Department of Science and Technology Institutionen för teknik och naturvetenskap
Anti-estetik inom grafisk
design
Petra Jägerholm
Lovisa Rönngren
Anti-estetik inom grafisk
design
Examensarbete utfört i Grafisk design och kommunikation
vid Tekniska högskolan vid
Linköpings universitet
Petra Jägerholm
Lovisa Rönngren
Handledare Gary Svensson
Examinator Jonas Löwgren
ordinära omständigheter uppstår.
Tillgång till dokumentet innebär tillstånd för var och en att läsa, ladda ner,
skriva ut enstaka kopior för enskilt bruk och att använda det oförändrat för
ickekommersiell forskning och för undervisning. Överföring av upphovsrätten
vid en senare tidpunkt kan inte upphäva detta tillstånd. All annan användning av
dokumentet kräver upphovsmannens medgivande. För att garantera äktheten,
säkerheten och tillgängligheten finns det lösningar av teknisk och administrativ
art.
Upphovsmannens ideella rätt innefattar rätt att bli nämnd som upphovsman i
den omfattning som god sed kräver vid användning av dokumentet på ovan
beskrivna sätt samt skydd mot att dokumentet ändras eller presenteras i sådan
form eller i sådant sammanhang som är kränkande för upphovsmannens litterära
eller konstnärliga anseende eller egenart.
För ytterligare information om Linköping University Electronic Press se
förlagets hemsida
http://www.ep.liu.se/
Copyright
The publishers will keep this document online on the Internet - or its possible
replacement - for a considerable time from the date of publication barring
exceptional circumstances.
The online availability of the document implies a permanent permission for
anyone to read, to download, to print out single copies for your own use and to
use it unchanged for any non-commercial research and educational purpose.
Subsequent transfers of copyright cannot revoke this permission. All other uses
of the document are conditional on the consent of the copyright owner. The
publisher has taken technical and administrative measures to assure authenticity,
security and accessibility.
According to intellectual property law the author has the right to be
mentioned when his/her work is accessed as described above and to be protected
against infringement.
For additional information about the Linköping University Electronic Press
and its procedures for publication and for assurance of document integrity,
please refer to its WWW home page:
http://www.ep.liu.se/
Tillgång till dokumentet innebär tillstånd för var och en att läsa, ladda ner, skriva ut enstaka kopior för enskilt bruk och att använda det oförändrat för ickekommersiell forskning och för undervisning. Överföring av upphovsrätten vid en senare tidpunkt kan inte upphäva detta tillstånd. All annan användning av dokumentet kräver upphovsmannens medgivande. För att garantera äktheten, säkerheten och tillgängligheten finns det lösningar av teknisk och administrativ art. Upphovsmannens ideella rätt innefattar rätt att bli nämnd som upphovsman i den omfattning som god sed kräver vid användning av dokumentet på ovan beskrivna sätt samt skydd mot att dokumentet ändras eller presenteras i sådan form eller i sådant sammanhang som är kränkande för upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart. För ytterligare information om Linköping University Electronic Press se förlagets hemsida http://www.ep.liu.se/
Copyright
The publishers will keep this document online on the Internet or its possible replacement for a considerable time from the date of publication barring exceptional circumstances. The online availability of the document implies a permanent permission for anyone to read, to download, to print out single copies for your own use and to use it unchanged for any noncommercial research and educational purpose. Subsequent transfers of copyright cannot revoke this permission. All other uses of the document are conditional on the consent of the copyright owner. The publisher has taken technical and administrative measures to assure authenticity, security and accessibility. According to intellectual property law the author has the right to be mentioned when his/her work is accessed as described above and to be protected against infringement. For additional information about the Linköping University Electronic Press and its procedures for publication and for assurance of document integrity, please refer to its WWW home page: http://www.ep.liu.se/
Förord
Vi vill tacka Sepidar Hosseini och studenterna vi fått intervjua för denna studie. Vi vill tacka Bang för deras medverkan angående bilder som använts i denna studie. Vi vill även tacka vår handledare Gary Svensson för den hjälp vi har fått.
Sammanfattning
Syftet med denna studie är att diskutera och problematisera antiestetisk design och undersöka vilken funktion den har idag. Denna uppsats bygger på en bred bakgrund om fulhet och skönhet, om olika antiestetiska och kritiska rörelser genom historien och teorier så som kritisk design, normkritik och feminism. Information har insamlats genom en kritisk granskning av tre nummer av tidskriften Bang, analys av offentliga uttalanden om och av Bang och Bastion, samt intervjuer med formgivaren Sepidar Hosseini och tio designstudenter. Metoden kvalitativ ansats användes i studien och induktiv samt deduktiv analys av intervjuerna utfördes. I analysen undersöktes hur avvikande designelement kunde bidra till att kritisera normen med hjälp av etablerade teorier, uttalanden från Bastion och kommentarer från Hosseini och designstudenter. Resultatet av denna studie skall visa på ett alternativt perspektiv på design och diskutera vilken tillämpning den kan ha idag. Antiestetisk design kan anses ha funktionen att skapa rum för det som inte passar in i det rådande idealet och fungera som grogrund för vidare diskussion om samhällets normer.
Nyckelord: antiestetik, normkritisk design, fulhet, Bang, grafisk design
Abstract
The purpose of this study is to discuss and problematize antiaesthetic design and to inquire into which function it has today. This study has been built upon a broad background regarding beauty and ugliness, about different antiaesthetic and critical movements throughout history and theories such as critical design, norm criticism and feminism. The information was gathered through a critical review of three issues from the magazine Bang, through analysis of public statements of Bang and Bastion and interviews with the designer Sepidar Hosseini and ten designstudents. A qualitative approach was used and an inductive and deductive analysis of the interviews were implemented. The purpose of the analysis was to investigate how differing elements in design could contribute to critisizing the norm with the aid of established theory, statements from Bastion and comments from Hosseini and design students. The result from this study shows an alternative perspective on design and discusses which applications it could have today. Antiaesthetic design today functions in a way that creates space for that which does not fit the current ideal, and could work as a hotbed to further discussion about society’s norms.
Innehållsförteckning
Upphovsrätt Copyright Förord Sammanfattning Abstract 1.Inledning………....5 1.1 Bakgrund………..5 1.1.2 Bang, Bastion & Sepidar Hosseini………....8 1.3 Syfte………...8 1.3.1 Delfrågor………..8 1.4 Avgränsningar………....9 2. Teoretiskt ramverk………..10 2.1 Fulhet och feminism………...10 2.2 Dikotomier……….10 2.3 Normkritik i samhället………..11 2.4 Kritisk design………...11 2.5 Semiotik………....12 2.6 Färg………..12 2.7 Modernismen och designarvet………..13 2.8 Designprinciper………....14 2.8.1 Form följer funktion………....14 2.8.2 Symmetri och asymmetri………...14 2.8.3 Hierarki………...15 2.8.4 Rytm………..……..15 2.8.5 Grids……….……..15 2.8.6 Typografi………...……..16 2.8.7 Horror vacui………....16 2.8.8 Tidsskriftsdesignprinciper………...16 3. Metod………....18 3.1 Förstudie………...18 3.2 Tidskriften Bang………...19 3.3 Uttalanden om och av Bang och Bastion Agency………....19 3.4 Intervjuer med designstudenter och Sepidar Hosseini……….19 3.5 Analysprocess………...20 3.6 Metodkritik………...20 3.6.1 Validitet………...21 3.6.2 Reliabilitet………..……....214. Granskning av antiestetik och normkritik inom design idag………...22 4.1. Kritiskt designtänkande……….22 4.2. Omslag………..24 4.3 Layout………...27 4.4 Typografiskt uttryck………..…….31 4.5 Färganvändning………..33 4.6 Bildanvändning och ornament……….……...35 5. Resultat………...37 5.1 Slutsatser………..37 5.2 Diskussion………....38 5.3 Förslag till vidare studier………..39 Referenser………....40 Figurförteckning Bilderna i Figur 1 är hämtade från Bangs hemsida Bilderna i Figur 27 av Bangs layout är inscannade av författarna Bilderna i figur 3 (sett från vänster till höger) Bilderna i figur 4 (sett från vänster till höger) Bilderna i figur 5 (sett från vänster till höger) Bilderna i figur 6 (sett från vänster till höger) Bilderna i figur 7 (sett från vänster till höger) Bilagor Bilaga 1. Intervjuguide, designstudenter Bilaga 2. Intervjuguide, Sepidar Hosseini
1.Inledning
För att skapa en bredare förståelse för vad som kan ses som fulhet och skönhet, för att diskutera ursprung till rådande designtradition och antiestetisk design samt placera studien i ett passande sammanhang diskuteras olika perspektiv angående ämnet nedan.
1.1 Bakgrund
Författaren Umberto Eco skriver i On Beauty: A history of a western idea (2004) att det vackra ses ofta ha ett samband med godhet. Det vackra, sköna eller det goda ses också som det som anpassar sig till det rådande idealet. Vi tolkar objekt som är välproportionerade i behagliga färger eller ljus som vackra. Det är alltså ordning som gör skönhetens existens möjlig (Eco, 2004). Filosofen Immanuel Kant menade att målet med konst är skönhet. Organismer och former, alltså naturen, är Guds konst och därför måste det vara vackert. Kant utgick ifrån teologiska ramverk när han förklarade skönhet och vävde samtidigt in ett komplext filosofiskt system för att skapa förståelse för fenomenet. Han menade att “naturlig skönhet” är formens syfte (Dickie, 1997). Fri skönhet kan ses som att vara en soluppgång; medan betingad skönhet är en konstruktion av samhällets normer. Tolkningen av skillnaden mellan fri och betingad skönhet enligt Kant är att fri skönhet är just det i den bemärkelse av att vara den primära betydelsen, medan betingad skönhet endast är en sekundär form av skönhet. Kant skulle alltså ha menat, enligt denna tolkning, att ett föremål har betingad skönhet i proportion till hur väl det uppfyller perfektionsnormer för föremål av den typen. Det vill säga att den fria skönheten är vacker i sig, medan den betingade skönheten finns hos det som är vackert i sitt slag, alltså det som uppvisar en hög grad av perfektion för den aktuella kategorin. (Dickie, 1997)
Smak ändras under tid, menar Umberto Eco i sin bok Om fulhet (2007). Begreppen vacker och ful varierar alltefter historiska epoker eller kulturer, men viktigt att tänka på är att oftast har omdömen som vacker och ful inte baserats på estetiska kriterier utan på politiska och sociala sådana. (Eco, 2007)
Skönhet är något som ständigt och jämt skildrats i både konst och litteratur genom historien, men gäller samma sak för fulhet? Oftast är definitionen av fulhet endast satt i relation till skönhet; att fulhet är motsatsen till det vackra. Fulhetens historia har emellertid en del gemensamt med skönhetens, då de samtida konstnärerna var de som bestämde smaken och att man utefter deras målningar kunnat få ett hum om hur skönhet och fulhet framställdes under en viss epok. I historien har dock fulhet endast dokumenterats genom de visuella eller verbala framställningarna av ting och personer som på något vis betraktats som “fula”. Ännu en förbehållenhet till att förstå fulheten och skönhetens historia är att vi måste begränsa oss till den västerländska kulturens vittnesmål och uppfattning av dessa värden. (Eco, 2007)
Enligt Marx kan man kompensera för sin kropps fulhet med pengars egenskaper. Om man utsträcker dessa funderingar från pengar till makt, kan man se i historien hur monarker har framställts och som hovmålare säkerligen inte målade upp för att de ansåg monarkerna som vackra, utan för att deras absoluta makt gav dem så stark karisma att undersåtarna betraktade dem med stor beundran. Att säga att vackert och fult är tids och kulturbundet betyder å andra sidan inte att man i alla tider försökt se dessa begrepp utifrån en fast modell. Nietzsche argumenterade för fulhetens sanna essens i
Afgudaskymning, som nämns av Eco. Nietzsche menade att det fula uppfattas som ett tecken på degeneration, det vill säga en antydan om ålder och utmattning, och via detta lukten, färgen och formen hos upplösningen eller förruttnelsen. Det fulaste människan kan tänka sig utan ringaste tvivel, enligt Nietzsche, är sin egen arts nedgång. (Eco, 2007)
Perspektiv om antiestetik kan ses i olika konstkulturella rörelser som har reagerat på problem eller normer inom samhälle, konst och design. Antiestetik uppkom då människor började förkasta skönhet som främsta ambition inom konsten, och de menade att skönhet var en distraktion från sanningen (Truitt, 2016). Konstnärer inom rörelsen hävdar att konst inte behöver vara visuellt tilltalande för att vara värdefullt eller uppskattat överhuvudtaget. Antiestetik i sin historiska bemärkelse var inte definierat av deras sätt att porträttera ett visst problem, utan snarare hur de specifikt kritiserade tanken om att man skall sträva efter skönhet. (Truitt, 2016)
Antiestetik kan sägas ha grundats kring 1850, då realism tog fart tillsammans med konstnärer som revolterade mot konventionella former (Finocchio, 2004). Realism förkastade idén om att konst borde föreställa skönheten i livet och i det nästa. JeanFrancois Millet var en av frontmännen under realismen, och han målade upp en bild av en fattig värld med en arbetarklass med dämpade kulörer som visade än mer på lantbrukarnas predikament. Millets subjekt i målningarna är allt annat än idealiserade. Realismen i och med Millets målningar, var början på den antiestetiska rörelsens framfart. (Truitt, 2016)
En annan inriktning att diskutera är Dada. Dietmar Elger nämner i boken Dadaism (2004) att dada var en provokativ litterär, musikalisk, social, politisk och antikonst rörelse. Rörelsen uppkom främst som en reaktion och protest på den rådande politiska situationen. Överraskningar, chock och skandal var något som dadaisterna gärna ville använda sig av och framhäva för att skapa en reaktion hos publiken. Utgångpunkten var kritik mot det som de ansåg vara sanslösa handlingar, så som kriget. Detta formade det visuella, som med flit skapades att för vara “meningslöst”, för att framhäva det meningslösa med rådande samhälleliga förhållanden. Ordet eller namnet “dada” speglar också på meningslösheten, då ordet kan ses som naivt barnspråk utan betydelse. Genom detta kunde dadaisterna uttrycka sin avsmak för samhälleliga konventioner och krigshetsen (Elger, 2004). Det mest kända exemplet av dada är Marcel Duchamps Fountain (1917) som är en vanlig pissoar. Konstverket förlöjligade seriositeten i modern konst och blev samtidigt en stor symbol för den antiestetiska rörelsen. Pissoaren symboliserade alla aspekter som estetik innebär balans, färg, fokus och komposition men som förkroppsligades i en mindre glamorös form (Truitt, 2016). Antiestetik gick från att ha varit en fråga om sanning hos realisterna, till att bli en fråga om ironi och förlöjligande hos dadaisterna (Truitt, 2016).
Vidare kan man ta upp postmodernism, som kan sägas vara en reaktion på modernism. Modernism kännetecknas av begränsade färger, geometri samt minimalism (Sparke, 2009). Susan Barnes nämner i boken An introduction to visual communication (2011) att dagens postmoderna designstil gör sig fri från riktlinjerna som härstammar från modernistisk design. Peter Bürger nämner också i boken The decline of modernism (1992) att det moderna har blivit tråkigt.
Postmodernism är dock ett svårdefinierat begrepp. Enligt Eleanor Heartney i boken Postmodernism (2001) kan det beskrivas bland annat som en “kris av kulturell auktoritet”. Med detta menas att ledande röster inom kultur står i förändring från det traditionella. Heartney (2001) beskriver också
antiestetik, genom vilken man kan få fram stridande ideologiska konstruktioner eller bryta dem. Heartney (2001) nämner också en annan viktig aspekt inom postmodernism som knyter till detta, som är det “Andra” eller “Other” på engelska. Det Andra existerar i relation till något. Feminism är till exempel en känd det Andra, och genom att uppmärksamma detta kan man skapa reaktion (Heartney, 2001). Simone de Beauvoir nämner också i sitt verk The Second Sex (1949) att kvinnor och det feminina ses som det Andra i västerländsk kultur.
I boken As long as it’s pink the sexual politics of taste (1995) beskriver Penny Sparke hur design och smak hör ihop med samhällsnormer. Genom olika objekt och uttryck kommuniceras komplicerade meddelanden om våra värderingar, övertygelser och identiteter. Stereotypisk ”feminin” smak, karaktäriserat av bland annat mjuka pastellfärger, dekorativa objekt, förgyllningar och glitter anses stå utanför den äkta estetiken i det västerländska samhället. Detta kan anses ha sin grund i viktoriansk tid, då dessa mjuka uttryck hittades i hemmet som var kvinnans område. Den dominerande maskulina kulturen såg detta som trivialt och den feminina kulturen marginaliserades. När massproduktionen kom igång var det män som designade inom en maskulin kulturram men det var främst kvinnor som var konsumenter. Design, styrt av män, tog över smak, som traditionellt var en egenskap som kvinnor skulle visa i hemmet bland annat. Produktion och konsumtion blev två olika sfärer som delades i manligt och kvinnligt. I en maskulin sfär och så inom modernismen definieras objekt ofta som verktyg och funktionen ses som den viktigaste egenskapen. Man bestämde att dekoration var överflödigt (Sparke, 1995). En känd gestalt inom denna nya inriktning var Walter Gropius, grundare av Bauhaus skolan, som förespråkade design som håller sig till simplicitet i både form och färg, framom romantisk glans och frivoliteter (Kristoffersson, 2003). Modernismen gjorde sig av med det traditionella feminina uttrycket och uppdelningen av god smak och dålig smak uppkom (Sparke, 1995).
Normen för god design har alltså traditionellt ansetts vara modernistisk, geometrisk och funktionalistisk formgivning. En reaktion till detta var den italienska gruppen Memphis, som kallade sig för en antidesignrörelse. Frontfigur och grundare till Memphis var Ettore Sottsass som var aktiv inom formgivning och arktitektur. Rörelsen producerade en variation av objekt från och med dess start 1981, och utmärkande inom deras produktion var deras användning av mönster, dekorationer, starka färger och objekt utan någon betydelsefull praktisk funktion. Memphis visuella uttryck kan ses som en protest mot rådande normer inom den periodens design. Designhistorikern Jonathan M. Woodham har nämnt att Memphis visuella uttryck har bidragit till att diskussioner som varit positiva för designvärlden uppkommit. Gruppen hade en anda av frigörelse. Memphis tog också ofta avstånd från ideologier, då de ansåg att det inte kan finnas ett enda rätta. (Kristoffersson, 2003)
Senare exempel på det som kan anses som “ful” eller antiestetisk design, är det välkända amerikanska rockmagasinet Ray Gun, som publicerades mellan perioden 1992 2000. David Carson var den ledande Art Directorn och experimenterade med abstrakt och kaotisk typografi som inte alltid var läsbart. (Design is History, u.å.)
1.1.2 Bang, Bastion & Sepidar Hosseini
Tidskriften Bang används i denna studie som exempel då Bang och dess formgivare Bastion har ett ifrågasättande och granskande förhållningssätt till nutida design. Tidningens redaktion använder sig av så kallad normkritisk design (Bang, 2016b), vilket betyder att de utmanar och formger tidningen på ett sätt som trotsar gamla konventioner.
Bang är en svensk feministisk kulturoch samhällstidskrift som utges fyra gånger per år (Bang, 2016a). Tidningen grundades 1991 av en grupp studenter från Stockholms universitet och har i nuläge en upplaga på 6000 och når ca 12000 läsare (Bang, 2016b). Bangs design var modernistisk och minimalistisk från 1990talet tills år 2012, då Bastion tog över formgivarrollen. De senaste fyra åren har Alexandra Falagara och Brita Lindvall Leitmann, som startade byrån Bastion samma år de började formge Bang, designat magasinet som ett experiment, där deras vision har varit att översätta normkritiskt tänkande till ett visuellt språk; alltså design i en normkritisk och feministisk anda. Kreatörerna skriver på sin hemsida att de är intresserade av arbeten som handlar om att göra skillnad och som vill ta kommunikationen ett steg längre (Bastion, 2016).
En annan nutida normkritisk designer är Sepidar Hosseini, som är en mångsidig formgivare som intervjuades via mail för denna studie. Hosseinis examensarbete behandlade svenskhet och osvenskhet i enlighet med Hosseinis erfarenheter och problematik kring detta. Hosseini uppger att hon bland annat försöker undvika reproducering av klychor och fördomar i sitt arbete, både estetiskt och representationsmässigt. (Golling, 2013)
1.3 Syfte
Syftet med denna studie är att diskutera och problematisera antiestetisk design och undersöka vilken funktion den har idag.
1.3.1 Delfrågor
● Vilka grafiska element används i den feministiska kulturtidskriften Bang och hur används de? ● Hur arbetar yrkesverksamma formgivare med normkritik? ● Hur upplevs Bangs design av designstudenter?
1.4 Avgränsningar
Tidsskriften Bang valdes ut som ickenormativ designreferens, eftersom denna tidskrifts grafiska uttryck är vad som kan anses en paradigm av dagens antiestetik i och med tidningens aktiva och ledande arbete inom svensk normkritisk design. Ej mer än tre nummer av Bang analyserades, då författarna ansåg att det uppkom en kvalitativ och kvantitativ mättnad i detta antal. Studien har begränsats till sin nuvarande omfattning på grund av ett begränsat tidsspann och resursfördelning. Studien är även begränsad till att undersöka ämnet i Sverige. Valet att analysera Bang i tryckt form fungerade som en avgränsning då en studie om både digitala plattformar och tryckt material hade varit för tidskrävande.
2. Teoretiskt ramverk
Relevanta teorier redogörs nedan för att senare användas som verktyg för analysen och diskussionen.
2.1 Fulhet och feminism
En inblick i tidigare fulhetsdiskurser är nödvändigt för att skapa en uppfattning om vad som diskuterats innan för att sedan koppla till studiens undersökning om antiestetik, och hur olika synsätt på fulhet kan korrelera till feminism.
Stephen Bayley skriver i Ugly The Aesthetics of Everything (2012) att fulhet är mer intressant är skönhet. Fulhet kan enligt Bayley (2012) också eventuellt ses som högklassigt då det konnoterar självsäkerhet i och med att man inte behöver tillfredställa någon annan. Han nämner också att fulhet kan ses som överlägset i och med att det varar längre än skönhet. Fulhet kan också vara en nödvändig kontrast som stimulerar en större uppskattning för skönhet. I artikeln What is ugly? av Steven Heller (2013) i The Atlantic säger Bayley bla. att man kan säga att det är skönhet som är förvirrande, inte fulhet. Skönhet kan vara outhärdligt på grund av att det anspelar på existensens tragiska meningslöshet och skörhet. Samtidigt kan fulhet anses vara överordnad skönhet därför att det består längre (Heller, 2013). Fulhet är ett subjektivt sätt att beskriva en bild, ett objekt eller ett förfarande (Oxford Dictionary, 2016) och kan därför även tolkas olika av olika människor eftersom det inte finns ett uttalat rätt eller fel sätt att tolka en bild (Rose, 2007).
Zandra Ahl och Emma Olsson skriver i boken Svensk smak: Myter om den moderna formen (2001) att det som är fult anses vara det som är provokativt, spekulativt, eller kitsch. Det som är fult är det som också är oönskat, pinsamt eller chockerande, det man inte pratar om. Det som ses som okontrollerat eller stökigt ses också som fult. Vi vill gärna glömma och förtränga det som är fult. Det fula definieras utifrån det vackra, på samma sätt som kvinnan ofta definieras utifrån mannen. Manlig form är en avskalad, sträng, modern form och ses som den mest godkända, viktigaste och vackraste formen inom design. All annan form jämförs med denna norm. Konceptet om det Andra nämns också här. Formgivning av kvinnor och deras intresse för området ses som det Andra. Detta betyder att kvinnors formgivning inte betraktas som lika bra, lika funktionellt och lika intellektuellt, samt att det inte diskuteras i lika stor omfattning som design av män. Då en kvinna går in på ett klassiskt manligt område betonas hennes kvinnlighet eller biologiska särskiljdhet ofta. Hennes alster ses enbart som kvinnliga, snarare än allmänmänskliga, bara nästan lika duktig som en man. Detta härstammar från historiska och kulturella koder. (Ahl & Olsson, 2001)
2.2 Dikotomier
Dikotomier som begrepp kommer användas genomgående i studien för att förtydliga mostsatspar av olika slag, och det kommer även att kopplas till normkritik.
Etablerade konventioner och tankemönster antar ofta binära former. Dikotomier, dualismer och motsatspar av olika slag har en central roll i både det vetenskapliga och lekmannamässiga tänkandet. Världen har därvid begreppsliggjorts via polariteter som gott/ont, manligt/kvinnligt, individ/samhälle, ordning/kaos och essentialism/konstruktivism.
För att kunna skapa ett vetenskapligt perspektiv på antiestetisk design kommer därför det normativa och det normbrytande ses i dikotomier. Med hjälp av dikotomier uttrycks ett ojämlikt förhållande, där den delen som är avvikande, eller det Andra, alltid måste förklaras, och det som ses som det normala är det självklara. Ett dikotomt par är alltså sällan likvärdigt. (Miegel, 1998)
2.3 Normkritik i samhället
För att fullt ut förstå varför normkritik är relevant för ämnet och hur det kan ses igen i normkritisk design samt kopplas till antiestetik förklaras begreppet nedan. Kopplingen till design finns som begrepp sedan innan, i.e. normkritisk design, och exempelvis använder sig Bastion av begreppet normkritisk design för att beskriva sin egen formgivning. I studiens data och analys kapitel kommer normkritik att spela en stor roll i problematiseringen av hur och varför antiestetik används i Bangs design, samt efterföljande diskussion.
Normer är något människor förhåller sig till dagligen i ett samhälle (Vinthagen & Zavalia, 2014). Normer är en uppsättning regler som är allmänt godtyckliga i enlighet med samhällets gemenskaper och existerar på grund av normens effektivisering av interaktion människor emellan. Dessa sociala regler har som funktion att sätta förväntningar på hur människor bör agera eller bete sig. Ofta är normer underförstådda och osynliga, men de är minst lika viktiga att uppmärksamma som de överenskomna och uttalade. Maktordning, vilket är den hierarkiska ordningen i vilken olika grupper i samhället ges makt, bibehålles till viss del genom samhällets normer då dessa förstärker vissa gruppers position i samhället medan det utestänger eller gör det svårt för andra att ta plats (Vinthagen & Zavalia, 2014).
Ett normkritiskt arbete går ut på att skapa medvetenhet om existerande normer som kan vara skadliga att fortsätta följa, och på så sätt blir det möjligt att aktivt välja att fortsätta följa vissa normer eller välja att avstå från dem. En normkritisk analys är nödvändigt att anamma om det finns en strävan att skapa ett mer inkluderande samhälle, där det människor gör spelar större roll än vilka funktioner, nyanser eller former deras kroppar har. Normkritik synliggör alltså normer och dess privilegier, samt att kritiken till normen skapar också möjligheten för artikulering av vilka normer som inte har en hälsosam funktion. (Vinthagen & Zavalia, 2014)
Normkritik utgår som oftast från ett feministiskt, antirastistiskt och ickeheteronormativt förhållningssätt då det oftast redan finns en överenskommelse om människors lika värde samt viljan att arbeta för människors deltagande på lika villkor inom dessa utgångspunkter. (Vinthagen & Zavalia, 2014)
2.4 Kritisk design
Kritisk design är en av få designforskningsteorier som kan kopplas till antiestetisk design, då kritisk design går ut på att ifrågasätta regler och tradition. Genom att skapa större förståelse för kritisk design kan antiestetisk design lyftas till ett mer komplext och underbyggt principiellt sätt att formge.
Anthony Dunne och Fiona Raby skriver i boken Speculative Everything: Design, fiction and social dreaming (2013) att det är mänskligt att ifrågsätta normen eller det givna. Design kan ha många olika aspekter.
Dunne och Raby (2013) nämner till exempel socialt engagerande design för att skapa medvetenhet, kritiserande design, inspirerande design, reflekterande design, underhållande design och experimentell design bland andra. Detta betyder att design kan fungera som en drivande kraft för förändring. Kritisk design kan ses som en attityd inom design och strävar till att utmana de rådande godtagbara principerna inom design, detta betyder att design som inte är kritisk förstärker eller upprätthåller rådande norm. Kritiskt designtänk har dykt upp igen på senaste tiden i diskussioner angående designundersökning och det har utvecklats åt olika håll och fått fler betydelser. (Dunne & Raby, 2013)
I artikeln Kritisk design av Anna Bloch (2013) på ADA:s hemsida diskuteras kritisk design, och hur man genom detta försöker visa på alternativa lösningar eller förhållningssätt på problem som existerar i samhället. Genom kritik kommenteras och utmanas förutfattade tankegångar och våra val ifrågasätts. Kritisk design är en nödvändig mutation av design för att samhället skall kunna se design som fortfarande relevant (Bloch, 2013).
2.5 Semiotik
Ett av de etablerade sätten att analysera bilder, text och tecken på är semiotik. Detta sätt att tolka kommer senare att användas som verktyg för att undersöka tidskriften Bangs grafiska uttryck.
Semiotik kan användas för att undersöka hur bilder får sin mening (Bergström, 2004). Bilder är mer än beskrivande illustrationer av saker som man ser eller föreställer sig. De är tecken vars kontext ger dem en unik betydelse, och vars position kan ge dem en ny innebörd (Hollis, 1994). Semiotik kan ses som en verktygslåda med analysredskap som har som syfte att ta isär en bild och utstaka hur den fungerar i relation till bredare tolkningssystem. Med hjälp av tecken, som index, symboler och konnotationer kan bilder tolkas (Rose, 2007). På samma sätt som andra analyser delar en bildanalys upp analysobjektet för att beskriva relationen mellan delarna, och utifrån det se helheten. Den som utför analysen tittar på bildens innehåll i form av vad den föreställer, hur den är uppbyggd, inre och yttre kontext, vem den vänder sig till, sändare och syfte (Bergström, 2004).
2.6 Färg
Inom design är det väsentligt att förstå grundläggande grafiska principer, vilket bland annat innefattar färgens betydelse. Genom att förstå hur färg påverkar och används i grafiskt material kan antiestetisk design ytterligare ge motvikt till den normativa användningen av det samt skapa kontrast i analysdelen.
Färg används inom design som ett sätt att attrahera, skapa uppmärksamhet, gruppera element, indikera en viss betydelse och förstärka estetik. Dock finns det risker med användandet av färg, då om det appliceras opassande kan färgen allvarligt skada formen och funktionen av en design (Lidwell, Holden och Butler, 2003). Lidwell et al (2003) skriver även att färg bör användas sparsamt. Paletten bör limiteras till vad ögat kan bearbeta vid första ögonkast; alltså cirka fem färger, beroende på komplexiteten av designen. Att använda färg som enda sättet att visualisera information är felaktigt, och även i vissa fall taktlöst då en stor del av befolkningen har någon typ av begränsat färgseende (Lidwell et al, 2003).
Estetik kan uppnås genom kombinerad färg som är närliggande (analoga färger) på färgcirkeln, eller opponerande (komplementärfärger) färger på färgcirkeln, triadisk färg eller färg från naturen. Varma färger bör användas för element i förgrunden och kallare färger för bakgrundelement utan att tävla med andra färger. Färgmättnad används ofta när att attrahera uppmärksamhet är prioriterat, och när effektivitet och utförandet är viktigast bör omättade färger användas. Generellt sett är klara och omättade färger uppfattade som vänliga och professionella. Omättade mörka färger uppfattas som seriösa och professionella. Mättade färger uppfattas som mer dynamiska och spännande. (Lidwell et al, 2003)
Socialantropologen och genusforskaren Fanny Ambjörnsson skriver i Rosa Den farliga färgen
(2012) att färg är något som alltid varit fascinerande för mänskligheten. Färg används som ett effektivt kommunikationsmedel och den kan ha olika symboliska betydelser. I detta fall speciellt färgen rosa som har många starka associationer och Ambjörnsson (2012) nämner att rosa inte har like hög status som andra färger i samhällets ögon. Rosa ses som feminint. I dagens samhälle kan rosa användas för att skilja på män och kvinnor. Det som av samhället anses kvinnligt är ofta sett som mindre allmängiltigt, intressant och inte lika naturligt som det som är klassiskt manligt kodat. Tolkning av färg är dock beroende av tiden och samhället vi existerar i under en given tid. (Ambjörnsson, 2012)
2.7 Modernismen och designarvet
Modernismen anses ha sina grunder i upplysningstiden och utgår från förnuftsdyrkandet (Kristoffersson, 2003). Begreppet modernism innefattar ett brett område, men i denna studie ligger fokus på design. I denna studies analyskapitel kommer en motsats till normen bemötas i och med Bangs design, och för att förstå den underliggande orsaken till dagens designnorm förklaras modernismen närmare nedan.
Den nuvarande designnormen utgår med inspiration och principer från många rörelser och skolor, men den rörelse som påverkat främst är modernismen och där inom t.ex den tyska skolan Bauhaus. De avskalade, matematiska och symmetriska formerna som Bauhaus berömde var starkt provocerande för allmänheten under tidigt 1900tal, men blev senare uppskattat och det västerländska samhället anammade principerna. (Barnes, 2011)
Massproduktion skapades när modern teknologi började ta fart, och även masskultur i samband med detta. En ny populär kultur tog fart och plötsligt kunde man via olika plattformar nå en bredare målgrupp. Tillsammans med masskultur reste sig även masskonst som ökade i antal som var både identiska och reproducerbara. (Barnes, 2011)
Under början av 1900talet uppstod den modernistiska stilen inom grafisk form, samtidigt som industrier gick igenom en egen transformering. Små familjedrivna företag blev större företag och designen reflekterade denna förändring. Till exempel var de nya principerna inom typografi utvecklade av Bauhaus. Bauhaus är en av de mest upphöjda konstskolorna i modern tid. De reformerade den traditionella konstutbildningen genom att byta ut den romantiska idén om konstnärligt självförverkligande till rationella och vetenskapliga förhållningssätt till design. Många designskolor idag använder sig av just de principer som har sina grunder i modernismen. (Barnes, 2011).
Även i Sverige kunde man se modernismens inverkan. År 1997 utfördes utredningen Framtidsformer, där målet var att svensk design skulle eftersträva enhetlighet som kunde vara internationellt gångbar (Gislén och Harvard, 2007). En text från utredningen tar upp vad som är god (och svensk) design:
“Bebyggelse, byggnader och föremål utformas för att användas. De skall anpassas till brukarna och genom sin form vägleda dem i användningen. Men det är inte bara en fråga om att lösa praktiska problem. I god arkitektur, formgivning och design finns alltid en estetisk formgivningsidé som kan ta sig uttryck i en strävan att tydliggöra objektens egenskaper, t. ex. konstruktion och praktisk funktion.”
Utdrag från Regeringens proposition 1997/98:117. Framtidsformer Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design. Citerad i Under ytan en antologi om designforskning (2007).
Ord som “konstruktion” och “funktion” är starka modernistiska markörer. Enligt Gislén och Harvard (2007) kan en text som denna ses annorlunda på med ett kritiskt och feministiskt synsätt bakhuvudet; är det alltså (den kvinnliga) formens roll att tydliggöra (den manliga) funktionen?
2.8 Designprinciper
Det krävs kunskap om de existerande godtagbara principerna som finns inom design idag för att i denna uppsats kunna identifiera normer inom design, för att sedan i analysdelen undersöka hur och om dessa designprinciper omarbetas i Bangs grafiska formgivning. Principer inom design skapar tydliga riktlinjer för formgivare att följa vid utformning av grafiskt material. Genom att ha dessa principer kan antiestetik sättas i ett förhållande till hur design enligt normen ser ut samt så blir det tydligare hur antiestetiken bryter mot dessa, eller fortsätter följa. Susan Barnes nämner i sin bok An
introduction to visual communication (2011) att designers förväntas lära sig att använda designprinciper i sitt arbete.
2.8.1 Form följer funktion
Skönhet inom design är ett resultat av funktionens renhet (Lidwell et al, 2003). Detta är en princip från funktionalismen, som är en av modernismens yttringar. Detta uttryck innebär att formen, eller designen, måste underordna sig funktionen. Utsmyckning, ornament och detaljer anses alltså förlegade. Form följer funktion kan tolkas på två sätt; som en beskrivning av skönhet eller som normen för skönhet. Den beskrivande tolkningen menar på att skönhet är ett resultat av funktionens renhet och ornamentala avsaknad. Den normativa tolkningen hävdar att det estetiska inom design bör vara sekundärt till det funktionella. (Lidwell et al. 2003)
2.8.2 Symmetri och asymmetri
Då människor ser instabila eller ojämna bilder och former känner de sig ofta obekväma (Barnes, 2011). Balans används för att undvika otydlighet och oenighet i designen (Barnes, 2011). Inom design är balans också det som förankrar eller aktiverar objekten, om balansen är dålig stör det åskådaren (Lupton & Cole Phillips, 2008). Enligt Lupton och Cole Phillips (2008) skapas obalans då proportioner och placering av objekten är fel, objekten kan till exempel vara för stora i relation till varandra, för nära varandra och så vidare. Ett sätt att skapa balans är till exempel att följa principerna om symmetri och asymmetri.
Symmetri är när objekt ställs kring en gemensam axel och objekten speglar varandra. Det är även den mest grundläggande och bestående synen på skönhet. Symmetri används för att uttrycka harmoni, balans och stabilitet. Asymmetri, motsatsen till symmetri, fungerar som så att objekt placeras mer organiskt och utrymmet mellan dem skapar en mer aktiv design. (Lidwell et al. 2003)
Symmetri har länge kopplats till skönhet, och är en egenskap som nästan alltid hittas i naturens former. Det kan även ses i människokroppen (två ögon, två öron, två armar, två ben), likväl hos växter och djur. Oftast ses symmetriska former som lättare att komma ihåg än andra element, symmetriska former är enklare än asymmetriska former, vilket också ger dem ett övertag med tanke på igenkännbarheten. Symmetriska ansikten ses också som mer attraktiva än asymmetriska ansikten. (Lidwell et al. 2003)
2.8.3 Hierarki
För att förstå visuell komplexitet är hierarkisk organisering den enklaste struktureringen. De hierarkiska relationerna mellan element beror på närhet, storlek, färg och sammankopplade linjer. Överordnade element brukar kallas för föräldrar och underordnade element kallas för barn. (Lidwell et al. 2003)
Hierarkisk representation är den enklaste metoden för att öka kunskap om ett systems struktur. En hierarkisk princip är Maslows behovstrappa. Denna metod tyder på att funktion måste uppfyllas innan sådant som kreativitet kan spela in i det hierarkiska systemet. Det finns fem trappsteg enligt Maslows behovstrappa från botten och upp; funktion, pålitlighet, användarvänlighet, kunnighet och kreativitet. Alltså är det viktigt enligt denna princip att se till att de lägre stegen är uppfyllda innan de högre trappstegen ses till. (Lidwell et al, 2003)
2.8.4 Rytm
Upprepningar av grafiska element skapar rytm (Lupton & Cole Phillips 2008). Variation i rytmen skapar en intressant design, Eva JaisNielsen nämner i boken Tidsskriftsdesign (2004) att rytm för läsaren framåt i designen.
2.8.5 Grids
Grids (rutnät) är linjer som används i design för att skapa struktur och hjälper till i att placera objekt på ett sätt som ger ett enhetligt visuellt uttryck (Lupton & Cole Phillips, 2008). Gridstrukturen kan variera i en tidskrift men kravet är att det finns logik bakom, marginaler däremot skall hållas lika på alla sidor. Den allmänna regeln gällande grids är följande; om ett objekt ligger nära en grid eller marginal, då måste den ligga exakt på eller vid. Om de inte gör det “flyter” objekten omkring och kan skapa en otilltalande och belastad läsupplevelse. Man kan bryta gridsen, men detta bör göras väldigt sparsamt och med noga omtanke. (Rothstein, 2007)
2.8.6 Typografi
Angående typografi nämner Barnes (2011) att läsbarhet är en av de viktigaste faktorerna att tänka på. Det är en mängd små detaljer i texten som samverkar och skapar harmoni, lugn och enhetlighet i en bok eller tidskrift och allt är till för att läsaren lätt ska kunna uppfatta texten och koncentrera sig på
innehållet (Hellmark, 2006). Läsbarhet innebär visuell tydlighet, generellt sett baserat på storlek, typsnitt, kontrast, text block och knipning av karaktärerna. Man skall helst använda mörk text på ljus, ren bakgrund. Bakgrund med mönster eller textur skall undvikas. (Lidwell et. al, 2010). Om en designer inte förhåller sig till satta typografiska regler, finns det heller inga sätt att uppnå effekter genom regelbrott och kontrast mot satta principer. (Hellmark, 2006)
Horungar, eller vad som idag hellre kallas i talspråk “busungar” (Svenska Tecknare, 2014), är en term för en sista rad i ett stycke som hamnar överst på en sida eller överst i en spalt (Hellmark, 2006). Om begreppet horungar skrivs det i Typografisk Handbok (Hellmark, 2006) att dessa alltid är fula, ibland också störande inslag i den typografiska helheten och försämrar bokens eller tidningens utseende (Hellmark, 2006)
2.8.7 Horror vacui
Horror vacui är ett begrepp och betyder “skräck för tomrum”. Inom design betyder detta att det finns en önskan om att fylla tomma ytor med information eller objekt så pass mycket att det täcker hela eller en stor del av ytan. Inom designstilar är detta motsatsen till minimalism. (Lidwell et al. 2003). Till exempel är David Carson, den grafiska designern för det amerikanska magasinet Ray Gun (se 1.1.2), en av de som kan sägas ha använt sig av horror vacui genom sin experimentella användning av typografi.
Mervärde (eng value perception) har en omvänd relation till horror vacui. Detta betyder alltså att om horror vacui ökar, minskar mervärdet. Resultatet av detta är säkerligen konsekvent med sunt förnuft, men ändå överraskande då påkostad och grandios dekoration historiskt sett varit ett tecken på förmögenhet och lyx. Kommersiella designers idag favoriserar minimalism i skyltfönster och reklam, för att attrahera förmögna och utbildade konsumenter. Detta antagande har sin grund i att med begränsade uttrycksmedel och visuell tillbakahållenhet lockar välbärgade och utbildade personer, medan horror vacui lockar de konsumenter som har mindre. (Lidwell et al. 2003)
2.8.8 Tidsskriftsdesignprinciper
För att kunna tolka helhetskonceptet i Bangs design krävs ramverk för hur en traditionell tidskriftslayout bör se ut i generella drag. Yolanda Zappaterra skriver i boken Art Direction + Editorial Design (2007) att målet med tidskriftsdesign är att förmedla en idé eller berättelse via visuella medel samt text. Varje element uppfyller en speciell funktion, tidskriften skall ge ett uttryck och personlighet åt innehållet, attrahera och behålla läsare, samt att strukturera materialet på ett tydligt sätt. Alla dessa element skall också fungera bra tillsammans för att skapa något som är användbart, informativt eller underhållande (Zappaterra, 2007). Något som är viktigt att ha i åtanke är läsbarheten i tidningslayout, då alltför kreativa designelement lätt kan överskugga texter eller rubriker och skapa förvirring hos människor med nedsatt syn eller kognitiv funktionsnedsättning (Cornish et al. 2015).
I dagsläget finns det ett högt krav på originalitet för att stå ut, t.ex speciella trycktekniker och fyndiga och överraskande bilder spelar stor roll. Den första och väsentligaste delen av en tidskrift är omslaget, här syns tidskriftens varumärke och värderingar samt att den måste stå ut ur mängden. Omslaget måste vara säljande och igenkänningsbar, men tillräckligt olika för varje nummer så läsarna förstår att det är ett nytt nummer (Zappaterra, 2007). Ergen nämner också i Cover Design in Periodicals (2009) att omslaget drar uppmärksamhet på grund av sina visuella attribut. I vår västerländska kultur är det
vanligast att man har en stor klar logga högst upp på omslaget och under denna en vacker, leende person, ofta kvinna (Zappaterra, 2007).
3. Metod
Studien genomfördes som en fallstudie med en kvalitativ metodansats, då författarna undersökte ett fenomen för att få svar på forskningsfrågorna (Creswell, 2009). Detta skedde via en kvalitativ undersökning som nyttjades i syfte att skapa en bredare förståelse kring hur antiestetik tar sig till uttryck inom design idag.
3.1 Förstudie
Innan studien påbörjades utfördes en småskalig enkätundersökning, för att få en uppfattning om hur designers/designstudenter ser på fulhet inom design, eller antiestetik. En enkät användes på grund av att den är enkel att sprida och informationen kan samlas in fort. Enkäten var tillgängligt i en vecka inom en sluten grupp för studenter i grafisk design och kommunikation vid Linköpings Universitet. Tanken var inte att generera många svar, utan att få en första uppfattning om designstudenters tankegång kring ämnet i fråga.
17 personer svarade på enkäten. Frågorna tolkades var för sig, och nyckelord/teman togs fram (Creswell, 2009). Vissa nyckelord exkluderades när dessa inte var återkommande i andra svar, vilket kan ha lett till inkomplett data, men för att få ett tydligare svar på enkäten sågs detta som nödvändigt. Syftet med denna pilotstudie var alltså att skapa en uppfattning om respondenters reaktioner på så kallad ful design och simplifiera respondenternas svar till en konkret sammanställning.
Förstudien gav många olika svar mellan de 17 respondenterna och visade ytterligare på att subjektiva ämnen så som fulhet kan vara svårdefinierat. Nyckelbegrepp som återfanns i studien som beskrev skönhet i design var bland annat funktionell, harmonisk, ger god känsla, attraktivt, genomtänkt och “cleant” (rent). Enligt designstudenterna tyder dessa adjektiv på att det som anses ‘vackert’ inom design uppfyller ett syfte, är balanserat och är tilltalande. Det som anses ‘fult’ inom design beskrev respondenterna vara dysfunktionellt, rörigt, ogenomtänkt och skärande. Respondenternas budskap via dessa utplockade nyckelord kan följaktligen tolkas som att ful design inte har ett tydligt syfte, är obalanserat och oattraktivt. När respondenterna svarade på frågan om ful design kan användas fördelaktigt, svarade 16 personer ja och en person nej. De som svarade ja menade bland annat att fulheten i sådana fall bör ha ett syfte och att det kan stärka budskap.
Tidsskriften Bang användes som referens för design som anses normkritisk i pilotstudien. Respondenterna beskrev Bangs visuella uttryck i webbdesignen (bang.se), som har samma grafiska profil som den tryckta tidskriften, bland annat som “dysfunktionell”, “rörig” och “skärande” i pilotstudien. Tidigare angav respondenterna de adjektiv som de ansåg som ful design och många adjektivena återkom i de negativa beskrivningarna av Bangs hemsida. Vissa av respondenterna ansåg att designen var färgglad, provocerande och estetisk. Dessa motstridiga uppfattningar visar problematiken med ful design. Eftersom det subjektiva ordet ‘ful’ har olika betydelser för olika människor och kan dessutom vara väldigt situationsbundet är det viktigt att hitta likheter inom det som anses vara fult. De flesta av respondenternas uppfattning ändrades inte, fastän de fick veta att fulheten hade ett syfte. Dock förstod de vad syftet med fulheten var. Genom att ha en definition som kan ses som generellt godtyckligt blir det senare enklare att dra paralleller från fulhet till design.
För att förtydliga och förenkla vad fulhet inom design innebär har författarna delvis utgått ifrån förstudien. Enligt denna kan begreppen dysfunktionell, rörig och skärande beskriva fulhet. Förstudien utfördes dock i ett tidigt skede av processen och därmed har studien och dess teoretiska ramverk utvecklats vidare sen dess.
3.2 Tidskriften Bang
Det material som använts genom studien är tre sammanhängande nummer av Bang; nr 2 för 2015 med tema Illustrerad Vetenskap (publiceringsdatum: 20150602), nr 3 med tema Café (publiceringsdatum: 20150925) och nr 4 för 2015 med tema Filter (publiceringsdatum: 20151215). Designen som analyserades i Bang var bland annat fokuserat på omslag, layout, typografiskt uttryck, grafiska element, färg och ornament. Designen analyserades på detta sätt då den kan jämföras med dagens etablerade designprinciper och därifrån göra det tydligare om dessa bryts eller ej. Designelementen kopplades sedan till designteori och analyserades tillsammans med uttalanden från och om Bastion och Bang, samt designstudenternas svar från intervjuerna.
3.3 Uttalanden om och av Bang och Bastion Agency
Ovannämnda nummer av Bang är formgivna av Bastion Agency. Uttalanden av Bastion angående byråns design användes som underliggande material och komplement till designanalysen av Bang. Materialet som använts i studien har hittats främst via Bastions hemsida.
3.4 Intervjuer med designstudenter och Sepidar Hosseini
I denna uppsats har en kvalitativ intervjumetod valts. En kvalitativ intervjumetod anses den bästa för att samla in mer djupgående information om ämnet i fråga (Trost, 2010). Personer som har intervjuats för denna studie är Sepidar Hosseini som har en bred erfarenhet inom grafisk form, samt designstudenter med en treårig utbildningsbakgrund inom grafisk design och kommunikation. Alla deltagare intervjuades frivilligt. Hosseini utgår från normkritik och har designat tidigare för Bang, och är således införstådd med designen och innehållet sedan tidigare. Hon intervjuades för att få in ett till professionellt perspektiv i diskussionen. Designstudenter vara en relevant intervjugrupp i och med att de har teoretisk bakgrund inom design och en del kunde antas vara obekanta med Bang och kunde därmed ge ett mer opartiskt intryck. 10 personer intervjuades mellan åldrarna 21 till 32 fredagen den 20e maj och måndagen den 23e maj, 2016. Sju av deltagarna hade endast hört talas om Bang tidigare, medan tre inte hade vetskap om tidskriften sedan innan. En person hade både hört talas om och läst Bang. Intervjuerna med designstudenter genomfördes som en semistrukturerad intervju, där författarna utgick från bestämda frågor men kunde sedan ta upp följdfrågor vid behov (Lantz, 2013). Mailintervjun med Sepidar Hosseini utfördes i en strukturerad form, men vid behov fanns det möjlighet att ställa följdfrågor i efterhand. Författarna mottog mailsvar av Hosseini söndagen den 29e maj, 2016. Hosseini har gett tillstånd till användandet av hennes namn i studien. Designstudenterna är däremot anonyma i studien. Intervjuerna med designstudenterna utfördes på ca 30 minuter per intervju och ljudet spelades in via mobiltelefon med studentens samtycke. Ljud togs upp för att underlätta intervjusituationen samt för senare bearbetning och analys (Trost, 2010).
En intervjuguide för studenterna skapades med specifika frågor. Första steget i intervjuprocessen var intryck, känslor och attraktionselement som designstudenterna upplevde när de fick granska de nummer av Bang som behandlas i denna studie, nr 2 med tema Illustrerad Vetenskap från 2015, nr 3 med tema Café från 2015 och nr 4 med tema Filter från 2015. I intervjun fick studenterna tänka högt och berätta vilka känslor, tankar och intryck de fick av Bangs design. I det andra steget diskuterade designstudenterna bl.a hur designnormer påverkar samhället, om det är viktigt att bryta mot dessa och varför. Det reflekterades även över en designers samhällsansvar och hur detta kunde verkställas. Efter intervjuerna sammanfattades svaren med hjälp av inspelningarna och sammanställdes i kategorier med nyckelord som hjälp (Lantz, 2013). I mailintervjun med Hosseini var upplägget liknande som för designstudenterna, men med små skillnader med tanke på hennes tidigare erfarenhet inom ämnet. Ämnen som behandlades gick bland annat in på problematik med normkritisk design, samt varför och hur hon använder sig av normkritik i sitt arbete. Intervjuerna med designstudenterna och Sepidar Hosseini finns skriftligen tillgängliga vid förfrågan.
3.5 Analysprocess
Analysprocessen kan delas in i tre huvudsakliga interaktiva delar: 1) designanalys av Bangs grafiska uttryck i koppling med relevant teori, 2) diskursanalys av Bang och Bastions mediauttalanden om normkritisk design, och 3) tematisk analys av intervjuer med designstudenter och en yrkesverksam designer. De olika delarna sammanställdes i ett och del 2) samt del 3) inkorporerades i del 1).
För att analysera informationen användes relevant teori som utgångspunkt. Teoretiska ramverk användes i koppling med den samlade datan från intervjuerna, vilka sedan diskuterades med resultatet från analysen av Bangs visuella uttryck. För att skapa större förståelse bakom Bangs design och normkritiskt tänkande applicerades även uttalanden från Bastion som komplement.
Analysen samt den deduktiva och induktiva sammanställningen av enkätdatan hade sin grund i öppen kodning (Creswell, 2009) med utgångspunkt i den insamlade informationen. Tematisk analys användes vid databearbetningen av intervjuerna, vilket innebar att det insamlade datamaterialet organiserades och strukturerades utifrån nyckelbegrepp och vissa teman. Dessa teman sammanställdes i ett separat intervjudokument som sedan omskrevs till flytande text. Med deduktiv analysmetod menas att de teman som valdes var teoristyrda, medan induktiv analysmetod innebär att man identifierar teman utifrån den insamlade datan. I denna studie kunde både induktiv och deduktiv metodanalys inkorporeras, då vid utformningen av intervjuerna fanns redan vissa tillgängliga teorier som kunde appliceras på intervjufrågorna alltså deduktiv metodansats. Under och efter sammanställningen av intervjudatan tillkom vissa teorier baserade på den insamlade informationen alltså induktiv analys. Med en kombination av induktivt och deduktivt förhållningssätt kan en viss styrka ses från ett validitetsperspektiv. (Hayes, 2000)
3.6 Metodkritik
Under studiens gång hade författarna gärna velat intervjua Bastion, som designat referensexemplaren av Bangs grafiska uttryck, men förfrågan om intervju har inte besvarats. Som substitut har Bastions offentliga uttalanden använts (se 3.3). Designstudenterna valdes för djupgående intervjuer, då författarna ansåg att studenter kan framföra åsikter med teoretisk bakgrund från utbildningen och diskutera deras perspektiv om ämnet i fråga.
Dock är det så att designstudenterna inte har en bred erfarenhet inom yrket på ett aktivt plan, inte heller erfarenhet inom normkritisk design, och därför skulle dessa kunna kritiseras som val av målgrupp för intervjuer.
Valet att endast använda tre referensexemplar från Bang kan ha lett till en begränsad synvinkel på vad normkritiskt arbete innebär i praktikten. Genom att se till en tidskrift, och inte till webbbaserade plattformar, eller material och objekt, har författarna begränsat studiens omfattning och förståelse för andra artefakter. Detta skapar ett snävt utrymme för att kunna uppfatta antiestetik i dess helhet, men ger fortfarande ett perspektiv på ämnet som är riktvisande och kan ses som ett exempel.
3.6.1 Validitet
Validiteten av denna studie granskas genom en trianguleringsmetod av informationen samt olika synvinklar. Genom att jämföra respondenternas svar som har olika infallsvinklar till normkritik och antiestetisk design, analysen av Bangs grafiska uttryck samt teorikällor kan validiteten av denna studie stärkas, vilket görs i analysdelen.
Viktigt att nämna är även att författarna i denna studie innehar en viss partiskhet till hur normkritisk design och antiestetisk design bör te sig, då författarna har en västerländsk kulturbakgrund, identifierar sig som det kvinnliga könet, har en viss socioekonomisk bakgrund samt politisk inriktning som skulle kunna påverka studien. Partiskheten skall dock endast ses som en bieffekt i valet av kandidatarbetets syfte, och inte någon annanstans i studien då författarna strävar efter att vara så objektiva som möjligt.
3.6.2 Reliabilitet
Studiens reliabilitet ligger bland annat i dokumentationen av de kvalitativa intervjuerna. Författarna utgick från ett intervjuprotokoll, skrev ner relevanta delar av intervjusvaren samt spelade in samtalen. Alla respondenter blev uppmärksammade om att de kunde avsluta intervjun när de ville, att intervjun var anonym och att hela intervjun var frivillig. Så länge som teorierna, så som designprinciper och normkritik tas i beaktning, anser författarna att denna studie skulle kunna utföras igen av en oberoende part med samma metodik. Dock är det osäkert om samma resultat skulle uppnås vid en återskapning av studien, då en stor del av analysen innebär egna tolkningar av fakta relaterat till teori.
4. Granskning av antiestetik och normkritik inom
design idag
För att undersöka nutida antiestetisk design exemplifieras och analyseras tidskriften Bang tillsammans med uttalanden om designen och intervjuer om ämnet. I detta stycke delas den insamlade informationen upp i tre delar; del 1) information som har samlats genom analys av Bangs grafiska uttryck, del 2) uttalanden om och av Bang samt Bastion och del 3) intervjusvar från designstudenter och Sepidar Hosseini. Informationen kommer att analyseras och diskuteras genom väsentlig teori och författarnas tolkningar. De tre olika delarna har samlats under relevanta kategorier och blandas tillsammans för att skapa en mer sammanhängande helhet.
Tre nummer av tidsskriften Bang från 2015 har valts ut för att undersökas och för att representera ett perspektiv av antiestetik idag. Delar ur tidsskriften som har ansetts betydande och representerande för Bangs visuella uttryck har valts ut för analys. Bang nummer två för 2015 med tema Illustrerad Vetenskap (publiceringsdatum: 20150602), nummer tre med tema Café (publiceringsdatum: 20150925) och nummer fyra för 2015 med tema Filter (publiceringsdatum: 20151215). Alla de tre numren av Bang som analyseras är formgivna av Bastion. Fokus för analys och diskussion ligger på omslaget, layouten, typografin, och grafiska element innehållandes färg och bild samt ornament. Bilder har använts med tillåtelse av Bang.
4.1. Kritiskt designtänkande
I artikeln Normkritisk design Vad är det? (2014) på ADA:s (Association for Design and Advertising) hemsida diskuterar Alexandra Falagara normkritisk formgivning. Falagara äger kommunikationsbyrån Bastion tillsammans med Brita Lindvall Leitmann och var från 2012 till 2015 ansvariga formgivare för Bangs design. Falagara nämner att vara en formgivare innebär att man organiserar och tolkar material. I sin intervju i Cap & Design med Sara Wilk (2015) nämner Bastion att det finns en vit medelklassnorm inom design, och därmed reproduceras estetik som tillhör denna grupp mest. Som formgivare måste man vara medveten om vilka normer man styrker. Om man har makt så har man även ansvar, nämner Brita Lindvall Leitmann från Bastion. Lindvall Leitmann säger också att bilderna i våra huvuden måste ändras först, och sedan ändras samhället som följd av detta (Sara Wilk, 2015).
Designers som inte granskar sin formgivning kritiskt, utan följer rådande godtagbara designprinciperna upprätthåller rådande normen (se 2.4). Detta innebär att man behöver vara medveten om vilken djupgående effekt ens val som formgivare har. Då vi utsätts för nya slags visuella uttryck, som sprids via exempelvis Bang, kan vi tvingas granska våra förutfattade meningar och val. Genom att gå mot strömmen inom designvärlden och använda sig av alternativa tankesätt gör man ett försök i att se problem ur ett nytt perspektiv (se 2.4).
Visionen för Bangs visuella uttryck var att gå ifrån konventionell, modernistisk design, och undersöka hur man istället kan arbeta med normkritisk och feministisk form. Design som idag ses som norm är det avskalade, stränga, moderna, manligt konnoterade uttrycket (se 2.1). Andra uttryck som inte ingår
