``Detta enbart på grund av min familj och släkt´´
Kosovoalbanska ungdomars syn på blandäktenskap i dagens Sverige.
---
`` This only because of my family and relatives´´
The view of mixed marriage according to young Kosovo Albanians in Sweden.
Donika Salihi
IMER Kandidatnivå 15hp Vårterminen 2018Förord
Jag vill börja med att tacka mina respondenter som tagit sig tid att delta i min
studie. Utan de hade den här studien inte varit möjlig. Vidare vill jag även tacka
min handledare som har gett mig goda råd och visat stort engagemang. Sist men
inte minst vill jag tacka min familj för allt stöd de har gett mig under min
utbildning.
Donika Salihi
Malmö 2018
Abstract
The purpose of the study has been to explore ideas about how Kosovo Albanians view mixed marriage in today's Sweden. Furthermore, the questions of the study were: how interviewees look at relationships with someone with a different background and how they experience the family's views. These questions have in turn been answered with the aid of empirical studies, previous research and theoretical framework. Qualitative interviews with six Kosovo Albanians as respondents has been the basis for the collection of the material. Based on the purpose and the issues of the study, I have chosen to investigate what these six respondents think about
relationships with someone who has a different background, and if the experience of family opinions is of importance to young people's choice of partner. In summary, results have shown that respondents do not mind interracial marriage, but they have not chosen to marry anyone outside the ethnic group. Furthermore, results have shown that their parents' views play a major part in their lives and thus indirectly affect their choice of partner.
Innehållsförteckning
1. Inledning & problemformulering... 1
1.1 Bakgrund... 2
1.2 Syfte & Frågeställningar... 3
1.3 Avgränsning ………...3
1.4 Centrala begrepp. ... 4
2. Tidigare forskning & teoretiskt ramverk... 4
2.1 - Föreställningar om mångkulturella relationer...5
2.2. - Strukturella hinder till mångkulturella relationer...6
2.3. - Föreställningar om kulturella skillnader ...9
3. Metod ………...10 3.1 Val av metod ...10 3.2 Material ………...11 3.3 Urval ...12 3.4 Genomförandet... 13 3.5 Studiens tillförgiltighet...14 3.6 Forskningsetiska aspekter ...15 3.7 Metoddiskussion ...16 3.8 Analysmetod ...17
4. Resultat & Analys...17
4.1 Respondenternas syn på blandäktenskap ...17
4.2 Respondenternas upplevelse av familjens åsikter ...20
4.3 Respondenternas föreställningar om kulturella skillnader...22
5. Diskussion...25
6. Slutsats & vidare forskning ... 28
1
8. Bilaga...31
1. Inledning & problemformulering
´´Hur jag ser på blandrelationer, i och med att jag är kosovoalban och vi är väldigt strikta med att eller ja, de flesta är väldigt strikta med att man ska gifta sig med samma nationalitet. Liksom att min flickvän/fru ska vara kosovoalban, i och med att vi albaner då har varit förtryckta under väldigt många år skulle jag nog vilja säga att vi är en minoritet och det innebär att vi även, att man liksom är mer, hur ska man säga, man försöker hålla kvar den kulturen och man är helt enkelt mer nationalistisk och hela den biten. Det är väldigt viktigt att man liksom hittar en kosovoalban helt enkelt. ´´ (P1, 10/4 2018)
Citatet kommer från en intervju med en person som jag har valt att namnge för P1. P1 är en man, 22 år gammal, läser på ett Universitet i Skåne och bor tillsammans med familjen i Helsingborg. P1 menar att det är viktigt för honom att hitta en partner som är kosovoalban, dels för att kosovoalbaner under många år har varit förtryckta, och dels för att försöka behålla kvar den albanska kulturen.
Enligt forskning finns det olika grunder för hinder mot blandäktenskap hos invandrade grupper eller etniska minoriteter. Individer som ingår i blandäktenskap uppfattas som att de överger sin kultur, religion och nation. Blandäktenskap anses utifrån en invandrad eller minoritets sida som ett hot mot gruppens överlevnad och dess nation. 1 Många invandrade grupper eller etniska minoriteter blir starkt bekymrade när gruppens medlemmar gifter sig utanför gruppen. Jag ska i den här uppsatsen fokusera på den etniska gruppen kosovoalbaner, som är etablerad i Sverige. Jag ska undersöka vilka resonemang som ligger bakom det faktum att många kosovoalbaner fortfarande väljer att gifta sig inom den etniska gruppen. Detta ämne jag har valt att behandla är även ytterst relevant ur ett IMER perspektiv, eftersom det berör en av de största utmaningarna i ett mångkulturellt samhälle, det vill säga blandäktenskap. Frågan kring blandäktenskap hos många olika etniska grupper är fortfarande kontroversiell och därför är det intressant att
1 Deniz, Fuat, En minoritets odyssé: upprätthållande och transformation av etnisk identitet i förhållande till
moderniseringsprocesser : det assyriska exemplet, Sociologiska institutionen, Univ. (distributör), Diss. Uppsala :
2
undersöka detta. Vidare berör studien begrepp inom IMER- fältet så som kultur, tradition och etnicitet.
1.1 Bakgrund
Det finns ingen allmän term för albaner i/från Kosovo på internet och i litteraturen, olika termer används så som ´´ kosovans´´, ´´kosovaner´´ och ´´ kosovar albaner´´. Albaner kallar sig själva för shqiptarë vare sig om de bor i Albanien, Kosovo, Montonegro eller andra delar av världen, deras språk är shqipë, vilket står för albanska.2 I denna studie fokuserar jag på termen
kosovoalbaner och inte albaner, och för att undvika missförstånd och förvirrande kommer därför ett förtydligande kring vad som menas med termen kosovoalbaner och termen albaner. När jag använder termen kosovoalbaner så hänvisar jag till de etniska gruppalbaner som är medborgare i Kosovo, vars föräldrar är från Kosovo eller albaner som har flyttat från Kosovo till Sverige. När termen albaner används så hänvisar jag till medborgare i Albanien.
För att kunna få en ökad förståelse för den albanska kulturen och dess traditioner är det viktigt att benämna, The kanun of lekë dukagjini ( Kanuni i lekë dukagjini), som är den mest kända och omfattande sammanställning av albanska sedvanerätten, som praktiseras av albaner i olika historiska perioder. Ordet kanun härstammar från den sumeriska giken och är återgiven till det ackadiska ordet ganu och herbreiska gane. Den albanska uttryck för sedvanerätten (kanun) har erfarets från det grekiska ordet kunna som står för ´´ norm´´. ´´regler´´ och ´´åtgärd´´.3 The kanun of lekë dukagjini var från början en oskriven lagkod som i sekler strikt styrt socialt beteende och vardagsliv i albanska bosättningar.4 Kanun har haft en stor påverkan på albansk kultur och civilrätt, och fastän att kanun inte är laglig idag, är den fortfarande högt värderad och fortsatt praktiserad med vissa förändringar i delar av Kosovo och Albanien.5
2 Lloshi, Xhevat, ”Albanian” in Hinrichs, Uwe and Büttner, Uwe, Handbuch der Südosteuropa – Linguistik, Harrassowitz Verlag, Wiesbaden, 1999. S. 277
3 Camaj, Martin, “Foreword” in Kanuni i Lekë Dukagjinit, The Code of Lekë Dukagjini, Arranged by Gjeçov, Shtjefën, Translated with an introduction by Leonard Fox, Gjonlekaj Publishing Company, New York, 1989. Trnavci H. Genc. The Albanian Customary Law and the Canon of Leke Dukagjini: A Clash or Synergy with Modern Law. ExpressO, 2008. S.202
4 Kostovicova, Denisa. Kosovo: The Politics of Identity and Space. Routledge, 2005. S. 116.
Fox, Leonard, “Introduction” and “Note on Translation” in Kanuni i Lekë Dukagjinit, The Code of Lekë Dukagjini, Arranged by Gjeçov, Shtjefën, Gjonlekaj Publishing Company, New York, 1989.
5 Trnavci, Genc, “The Interaction of Customary Law with the Modern Rule of Law in Albania and Kosova” in The Rule of Law in Comparative Perspective, Sellers, Mortimer and Tomaszewski, Tadeusz, 2010. S.201-202
3
I kanun tas det upp delar som finns i individers liv, som exempelvis familj, äktenskap och arvsrätt. Det viktigaste som framställes i kanun är hur man förhåller sig till kvinnor, som enligt dessa gamla regler betraktas ha lägre social status, rättigheter, ensamrätter och ansvar än männen har. Kanun har värden och regler som ännu ses som oförnekliga av äldre kosovoalbaner. Kosovo har utsatts för grundliga historiska, sociala, ekonomiska och politiska reformer och är på väg in i den västereuropeiska moderniseringen. Kanun har fortfarande en sociokulturell verkan bland kosovoalbaner, främst vad gäller den äldre generationen. Den kosovoalbanska kulturen och mentaliteten är starkt påverkad av kanun. Kanun har varit en viktig del i det personliga och sociala beteende, särskilt när det kommer till familjen, kvinnan och heder.6
1.2 Syftet & frågeställningar
Vi lever i ett mångkulturellt samhälle, men vad är det som gör att många fortfarande väljer att gifta sig inom den egna etniska gruppen. Syftet med studien är att få en ökad förståelse över hur kosovoalbaner tänker och ser på blandäktenskap i dagens Sverige. I denna studie strävar jag efter att skapa en djup förståelse kring respondenternas svar och tankar om hur de ser på
blandäktenskap. Jag kommer genomföra intervjuer för att svara på nedanstående frågeställningar:
- Hur ser intervjupersoner på relationer med någon med en annan bakgrund? - Hur upplever de familjens åsikter?
1.3 Avgränsning
Jag försökte avgränsa uppsatsen till kosovoalbanska ungdomar födda i Sverige, vars föräldrar är första generationens invandrare eller inte är födda i Sverige, men har kommit till Sverige innan tio års åldern. Detta med anledning av att deras föräldrar behärskar en viss kultur, religion och tradition som de sedan tar med sig till det nya landet, i detta fall Sverige. Detta är viktigt att undersöka eftersom ungdomarna i studien hamnar i ett mellanläge, där de både försöker anpassa
Elsie, Robert. Historical dictionary of Kosovo. Second edition, 2011. S. 151
6 Jaku, Pjeter. Kanuni i Leke Dukagjinit. Shkoder: Shoqeria botuese Kuvendi. 1998. Rappi, Gjerg. Die albanische Großfamilie im Kosovo, Germany: Boehlau Verlag, 2003.
4
sig till det svenska samhället, samtidigt som de vill bevara föräldrarnas ursprungliga kultur, religion och traditioner.
1.4 Centrala begrepp
Jag har valt att definiera de begrepp som är återkommande och relevanta för studien.
Kultur är ett brett och viktigt begrepp i vårt samhälle, som även fungerar som ett normsystem som människor delar. Begreppet kultur omfattar krav och förväntningar på hur människan ska vara och skapar ett mönster som människan förhåller sig till. Eftersom denna anses vara den rätta. Kulturen innefattar våra normer, värderingar och åsikter, samt reflekterar hela vår livskvalité.7
Med etnisk grupp menas i denna uppsats, en grupp av människor med föreställningar om ett gemensamt ursprung, historia och någon form av gemensam kultur, religion, språk och tradition. En intim förbindelse till ett land och en känsla av intern solidaritet.8
Mångkulturella relationer syftar till en relation mellan en etnisk svensk, det vill säga en person född i Sverige med två svenskfödda föräldrar och en kosovoalban som är född i Kosovo/Sverige. Jag kommer dock att använda mig av begreppet blandäktenskap också som ett övergripande begrepp i denna uppsats, som innebär att ingå i äktenskap med någon utanför den etniska gruppen.
2. Tidigare forskning som teoretiskt ramverk
I detta kapitel kommer uppsatsens teoretiska ramverk att redovisas. Valet att föra ihop teoretiska ramverk och tidigare forskning har gjorts då dessa två i många avseenden är förenade på så vis att studier som använts i uppsatsen bygger på teorier och i vissa fall har lett till nya teorier.
Även om denna studie fokuserar på upplevelser och föreställningar om blandäktenskap i Sverige, anser jag att det är relevant att använda tidigare forskning för att få en bredare förståelse kring området som ska undersökas. Mitt teoretiska ramverk för uppsatsen är föreställningar om
mångkulturella relationer, strukturella hinder till mångkulturella relationer och föreställningar om
7Fornäs, Johan, Kultur, 1. uppl., Liber, Malmö, 2012. S. 9
5
kulturella skillnader. Det teoretiska ramverket sätts i relation till studiens resultat och används som ett verktyg för att skapa förståelse, förklara och värdera det som framkommit i min undersökning.
2.1 Föreställningar om mångkulturella relationer
Sayaka Osanami Törngren redogör i sin avhandling Love ain't got no color?: Attitude toward interracial marriage in Sweden, om majoritetssamhällets åsikter och attityder till blandäktenskap och blandrelationer. Denna studie genomfördes i Malmö, en stad som representerar etnisk
mångfald. Malmö är valt som en fallstudie med anledning av att underlätta en allmän förståelse av vad som kan vara tillämpligt i hela Sverige. Äktenskap är en av de mest personliga och intima sociala relationer som individer träder in i sina liv. Det är en av de få relationer som individen av den etniska gruppen, kan om han önskar följa en väg som aldrig tar honom över gränserna för hans etniska strukturella nätverk. Enligt Osanami Törngren är detta förhållande inte som andra typer av sociala relationer, eftersom valet av att integrera över den etniska gränsen är begränsad, särskilt i ett etniskt mångsidigt samhälle som Malmö och Sverige.9 Osanami Törngren använder sig av en bland metod för att granska befolkningsmajoritetens attityder. Den kvantitativa
enkätundersökningen kompletteras med uppföljning av den kvalitativa intervjuer till en del av de svarande. 10 Resultat av Osanami Törngren forskning visar att även om respondenterna själva inte kan föreställa sig ha ett förhållande med exempelvis någon som har sitt ursprung i
Mellanöstern, menar de att de inte skulle reagera negativt om en familjemedlem eller någon i samhället har ett sådant förhållande, eftersom detta är en fråga om individuell frihet.11 Jag
kommer göra en liknande studie med mina deltagare vad gäller synen på blandäktenskap och jämföra det med Osanami Törngren resultat.
Sociologen Milton Gordon uttryckte 1964 en stegteori om hur anpassning av invandrare och etniska minoriteter i ett samhälle går till. I sin bok Assimilation in American Life: The Role of Race, Religion, and National Origins presenterar Gordon olika definitioner av assimilation och skilde mellan flera typer av assimilering som bland annat handlade om minoriteters relation till
9 Osanami Törngren, Sayaka, Love ain't got no color?: attitude toward interracial marriage in Sweden, IMER/MIM/Malmö högskola, Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2011, Malmö, 2011. S. 16-18 10 Osanami Törngren, Sayaka, Love ain't got no color?. 2011 S. 80
6
majoritetsamhället – strukturell assimilering, kulturell assimilering och assimilering genom ingifte. Kortfattad beskrivs assimilering som den gradvisa process i vilken kulturella skillnader succesivt tycks försvinna. Mer detaljerat innebär assimilering att uppta kulturen från en annan grupp tills att den ursprungliga kulturen inte är karaktäristisk.12 Enligt Gordon är assimilation när ett mönster av nationalitet och identitet ersätts mot ett annat. Vanligtvis sker detta genom att minoritetsgruppen modifierar sitt handlingssätt för att anpassa sig till majoriteten.13 Gordon valde att experimentera med variablerna etnicitet och klass för att i sina försök förstå relationen mellan minoritetesgruppen och majoritetsbefolkningen. Enligt Gordon söker sig människor till de som liknar en själv och understryker etnicitetens betydelse för de relationer individer bygger upp.14 Gordons teori är ytterst relevant för att förstå respondenternas attityder kring deras acceptans mot blandäktenskap.
2.2 Strukturella hinder till mångkulturella relationer
Oskar Nordström Skans & Olof Åslund beskriver i sin rapport om segregation på bostads- och arbetsmarknaden, inom skolan och inom familjebildningen i de tre storstadsregionerna
Stockholm, Göteborg och Malmö. Vidare analyserar skribenterna hur segregation har förändrats under de två decennierna, en tid med stor befolkningsmässiga förändringar och stora ekonomiska och sociala revolutioner.15 Författarna redogör i sin rapport även bakgrunden till vad exogami och endogami står för, samt betonar att dessa begrepp har en lång historia som laddat ämne. Exogami innebär att gifta sig och bilda familj över den etniska gränsen, medan endogami är motsatsen och handlar om att gifta sig inom den etniska gruppen. Vidare skriver författarna att i de tillfällen där familjebildningen sker i en helt ohämmad miljö med få direkta institutionella hinder, kan man i basis tänka sig två skäl till att endogami fortsätter dominera. Dels för att
individer oftare kommer i kontakt med personer tillhörande samma grupp, jämfört med personer i andra grupper. Och dels för att man föredrar individer från den egna gruppen, på grund av egna
12 Gordon, Milton M., Assimilation in American life: the role of race, religion, and national origins, 2. pr., Oxford Univ. Press, New York, 1964. S 66
13 Gordon, Milton M., Assimilation in American life, 1964. S.64 14 Gordon, Milton M., Assimilation in American life, 1964.
15Nordström Skans, Oskar & Åslund, Olof, Segregationen i storstäderna, 1. uppl., SNS förlag,
7
preferenser eller för att omgivningen förväntar sig att man ska göra det.16 Resultatet visar att det finns segregation i samtliga tre arenor samt att segregation över tiden har ökat. Skans och Åslund menar att detta beror på sammansättningen inom invandrarbefolkning. Att de under en länge period har varit åtskilda från den infödda befolkningen. Vidare hävdar författarna att den etniska uppdelningen finns genomgående, i och med att alla nationaliteter i stort sätt fokuserar på att göra kontakt med landsmän. Vilket i sin tur leder till att kontakterna med landsmännen blir större än kontakterna med infödda.17 Särskilt relevant är denna rapport eftersom en av frågeställningarna handlar om hur intervjupersoner upplever familjens åsikter. Det vill säga om familjen har någon påverkan på vem respondenterna väljer att binda sig med.
Sociologen Fuat Deniz konstaterar i sin studie att det finns olika grunder för hinder mot
blandäktenskap hos invandrade grupper eller etniska minoriteter. Deniz väljer att lägga fokus på den syrianska/assyriska gruppen i Sverige för att undersöka hur de tänker kring blandäktenskap. Hans studie visar att ungdomarna i hans berättelse ser det som en självklarhet att gifta sig inom den etniska gruppen, vilket kan tolkas så att normen om endogami är mycket stark. Enligt Deniz finns det två alternativa tolkningsmöjligheter. Å ena sidan menar han att endogami för
ungdomarna kan vara ett medvetet och tilldragande val. Det vill säga att ungdomarna själva har förstått värdet av att bevara gruppen och till följd av det väljer att gifta sig inom gruppen. Å andra sidan kan det också finnas en rädsla att bryta en norm, eftersom de inte vågar avvika från
gruppens tryck att gifta sig med någon inom den egna gruppen. Fuat menar att slutsatsen var tydlig att ungdomarna som bryter mot endogaminormen hamnar i en stor konflikt med sina föräldrar och släkt.18 Endogami är ett sätt för utsatta minoriteter att värna om sin etniska och
kulturella överlevnad. Det uppfattas hos en utsatt minoritet som en överlevnadsstrategi, en strävan att förhindra att det kulturella arvet upphör. Giftermål utanför den etniska gruppen ses som ett hot mot gruppens existens, mot det egna folket och nationen. Människor som väljer att gifta sig med någon utanför gruppen uppfattas som att de över ger sin nation och att det innebär en förlust för folket. Det finns föreställningar om att den egna gruppen är överlägsen och mer värdig än de andra grupperna och därav är blandäktenskap inte tillåten.19 I likhet med Deniz
16 Nordström Skans, Oskar & Åslund, Olof. Segregationen i storstäderna, 2009, S. 54 17 Nordström Skans, Oskar & Åslund, Olof. Segregationen i storstäderna, 2009, S. 91 18 Deniz, Fuat, En minoritets odyssé, 1999. S. 315
8
studie kommer jag undersöka hur kosovoalbaner ser kring endogami samt hur de förhåller sig till blandäktenskap.
Böhlmark m.fl. visar i sin rapport Invandringsålderns betydelse för social och ekonomisk integration att ålder vid invandring har stor betydelse för utfallen på giftermålsmarknaden. Den studien visar också att infödda kvinnor med utlandsfödda föräldrar påverkas mer än män med samma bakgrund av hur lång tid föräldrarna hade varit i Sverige innan de själva föddes.20 Vidare undersöker författarna i sin studie effekter av invandringsålder. Resultaten visar att ju äldre man är när man kommer till Sverige, desto lägre utbildning och svagare ställning på arbetsmarknaden. Likaså har föräldrarnas tid i landet en liknande påverkan på barnens egen tid i landet, föräldrarnas integration är en viktig faktor för barnens skolresultat.21 När det kommer frågan om
familjebildning visar resultat nästan på en fördubbling av troligheten att barn som anlänt 10 år senare väljer att gifta sig med en utlandsfödd.22 Författarna hävdar att familjebildning är en del av integrationen som styrs mest av preferenser och mindre av ekonomiska omständigheter.
Familjebildning påverkas mest av föräldrarnas tid i mottagarlandet. Resultaten tyder på att de individer som anländer senare bevarar starkare band till ursprungslandet och söker sig efter personer som har samma ursprung.23 I min studie är författarnas resultat relevanta, då jag främst kommer använda mig av respondenter som har bott i Sverige i minst 10 år.
Aleksandra Ålund skriver i sin bok Lilla juga-Etnicitet, familj och kvinnliga nätverk i kulturbrytningars tid om invandrarskapets vedermödor av uppbrott och nyordning,
kulturbrytningar, motstånd och medvetandeförändring. Ålunds forskningsarbete bland jugoslaviska invandrare i Stockholmsområdet har med kortare uppehåll pågått i ett tiotal år. Ålund har under forskningsarbetet samtalat med många, både vad gäller kvinnor och män om deras invandrarskap i Sverige.24 Ålund menar att det är vanligt att föräldrar ser sina söner som
relativt oberoende, det vill säga att det inte helt går att styra dem. Männen ses som starka och fria att ta egna beslut. Vidare beskrivs den fria viljan dels som farlig, då han kan ´´fastna´´ för en
20 Böhlmark, Anders, Nordström Skans, Oskar & Åslund, Olof, Invandringsålderns betydelse för social och
ekonomisk integration, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU), Uppsala, 2009. S 11
21 Böhlmark m.fl. Invandringsålderns betydelse för social och ekonomisk integration. 2009 S 9-10 22 Böhlmark m.fl. Invandringsålderns betydelse för social och ekonomisk integration. 2009 S 11 23 Böhlmark m.fl. Invandringsålderns betydelse för social och ekonomisk integration. 2009. S 13
24 Åhlund, Aleksandra, Lilla Juga: Etnicitet, familj och kvinnliga nätverk, Stockholm, Carlsson Bokförlag. 1991. S.12
9
svensk flickvän, och dels som meriterande eftersom han gör vad han vill.25 Giftermålet med en
svensk fruktar man, för då knyts blodsband och den kulturella och sociala anknytningen till Sverige avgörs.26 Enligt Ålund ser man i jugoslaviska familjer i Sverige sönernas ingifte i
svenska familjer som ett hot mot solidariteten i ursprungsfamiljen. Den hotfulla bilden om att sonen försvenskas och går förlorad för den egna kulturen. Ålund beskriver en fruktan inför barnens inträde i ett annat, mindre tätt familjemönster. 27 Den stereotypa bilden av svensken förknippas med problem, i takt med stängda dörrar och uteblivna hälsningar. Pojkarna riskerar i en större utsträckning att falla offer för en svensk bindning, än flickorna. Detta beror på att pojkarna är socialt mer självständigare och får röra sig friare. Döttrarna är hårdare fostrade och ses även som skyddade från svensken genom en utbredd kulturell föreställning om svensken som omanlig.28
Vidare menar Ålund att den stereotypa bilden av den svenska flickvännen ses som hotfull, eftersom den svenska flickan utgör ett hot mot den jugoslaviska familjesyn. Det finns en rädsla om att sonen ska falla utanför familjens ramar, och denna fruktan är en rädsla för ensamhet och att barnen ska försvenskas och glömma bort föräldrar.29
2.3 Föreställningar om kulturella skillnader
Sociologen Matthijs Kalmijn skriver i sin kvantitativa studie Intermarriage and homogamy: Causes, Patterns, Trends, att sociologer har försökt förklara varför människor gifter sig inom sin
grupp och varför människor gifter sig med personer som är de nära i status. Kalmijn menar att det är flera olika bakomliggande faktorer som uppenbarligen spelar roll i valet av partner. Dock har sociologer mest fokuserat på socioekonomiska och kulturella resurser. Socioekonomiska resurser definieras som resurser som ger ekonomiskt välbefinnande och status. Enligt Kaljmin söker sig människor som har det bra ekonomiskt ställt till personer som har attraktiva socioekonomiska resurser. Kalmijn menar att socioekonomiska resurser på äktenskapsmarknaden således leder till ett aggregatmönster av homogami.30 Den kulturella resursen bygger på en preferens att gifta sig
25 Åhlund, Aleksandra, Lilla Juga: Etnicitet, familj och kvinnliga nätverk, 1991. S. 57 26 Åhlund, Aleksandra, Lilla Juga: Etnicitet, familj och kvinnliga nätverk, 1991. S. 56 27 Åhlund, Aleksandra, Lilla Juga: Etnicitet, familj och kvinnliga nätverk, 1991. S. 58 28 Åhlund, Aleksandra, Lilla Juga: Etnicitet, familj och kvinnliga nätverk, 1991. S. 56 29 Åhlund, Aleksandra, Lilla Juga: Etnicitet, familj och kvinnliga nätverk, 1991. S. 92-93
30 Kalmijn, Matthijs. Intermarriage and Homogamy: Causes, Patterns and Trends. Annual Review of Sociology, Vol. 24, 1998. s. 398
10
med någon som är en själv lik. Kalmijn menar att kulturell likhet uppmuntrar människor att etablera ett långsiktigt förhållande, eftersom många aktiviteter i ett äktenskap är gemensamma, så som barnens uppväxt, inköp av ett hus och andra konsumtionsvaror. Enligt Kalmijn föredrar människor mer generellt att gifta sig med någon som har liknande kulturella resurser eftersom det gör det möjligt att utveckla en gemensam livsstil i äktenskap som producerar social bekräftelse och tillgivenhet.31 Kalmijn diskuterar hur familjen, religionen och staten kan uppmuntra till endogami och fungerar som sanktioner mot blandäktenskap. Familjen uppmuntrar till endogami genom att föredra för sina barn att välja en partner från samma sociala grupp. Detta gör de genom att inrätta möten med makar, ger råd och åsikter till sina barn. Religionen motiverar i sin tur endogami på grund av rädslan att förlora efterföljare.32 Kalmijns rapport är relevant för min studie, eftersom det kan diskuteras om familjens råd och åsikter har någon inflytande i
kosovoalbaners val av partner. Även fast att familjens betydelse inte är avgörande för beslutet av partner, kan det indirekt påverka det slutgiltiga valet.
3. Metod
3.1 Val av metod
I den här studien används en kvalitativ metod som fokuserar på innebörden av ett fenomen.33 Jag har använt mig av en kvalitativ metod, mer specifikt semistrukturerade intervjuer, eftersom syftet har varit att undersöka hur kosovoalbaner ser på blandäktenskap i dagens Sverige. Med anledning av att syftet med studien är att få en ökad förståelse över hur kosovoalbaner tänker och ser på mångkulturella relationer i dagens Sverige som ett mångkulturellt land, och därför anser jag att den kvalitativa metoden som mer relevant än den kvantitativa.34 En semistrukturerad
intervjumetod utgår ifrån en färdig lista med ämnen som ska behandlas och frågor som ska besvaras. Forskaren använder sig av fasta frågor med öppna svarsalternativ, vilket innebär att betoningen ligger på den intervjuade som utvecklar sina synpunkter.35 Forskaren kan med
31 Kalmijn, Matthijs. Intermarriage and Homogamy, 1998. S.399-400 32 Kalmijn, Matthijs. Intermarriage and Homogamy, 1998 . S. 401
33 Jacobsen, Dag Ingvar. Vad, hur och varför: om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga
ämnen, Studentlitteratur, Lund, 2002. S,142
34 Jacobsen, Dag Ingvar, Vad, hur och varför, 2002. S.145
35 Denscombe, Martyn, Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna, 3., rev. och uppdaterade uppl., Studentlitteratur, Lund, 2016. S. 266
11
semistrukturerade intervjuer under projektets gång utveckla och ändra frågorna- det vill säga använda de utvecklingsmässigt. Detta bidrar till att svaren inte blir identiska med varandra utan baseras på deltagarens upplevelse och dess situation.36
Med hjälp av den kvalitativa metoden har empiriskt material skaffats. Det finns både för och nackdelar med den kvalitativa metoden. På kort tid kan man få höra flera personers reflektioner av ett samhällsfenomen ur deras perspektiv. Nackdelen med intervjuer är att den ger en begränsad bild av ett fenomen som måste kompletteras med andra metoder37. Det vill säga att man inte når ut till så många. Intervjuer är en bra metod för att producera djupgående och detaljerade data. Deltagarna har möjligheten att utveckla sina idéer, sina kommentarer och identifiera vad de anser vara de centrala faktorerna38. Inspelningsintervjuer baseras på vad människor säger snarare än vad de gör. Det är inte alltid som uttryck och handling stämmer överens39. Utöver intervjuer har jag också använt mig av litteratur, där jag dels har fokuserat att ta reda på vad andra forskare har kommit fram till och även gjort en tidsuppföljning för att undersöka om någon förändring har skett. Det innebär att jag har kompletterar mina intervjuer med hjälp av litteratur.
3.2 Material
För att besvara studiens frågeställningar har jag valt att använda en kombination av primära och sekundära datainsamling. Primärdata innebär att forskaren går direkt till den primära
informationskällan, genom att använda metoder som intervju, observationer och enkätfrågor. I denna studie har den primära datainsamlingen använts med hjälp av kvalitativa intervjufrågor. Sekundärdata innebär att forskaren inte samlar in information direkt från källan, utan baserar sig på material som är insamlad av andra. Med sekundärdata menas bland annat litteratur,
avhandlingar och texter där forskaren tar del av existerande berättelser och historier och sedan försöker tolka dem.40
36 Denscombe, Martyn, Forskningshandboken, 2016. S. 267
37 Ahrne, Göran & Svensson, Peter, Handbok i kvalitativa metoder, 2014. S. 56 38 Denscombe, Martyn, Forskningshandboken, 2016. S.287-288
39 Denscombe, Martyn, Forskningshandboken, 2016. S.289 40 Jacobsen, Dag Ingvar, Vad, hur och varför, 2002. S.152- 153.
12
Den primära datainsamlingen har i den här studien bestått av kvalitativa intervjufrågor. Frågor till respondenterna har varit öppet ställda. Sammanlagt har det ställts 13 frågor till sex
kosovoalbanska respondenter och nedan beskrivs 4 av intervjufrågorna:
Till respondenterna
1. Vad betyder äktenskap för dig?
2. Hur ser du på relationer med någon som har en annan bakgrund? 3. Hur upplever du din möjlighet att gifta dig med den du vill? 4. Hur upplever du dina föräldrars åsikter?
(se bilaga intervjumall, s. 31)
3.3 Urval
De intervjupersoner som har valts ut är sex kosovoalbaner, varav tre är tjejer och tre killar. Intervjupersoner som jag har valt att rekrytera i min studie är vid åldern 20–25. En del av dem är födda i Sverige och en del har kommit till Sverige innan tio års åldern. Jag har fokuserat på att rekrytera personer som inte har ingått i äktenskap, med anledning av att syftet med studien är att undersöka hur min undersökningsgrupp ser på blandäktenskap samt om deras föräldrars åsikter har någon inflytande på deras val av partner. Jag har kommit i kontakt med min
undersökningsgrupp genom att fråga vänner och syskon om hjälp. Sedan tog jag kontakt med de intresserade deltagarna via sociala medier som i detta fallet var Facebook då de inte var särskilt aktiva med deras mail. På Facebook chatten presenterade jag mig, berättade om studien och syftet med den samt informerade om att intervjun var frivillig och att de kunde avstå från att svara vid tillfällen då de kände sig obekväma. Tillsammans med de frivilliga deltagarna så kom vi överens om tid och plats för intervjuerna.
Alla sex intervjupersonerna är anonyma i denna studie, vilket innebär att deras riktiga namn inte kommer att presenteras. Jag har valt att namnge dem oriktiga namn. Killarna i studien namnger jag för P1, P2, P3 och tjejerna för F1, F2, F3, där P står för pojke och F för flicka.
Namn: Ålder Känner sig som Svensk innebär
13
P2 25 Kosovoalban Individuell frihet
P3 23 Blandning Att ha frihet
F1 24 kosovoalban Att vara självständig
F2 25 Blandning, mer
kosovoalban
Att gå sin egen väg
F3 25 Blandning Att ha frihet
Tabell 1: Ovanstående tabell visar respondenternas ålder och deras svar på hur de
identifierar sig. Tabellen visar även respondenternas svar på frågan ``Vad betyder för dig att vara svensk? ´´
3.4 Genomförandet
Jag har börjat med att presentera mig själv, syftet med studien samt lite kort om bakgrunden till intresset av ämnet. I den inledande fasen har jag även frågat om tillåtelse att få spela in
diskussionen samt informerat mina deltagare om att intervjun kommer behandlas anonymt. I den inledande fasen, innan själva intervjun sågs det även till att inspelningsutrustningen var i ordning, samt att anteckningsblock och penna fanns på plats 41 Även om forskaren använder
inspelningsteknik är det till en stor fördel att använda penna och papper för att göra anteckningar på det som inte kommer med på bandspelaren. Det kan exempelvis vara grimaser, attityder och annat ohörbart42. Det är viktigt att deltagaren känner sig avslappnad och bekväm därför valde jag att börja med en ’’lätt’’ fråga, något som de intervjuade kan förväntas ha en genomtänkt
uppfattning om. Detta genom att exempelvis fråga något om de själva och deras roll i förhållande till undersökningens ämne.43
Det finns både för och nackdelar med ljudinspelningar. En fördel är att ljudinspelningar erbjuder en permanent och närmast fullständig dokumentering när det gäller det som sägs under intervjun.
41 Denscombe, Martyn, Forskningshandboken, 2016. S.277
42Ahrne, Göran, Ahrne, Göran & Svensson, Peter, Handbok i kvalitativa metoder, 1. uppl., Liber, Malmö, 2011. S.52.
14
Nackdelen är att det enbart fångar in det talande ordet och missar den icke-verbala kontakten 44. Ytterligare en nackdel med ljudinspelning är att det är tidskrävande när man ska skriva ut materialet. Jag har fokuserat på en deltagare åtgången. Fördelen med personliga intervjuer är att de är lätta att kontrollera, eftersom man endast har en persons idéer att sätta sig in i och utforska. En annan fördel med personliga intervjuer är att det blir mycket lättare för forskaren att skriva ut en inspelad intervju när samtalet innefattar endast en deltagare45.
Efter att den första delen av intervjuer var genomförda, var det dags för transkribering, vilket kan göras på olika sätt. På samma sätt som det finns olika tekniker för att spela in intervjuer finns olika tekniker som stöd för att skriva ut materialet. Antingen med hjälp av en
uppspelningsmaskin som lätt kan stoppas och spela tillbaka vissa sekvenser, eller också med en liknande funktion för hantering av mp3-filer via datorn. Jag har spelat in intervjuerna med en telefon och därefter skrivit ner materialet i textform. Som med hjälp av stödanteckningar har underlättat för mig att förstå sådant som är svårt att höra i inspelningen. En stor fördel med att skriva ut materialet själv är att man lär känna sitt material, och kan inleda tolkningsarbetet redan under själva lyssnandet, och i ett parallellt dokument understödja det med egna kommentarer.46
3.5 Studiens tillförgiltighet
Tillförgiltigheten diskuteras i denna kvalitativa studie med utgångsläge från begreppen validitet och reliabilitet. Begreppet validitet innebär att det som forskaren planerat att undersöka verkligen undersöks. Medan reliabilitet avser att undersökningen är pålitlig och görs på ett tillförlitligt sätt.47 I en kvalitativ studie har begreppet validitet och reliabilitet en annan innebörd jämfört med kvantitativ studie. Detta eftersom validiteten i denna kvalitativa studie handlar om att undersöka samt tolka respondenternas föreställningar av ett visst fenomen, och i en kvantitativ studie
handlar det oftast om att göra en mätning. Även begreppet reliabilitet får en helt annan innebörd i en kvalitativ studie, här handlar det om att fånga upp det exklusiva i situationen. I min studie handlar det om att fånga det exklusiva i respondenternas berättelser kring deras syn på
44 Denscombe, Martyn, Forskningshandboken, 2016 s.280. 45 Denscombe, Martyn, Forskningshandboken, 2016 s.267
46 Ahrne, Göran & Svensson, Peter, Handbok i kvalitativa metoder, 2011. S 54
47 Patel, Runa & Davidson, Bo, Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en
15
blandrelationer och blandäktenskap. I en kvalitativ studie kvarstår validiteten under hela
forskningsprocessen.48 För att öka studiens validitet och reliabilitet har jag använt mig av tidigare forskning som har behandlat mitt ämne och jämfört deras resultat med mina egna. Vidare har jag i denna studie lyft fram citat i analysdelen för att läsaren enklare ska kunna förstå de tolkningar som jag har gjort i resultatdelen, med hjälp av informanternas intervjusvar. Genom en kvalitativ metod får forskaren ut information från primär källorna vilket leder till hög validitet och
reliabilitet. Dock blir det svårt att säkerställa reliabiliteten i denna studie eftersom studien bygger på respondenternas erfarenheter och perspektiv. Vilket innebär att skulle man göra en likartad studie med andra deltagare, så är det inte säkert att det ger samma resultat.
3.6 Forskningsetiska aspekter
Författarna Runa Patel och Bo Davidsson lyfter fram vikten av att tänka på de etniska aspekterna i en studie. Syftet med undersökningar och forskningsarbete är att bidra till ny och trovärdig kunskap i samhället. Därutav är det viktigt att hålla en balans mellan informanterna och informationen. Enligt Patel och Davidsson är det viktigt att respektera respondenternas integritet.49
Vid den här typen av undersökningar, det vill säga den kvalitativa metoden, är det mycket viktigt att ta hänsyn till Vetenskapsrådets forskningsetiska principer inom
humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Detta dels för att forskningen ska vara så tillförlitlig som
möjligt, och dels för att värna om respondenternas okränkbarhet. . I den här studien har jag utgått ifrån de fyra grundkrav inom forskningsetiska principerna, vilka är följande: Informationskravet, Samtyckeskravet, Konfidentialitetskravet, Nyttjandekravet. Informationskravet handlar om att forskaren informerar respondenterna om studiens syfte samt lite kort om intresset till studien. Samtyckeskravet går ut på att respondenterna ska ha rätt att självständigt bestämma om hur länge och på vilka villkor de ska delta i studien. Respondenterna ska kunna avbryta sin medverkan utan att det medför till negativa konsekvenser. Konfidentialitetskravet är ett nära samband med frågan om offentlighet och sekretess. Konfidentialitetskravet handlar om att forskaren förvarar uppgifter om respondenten så obehöriga så att ingen tar del av den informationen. Det är även viktigt att
48 Patel, Runa & Davidson, Bo, Forskningsmetodikens grunder, 2011. S. 105-106. 49 Patel, Runa & Davidson, Bo, Forskningsmetodikens grunder, 2011. S. 62
16
tydliggöra för informanten att forskaren har tystnadsplikt och att det innebär att den insamlade informationen av informanten enbart används till forskningsändamål. Nyttjandekravet handlar om att den information och uppgifter om informanten enbart används till forskningssyfte och att det inte får användas för icke vetenskapliga syfte.50
3.7 Metoddiskussion
En utmaning med min roll som forskare har varit att jag själv är kosovoalban, och några gånger tog deltagarna förgivet att jag av egna erfarenheter visste vad som gällde i den kosovoalbanska kulturen. Där fick jag tydligt fråga vad de menar med det, för att ta avstånd från subjektivitet. En annan svårighet har varit att prata om ämnet, eftersom det är en personlig fråga. Några av
respondenterna undrade mycket kring inspelningen, där de framförallt ville veta vilka som skulle ta del av informationen, trots att jag i början av samtalet hade berättat för dem. Jag berättade att utöver mig och kanske min handledare kommer ingen ta del av inspelningen samt nämnde jag att inspelningen kan tas bort efter transkribering om de så önskar. I början av inspelningen var samtliga deltagare väldigt stela och blygsamma, det blev dock bättre efter en stund. Efter att inspelningsinstrumentet stängdes av, blev deltagarna mer avslappnade och pratade mer öppet och djupgående kring ämnet. De berättade att de inte hade något emot att jag spelade in diskussionen, men uttryckte en känsla av att kunna prata mer fritt efter inspelningen. De gav mycket
information som var relevant för min studie. Jag frågade efter samtycke att få använda den
informationen som inte kom med på inspelningen till min studie, och samtliga gav samtycke. Den informationen som jag fick efter att inspelningsinstrumentet stängdes av antecknade jag på
papper och sedan renskrev jag det på datorn direkt efter att respondenten hade gått. Fem av sexdeltagare genomförde jag intervjun ansikte mot ansikte, medan den sjätte fick förhinder och undrade om vi kunde ta intervjun på telefon. Fördelen med telefonintervju är att deltagaren är mer avslappnad, man får ut mycket mer fakta. Nackdelen är att det blir svårt att anteckna det icke verbala, så som grimaser och attityder.
50 Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (2002). [Elektronisk]. S. 6-14
17
3.8 Analysmetod
I den här studien har den kvalitativa öppna intervjun använts, med inspelning av rådata samt anteckningar. Under analysprocessen har intervjuer och samtal från respondenter antecknats så noggrant som det går. Även det som inte har kommit med på inspelningen har skrivits upp, som exempelvis det icke verbala och diskussionen efter att inspelningen stängdes av. Sedan har den kvalitativa öppna intervjun bearbetats genom att transkribera informationen av intervjusvaren till textmaterial. Därefter har all information systematiserats och reducerats för att kunna redovisas vid resultatdelen. I resultatdelen har informationen kategoriserats och presenterats.51
4. Resultat & Analys
I detta kapitel kommer studiens resultat att redovisas. Eftersom studiens syfte är att undersöka föreställningar om hur kosovoalbaner ser på blandäktenskap i Sverige, har jag analyserat mitt intervjumaterial med hjälp av respondenternas intervjusvar. Intervjuanalysen kommer diskuteras utifrån tre teman som är kopplade till studiens teoretiska ramverk. Utifrån det insamlade
materialet är följande teman centrala i föreliggande analys:
- Respondenternas syn på blandäktenskap - Respondenternas upplevelse av familjens åsikter
- Respondenternas föreställningar om kulturella skillnader
4.1 Respondenternas syn på blandäktenskap
Jag inledde intervjuerna med att fråga respondenterna vad äktenskap betyder för dem. Samtliga svarade att det är en viktig del i livet och jag fortsatte med att fråga om deras syn på
blandäktenskap. Majoriteten av respondenterna i denna studie var positivt inställda till blandäktenskap. De uttryckte sig vara öppna för det, men menar att de själva inte skulle vilja inleda en relation eller gifta sig med någon med en annan bakgrund. De uttrycker en känsla av förvirring, skuld och besvär över sin situation, dels för att de å ena sidan kan tänka sig ha en
18
relation med någon som har en annan bakgrund, men att de å andra sidan inte vill svika sina föräldrar genom att sticka ut från det normativa. Exempel på detta är respondenten P1:s
intervjusvar där han menar att det är positivt med blandäktenskap men att han själv tycker att det är viktigt att hans partner tillhör samma etniska grupp. Respondent P1 uttrycker sig på följande sätt gällande frågan om blandäktenskap:
´´ Jag ser blandäktenskap som något positivt, att man har en relation med någon som kanske är väldigt olik en själv. Men för mig är det fortfarande viktigt att min partner är kosovoalban. Jag
vill att min framtida fru ska vara alban, det betyder mycket både för mig och mina föräldrar. I den albanska kulturen är det viktigt att man hittar en kosovoalban, det är så jag har blivit
uppvuxen.´´
Även respondent F2:s intervjusvar visar en öppenhet kring blandäktenskap, men skulle inte själv gifta sig med en person med en annan etnisk bakgrund. Respondent F2 menar trots att hon är öppen för blandäktenskap och inte har något emot relationer med någon som har en annan bakgrund så hade hon själv inte valt att gifta sig med någon utanför den etniska gruppen. Vidare menar F2 att detta beror på att det fortfarande är tabubelagt i den albanska kulturen att gifta sig med någon som har en annan bakgrund. F2 menar att hon inte vill svika sina föräldrar genom att ingå i äktenskap med någon som hennes föräldrar inte hade accepterat. Respondent F2:s
intervjusvar lyder på följande sätt:
´´ Jag har inget emot relationer med någon som har en annan bakgrund än mig själv. Jag skulle aldrig, hur stark kärlek jag än skulle kunna ha, gifta mig med en man som har en annan etnisk bakgrund, nationalitet eller religion som jag. Detta enbart på grund av min familj och släkt. Det
är fortfarande ett tabubelagt och känsligt ämne.´´
Resultat av Osanami Törngren forskning (2011) visar också på att blandäktenskap inte alltid ses som något negativt. Respondenterna i hennes studie tyckte snarare att det var en fråga om individuell frihet att välja att gifta sig med vem man själv vill, men att de själva inte kunde
19
föreställa sig ha ett förhållande med någon från en annan bakgrund.52 Enligt Gordon (1964) söker sig människor till de som liknar en själv vilket även dessa respondenter visar på att de gör.53 Dessa respondenter har föreställningar om mångkulturella relationer som är både präglade av föräldrarnas åsikter samt samhällets mångkulturalism vilket kan förklara till viss del den förvirring de känner kring blandäktenskap. En del av dem tycker att det är positivt och anser att det är en individuell frihet, medan en annan del av dem tycker att det är tabubelagt eller
avvikande. Samtidigt vill inte dessa individer svika sina föräldrar och deras föreställningar.
Även respondent F3 menar att hon ser blandäktenskap som en självklarhet, men samtidigt menar hon att det är en stor kamp man får ta sig in i. Med detta menar F3 att man ständigt blir i
ifrågasatt av sin omgivning om man väljer att avvika från det normala, som i detta fall att gifta sig med någon som har en annan bakgrund. F3 beskriver det som en svår process där man ständigt måste bevisa för andra att personen man har valt att binda sig med är bra och trogen. Vidare menar F3 att oavsett hur mycket man ifrågasätter den här kampen eller de förväntningarna så är det en väldigt svår process man får gå igenom. Respondent F3:s intervjusvar på frågan om blandäktenskap lyder på följande sätt:
´
´Det ser jag som ganska svårt, men samtidigt som en självklarhet, vad jag menar med svårt är att man får gå igenom en stor kamp, man blir ifrågasatt och det är ingen lätt process utan det är en ganska svår process att ta sig in i. Och oavsett hur mycket man ifrågasätter den här kampen eller
de här förväntningarna, så är det frågan om man är villig att ta sig in i den här processen.´´
Som även framgår i citaten ovan så dras intervjupersonerna till någon med likheter till en själv, trots att de lever i en kombination av två kulturer, deras föräldrars och den svenska kulturen. Majoriteten av respondenter hävdar att de har friheten att gifta sig med vem de vill. Trots detta väljer de att hedra sina föräldrars traditioner och är till och med villiga att ge upp äkta kärlek för att hedra deras föräldrars traditioner. Utifrån respondenternas intervjusvar låter det som att de flesta skulle vara öppna för en relation med någon från en annan bakgrund och kultur om de inte hade haft krav från föräldrarna eller en sed/tradition att följa. Respondenterna hävdar att de har
52 Osanami Törngren, Sayaka, Love ain't got no color?, 2011. S.147 53 Gordon, Milton M., Assimilation in American life, 1964.
20
friheten men undviker det på grund av att de har stor respekt för föräldrarna och omgivning.
Detta visar på en förvirring och kamp som dessa respondenter måste leva med. Det är en kamp mellan två generationer som befinner sig i en krock eller har olika föreställningar om äktenskap inom samma etniska bakgrund. Generation ett, det vill säga föräldrarna kopplar endogami med trygghet. De uppmuntrar till endogami genom att föredra för sina barn att välja en partner från samma sociala och kulturella grupp. Detta poängterar även Kalmijn (1998) i sin artikel. Han menar även att människor har en tendens att vilja gifta sig med någon som är en själv lik och att kulturell likhet uppmuntrar människor att etablera ett långsiktigt förhållande vilket är en trygghet. Denna tanke om trygghet bland föräldrarna kan indirekt ha en påverkan på generation två, det vill säga respondenterna. Generation ett har en viss rädsla att avvika från det normala som de är uppvuxna med. De är rädda för att tänja gränser och ta steget att vara mer öppna för
blandäktenskap. De är framförallt rädda för vad andra i den etniska gruppen ska tycka.
Sammanfattningsvis visar intervjusvaren att respondenterna känner en förvirring kring
blandäktenskap. Dels för att respondenterna har föreställningar om mångkulturella relationer som både är formade av föräldrarnas åsikter samt samhällets mångkulturalism. Vilket till viss del förklarar den förvirring respondenterna känner kring blandäktenskap.
4.2 Respondenternas upplevelse av familjens åsikter
Av respondenternas intervjusvar framgår att det återfinns strukturella hinder bakom deras uppfattningar om blandäktenskap. Respondenterna menar att det är ganska svårt med
blandäktenskap och att det i sin tur leder till en stor kamp. Exempel på detta är F3:s intervjusvar där hon menar att det är svårt med blandäktenskap, eftersom det är en svår process att ta sig in i, där man ständigt blir ifrågasatt. Även respondent P3 menar att det är viktigt att man gifter sig och sedan tar nästa steg i livet. Detta dels på grund av att kulturen och religionen säger att man ska göra det. P3 menar att han inte ser ner på folk som har blandrelationer, men själv skulle han inte kunna tänka sig gifta sig med någon som inte har samma nationalitet. P3:s intervjusvar lyder på följande sätt:
21
´´Det är viktigt att man gifter sig både för att vi har den kulturen samt för att det står inom vår religion att man ska gifta sig så fort man har mognat till helt enkelt. Så nej, jag skulle inte kunna tänka mig att gifta mig med någon som inte är kosovoalban, trots att jag inte ser ner på folk som har en blandrelation eller är gifta med någon som inte är alban. Det är deras val, vi lever trots
allt i ett individualistiskt land.´´
Även respondent P1:s intervjusvar tyder på att han inte har något emot blandäktenskap, men samtidigt är det inget han själv skulle kunna tänka sig inleda. Han menar att hans föräldrar hade föredragit att han valde en kosovoalban och att familjens åsikter har en stor betydelse för honom. P1:s intervjusvar på lyder på följande vis:
´´Min möjlighet att gifta mig med vem jag vill är ju egentligen väldigt öppen, personligen mina föräldrar är inte så jätte strikta, jag skulle nog vilja säga att de inte skulle gilla att jag gifter mig
med någon som inte är alban. Skulle jag komma med någon svensk, låt säga, så tror jag inte det hade varit jordensundergång direkt. Men de hade självklart föredragit att jag gifter mig med en
alban, så ja möjligheten finns men jag föredrar en kosovoalban.´´
Detta poängterar även Deniz (1999) i sin forskning. Även han menar att ungdomarna i studien antingen själva har förstått värdet av att bevara gruppen och därför väljer att gifta sig inom den egna etniska gruppen. Eller så kan det finnas en rädsla bakom tanken att bryta en norm och avvika från det normala, vilket i sin tur kan leda till en stor inre kamp. Enligt Skans & Åslund (2009) menar författarna att individer oftare kommer i kontakt med personer som tillhör ens egna grupp, dels på grund av egna preferenser eller för att omgivningen förväntar sig att man ska göra det.54 Exempel på detta är P2:s intervjusvar där han menar att han inte hade valt att leva med någon som har en annan kultur eller religion. Han menar att man i tidig ålder lär sig att en alban gifter sig med en alban, och att detta beror på att man ska bevara den kulturen och traditionerna man har. P2 uttrycker sig på följande sätt:
22
´´Personligen så hade inte jag valt att leva med någon annan än den kultur och religion jag har. Det är också något man får lära sig i tidig ålder, att man inte ska välja någon annan utan man ska välja sin egen folkgrupp. Att en alban gifter sig med en alban, det är mycket att vi ska bevara
den kulturen och de traditionerna vi har.´´
Även respondent F2 menar att hon kan inleda en relation med någon som inte har samma
nationalitet, men att hon inte hade gjort det eftersom hon då hade svikit sin familj. Hon beskriver en frustration över att man redan som ung blir begränsad att bara bli kär i någon inom den etniska gruppen. Detta kan kopplas till vad Skans & Åslund (2009) menar med att omgivningen förväntar sig att man ska göra. Även Åslund (1991) skriver i sin bok att den fria viljan att ta egna beslut, dels beskrivs som farlig. Med detta menar hon att den fria viljan kan leda till att man fastnar för en svensk och då knyts blodsband och den kulturella anknytningen till Sverige avgörs. Med anledning av detta så fruktar jugoslaviska familjer sönernas ingifte med en svensk, eftersom detta ses som ett hot mot kulturens överlevnad.55 Exempel på detta är respondent F2:s intervjusvar som menar att hur stark kärlek hon än skulle känna, så hade hon inte valt att gifta sig med någon som har en annan bakgrund och detta endast på grund av familj och släkt. Hon menar att gifta sig med någon som har en annan bakgrund är fortfarande förbjudet i den albanska kulturen.
Sammanfattningsvis är det tydligt hur den närmaste omgivningen är avgörande för vem respondenterna väljer att gifta sig med. Familjens åsikter beskrivs utifrån intervjusvaren som avgörande. Respondenternas intervjusvar visar tydligt på att familjen har en stor inverkan på respondenternas val av partner.
4.3 Respondenternas föreställningar om kulturella skillnader
Hälften av respondenterna uppger att de identifierar sig som kosovoalbaner, medan hälften beskriver att de identifierar sig som en blandning av att vara svensk och kosovoalban. (se tabell 1) Trots att respondenterna har varit bosatta i Sverige olika länge, så har de två saker gemensamt. Det ena är att de inte kan tänka sig ingå i äktenskap med någon som inte är kosovoalban, och det andra är att samtliga tror att i framtiden kommer den kulturella endogaminormen att avtaga. Det kanske finns kopplingar till att den äldre generationen som immigrerade till Sverige från Kosovo
23
har blivit segregerade från det svenska samhället och kulturen på grund av att de "inte är svenskar". Detta poängterar även Skans och Åslund (2009) i sin studie, deras resultat visar att segregationen över tiden har ökat och att invandrarbefolkningen under en längre tid har varit särade från den svenska befolkningen.56 Den etniska uppdelningen innebär att alla nationaliteter fokuserar på att göra kontakt med sin egna folkgrupp. Därför har de ett större begär att föra vidare deras traditioner och kultur på ett annat sätt för att känna samhörighet. Däremot är deras barn födda i Sverige eller också har kommit till Sverige i tidig ålder och inte känt av
utanförskapet på samma sätt, och inte behövt hålla fast så starkt i deras kultur och traditioner. Dom äldre sökte sig antagligen till andra kosovoalbaner när dom först kom till Sverige, vilket är väldigt vanligt när man inte talar språket och kommer från en annan kultur, på grund att dom kände sig hemma i det, samt att samhället stötte ut dem. Dock upplevde respondenterna inte samma behov av att söka sig till andra kosovoalbaner lika mycket. De kan redan språket, dom går i skolan och arbetar med människor från andra etniciteter och bakgrunder och behöver därför inte klänga sig fast vid kulturen så som den äldre generationen gjort.
Enligt respondenternas intervjusvar kommer kulturella skillnader accepteras även i den kosovoalbanska kulturen i framtiden. Exempel på detta är respondent F2:s intervjusvar, som menar att det kommer bli mer vanligt i framtiden att gifta sig med vem man vill, i och med att man lever i ett mångkulturellt land där man ständigt bemötts av olikheter och kulturella skillnader. F2:s intervjusvar lyder på följande sätt:
´´Jag tror att det i framtiden kommer det bli mer okej med blandäktenskap för jag ser dagligen blandrelationer i Sverige, och det visar på att det kommer bli accepterat snart. Nu pratar jag utifrån den kosovoalbanska kulturen, den yngre generationen har redan börjat anpassa sig efter
det svenska samhället och se det som normalt att binda sig med någon som har en annan bakgrund. Eftersom vi lever i ett mångkulturellt land där allting är accepterat och vi dagligen
bemötts av olikheter.´´
Även respondent P3 menar att det i framtiden inte kommer ställas lika stora krav på sina barn och att det dels beror på att man tillsammans med sina barn kommer växa upp i ett land där kulturella skillnader är vanligt förekommande. P3 uppger att om hans framtida barn väljer att gifta sig med
24
någon utanför den etniska gruppen så är det helt okej för honom. Många av respondenterna uppger att den kosovoalbanska kulturen inom äktenskap är på väg att avtaga då den yngre
generationen har börjat anpassa sig till det svenska samhället. Respondenterna anser att den yngre generationen alltmer börjar leva efter den svenska kulturen. Detta kan även kopplas till
Gordens(1964) teori som handlar om assimilering. Han beskriver assimilering som en process i vilken kulturella skillnader med tiden försvinner. Exempelvis när ett mönster av nationalitet och identitet ersätts mot ett annat.57 Vilket i detta fall gäller den yngre generationen som mer och mer börjar leva efter det svenska samhället. Attityden från respondenterna i denna studie, deras acceptans mot blandäktenskap, kan förklaras med Gordons assimileringsteori. Ungdomarna i studien har övergivit en del av sin kultur, den del som ser negativt på giftermål utanför den egna etniciteten. Detta på grund av att de anpassat sig till majoritetskulturen i Sverige genom just assimilation. Exempel på detta är P1:s intervjusvar som lyder på följande sätt:
´´Mina barn kommer exempelvis inte kunna prata albanska så som jag kan, och deras barn kommer nog kanske inte prata albanska alls. Så det kommer nog bli att de kommer bli svenskar helt enkelt.´´
För att få en klarare bild av respondentens intervjusvar frågade jag vad det innebär att vara svensk. Samtliga respondenter menar att vara svensk innebär att vara självständig och ha valmöjligheter i livet. Ett exempel på detta är respondent P2:s och F3:s intervjusvar :
´´ Att vara svensk för mig innebär att man följer sin egen väg. Det vill säga att man är fri att välja de valmöjligheter som finns, som exempelvis inom ett förhållande där är man väldigt fri som svensk, att man får testa sig fram med olika partners tills man hittar någon som passar en.´´
´´Att vara svensk betyder att livet är väldigt neutralt och man får göra exakt som man vill. Utan att behöva tänka på sin kultur lika mycket, och de är heller inte religiösa. Svenskar har mer fria
händer och gör exakt vad de vill, och är heller inte dömande.´´
25
Samtliga respondenter menar att svenskhet innebär att man är självständig och fri att ta sin egen väg. Respondenterna uppger att svenskar har ett mer individualistiskt tänk medans albaner har ett kollektiv tänk. Enligt respondenternas resonemang tar en svensk individ egna beslut och är fri från att göra exakt vad hen vill, medan albaner tänker mer kollektivt genom att tillsammans med föräldrar och syskon diskutera sig fram till beslutet. Det är inga större krav på en svensk att man ska gifta sig med någon inom en viss etnisk grupp. Även Respondenten P2 menar att svenskar är väldigt fria vad gäller äktenskap. P2 uppger att en etnisk svensk person är fri att testa sig fram med olika partners tills man hittar någon som passar en. P2 uttrycker sig på följande sätt:
´´Skillnaden med oss albaner är att man inte ska testa sig fram utan man ska helt enkelt hitta en partner via familjen, för att helt enkelt matcha det rätta.´´
Sammanfattningsvis visar intervjusvaren att respondenterna har föreställningar om kulturella skillnader. Enligt respondenterna kommer kulturella skillnader bli vanligare bland kosovoalbaner som lever i Sverige. Detta eftersom de lever i ett mångkulturellt land där de ständigt bemötts av olikheter och olika kulturer.
5. Slutdiskussion
Syftet med denna studie är att få en inblick över hur kosovoalbaner tänker kring blandäktenskap. I studien strävar jag efter att få en ökad förståelse kring respondenternas tankar och reflektioner vad gäller blandäktenskap. Frågeställningar jag har använt mig av är ´´ Hur ser intervjupersoner på relationer med någon med en annan bakgrund?´´ och ´´Hur upplever de familjens åsikter?´´. Eftersom jag betraktar mina frågeställningar besvarade, anser jag syftet vara uppnått.
Resultatet visar att respondenterna i denna studie är mer eller mindre uppväxta i ett
mångkulturellt samhälle. Trots detta så har många av dem en viss känsla av att de inte vill binda sig med människor från andra etniska grupper, detta för att bevara den egna kulturen. Som även framgår i analysdelen är majoriteten av respondenterna för blandäktenskap, men ingen vågar, eller vill ta det steget, för att det finns en chans att de blir utstötta från familjen. Detta poängtera även Deniz (1999) i sin undersökning där han framhåller att det finns en rädsla bakom tanken att bryta en norm. Deniz (1999) framhäver i sin studie, att äktenskap utanför den etniska gruppen
26
ses som ett hot mot det egna folket och nationen. Det finns föreställningar om att den egna gruppen är den bästa och mer värdig än de andra grupperna och därav är blandäktenskap inte tillåtet. Giftermål med en annan etnicitet kan leda till rädsla för att barnen tappar sin albanska identitet.58 Detta poängterar även Åslund (1991) i sin studie där hon hävdar att jugoslaviska familjer fruktar barnens ingifte, med någon med en annan bakgrund, eftersom detta ses som ett hot mot kulturens överlevnad.59
Som vi har sett i denna studie har familjen en stor påverkan på respondenternas val av partner. Deras åsikter har ett stort inflytande på respondenterna och därmed kan de inte tänka sig ingå i äktenskap med någon som har en annan bakgrund. Detta tankesätt och upplevelse som
exempelvis föräldrar har om kulturella skillnader kan sedan föras vidare till barnen. Barnen växer sedan upp med denna rädsla och fördom mot andra kulturer i bakhuvudet trots att de lever i ett mångkulturellt samhälle.
En kvalitativ metod används i denna studie till grund av intresset att skapa förståelse kring respondenternas tankar om blandäktenskap samt hur de påverkas av familjens åsikter. Som även nämns i metod delen längre upp i texten, är intervjuer bra metod för att få en djupare förståelse av ett samhällsfenomen ur informanternas perspektiv. Dock är det viktigt att notera att denna studie enbart omfattar sex kosovoalbanska informanter, vilket betyder att den är begränsad till att bara beskriva en mindre grupps upplevelser och tankar. Eftersom studien utgjordes på ett litet antal respondenter blir studiens externa validitet inte särskilt hög. Hade denna studie bestått av en kvantitativ metod, så hade resultatet förmodligen sett annorlunda ut. Eftersom den kvantitativa metoden utgår ifrån frågor som kan få bevisade och mätbara resultat. Med bakgrund till detta betraktar jag att en studie med respondenternas utsagor skulle vara mer intressant att lyfta upp. Eftersom det ger läsaren en ökad förståelse av fenomenet samt vilka konsekvenser det möjligen orsakar.
Något som är intressant att lyfta upp är att ingen av respondenterna nämner Kanun, några enstaka hävdar att det är religionen som säger att man ska hitta en partner inom den etniska gruppen och sedan gifta sig. Detta visar att även om Kanun har mist sin effekt så finns delar av dessa sociala
58Deniz, fuat. En minoritets odyssé, 1999. S. 315-317.
27
lagar som fortfarande inverkar på normer och värderingar, särskilt när man talar om äktenskap och familj. Några av respondenterna uppger att skillnaden med kosovoalbaner är att man helst ska hitta en partner via familjen, för att matcha det rätta. Detta är ett exempel som kan kopplas till Kanun. Respondenternas intervjusvar visar att de fortfarande lever efter vissa normer och sociala lagar från kanun främst vad gäller frågan om äktenskap. Familjen har än idag en stark påverkan på dessa respondenternas val av partner och utifrån respondenternas intervjusvar är giftermål en viktig del i deras liv. Utifrån de intervjusvaren jag har fått, tolkar jag det som att ungdomarna blandar ihop religion med kanun och dess sociala lagar. Även detta visar på en förvirring och okunskap bland ungdomarna i studien, de uppger att man måste gifta sig med någon inom den etniska gruppen men samtidigt vet de inte varför och skyller på att det är religionen som säger att man ska göra det.
Ett annat intressant resonemang som framkommer genom respondenternas berättelser är deras diskussioner kring kulturella skillnader. Samtliga respondenterna hävdar att i framtiden kommer den kulturella endogaminormen att avta, i och med att den yngre generationen har börjat anpassa sig till majoritetssamhällets kultur, det vill säga Sverige. Samtliga respondenter uppger att det i framtiden kommer bli vanligare med blandäktenskap även i den kosovoalbanska kulturen,
eftersom man tillsammans med sina barn kommer leva i ett land där blandäktenskap förekommer. Under arbetets gång har jag utvecklat nya funderingar. Jag reflekterar över hur respondenterna, å ena sidan vill bryta på de kulturella normerna genom att hävda att deras framtida barn kommer få gifta sig med vem de vill. Men å andra sidan har de själva begränsat sina valmöjligheter.
Jag anser att det är underligt att man kan flytta till en främmande kultur som har andra
värderingar och normer. Detta flyr man till för att man vill ha frihet, men man kan inte gifta sig med dem som skapat samhället.
28
6. Slutsats & vidare forskning
Mitt resultat stämmer överens med tidigare forskning gällande föreställningar om blandäktenskap. I undersökningen framgår att samtliga inte har någon negativ syn på
blandäktenskap, men att de själva inte hade valt att ingå i äktenskap med någon som har en annan bakgrund. Konsekvenserna och upplevelserna kring blandäktenskap visar hur viktiga föräldrarnas åsikter samt de kulturella normerna är för dessa intervjupersoner. Många upplevelser är likartade och återkommande bland respondenterna, som exempelvis den inre kampen, förvirringen och rädslan att avvika från den kulturella normen. Studien visar även hur viktigt det upplevs för etniska grupper att bevara den kultur och religion de är uppvuxna med, och denna tanke gror hos dessa individer redan i tidig ålder. Många respondenter menade att de hade den individuella friheten att gifta sig med den de vill, men de påverkades fortfarande av familjens och
omgivningens åsikter vilket tyder på att de egentligen inte har den friheten. De upplever att de har frihet, samtidigt som de begränsas. Som förslag på vidare forskning skulle det vara intressant att göra ytterligare en kvalitativ studie om cirka 20 år, för att se ifall generation två som är födda i Sverige fortfarande har kvar dessa tankar om blandäktenskap och om de i så fall för vidare dessa till sina barn. Det skulle vara intressant att undersöka ifall etniska grupper blir mer öppensinnade och vågar ingå i blandäktenskap.
