• No results found

Alkoholmissbrukares inflytande i kontakt med socialtjänst

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Alkoholmissbrukares inflytande i kontakt med socialtjänst"

Copied!
43
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Hälsa och samhälle

ALKOHOL-

MISSBRUKARES

INFLYTANDE I KONTAKT

MED SOCIALTJÄNST

EVA LAGERSTEDT

VERONIKA LARSSON

(2)

A

A

A

ALKOHOL

LKOHOL

LKOHOL

LKOHOL----

MISSBRUKARES

INFLYTANDE I KONTAKT

MED SOCIALTJÄNST

EVA LAGERSTEDT

VERONIKA LARSSON

Lagerstedt, E & Larsson, V. Alkoholmissbrukares inflytande i kontakt med socialtjänst. Alcohol abusers influence in contact with social workers.

Examensarbete i socialt arbete 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och

Samhälle, utbildningsområde socialt arbete, 2006.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på om och hur mycket inflytande över sin situation och behandlingsform en alkoholmissbrukare har i kontakt med

socialtjänsten. För att ta reda på syftet granskas åtta alkoholmissbruksutredningar. Begreppen alkoholmissbruk och inflytande diskuteras. Resultaten som framgår är att tecken på inflytande kan utläsas ur utredningarna då det i sju fall av åtta ges beslut efter den hjälpsökandes önskemål. Däremot är det svårt att avgöra mängden inflytande eftersom inflytande är en tolkningsfråga som skiljer sig mellan

individerna.

(3)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING 5 PROBLEMFORMULERING 5 SYFTE 7 FRÅGESTÄLLNINGAR 7 METOD 8 Datainsamling 8 Databearbetning 8 Utforskande- explorativt 9 Urval 9

Representativitet, validitet och reliabilitet 10

ETISKA ÖVERVÄGANDEN 11 Tidigare forskning 12 TEORETISKA NYCKELBEGREPP 12 Begreppet inflytande 12 Begreppet missbrukare 13 SOCIALTJÄNSTENS ARBETSREDSKAP 14 Socialtjänstlagen 14 Kommunens riktlinjer 15 Prejudikat 17 PRESENTATION AV UTREDNINGARNA 17 Avidentifierade missbruksutredningar 17 TEORI 19 Maktteorier 19 Rollteori 21 Pedagogisk teori 21 Skam 22 RESULTAT/ANALYS 22

Likheter och skillnader i utredningarna 22

RESULTAT 26

SLUTDISKUSSION 28

Egna tankar 31

SAMMANFATTNING 33

REFERENSER 34

(4)
(5)

INLEDNING

Socialtjänsten möter dagligen individer i behov av hjälp och stöd.

Socialtjänstlagen ger dessa individer rättigheter till ett skäligt liv. Men vem kan avgöra vad som är ett skäligt liv? Individen själv eller myndighet? Att själv kunna vara delaktig i beslut som tas om ens liv anser vi är en rättighet och självklarhet. Samtidigt måste socialtjänsten arbeta utifrån lagar och riktlinjer kring bland annat ekonomi och är därför begränsade i sitt handlingsutrymme. Vi vill därför ta reda på hur det egentligen fungerar med individens rätt att ha inflytande på beslut som görs kring dennes liv.

Regeringsformen framhåller att;

”Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.” (1kap 2 § 1RF)

Som socialsekreterare är det viktigt att hålla i minnet att i bemötandet av klienten är det värdet hos människan i sig som är knutet till själva existensen av personen, inte till funktioner eller egenskaper. Människan har enligt Gren (1996) ett värde helt enkelt på grund av det faktum att man är, att man existerar. Inte på grund av det man gör eller vad man kan och vet, utan blott och bart därför att man är. Alla människor har vissa fundamentala rättigheter, rätten till liv, frihet, personlig säkerhet och ett värdigt liv där man har lov att få vara med och bestämma, ha inflytande över sitt liv och sin behandling. Människan skall respekteras, ingen är förmer än någon annan i det avseendet. Som missbrukande klient har man samma värde som alla andra och har rätt till inflytande och medbestämmande över sin situation. Gren (1996) skriver att som klient behöver jag bli sedd, bekräftad i min egen identitet. Oavsett hur jag lever har jag ett värde för att jag är (a a).

I det sociala arbetet måste man därför som Gren fortsättningsvis säger ha ett mått av självkännedom och kunna kosta på sig viss självkritik. Man måsta ställa sig frågan om hur man ser på sig själv och andra utifrån människovärdesprincipen. Låter man sig påverkas av människors ställning i samhället, familjesituation, ekonomisk status och social bakgrund. Man måste som socialsekreterare bli etiskt medveten vilket innebär enligt Gren (1996) att jag blir medveten om vilka

värderingar, normer och regler som styr mitt eget handlande. Livet är en ständigt pågående process och man ställs inför nya valsituationer hela tiden. Situationer som kräver att man tar ansvar för sina val antingen de valen är medvetna eller inte samt att man tillåter andra att ansvara för sina val, exempelvis tillåta klienten så långt möjligt ett medbestämmande över sin livssituation. Att tänka etiskt, att fundera över vilka förhållningssätt som styr mina val, vilka värderingar normer och regler man går efter är oerhört viktigt i rollen som socialsekreterare. Att man dessutom har en vilja att våga ompröva och kunna se sig själv som ett redskap i det sociala arbetet.

PROBLEMFORMULERING

Under vår praktiktid på socionomutbildningens sjätte termin då vi befann oss på olika socialförvaltningar, såg och möttes vi av konflikter gällande

(6)

som ska bestämma vad någon är i behov av eller har klienten något inflytande över sin situation.

En utsatt person kan som Morén (1996) menar befinna sig i någon form av förtryckarsituation, man kan vara blind inför sin egen livssituation. Utsattheten kan bestå bland annat av den mängd av val som klienten tycker sig stå inför som kan göra honom förvirrad. Samtidigt är det betydelsefullt att klienten har en egen valmöjlighet vilket vi ifrågasätter i vår uppsats.

Som socialsekreterare träffar man ofta personer med begränsade möjligheter inför den egna livssituationen. Denna begränsning hos personen kan dessutom dölja det förhållandet att den utsatta människan själv kan vara medverkande till att ha skapat den egna negativa situationen. Man står som socialarbetare inför uppgiften att hjälpa till, medverka till att en förändring av den utsatta personens livssituation kan komma till stånd. Som regel är det inte fråga om några enkla insatser eller beslut. Dessutom måste man som socialsekreteraren genomföra sitt arbete i en direkt och personlig relation till klienten, en annan person.

Morén (1996) menar här att det finns inga bestämda kriterier för hur man hanterar en klient i en specifik situation utan alla måste behandlas olika.

Det primära tycker vi bör vara att socialsekreteraren kan erbjuda klienten en relation som möjliggör att man tillsammans med honom kan försöka hitta vad som är ”problemet”. Han kanske inte är medveten om vad som är problemet, eller han kanske rent av inte vill veta det. Som socialsekreterare måste man lyssna på klienten ge denne medbestämmande och inflytande utan att kränka eller att tränga sig på. Vi ställer oss därför frågan vad det är som gör att någon får inflytande över sitt liv, och vad inflytande betyder. Vi finner det ofta ifrågasatt ifall man som missbrukare har något eget inflytande, något medbestämmande överhuvudtaget i mötet med socialtjänsten. Vi upplevde att

hemvårdsinspektörer/biståndshandläggare på olika socialförvaltningar arbetade på olika sätt i olika situationer beroende på vilken klient de talade med. Dessutom upplevde vi att brukarna verkade reagera individuellt på mängden av inflytande de hade.

Vi anser att det finns behov för människor att kunna påverka beslut som gäller deras eget framtida liv. Detta gäller oavsett klienternas sociala bakgrund, deras fysiska, psykiska eller mentala tillstånd, eller att man av en eller annan anledning hamnat i ett missbruk. Vi tror inte att behandlingar fungerar särkilt bra eller att missbrukarantalet blir lägre då man tillägnas hjälpinsatser som man egentligen inte är intresserad eller anser sig bli hjälpt av. Vi har utifrån egna erfarenheter och det som hörs och ses via olika media en uppfattning om att man inom

socialtjänsten inte lyssnar tillräckligt på klienten och tar hänsyn till dennes önskemål i tillräckligt hög grad. Vi har därför ett stort intresse att vilja undersöka om det i realiteten förhåller sig som vi tror. Vi tänker utforska denna fråga något genom att göra en studie som består i att undersöka ett antal missbruksutredningar och utifrån dem försöka bilda oss en uppfattning om hur mycket inflytande vi kan se att klienten fick över sin situation och själva försöka upptäcka hur verkligheten ser ut i viss mån.

(7)

SYFTE

Syftet med vår studie är att vi genom att granska alkoholmissbruksutredningar vill undersöka vilket inflytande vi kan upptäcka att socialsekreteraren gett till

alkoholmissbrukaren över sin situation eller behandling.

FRÅGESTÄLLNINGAR

• Vad menas med inflytande?

• Visar utredningarna att klienten inflytande har beaktats av socialtjänsten? • Kan vi upptäcka några etiska aspekter som kan tänkas uppkomma mellan

missbrukaren och socialsekreteraren? (etik bemötande?)

• Socialsekreterarna ska använda sig av bland annat ett prejudicerande fall, RÅ ref 1991:97, när de gör sina bedömningar. Kan vi se det rättprejudicerande fallets påverkan på utredningarna utifrån en inflytandeaspekt?

Frågor vi ställer till de olika utredningarna är om följande faktorer spelar någon roll över hur mycket inflytande och självbestämmande vi tycker att socialsekreteraren har gett till klienten:

1. Kön 2. Ålder 3. Hem/bostadssituation 4. Sysselsättning/ekonomi 5. Fysisk/psykisk hälsa 6. Tidigare behandling 7. Missbruk/kriminalitet 8. Motivation

Frågan är om missbrukaren får inflytande över sitt liv, och vad som menas med inflytande. Har de något inflytande, eller medbestämmande över sin behandling? Är det rimligt att förvänta att socialsekreteraren ska bestämma vad någon är i behov av?

Människor måste, anser vi, kunna påverka beslut som gäller deras eget framtida liv oavsett deras sociala bakgrund, fysisk eller psykisk hälsa eller att man hamnat i ett missbruk av något slag.

Frågställningen i vårt arbete med uppsatsen är hur vi utifrån dessa utredningar kan få en inblick i hur dessa personer har utretts, vilket inflytande kan vi upptäcka att de har fått. Fick de den behandling som de ansökt om eller kände sig motiverade av? Kan vi se något specifikt som pekar på att någons inflytande minskade eller att vissa personer fick ett ökat inflytande?Vad kan vi utläsa ur materialet som har avgjort vilket beslut socialsekreteraren kommit fram till? Vi funderar över om orsaker som ålder, kön, om barn finns inblandade, kriminalitet, hemlöshet,

återfallsmissbrukare, inkomst, svåra somatiska eller psykiska besvär spelar någon roll. Vilka faktorer avgör vilken bedömning de får? Har det någon betydelse hur missbruket för närvarande påverkar dem, vilken möjlighet de själv kan bidra med att ta sig ur, har de jobb och familj? Kan vi möjligen komma fram till att den

(8)

offentliga sektorn fullgör sina uppgifter, tar de sitt ansvar för alkoholmissbrukare inom sin i kommun och låter dem komma till tals?

Med hänsyn till att vårdbehovet varierar mellan olika sorters missbrukare tycker vi att utbudet bör variera och att det bör finnas olika former av vård och

behandling för missbrukaren att välja på. Frågan är om klienten har möjlighet att själv få välja det alternativ som han känner sig mest motiverad av.Därför vill vi närmre ta reda på hur utredningarna kan visa oss ifall socialsekreterare arbetar för att klienternas inflytande ska beaktas och ses som en grund för vilket slag av hjälpinsats som beslutas. Vi är i vår uppsats också intresserade av att veta vilka lagar och regler som socialtjänsten arbetar utifrån vad det gäller vilket inflytande socialsekreteraren har möjlighet att ge till klienten, hur de används och kommer till uttryck av dem som arbetar med reglerna och lagarna. Vi tar även upp och granskar ett rättprejudicerande fall från 1991 (RÅ Ref 1991:97) för att tolka hur mycket påverkan och hänsynstagande socialsekreteraren kan tänkas ha tagit till det fallet i bedömningen av missbrukarna. Vi har valt att undersöka vårt syfte genom att få inblick i avidentifierade utredningar från en specifik kommun i Skåne.

METOD

Datainsamling

I syfte att göra denna undersökning angående missbrukande alkoholister och socialsekreterarens uppfattning om klientens inflytande tog vi skriftlig kontakt med enhetschefen för Individ och Familjeomsorgen (IFO) i en närliggande kommun och frågade om vi kunde få hjälp med datainsamling från deras verksamhet. Vi frågade om vi kunde få tillgång till material för vår uppsats av dem antingen i form av intervjuer (vår föresats från början var att intervjua några av kommunens socialsekreterare) eller i form av utredningar. Vid telefonsamtal med enhetschefen gav han oss medgivande att närmare undersöka denna fråga inom deras verksamhet. Tyvärr hade de inte möjlighet att avsätta tillräckligt med tid för intervjuer men han visade sig vara villig att bistå oss med material i form av utredningar vilka är beslutade under år 2006. Vid ett senare sammanträffande med enhetschefen på kommunen fick vi materialet i form av åtta olika

missbruksutredningar. De är avidentifierade både vad det gäller vem som är klient och vem som är handläggare. Vi har för avsikt att koncentrera vårt arbete på att utifrån dessa utredningar undersöka ifall vi kan upptäcka om socialsekreteraren gett klienten något inflytande, det vill säga om klienten har haft något

medbestämmande över sin behandling och situation. Databearbetning

Vårt arbete är av kvalitativ art och därför har vi utgått från en kvalitativ

bearbetning. För att bekanta oss med utredningsmaterialet har vi noggrant tagit del av det insamlade datamaterialet, skrivit ner vilka synpunkter och reflektioner som uppkom och diskuterat dessa. För att få vårt datamaterial i ett likartat format vilket blir lättare att läsa och koda har vi lagt alla utredningar i World-dokument (Är bifogade) vilket Denscombe (2000) menar underlättar för forskaren. För att få ner mängden av våra data letade vi efter gemensamma mönster, röda trådar i varje utredning för att kunna påbörja ett analyseringsarbete och teoretiserande. Vi ville få fram likheter och skillnader i materialet för att kunna analysera det lättare. För att få materialet i utredningarna hanterbara och få fram det som är relevant för

(9)

studien och vårt syfte har vi även valt att sammanfatta det vi anser vara betydelsefullt i utredningarna.

Utforskande, explorativt

Vårt arbete är av utforskande karaktär, vi vet inte så mycket om vilket inflytande klienten ges över sitt liv. Vår föreställning, som kan bero på personliga

erfarenheter eller intryck från massmedia, är att man vanligtvis inom

socialtjänsten inte är tillräckligt lyhörd för alkoholmissbrukarens behov och önskemål och utifrån det perspektivet vill vi försöka utröna vad dessa utredningar ska komma att visa oss.

Att vi arbetar utifrån utforskande karaktär innebär enligt Rosengren & Arvidsson (2002) att vi i arbetet håller oss öppna och obundna i vårt förhållande till det vi studerar. Upptäckt innebär i detta sammanhang kunskap om något som inte funnits tidigare samt ny kunskap som är oberoende av kunskapsnivå. Vi har inte tillräcklig kunskap kring ämnet för att kunna använda oss av

deskriptiv/beskrivande- samt förklarande undersökningsformer. För att kunna använda oss av dessa former skulle vi behöva vara insatta i vårt

undersökningsområde och därmed kunna använda kunskapen till att vidareutveckla studie.

Svensson & Starrin (1996) skriver att genom att arbeta utifrån den upptäckande undersökningsformen har man som mål att upptäcka företeelser, egenskaper eller innebörder. Vilket vi först och främst är intresserade av. På grund av vårt

utforskande intresse använder vi oss av en kvalitativ metod.

Våra utredningar är inte direkt utformade till forskning vilket både kan vara positivt och negativt enligt Rosengren & Arvidsson (2002). Det negativa är att vi inte får ta del av alkoholmissbrukarnas egna upplevelser kring deras inflytande i kontakt med socialtjänsten. De har ingen möjlighet att påverka vårt synsätt på det som står skrivet. Även om utredningarna talar för att alkoholmissbrukaren har haft inflytande, kanske personen i fråga har upplevt det annorlunda. Det som är

positivt med vår typ av kvalitativ studie är att vi som utför den inte har en möjlighet att påverka dokumentet enligt Rosengren & Arvidsson (2002). Då vi inte kommer i personlig kontakt med varken socialsekreterarna eller deras klienter kan vi inte påverka de inblandade personerna. Den typ av kvalitativ forskning som vi ägnar oss åt i denna studie är oftast som ett komplement till de andra kvalitativa metoderna, direkt observation och samtalsintervju. Typiskt för kvalitativ

forskning är att vid insamlade av data är att det nästan är omöjligt att undgå samtidig och spontan forskning enligt Rosengren & Arvidsson (2002). Då man har samlat in sitt material, läser man det och bearbetar det flera gånger för att få fram mönster, betydelser, detaljer och aspekter. Vi har arbetat på detta sätt i vår studie. För att få ut så mycket kunskap som möjligt kring våra utredningar har vi gått igenom dem flertalet gånger och delat upp texten för att få fram så mycket detaljer som möjligt.

Urval

Vi utgår ifrån, enligt Denscombe (2000), ett icke- sannolikhetsurval eftersom vårt urval inte kommer att vara representativt för befolkningen som helhet.

Denscombe (2000) talar om begreppet subjektivt urval vilket innebär att urvalet sker utifrån var man tror sig få den mest värdefulla datainformationen.

(10)

Detta subjektiva urval har vi utgått ifrån i vår undersökning. Enhetschefen vid verksamheten fann vid en inventering av deras datorregister att det hittills under 2006 utförts 68 utredningar angående missbruk. Dessa utredningar behandlar sammanlagt 38 personer där alkohol som missbruk är inblandat i någon mån. Av dessa 38 personer är åtta alkoholmissbrukare, resterande har ett blandmissbruk. Dessa åtta alkoholmissbruksutredningar väljer vi för uppsats att utgå ifrån och studera.

Rosengren och Arvidsson (2002) talar om att det snarare kan bli en fråga om att det föreligger ett val av studieobjekt istället för ett urval.

Vi väljer de utredningar som vi anser har mest att bidra med till vår studie. Frågan vi ställer oss är vilka individer, eller rättare sagt utredningar som lämpar sig bäst för oss att undersöka och få ett bra material att utgå ifrån när vi vill undersöka vilket inflytande som socialtjänsten ger till missbrukaren. Vi skulle kunna valt ett slumpmässigt antal utredningar men förmodligen skulle dessa utredningar

innehålla olika slag av missbruk medan vi vill koncentrera uppsatsen till att handla om alkoholmissbrukarens inflytande, därför väljer vi just dessa utredningar som våra ”försökspersoner”.

För att få ett mer fullständigt svar skulle vi behöva mer data än vad vår studie innehåller. Det optimala inser vi vore att även fråga personerna, missbrukarna själv, om vilken grad av inflytande de känner att de har över sin situation. Vi anser dock att det inom denna uppsats ramar, inte finns tillräckligt med utrymme till detta. Det skulle kunna kräva att man behövde ägna ganska mycket tid åt dem för att vinna deras förtroende och på så sätt få ärliga, uppriktiga svar samt att flera etiska aspekter skulle kunna uppkomma i detta arbete, exempelvis ett utpekande av dem i deras utsatthet och känsligheten i deras livssituation. De är ofta

tillräckligt utpekade och utsatta både av sig själv och av omgivningen. Representativitet, validitet och reliabilitet

För att garantera att vårt arbete uppnår god validitet (giltighet, hur giltiga erhållna resultat är) samt reliabilitet (trovärdighet, tillförlitlighet) ser vi till att ständigt kontrollera att vi arbetar professionellt utifrån en viss bestämd riktning, och i arbetssättet anlägga en kritisk syn på analysen samt beskriva vilket perspektiv vi försöker ha på ämnet i fråga vilket är viktigt enligt Svensson & Starrin (1996). Vi prövar vår kunskap i ämnet med någon som exempelvis har en konkurrerande kunskap, det sker också genom att vi diskuterar tolkningarna av våra resultat mellan informanter, referensgrupp och oss själva och därmed prövar hur väl våra tolkningar blir mottagna av informanterna. Vi ifrågasätter och undersöker vårt material under hela tiden så att datainsamling, tolkning och analys verkligen handlar om den fråga vi har för avsikt att studera. Under arbetets gång måste vi teoretisera, granska det material vi får fram, undersöka och se vilka teoretiska förklaringar som finns till de olika resultaten vi uppnår. Svensson & Starrin (1996)

Per-Gunnar Svensson säger i Svensson & Starrins bok (1996) att validitet i kvalitativa studier avser en eller flera aspekter av bedömd giltighet,

• i undersökningsuppläggning, • i datainsamlingsmetodiken, • i analysen av våra data

(11)

• samt i resultatet.

Termen validitet står för hur väl man mäter det som avses att mätas, hur giltiga erhållna resultat är men även mätinstrumentets giltighet och den

undersökningsuppläggning som använts. Man menar att validiteten är överordnad reliabiliteten i kvalitativa studier, d.v.s. om validiteten är god anser han att

reliabiliteten också är det.

Representativitet, att vår slutsats skulle vara representativt för en större grupp, kommer vi inte fram till i vår studie eftersom vårt material är alldeles för

begränsat. Vi strävar i första hand efter att se och upptäcka hur verkligheten är, se om vi kan hitta sociala fenomen eller problem och studera samt belysa det på olika sätt.

Validitets och reliabilitetsaspekterna betyder för oss i vårt arbete som Kvale påpekar, att en kontroll av trovärdigheten innefattas, en försäkran om att det finns empiriska belägg och att vi har gjort en rimlig tolkning. Vi ska i uppsatsen tänka på att övertyga läsaren om att vår analys av studien är trovärdig och att resultaten är användbara. Maxwell talar i Svensson & Starrins bok (1996) om validitet i kvalitativ forskning, han menar att validiteten tillhör data, redovisning eller de slutsatser som vi kommer fram till efter att datamaterialet analyserats efter sitt specifika syfte. Förståelsen är relativ och då kan även validiteten anses vara relativ enligt Svensson & Starrin (1996).

Rosengren och Arvidsson (2002) beskriver validitet som undersökningens giltighet. Om det teoretiska och empiriska begreppet stämmer överens talar man om validitet. I vårt fall skulle validiteten gälla om utredningarna visar att

alkoholmissbrukarna har haft inflytande. Eftersom vår studie är kvalitativt utforskande har vi ingen direkt teori från början att jämföra empirin med och därmed finns det inget att validera utifrån. Detsamma gäller frågan om reliabiliteten.

ETISKA ÖVERVÄGANDEN

Vi har genomfört vår C- uppsats i enlighet med rådande forskningsetiska regler som gäller för den humanistisk- samhällsvetenskapliga forskningen.

Det ligger inte i vårt intresse att få reda på vilka personer utredningarna handlar om utan endast att få vetskap och information kring hur vi utifrån

missbruksutredningar kan se vilket inflytande socialsekreteraren gett till alkoholmissbrukaren. Vi kan inte se några risker för de personer som våra

utredningar behandlar, alla är anonyma, utredningarna är avidentifierade både vad det gäller vem som är missbrukare eller vem som är deras socialsekreterare. Vi kommer inte heller att nämna vilken skånsk kommun som utredningarna kommer ifrån. Därför finns det ingen risk att på något sätt kunna röja någon person

identitet. När vi avslutar vår studie kommer vårt insamlade material, de

avidentifierade utredningarna som ligger till grund för vår studie att förstöras. Vi har fått verksamhetens tillstånd att använda dessa utredningar till vår uppsats och fått skriftligt godkännande av verksamhetschefen. Vårt projekt tror vi skulle kunna visa sig vara intressant och till fördel för verksamheten och hjälpa dem till att kunna reflektera över sitt arbete. Socialsekreterarna kan upptäcka vissa

(12)

mönster i de olika utredningarna som de inte tidigare varit medvetna om. Dessa mönster kan komma att bidra till att tankegången kan bli annorlunda.

Vi har även blivit godkända av Etiska rådet att utföra vår studie. Tidigare forskning

Vi har inte lyckats hitta tidigare forskning som tar upp precis de aspekter som vi är intresserade av. Det har skrivits och forskats mycket om inflytande men vi har tyvärr inte lyckats finna material som tar upp inflytandet ur vår synvinkel.

TEORETISKA NYCKELBEGREPP

Begreppet inflytande

Inflytande;

Påverkan, makt, grepp, maktställning, försänkningar, position. Norstedts Ordbok

(1992)

Betydelsen av inflytande är olika för alla människor beroende på uppfattning och erfarenhet. Människans syn på vad inflytande innebär beror på tidigare

erfarenheter och vilken situation de befinner sig i. Om man till exempel som privatperson vill göra sig hörd hos riksdagen kan man skriva ett brev om sin åsikt. Får man då tillbaka ett svar där det står att ens åsikt ska beaktas har man haft inflytande. Att få bekräftelse att ens åsikter ska beaktas innebär inflytande i viss mån även om politikerna inte garanterat kommer att utnyttja dem. Om man däremot befinner sig i en mindre grupp på arbetet spelar ens åsikter större roll och man har större chans att ens inflytande påverkar beslut, de kan till och med vara avgörande. Att kunna ha inflytande över beslut som tas över sitt eget liv anser vi är mycket viktigt. Vem vet bättre än en själv vad som passar ens behov?

För att kunna mäta vilket inflytande någon har över sitt liv måste man först ta reda på vad begreppet inflytande betyder samt hur man kan mäta detta begrepp.

Det talas i Denscombe (2000) om att begrepp kan sägas vara en grundläggande föreställning som snarare är abstrakt och universell än speciell och konkret. Ett teoretiskt begrepp menar Wallén (1996) har ofta en hypotetiskt eller en abstrakt karaktär. Det utmärker sig genom att det sällan är möjligt att kunna definieras genom språklig omskrivning eller ett utpekande eller ett angivande av egenskaper. Ett begrepp är en grundläggande föreställning, abstrakt och universell snarare än konkret och speciell.

Vi anser att vårt huvudbegrepp, inflytande är ett teoretiskt begrepp med abstrakt och hypotetisk karaktär som inte är möjligt att definiera genom att mäta. Därför utgår vi från flera olika faktorer, exempelvis ålder, kön, tidigare missbruk osv för att se ifall de har någon inverkan på begreppet inflytande. Vi vill i vår studie se vilket inflytande man i viss mån kan hitta genom att granska utredningar och utifrån dem leta efter orsaker som kan ha motiverat eller tänkas ha varit avgörande för om socialsekreteraren ger bifall eller avslag. Då vi talar om inflytande i denna uppsats menar vi den hjälpsökandes möjlighet att påverka de beslut som tas kring dennes liv. Socialsekreteraren ska lyssna, ta hänsyn och visa respekt till

(13)

Begreppet missbrukare:

Missbruk;

Dålig användning, orätt, skadligt, omåttligt bruk, alltför flitig användning,

utnyttjande, alltför stora doser. Nordstedts Ordbok (1992)

Missbruka;

Omåttligt bruk av, otillbörligt, hänsynslöst använda, dra otillbörlig nytta av,

utnyttja, otillbörligt begagna sig av. Nordstedts Ordbok (1992)

Missbruk och beroende hör ofta ihop. Ofta skiljer man på fysiskt och psykiskt beroende enligt Socialstyrelsen (1990

)

Fysiskt beroende medför abstinensbesvär då intaget av medlet (i vårt fall alkoholen) minskas eller helt avtar. Med psykiskt beroende menar man att personen har ett begär att få uppleva de psykiska

effekterna av beroendemedlet som exempelvis är ångestdämpande eller eufori. Det finns inga direkta orsaker till varför personer missbrukar enligt

Socialstyrelsen (1990).

Det finns många olika slag av missbruk och det missbruk vi tar upp i vår uppsats rör sig uteslutande om vuxna alkoholmissbrukare. I Bergström (1996) förklaras ordet missbruk med att det används för att beteckna en vanemässigt överdriven konsumtion av exempelvis alkohol. Med överdriven menas att konsumtionen leder till skador av medicinsk, psykologisk eller social natur, där problemen till följd av skadorna har uppstått i relation till omgivningen. Ordet missbrukare använt som diagnos kan dock medföra den svagheten enligt samma författare att det lätt leder till generaliseringar, man kan komma till att ta det unika från individen.

Att enas om ett samlat synsätt när det gäller att definiera eller förklara själva fenomenet missbruk är enligt Blomqvist (1991) ingen lätt uppgift. Han säger också i samma rapport att många, både behandlare och forskare är ense om att fenomenet missbruk inte restlöst kan återföras på någon underliggande biokemisk process eller fysiologiskt tillstånd eller att det kan förklaras med hänvisning till bestämda psykologiska eller sociala bakgrunds förhållanden. Vi tänker inte heller i vårt arbete redogöra för någon utförlig förklaring eller analys av förekommande teorier om missbruk.

Blomqvist (1991) tar vidare upp att det är viktigt att skilja på analysen av det som skapar problem och analysen av hur vi handskas med dessa problem. Synen på missbruksproblem som livsstilsproblem eller kulturellt betingade livsproblem idag erbjuder ett samlande perspektiv för en diskussion av vad som kan göras för att hjälpa dem vars alkoholkonsumtion redan satt dem i svårigheter. Man kan, menar Blomqvist (1991) utgå från det antagandet att det på något sätt är möjligt att påverka människor så att de själva upphör att missbruka.

När vi i vår uppsats talar om missbrukare menar vi det vara liktydigt med alkoholist, en som vanemässigt överdriver konsumtionen av alkohol.

Vi syftar på det slag av alkoholist som Crafoord (2000) talar om när hon svarar på frågan om vem som är alkoholist i sin bok Alkoholist med rätt att leva;

”en alkoholist är en som trots upprepade negativa konsekvenser av sitt drickande fortsätter att dricka sprit”.

(14)

Den målgrupp vi beskriver i vår uppsats är vuxna missbrukare som alla är över 18 år. I vår studie är vi intresserade av dem som endast använder sig av alkohol i berusningssyfte och inte använder sig av någon annan form av berusningsmedel.

SOCIALTJÄNSTENS ARBETSREDSKAP

Socialtjänstens arbetsredskap är socialtjänstlagen som är en ramlag, kommunens

egna riktlinjer samt ett rättsprejudikat som socialsekreterarna alltid måste ha i

åtanke då de gör sina bedömningar.

Därför anser vi att vi vill beskriva dessa arbetsredskap. Först och främst vill betona och beskriva socialtjänstlagen för att få en uppfattning om lagens utformning. Varför den är utformad som just en ramlag där socialsekreterarens eget handlingsutrymme är ganska stort och flexibelt och där även utrymme för klientens brukarinflytande kan variera. Sedan tar vi upp kommunens riktlinjer och prejudikatet.

Socialtjänstlagen

Fram tills den nya lagen trädde i kraft byggde det sociala arbetet på lagar som stiftats i början på 1900- talet som var präglat av tvång och kontroll från

myndigheternas sida enligt Byberg (2002). Socialtjänstlagen som vi känner den idag trädde i kraft 1982 med en ambition att förebygga och förbättra. Den utformades som en ramlag där endast mål och riktlinjer var utstakade. Ansvaret och utrymmet för att skapa egna handlingsmönster och rutiner för handläggning kom att ligga på de enskilda kommunernas socialtjänst. Man skapade på så sätt utrymme för utveckling av egna metoder och professionellt arbete. Det som egentligen styr verksamheten är lagens förarbeten, Socialstyrelsens allmänna råd samt domstolarnas prejudicerande fall och beslut. Frivillighet, självbestämmande och helhetssyn skulle vara vägledande för den nya ramlagen, socialtjänstlagen enligt Byberg (2002). En risk med ramlagen kan vara att det skapas ett alltför stort utrymme för socialsekreteraren att själv tolka och tillämpa lagen. Den kritik som man möjligen kan rikta mot ramlagens karaktär är enligt Byberg (2002) att de enskilda kommunerna anses få ett alltför stort ansvar för tillämpningen av lagen. Det saknas detaljerade föreskrifter och risken kan bli att myndighetsutövandet blir för flexibelt och skiftande, vilket kan göra att rättsäkerheten blir lidande. En återgång till en något mer detaljerad lagstiftning vore kanske önskvärd enligt Byberg (2002) för att mildra kritiken mot ramlagstiftningen

Enligt socialtjänstlagen 5 kap 9 §, Nya Sociallagarna femtonde upplagan (2002) betonas socialnämndens ansvar för att missbrukaren får hjälp och vård. Vården skall planeras i samförstånd med missbrukaren och nämnden skall noggrant följa den planerade vården. Man poängterar också att om missbrukaren kan motiveras till frivillig behandling är det nödvändigt att göra upp behandlingsplanen i samråd med honom. Om missbrukaren avbryter en behandling måste socialtjänsten reagera och aktivt försöka motivera personen till ett nytt behandlingsförsök. Det är en skyldighet för socialnämnden att verka även om den enskilde

missbrukaren inte framställt något önskemål om hjälp. Man har då möjlighet att framtvinga en viss åtgärd som exempelvis i en LVM situation.

Enligt socialutskottets mening (1996/97:SoU18) i Nya Sociallagarna femtonde upplagan, (2002) säger man bland annat:

(15)

Det är angeläget att socialtjänsten arbetar förebyggande för att motverka alkohol- missbruk och att aktivt arbeta för att missbrukaren får det stöd och den hjälp som han behöver i kampen mot missbruket. Vården skall enligt utskottet så långt möjligt vara av frivillig art, vilket samtidigt innebär en skyldighet för

socialtjänsten att aktivt söka upp och motivera enskilda missbrukare och hjälpa dem till att få den insats de skulle kunna bli hjälpta av. Utskottet fortsätter och tillägger att mycket talar för att kommunens öppenvårdsinsatser inte kan möta behoven hos de mest utsatta missbrukargrupperna. Om det därför visar sig att kommunens insatser är otillräckliga finns det risk för att fler utvecklar så allvarliga problem att till sist bara tvångsåtgärder återstår. Man menar att det därför är viktigt att det råder balans mellan kommunala insatser, såsom öppenvård eller andra frivilliga vårdformer, och tvångsvården. Institutionsvården har under de senaste åren minskat, såväl frivillig institutionsvård som vård enligt LVM. Under senare år har kommunerna i högre utsträckning än tidigare byggt ut alternativa vård- och stödverksamheter, men inte i sådan utsträckning att användningen av institutionsvården har kompenserats. Det är betydelsefullt att man noga följer utvecklingen på detta område och vid behov ser möjligheten att skifta åtgärd. De mest utsatta missbrukarnas situation bör särskilt

uppmärksammas. Vårdbehovet kan variera starkt mellan olika missbrukare därför bör utbudet kännetecknas av en hög grad av differentiering. Att finna nya och flexibla vårdformer för vård och behandling av olika personers missbruk är därför värdefullt. Nya Sociallagarna (2002).

Kommunens riktlinjer

Kommunens egna riktlinjer avseende handläggning av utredningar är det andra redskap som socialsekreteraren har arbeta utifrån. Den kommuns riktlinjer vi har inblick i hänvisar inledningsvis till den allmänna lagstiftningen i sitt rådande styrdokument.

De säger att socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Man utgår i verksamheten från 5 kap 9 § SoL där det står att socialnämnden skall:

”aktivt sörja för att den enskilde får den hjälp och den vård som han eller hon behöver för att komma ifrån missbruket. Nämnden skall i samförstånd med den enskilde planera hjälpen och vården och noga bevaka att planen följs”.

• Inriktningsmål inom kommunen är att familjenämnden har fastslagit att verksamheten skall bedrivas med inriktning att:

Social utslagning skall motverkas.

Socialtjänsten aktivt skall verka för att den enskilde utvecklar och aktiverar egna resurser för att nå en skälig levnadsnivå.

Det långvariga försörjningsstödsberoendet skall minska.

(16)

• Utredningsrutiner inom kommunen:

All utredningsverksamhet enligt SoL utgår från regleringen i 11 kap 1§ och syftar till att klarlägga situation och behov hos berörda personer. Då beslut om att inleda utredning fattats av handläggaren skall berörda omgående delges detta. Härefter planeras utredningsarbetet initialt tillsammans med berörda enligt uppgjord informations/utredningsmall.

Utredning enligt SoL skall så långt möjligt bedrivas i samförstånd med de berörda. Nämnden har dock laga stöd att bedriva utredning mot berördas

samtycke om skäl bedömes föreligga för detta. Förhållandet skall dokumenteras och i fråga om vuxna med missbruksproblem skall det antecknas i akt att också 7 § LVM utgör grund för utredningen.

Det som framkommit i utredningen dokumenteras, analyseras och skall resultera i en bedömning som utgör grund för beslut.

• Kommunicering och delgivning av utredningsmaterialet.

Före det att ärendet avgörs skall den/de som är berörda av utredningen ges tillfälle att ta del av utredningsmaterialet samt lämna synpunkter på detsamma. Dessa inkomna kommentarer skall tillfogas utredningsmaterialet innan beslut fattas i ärendet.

Dokumentation skall utföras löpande i journalanteckningarna. Här anges de kontakter som förevarit samt den information som inkommit i ärendet. Då handlingar inkommer skall det noteras i journalen vad som inkommit, från vem samt uppgift om att handlingen tillfogats akten.

• Vårdplan.

Med vårdplan avser man i kommunen den övergripande plan över den vård son nämnden anser nödvändig för den enskilde. Planen skall innehålla en beskrivning av det vårdbehov som finns och hur nämnden avser tillgodose detta. Vårdplanen är också den plan som part skall föreläggas inför sitt ställningstagande om huruvida samtycke skall lämnas till föreslagen vård eller ej.

• Omprövning.

Omprövning kan aktualiseras då någon part begär detta eller då det framgår av lagstiftningen att omprövning skall ske. Det innebär att beslutade insatser utvärderas och att ställning ska tagas till om insatsen skall fortgå eller ej.

• Insatser

Kommunens riktlinjer vad det gäller insatserna är att de skall präglas av en öppen och erbjudande attityd och behandlingsinsatserna ges på frivillig väg och i öppen vårdform. Insatserna skall utformas individuellt i art och omfattning och berörda personer skall i största möjliga mån erfara att de erhåller rätt insats och har förutsättningar att tillgodogöra sig insatsen. När olika former av

öppenvårdsinsatser erbjudits och prövats och ej befunnits tillräckliga kan vård utanför det egna hemmet vara nödvändig.. Avgörande vid val av vårdform är

(17)

överensstämmelsen av sökandens behov och institutionens kompetens och erfarenhet. Vidare skall vården utanför hemmet ges en sådan planering att den ej blir längre än nödvändig. I första hand bör vårdalternativ med korta och

koncentrerade insatser väljas.

När en person beviljas vård utanför hemmet skall vården kombineras med ett erbjudande om bistånd i öppenvård.

Prejudikat

Definition enligt Åklagarmyndigheten:

”Ett avgörande från Högsta domstolen i en viss rättsfråga. Domstolar är inte enligt lag bundna att följa prejudikaten, men i praktiken uppfattar lägre instanser

prejudikaten som mer eller mindre bindande när de ska avgöra liknande frågor.”

(http://www.aklagare.se/131/Ordlista/Prejudikat/)

För att kunna analysera och tolka socialsekreterarnas utredningar samt beslut har vi fått ta hänsyn till ett rättsprejudicerande fall. Socialsekreterarna måste ha detta i åtanke när de utreder alkoholmissbrukares rätt till vård och därmed även vi som ska analysera deras handlande. I RÅ Ref 1991:97 (Är bifogad) har en man som ansökt om vårdkostnader för vistelse på behandlingshem blivit nekad av kommundelsnämnden med motivering mannen kunde få sitt behov tillgodosett genom öppenvården och att tidigare behandlingshemsvistelser varit betydelselösa. Mannen överklagar till länsrätten som i sin tur bifaller hans överklagan.

Kommundelsnämnden ville trots beslutet inte gå med på att betala hans

vårdkostnader och fallet gick upp till kammarrätten. Kammarrätten ändrade inte den överklagade domen. Fallet togs tillslut upp i Regeringsrätten där även beslutet blev till mannens fördel. Det som lades till grund för beslutet var att inget av vårdalternativen är olämpligt men för att öppenvården ska fungera som ett alternativ måste personen i fråga vara motiverad till det själv. Dessutom måste man ta hänsyn till vad personen vill. Bara för att mannen har blivit beviljad plats på behandlingshem vid tidigare tillfällen, innebär det inte att han bör nekas vid detta. Kostnaderna för behandlingen ligger även inom en rimlig summa vilket inte heller kan ges som en anledning till varför mannen inte ska beviljas ersättning för vårdkostnader på behandlingshem.

Detta bör alltså socialsekreterarna ha i åtanke när de ska besluta om behandling för alkoholmissbrukare:

- Att bortse från tidigare behandlingar

- Är personen i fråga själv motiverad till behandlingsformen som föreslås? - Ligger kostnaderna inom en rimlig gräns?

- Sökandens egna önskemål

PRESENTATION AV UTREDNINGARNA

Avidentifierade missbruksutredningar

Studien är baserad på åtta olika missbruksutredningar under det senaste året 2006 i en liten skånsk kommun. I uppsatsen kommer vi att utgå ifrån dessa utredningar som är gjorda av olika socialsekreterare, vilka är anonyma, och se på dem från handläggarens perspektiv. Vi vill undersöka vilket inflytande och

(18)

hela beslutsprocessen. Här presenterar vi utredningarna i korthet. Vi har även bifogat dem mer detaljerade men tagit bort viss information som inte varit relevant för analysen och för personlig.

Utredning nr. 1

En man på 46 år, är särbo och bor ensam i ett hus. Har intagit alkohol i 30 år, säger att han dricker då han blir törstig. Han uppbär försörjningsstöd och har inte arbetat på två år. Lider av svårigheter att inta och behålla mat och har på grund av sin låga vikt svårigheter att gå. Har haft delirium vid åtta tillfällen. Han

förekommer i 5 avsnitt i belastningsregistret. Har blivit beviljad behandling vid ett tidigare tillfälle år 2005 men avbröt själv behandlingen.

Uppger att han har stor motivation att bli av med sitt missbruk. Han vill förutom behandling ha sysselsättning, hjälp med konflikthantering, lära sig hushållsarbete, skapa ett socialt nätverk och bli självständig. Mannen blir beviljad plats på det behandlingshem som han ansökte om.

Utredning nr. 2

Är en man på 59 år som är sambo sedan 14 år tillbaka, har tre barn sen ett tidigare äktenskap. Är sjukpensionär sen två år tillbaka men självförsörjande. Har en tumör i hjärnan som inte går att ta bort. Lider även av andra sjukdomar som epilepsi och depression. Började dricka alkohol vid 22 års ålder. Får nu medicin som ska minska suget men dricker i vilket fall. Ingen information kring

kriminalitet är dokumenterad och han har aldrig tidigare blivit behandlad för sitt missbruk. Anser att han är i behov av hjälp för att bryta sin ovana. Ansöker om plats på ett visst behandlingshem vilket kommunen beslutar att ge honom. Utredning nr. 3

Är en man på 43 år som är ensamstående. Bor i en lägenhet som hyrs ut av familjenämnden. Uppbär sjukbidrag och arbetstränade senast för fyra år sedan. Har många problem med sin hälsa, bland annat nedsatt förmåga i sin ena hand, epilepsi och allergi. Har regelbundet druckit alkohol till berusning sedan arton års ålder. Har som tidigare insats haft råd- och stödkontakt med behandlingsassistent. Är mycket hjälpsökande kring sitt missbruk och ansöker om behandling i form av återhämtning på grund av oro att han missköter hälsa och mediciner. Kommunen beviljar mannen plats på behandlingshem som bland annat arbetar med kroppslig och själslig återhämtning.

Utredning nr. 4

Man på 45 år som lever ensam. Har två barn sen tidigare äktenskap. Har nära kontakt med föräldrar. Har nyligen återuppstartat sitt egna företag. Har bland annat urinblåscancer, problem med hälsenan och är avmagrad. Uppger själv att missbruket började för sju år sedan då han fick sin diagnos om urinblåscancer, blev gipsad på grund av hälsenan och hamnade i skilsmässa. Har genomgått en 12- stegs behandling vid ett tidigare tillfälle. Ingen dokumenterad kriminalitet föreligger. Är motiverad att bli av med sitt missbruk och ansöker om behandling i form av öppenvård kvällstid. Han blir beviljad önskad insatsen i form av kontakt med råd- och stödenheten.

Utredning nr. 5

Klienten är en man på 49 år, f n boende på ett bed and breakfast, som missbrukat alkohol sedan tidig tonår och genomgått en tolvstegsbehandling för sitt

(19)

anställning. Han uppger att han har en stark motivation att ta sig ur missbruket. Han går sedan sex månader tillbaka på tre AA-möten i veckan och säger sig ha verktygen från tolvstegsbehandlingen men menar att han inriktat sig på fel motiv. Istället för att fokusera och lägga ner tid och arbete på sig själv och försöka behandla sin underliggande psykiska ångest har han riktat sig utåt mot andra och skapat konflikter och problem i omgivningen. Klienten har tidigare varit för stolt för att be om hjälp och uppger i sin ansökan en önskan om att på nytt få komma till ett tolvstegsbehandlingshem. Under utredningens gång tar klienten däremot tillbaka sin ansökan och menar sig vara mer behjälpt av öppenvård för att få hjälp med att strukturera upp vardagen. Han blir erbjuden insats i form av

öppenvårdsbehandling men går istället till en frivillig öppenvård och ansökan dras tillbaka.

Utredning nr. 6

Klienten är en ensamstående man på 47 år som nyligen börjat en ny

provanställning på ett företag. Han är troligen missbrukare sedan tidigare år eftersom utredning visar att han haft många bra perioder i sitt liv trots att missbruk funnits med i bilden under hela livet. Han har två minderåriga barn som bor hos biologiska moder. Klienten har själv genomgått och bekostat en

tolvstegsbehandling på ett behandlingshem och ansöker i efterhand om att få bistånd till kostnaden. Vilket han blir nekad då behovet redan är tillgodosatt. Utredningen visar inte på någon större bakgrundskunskap om klientens sociala liv eller fysiska respektive psykiska hälsa.

Utredning nr. 7

Klienten är en ensamstående man på 54 år som hyr ett rum hos en vän. Sambon dog för sex månader sedan. Har två vuxna barn. Är sjukpensionär sen sex år tillbaka på grund av ryggskada och alkoholmissbruk. Har både dålig fysisk och psykisk hälsa. Har druckit stora mängder alkohol varje dag de sista 30 åren. Har tidigare blivit beviljad behandling flertalet gånger på 1980-talet. Efter LVM anmälan från läkare önskar och samtycker han till behandlingshem, vilket han beviljas.

Utredning nr. 8

Man på 45 år som för närvarande bor hos sin mor. Lider av kraftiga epileptiska anfall. Mannen lider av ett stort alkoholmissbruk som leder till epileptiska anfall. Blev tidigare i år beviljad den önskade insatsen råd- och stödkontakt men

påbörjade aldrig insatsen utan slutade med sitt missbruk på egen hand med rädsla för sin hälsa. Därför avslutas insatsen.

TEORI

Makt teorier

Oavsett om socialsekreterarna har gett sina klienter stort inflytande över den behandlingsform de blir beviljade kan man aldrig komma ifrån maktperspektivet. Trots inflytande är det alltid socialsekreteraren som bifaller och har makten att bevilja en resurs till skillnad från sin klient. Vi tänker därför ta upp en del maktteorier nedan som förstärker bilden av vilken maktutövning som kan pågå i utredningar.

(20)

Makt; ”En förmåga hos individer och grupper att uppnå egna mål eller främja egna intressen. Makt är något som gäller alla former av mänskliga relationer. Många konflikter i samhället handlar om makt, eftersom grad av makt och inflytande avgör i vilken utsträckning en individ eller grupp kan uppnå sina

önskemål och syften på bekostnad av andra människors måluppfyllelse.” (Giddens 2003)

Enligt Giddens (2003) innebär makt att individer eller grupper kan hävda sina egna intressen även då andra personer motsätter sig detta. Maktutövning kan sägas vara när någon får en person till att handla i överensstämmelse med dennes vilja även om handlingen strider mot personens vilja. Man kan även besitta

maktresurser som att belöna eller bestraffa någon.

Den offentliga sektorn har ofta en starkt hierarkisk och auktoritär maktutövning. Makt åtföljs ofta av en ideologi som man använder för att legitimera deras handlingar som styr. Auktoritet, laglig makt eller myndighet kan stå för legitim maktutövning.

De ”underlydande” accepterar de styrandes auktoritet. Makt behöver däremot inte utövas för att existera, makten finns till på grund av att själva möjligheten att driva igenom någons vilja existerar.

Skau (2001) skriver i boken Mellan makt och hjälp att i alla former av interaktion mellan klient och hjälpare finns det en maktaspekt men oftast döljs det. Begreppet makt är i de flesta fall negativt laddat och oupplösligt förenat med etik, etiska avgöranden och dilemman. Man kan till exempel ha olika uppfattningar om vad som är den bästa lösningen för klienten. Vem borde avgöra det? En utomstående eller personen i fråga själv? Även om hjälparen har stor erfarenhet eller

tillhörande utbildning, innebär det ändå att klienten vet sämre? Som hjälpsökande hamnar man i beroendeställning till den man söker sig till. Kunskap ger makt och den erfarne kan göra valet att styra den hjälpsökande i den riktning han/hon vill. Många anhöriga har inte stor kunskap om missbruk och tar därför lätt in allt det som sägs.

Gren (1996) påtalar att det är betydelsefullt med ett professionellt bemötande av utsatta personer som missbrukare och deras anhöriga. I allt socialt arbete där man på något sätt kommer i kontakt med utsatta människor i utsatta situationer är det betydelsefullt att de blir bemötta på med respekt för sin självbestämmanderätt och integritet. Människor i sådana situationer är beroende av att den hjälp och de insatser de erbjuds är av god kvalitet. Det sociala arbetet ska bygga och grunda sig på mänskliga rättigheter, att man visar medkänsla och solidaritet med utsatta människor och att man i arbetet visar intresse, empati och lyhördhet. Att bli bemött med empati och förståelse, att få uppmärksamhet och bli hörd. Etiska frågor har särskild betydelse när socialtjänsten av någon anledning måste vidta någon åtgärd mot den enskildes vilja. Att vara människa och få känna tillhörighet är grundläggande för en persons identitet, man blir någon genom tillhörigheten, av att få vara med andra likasinnade.

Margaretha Järvinen skriver i boken Perspektiv på sociala problem (Meeuwisse och Swärd 2002) att socialarbetare befinner sig i den yrkeskategori där

maktutövning ses som något fult och där arbetet istället ska engageras utifrån klientens bästa. Till skillnad från andra yrkeskategorier där makt kan ses som framgång och något positivt. Socialarbetarna utgör inte en klassisk profession utan en ganska lågavlönad, kvinnodominerande yrkesgrupp som trots

(21)

socialtjänstlagen utför sina arbetsuppgifter till stor del utifrån ”eget huvud”. Men trots att ordet och begreppet makt är illa sett i kombination med socialarbetare har e trots allt makt i form av att de kontrollerar resurser. De har alltså makten att ge beslut kring resurser. Deras klienter tillhör oftast de socioekonomiskt svagaste grupperna i samhället och besluten som socialarbetarna tar är ofta mycket ingripande på klienternas liv.

Järvinen beskriver även Foucault (1983) (Meeuwisse och Swärd 2002) som använder sig av uttrycket pastoralmakt för att beskriva välfärdsstatens makt över menigheten. Han får begreppet från den tid då kyrkan hade stor makt över menigheten. För att kyrkan skulle kunna säkra de rättroendes frälsning i nästa liv krävdes det stor kontroll över menigheten. Tanken med denna makt var ju i första hand att hjälpa medborgarna. Foucault (1983) anser att man kan se välfärdsstatens hjälpande, vårdande och kontrollerande institutioner på liknande sätt. Målet är dock i dagsläget hälsa, välmående, livskvalitet, trygghet och säkerhet. De typiska utförarna av pastoralmakt är poliser, läkare, psykologer och socialarbetare. Makten bygger på en närgående analys och utforskning av individen där man speciellt fokuserar på dennes problem, svårigheter och svagheter. Den framstår som positiv och produktiv och är därför svår för individen att försvara sig mot. De redskap som pastoralmakten använder sig av är protokoll, dokument, journaler och register som bidrar till konstruktionen av individen som annorlunda och avvikande- med andra ord hjälpbehövande. Alla redskap bidrar till behovet av stöd.

Rollteori

För att socialsekreteraren ska kunna göra sin egen bedömning kring vilken hjälp alkoholmissbrukaren ska få måste hon/han sätta sig in och göra en noggrann utredning kring personens liv och beakta hans roller. Giddens (2003) menar att alla människor utför vissa roller beroende på var de befinner sig i livet. Männens roller i mötet med socialsekreteraren är många. Främst som den hjälpsökande som vill börja om på nytt men socialsekreteraren bör även ta hänsyn till männens roller till exempel som förälder, make, ensamstående, yrkesarbetande, sjukskriven och missbrukare. Dessa sociala identiteter Giddens (2003) som man blir tillskriven av andra skiljer sig från de roller och den identitet man tillskriver sig själv genom upplevelsen av sina egna relationer till andra människor, den så kallade personliga identiteten.

Som hjälpsökande blir alkoholmissbrukaren genast tillsatt en roll som han inte själv kanske identifierad med. Då socialsekreteraren går in på djupet av hans liv kanske roller som före detta kriminell och sjuk dyker upp vilket individen inte själv ser sig som. Rollerna som socialsekreterarna ger till sina klienter kan ha påverkan på inflytandet.

Pedagogisk teori

I Lorenz (1994) beskrivs Herbarts (1776-1841) pedagogiska teori. Han ansåg att pedagogikens främsta uppgift är att hjälpa ”eleven” att på egen hand se till sin moraliska vilja och på så sätt sitt moraliska självbestämmande. Detta ska göras utan att pedagogen kuvar eller tvingar in personen i en viss riktning. Individens självgenererade intressen ger en riktlinje som leder till erfarenhet och insikt. För att detta ska kunna ske behövs dock stöd och ledning från en kunnig pedagog som hjälper till att fördjupa erfarenheten. Pedagogen kan genom att utmana och

(22)

komma fram till det moraliska självbestämmandet. Både psykologi och etik ingår därför i pedagogens kompetens och det som är avgörande för de pedagogiska processerna är förmågan att förutom kunskap, även kunna handla på rätt sätt. Skam

Meeuwisse & Swärd (2002) tar i sin bok Perspektiv på sociala problem upp begreppet skam vilket ofta förekommer hos personer i socialt utsatta situationer som till exempel alkoholmissbrukare. I varje relation uppstår känslor och om någon av dessa känslor innebär skam sker det automatiskt att man försöker undertrycka och inte erkänna dem. Kommunikationen i relationer blir ofta stel då det förekommer skamkänslor. Den skamfyllda personens språk fylls med uttryck som antyder att han/hon känner sig till exempel avvisad, mindervärdig och icke uppmärksammad. Skam uppstår när man befinner sig i situationer som uppfattas som ett hot mot våra sociala band. Skammen frambringas dels av individens inre referenssystem och dels utifrån via förolämpningar och nedlåtenhet.

Alkoholmissbrukare befinner sig i socialt underläge och respekteras inte av

omgivningen. När man befinner sig i denna situation är det nästan omöjligt att inte se sig själv genom andras ögon och på så sätt uppleva skamkänslor. Meeuwisse & Swärd (2002) tar även upp att med dessa skamkänslor och upplevelsen av andras förakt blir de oförmögna att uppfylla sina sociala roller. Skammen kan upplevas i både situationer där den enskilde ignoreras samt då den får för mycket

uppmärksamhet.

I behandlingsutredningar får alkoholmissbrukarna mycket uppmärksamhet. Förmodligen upplever de en del skam eftersom de flesta inte längre är förmögna att klara av de sociala roller de tidigare haft som till exempel yrkesarbetande och förebilder för sina barn. Alkoholmissbrukaren hamnar i en ännu mer skamfylld roll när en socialsekreterare utreder om just de saker i livet som är mest

skamfyllda. De måste tas upp för att socialsekreteraren ska kunna göra en rättvis utredning och bedömning men gör även så att alkoholmissbrukaren hamnar i ett ännu större underläge. Skillnaderna kan bli stora mellan socialsekreteraren och alkoholmissbrukaren om skam föreligger och inte är erkänd och bearbetad. På så sätt blir ojämlikheten större mellan parterna. Alkoholmissbrukarens inflytande borde påverkas då det förekommer skam. Kanske skammen gör att man inte vågar ansöka och hävda sig i den utsträckning man egentligen hade velat? När en

främmande människa (i detta fall socialsekreterarna) får reda på hela ens skamfyllda livshistoria kanske man skäms för mycket för att säga det man vill säga och våga kämpa för sin vilja. Det kanske känns lättare att låta

socialsekreteraren göra som hon/han tycker är bäst? Skammen behöver ju dock inte enbart innebära något negativt. En skicklig socialsekreterare kanske uppfattar sin klients skam och inte utnyttjar situationen utan hjälper i stället klienten att våga och orka tala för sig och därmed ha inflytande över sitt beslut.

RESULTAT/ANALYS

Likheter och skillnader i utredningarna: 1. Kön

(23)

2. Ålder

Alla är mellan 43 –59 år gamla. Ett spann på 16 år. 3. Debut av alkoholintag

• 5 av 8 började dricka tidigt i sina liv mellan 15 –22 års ålder.

• 1 person nr 6, har troligen ett mycket långvarigt missbruk sedan tonåren efter vad som framkommer i utredningen

• 1 person nr 8, framkommer ej hur länge missbruket varat i utredningen. • 1person nr 4, började enligt utredningen sitt missbruk vid 38 års ålder, i

utredningen framkommer dock att han vid 37 års ålder genomgick ett tolvstegsprogram. Förmodligen har han därför börjat sitt missbruk tidigare. 4. Tidigare behandling

• 5 personer har genomgått tidigare behandling eller avgiftning på alkoholklinik.

• 1 person nr 2, har aldrig tidigare fått någon behandling.

• 1 person nr 3, har fått hjälp genom råd och stöd av socialtjänsten. • 1 person nr 6, framkommer ej.

5. Sysselsättning

• 4 personer uppbär sjukbidrag. • 1 person nr 1, har försörjningsstöd.

• 1 person nr 4, har livnärt sig på eget sparkapital från husförsäljning. • 1 person nr 6, har nyligen blivit provanställd på ett företag.

• 1 person nr 8, framkommer ej. 6. Fysiska besvär

• 6 personer har svåra fysiska besvär. • 1 person nr 5 är fysiskt frisk. • 1 person nr 6, framkommer ej. 7. Psykiska besvär

• 4 personer har svåra depressioner. • 1 person nr 1, har haft delirium. • 1 person nr 4, är psykiskt frisk. • 1 person nr 6, framkommer ej. • 1 person nr 8, framkommer ej. 8. Hemsituation

• 7 personer är ensamstående. • 1 person nr 2, är sambo. 9. Boende

• 4 personer bor i eget boende.

• 1 person nr 3 bor i hyreshus, hyr av familjenämnden. • 1 person nr 5, bor på ett bed and breakfast.

• 1 person nr 6, framkommer ej. • 1 person nr 7, hyr ett rum hos en vän.

(24)

10. Barn under 18 år.

• 5 personer har inga underåriga barn.

• 1 person nr 2, har en ung dotter(framkommer ej ålder) bosatt hos biologisk moder.

• 1 person nr 4 har 2 barn i tonåren bosatta hos modern, han har kontinuerlig kontakt med dem.

• 1 person nr 6, har 2 barn, 8 och 10 år gamla, bosatta hos modern. 11. Kriminalitet

• 6 personer har ingen dokumenterad kriminalitet.

• 1 person nr 1 är dömd för rattfylla, misshandel, olovlig körning, stöld, besöksförbud, fängelsestraff.

• 1 person nr 5, dömd för rattfylleri, omhändertagen enligt LOB –i fyllecell, misstänkt för hot mot sambo.

12. Motivation

• 7 personer mycket motiverade.

• 1 person nr 6, har redan genomgått och själv bekostat behandling.

Kön/Genus

I alla utredningar som vi har fått ta del av är alla alkoholmissbrukarna män. Vad finns det för anledning till detta? Slumpen? Leissner & Hedin (2002) menar i sin bok Könsperspektiv på missbruk att idealsynen på kvinnor och män lever

fortfarande kvar, män som de arbetande och mer integrerade i samhället, kvinnan sköter hemmet och barnen. Arbetet är manlig självhädelse. För kvinnor är det inte lika betydelsefullt. Andersson (1991) menar i samma bok att moderskapet har samma självklara betydelse som arbetet har för männen. Alkoholmissbrukande män blir sällskapliga ”Fyllegubbar” som sitter på parkbänken medan kvinnors missbruk lätt kopplas ihop med sexuellt beteende. I utredningarna har man tagit upp utförligt vad männen har eller har haft för arbete tidigare. Besluten grundar sig i många fall på att männen ska få behandling för att åter integreras i samhället eller kunna fortsätta det arbete de fortfarande har kvar. Om man ser efter Leissner & Hedin (2002) och Anderssons (1991) teorier kan socialsekreterarnas syn på manligheten ligga till grund för besluten. Om det hade varit kvinnor som utretts kanske socialsekreterarna inte hade gjort samma bedömning då den traditionella synen på kvinnor handlar om att vårda barn och hem. Kanske integrationen i samhället och förmågan till att arbeta inte hade varit lika betydelsefull? Men världen har förändrats och det är betydligt fler kvinnor idag som arbetar och lägger stor vikt vid sin karriär. Det är inte alls säkert att socialsekreterarna hade resonerat annorlunda om utredningarna hade varit om kvinnor. Kanske framförallt eftersom de själva är högutbildade och troligtvis är någon kvinna.

Ålder/sysselsättning

Alla män i utredningarna är i yrkesverksam ålder. Resonemanget kring arbete och genus kan därför även tas upp ur ett sysselsättningsperspektiv. Åldersskillnaden mellan den yngsta och den äldsta rör sig endast om 16 år. Om männen hade varit äldre kanske inte inflytandet och behovet av behandling hade varit lika stort då de inte längre är yrkesverksamma. En del av utredningarna pekar på att männen dricker på grund av brist på sysselsättning och socialsekreterarna argumenterar i sin bedömning för att männen är i behov av få något att göra.

(25)

Debut av alkoholintag

Minst sex av de åtta männen började inta alkohol i ung ålder. Missbruket började dock i de flesta fall senare i livet. Debuten av alkoholintaget behöver inte ha med det senare missbruket att göra. Många börjar dricka alkohol i tonåren utan att ett missbruk bildas.

Tidigare behandling

Fem av åtta har genomgått tidigare behandling. Någon av dem vid upprepade tillfällen. Att de tidigare blivit beviljade behandling har ingen betydelse för dessa utredningar. I rättsprejudikatet vi har använt oss av ( RÅ Ref 1991:97) var socialtjänstens ena motivering till att mannen inte skulle bli beviljad behandling att han tidigare blivit det men att han men behandlingsvistelserna varit resultatlösa och därmed vore det onödigt att prova detta ännu en gång. Socialsekreterarna i vår kommun måste rätta sig efter detta prejudikat då de utför sina utredningar. De måste därför ha detta i åtanke och inte använda tidigare behandlingar som ett argument mot att individen inte ska bli beviljad behandling på nytt.

Fysiska/psykiska besvär

Alla män i våra utredningar förutom person, nr sex där det inte framkommer, lider av fysiska eller psykiska besvär. De flesta lider av både och. Spelar då

hälsotillståndet någon roll för alkoholmissbrukarens inflytande och

behandlingsmöjlighet? Enligt David Finer (2006) på www.vardguiden.se är alkohol en av de största riskfaktorerna för sjukdom i världen.

Socialsekreterarna måste ta hänsyn, enligt socialtjänstlagen och kommunens riktlinjer, då de utför utredningar. Båda talar för at man ska se till att alla ska få en skälig levnadsnivå samt att man ska stärka individens möjligheter till ett

självständigt liv. I socialtjänstlagen eller kommunens riktlinjer står det inget om ohälsans påverkan på beslut. Beskrivningen av klientens hälsotillstånd är dock i alla fall utom ett, noggrann och läggs till grund för bedömningen av beslutet. Hemsituation/barn/boende

Alla män i utredningarna utom en, lever ensam. Av dem som har barn är det inga barn som bor med dem. Livet för en familj där en person är alkoholberoende är ofta kaotiskt och inkonsekvent enligt Hans Hallberg (2006) från

www.sjukvardsradgivningen.se. Hela familjen påverkas av beroendet. Kanske är det på grund av detta som ingen av männen lever med sina barn.

Kriminalitet

En del som tas upp i utredningarna handlar om kriminalitet. Två av männen har ett kriminellt förflutet.

Motivation

Alla män i de utredningar vi har tagit del av har varit motiverade till behandling. En av dem har till och med ordnat behandling på annat sätt. Motivationen är också en av de huvudpunkter som tas upp i socialsekreterarens motivering till beslut. Rättsprejudikatet talar tydligt för att den hjälpsökandes motivation ska tas till hänsyn då beslut görs vilket man i alla fall utom ett beviljar de insatser som önskats.

Volckerts (1998) menar att man ska vara medveten om vilka komplikationer som begreppet motivation innebär. Alkoholmissbrukarna kan uppfatta sig själva som

(26)

motiverade men inte riktigt vara insatta i det hårda arbete som krävs för att nå sitt mål. Man kan även vara tillräckligt motiverad men ändå vara så fast i sitt

missbruk att behandlingen inte fungerar.

RESULTAT

Många av utredningarna påminner om varandra. En del har liknande bakgrund när det till exempel gäller skilsmässor, sjukdomar och debut av missbruk. Men trots allt är alla olika och behandlas även så i utredningarna. Socialsekreterarna lägger stor vikt vid klienternas egna önskemål och motivation. Detta är ett tecken på att den sökande har haft inflytande över situationen. Dessutom gav alla utredningar beslut efter sökandes önskemål.

De teorier som tagits upp belyser relationen mellan socialsekreterare och klient. Som Skau (2001) menar är maktaspekten mellan parterna tabubelagd eftersom makt i en hjälpsituation anses som något negativt. Socialsekreterarna försöker få fram så mycket information kring sin klients problematiska liv för att lättare kunna försvara sin motivering och bedömning. Denna makt att ha möjlighet att ta fram de allra negativaste aspekterna hos en individ ses egentligen inte som makt utan som en hjälp enligt Foucault (1983) beskrivning av Pastoralmakt i

Meeuwisse & Swärd (2002). Klienten kan i sin tur inte hävda sig mot denna makt om han/hon vill ha hjälp. Genom att socialtjänsten har denna makt att ”gräva på djupet” i sin klients liv dyker skamkänslor upp hos klienten. Individen kan på grund av sitt missbruk ha gjort en del saker som han/hon inte egentligen vill dela med sig av men som tas upp under utredningen. Skam uppstår lätt bland socialt utsatta grupper som alkoholmissbrukare enligt Meeuwisse & Swärd (2002). Till vår analys och resultat kan vi även ta del av Herbarts (1776-1841)

pedagogiska teori i Lorenz (1994). Även om det i våra fall inte rör sig om elever och lärare i skolmiljö kan man beakta denna teori i möten mellan socialsekreterare och alkoholmissbrukare. Socialsekreteraren har till uppgift att underlätta

alkoholmissbrukarens självbestämmande och engagera dennes moraliska vilja genom att informera och komma med relevanta förslag. Socialsekreteraren ska göra sin klient medveten om de behandlingar/behandlingshem som finns samt att upplysa att klienten har rätt att ansöka om vad han/hon vill. Om socialsekreterarna använder sig av denna teori får den hjälpsökande större inflytande över besluten som tas. Det framkommer inte ur våra utredningar om socialsekreterarna har på ett pedagogiskt sätt informerat och engagerat sina klienter till att göra egna beslut, vilket därför gör det svårt för oss att se på inflytandeaspekten.

Socialsekreterarna har delat upp sina utredningar i olika kategorier som

exempelvis motivation, kriminalitet och hemsituation. Genom att arbeta på det sätt får man fram individens sociala identiteter Giddens (2003). Dessa roller eller identiteter är kanske något som individen i sig själv har svårt att identifiera sig med. Samtidigt är det viktigt för utredaren att få ta del av sin klients liv för att kunna göra en rättvis bedömning och skapa sig en egen uppfattning. Hur mycket inflytande alkoholmissbrukarna har haft över hur utredningen har framskridit är omöjligt att utläsa från utredningarna.

Det som är det tydligaste tecknet på att alkoholmissbrukarna har haft inflytande över sin situation är att socialsekreterarna visat stor hänsyn till sina klienters önskemål och motivation. Volckerts (1998) menar att motivationsbegreppet är

References

Related documents

Inom ramen för denna uppsats definieras elevinflytande med utgångspunkt i både hur elevinflytande kontextualiseras i läroplanen och hur det kan tolkas med hjälp av

In- tervjupersonen 5 säger: ”Kan de inte föra sin egen talan ska någon annan göra det, någon som, inte tjänsteman eller någonting utan… då ska någon annan

Hon menar att om barnen får chansen till detta så utvecklas deras färdigheter kring att bli mer ansvarstagande, samt att barns perspektiv kommer fram och de får ett ökat

Att det som Arnér och Tellgren (2006) menar, kan handla om att barnen inte vet vad de kan påverka, är också en tolkning vi gjort av barnens svar. 162) menar att mat tydligt blir

Samtidigt betyder det här att det finns något hos de som har en positiv inställning som gör att de inte öppnar upp för inflytande och självklart finns det

I kommunen lyfter man både mer konkreta och mer värdebaserade vinster av projektet. En viktig del av resultatet är att ungdomarna som varit engagerade har vågat ta

Som det framgår av ansökan hade man vid denna tid för avsikt att endast ta fram målningarna för att kunna konservera dem och fästa dem mot underlaget. Därefter skulle de täckas

Syftet med denna uppdelning är att samhället ska kunna göra vissa beräkningar om omfatt- ningen av vilka stödbehov och resurser personer inom dessa grupper kan