Örebro universitet
Institutionen för medicinska vetenskaper
Kandidatuppsats, 15 hp Maj 2019
Ungdomars attityder till ergogena
kosttillskott och doping
- finns det något samband?
Version 2
Författare: Amanda Norell Handledare: Susanna Geidne,
Docent i Folkhälsovetenskap Örebro, Sweden
Sammanfattning
Bakgrund
Prestationshöjande preparat, så kallade ergogena kosttillskott, har visat sig vara problematiska på flera sätt, bland annat eftersom de kan utgöra en inkörsport till doping. Då tidigare studier främst har fokuserat på elitidrottare undersöker denna studie attityderna till ergogena
kosttillskott och doping hos föreningsidrottande ungdomar.
Syfte
Syftet var undersöka om det finns något samband mellan attityder till och användning av ergogena kosttillskott och attityder till doping hos föreningsidrottande ungdomar mellan 15-25 år.
Metoder
Studien är en tvärsnittsstudie med konstruktion av egen webbenkät som skickades ut till olika föreningar i Örebro under våren 2019.
Resultat
Totalt 136 svar anhölls från målgruppen. 79% av männen och 73% av kvinnorna svarade att de är neutralt eller positivt inställda till ergogena kosttillskott. 43% av männen och 7% av kvinnorna visade sig regelbundet konsumera någon form av ergogena kosttillskott.
Majoriteten av respondenterna hade en negativ inställning till doping. Studien fann en positiv koppling mellan attityder till och användning av ergogena kosttillskott och attityder till doping.
Slutsats
Det positiva samband som fanns mellan attityder till och användning av ergogena kosttillskott och attityder till doping bekräftar vikten av att tidigt informera om effekter och bieffekter av ergogena kosttillskott och doping.
Förkortningslista
AAS = anabola androgena steroider PWO-produkter = pre-workout-produkter NOS = kväveoxidsyntas
NO = kväveoxid
Innehåll
Bakgrund ... 1
Problem med ergogena kosttillskott ... 1
Typer av prestationshöjande substanser ... 1
Attityder till och användning av ergogena kosttillskott och dopingpreparat ... 3
Syfte och frågeställningar ... 5
Metod och material ... 5
Design ... 5 Studiepopulation/urval ... 5 Utformning av enkät ... 5 Datainsamling ... 6 Statistiska analyser ... 6 Etik ... 7 Resultat ... 8 Deltagare ... 8
Attityder till ergogena kosttillskott ... 8
Attityder till doping ... 10
Sambandet mellan attityder till ergogena kosttillskott och doping ... 12
Diskussion och slutsats ... 14
Resultatdiskussion ... 14
Metoddiskussion ... 16
Slutsats ... 17
Referenser ... 19
1
Bakgrund
Problem med ergogena kosttillskott
Ergogena kosttillskott definieras enligt Riksidrottsförbundet som prestationshöjande preparat [1] och den nuvarande forskningen visar på framförallt tre problem med dessa: risk för överdosering/felaktig kombination av olika ergogena kosttillskott, att ergogena kosttillskott kan innehålla dopingsubstanser, samt att ergogena kosttillskott kan utgöra en inkörsport till doping [2].
Risk för överdosering/felaktig kombination av olika ergogena kosttillskott. Forskning visar att idrottare tenderar att missbruka kosttillskott genom överdosering eller kombination av olika kosttillskott och att de ofta inte har tillräckligt med kunskap om tillskottens effekter [2–4]. Vissa kosttillskott kan ha livshotande effekter vid överkonsumtion eller felaktig kombination [5].
Ergogena kosttillskott kan innehålla dopingsubstanser. Kosttillskott har också visat sig innehålla förbjudna substanser utan märkning på produkten [2,6,7]. Flera undersökningar både i Sverige och internationellt visar att ca 15% av alla undersökta kosttillskott innehåller dopingklassade substanser. Detta kan enligt Riksidrottsförbundet bero dels på slarv vid tillverkning och paketering, men också att tillverkarna medvetet tillsätter dessa [8]. Ergogena kosttillskott kan utgöra en inkörsport till doping. Tidigare studier visar ett tydligt samband mellan användning av ergogena kosttillskott och positiva attityder till och användning av dopingpreparat [2,9–12]. Detta samband är tydligast vid intag av tillskott som används för att öka kroppsmassa och styrka [13]. En metaanalys visar att användning av lagliga kosttillskott, sociala normer och positiva attityder till doping har starkast korrelation till dopingintention och dopingbeteende [14]. I en studie på unga idrottare i Storbritannien rapporterade 35% att de använder ergogena kosttillskott. 22,9% av dem som använde ergogena kosttillskott rapporterade även användning av dopingpreparat, att jämföra med en användning av dopingpreparat på 6% hos icke-användare av ergogena kosttillskott i studien [10].
Typer av prestationshöjande substanser
Det finns två huvudkategorier av prestationshöjande substanser teoretiskt tillgängliga för dagens idrottare: ergogena kosttillskott och dopingpreparat såsom anabola androgena steroider (AAS). Många av dessa har till syfte att öka testosteronnivåerna i kroppen och
2
därmed öka idrottarens förmåga att bygga muskelmassa. Andra varianter används för att öka mängden tillgänglig energi vid träning eller tävling [15].
Dopingpreparat
Begreppet dopingpreparat i denna studie inkluderar alla typer av dopingpreparat, där anabola androgena steroider är en av de mest frekvent upptäckta inom sporten [16].
Anabola androgena steroider är syntetiska derivat av hormonet testosteron som ökar proteinsyntesen i kroppens celler. De eftersträvansvärda effekterna av AAS inkluderar ökad styrka och muskelmassa, både genom muskelhypertrofi och bildning av nya muskelfibrer. AAS har visat sig ha många biverkningar inklusive hjärt- och kärlsjukdomar, leversjukdomar, sämre bentillväxt, infertilitet, depression, mani och aggression [17]. Det finns en association mellan användning av dopingpreparat och förtidig död [18].
Ergogena kosttillskott
Begreppet ergogena kosttillskott i denna studie begränsas till kreatin, beta-alanin, citrullin-malat, koffein i form av tabletter eller drycker, pre-workout-produkter (pwo-produkter) och testosteronhöjare.
Kreatin är en aminosyra som utgör den primära energikällan de första 10 sekunderna av anaerob kort, högintensiv träning. Det agerar även som buffert av mjölksyra, vilket potentiellt minskar utmattning av musklerna. 30% av användarna får ingen effekt av kreatin, men de som får effekter får det i form av ökad styrka vid kortvarig, anaerob träning. Rapporterade
biverkningar inkluderar magproblem, muskelkramper och bristande njurfunktion [17,19]. Beta-alanin är en föregångare till dipeptiden karnosin som finns i skelettmuskulaturen. Studier har visat att tillskott av beta-alanin kan öka nivåerna av karnosin i musklerna, vilket leder till ökad prestation vid högintensiv träning då karnosin agerar som en pH-buffert, har en antioxidativ effekt och tros ge effektivare kontraktilitet i musklerna [20]. Parestesier är den vanligaste förekommande biverkningen vid intag av höga doser [21].
Citrullin-malat har i studier visat sig ha flera fördelaktiga effekter för träningsprestation då det agerar som en pH-buffert, ger snabbare energiutvinning och ökar bildningen av
aminosyran arginin. Arginin är en vasodilator och även en föregångare till kväveoxidsyntas (NOS), vilken ökar bildningen av kväveoxid (NO), en vasodilator som i träningssammanhang är viktig för att öka blodflödet och energiutvinningen i cellerna. Forskningen är dock inte ense
3
om preparatets effekter på träningsprestation [22,23]. Mer forskning behövs kring biverkningarna av citrullin-malat [24].
Koffein har visat sig ha effekt i centrala nervsystemet, i fettvävnad och skelettmuskulatur. Det ökar fettoxidationen och tillgängligheten av fria fettsyror i blodet samt sparar
muskelglykogenlagren vid längre tids träning [19]. Koffein har också visat sig orsaka viktnedgång, ge ökad uthållighet, anaerob prestation, reaktionstid, vakenhet samt minskade trötthetskänslor [25]. Bland de mer allvarliga biverkningarna vid överkonsumtion finns leverskada, njursvikt, takykardi, hypertension och hjärtarytmier rapporterade [26].
Pre-workout-produkter konsumeras innan träning i syfte att öka prestationen efter intag. Dessa innehåller en blandning av prestationshöjande substanser, ofta koffein, grenade
aminosyror (BCAAs), kreatin och beta-alanin [27]. I dagsläget visar forskning att konsumtion av energidrycker är säkert hos friska individer men att det kan vara riskfyllt hos personer med högt blodtryck, hos barn, tonåringar och äldre, eftersom dessa kan vara känsligare för
bieffekterna av koffein [26]. Forskningen är oense om effekterna av pwo-produkter på träning då olika studier visar olika resultat av konsumtion [27,28].
Testosteronhöjare har visat sig öka muskeltillväxt och aktiveringen av nervsystemet, resulterande i ökad muskelstyrka. Det finns ett antal naturligt förekommande substanser, exempelvis zink, som kan boosta testosteronnivåerna i kroppen och därmed säljs som testosteronhöjare. Rapporterade biverkningar inkluderar njur- och leverproblem, men det finns inte tillräckligt med forskning för att bekräfta detta [29].
Attityder till och användning av ergogena kosttillskott och dopingpreparat
Positiva attityder till ergogena kosttillskott har visat sig vara en positiv prediktor för användning av dessa [5]. Tidigare studier på attityder till ergogena kosttillskott och doping hos ungdomar har främst fokuserat på (elit)idrottare. En liten men signifikant del av unga idrottare har visat sig använda dopingpreparat, men den generella attityden till
prestationshöjande substanser hos unga idrottare är negativ [30].
Konsumtion av koffeininnehållande energidrycker har dramatiskt ökat de senaste åren,
speciellt inom sporten, och är idag den största källan till koffein i sportsammanhang [26]. I en studie på amerikanska studenters användning av kosttillskott rapporterade 31,5% konsumtion av energidrycker; 17,3% användning av uppbyggande tillskott såsom proteinpulver,
4
fettförbrännare, energidrycker, ephedra och koffeintabletter. 1,6% självrapporterade användning av anabola steroider [13].
Unga män har visat sig ha en mer positiv attityd och använder ergogena kosttillskott i högre utsträckning än unga kvinnor [10,11,13,30–32]. Män uttrycker även en mer positiv attityd till doping och en större tilltro till att doping är effektivt än kvinnor [9–11,13].
Doping sker inte längre endast på elitnivå utan i alla åldrar och inom alla olika tävlingsnivåer inom alla sporter och ergogena tillskott används numera inte bara inom professionella sporter utan hos vanliga motionärer [33]. Då tidigare studier på ergogena kosttillskott främst har fokuserat på elitidrottare och gymdeltagare fokuserade denna studie på unga
föreningsidrottare, en viktig grupp eftersom 9/10 barn och ungdomar någon gång under uppväxten har deltagit i föreningsidrott [34]. Detta innebär att resultaten kan appliceras på en större del av befolkningen. En kartläggning av attityder till och användning av ergogena kosttillskott i denna grupp kan utgöra underlag för interventioner i att informera om riskerna med ergogena kosttillskott och förebygga framtida dopinganvändning.
5
Syfte och frågeställningar
Syftet med detta arbete var att undersöka om det finns något samband mellan attityder till och användning av ergogena kosttillskott och attityder till doping hos ungdomar mellan 15-25 år som tränar i en idrottsförening.
Frågeställningar:
- Hur ser attityderna till och användningen av ergogena kosttillskott ut inom målgruppen?
- Hur ser attityderna till doping ut inom målgruppen?
- Finns det något samband mellan attityderna till och användningen av ergogena kosttillskott och attityderna till doping inom målgruppen?
Metod och material
Design
Studien är en tvärsnittsstudie med konstruktion av egen enkät. En kvantitativ enkätstudie valdes för att kunna se samband i attityder på gruppnivå.
Studiepopulation/urval
Urvalet begränsades till kvinnor och män i åldern 15-25 år som tränar i en idrottsförening i Örebro. Målet var att få enkätsvar från 100-200 personer inom målgruppen.
Utformning av enkät
Enkäten består av information och definition av ergogena kosttillskott och dopingpreparat, bakgrundsfrågor, frågor om användning och attityder till ergogena kosttillskott, frågor om attityder till doping, frågor om anledningar till att inte använda ergogena kosttillskott respektive doping och frågor om vilka faktorer som är viktiga för träningsprestation (bilaga 1). Alla frågor i enkäten var obligatoriska att svara på för att skicka in enkäten förutom en fråga om vad som påverkat användare av ergogena kosttillskott att börja med dessa samt frågor om anledningar till att inte använda ergogena kosttillskott respektive doping. Definitionen av ergogena kosttillskott i enkäten:
- Koffein – i form av tabletter/kapslar som tas för att öka vakenhet och prestation - Kreatin – i pulverform eller kapslar som tas i syfte att öka muskelvolym, muskelstyrka
6
- PWO-produkter – en sammansättning av flera ämnen som antingen var för sig eller tillsammans syftar till att öka vakenhet och prestation
- Koffeinrika drycker – färdiga drycker som tas i syfte att öka vakenhet och prestation - Testosteronhöjare – i form av kapslar/tabletter som anges kunna öka mängden
testosteron i kroppen och därmed öka muskelvolym, styrka och prestation - Beta-alanin – i pulverform eller kapslar för att höja mjölksyratröskeln - Citrullin-malat – i pulverform för att höja prestationsförmågan
Definitionen av dopingpreparat i enkäten: - Anabola steroider
- Andra dopingpreparat
Enkäten valdes att göras elektronisk i syfte att effektivisera insamlandet av information från så många som möjligt på kort tid.
Datainsamling
Enkäten konstruerades med underlag från tidigare enkäter [35–37] samt feedback från experter inom kosttillskott och lades in i Google Formulär . En pilotstudie utfördes på tre ungdomar inom målgruppen. Efter feedback från deltagarna i pilotstudien lades ett ytterligare svarsalternativ till frågan ”vilken är den främsta anledningen till att du tränar?”.
Därefter kontaktades ett antal idrottsföreningar i Örebro via mail med information och förfrågan om att vidarebefordra webbenkäten till idrottande ungdomar inom föreningen. Enkäten vidarebefordrades även via personliga kontakter som delade enkäten i
föreningsgrupper på internet. De idrottsföreningar som kontaktades valdes med hänsyn till att det skulle bli ett stort urval, olika idrotter och en jämn könsfördelning. Föreningarna som deltog inkluderade sporterna gymnastik, tennis, innebandy, friidrott, boxning, fotboll, ishockey, handboll, bandy och badminton.
Statistiska analyser
Resultaten från enkätstudien redovisas som procentansatser. Svaren registrerades i Google Formulär och överfördes sedan via ett kalkylark till statistikprogrammet SPSS Statistics. Resultaten analyserades framförallt med hjälp av korstabeller och Chi2-test gjordes för att testa resultatens statistiska signifikans. Statistisk signifikansnivå sattes till p<0,05. Vid analys av enkätsvaren i SPSS lades två eller flera svarsalternativ ihop till ett på ett par frågor i syfte
7
att göra resultaten lättare att analysera och få tydligare samband samt för att öka chansen att finna statistiskt signifikanta skillnader. Diagram skapades sedan i Microsoft Excel.
Etik
Deltagarna i studien informerades via enkäten om studiens syfte, ansvariga för studien, att enkäterna är anonyma (utan kodnummer) och att alla enkäterna behandlas konfidentiellt. Deltagarnas samtycke till enkäten lämnades i samband med att de valde att besvara den. Respondenterna kunde när som helst avsluta sitt deltagande i enkäten. En fråga om
respondentens användning av dopingpreparat uteslöts då detta kan anses vara etiskt känslig information.
8
Resultat
Deltagare
Enkäten besvarades av totalt 160 personer, varav 136 svar var inom målgruppen 15-25 år. Dessa 136 utgör resultatunderlaget i denna studie och av dessa var 45% män och 55% kvinnor.
Attityder till ergogena kosttillskott
79% av männen och 73% av kvinnorna var neutralt eller positivt inställda till ergogena kosttillskott (p=0,5) (figur 1). 43% av männen och 7% av kvinnorna intog ergogena kosttillskott varje dag eller varje vecka (p <0,05).
En majoritet av både kvinnor och män trodde att ergogena kosttillskott leder till en förändring på/i kroppen (p=0,09), att ergogena kosttillskott leder till minskad trötthet (p=0,7) och att ergogena kosttillskott hjälper till att bygga muskler (p=0,5) (figur 2). Cirka hälften trodde att ergogena kosttillskott leder till bättre träningsprestation (p=0,05) och påskyndar återhämtning (p=0,05). En minoritet av svaranden trodde att ergogena kosttillskott leder till bättre hälsa (p <0,05), att de hjälper till att bränna fett (p=0,1), att de ökar uthålligheten (p=0,9), att de hjälper till att öka snabbhet/explosivitet (p=0,5) och att de minskar risken för skador/sjukdom (p <0,05). P-värdena i ovan stycke avser skillnad mellan män och kvinnor.
73% 7% 79% 43% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90%
Jag har ingen åsikt/jag är positiv Jag tar regelbundet någon form av ergogena kosttillskott
Kvinnor Män
Figur 1. Andel som var neutralt eller positivt inställda till ergogena kosttillskott, respektive andel som
9
En majoritet av respondenterna tog inte ergogena kosttillskott för att de får i sig tillräckligt med energi/näring genom vanlig kost (p=0,4) och för att de tyckte att det är för dyrt med ergogena kosttillskott (p=0,5) (figur 3). En majoritet av kvinnor men en minoritet av männen tog inte ergogena kosttillskott för att de inte har tillräckligt med kunskap om
fördelar/nackdelar (p <0,05). En minoritet av både män och kvinnor tog inte ergogena
kosttillskott för att de är rädda för misstagsdoping (p=0,5) och för att de trodde att det inte har någon effekt på deras träning (p=0,8). P-värdena ovan avser skillnad mellan män och kvinnor.
73% 86% 61% 43% 41% 40% 91% 55% 41% 35%
Jag har inte tillräckligt med kunskap om fördelar/nackdelar
Jag får i mig tillräckligt med energi/näring genom vanlig kost Jag tycker att det är för dyrt med
kosttillskott
Jag tror inte att kosttillskott har någon effekt på min träning Jag är rädd för misstagsdoping Män Kvinnor 44,00% 88% 7% 17% 61% 33% 33% 57% 44% 3% 68% 77% 28% 28% 67% 34% 40% 61% 61% 18%
Leder till bättre träningsprestation Leder till en förändring på/i kroppen Leder till bättre hälsa Hjälper mig att bränna fett Hjälper mig att bygga muskler Hjälper mig att öka min uthållighet Hjälper mig att öka i snabbhet/explosivitet Hjälper mig att minska trötthet Hjälper mig att påskynda återhämtning Minskar risken för skador/sjukdom
Man Kvinna
Figur 2. Andelen som instämde i olika påståenden om ergogena kosttillskott uppdelat i kön. n=136 (75
kvinnor, 61 män)
Figur 3. Andelen som instämde i olika påståenden om anledningar till att inte använda ergogena
kosttillskott uppdelat i kön. 1. Jag är rädd för misstagsdoping: n=106 (63 kvinnor, 43 män); 2. Jag tror inte att kosttillskott har någon effekt på min träning: n=107 (63 kvinnor, 44 män); 3. Jag tycker att det är för dyrt med kosttillskott: n=108 (64 kvinnor, 44 män); 4. Jag får i mig tillräckligt med energi/näring genom vanlig kost, och 5. Jag har inte tillräckligt med kunskap om fördelar/nackdelar: n=109 (64 kvinnor, 45 män)
10
Totalt 31 respondenter, 5 kvinnor och 25 män, rapporterade ett regelbundet intag av ergogena kosttillskott. 3% av kvinnorna som tränar i primärt syfte att bli bättre inom sin idrott eller som elitsatsar och 11% av kvinnorna som tränar för att hålla igång/må bra/socialisera använde ergogena kosttillskott (p=0,2). Totalt 103 respondenter, 55 kvinnor och 48 män, rapporterade en positiv eller neutral inställning till ergogena kosttillskott. 66% av kvinnorna som tränar i primärt syfte att bli bättre inom sin idrott eller som elitsatsar och 81% av kvinnorna som tränar i syfte att hålla igång/må bra/socialisera var neutralt eller positivt inställda till ergogena kosttillskott (p=0,1). Hos män skilde sig intag av och attityder till ergogena kosttillskott inte åt utifrån primärt syfte med träning. P-värdena ovan avser skillnad utifrån primärt träningssyfte hos kvinnor.
Attityder till doping
12% av männen och 12% av kvinnorna var neutralt eller är positivt inställda till doping. (p=0,9) (figur 4).
En majoritet av både kvinnor och män trodde att doping leder till en förändring på/i kroppen (p=0,5), ökar snabbhet/explosivitet (p=0,5), ökar uthållighet (p=0,5), hjälper till att bygga muskler (p=0,2) och leder till bättre träningsprestation (p=0,9) (figur 5). Cirka hälften tror att doping påskyndar återhämtning (p=0,2). En minoritet trodde att doping leder till bättre hälsa (p=0,5), hjälper till att bränna fett (p=0,2), hjälper till att minska trötthet (p=0,6) och minskar risken för skador/sjukdom (p <0,05). P-värdena avser skillnad mellan män och kvinnor.
12% 88% 12% 88% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%
Jag har ingen åsikt/jag är positiv Jag är negativ
Kvinnor Män
11
Ca 90% av både män och kvinnor använde inte dopingpreparat eftersom det är förbjudet (p=0,4) och ansåg sig få i sig tillräckligt med energi/näring genom vanlig kost (p <0,05) (figur 6). Cirka hälften av respondenterna tyckte att det är för dyrt med dopingpreparat (p=0,4) och tyckte inte att de har tillräckligt med kunskap om fördelar/nackdelar (p=0,3). En minoritet använde inte dopingpreparat eftersom de ansåg att det inte har någon effekt på deras träning (p=0,6). P-värdena ovan avser skillnad mellan män och kvinnor.
55% 90% 50% 39% 93% 47% 88% 57% 21% 88%
Jag har inte tillräckligt med kunskap om fördelar/nackdelar
Jag får i mig tillräckligt med energi/näring genom vanlig kost Jag tycker att det är för dyrt med
dopingpreparat Jag tror inte att det har någon effekt på
min träning
Jag använder inte dopingpreparat eftersom det är förbjudet
Män Kvinnor 69% 90% 4% 27% 73% 64% 63% 44% 47% 5% 71% 86% 7% 38% 82% 69% 69% 39% 57% 16%
Leder till bättre träningsprestation Leder till en förändring på/i kroppen Leder till bättre hälsa Hjälper mig att bränna fett Hjälper mig att bygga muskler Hjälper mig att öka min uthållighet Hjälper mig att öka i snabbhet/explosivitet Hjälper mig att minska trötthet Påskyndar återhämtning efter… Minskar risken för skada/sjukdom
Man Kvinna
Figur 5. Andelen som instämde i olika påståenden om doping uppdelat i kön. n=136 (75 kvinnor, 61 män)
Figur 6. Andelen som instämde i olika påståenden om anledningar till att inte använda dopingpreparat
uppdelat i kön. 1. Jag använder inte dopingpreparat eftersom det är förbjudet: n=127 (71 kvinnor, 56 män); 2. Jag tror inte att det har någon effekt på min träning, och 3. Jag tycker att det är för dyrt med dopingpreparat: n=128 (72 kvinnor, 56 män); 4. Jag får i mig tillräckligt med energi/näring genom vanlig kost: n=129 (72 kvinnor, 57 män); 5. Jag har inte tillräckligt med kunskap om fördelar/nackdelar: n=131 (73 kvinnor, 58 män)
12
Totalt 16 respondenter, 9 kvinnor och 7 män, rapporterade en neutral eller positiv inställning till doping. 16% av kvinnorna som tränar för att bli bättre inom sin idrott eller som elitsatsar och 8% av kvinnorna som tränar för att hålla igång/må bra/socialisera var neutralt eller positivt inställda till doping (p=0,3). 10% av männen som tränar för att bli bättre inom sin idrott eller som elitsatsar och 16% av männen som tränar för att hålla igång/må bra/socialisera var neutralt eller positivt inställda till doping (p=0,5). P-värdena ovan avser skillnader utifrån primärt träningssyfte hos kvinnor respektive män.
Sambandet mellan attityder till ergogena kosttillskott och doping
16% av kvinnorna som var neutralt eller positivt inställda till ergogena kosttillskott och 0% av kvinnorna som var negativt inställda till ergogena kosttillskott var neutralt eller positivt inställda till doping (p=0,05) (figur 7). 15% av männen som var neutralt eller positivt inställda till ergogena kosttillskott och 0% av männen som var negativt inställda till ergogena
kosttillskott var neutralt eller positivt inställda till doping (p=0,15). P-värdena ovan avser skillnad utifrån generell åsikt om ergogena kosttillskott hos kvinnor respektive män.
20% av kvinnorna som regelbundet intog någon form av ergogena kosttillskott och 11% av kvinnorna som inte regelbundet intog någon form av ergogena kosttillskott var neutralt eller positivt inställda till doping (p=0,6) (figur 8). 23% av männen som regelbundet intog någon form av ergogena kosttillskott var neutralt eller positivt inställda till doping, medan 3% av männen som inte intog ergogena kosttillskott var neutralt eller positivt inställda till doping (p <0,05). P-värdena ovan avser skillnad utifrån generell åsikt om ergogena kosttillskott hos kvinnor respektive män. 16% 15% 0% 0% 0% 5% 10% 15% 20% Kvinnor Män
Jag har ingen åsikt/jag är positiv till ergogena kosttillskott Jag är negativ till ergogena kosttillskott
Figur 7. Andelen som var neutralt eller positivt inställda till doping inom en grupp baserad på deras generella
13 20% 23% 11% 3% 0% 5% 10% 15% 20% 25% Kvinnor Män
Jag tar regelbundet någon form av ergogena kosttillskott Jag tar inte någon form av ergogena kosttillskott
Figur 8. Andelen som var neutralt eller positivt inställda till doping inom en grupp baserad på deras
14
Diskussion och slutsats
Användningen av ergogena kosttillskott har blivit allt vanligare inom alla typer av träning och tävling vilket kan vara problematiskt då ergogena kosttillskott bland annat har visat sig utgöra en inkörsport till doping [2,9–12,33]. Syftet med den aktuella studien var att undersöka om det fanns något samband mellan positiva attityder till och användning av ergogena
kosttillskott och positiva attityder till doping hos föreningsidrottande ungdomar i Örebro. Huvudfynden i denna studie är:
• Att män i högre utsträckning än kvinnor konsumerade ergogena kosttillskott
• Att kvinnor i högre utsträckning än män valde bort ergogena kosttillskott eftersom de ansåg sig ha otillräckligt med information om fördelar/nackdelar
• Att män som regelbundet intog någon form av ergogena kosttillskott hade en mer neutral eller positiv inställning till dopingpreparat än män som inte regelbundet intog någon form av ergogena kosttillskott
• Att kvinnor som var neutralt eller positivt inställda till ergogena kosttillskott i högre utsträckning var neutralt eller positivt inställda till doping än kvinnor som var negativt inställda till ergogena kosttillskott
Resultatdiskussion
Attityder till och användning av ergogena kosttillskott
Att män rapporterade en betydligt högre användning av ergogena kosttillskott än kvinnor stämmer överens med tidigare studier [10,11,13,30–32]. Mäns högre användning av ergogena kosttillskott och att majoriteten av männen visade sig ha en neutral eller positiv inställning till ergogena kosttillskott bekräftar tidigare studier som visar att det finns en positiv koppling mellan attityder till och användning av ergogena kosttillskott [5]. Anledningen till mäns större användning av ergogena kosttillskott skulle kunna bero på samhällsidealet där män
uppmuntras att vara muskulösa och kvinnor smala och män därför i högre utsträckning tar ergogena, muskeluppbyggande tillskott, såsom kreatin. I en studie på kroppsbyggare
rapporterade män oftare användning av ergogena kosttillskott för att bygga muskelmassa och kvinnor för att bränna fett [38]. Tidigare studier på unga idrottare visar att män i högre grad använder kosttillskott för att öka prestationen och bygga muskelmassa och därmed har en större användning av ergogena kosttillskott, medan kvinnor använder kosttillskott för att förbättra hälsan och därmed i större utsträckning använder sig av andra typer av kosttillskott såsom vitamin-/mineraltillskott [39].
15
Den generella inställningen till ergogena kosttillskott hos både män och kvinnor var positiv eller neutral och majoriteten av båda könen instämde med att ergogena kosttillskott hjälper till att förändra kroppen och bygga muskler. Merparten av männen, i större utsträckning än kvinnorna, instämde med att användning av ergogena kosttillskott leder till bättre
träningsprestation. Däremot var det endast en minoritet av båda könen som instämde med att ergogena kosttillskott ger bättre hälsa, minskar risken för skador/sjukdom eller bränner fett. Dessa uppfattningar om ergogena kosttillskott hos män och kvinnor kan förklara den högre användningen hos män och bekräfta de tidigare studierna om mäns och kvinnors anledningar till intag av kosttillskott.
73% av kvinnorna som inte använde ergogena kosttillskott rapporterade att de har för lite kunskap om dessa som anledning, att jämföra med att endast 40% av männen som inte använde ergogena kosttillskott svarade likadant. Detta är ett intressant fynd som också skulle kunna förklara att kvinnor i lägre utsträckning än män använde sig av ergogena kosttillskott. Det vore intressant att fortsätta undersöka hur män och kvinnor inhämtar kunskap om kosttillskott och hur detta påverkar deras attityder till kosttillskott.
Anledningen till att de flesta väljer bort ergogena kosttillskott var hos båda könen för att de inte ansåg sig behöva det, men cirka 40% svarade att de väljer bort det för att de är rädda för misstagsdoping. Detta visar att det till viss grad finns kunskap om att ergogena kosttillskott kan innehålla dopingsubstanser, men att det behöver informeras om i högre utsträckning. Studien fann inga signifikanta skillnader i attityder till och användning av ergogena kosttillskott respektive attityder till doping utifrån primärt träningssyfte. En tidigare studie visade att elitidrottare i större utsträckning använder sig av kosttillskott än icke-elitidrottare [40]. För att urskilja eventuella skillnader i attityder och användning i denna studie hade ett större svarsunderlag troligen krävts.
Attityder till doping
88% av respondenterna rapporterade en negativ inställning till doping, vilket skiljer sig från tidigare forskning som visar att män generellt är mer positivt inställda till doping än kvinnor [9–11,13]. Den allmänna attityden till doping var, precis som till ergogena kosttillskott, att doping förbättrar träningsprestationen, leder till en förändring på kroppen och hjälper till att bygga muskler, men att det inte leder till bättre hälsa eller minskar risken för skada/sjukdom.
16
Finns det något samband mellan attityder till ergogena kosttillskott och doping?
Medan 88% av respondenterna var negativt inställda till doping var endast 21% av männen och 27% av kvinnorna negativt inställda till ergogena kosttillskott. Detta speglar antagligen vetskapen om att doping är farligt och förbjudet, vilket också bekräftas av att 90% angav förbudet mot användning av dopingpreparat som anledning till att inte använda dessa. Ergogena kosttillskott och dess effekter/bieffekter är däremot mindre välkända.
Det visade sig finnas ett positivt samband mellan attityder och användning av ergogena kosttillskott och attityder till doping hos både kvinnor och män. Kvinnor som hade en positiv eller neutral inställning till ergogena kosttillskott hade även en mer positiv eller neutral inställning till doping än de kvinnor som hade en negativ attityd till ergogena kosttillskott. Män som regelbundet använde någon form av ergogena kosttillskott var i högre utsträckning neutralt eller positivt inställda till doping än män som inte använde ergogena kosttillskott. Dessa samband mellan attityder till och användning av ergogena kosttillskott och attityder till doping är i enlighet med tidigare studier inom området [2,9–13].
Metoddiskussion
En kvantitativ enkätstudie valdes då studien vill undersöka den generella attityden till kosttillskott och doping hos föreningsidrottande ungdomar på en gruppnivå och inte
undersöka enskilda individers attityder. En webbaserad enkät är relativt enkel att göra och att distribuera ut till många föreningar på kort tid. Enkäten bekräftades fungera av experter inom kosttillskott samt genom en pilotstudie på ungdomar. Relativt många svar tillhandahölls. De föreningar som fick ta del av enkäten var inom sporterna gymnastik, tennis, innebandy, friidrott, boxning, fotboll, ishockey, handboll, bandy och badminton. Föreningar inom skridskor och simning kontaktades men svarade inte.
Styrkor
Styrkor med denna studie är att den gav en översiktsbild över ungdomars attityder till och användning av ergogena kosttillskott och attityder till doping inom flera olika
föreningsidrotter i Örebro.
Svagheter
Från början var tanken att åka ut till föreningar och informera om enkäten muntligt och vara med under tiden som deltagarna svarade på enkäten i sina mobiltelefoner. De flesta större föreningarna ville dock ha enkäten som länk och skicka ut den själva och det visade sig vara för tidskrävande att åka ut till alla föreningar och få ihop 100-200 svar. Fördelen med att åka
17
ut till föreningar hade varit att deltagarna kunde ställa frågor under tiden de svarade, vilket skulle minska risken att deltagarna missförstod frågorna, att fler troligen hade svarat, ledande till ett mindre bortfall, samt att jag hade haft bättre koll på vilka föreningar och sporter som deltog i enkäten och hur stort bortfallet var.
Bortfallet är dels de föreningar som inte svarade på mailen som skickades ut, dels de idrottare som uppmärksammades på enkäten men valde att inte svara på den samt de eventuella
respondenter som inte svarade på frågor som var riktade till dem. Felaktiga svar kan också ha anhållits om en respondent svarade på en fråga som inte var riktad till denna, exempelvis frågorna riktade till dem som inte använder ergogena kosttillskott.
För att få en tydligare bild av vilka sporter som denna studie är applicerbar på och för att få en bild av huruvida attityder och användning skiljer sig mellan olika sporter borde enkäten ha innehållit en fråga om vilken sport respondenten tränar. Det hade också varit intressant att veta av vilka anledningar respondenterna konsumerade kosttillskott, detta kunde ha klargjort varför attityderna till och användningen av kosttillskott såg annorlunda ut hos män och kvinnor. Definitionen av androgena steroider i enkäten kunde ha förtydligats med en kort förklaring av deras effekter och beredningsform och fler vanligt förekommande
dopingpreparat kunde ha namngivits.
Eftersom den stora majoriteten av respondenterna uppgav sig ha en negativ attityd till doping blev underlaget litet för att jämföra och se samband mellan positiva attityder till doping och olika variabler såsom kön, primärt träningssyfte och attityder till ergogena kosttillskott. Detta kan ha påverkat chansen att hitta signifikanta skillnader. P-värdena för de flesta av resultaten i studien visade att skillnaderna inte var signifikanta, trots att svarsalternativ till en del frågor lades ihop i syfte att öka signifikansen. Anledningen till detta är troligen att denna typ av studie hade krävt ett större svarsunderlag.
Att svarsalternativen “jag är positiv” och “jag har ingen åsikt” lades ihop gav en bild av andelen som var negativa, men berättar inte hur många som faktiskt var positiva, vilket också är en svaghet.
Slutsats
Att det visade sig finnas ett samband mellan positiva attityder till och användning av ergogena kosttillskott och positiva attityder till doping bekräftar vikten av att informera om effekter och risker med både ergogena kosttillskott och doping för att förhindra att ergogena kosttillskott missbrukas eller blir en inkörsport till framtida dopinganvändande. Denna studie på
18
föreningsidrottande ungdomar bekräftar att ergogena kosttillskott används redan i unga åldrar och på flera olika nivåer av träning och eftersom en stor del av befolkningen någon gång i livet engagerar sig i föreningsidrott är detta ett viktigt forum för framtida interventioner.
19
Referenser
1. Definitioner av begreppet kosttillskott [Internet]. [citerad 2019 apr 15]; Available from: https://www.rf.se/Antidoping/Kosttillskott/Definitionavkosttillskott
2. Barkoukis V, Lazuras L, Lucidi F, Tsorbatzoudis H. Nutritional supplement and doping use in sport: Possible underlying social cognitive processes. Scand J Med Sci Sports 2015; 25:e582-588.
3. Petróczi A, Naughton DP, Mazanov J, Holloway A, Bingham J. Performance enhancement with supplements: incongruence between rationale and practice. J Int Soc Sports Nutr 2007; 4:19. 4. Petróczi A, Naughton DP, Pearce G, Bailey R, Bloodworth A, McNamee M. Nutritional
supplement use by elite young UK athletes: fallacies of advice regarding efficacy. J Int Soc Sports Nutr 2008; 5:22.
5. Dunn MS, Eddy JM, Wang MQ, Nagy S, Perko MA, Bartee RT. The influence of significant others on attitudes, subjective norms and intentions regarding dietary supplement use among adolescent athletes. Adolescence 2001; 36:583–91.
6. de Hon O, Coumans B. The continuing story of nutritional supplements and doping infractions. Br J Sports Med 2007; 41:800–5.
7. Geyer H, Parr MK, Koehler K, Mareck U, Schänzer W, Thevis M. Nutritional supplements cross-contaminated and faked with doping substances. J Mass Spectrom JMS 2008; 43:892–902. 8. Kosttillskott och doping [Internet]. [citerad 2019 apr 15]; Available from:
https://www.rf.se/Antidoping/fragorochsvar/Kosttillskottochdoping
9. Papadopoulos FC, Skalkidis I, Parkkari J, Petridou E, ”Sports Injuries” European Union Group. Doping use among tertiary education students in six developed countries. Eur J Epidemiol 2006; 21:307–13.
10. Backhouse SH, Whitaker L, Petróczi A. Gateway to doping? Supplement use in the context of preferred competitive situations, doping attitude, beliefs, and norms. Scand J Med Sci Sports 2013; 23:244–52.
11. Dodge TL, Jaccard JJ. The effect of high school sports participation on the use of performance-enhancing substances in young adulthood. J Adolesc Health Off Publ Soc Adolesc Med 2006; 39:367–73.
12. Dunn M, Mazanov J, Sitharthan G. Predicting future anabolic-androgenic steroid use intentions with current substance use: findings from an internet-based survey. Clin J Sport Med Off J Can Acad Sport Med 2009; 19:222–7.
13. Hoffman JR, Faigenbaum AD, Ratamess NA, Ross R, Kang J, Tenenbaum G. Nutritional supplementation and anabolic steroid use in adolescents. Med Sci Sports Exerc 2008; 40:15–24. 14. Ntoumanis N, Ng JYY, Barkoukis V, Backhouse S. Personal and psychosocial predictors of
doping use in physical activity settings: a meta-analysis. Sports Med Auckl NZ 2014; 44:1603– 24.
15. Millman RB, Ross EJ. Steroid and nutritional supplement use in professional athletes. Am J Addict 2003; 12:S48–54.
20 16. Medraś M, Jóźków P. [Use of testosterone and anabolic androgenic steroids in sport].
Endokrynol Pol 2009; 60:204–9.
17. Calfee R, Fadale P. Popular ergogenic drugs and supplements in young athletes. Pediatrics 2006; 117:e577-589.
18. Pärssinen M, Kujala U, Vartiainen E, Sarna S, Seppälä T. Increased premature mortality of competitive powerlifters suspected to have used anabolic agents. Int J Sports Med 2000; 21:225– 7.
19. Maughan RJ. Nutritional ergogenic aids and exercise performance. Nutr Res Rev 1999; 12:255– 80.
20. Derave W, Everaert I, Beeckman S, Baguet A. Muscle carnosine metabolism and beta-alanine supplementation in relation to exercise and training. Sports Med Auckl NZ 2010; 40:247–63. 21. Trexler ET, Smith-Ryan AE, Stout JR, Hoffman JR, Wilborn CD, Sale C, m.fl. International
society of sports nutrition position stand: Beta-Alanine. J Int Soc Sports Nutr [Internet] 2015 [citerad 2019 apr 17]; 12. Available from:
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4501114/
22. Sureda A, Pons A. Arginine and citrulline supplementation in sports and exercise: ergogenic nutrients? Med Sport Sci 2012; 59:18–28.
23. Chappell AJ, Allwood DM, Johns R, Brown S, Sultana K, Anand A, m.fl. Citrulline malate supplementation does not improve German Volume Training performance or reduce muscle soreness in moderately trained males and females. J Int Soc Sports Nutr 2018; 15:42. 24. Allerton TD, Proctor DN, Stephens JM, Dugas TR, Spielmann G, Irving BA. l-Citrulline
Supplementation: Impact on Cardiometabolic Health. Nutrients [Internet] 2018 [citerad 2019 apr 17]; 10. Available from: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6073798/
25. Creado S, Reardon C. The sports psychiatrist and performance-enhancing drugs. Int Rev Psychiatry Abingdon Engl 2016; 28:564–71.
26. Salinero JJ, Lara B, Abian-Vicen J, Gonzalez-Millán C, Areces F, Gallo-Salazar C, m.fl. The use of energy drinks in sport: perceived ergogenicity and side effects in male and female athletes. Br J Nutr 2014; 112:1494–502.
27. Jagim AR, Jones MT, Wright GA, St Antoine C, Kovacs A, Oliver JM. The acute effects of multi-ingredient pre-workout ingestion on strength performance, lower body power, and anaerobic capacity. J Int Soc Sports Nutr 2016; 13:11.
28. Martinez N, Campbell B, Franek M, Buchanan L, Colquhoun R. The effect of acute pre-workout supplementation on power and strength performance. J Int Soc Sports Nutr 2016; 13:29.
29. Almaiman AA. Effect of testosterone boosters on body functions: Case report. Int J Health Sci 2018; 12:86–90.
30. Bloodworth AJ, Petróczi A, Bailey R, Pearce G, McNamee MJ. Doping and supplementation: the attitudes of talented young athletes. Scand J Med Sci Sports 2012; 22:293–301.
31. Stephens MB, Olsen C. Ergogenic supplements and health risk behaviors. J Fam Pract 2001; 50:696–9.
21 32. Mazanov J, Petróczi A, Bingham J, Holloway A. Towards an empirical model of performance
enhancing supplement use: a pilot study among high performance UK athletes. J Sci Med Sport 2008; 11:185–90.
33. Lippi G, Franchini M, Guidi GC. Doping in competition or doping in sport? Br Med Bull 2008; 86:95–107.
34. RF och idrottsrörelsen [Internet]. [citerad 2019 apr 17]; Available from: https://www.rf.se/Undermeny/RFochsvenskidrott
35. Johansson M. Hur fysiskt aktiva personer värderar och inhämtar information om ergogena kosttillskott [Internet]. 2017 [citerad 2019 apr 26]. Available from:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-136873
36. Johansson K, Müller S. Bakomliggande orsaker till användandet av kosttillskott : En enkätstudie om användning och attityder till kosttillskott [Internet]. 2012 [citerad 2019 apr 26]. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-59429
37. Hyytiäinen M, Joković T. Idrottare och kosttillskott - Om användning av och attityder till kosttillskott. 2011 [citerad 2019 apr 26]; Available from:
https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/24487
38. Brill JB, Keane MW. Supplementation patterns of competitive male and female bodybuilders. Int J Sport Nutr 1994; 4:398–412.
39. McDowall JA. Supplement use by Young Athletes. J Sports Sci Med 2007; 6:337–42.
40. Knapik JJ, Steelman RA, Hoedebecke SS, Austin KG, Farina EK, Lieberman HR. Prevalence of Dietary Supplement Use by Athletes: Systematic Review and Meta-Analysis. Sports Med Auckl Nz 2016; 46:103–23.
22
Bilaga 1
ENKÄT
Hej!
Vi är två läkarstudenter som skriver våra C-uppsatser vid Örebro Universitet.
Du tillfrågas härmed om deltagande i vår pilotstudie som med hjälp av denna enkät vill undersöka ungdomars attityder till kosttillskott och doping. I nuläget saknas studier på området riktade mot ungdomar inom föreningsidrotten.
Ansvarig för projektet och enkäten är Susanna Geidne, Docent i Folkhälsovetenskap och universitetslektor i Idrott. Insamling och bearbetning av data kommer att utföras av Amanda Norell och Fredrika Wernerson, läkarstudenter vid Örebro Universitet, i samråd med
projektansvarig.
Ditt deltagande i enkäten är frivilligt och helt anonymt (utan kodnummer). Resultaten kommer att redovisas på gruppnivå.
Med vänliga hälsningar,
Amanda Norell & Fredrika Wernerson
Vår definition av ergogena kosttillskott
Koffein
- i form av tabletter/kapslar som tas för att öka vakenhet och prestation, ex. koffeintabletter
Kreatin
- i pulverform eller kapslar som tas i syfte att öka muskelvolym, muskelstyrka och prestation, ex. kreatinmonohydrat
PWO-produkter
- en sammansättning av flera olika ämnen som antingen var för sig eller tillsammans syftar till att öka vakenhet och prestation, ex. The Butcher, Aldrig Vila, PWO rush,
Jacked pump’d m.fl.
23
- färdiga drycker som tas i syfte att öka vakenhet och prestation, ex. NOCCO, Celsius,
Redbull, Monster
Testosteronhöjare
- i form av kapslar/tabletter som anges kunna öka mängden testosteron i kroppen och därmed öka muskelvolym, styrka och prestation, ex. Testo 4-HD, ZMA
Beta-alanin
- i pulverform eller kapslar för att höja mjölksyretröskeln, ex. Beta-Alanine Citrullin-malat
- i pulverform för att höja prestationsförmågan, ex. Citrulline Malate
Vår definition av dopingpreparat Anabola steroider Andra dopingpreparat Bakgrundsfrågor Ålder o Under 15 år o 15-25 år o 25 år eller äldre Kön o Kvinna o Man
o Definierar mig varken som man eller kvinna Hur många dagar i veckan tränar du?
o 0-1 o 2-3
o 4 eller fler
Vilket är det främsta skälet till att du tränar?
24
o För att det är socialt o För att må bra
o För att bli bättre inom min idrott o Jag elitsatsar
o Av utseendeskäl
Frågor om kosttillskott
Vad har du för generell åsikt om ergogena kosttillskott?
o Jag är positiv o Jag har ingen åsikt o Jag är negativ
Tar du regelbundet någon form av ergogena kosttillskott?
o Nej, har aldrig testat
o Nej, har bara testat enstaka gång(er) o Ja, varje vecka
o Ja, varje dag
Om du tar ergogena kosttillskott, vilka av följande har påverkat dig mest att börja? (välj max 3 alternativ)
o Tränare eller ledare o Butik
o Media, reklam, tidningar, webb o Gym
o Forum på nätet o Förälder o Kompis o Annan källa
Här följer några påståenden om ergogena kosttillskott. Håller du med om dessa? (svara oavsett om du använder ergogena kosttillskott eller ej)
Jag tror att kosttillskott leder till bättre träningsprestation
o Ja o Nej
25
Jag tror att kosttillskott leder till en förändring på/i kroppen
o Ja o Nej
Jag tror att kosttillskott leder till bättre hälsa
o Ja o Nej
Jag tror att kosttillskott hjälper mig att bränna fett
o Ja o Nej
Jag tror att kosttillskott hjälper mig att bygga muskler
o Ja o Nej
Jag tror att kosttillskott hjälper mig att öka min uthållighet
o Ja o Nej
Jag tror att kosttillskott hjälper mig att öka i snabbhet/explosivitet
o Ja o Nej
Jag tror att kosttillskott hjälper mig att minska trötthet
o Ja o Nej
Jag tror att kosttillskott påskyndar återhämtning efter träning/match
o Ja o Nej
Jag tror att kosttillskott minskar risken för skador/sjukdom
o Ja o Nej
26
Om du inte tar ergogena kosttillskott, stämmer dessa påståenden in på dig?
Jag har inte tillräckligt med kunskap om fördelar/nackdelar
o Stämmer o Stämmer inte
Jag får i mig tillräckligt med energi och näring genom vanlig kost
o Stämmer o Stämmer inte
Jag tycker att det för dyrt med kosttillskott
o Stämmer o Stämmer inte
Jag tror inte att det har någon effekt på min träning
o Stämmer o Stämmer inte Jag är rädd för misstagsdoping o Stämmer o Stämmer inte Frågor om doping
Vad har du för generell åsikt om doping?
o Jag är positiv o Jag har ingen åsikt o Jag är negativ
Här följer några påståenden om doping, håller du med om dessa? (svara oavsett om du använder dopingpreparat eller ej)
Jag tror att doping leder till bättre träningsprestation
o Ja o Nej
27
o Ja o Nej
Jag tror att doping leder till bättre hälsa
o Ja o Nej
Jag tror att doping hjälper mig att bränna fett
o Ja o Nej
Jag tror att doping hjälper mig att bygga muskler
o Ja o Nej
Jag tror att doping hjälper mig att öka min uthållighet
o Ja o Nej
Jag tror att doping hjälper mig att öka i snabbhet/explosivitet
o Ja o Nej
Jag tror att doping hjälper mig att minska trötthet
o Ja o Nej
Jag tror att doping påskyndar återhämtning efter träning/match
o Ja o Nej
Jag tror att doping minskar risken för skador/sjukdom
o Ja o Nej
28
Jag har inte tillräckligt med kunskap om fördelar/nackdelar
o Stämmer o Stämmer inte
Jag får i mig tillräckligt med energi och näring genom vanlig kost
o Stämmer o Stämmer inte
Jag tycker att det för dyrt med dopingpreparat
o Stämmer o Stämmer inte
Jag tror inte att det har någon effekt på min träning
o Stämmer o Stämmer inte
Jag använder inte dopingpreparat eftersom det är förbjudet
o Stämmer o Stämmer inte
Vad påverkar din träning?
Vilken betydelse anser du att mat och dryck har för din träning?
o 1 – ingen betydelse o 2
o 3 o 4
o 5 – mycket stor betydelse
Vilken betydelse anser du att vila har för din träning?
o 1 – ingen betydelse o 2
o 3 o 4
29
Vilken betydelse anser du att kosttillskott har för din träning?
o 1 – ingen betydelse o 2
o 3 o 4
o 5 – mycket stor betydelse
Vilken betydelse anser du att dopingpreparat har för din träning?
o 1 – ingen betydelse o 2
o 3 o 4
