand”68
börjar Lisa intervjun med, hon fortsätter ”man ska ju ha förståelse i hur saker och ting hänger samman till exempel.” Petra använde att uttrycka kunskap som ett pussel.
”Man har en hel del pusselbitar som ska falla på plats, man måste kunna få alla bitarna att falla på plats för att jag ska få mig en helhetsbild och förståelse och därmed kunskap om ett visst händelseförlopp eller vad vi nu diskuterar om, sen får vi ju inte glömma ”tyst kunskap, som tillexempel att man kan cykla, och javisst, det är bra med tyst kunskap, men det är inte något som tar plats, eller, något som finns utrymme för i skolan kan jag tycka”.69
Rikard svarade med att ställa mig frågan ”vilken typ av kunskap tänker du på?”70
Därefter gav han mig liksom Anna, ett ganska likt svar i att en måste ha fakta för att kunna få resonera tänka och bilda sig en åsikt, samtidigt är kunskap att kunna ställa den här kunskapen i rätt sammanhang. ”Att svara Kabul på frågan om Uzbekistans huvudstad är inte korrekt precis, dock har man kunskap om att det finns en huvudstad i ett land i Asien som heter Kabul.” 71
4.1.2 ”Hur hämtar elever in kunskap på bästa sätt enligt dig?”
Här enades alla fyra lärare om att det helt och hållet berodde på eleven och elevens inlärningsförmåga. ”Mitt livs mantra är variation, variation och åter variation och det
68
Lisa (2013-10-03) Muntlig Intervju 69 Petra (2013-10-03) Muntlig Intervju 70 Rikard (2013-10-07) Muntlig Intervju 71 Anna (2013-10-07) Muntlig Intervju
18 samma gäller i mitt sätt att undervisa”72
säger Lisa. Rikard tycks hålla med när han säger ”I grund och botten, är vi alla olika och lär oss på olika sätt, därför försöker jag variera mig i min undervisning.”73
4.1.3 ”Har du en (mera vanlig) strategi för lektionsupplägget – som du
finner mest ”effektiv”?”
I och med utfallet i förra frågan blev svaret liknande bland lärarna även i denna fråga. ”För mig är det viktigt att skapa god och trygg klassrumsmiljö så att eleverna kan få dela med sig så mycket som möjligt av deras kunskaper och tidigare erfarenheter.”74
”Jag har blivit lite förhäxad av EPA (Enskilt Par Alla) – metoden. Känner du till den?[…] ja här får alla elever chans att på ett eller annat sätt synas och höras, och den metoden använder jag mig mer av än andra, just nu vad jag kan komma på.”75
4.2 ”Hur upplever du dina elever?”
4.2.1 ”Hur upplever du dina elever?”
”…jag tycker bra om mina elever och jag tycker bra om de eleverna som går här på skolan… det är inte det, men ibland, kan jag bli jättearg på dem, de har en sådan hård attityd mot varandra, och även om vi arbetar på skolan med antimobbning och annat, så förekommer det bråk och hårt bemötande nästan varje dag här. Till och med dem små kan använda sig av könsrelaterade ord, samt att det inte krävs särskilt mycket för att eleverna här ska brusa upp och bli bra arga. Så klart gäller detta inte alla…”76
”Ibland kan jag fråga mig vad det är som gör mina elever å ena sidan så osäkra i sig själva men å andra sidan så självsäkra”77
Även Petra instämmer när kollegorna beskriver sina elever som karismatiska, men med en hård attityd utåt i grupper. Anna som är även den äldsta läraren uttrycker sig lite beklagligt när hon säger, att hon har jobbat på skolan så pass länge och varit med om de förändringar som har skett, både med elevunderlaget (men även ledningen).
72
Lisa (2013-10-03) Muntlig Intervju 73
Rikard (2013-10-07) Muntlig Intervju 74 Petra (2013-10-03) Muntlig Intervju 75
Anna (2013-10-07) Muntlig intervju 76
Lisa (2013-10-03) Muntlig intervju 77 Rikard (2013-10-07) Muntlig intervju
19
4.2.2 Hur upplever du dina elevers kunskapsinhämtning?
Lärarna kunde sammanfatta en rad problem både på skolan och i området som bidrar till elevernas bristande resultat. Språket upplevdes vara elevernas största barriär, Petra uttrycker sig:
”[…]i och med att många pratar ett annat språk hemma, samt att föräldrarna inte kan hjälpa till med läxorna, försvårar det en del för våra elever här, men det gör dem inte mindre smarta för det, det är bara att alla inte har samma förutsättningar och då får man arbeta utifrån det.”78
Ibland kan man också märka av kulturskillnaderna menar lärarna, som då i sin tur påverkar elevernas resultat i den svenska skolan.
4.2.3 Skulle du vilja påstå att du har höga förväntningar på dina elever?
Lärarna ansåg att de hade höga förväntningar på sina elever, men därefter kan dem uttrycka sig på följande sätt ”Jag kan inte förvänta mig däremot att en nyanländ elev ska utföra en uppgift i svenska som en etniskt svensk elev.”79
Petra uttrycker sig ”att även om vi har höga krav på våra elever så tar dem sig i uttryck på ett annorlunda sätt jämfört med en annan skola med annan socioekonomisk bakgrund.”80
”Jag tror att en måste ha tydliga och konkreta krav på sina elever, speciellt på en sådan här skola…men här krockar också två världar, den utifrån som uppmuntrar ett beteende medan vi på skolan försöker motverka detta och visar på ett annat sätt att uppföra sig och vad som krävs av eleverna…jag vill gärna tro att vi på skolan arbetar på ett sådant sätt som uppmuntrar eleverna att hålla sig på rätt sida av lagen, även om det är fantastiskt svårt i ett område som detta där eleverna har väldigt lätt att dras med i gängen…”81
Rikard säger att han visst ställer höga krav på sina elever, men de ter sig annorlunda jämfört med hur det var på hans förra skola, ”låt oss vara ärliga, de har inte samma förutsättningar, och då måste jag ju anpassa mig efter miljön och eleverna.”82
78
Petra (2013-10-03) Muntlig Intervju 79
Anna (2013-10-07) Muntlig Intervju 80 Petra (2013-10-03) Muntlig Intervju 81
Lisa (2013-10-03)Muntlig Intervju 82
20
4.3 Elever, identitet och inlärning
4.3.1 (Om och i så fall) Hur upplever du att du ska arbeta kring elevers
identitet enligt Lgr 11?
Rikard menar att en kan arbeta med identitet om en så väljer, göra ett tema i svenska, samhäll eller ja, hur än läraren väljer att integrera, annars tycker han inte att just identitet står i läroplanen. Lisa uttrycker sig att: ”ja, vi ska ju fostra eleverna och så… och man har ju värdegrunden som detta vilar bland annat på, vi har haft livskunskap lite ibland, men hur mycket det berör elevers identitet är ju diskuterbart, de är ju omgivna av så mycket annat…”83
Anna och Petra instämmer med sina kollegor.
4.3.2 Anser du att du kan främja dina elevers studieresultat genom att
stärka deras självbild?
”Sådant är ju väldigt individuellt, jag har haft elever som senare har visat sig blivit stärkta av motgångar, sådana är väldigt, väldigt få. Å andra sidan kan jag också känna att jag som ensam individ inte kan göra så mycket för att påverka mina elever…det har nästan blivit för mycket nuförtiden kan jag tycka. Även om en samtalar och peppar eleverna så finns det annat som spelar större roll och då kan jag känna mig väldigt uppgiven…”84
Petra säger att alla detaljer spelar någon roll,
[…] det där med att se eleverna, hälsa på morgonen, och ge dem beröm och vara nyfiken på dem och deras syskon och familjer, det är inte särskilt svårt. Men den svåra biten, tycker jag är att skräddarsy lektioner så att dem ska passa allas tycken och intressen, där eleverna känner och tycker att dem är delaktiga, och det har inte med själva balansen eller kompromissen att göra – mellan eleverna, att alla känner sig lyssnade på, men mer med att hinna med nuförtiden. Jag menar, det har blivit så mycket pappersarbete, att en får kompensera för tiden, och tyvärr blir det den roliga lektionen som får ta stryk, ingen vill ju jobba gratis och på övertid, man ska ha ett liv utanför skolan också[...]
Rikard och Lisa uttalade sig om att det nog krävdes mera än just lärarnas inställning gentemot eleverna för att främja studieresultatet.
83
Lisa (2013-10-03)Muntlig Intervju 84 Anna (2013-10-07)Muntlig Intervju
21
4.3.3 Tycker du att det är viktigt att arbeta med elevers identitet i skolan?
Varför?
Lärarna gav i enighet ett jakande svar på denna fråga. ”Just i skolan, kan vissa elever möta förebilder, eller andra elever och eller vuxna som de känner samhörighet med, som i sin tur kan vara till nytta beroende deras förhållanden hemma”.85
Rikard verkade vara inne på samma spår som kollegan när han sade ”Vi ser ibland hur de stora ser efter dem små på skolan, och ibland funkar det bra och ibland mindre bra… ska de stora vara förebilder för dem små, måste dem vara av rätt kaliber, om man kan uttrycka sig så…”86
Anna och Petra var mera inne på värdegrunden och det faktum ”att man fostrade framtidens medborgare” i deras uttalanden.
4.3.4 Hur resonerar du kring identitet och inlärning
”Alltså helt ärligt, så är det absolut ingenting jag går och grubblar på när jag planerar min verksamhet i klassrummet, det finns liksom med i baktanken antar jag”87
Precis som frågan om identitet för främjandet av inlärning tyckte Petra att det hade med detaljerna att göra, ”se och stärka eleverna”88
. Anna var inne på en, enligt mig litet trött anda, där hon påstod att hon kände att hon hade så liten påverkan på eleverna, ”man försöker ju uppmuntra eleverna, men ibland kan jag uppleva att de har svårt att ta till sig av det man säger.”89
Rikard verkade ge mig ett genuint svar på den frågan:
”Oh knepigt det där du, eftersom i vissa situationer kan man bli så arg eller irriterad på eleverna eller en elev att man inte gör det som är rätt eftersom man rycks med i stunden. Och det är väl bara mänskligt antar jag, men fortfarande något som jag kan tycka att jag behöver arbeta med. Den typen av bemötandet påverkar ju också eleverna[…]
4.4 Övrigt
4.4.1 Något du vill tillägga?
Samtliga informanter var nöjda med deras svar.
85
Lisa (2013-10-03)Muntlig Intervju 86 Rikard (2013-10-07)Muntlig Intervju 87
Lisa (2013-10-07)Muntlig Intervju 88
Petra (2013-10-07)Muntlig Intervju 89 Anna (2013-10-07)Muntlig Intervju
22
5. Analys
I detta kapitel redogörs och analyseras resultatet från lärarintervjuerna. För enkelhetens skull följer samma avsnitts rubriker som i kapitlet före, ty dessa ämnar att tematisera utsagorna. Avsnittsrubrikerna är: Vad är kunskap för dig? Hur upplever du dina elever? samt Elever, identitet och inlärning.
5.1 Lärarna och elevernas identitet
Svaren som jag fick under intervjuerna uppfattas väldigt lika, George Meads teori om den självuppfyllande profetian och även de tankar som styr den socialkonstruktivistiska teorin. Teorierna har gemensamt att den egna självbilden påverkas och konstrueras utifrån de egna erfarenheterna som har skapats och formats i sociala sammanhang. De sociala sammanhangen är de olika möten människorna upplever och genomelever tillsammans med andra virtuellt som verkligt. I dagens samhälle där vi är exponerade på internet och informationsflödet är överösande är det inte svårt för eleverna att följa med i samhällsdebatterna, nyheterna samt andra diskussioner på diverse forum. En våg av främlingsfientliga grupper växer både innanför och utanför Sveriges gränser. Allt detta är vi väl informerade om genom våra nya nyhetskanaler. Detta är en viktig faktor att ha i åtanke då kunskap samt identitetsbilden skapas både i och utanför skolans värld.90 ”Eftersom elevresultaten på den här skolan är låga, antar en direkt att eleverna på den här skolan skulle vara mera dumma än på en annan. Men det har inget med intelligens att göra”91
Rikards uttalande påvisar att lärarna på skolan tycks arbeta mot högre krafter, även om lärarna försöker värna om elevernas identitetsbild genom uppmuntrande ord, arbetar dem emot hela samhället som yttrar sig genom den massiva median. Eleverna har redan i samhället fått en negativ bild och därför agerar dem utifrån de förväntningarna som finns på dem i samhället. Giota beskriver det som att en är så rädd
90
Säljö, Roger (2010) Lärande i Praktiken s. 17 91 Rikard (2013-10-07) Muntlig Intervju
23
för att misslyckas att en inte ens försöker på grund av den negativa kritiken en utsätts för.92 Eleverna pratar om att leva på socialbidrag när de ”blir stora”.
I en diskussion om att alla har lika möjlighet och chans att studera vid universitet och eller högskola, då skolväsendet är gratis och den sociala bakgrunden ska egentligen inte spela någon roll, kan en likna denna välfärd som en vad Peter Gärdenfors pratar om en yttre motivation. Gärdenfors menar att detta är ett problem som försöker åtgärda, med att förstärka elevernas yttre motivationer, detta förhåller han sig skeptisk till. Eftersom, som tidigare påvisat, yttre motivationer är endast ytliga som inte berör de mogna eleverna. Denna kan även påverka eleverna negativt på så sätt att den skadar den inre motivationen när den missbrukas.93 För den känsliga individen kan detta uppfattas som förödande, speciellt när barnen i ung ålder inte alltid kan skilja mellan person och sak. De kan således uppfatta, vad som ämnas vara en yttre motivation som personlighets angripande. Därmed kan detta vidare tolkas till en mer negativ uppfattning kring jaget. En kan även likna detta till den yttre motivationen eftersom en inte kommer åt kärnan av problemet som är enligt min mening att eleverna inte känner någon delaktighet i det svenska samhället. Motivationen för en god studiegång skulle vara att kunna identifiera sig som svensk som har lika möjlighet och chans som vilken annan individ som helst.
Lisa samtalade om att den svenska skolan inte var en skola för alla. Hon visade en oro inför sina elevers framtid. Den svenska skolan för alla upplevs vara omöjlig att skapa då skolorna är gravt segregerade med mestadels homogena elevgrupper i var sin ende. Segregationen skapar ojämlika förhållanden där eleverna varken ”de etniskt svenska” eller ”de utländska” ges möjlighet att utvecklas fullt ut.94
Informanterna kunde utrycka sig på så sätt att, även om de hade höga förväntningar på sina elever och deras prestationer hade de någon typ av överseende för deras färdigheter. Informanterna kunde samtala om sina elevers goda självförtroende i vissa avseende men i andra mindre så goda. En kan fråga sig huruvida lärarnas anpassning till elevernas självständighet har för påverkan på deras identitetsbild.95 Giota Samtalar om vikten av höga förväntningar, men ingen diskuterar var och när gränsen går – var man hittar det gyllene medelsnittet.
92 Giota, Joanna (2002) Skoleffekter på elevernas motivation och utveckling s. 291 93
Gärdenfors, Peter (2010) Lusten att förstå s. 85 94
Imsen, Gunn (2003) Elevens värld s. 95
24
Oavsett diskussion och agerande är det rätt så uppenbart att svaren från lärarna tyder på en delad syn mellan elev och elev. En kan således fråga sig huruvida eleverna på skolan känner av detta tankesätt. En kan vidare fråga sig huruvida dessa tankar har för påverkan på eleverna och deras självbild.
Det må vara så att lärarna agerar så professionellt som det enbart går, men att eleverna i denna konstellation känner av att de är utstötta i samhället trots allt. En kan vidare fråga sig.
5.2 Lärarna och mångkulturalitet
I samtal med lärarna upplevde jag inte att det pratades om mångkulturalitet i samma bemärkelse som en gärna vill skildra termen. Med detta menas i benämningar om mångkulturalitet samtalas det om att det är många kulturer som blandas, där ömsesidig respekt krävs för att ett utbyte av positiv karaktär ska ske.96
Sverige må vara ett mångkulturellt land men segregationen tillåter inte
månkulturalismens positiva utbyte att ske. Denna mångkulturalitet upplevs vara av utlänningar för utlänningar, där få etniskt svenska är med i kompotten. Trots det efterstävar regeringen att ”Sverige ska vara ett land med möjligheter för alla. Alla som bor i Sverige ska respekteras som individer. Invandrare ska inte betraktas som ett homogent kollektiv. Samhället ska präglas av gemenskap och samhörighet. Ingen grupp ska ställas åt sidan eller diskrimineras.”97
Lärarna använde uttryck som påvisade en skillnad mellan deras elever samt andra elever. Skillnaden skildrades fram genom att påpeka att deras elevers bristande
kunskaper i det svenska språket vilket var till den största delen en orsakande faktor till den svårhanterliga kunskapsinhämtningen. I deras svar fann jag även en outtalad
mening om att skolkulturerna från elevernas föräldrars hemländer inte var samma som i Sverige98 som försvårade lärarnas arbete. Däremot samtalade lärarna om sina elever som vilka andra människor som helst. Dock med andra förutsättningar i detta samhälle
96 Wieviorka, Michael, “Is multiculturalism the solution?”, Ethnic and racial studies, Volume 21, Number 5, September 1998, s. 881.
97
Lozic, Vanja (2010) I historiekanons skugga s. 199 98 Petra (2013-10-03) Muntlig Intervju
25
som de fick arbeta mot. Lisa pratade om att hon upplevde att hennes elever utsattes för två krafter som krockade, en från skolan (lärarna) samt en annan om hur ”utländska barn faktiskt ska vara och bete sig”.99 Om detta samtalar Vanja i sin bok om
” Tesen är att vår identitet delvis formas av andras erkännande, eller frånvaro därav, och ofta miss-kännande, så att en person eller en grupp av människor kan lida verklig skada. Drabbas av en verklig förvanskning, om människor eller samhället runtomkring dem återspeglar en inskränkt eller förnedrande eller föraktlig bild av dem.”100
Jag tolkade lärarnas svar som att de arbetade för att främja och försöka få eleverna att inse att de var svenska samtidigt som deras föräldrar har en annan etnisk bakgrund. Lärarnas uttalanden påvisade en strävan i att försöka få eleverna förstå om att de har ett delat kulturarv, vilket inte nödvändigtvis är av negativ kaliber. Eleverna kommer alltid bära med sig sina föräldrars kulturarv samtidigt som denna ska appliceras på den svenska tillvaron på så sätt att den blir rätt för individen i fråga.
Däremot verkar det uppstå förvirring kring elevernas identifikationer samt balansgången i hur en ska anamma och i sin tur vilka egenskaper från vilken kultur. Det finns lite i undervisningen som uppmuntrar kunskap om andra kulturer än ”den västerländska”.101
Elever med utländsk bakgrund tycks ha ett behov av bekräftelse via undervisningen för deras härkomst historia. Vid identifikation samt känsla för samhörighet ökar betydelsen för kunskapsinhämtning samt den egna identitetsbilden.102
Men myntet har även en baksida då grupper i det mångkulturella Sverige inte vill beblandas och anpassa sig till den nya världen. Detta kan ta sig i uttryck genom att inte lära sig språket och eller när segregerade områden skapas.103
99
Lisa (201-10-03) Muntlig Intervju
100 Lozic, Vanja (2010) I historiekanons skugga s. 34 101
Lozic, Vanja (2010) I historiekanons skugga s. 208 102
Lozic, Vanja (2010) I historiekanons skugga s. 224 103 Lozic, vanja (2010) I historiekanons skugga s. 45
26
5.3 Mångkulturalitet och undervisning
I en diskussion om hur lärarna förhåller sig till sina elever är det uppenbart att de gör en åtskillnad mellan de eleverna de har samt ”andra elever”. Lärarna talar om sina elever som annorlunda i jämförelse, detta syns som tydligast när de talar om kraven de har och ställer på sina elever, Exempelvis säger Rikard ”låt oss vara ärliga, de har inte samma förutsättningar”.104
De talar även om elevernas hårda attityd jämfört till varandra samt alla barriärer eleverna tycks ha som ger upphov till det som Rikard svarar på att de har. samtliga lärare pratade om att de upplevde en ”mångkulturellskola” som resursfattig på så sätt att arbetsbördan upplevdes överösande. I och med den miljön som de fann sig i, förekom det konflikter av olika slag som skulle lösas samtidigt som alla andra arbetsuppgifterna var ”kvar”. Lärarna säger – man får arbeta utifrån de förutsättningar samt att man får vara lite extra kreativ. Hattie förespråkar; för att lärare skall kunna engagera elever i skolan och uppnå engagemang hos sina elever krävs det att lärarna använder alla resurser de har tillgång till. Att låta klasskompisar hjälpas åt i utvecklingsprocesser är ett rationellt och effektivt sätt att hjälpa sina elever. På detta sätt låter lärare klasskamraterna utvecklas i samspel med varandra. Lärares utlärningsförmågor är oerhört viktiga, dock är deras handlingar gentemot eleverna betydligt viktigare. När lärare kan kombinera lämpliga och anpassade åtgärder åt sin klass är sannolikheten att uppnå en positiv inlärningseffekt mest trolig105.
Lärarna har under vår intervju pratat om ”mångkulturalitet” på deras skola med negativa klang. De har pratat om deras arbetsmiljö som tung där en måste vara kreativ för att arbeta med eleverna de har för att uppnå ”goda” resultat. Detta på grund av alla faktorer som påverkar deras elever samt elevernas inlärnings-/förmåga, med språk som främsta anledning.
Det positiva utbytet som mångkulturalitet – ska medföra tycks lysa med sin frånvaro. Speciellt när det bor en majoritet av ett folkslag i ett område.
Även om lärarna på den här skolan utgick ifrån deras elevers bakgrund till att skapa god arbetsmiljö samt resultat är inte resultaten de önskvärda.
104
Rikard (2013-10-07) Muntlig Intervju 105 Hattie, John (2012) Synligt lärande s. 33
27
Lärarna utgick ifrån att var individ etnisk svensk som icke etnisk svensk var en individ som lärde och tog till sig kunskap på olika sätt och därför försökte skapa varierande lärsituationer. Däremot erkändes det att den kreativa undervisningen fick sig en törn för att ge plats åt andra arbetsuppgifter. Hattie belyser lärarens roll och deras arbetssätt istället för elevernas, och menar på att lärarens arbetsmetoder är grundläggande. Detta är dock diskuterbart huruvida väl det är överrensstämmande med ensidigt ansvar. Lärarnas återkommande svar var att påpeka och belysa de utmaningar som de upplevde dagligen på skolan vilka hämmande deras arbete.106
28
6.
Slutsats och diskussion
De fyra informanterna var eniga om att identitet var ett viktigt begrepp som behöver bearbetning i skolan. Alla fyra diskuterade även deras roll som lärare i identitetsbildandes process som en del av en större totalitet. De menade därför att deras inställning till eleverna inte var avgörande för elevernas kunskapsinhämtning. Vid samtal om kunskap uppvisades en individualistisk syn i denna angelägenhet. Dock kan dem sistnämnda uttalanden uppfattas tvetydiga då dem talar för varandras motsats. Vid frånsägelsen för deras absoluta roll i identitetsbildningen uppvisar lärarna förståelse kring omgivningens påverkan. Samtliga uppvisade också förståelse i samtal om elevernas egenart att alla bär på den individuella tankekartan. Trots detta samtalades det inte om miljön och individens kognition som en sammanhängande enhet. Alltså uppvisades förståelse för detta separat.
Jag uppfattar att lärarna har en individualistisk respektive behavioristisk syn på kunskapandet. Detta grundar sig i lärarnas uttalanden som fokuserar på den enskilda individen, även om glimtar av sociokulturellt inspirerat inlärningssätt framkom, var inte detta urskiljande. Samtliga utfall kan dock bero på frågeställningarna samt intervjuns form. Med risk för frågornas felformulering är det en självklarhet att även utfallet uppstår som tvetydiga.
Resultatet på denna studie visar att lärarna anser att det är viktigt att arbeta med elevers identitetsbildande. Dock framkommer inte enighet i huruvida dem menar att en kan arbeta med denna fråga. Det förespråkades om både intresse för eleven och dess omgivning samt, identitet som ett krav från skolverket.
Lärarnas tvetydiga svar kan tolkas som uppmaning till man att behöver arbeta med begreppet mera.
29
Referenser
Muntliga källor
Lärare (2013) åk 2 Elev (2012) åk 7
Lisa (2013-10-03)Muntlig Intervju Petra (2012-10-03) Muntlig Intervju Rikard (2013-10-07)Muntlig Intervju Anna (2013-10-07) Muntlig Intervju
Litteratur
Arfwedson Gerd (1992) Vetenskaplig verksamhet – två perspektiv. Sats & Tryck: T-tryck, Stockholm
Backman, Jarl (2008) Rapporter och uppsatser. Studentlitteratur, Lund Bergsten, Birgitta (1979) Vilja lära i skolan, om förutsättningarna för ett
meningsfullt skolarbete. Beyronds AB, Malmö
Biesta, Gert (1999): Where are you? Where Am I? Education, Identity and the question of location I: Säfström, Carl Anders (red.): Identity. Studentlitteratur, Lund. Brinkman, Svend & Kvale, Steinar (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur AB, Lund
Gustavsson, Bernt (2002) Vad är kunskap? En diskussion om praktisk och teoretisk
kunska.Lenanders grafiska AB, Kalmar
Gärdenfors, Peter (2010) Lusten att först: om lärande på människors villkor. Författaren och Natur & Kultur, Stockholm
Hansson, Lars & Thor, Malin (red.) (2006) Muntlig historia. Författarna och Studentlitteratur.
30
Hattie, John (2012) Synligt lärande. Bokförlaget Natur & Kultur, Stockholm. Hyltegren, Gunnar och Lindqvist, Stellan (2010) Att utveckla elevers tänkande: en teoretisk praktika. Liber, Stockholm
Imsen, Gunn (2003) Elevens värld. Studentlitteratur, Lund
Lindqvist, Gunilla (2000) Vygotskij och skolan – Texterur Lev Vyjotskijs
Pedagogisk psykologi kommenterade som historia och aktualitet. Studentlitteratur,
Lund
Ljungberg, Caroline (2005): Den svenska skolan och det mångkulturella – en paradox?, Malmö University Press, Malmö.
Ljunggren, Carsten (1999): Questions on Identity and education. I: Säfström, Carl Anders (red.): Identity. Studentlitteratur, Lund.
Lozic, Vanja (2010) Lozic, Vanja, I historiekanons skugga: historieämne och
identifikationsformering i 2000-talets mångkulturella samhälle, Lärarutbildningen,
Malmö högskola, Diss. Lund : Lunds universitet, 2010,Malmö, 2010
Mead, George Herbert (1995) medvetandet jaget och samhället. Grahns Boktryckeri AB, Lund
Piaget, Jean (2013) Barnets själsliga utveckling. Scandbook, Falun
Skolverket (2013) Läroplan för grundskolan, förskolan och fritidshemmet 2011,
Lgr11
SOU 2006:40, Utbildningens dilemma – demokratiska ideal och andrafierande praxis, Edita Sverige AB, Stockholm, 2006.
Säljö, Roger (2010) Lärande i Praktiken. ScandBook, Falun
Thurén, Torsten (2005) Källkritik. Liber AB, Falun
31
Tidsskrifter
Lahdenperä, Pirjo, ”Lärarrollen i multietniska skolor och klassrum”, Didactica Minima, 43:11, HLS Förlag, Stockholm, 1997.
Wieviorka, Michael, “Is multiculturalism the solution?”, Ethnic and Racial Studies, Volym 21, nr 5, September 1998
Internetreferenser:
http://siris.skolverket.se/reports/XXX (2013-09-24)
Forskningsetiska principer http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (2013-10-18) Giota, Joanna (2002) Skoleffekter på elevers motivation och utveckling (2013-09-24)
http://www.ped.gu.se/pedfo/pdf-filer/giota.pdf
32 Bilaga1
Hej!
Hej, mitt namn är Manja och jag går den sista terminen på lärarutbildningen på Malmö högskola.
Under hösten kommer jag att skriva mitt examensarbete och har då valt att undersöka lärarnas tankar kring sina elevers identiteter. För att ta reda på detta ämnar jag
genomföra intervjuer med verksamma lärare. Jag önskar be om Ditt medverkande. Med utgångspunkt från Vetenskapsrådets forskningsetiska principer vill jag därför här ge lite kort information kring undersökningens upplägg.
Den första principen är informationskravet innebär att forskaren redogör för undersökningens syfte samt informanternas roll i undersökningen. Informanterna informeras om att medverkandet är frivilligt. Därmed vill jag även informera om undersökningens tänkta genomförande, nämligen att jag ämnar använda min mobiltelefon som ljudupptagare. Materialet kommer endast att användas i mitt examensarbete, vilket kommer förläggas på ett seminarium inför handledare, examinatorer och andra studenter på Malmö högskola. Det färdiga arbetet kommer således även publiceras på MUEP107. Slutligen vill jag informera om att deltagandet är frivilligt.
Samtyckeskravet innebär att informanterna har gett sitt medgivande beträffande deras deltagande och i vilken form och mån detta ska ske, vilket innebär att informanten får välja att avsluta och eller avbryta sitt medverkande.
Konfidentialitetskravet berör uppgifter kring informanterna ska vara anonyma, dessa ska på inget sätt kunna exploateras.
Nyttjandekravet innebär att empirin samlat från en undersökning endast används för forskning.
Om du har vidare frågor vänligen kontakta mig på: xxxx-xxx xxx x.x@hotmail.com Väl mött! Manja
33 Bilaga 2
o Vad är kunskap för dig?
o Hur hämtar elever in kunskap på bästa sätt enligt dig?
o Har du en (mera vanlig) strategi för lektionsupplägget – som du finner mest effektiv?
o Hur upplever du dina elever?
o Hur upplever du dina elevers kunskapsinhämtning?
o Skulle du vilja påstå att du har höga förväntningar på dina elever?
o (Om och i så fall) Hur upplever du att du ska arbeta kring elevers identitet enligt Lgr 11?
o Anser du att du kan främja dina elevers studieresultat genom att stärka deras självbild?
o Tycker du att det är viktigt att arbeta med elevers identitet? o Hur resonerar du kring identitet och inlärning
