LINKÖPINGS UNIVERSITET
Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling
Kandidatuppsats i nationalekonomi – Politices kandidatprogrammet
Vårterminen 2012
ISRN nr: LIU-‐IEI-‐FIL-‐G—12/00815-‐-‐SE
Andrahandsmarknaden för
livförsäkringar
-‐ En nationalekonomisk analys av marknadens
möjligheter och risker i Sverige
Life Settlement in Sweden
-‐ An economic analysis of the market’s possibilities and risks
Richard Karlsson Linnér & David Wästlund
Handledare: Inger Asp & Jan Lindvall
Sammanfattning
Uppsatsen behandlar begagnade livförsäkringar och de implikationer som dessa kan komma att in-‐ nebära för den svenska livförsäkringsmarknaden i framtiden. Syftet med uppsatsen är att analysera vinsterna och riskerna med marknaden för begagnade livförsäkringar i Sverige och utifrån detta re-‐ sultat utvärdera vad reglerare av marknaden måste betänka. I uppsatsen avses med livförsäkringar enbart livförsäkringar med dödsfallsbelopp.
Vi visar på hur livförsäkringar traditionellt är uppbyggda och hur livförsäkringspremiernas storlek bestäms. En bakgrund ges till den svenska försäkringsmarknaden och dess grundläggande principer samt den förändring som branschen genomgår och hur denna kan tänkas resultera i att ett större intresse för handel med livförsäkringar uppstår för både försäkrade och investerare.
En jämförelse görs med den amerikanska livförsäkringsmarknaden för att få en uppfattning om rikt-‐ ningen som marknadskrafter kan tänkas föra en oreglerad marknad mot. Handeln med begagnade livförsäkringar är där väl utbredd och debatten kring dess konsekvenser för individer och livförsäk-‐ ringsbranschen är omfattande. Uppsatsen finner att andrahandsmarknaden gör att livförsäkringar som redan tecknats blir en ren finansiell tillgång och att klassiska marknadsinslag som värdepapperi-‐ sering är en tänkbar utveckling. Situationen i USA visar också att tillåtande av en andrahandsmarknad riskerar att leda till att livförsäkringar tecknas även för individer som inte utnyttjar dessa ur trygg-‐ hetssynpunkt. Studien utnyttjar amerikansk forskning på området som underlag för vidare diskussion för andrahandsmarknadens konsekvenser.
Hälsoförändringars påverkan på det förväntade värdet av ett livförsäkringskontrakt analyseras och de situationer där en försäljning av livförsäkringskontrakt är lönsam för den försäkrade och investerare diskuteras. Uppsatsen tar upp anledningar till att information kan fördelas asymmetriskt mellan aktö-‐ rer och analyserar vilka konsekvenser detta kan få. Vi finner att bättre kännedom om individens häl-‐ sotillstånd leder till större vinster genom andrahandsmarknaden men att aktörer av olika anledningar kan vara förhindrade att utnyttja denna information.
Uppsatsen analyserar hur olika aktörer påverkas av andrahandsmarknaden för livförsäkringar. Vi finner att vinnarna är investerare, mellanhänder och de individer som förlorat anledningen att be-‐ hålla sina livförsäkringskontrakt. Livförsäkringsföretagen förlorar alltid på marknaden. Huruvida för-‐ säkringstagarkollektivet som helhet vinner eller förlorar genom andrahandsmarknaden beror på de antaganden som ligger till grund för livförsäkringspremiernas storlek.
Marknadens storlek och dess betydelse för transaktionskostnader diskuteras, liksom olika moraliska aspekter av handel med begagnade livförsäkringar. Uppsatsen diskuterar också de samhällsrisker som är förenade med att aktörer kan vinna på individers död.
Uppsatsen finner att begagnade livförsäkringar i vissa fall är önskvärt för samhället men att mark-‐ naden måste regleras hårt för att förhindra orättvisor och svaga positioner för de försäkrade. Höga kostnader kan uppstå både för reglering och för inhämtande av information för marknadens aktörer. Slutligen lyfter uppsatsen fram ett antal aspekter som reglerare av andrahandsmarknaden för livför-‐ säkringar måste betänka.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1 1.1 Introduktion ... 1 1.2 Syfte ... 2 1.3 Frågeställningar ... 2 1.4 Avgränsningar ... 2 1.5 Disposition ... 2 2. Metod ... 4 2.1 Övergripande metod ... 4 2.2 Genomförande ... 4 2.3 Teori ... 4 2.4 Källkritik ... 5 3. Bakgrund ... 63.1 Vad är en livförsäkring? ... 6
3.2 Varför sälja sin livförsäkring? ... 7
3.3 Den historiska framväxten ... 7
3.4 Livförsäkringsbranschen ... 8
3.5 Livförsäkringsavtalet ... 10
3.5.1 Återköp ... 12
3.6 Prissättning ... 12
3.6.1 Försäkringstekniskt värde ... 13
3.6.2 Premieprofil – Front-‐load pricing ... 14
4. Livförsäkringskontraktets värde ... 17
4.1 Ekonomisk analys av försäkringen ... 17
4.1.1 Exempel 1 – Försäkringstagare med arvsmotiv ... 17
4.1.2 Exempel 2 – Försäkringstagare utan arvsmotiv ... 19
4.1.3 Exempel 3 – Andrahandsmarknad med förlorat arvsmotiv ... 20
4.2 Betydelsen av hälsoinformation ... 20
4.3 Asymmetrisk information ... 21
4.4 Effekten av avbrutna försäkringar ... 23
5. Den fria marknaden ... 25
5.1 Värdepapperisering ... 25
5.1.1 Livförsäkringar som underliggande tillgång ... 25
5.2 Livförsäkringar tecknade för vidareförsäljning (STOLI) ... 26
6. Samhällsekonomisk lönsamhet ... 28
6.1 Försäkringstagares nytta ... 28
6.2 Investerares nytta ... 29
6.3 Försäkringsgivares nytta ... 29
6.4 Övriga aktörers nytta ... 30
6.5 Samhällets lönsamhet ... 30
6.5.1 Resursförskjutning ... 30
6.5.2 Konkurrensökning ... 31
6.6 Antaganden om nytta ... 31
7. Övriga Betänkanden ... 33
7.1 Transaktionskostnader ... 33
7.2 Medicinsk värdering ... 33
7.3 Hälsorisker ... 34
7.4 Moraliska aspekter ... 35
8. Resultat och slutsats ... 36
8.1 Diskussion ... 36
8.2 Uppsatsens slutsats ... 39
Referenser ... 41
Figur 1 -‐ Schematisk bild över begagnade livförsäkringar ... 11
Figur 2 -‐ Risken för dödsfall som en funktion av en persons ålder ... 13
Figur 3 -‐ Det försäkringstekniska värdet I som en funktion av tid och försäkringsbelopp ... 14
Figur 4 -‐ Front-‐load pricing ... 15
Figur 5 -‐ Differensen mellan sammanlagda inbetalade premier och sammanlagt försäkringstekniskt värde ... 16
Figur 6 -‐ Försäkringstagare med arvsmotiv ... 18
Figur 7 -‐ Försäkringstagare utan arvsmotiv ... 19
Figur 8 -‐ Individ utan arvsmotiv, andrahandsmarknad ... 20
Figur 9 -‐ Front-‐load pricing med avbrutna försäkringar ... 23
1. Inledning
1.1 Introduktion
Liksom alla försäkringar är livförsäkringar ett sätt att skapa trygghet för individer. Genom att offra lite av vad man har, troligtvis i onödan, kan man gardera sig mot de värsta tänkbara scenarierna. För närstående är livförsäkringen ett sätt att garantera finansiellt stöd även om en viktig inkomsttagare skulle avlida. Systemet är också ett sätt för en grupp människor att solidariskt värna om de individer som av tillfälligheter råkar illa ut.
En livförsäkring är en finansiell produkt designad för att utbetalas vid dödsfall, ofta till den försäkra-‐ des närstående. Behovet av en livförsäkring förändras dock över tiden beroende på konsumentens olika levnadsförhållanden, för vissa försvinner behovet helt. För individer vars nytta av en livförsäk-‐ ring minskar efter att den tecknats har det traditionellt bara funnits två alternativ: att låta denna förfalla eller att hålla fast vid försäkringen och låta eventuella efterkommande utnyttja försäkrings-‐ pengarna. Genom introduktion av en andrahandsmarknad för livförsäkringar uppstår en tredje möj-‐ lighet: att sälja vidare livförsäkringen till en villig köpare och därigenom omedelbart få en marknads-‐ mässig ersättning för denna.
I många länder är handel med begagnade livförsäkringar redan en utbredd affärsverksamhet. Villiga köpare och säljare kan komma överens om ett pris på livförsäkringen och därigenom öka sin nytta genom affären. Denna möjlighet finns inte där marknaden saknas vilket missgynnar båda dessa par-‐ ter. En marknad för begagnade livförsäkringar medför givetvis också en del problem och risker som varje samhälle måste vara förberett att möta. När en livförsäkring säljs på andrahandsmarknaden innebär detta ofta att någon part har att vinna ekonomiskt på en persons förtida död. En andra-‐ handsmarknad får också betydande effekter på den primära marknaden vilket får implikationer för alla försäkringstagare. Åtgärder och korrigeringar av en sådan andrahandsmarknad är en nödvändig-‐ het, både ur etiskt och samhällsnyttigt perspektiv.
I Sverige har produkterna på livförsäkringsmarknaden länge varit ganska homogena. Ett fåtal större aktörer har ombesörjt en stor andel av folkets behov och de olika försäkringslösningarna som erbju-‐ dits har påmint mycket om varandra. Detta mönster håller emellertid på att förändras. Sedan den så kallade produktfrihetsprincipens intåg har introduktionstakten för nya försäkringslösningar ökat markant. Individen har givits större möjligheter att själv påverka sitt livförsäkringssparande, men livförsäkringsföretagen har också blivit friare att skapa nya lösningar avseende avtal och betalnings-‐ profiler kopplade till individens liv.
Friare produktutformning gör att Sverige på sikt riskerar att ställas inför utmaningar och frågeställ-‐ ningar avseende begagnade livförsäkringar som tidigare aldrig varit aktuella. Målet med denna upp-‐ sats är att ge en överblickande bild av den utveckling som Sverige skulle kunna gå till mötes så att man den dagen frågorna blir mer aktuella står beredd att möta dem, istället för att i efterhand be-‐ höva hantera de problem som marknaden riskerar att medföra.
1.2 Syfte
Syftet med denna uppsats är att analysera vinsterna och riskerna med marknaden för begagnade livförsäkringar i Sverige och utifrån detta resultat utvärdera vad reglerare av marknaden måste bet-‐ änka.
1.3 Frågeställningar
• Under vilka omständigheter skulle försäkringstagare vara villiga att sälja sina livförsäkringar? • Vilka intressenter vinner och förlorar på andrahandsmarknaden för livförsäkringar?
• Hur påverkas värderingen av livförsäkringskontrakt av den försäkrades hälsotillstånd? • Vilka konsekvenser kan informationsasymmetrier få för marknaden för begagnade livförsäk-‐
ringar?
1.4 Avgränsningar
Denna uppsats behandlar eventuella effekter av ett tillåtet marknadsförfarande för begagnade livför-‐ säkringar ur ett ekonomiskt perspektiv och förhåller sig övergripande till sitt ämne. Den fördjupar sig inte i de juridiska aspekterna av marknaden, vare sig nutida praxis eller framtida lagstiftning. Inte heller skattemässiga effekter på begagnade livförsäkringar diskuteras till följd av arbetets begränsade omfattning.
I uppsatsen åsyftar begreppet livförsäkringar de försäkringstyper med riskpremie som kallas döds-‐ fallsförsäkringar, alternativt kapitalförsäkring T. Andra sorters livförsäkringar kopplade till olika spar-‐ former kommer inte att utredas.
1.5 Disposition
Uppsatsens upplägg syftar till att ge läsaren de nödvändiga kunskaper som krävs för att analysera potentiella effekter av en andrahandsmarknad för livförsäkringar.
Vi kommer i kapitel 2, Metod, redovisa vårt tillvägagångssätt för att möjliggöra replikerbarhet och kritiskt granska våra källors lämplighet. Kapitlet tar också upp några av de teoretiska antagandena som uppsatsen baseras på.
För att kunna applicera teorierna om andrahandsmarknaden behöver vi förtydliga de svenska förhål-‐ landena på försäkringsmarknaden. Vi förtydligar de principer som ligger till grund för försäkrings-‐ marknadens särart och funktion. Detta sker i kapitel 3, Bakgrund.
I kapitel 4, Livförsäkringskontraktets värde, genomför vi vår egna ekonomiska analys och modell för att visa hur prissättningen, försäkringstagarens värdering och det försäkringstekniska värdet kan skilja sig åt och vilka faktorer som påverkar de olika värderingarna.
För att fånga viktiga empiriska aspekter kring vad en svensk marknad för begagnade livförsäkringar skulle kunna få för konsekvenser görs en jämförelse med USA. Detta ses som en möjlig framtid även för den svenska marknaden och redovisas i kapitel 5, Den fria marknaden.
Vi sammanför den ekonomiska analysen och de empiriska erfarenheterna från den amerikanska marknaden i en förtydligande redogörelse av samhällets vinnare och förlorare av andrahandsmark-‐ naden i kapitel 6, Samhällsekonomisk lönsamhet.
Aspekter som inte kunnat redogöras för i samband med tidigare kapitel men som är av stor vikt för uppsatsens analys redogörs i kapitel 7, Övriga betänkanden. Detta utgör den sista teoretiska grund som läsaren behöver för att förstå och granska uppsatsens slutsatser.
Uppsatsen avslutas med kapitel 8, Resultat och slutsats, där tankar kring potentiella implikationer av en andrahandsmarknad ges plats innan uppsatsen utmynnar i de överväganden som varje reglerare av begagnade livförsäkringar bör betänka.
2. Metod
2.1 Övergripande metod
För att utreda inverkan av en andrahandsmarknad för livförsäkringar i Sverige måste dagens situation på livförsäkringsmarknaden först klargöras. Uppsatsen behandlar därför grundläggande både den lagstiftning och marknadsstruktur som gäller idag och några av de principer som kan tänkas vara av intresse om en fullskalig andrahandsmarknad skulle utvecklas.
Eftersom begagnade livförsäkringar är en bransch som aldrig funnits i stor skala i Sverige behöver analysen breddas med erfarenhet och diskussion från andra länder. Uppsatsen väljer att hämta em-‐ pirisk erfarenhet från USA, där handel med begagnade livförsäkringar redan i dagsläget är en stor industri. I USA finns också en väl utvecklad debatt kring begagnade livförsäkringar vilket medför möj-‐ ligheten att tillvarata även mer teoretiska synpunkter och utvärdering av viss applicerad reglering kring marknaden. Andra länder hade troligtvis bättre överensstämt med svenska förhållanden men genom jämförelse med USA framgår tydligare de drivkrafter och problem som en svensk marknad i framtiden skulle kunna uppvisa i brist på regleringar.
Vad gäller den svenska livförsäkringsmarknaden så utnyttjar uppsatsen övergripande akademisk litte-‐ ratur som beskriver principer, praxis och marknadsstruktur. I det amerikanska fallet baserar sig upp-‐ satsen till stor del på artiklar som diskuterar andrahandsmarknadens betydelse för olika aktörer från olika perspektiv. Uppsatsen är till sin största del normativ och diskuterar marknadens effekter princi-‐ piellt, snarare än utreder de exakta siffror som skulle kunna gälla för svenska förhållanden.
2.2 Genomförande
Intresset för ämnet väcktes genom amerikanska artiklar ur ekonomiska tidskrifter där en övergri-‐ pande bild utav problemområdena gällande begagnade livförsäkringar bildades. För att kunna ut-‐ veckla uppsatsen för den svenska marknaden vände vi oss därför till juridisk referenslitteratur för den svenska försäkringsmarknaden. När områdets rättsliga principer klarlagts utnyttjades ekonomisk litteratur för att analysera marknaden med ekonomisk teori. För att kunna diskutera den framtida utvecklingen för Sverige användes de amerikanska ekonomiska artiklarna för en bredare diskussion om de risker förfarandet medför.
2.3 Teori
Grundläggande ekonomiska modeller bygger ofta på antaganden om perfekt information. Informat-‐ ionen på försäkringsområdet är dock imperfekt då alla antaganden om framtiden är osäkra. Därför kommer aktörer att göra val baserade på imperfekt information. Ett viktigt statistiskt begrepp är därför väntevärde vilket är summan av alla förväntade utfall multiplicerade med sannolikheten för respektive utfall.1 För att försäkringsgivare ska kunna beräkna dessa sannolikheter behövs stora stat-‐ istiska material. En genomsnittlig försäkringstagare har bättre kunskap om sin hälsa och levnadsför-‐ hållanden än försäkringsgivaren, ett klassiskt exempel på en informationsasymmetri.
I uppsatsen antas samtliga aktörer agera på det sätt som maximerar deras egen nytta. Nytta antas öka med ökade ekonomiska resurser, men marginalnyttan för pengar antas vara avtagande.
Uppsatsen utgår från en positiv diskonteringsränta vilket innebär att nuvärdet sjunker för alla belopp som utfaller längre fram i tiden. Inflation har ingen större betydelse för resonemangen eftersom liv-‐ försäkringspremier och försäkringsbelopp antas anges i form av prisbasbelopp snarare än i absoluta summor.
2.4 Källkritik
Som grund för denna uppsats används i huvudsak två typer av källor: svenska kursböcker i juridik och amerikanska tidskrifter som behandlar begagnade livförsäkringar ur olika perspektiv. Där de svenska källorna är tillförlitliga är de amerikanska lättare att ifrågasätta. Många artiklar är författade på upp-‐ drag av antingen livförsäkringsbranschen eller Life-‐Settlement-‐industrin (se sektion 3.3) vilket gör att deras oberoende kan ifrågasättas. Tydligast blir detta avseende rapporten från Deloitte Consulting LLP och dess motartikel av Darwin Bayston. I de fall där en vinkling av texten kunnat misstänkas har vi valt att inte återge några siffror eller dylikt, utan endast fokuserat på de principiella resonemang som båda sidor erkänner.
Där tryckt litteratur ges trovärdighet genom att det alltid finns en ansvarig utgivare, är elektroniska källor mindre tillförlitliga. Till följd av att ämnet är relativt nytt och i Sverige därtill har en mycket begränsad utbredning har vi varit tvungna att komplettera vissa delar med de källor som funnits till-‐ gängliga. I dessa fall har vi i högsta möjliga utsträckning använt information från välkända företag och organisationer. Vi är medvetna om att uppsatsen till viss del är ett resultat av de källor vi använt. Det är emellertid vår åsikt att de principiella resonemang som uppsatsen uppvisar kan föras oavsett denna empiriska osäkerhet.
Vid de tillfällen litteratur inte kunnat ge oss tillfredsställande svar har vi varit i kontakt med olika sak-‐ kunniga via e-‐post. Svaren som framkommit denna väg har emellertid varit fyllda av osäkerhet, och i uppsatsen används därför inte dessa som källor.
3. Bakgrund
Begagnade livförsäkringar innebär, precis som namnet antyder, livförsäkringar som sålts vidare av personen som ursprungligen tecknade dem. Genom en andrahandsmarknad kan alltså den försäk-‐ rade vinna ekonomiskt på sin livförsäkring under sin egen livstid. Den som köper en begagnad livför-‐ säkring övertar betalningsansvaret för försäkringspremierna och erhåller försäkringsbeloppet som utfaller om den försäkrade avlider.
I gällande svensk lagstiftning har försäkringstagaren rätt att förfoga över sin försäkring, genom ex-‐ empelvis överlåtelse, dock med vissa reservationer2. Trots detta är handel med begagnade livförsäk-‐ ringar här ingen utbredd verksamhet. Internationellt är situationen emellertid en annan och i länder som USA, England med flera är denna handel väl etablerad3.
3.1 Vad är en livförsäkring?
En försäkring innebär ett avtal om framtida ekonomisk ersättning eller utbetalning av en bestämd summa pengar vid en på förhand avtalad händelse eller tidpunkt, i utbyte mot ett pris, premien. Syf-‐ tet med detta är att möjliggöra riskspridning i samhället och skydda individer eller företag från eko-‐ nomiska risker som är för stora för den enskilde att spara till. Livförsäkringar är därmed i huvudsak ett skydd för närstående mot ekonomisk utsatthet om en betydande försörjare avlider.4
För att försäkringsgivaren ska kunna ta över ekonomiska risker och fullfölja sina försäkringsavtal krävs att de inbetalade premierna täcker utbetalningarna5, något som säkerställs när flera försäk-‐ ringstagare samlas i ett försäkringskollektiv6. Detta för att det då går att statistiskt beräkna riskerna som kan komma att behöva ersättas7 och urvalet av risker blir större, förfarandet benämns som risk-‐ delning eller riskpoolning8.
I Sverige är försäkringar indelade i två klasser av försäkringar; personförsäkringar och skadeförsäk-‐ ringar9. En personförsäkring gäller en människas liv, hälsa eller ålder och innehåller exempelvis livför-‐ säkringar, pensionsförsäkringar eller sjukförsäkringar10. Den typ av försäkring som ligger till grund för analysen i denna uppsats är livförsäkringar med dödsfallsbelopp, även kallat dödsfallsförsäkring11. Som invånare i välfärdsstaten Sverige omfattas man av ett stort antal socialförsäkringar, vilket regle-‐ ras i Socialförsäkringsbalk (SFS 2010:110)12. Detta trygghetssystem gör att svenskar kan anses som ett av de mest försäkrade folken i världen. Vidare täcks man ofta av försäkringar i sitt arbete, i före-‐ ningsarbete eller andra typer av aktiviteter13. Dock upplevs samhällets trygghetssystem som försäm-‐ rade14 och de efterlevandes skydd från samhällets sida vid en närståendes dödsfall har försämrats
2 Bengtsson (2010), s. 479-‐481
3 Finansinspektionen -‐ Pensionssparande 4 Randquist (2011), s. 25-‐33
5 Blom & Virolainen (2001), s. 57 6 Randquist (2011), s. 33 7 Ibid, s. 27 8 Falkman (2011), s. 18 9 Bengtsson (2010), s. 187-‐188 10 Randquist (2011), s. 45 11 Ibid, s. 45; Falkman (2011), s. 16 12 Randquist (2011), s. 21 13 Ibid, s. 32
mycket på senare år15. Det finns en kompletteringseffekt där fler tecknar privata försäkringar i högre grad om samhällets trygghetssystem försämras16. Detta gör att Sverige troligtvis kommer att se en ökad efterfrågan på livförsäkringar som i sin tur kan öka antalet utbjudna livförsäkringar på en andrahandsmarknad.
3.2 Varför sälja sin livförsäkring?
För den stora majoriteten av livförsäkringskollektivet finns det aldrig någon poäng med att sälja sin livförsäkring. Försäkringsbeloppet är alltid större än både erbjuden ersättning från investerare och eventuella återköpsvärden17. I händelse av en ökad risk för dödsfall under försäkringens livslängd har den rationella standardindividen ingen anledning att göra något. Om det värsta skulle inträffa och den försäkrade avlider erhåller förmånstagare, vilka ofta utgörs av den försäkrades närstående, för-‐ säkringsbeloppet.
För vissa individer kan emellertid scenariot vara annorlunda. I huvudsak finns två anledningar till att någon skulle vilja sälja sin livförsäkring: förlorat arvsmotiv eller minskade inkomster (alternativt ökade utgifter). Många anledningar finns till att dessa situationer uppkommer18. De viktigaste anled-‐ ningarna till förlorat arvsmotiv är:
• Förmånstagare avlider eller blir ekonomiskt oberoende • Skilsmässa eller annat uppbrott gentemot förmånstagare Viktiga anledningar till att livförsäkringspremierna kan bli alltför dyra är:
• Försämrat hälsotillstånd eller skada som minskar inkomster och/eller kräver dyr behandling • Arbetslöshet eller annat inkomstbortfall
• Uppkomst av avsevärt bättre investeringsalternativ
Tack vare större social trygghet genom t.ex. högkostnadsskydd och socialförsäkringar är risken att personer skulle behöva sälja sina livförsäkringar för att bekosta sina vårdbehov betydligt mindre i Sverige än i USA. Det var genom denna tuffa situation som andrahandsmarknaden för livförsäkringar fick sitt genomslag på den amerikanska marknaden.
3.3 Den historiska framväxten
Marknaden för begagnade livförsäkringar har i USA sin grund i ett domstolsbeslut redan 1911, men det var först vid tidpunkten för AIDS-‐epidemin under 1980-‐talet som detta förfarande började an-‐ vändas i större skala. Vid denna tid var bromsmediciner dyra och den förväntade kvarvarande livsti-‐ den för smittade kort. De drabbade hade ofta inga egna familjer och sjukdomen gjorde dem arbetso-‐ förmögna. Lösningen blev att de sålde sina livförsäkringar till investerare och använde pengarna till att betala sina medicinska omkostnader. Därigenom kunde de tack vare marknaden leva längre.19 Eftersom syftet med detta förfarande var sympatiskt var den amerikanska kritiken begränsad. Detta nya sätt att hantera livförsäkringar skapade emellertid en ny situation inom livförsäkringsbranschen. Plötsligt kunde personer utan något intresse för försäkringstagarens fortlevnad stå som ägare av
15 Randquist (2011), s. 102
16Ibid, s. 33; Blom & Virolainen (2001), s. 14-‐15 17 Fang & Kung (2010), s. 18-‐27
18 Gabel & Scott (2009), s. 162-‐163 19 LISA
livförsäkringen. Så småningom började förfarandet användas för fler försäkringstagare, först för indi-‐ vider drabbade av andra dödliga sjukdomar och därefter även för individer utan dödlig diagnos.20 I USA kallas försäljning av sin livförsäkring Life Settlement vilket gett namn åt hela industrin. Mark-‐ nadsaktörer köper upp livförsäkringskontrakt och investerare vänder sig sedan till dessa marknadsak-‐ törer21. Analysen av marknaden är dock i stort densamma oavsett vem som köper livförsäkringskon-‐ trakt och i uppsatsen betecknas därmed alla uppköpare av livförsäkringskontrakt som investerare.
3.4 Livförsäkringsbranschen
Försäkringsbranschen präglas av flera asymmetrier mellan försäkringstagare och försäkringsgivare som motiverar näringsrättslig och avtalsrättslig reglering22. Lagrummet har sedan unionsinträdet EU-‐ anpassats för att möjliggöra den fria etableringsrätten och undvika fragmentering av rättsområdet23. Branschen regleras främst i Försäkringsrörelselagen (SFS 2010:2043) och Försäkringsavtalslagen (SFS 2005:104), där den förra reglerar försäkringsföretags verksamhet och den senare avtalet mellan för-‐ säkringsgivare och försäkringstagare24. På försäkringsmarknaden finns det behov av ett starkt kon-‐ sumentskydd25. Det är viktigt att försäkringstagarnas trygghet tillgodoses och att försäkringsföreta-‐ gen följer god försäkringsstandard26. Försäkringsrörelse är tillståndspliktig och underkastas Finansin-‐ spektionens övervakning27. Även försäkringsförmedling kräver tillstånd hos Finansinspektionen och registrering hos Bolagsverket28.
Tidigare reglerades möjligheterna till utformning av försäkringsprodukter någorlunda hårt, vilket resulterade i homogena försäkringsprodukter. I takt med avregleringen på försäkringsmarknaden och anpassningen mot EU-‐rätten så infördes produktfrihetsprincipen29. Principen gör att försäkringsföre-‐ tagen är fria i sin prissättning på en försäkringsprodukt och i produktens utformning30. Produktfri-‐ hetsprincipen kompletteras med genomlysningsprincipen som ämnar se till att försäkringsföretag förser sina kunder med riklig och begriplig information för att underlätta förståelsen av en försäk-‐ ringsprodukt och öka konsumentens jämförelsemöjligheter31. Marknadens utveckling kräver därför produktkreativitet av försäkringsföretagen för att konkurrera om konsumenterna32. Vanligt är att försäkringar är sammansatta, alltså kombinationer av olika typer av försäkringar. Enligt avgränsning-‐ arna utreder uppsatsen dock enbart dödsfallsförsäkring.
Försäkringstekniken är komplex33 vilket gör att försäkringsföretagen har ett stort övertag gällande erfarenhet, statistiskt material och ekonomiska muskler34, flera asymmetrier till försäkringstagarens nackdel. Försäkringsgivaren dikterar ofta villkoren och ansökan sker genom standardavtal som sätter
20 Martin (2011), s. 185-‐186 21 Ibid
22 Falkman (2011), s. 26-‐27; Blom & Virolainen (2001), s. 17 23 Falkman (2011), s. 14; Bengtsson (2010), s. 36
24 Randquist (2011), s. 66 25 Blom & Virolainen (2001), s. 17 26 Bengtsson (2010), s. 48 27 Falkman (2011), s. 30-‐31 28 Finansinspektionen -‐ Försäkringsförmedlare 29 Bengtsson (2010), s. 19 30 Randquist (2011), s. 60 31 Falkman (2011), s. 80; Bengtsson (2010), s. 38 32 Blom & Virolainen (2001), s. 7
33 Ibid, s. 17
konsumenten i underläge35, något som allmänt betonas gällande standardavtal36. En vidare proble-‐ matik ligger i att många blivande försäkringstagare inte läser igenom avtalet37, kunskapen om oför-‐ delaktiga villkor kan därför skjutas många år i framtiden38. Detta kan skapa mycket allvarliga konse-‐ kvenser för försäkringstagare eller efterlevande39. Vidare saknas även kunskapen för att värdera olika försäkringsvillkor, eller olika sammansättningar av försäkringar vilket gör att förståelse för en skälig premie saknas. Försäkringsföretagen har också rättsligt övertag i form av ekonomiska muskler och även större kunskap om de rättsliga mekanismerna på området40.
Aktörernas strategiska beteende innan avregleringen kan klassas som en oligopolmarknad av vissa41. Avregleringen och öppnandet av EU:s inre marknad har gjort att fler aktörer tillkommit och att ut-‐ ländska försäkringsbolag har gjort ett intåg på den svenska marknaden. Numera finns det ungefär 360 försäkringsföretag i Sverige och cirka 35 utländska företag. Nästan 70% utav livförsäkringsmark-‐ naden tillhandahålls av de fem största försäkringskoncernerna, en någorlunda hög marknadskon-‐ centration.42
Den tidigare lagstadgade priskontroll som kallades skälighetsprincipen43 är nu avskaffad och numera råder fri prissättning44. Produktfrihetsprincipen möjliggör heterogena försäkringsprodukter och kon-‐ sumenter får förlita sig till en fungerande konkurrens för att få fördelaktiga försäkringar45.
Försäkringsrörelse får bedrivas i de olika bolagsformerna försäkringsaktiebolag, ömsesidiga försäk-‐ ringsbolag och försäkringsföreningar. Tidigare var vinstutdelning inom livförsäkringsrörelse förbjuden för att värna om försäkringstagarnas långsiktiga trygghet. Traditionell livförsäkringsrörelse har där-‐ med drivits under bolagsformen ömsesidigt försäkringsbolag. I ett ömsesidigt försäkringsbolag är försäkringstagarna tekniskt sett också företagets ägare. Eventuellt överskott i rörelsen återbördas därmed till försäkringstagarna genom sänkta premier, högre återbäringsräntor eller ökad soliditet i bolaget. Eventuellt underskott betalas därmed också utav försäkringstagarna genom högre premier eller sänkta återbäringsräntor. Numera är vinstutdelning inom livförsäkringsrörelse tillåtet vilket gör att allt fler livförsäkringsrörelser drivs som aktiebolag. Över-‐ och underskott i rörelsen tillkommer här istället aktieägarna. 46
Vid informationsasymmetrier finns risk för negativt urval, speciellt på försäkringsmarknaden47. För att undvika att bara individerna med högst dödsrisk tecknar en livförsäkring måste försäkringsgivaren få information om individens dödsfallrisk, främst genom en hälsoprövning. I Sverige gäller principiellt att försäkringsgivare och försäkringstagare har rätt till samma information48. Desto mer information
35 Falkman (2011), s.26
36 Agell & Malmström (2005), s. 91 37 Ibid, s. 91; Falkman (2011), s. 27 38 Falkman (2011), s. 27, 74 39 Blom & Virolainen (2001), s. 17 40 Falkman (2011), s. 26-‐27 41 Blom & Virolainen (2001), s. 7 42 Randquist (2011), s. 55-‐56 43 Blom & Virolainen (2001), s. 28 44 Randquist (2011), s. 60
45 Falkman (2011), s. 37, 90; Bengtsson (2010), s. 36-‐37 46 Falkman (2011), s. 11, 74-‐76
47 Frank (2008), s. 190
försäkringsgivaren har, desto mer korrekt blir priset för försäkringen baserad på försäkringstagarens statistiska risk. Anser försäkringsbolaget att en eventuell försäkringstagare har förhöjd dödlighet av något slag så applicerar de förhöjningsrisker vilket gör att priset för försäkringen blir högre49.
3.5 Livförsäkringsavtalet
En livförsäkring tecknas ofta för att skapa en ekonomisk trygghet för efterlevande om den försäkrade skulle förolyckas. Andra anledningar kan vara att företagspartners tecknar livförsäkringar på varand-‐ ras liv för att lösa ut arvingar om den ena skulle avlida, eller för att kunna spara till en närstående som inte har rätt att ta del av eventuellt arv.50
En livförsäkring tecknas oftast på sitt eget liv så att försäkringstagaren och den försäkrade är samma person. I Sverige är det fullt tillåtet att teckna en försäkring på en annan persons liv51. Detta kan dock inte göras utan den försäkrades kännedom då han måste upplysa försäkringsföretaget om de hälso-‐ uppgifter som krävs52. Det är också fullt möjligt att få ersättning från flera livförsäkringar53.
Försäkringsavtalet tecknas mellan försäkringsgivare och försäkringstagare, de är kontrahenterna. Gällande livförsäkring är det inte nödvändigtvis försäkringstagaren som är den försäkrade, utan den försäkrade är personen vars liv försäkringen gäller. Skulle den försäkrade avlida inom avtalad tid sker ett försäkringsfall, detta berättigar utbetalning av försäkringsbelopp.
Försäkringstagaren avtalar med försäkringsgivaren om rätten till eventuellt försäkringsbelopp genom ett förmånstagarförordnande, genom detta regleras vem som är förmånstagare till försäkringen. 54 Förmånstagarförordnande kan också göras oåterkalleligt utav försäkringstagaren, genom detta avsä-‐ ger försäkringstagaren sig rätten att själv förfoga över försäkringen55. Om förmånstagarförordnande gjorts oåterkalleligt så kan inte försäkringstagaren återkalla försäkringen eller ändra försäkringen till förmånstagarens nackdel56.
49 Blom & Virolainen (2001), s. 66 50 Randquist (2011), s. 212-‐221 51 Bengtsson (2010), s.189 52 Ibid, s. 425 53 Randquist (2011), s.214 54 Bengtsson (2010), s. 192-‐193 55 Randquist (2011), s. 237 56 Bengtsson (2010), s. 470
Figur 1 -‐ Schematisk bild över begagnade livförsäkringar
Källa: Egen figur
Försäkringsavtalets innehåll lyder numera under produktfrihetsprincipen och kontrolleras inte i detalj av någon myndighet57. Genomlysningsprincipen ska garantera nödvändig information för att kunna jämföra konkurrerande försäkringsföretags försäkringar och göra ett informerat val58. Effektiviteten av detta kan ifrågasättas59 och viktigt att komma ihåg är konsumenternas svårigheter att korrekt värdera en livförsäkring då den löper över lång tid, eller då skillnaderna mellan olika försäkringar kan vara oklar60. Konsumenternas möjligheter är idag små vad gäller att räkna ut en skälig premie bero-‐ ende på sin risk. Till grund för den premie som ett försäkringsföretag kräver finns avancerade försäk-‐ ringstekniska beräkningar, djupgående statistiskt material och heltidsarbetande försäkringsaktu-‐ arier.61
Försäkringsföretaget är tvingat att teckna försäkring som de normalt tillhandahåller för den konsu-‐ mentgrupp som den som ansöker om ett försäkringsavtal tillhör. Dock har försäkringsföretaget stöd i lag att neka försäkring om det ”... finns särskilda skäl för vägran med hänsyn till risken för framtida försäkringsfall, den avsedda försäkringens art eller någon annan omständighet.”. Det är upp till för-‐ säkringsföretaget att visa att särskilda förhållanden föreligger.62
57 Bengtsson (2010), s. 19 58 Falkman (2011), s. 80 59 Bengtsson (2010), s. 20 60 Falkman (2011), s. 91; Bengtsson (2010), s. 38 61 Falkman (2011), s. 26-‐28 62 Bengtsson (2010), s. 411-‐413
Figur 1 – Försäkringsgivare och försäkringstagare tecknar ett försäkringsavtal. I avtalet specifice-‐ ras vems liv försäkringen gäller, detta är den försäkrade. Som ett tillägg till försäkringsavtalet bestäms i ett förmånstagarförordnande vem som får utbetalning av försäkringen om den försäk-‐ rade avlider.
3.5.1 Återköp
Om en försäkringstagare skulle vilja säga upp en livförsäkring finns i Sverige rätten till återköp. Det innebär att försäkringen kommer upphöra, liksom premieansvaret för försäkringstagaren. Om det uppstått ett återköpsvärde i försäkringen exempelvis genom att försäkringstagaren även haft ett sparande så har försäkringstagaren principiell rätt till detta sparande och avtalad återbäring. Det finns emellertid ingen möjlighet att återfå värdet av inbetalade premier avseende dödsfallsrisken, så länge premieprofilen inte orsakat för hög premie för risken som varit63. Om försäkringstagare som förlorar nyttan av försäkringen låter denna förfalla erbjuds alltså ingen ersättning från försäkringsgi-‐ varen. I USA kan även del av värdet för inbetalade riskpremier återfås, men enbart om det rör sig om livförsäkring utan slutdatum64. Återköpsvärdet är där dock traditionellt mycket lägre än försäljnings-‐ värdet på en andrahandsmarknad65.
3.6 Prissättning
Priset för försäkringen, premien, är genom produktfrihetsprincipen fri66 men leds utav ekvivalens-‐ principen67. Detta innebär att premiens storlek ska motsvara den risk som försäkringen innebär mul-‐ tiplicerat med försäkringsbeloppet. Även andra saker påverkar dock premiesättningen som exempel-‐ vis konkurrensförhållanden och olikformade premieprofiler68. Utöver risken ska premien även täcka försäkringsföretagets övriga kostnader som administration och juridiska kostnader69. Premiesätt-‐ ningen ska ta hänsyn till det långsiktiga åtagandet och avgöras genom soliditetsaspekter. Den får alltså inte riskera företagets ekonomiska situation, vilket får en premiehöjande effekt70. Försäkrings-‐ tagarna blir ett försäkringskollektiv där deltagarna har likartad riskgemenskap71.
När premien beräknas gör försäkringsgivaren en individuell riskbedömning baserad på en hälsodekla-‐ ration där försäkringstagaren har en långtgående upplysningsplikt. Finns det något som ökar döds-‐ fallsrisken för den försäkrade så kommer premien att höjas. Om det senare visar sig att försäkrings-‐ tagaren ljugit, alltså ”förfarit svikligt eller i strid mot tro och heder”, så kan det leda till att ersättning-‐ en sänks alternativt inte utbetalas.72
Vid sin premiebestämning utnyttjar försäkringsgivaren sin kunskap om individens risker. Även om det inte är möjligt att känna dessa perfekt kan statistisk data ge vägledning för hur risker i genomsnitt ser ut för individer inom olika grupper. Denna statistik ligger alltså till grund för försäkringspremien i form av dödlighetsantaganden. Dessa antaganden rör individens förväntade livslängd och har avgö-‐ rande betydelse för premiens storlek.
63 Bengtsson (2010), s. 433-‐434; Oxenstierna (2010), s. 342-‐343 64 Fang & Kung (2012), s. 1
65 Martin (2011), s. 190; Deloitte Consulting LLP & The University of Connecticut (2005), s. 5 66 Randquist (2011), s. 60 67 Bengtsson (2010), s. 29 68 Ibid s. 29 69 Ibid s. 29-‐31 70 Ibid s. 37; Falkman (2011), s. 70 71 Bengtsson (2010), s. 29; Randquist (2011), s. 52 72 Randquist (2011), s. 21, 216
Figur 2 -‐ Risken för dödsfall som en funktion av en persons ålder
Källa: Egen figur inspirerad av Blom & Virolainen (2001), s. 46
När avtalet väl är tecknat får inte försäkringsgivaren höja premien även om hälsotillståndet eller lev-‐ nadsförhållanden förändrats hos den försäkrade. Det är alltså förhållandena vid tecknandet som är avgörande.73 Detta är mycket centralt för uppsatsens fortsättning.
3.6.1 Försäkringstekniskt värde
Risken för att ett försäkringsbelopp måste utbetalas förändras mellan perioder med den försäkrades dödsfallsrisk. Varje försäkring belastar försäkringsgivaren med en förväntad kostnad för försäkrings-‐ utbetalningar. Hur kostnaden ser ut i varje period ges av ekvation 1. Det erhållna värdet benämner vi det försäkringstekniska värdet74. Det försäkringstekniska värdet visar väntevärdet för försäkringens förmånstagare för varje period. Detta är alltså synonymt med den förväntade kostnaden för försäk-‐ ringsgivaren. Annorlunda uttryckt betecknar det storleken på beloppet försäkringsföretaget kan för-‐ vänta sig att i genomsnitt betala ut till identiska individer.
!ö!"ä!"#$%&'(!$#&!' !ä!"#!" = Pr (!ö!"#$%%)!"∗ !ö!"ä!"#$%&'()*++!
Ekvation 1. Beräkningsformel för det försäkringstekniska värdet av individs i:s livförsäkring vid tidpunkt t. Av ekvation 1 framgår att det försäkringstekniska värdet för en livförsäkring beror av dödsfallsrisken. Därmed ökar detta värde generellt med den försäkrades ålder. Detta visas i figur 3.
73 Bengtsson (2010), s. 428-‐431 74 Blom & Virolainen (2001), s. 56
Figur 3 -‐ Det försäkringstekniska värdet I som en funktion av tid och försäkringsbelopp
Källa: Egen figur inspirerad av Blom & Virolainen (2001), s. 52
3.6.2 Premieprofil – Front-‐load pricing
Att livförsäkringspremierna ska täcka de förväntade utbetalningarna av försäkringsbelopp till försäk-‐ ringspoolen har redan konstaterats. Hur inbetalningen av försäkringspremier organiseras är emeller-‐ tid upp till varje enskilt försäkringsföretag att bestämma. Denna premieprofil är av stor vikt för andrahandsmarknaden. För enkelhets skull försummas försäkringsgivarnas omkostnader i uppsat-‐ sens exempel.
Eftersom risken att avlida vanligtvis ökar med åldern förändras också det försäkringstekniska värdet över tiden. Viktigt är att premiestorleken dock sällan följer det förväntade försäkringstekniska värdet för premien, utan enbart beräknas på ett sådant sätt att inbetalningarna vid försäkringens slutpunkt motsvarar de förväntade utbetalningarna. Även om inbetalningsprofilerna teoretiskt sett kan se ut hur som helst är det vanligt att de förblir helt eller åtminstone relativt konstanta över försäkringens löptid. Därigenom betalar försäkringstagare generellt sett för höga premier i början av försäkringens livslängd och för låga premier mot slutet. Denna prissättningsstrategi går under den engelska be-‐ teckningen front-‐load pricing och antaganden om denna inbetalningsstrategi har stor vikt för be-‐ stämning av konsumentnyttan av andrahandsmarknaden, någonting vi återkommer till i ”Effekten av Avbrutna Försäkringar”.
Figur 4 -‐ Front-‐load pricing
Källa: Egen figur
Som framgår av figur 4 är premien högre än det försäkringstekniska värdet fram till !! och lägre där-‐
efter. Om ekvivalensprincipen råder är premiestorleken bestämd så att ytorna A och B blir jämnstora för en försäkring som gäller mellan !! och !!"#$. Gentemot det försäkringstekniska värdet är alltså yta
A en intäkt för försäkringsgivare och yta B en intäkt för försäkringstagare. De sammanlagda premie-‐ inbetalningarna överstiger det sammanlagda försäkringstekniska värdet ända fram till !!"#$ som
framgår av figur 5.
Figur 4 -‐ Det försäkringstekniska värdet visas av I, medan premiestorleken visas av P. Notera att ytorna A och B är jämnstora om ekvivalensprincipen råder.
Figur 5 -‐ Differensen mellan sammanlagda inbetalade premier och sammanlagt försäkringstekniskt värde
Källa: Egen figur
Vi har nu nödvändiga baskunskaper för att närmare undersöka hur försäkringens värde kan förändras till följd av hälsoförändringar hos den försäkrade.
Figur 5 – Grafens vertikala axel visar differensen mellan sammanlagda inbetalade premier och sammanlagt försäkringstekniskt värde.
