Vad behövs för att vi ska fungera tillsammans?

Examensarbete

15 högskolepoäng, avancerad nivå

Vad behövs för att vi ska fungera

tillsammans?

-

Om föräldrasamverkan på en förskola

What is needed for a good working relationship?

- Parental involvement in pre - school

Anna Karlsson

Katarina Rosengren

Lärarexamen 210 hp Handledare: Ange handledare

Samhällsorienterande ämne och barns lärande Slutseminarium 2010-10-26

Examinator: Therese Vincenti Malmgren

Handledare: Laid Bouakaz Lärarutbildningen

Förord

Det är väldigt svårt att exakt precisera vem som har gjort vad i uppsatsen. Vi är båda av den uppfattningen att vi arbetar bäst när vi får diskutera med någon. När vi började skriva examensarbetet så googlade var och en av oss olika examensarbeten för att få inspiration till användbar litteratur. Vi sammanställde den litteratur som vi ansåg vara relevant för vårt arbete, böcker lånades på flera olika bibliotek och därefter delade vi upp litteraturen. Vi delgav varandra vad vi ansåg vara intressant från litteraturen, som var och en av oss hade läst. Viss litteratur har vi båda läst.

Övervägande av vårt examensarbete har vi skrivit tillsammans men vi har däremot delat upp vissa delar ur litteraturgenomgången. Den aktuella litteratur som var och en har läst om, skrev vi därefter om i litteraturgenomgången. När vi genomförde intervjuerna med förskolepersonalen var en av oss närvarande. Vi ansåg det lämpligt för att intervjupersonen inte skulle känna sig i underläge enligt Trost (2009). I och med att en av oss närvarade vid intervjun ansåg vi att det var lämpligt att vi sammanställde det transkriberade materialet för den intervju som vi genomförde dock gjorde vi det vid samma tillfälle. Vi har i princip varit närvarande vid nästan alla föreläsningar och har i stort sett träffats dagligen på Malmö högskola. Detta tror vi har underlättat för vårt arbete.

Vi vill rikta ett stort tack till de som har deltagit i vårt undersökningsområde. Den tid som ni har lagt ner för att hjälpa oss att få ett underlag till vårt arbete, är ovärderligt. Vi riktar även ett stort tack till vår handledare Laid Bouakaz för allt stöd och hjälp under arbetets gång. Han har uppmuntrat oss under hela vägen, med positiva tankar när vi har känt att vi har kört fast.

Sammanfattning

Syftet med vårt examensarbete är att vi ska få inblick i hur föräldrasamverkan fungerar på förskolan. Vi har fokuserat på vilka verktyg som förskolan använder sig av i samverkan med hemmet. I vår undersökning har vi tittat närmare på hur förskolepersonalen arbetar för att främja samarbetet och föräldrasamverkan, mellan förskolan och hemmet. Vi har även valt att titta på hur förskolepersonalen arbetar med attityder och förhållningssätt samt strategier och former i förskolans verksamhet. Attityder och förhållningssätt i form av föräldrasamverkan på förskolan, bemötandet samt fostran i förskolan och hemmet. Strategier och former i form av föräldrakontakten – den dagliga kontakten. Vilken föräldrasamverkan som ger mest samt hur förskolan och hemmet fungerar tillsammans. Vår undersökningsmetod baseras på kvalitativa intervjuer med förskolepersonal. Vi har genomfört fem intervjuer med förskolepersonal på deras arbetsplats. Med förskolepersonal menar vi förskollärare och barnskötare. Resultatet av vår intervjuundersökning visar att förskolepersonalen är angelägna om att ha en bra dialog med hemmet. En bra dialog mellan förskolan och hemmet främjar barnets utveckling. Samverkan är ett ämne som har diskuteras under en lång tid, vi kan se brister i dagens förskola. Läroplanen för förskolan är under ständig förändring. Dagens förskola är inte lika uppdaterad i förändringarna inom föräldrasamverkan som den borde vara. Förskolepersonalen upplever att föräldrarna inte har tid att engagera sig i förskolans verksamhet. Det kan bero på flera aspekter som till exempel tidsbrist och krävande yrken.

Innehållsförteckning

2.2.1 Bakgrunden till framväxten av dagens förskola ... 11

2.2.2 Förskolans framväxt ... 12

2.2.3 Barnets livsvillkor i en förändrad tid ... 13

2.2.4 Kampen om fostran ... 14

2.3 Tidigare forskning om föräldrasamverkan i förskolan ... 14

2.3.1 Fyra principer om föräldrasamverkan ... 14

2.4 Vad innebär föräldrasamverkan ... 16

2.5 Samverkansformer ... 19 3. Metod ... 20 3.1 Val av undersökningsmetod ... 20 3.2 Genomförandet av intervjuer ... 21 3.3 Urval ... 21 3.4 Genomförande ... 22 3.4.1 Förberedande kontakter ... 22 3.4.2 Etiska övervägande ... 23 3.4.3 Validitet ... 23 3.4.4 Reliabilitet ... 24 3.4.5 Databearbetning av material ... 24

3.5 Metoddiskussion ... 24

4. Resultat ... 26

4.1 Attityder och förhållningssätt i föräldrasamverkan ... 26

4.1.1 Föräldrasamverkan på förskolan ... 26

4.1.2 Bemötandet ... 27

4.1.3 Fostran i förskolan och hemmet ... 28

4.2 Strategier och former i föräldrasamverkan ... 29

4.2.1 Föräldrakontakten – den dagliga kontakten ... 29

4.2.2 Föräldrasamverkan som ger mest ... 30

4.2.3 Förskolan och hemmet ... 31

5. Analys, teoretisk tolkning och diskussion ... 33

5.1 Analysbeskrivning ... 34

5.2 Analys, teoretisk tolkning och diskussion ... 34

5.2.1 Attityder och förhållningssätt i föräldrasamverkan ... 35

5.2.2 Strategier och former i föräldrasamverkan ... 37

5.3 Slutsats ... 39

5.4 Förslag till fortsatt forskning ... 40

6. Referenser ... 41

6.1 Litteratur ... 41

6.2 Avhandlingar ... 43

6.3 Elektroniska källor ... 43

9

1. Inledning

Under vår studietid på Malmö högskola har vi fått ta del av hur viktigt det är att ha ett gott samarbete mellan förskolan och hemmet. I vårt kommande yrke som pedagoger anser vi att kunskap om hur samarbetet med hemmet sker är en viktig del av barnets välbefinnande och utveckling. Det är genom en fungerande föräldrasamverkan som ger barnet de bästa förutsättningarna och möjligheter för en bra start i livet.

Vi vill med denna uppsats få en djupare kunskap om hur förskolepersonal arbetar tillsammans med hemmet för att främja föräldrasamverkan på förskolan. Vi har valt att fokusera på förskolepersonalen och vilka verktyg de använder sig av för att skapa en bra föräldrasamverkan tillsammans med hemmet, detta för att bli stärkta i vår kommande yrkesprofession. Anledningen till vårt val av ämne är att vi är intresserade av hur föräldrasamverkan tas upp på förskolan. Vi vill även som blivande pedagoger få lärdom om hur vi kan samarbeta med föräldrarna samt att se föräldrarna som en tillgång i verksamheten. I Lpfö98 kan vi läsa att:

”Förskolans uppgift innebär att i samarbete med föräldrarna verka för att varje barn får möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar (…) förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära samarbete med hemmen” (Lpfö98, s.11).

Förskolans verksamhet vilar på tre ben; barnen, föräldrarna och pedagogerna. Benen är beroende av varandra och dess förutsättningar samt att de är lika betydelsefulla för att verksamheten ska fungera enligt Granberg (1998). Hem och förskola är två skilda världar som möts. Dessa två världar ska tillsammans arbeta för att ge barnet en trygg och förtroendegivande miljö på förskolan (Rahm & Wall, 1990; Granberg, 1998).

Nästan all forskning tyder på att samverkan mellan förskolan och hemmet är betydande för barnets utveckling (Persson, 1994; Ivarson Jansson, 2001; Erikson, 2004; Bouakaz, 2007). En

10

god föräldrasamverkan är en viktig del i vårt pedagogiska arbete som förskollärare/lärare. Det inspirerade oss till att vilja skapa en djupare kunskap om föräldrasamverkan och därför valde vi att skriva om det i vårt examensarbete.

1.1 Syfte

Syftet med vårt examensarbete är att vi ska få inblick i hur föräldrasamverkan fungerar på förskolan. Vi har fokuserat på vilka verktyg som förskolan använder sig av i samverkan med hemmet.

1.2 Frågeställningar

Hur upplever förskolepersonal samarbetet på förskolan? Hur arbetar förskolepersonal för att främja föräldrasamverkan?

11

2. Litteraturgenomgång

I följande kapitel har vi valt att förklara olika begrepp samt belysa bakgrunden till den förskola som vi har idag. Vi har tittat närmare på vad historien säger om föräldrasamverkan i förskolan, tidigare forskning samt teorier.

2.1 Begreppsförklaringar

I vårt arbete kommer vi att förklara olika begrepp, detta för att variera och tydliggöra för läsaren. Olika begrepp används för att beskriva samspelet mellan förskolan och hemmet.

Föräldrasamverkan är när vuxna personer möts på lika villkor och kommunicera med varandra mot samma mål; barnets bästa i enlighet med Ferm (1998). Samverkan är när flera personer arbetar tillsammans för ett gemensamt ändamål enligt Norstedts (1999).

Med förskolepersonal menar vi de personer som arbetar på förskolan, förskollärare och barnskötare. Förskolan är en verksamhet som drivs för barn mellan ett till och med fem år.

2.2 Tidigare forskning

2.2.1 Bakgrunden till framväxten av dagens förskola

Förskolan har inte alltid varit en självklar del av vardagen i det svenska samhället, som det är idag. Majoriteten av barnen i Sverige idag har på ett eller annat sätt en anknytning till förskolan enligt Tallberg Broman (1995). Alla barn har inte varit priviligierade med en barndom med förskola, lek och fritid (Sandin i Andersson m.fl, 2000).

12

Sverige var under slutet av 1800 – talet och början av 1900 – talet ett land i ständig förändring. Under denna period var det industrialiserings-, urbaniserings- och demokratiseringsprocesserna som var grunden till de största förändringarna i samhället. Människorna flyttade från landsbygden in till städerna och kvinnorna började arbeta. Kvinnorna som tidigare har varit hemma och skött hem och barn gav sig nu ut i arbetslivet. Det gjorde att kvinnorna hade svårt att hinna med både arbete och omsorg om barnen. Samtidigt fanns det ett behov av att skapa arbeten till kvinnor. I och med denna samhällsförändring växte den svenska förskolan fram, samtidigt som det skapades arbeten till kvinnor. Det nya samhället krävde av alla att de arbetade och det fanns inte längre någon garanti för kvinnor att bli försörjda (Tallberg Broman, 1995). Förskolan blev en verksamhet och ett projekt för kvinnor enligt Persson (2008).

2.2.2 Förskolans framväxt

Grunden till förskolan som finns idag bygger på tidigare verksamheter även kallat småbarnsinstitutioner som till exempel Barnkrubban och Småbarnsskolan/Barnasylen. Småbarnsinstitutioner var den första verksamheten för barn i Sverige som handlade om omhändertagande och fostran (Tallberg Broman, 1995). Familjens olika förutsättningar och levnadsvillkor har olika sätt att se på fostrande funktioner. Detta med hänsyn till att någon utomstående ska fostra ditt barn enligt Persson (2008). Småbarnsinstitutionerna låg ofta i städerna och antalet barnplatser var begränsat och därmed var det inte alla barn som fick möjlighet att gå där. Barn vars mammor var ensamstående prioriterades. Småbarnsskolan/Barnasylen uppkom för att skapa bättre levnadsvillkor för barnen. Det var ett utmärkt alternativ, där skulle barnen få fostran, undervisning samt omvårdnad. På initiativ av Carl Af Forell kom småbarnsskolorna till Sverige, verksamheten startades i Stockholm år 1836. Sveriges första barnkrubba startade år 1854 på Kungsholmen i Stockholm. Barnkrubbans slutmål var att befria arbetare för samhällets behov samt skapa bra förutsättningar för barnen.

Till en början kom den ekonomiska finansieringen från ideella organisationer och privatpersoner. Det dröjde 90 år innan institutionerna fick statliga bidrag samt statlig kontroll. Därefter startades det fler småbarnsskolor i Sverige och det resulterade i att det fanns ett behov av att utbilda pedagoger.

13

Internationellt var Friedrich Fröbel en man vars motto var; låt oss leva för barnen. Han var grundare av den tyska barnträdgården. Barnträdgården var en allmän förskola som startades på 1840 - talet. Fröbels tanketradition grundades på att undervisningen och fostranssituationer skulle vara tillgängliga för alla barn, pojkar som flickor samt inkludera alla barn från olika sociala grupper. I Fröbels pedagogiska verksamhet var de centrala delarna; naturupplevelser, lek, sång, rörelser, husliga sysslor samt koncentrerat arbete (se Tallberg Broman, 1995). De första barnträdgårdarna grundades i Stockholm i slutet av 1890 – talet (Christersson, 1995). År 1972 kom en vändpunkt i den offentliga barnomsorgens historia, förskola blev nu ett begrepp (Persson, 1991; Persson, 1994). Barnstugeutredningen kom att bli en viktig undersökning och vägledning för den kommande inriktning som utövades på förskolan.

2.2.3 Barnets livsvillkor i en förändrad tid

I början av 1900 – talet började människor ur olika samhällsgrupper att engagera sig i barns välgång. Framförallt var målet att förbättra levnadsstandarden för barn som hade det svårt ekonomiskt enligt Tallberg Broman (1995). Barndomen och barnens livsvillkor har sett annorlunda ut för barn ur olika samhällsklasser. Det spekulerades mycket i vad som var bäst för barnet samt hur barnets barndom ska se ut för att vara på bästa sätt (Sandin i Andersson m.fl, 2000). Resultatet av att människor engagerade sig ledde till att gränserna mellan de privata och offentliga områdena; omvårdnad och fostran av barnen blev ett offentligt ansvar och inte endast ett ansvar för föräldrarna (Bouakaz, 2007; Bouakaz, 2009). En bidragande orsak till att människor började engagera sig mer i barnen och att förskola startades var att fler barn fick klara sig själva under dagen. Barnen strövade runt på gatorna och det blev deras lekplats. Människorna blev upprörda och besvärade av att ingen tog hand om barnen och tog ansvar för dess uppfostran enligt Tallberg Broman (1995). Förhållandet mellan förskola och hemmet har under alla tider varit ett komplicerat och problematisk område. Många gånger var det endast en kamp om barnet (se Persson, 2008). Under historiens gång har det inte endast varit fördelar för barnet att tas från hemmet till en institution. Barnet har snarare fått det sämre, de har skiljts från familjens gemenskap och varit tvungen att vara på en institution där barnet inte har haft samma närhet till sin familj (Sandin i Andersson m.fl, 2000).

14

2.2.4 Kampen om fostran

Anledningen till att innehållet i samverkan, till exempel fostran blev en offentlig diskussion, baserades på att det ansågs att föräldrarna hade otillräckliga kunskaper och bristande utbildning i barnuppfostran. Runt år 1930 – talet blev fostran ett aktuellt samtalsämne, olika samhällsklasser ville förbättra barnets villkor. Barnens livsvillkor blev nu allt mer omtalat och omgivningens lösning på detta var att starta studiecirklar för föräldrarna. Enligt Myrdal i Bouakaz (2009) tas det upp att orsaken till att fostran blev omtalat just vid denna tidpunkt, berodde på att det föddes för få barn. Myrdal menar även att problemet till att det föddes för få barn var att föräldrarna inte hade tillräckliga kunskaper i hur barnet skulle fostras. Studiecirklar angående föräldrautbildningar startades. Här diskuterades kvinnans roll i hemmet samt barnets roll som framtida samhällsmedborgare enligt Bouakaz (2009). Studiecirklarna var under ledning av professionella personer i olika yrkesgrupper som till exempel läkare, lärare, präster och psykologer. Personerna ur dessa grupper ansåg att de själva var mest lämpade. Deras uppgift var att stötta hemmet i barnens uppfostran. Det ansågs att familjen inte kunde fostra barnen till demokratiska medborgare, detta var skälet till att offentliga verksamheter tog över ansvaret för barnens uppfostran i enlighet med Sandin & Halldén (2003).

2.3 Tidigare forskning om föräldrasamverkan i förskolan

I detta kapitel presenterar vi tidigare forskning kring föräldrasamverkan och innehållet i samverkan i förskolan, för att få en förståelse om den aktuella diskussionen om föräldrasamverkan.

2.3.1 Fyra principer om föräldrasamverkan

För att kunna förstå samarbetet mellan förskola och hem har Lars Erikson tagit fram fyra principer för samverkan mellan förskolan och hemmet (Bouakaz, 2007; Bouakaz, 2009). Principerna är till viss del jämförbara och till viss del inte. Jämförbara är de i och med att de

15

behandlar samma relation mellan förskolan och hemmet. Inte jämförbara är de i och med att de tillhör olika system. De fyra principer ämnar allmänt föräldrasamverkan oavsett grupp av föräldrar. Principerna är av stor vikt för inställningen av föräldrasamverkan. Principerna utvecklades för att förstå och få grepp om relationen mellan förskolan och hemmet. Enligt Erikson (2004) nämner principerna för: isärhållandets princip, partnerskapsprincipen,

brukarinflytandeprincipen och valfrihetsprincipen. I vår uppsats har vi valt att gå in närmare på

isärhållandets princip och partnerskapsprincipen. Vi tycker att de två principerna är mer relevanta för vårt arbete.

Isärhållandets princip: Denna modell, grundas på amerikansk sociologiforskning och här

ifrågasätts fördelarna med en nära kontakt mellan förskola och hemmet enligt Bouakaz (2009). Pedagogerna ses som experter och sätter tydliga gränslinjer mot hemmet. Principen blir mer relevant när de fokuserar på det som separerar förskolan och hemmet, principen utmärker en klyfta. Isärhållandets princip framhäver att skillnader mellan förskolan och hemmet inte behöver vara problematiskt. Isärhållandets princip står istället för att det är något positivt, att det fyller en uppgift att dela på förskolan och hemmet (Erikson, 2004). Förskolan och hemmet är två olika områden och ett samarbete mellan dessa områden blir endast aktuellt om det skapas en konflikt.

Partnerskapsprincipen: Denna modell grundas på allas lika rättigheter samt möjligheter till

utbildning. Det ska inte vara avgörande vad familjen hade för bakgrund för att gå i skolan i linje med (Bouakaz, 2009). Principen framhåller att ett samarbete mellan förskolan och hemmet gynnar alla parter, barnet och samhället. Principen menar att det är något självklart som stimulerar till utvecklande. De centrala delarna är förskolans och hemmets gemensamma ansvar för individen.

En undersökningsstudie som inriktade sig på förskolans uppdrag om att vara ett komplement till hemmet genomfördes av Ivarson Jansson år 1990 - 1995. Förskolepersonal och föräldrar måste i allt högre grad diskutera barnets fostran samt att barnet påverkas mer i förskolans verksamhet än vad föräldrar trott. Några av hennes resultat kommer att redovisas och ett av resultaten som undersökningen visar är att; om förskolan ska klara av att vara ett komplement till hemmet måste förskola och hemmet samarbeta enligt Ivarson Jansson (2001). Förskolepersonal och föräldrar

16

måste mötas på samma plan för att diskutera barnets fostran samt att båda parter måste ta sig tid till att diskutera fostran. Det finns olika skillnader och syner att se på fostran samt att föräldrarnas utbildning har betydelse för hur föräldrarna ser på fostran av barnet. Föräldrar som har akademisk utbildning tycker att fostran är en viktig del av förskolans arbete. Föräldrar med lägre utbildning anser att förskolepersonalen ska ha inflytande över barnets utveckling. Det har även visat sig att ju fler utbildningsår föräldrarna har desto mer angelägna är de om att påverka verksamheten (Ivarson Jansson 2001; Bouakaz; 2007). De positiva möjligheterna till att förskolan ska vara ett komplement till hemmet bildas när förskolepersonal och föräldrar är överens om vad barnet har för behov. Detta ska ske genom organiserade mötestillfällen, inskolning, samtal samt den dagliga kontakten mellan förskolan och hemmet.

Brukarinflytandeprincipen: Denna modell är resultatet av att föräldrarna fick mer inflytande i skolans verksamhet. Den infördes i anknytning till bildandet av lokala styrande organ samt att främja samverkan mellan förskolan och hemmet (Bouakaz, 2009).

Valfrihetsprincipen: Denna modell presenterades i svensk skolverksamhet, första på 1990 – talet.

Förändringen ledde till att föräldrarna fick rätt att välja var deras barn skulle ha sin skolgång (Bouakaz, 2009).

2.4 Vad innebär föräldrasamverkan

Föräldrarna och förskolepersonalen har ett gemensamt ansvar för barnet. Därför är det viktigt att man även tar in föräldrarna mentalt i förskolan. På förskolan är det två världar som möts mellan förskolan och hemmet. Dessa två världar måste länkas samman, det är viktigt att barnet aldrig blir den enda länken mellan förskolan och hemmet. Därför måste det finnas ett bra samspel mellan dessa två världar enligt Granberg (1998). I skolsammanhang har man kommit fram till att föräldrasamverkan är en viktigt grund som grundläggs redan när förskolan tar kontakt med föräldrarna innan barnet har kommit till förskolan. Samverkan med föräldrar kan innefatta både samverkan i förskolan och i hemmet. Samverkan grundas på att alla inblandade parter är aktiva och tar ett gemensamt ansvar. En förutsättning för samverkan är att det finns en dialog mellan

17

förskolan och hemmet angående barnet. Det finns även svårigheter inom området, samverkan är ett område som inte anses vara av betydelse så länge dialogen mellan förskolan och hemmet fungerar. Samverkan tas först upp när det uppstår ett problem. Det kan vara problem kring, fostran, värderingar samt kulturella olikheter (Bouakaz, 2007; Bouakaz, 2009). Hinder i samverkan kan även avslöja föräldrarnas okunskap och förutsättningar om förskolans verksamhet. Det kan bero på språkliga bristningar från föräldrarnas sida samtidigt som det inte alltid finns resurser från förskolans sida. Samverkan mellan förskolan och hemmet ger inverkan på de medverkandes uppfattning och engagemang.

Det finns tre viktiga områden i föräldrasamverkan; synliggöra dagen för föräldrarna, informera föräldrarna om hur dagen har varit samt kontinuerliga samtal med föräldrarna kring barnets utveckling. Detta för att barnets två världar ska sammanlänkas på ett positivt sätt. Ett väl fungerande samarbete mellan förskolan och hem är grunden för barnets möjlighet att utvecklas positivt enligt Fredriksson (1991). Det finns olika former av samverkan: inskolning, daglig

kontakt, föräldrasamtal, föräldramöten samt övrigt föräldradeltagande. Innehållet och

utformningen av olika metoder av kontakten med föräldrarna måste vara väl genomtänkt. Underlag till en god föräldrasamverkan måste grundas på behov och intresse från föräldrarna enligt Granberg (1998).

Samverkan är när det är ett aktivt deltagande av alla inblandade parter i planerade aktiviteter. Det finns även en kontinuerlig kontakt mellan förskolan och hemmet som rör barnet enligt Bouakaz (2009). Det krävs välplanerade insatser från förskolan, det främjar ett hållbart och långsiktigt samarbete med hemmet. Förskolan innefattar tre viktiga delar i samverkan barnet,

föräldrarna och förskolepersonalen (Granberg, 1998). Alla delar behövs lika mycket, för att man

ska få ett fungerande samarbete är alla beroende av varandra och varandras förutsättningar.

”Enligt socialtjänsten skall barnomsorgen bedriva sin verksamhet i nära samarbete med hemmen. Föräldrasamverkan har också under senare år alltmer betonats som en viktig del i en medveten pedagogisk verksamhet. En god föräldrasamverkan innebär en relation präglad av öppenhet, ömsesidighet, förståelse och respekt. Föräldrasamverkans mål handlar om att skapa kontinuitet och sammanhang i barns liv och därmed ge goda förutsättningar för barnens socialisation i två sociala grupper (Rahm & Wall, 1990, s.4).

Det innefattar att ett nära samarbete mellan förskolan och hemmet är av stor betydelse för barnets utveckling.

18

”Förskoleverksamhetens uppgift är att genom pedagogisk verksamhet erbjuda barn fostran och omvårdnad” (kapitel 2, 3§ skollagen, 2010-10-27).

Detta innebär att förskolepersonalen har ett stort ansvar för den pedagogiska verksamheten samt att de inkluderar föräldrarna. Det är viktigt att föräldrarna känner sig välkomna och får ett förtroende för dem som tar hand om deras barn. För en del föräldrar kan det var en helt ny miljö som öppnar sig när de ska lämna sitt barn på förskolan. De träffar på obekanta regler, termer och oskrivna lagar. Föräldrarna kan uppleva att förskolepersonalen är proffs inom sitt yrke vilket kan göra att föräldrarna lätt kan känna sig i underläge (Granberg, 1998). Man ska inte glömma att det är föräldrarna som är de verkliga experterna på sitt barn (Flising m.fl, 1996).

”Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan skall erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärandet bildar en helhet. I samarbete med hemmen skall barnens utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar främjas” (Lpfö98, 2009, s.4).

Pedagogens tre huvuduppgifter är; att ge service åt föräldrarna och utföra ett pedagogiskt arbete, att vara lyhörda samt har en stark inlevelseförmåga, sunt förnuft och humor. Det är även pedagogernas uppgift att vilja stötta och hjälpa föräldrarna (Granberg, 1998).

Det räcker inte endast med att lyssna på föräldrarna, personalen måste även ta ett första initiativ till samarbete med hemmet samt vara tillmötesgående (Fredriksson, 1991; Alfakir, 2004). Förskolepersonalen måste tänka på sitt förhållningsätt gentemot vad föräldrarna säger. På så sätt ökar deras förtroende för förskolepersonalen. Det är viktigt som förskolepersonal att känna till sin yrkesroll samt att veta var man står. Detta för att lyckas med ett aktivt föräldrasamarbete (Fredriksson, 1991). Förskolepersonalen kan vara tillmötesgåendet till en viss gräns, så länge det inte bryter mot lagar eller bestämmelser bör de vara flexibla i möte med föräldrarna (Alfakir, 2004). Som förskolepersonal måste man se på sitt yrke med olika ögon. Det är viktigt att se föräldrarna som en grupp som man också planerar för, att bjuda in föräldrarna till förskolans värld (Fredriksson, 1991). Liksom barngruppen består föräldragruppen av olika individer.

19

2.5 Samverkansformer

Hela det sociala samspelet grundas på samarbete mellan människor enligt Danermark (2005). Det finns flera former av samverkan som grundas under olika stadier. Olika samverkansformer är inskolning, dagligt kontakt, föräldrasamtal, föräldramöten samt övrigt föräldradeltagande enligt Granberg (1998). Inskolningen tillsammans med föräldrarna är en bra grund till samverkan (Fredriksson, 1991). Den dagliga kontakten på förskolan är ett viktigt område, framförallt tamburkontakten. I tamburen möts förskolepersonal, föräldrar och barn, ibland under korta stunder och ibland längre. Dessa stunder sker oftast på morgonen eller på eftermiddagen och det är viktigt att ta tillvara på stunderna samt att det då finns bra förutsättningar till ett gott samtal. För att främja samverkan på förskolan är samtalet ett viktigt område. Det samtal som man brukar ta upp är; det enskilda samtalet (utvecklingssamtalet). Där träffas förskolepersonal och föräldrar en gång per termin och diskuterar barnets utveckling (Granberg, 1998).

Föräldramötet är en viktig del i samarbetet, föräldramötet sker ofta en gång per termin. Där samlar förskolepersonalen barnens föräldrar och tar upp saker som förskolans arbete, deras mål samt vad som händer under terminen (Fredriksson, 1991). Det övriga föräldradeltagandet på förskolan spelar också roll. Det kan vara engagemang när det anordnas fester, fikatillfällen och utflykter (Granberg, 1998). Det finns olika sätt att arbeta med samverkan, några är; förskolepersonal och föräldrar lär av varandra med tips och idéer, dialogen mellan förskolan och hemmet underlättar med frivilligt arbete från hemmets sida (Bouakaz, 2007; Bouakaz, 2009).

20

3. Metod

I följande kapitel kommer vi att redogöra för vårt tillvägagångssätt i vår intervjuundersökning.

3.1 Val av undersökningsmetod

Vid en undersökningsstudie skiljer man på kvalitativa och kvantitativa undersökningsstudier. Om målet med undersökningen är att förstå individers olika sätt att tänka och resonera eller att förstå andras tankar bör man använda sig av en kvalitativ undersökningsmetod. Är målet att ta reda på mångfald, kontinuitet och frekvens bör man använda sig av en kvantitativ undersökningsmetod (se Trost, 2009). Det är brukligt att kvalitativa undersökningsmetoder ofta har vagare frågeställningar än kvantitativa undersökningsmetoder. Men man kan även använda sig av konkreta formulerade frågeställningar inom kvalitativa metoder. Kvalitativa intervjuundersökningar kan användas som enda undersökningsmetod men kan även användas tillsammans med andra undersökningsmetoder (se Larsen, 2009). Fördelen med kvalitativa metoder och intervju som undersökningsmetod är att man möter intervjupersonen personligen. Vid intervjun har även intervjuaren möjlighet att ställa följdfrågor samt få kompletterande svar. I en kvalitativ intervjuundersökning är det även lättare att garantera svar med hög validitet.

Syfte med vårt examensarbete är att få inblick i hur föräldrasamverkan fungerar på förskolan. Vi har fokuserat på vilka verktyg som förskolan använder sig av i samverkan med hemmet. Därför ansåg vi att det passade bäst med en kvalitativ undersökningsmetod. Vi har valt att använda oss av en strukturerad kvalitativ intervjuundersökning. Det innebär att en strukturerad intervju är en intervju där man i förväg har gjort upp en lista med frågor. Frågorna står i en fast ordningsföljd och varje intervjuperson får frågorna i samma ordning. En kvalitativ intervju karakteriseras av att intervjupersonen själv formulerar svaren (se Larsen, 2009).

21

3.2 Genomförandet av intervjuer

Dagen för intervjuerna var en solig höstdag. Vi anlände till förskolan i god tid för att inte känna någon stress. Vi var angelägna om att träffa förskolepersonalen innan vi genomförde intervjuerna för att få ett behagligt och avslappnat klimat. För att förskolepersonalen skulle få möjlighet att förbereda sig inför intervjun, lämnade vi intervjufrågorna i förväg. Betydelsen av att intervjupersonen känner sig trygg i situationen samt att det är vanligt att intervjupersonen väljer var intervjun ska genomföras. Dock är det viktigt att intervjuaren ger förslag på var intervjun ska genomföras. Allt ansvar ska inte överlämnas till intervjupersonen enligt Trost (1997). Vi valde att genomföra intervjuerna på förskolan och vi lät förskolepersonalen bestämma i vilket rum intervjuerna skulle genomföras. Detta för att de skulle känna sig trygga i miljön. Intervjuerna hölls i personalrummet på förskolan, som är ett stort, ljust och inbjudande rum. Vi informerade förskolepersonalen om att intervjuerna kommer att pågå i ungefär 30 minuter och intervjuerna hölls efter pedagogernas tid och förutsättningar. Trost menar vidare att det finns både för- och nackdelar med ljudupptagning vid intervjun. För att kunna ta del av hela intervjun och koncentrera sig på intervjupersonen valde vi att banda. Vid genomförandet av intervjuerna med förskolepersonalen var endast en av oss närvarande i rummet. Innan intervjuerna påbörjades förberedde vi praktiska upplägg som belysning, ljudupptagning samt ett fruktfat. Intervjuerna genomfördes som ett samtal och i en avslappnad situation.

3.3 Urval

Vi bestämde oss för att genomföra intervjuer. Vår målsättning från början var att vi skulle genomföra intervjuer med förskolepersonal och föräldrar på en förskola. Valet av förskola grundar sig på att vi sedan tidigare hade en bra kontakt med förskolan. De visade intresse av att medverka i undersökningen och därför valde vi denna förskola. Vi gjorde först en muntlig förfrågan till förskolepersonalen därefter gick vi ut med information till förskolepersonal och föräldrar angående medverkande i undersökningen. Tyvärr fick vi ingen respons från föräldrarnas sida. Detta gjorde att vi valde att inrikta oss på förskolepersonalen. Vår målsättning

22

var att intervjua sex stycken förskolepersonal, av dessa sex var det fem som ställde upp.

Samtyckeskravet tar upp att deltagarna kan avbryta sin medverkan när som enligt

Vetenskapsrådet (1990). Vi hade inga speciella krav på förskolepersonalen, dock ville vi att de skulle ha erfarenhet och vara insatta i pågående verksamhet. Intervjupersonerna är slumpmässigt utvalda, beroende på vilka som valde att medverka. Förskolepersonalen har olika bakgrunder samt olika utbildningar. Vår urvalsgrupp är av varierande ålder samt har de olika många år inom yrket. En av de fem som vi har intervjuat är barnskötare, resterande fyra är förskolpedagoger. Förskolepersonalen i vår urvalsgrupp arbetar inom olika avdelningar samt har olika ansvarsområden på förskolan. En av intervjupersonerna är i en ledande position, resterande fyra intervjupersoner arbetar på småbarnsavdelning, 3-4 års avdelning samt 5 års avdelning.

3.4 Genomförande

Vi har valt att genomföra vår undersökning på en förskola som ligger i Södra Sverige, med havet och skogen som närmaste granne. På förskolan finns det tre avdelningar med cirka 65 barn mellan ett till och med fem år. På förskolan arbetar det elva pedagoger som är antingen förskollärare eller barnskötare. Många av barnfamiljerna är inflyttade till orten vilket göra att det är flera olika familjer som möts med olika sociala bakgrunder.

3.4.1 Förberedande kontakter

Den första kontakten innan intervjun är av stor vikt. Den kan ske via telefon eller mail enligt Trost (1997). Vi började med att ta kontakt med rektorn angående ett godkännande om genomförandet av undersökningen. Därefter tog vi kontakt med förskolan och diskuterade vårt upplägg. Förskolepersonalen fick då ta del av vårt syfte och vår problemställning i arbetet.

Informationskravet tar upp att det är av stor vikt att de personer som medverkar i undersökningen

får ta del av undersökningens syfte och problemställning enligt Vetenskapsrådet (1990). Vi fick ett positivt gensvar och kom fram till att vi skulle besöka förskolan under en dag, för att genomföra intervjuerna. Förskolepersonalen fick i ett tidigt skede information om att uppgifterna

23

som vi kommer att ta del av genom intervjuerna, kommer endast att användas i vår uppsats.

Nyttjandekravet tar även upp att insamlade uppgifter inte får användas utan den behöriges

medgivande enligt Vetenskapsrådet (1990).

3.4.2 Etiska överväganden

Förskolepersonalen som blev tillfrågade om de ville medverka i undersökningen har alla fått valmöjligheten att svara ja eller nej. Deltagarna har frivilligt bestämt över sin medverkan. Samtyckeskravet menar att i studier med aktiv medverkan skall ett godkännande alltid finnas enligt Vetenskapsrådet (1990). Förskolepersonalen fick information om att deras medverkan i undersökningen kommer att ske under anonymitet samt att deras namn kommer att vara fingerade i uppsatsen. Det är av stor vikt att uppgifter om de medverkande förvaras så att obehöriga inte kan ta del av dem. Konfidentialitetskravet tar även upp att ingen utomstående ska kunna ta reda på vilka som har medverkat i undersökningen enligt Vetenskapsrådet (1990). Vi har tagit stor hänsyn till det i vår undersökning och med största respekt mot de inblandade i undersökningen. Det är av stor betydelse att man informerar intervjupersonen att anonymiteten inte under några omständigheter kommer att röjas (Trost, 1997).

Vi har erbjudet de medverkande i vår undersökning att ta del av uppsatsen när den är färdigställd. Rekommendationer menar att de som vill läsa uppsatsen ska få den möjligheten enligt Vetenskapsrådet (1990).

3.4.3 Validitet

Validitet står för giltighet och relevans. Vi samlar in material som är relevant för den frågeställning som vi har valt. Kvalitativa undersökningsmetoder är ett säkrare sätt att försäkra sig om att giltigheten eller relevansen i undersökningen är högre. En kvalitativ undersökningsmetod är även ett mer flexibelt sätt. Det finns möjlighet att justera frågorna som bidrar till högre giltighet i enlighet med Larsen (2009).

24

3.4.4 Reliabilitet

Reliabilitet kännetecknas av att undersökningen är exakt sanningsenlig samt att den röda tråden i undersökningen är noggrannhet. En reliabilitet undersökning kan vara där flera forskare, vid olika tidpunkter, undersöker samma område och kommer fram till samma slutsats. Det är enklare att ta fram en reliabilitet undersökning i en kvantitativ undersökningsmetod än i en kvalitativ undersökningsmetod, detta för att man ofta använder sig av intervjuer och observationer vid en kvalitativ undersökningsmetod. Vid observationer kan tolkningar ha betydelse samt vid intervjuer kan situationen påverka svaret. Det har visat sig ju fler personer som arbetar med samma område, ju högre tillförlitlighet är det (Larsen, 2009). Vi har i vår undersökning genomfört kvalitativa intervjuer och är införstådda med att vår reliabilitet i uppsatsen inte är till 100 procent tillförlitlig.

3.4.5 Databearbetning av material

När alla fem intervjuerna var genomförda, började vi transkribera materialet. Vi lyssnade av, transkriberade och stämde därefter av intervjuerna. Den av oss som medverkade vid intervjun, ansåg vi att det var mest lämpligt att den av oss sammanställde det transkriberade materialet för den aktuella intervjun dock gjorde vi det vid samma tillfälle. Bearbetning av materialet är en betydande del i uppsatsen, materialet förenklas så att det kan analyseras enligt Bryman (2005). Inom en kvalitativ undersökning finns det flera sätt att bearbeta det datainsamlande materialet på, beroende på vilken typ av analys man väljer att genomföra (Larsen, 2009). För att underlätta för läsaren i vårt kommande resultat, har vi valt att använt oss av underrubriker.

3.5 Metoddiskussion

Vi har valt att genomföra en kvalitativ metodundersökning, detta för att målet med vår undersökning är att förstå individers olika sätt att tänka och resonera samt få en förståelse för andras tankar. Kvalitativa undersökningsmetoder kan genomföras i kombination med andra

25

metoder men vi har valt att använda oss endast av intervjuer. Vi ansåg att en intervjumetod var det bästa alternativet för oss, dels ur innehållssynpunkt samt att mötet blir mer personligt. Målsättningen från början var att vi skulle genomföra intervjuer med förskolepersonal och föräldrar. I och med att vi inte fick tillräckligt med underlag för att genomföra vår intervjustudie med både förskolepersonal och föräldrar fick vi tänka om. Vi valde då att endast intervjua förskolepersonal. Vi har intervjuat fem förskolepersonal, alla är slumpmässigt utvalda beroende på om förskolepersonalen var positiva till att medverka. Tyvärr ville inte all förskolepersonal på förskolan medverka i vår undersökning. Det fanns önskemål från förskolepersonalen att få ta del av intervjufrågorna i förväg. I och med detta önskemål från förskolepersonalen och tidsbrist från vår sida, valde vi att tillmötesgå förskolepersonalens önskemål. I efterhand har vi reflekterat över att vissa av våra intervjufrågor är slutna frågor. Vi upplever inte att vi har fått korta svar men vi kan inte heller säga att det inte har påverkat vårt resultat.

Valet av förskola föll sig så i och med att en av oss har en kontakt där sedan tidigare. Förskolepersonal ställdes sig då mycket positiva till vår undersökning och ville gärna medverka. I efterhand var förskolepersonal inte lika villiga att medverka i undersökningen. Vi har under undersökningens gång förstått att det inte är lätt att få vuxna att medverka i en undersökning. Vi genomförde fem intervjuer med förskolepersonal. Alla intervjuerna hölls på förskolan, i deras egna trygga miljö. Det kändes bra för båda parter att genomföra intervjuerna i en miljö där intervjupersonerna kände sig trygga. Innan intervjuerna genomfördes fick alla information om att allt material som vi har kommer att behandlas med största anonymitet.

26

4. Resultat

I kommande kapitel kommer vi att redovisa vårt resultat som vi har fått i vår empiriska undersökning. Vårt resultat bygger på intervjuer med förskolepersonal som består av förskollärare och barnskötare. Vi har under intervjuundersökningens gång samlat in mycket material men inte kunnat använda oss av allt. Vi har valt att lyfta de viktigaste bitarna med citat från intervjuerna, detta för att vi vill förmedla en så trovärdig bild som möjligt. Vi har valt att presentera resultatet i en sammanfattad form men på ett informationsrikt sätt enligt Backman (2008). Vi kommer att presentera resultatet i två olika områden. Det första tar upp attityder och förhållningssätt medan det andra tar upp strategier och former i samverkan. Undersökningsfrågorna presenteras i den ordningen (bilaga 1). Namnen som vi använder i vår uppsats är fingerade.

4.1 Attityder och förhållningssätt i föräldrasamverkan

4.1.1 Föräldrasamverkan på förskolan

När vi ställde frågorna ”Vad innefattar föräldrasamverkan för dig? Vad är viktigast för er i en föräldrasamverkan?” Vi fick liknande svar från flera av intervjupersonerna, förskolepersonalen poängterar flera områden som är viktiga i en föräldrasamverkan. Isa tycker att:

”Det innefattar de förtroende och tillit som man har och bygger upp med föräldrarna. Detta får man genom föräldramöten, utvecklingssamtal och den dagliga kontakten med föräldrarna vid hämtning och lämning”

27

Förskolepersonalen är överens om att länken mellan förskolan och hemmet är enormt viktig. De är överens om att det ska finnas en öppen kommunikation mellan förskolan och hemmet. De anser att det är betydelsefullt för barnets trygghet på förskolan. Moa och Åsa anser att:

”Det ges möjlighet åt föräldrarna att i viss mån vara delaktig i förskolans arbete och organisation. Det bör finnas en öppen dialog mellan personal och föräldrar så att de känner att de kan få vara med och påverka och följa det dagliga arbetet”

”Ärlighet. Det är en fördel om vi kan vara öppna mot varandra, raka och ärliga. Förhoppningsvis kan föräldrarna säga vad de tycker”

Det är viktigt att kunna ha ett bra förhållande till varandra, detta för att vi ska få djupare förståelse för varandra. Föräldrarna ska kunna känna sig delaktiga i sitt/sina barns förskoleverksamhet.

4.1.2 Bemötandet

När vi ställde frågorna ”Hur viktigt är bemötandet mellan förskolan och hemmet? Finns det något samarbete mellan förskolan och hemmet?”. Alla fem förskolepersonal är överens om att bemötandet och samarbetet mellan förskolan och hemmet är en viktig länk, det är något som speglar barnets trivsel på förskolan. Förskolepersonalen menar även att föräldrarna måste känna sig trygga när de lämnar sitt barn på förskolan. Moa lyfter frågan mest och anser att:

”Barnen läser av sina föräldrar. Om föräldrarna kommer med en positiv syn på förskolan och visar engagemang och glädje när de pratar om förskolan, och när de är där, uppträder oftast barnen lika. Barnen läser redan från små ben av sina föräldrars kroppsspråk, så som förälder anser jag att man har en stor del i hur barnen uppfattar förskolan, pratas det och visas en negativitet om förskolan hemma syns det utan tvekan på barnen när de kommer till förskolan. Liksom att personalen visar ett glatt sätt och är trevliga mot föräldrarna”

Det är framförallt den dagliga kontakten på förskolan som är en viktig del i föräldrasamverkan. Det är även viktigt att föräldrarna får ta del av verksamheten genom bland annat månadsblad, skriftlig information cirka en gång i månaden. Förskolepersonalen tycker att det är viktigt att man ger viktig information, skriftligt till föräldrarna. En annan sak som främjar

28

föräldrasamverkan är att föräldrarna kan ta del av barnets aktiviteter på förskolan. Det görs i form av bildspel eller kollage. Isa menar att:

”Det är viktigt att vi har föräldrarna med oss och att de känner att de kan prata och fråga oss om saker som de funderar över”

Det är betydelsefullt att förskolepersonalen levandegör den dagliga verksamheten för föräldrarna och ger dem möjlighet att ställa frågor till förskolepersonalen.

4.1.3 Fostran i förskolan och hemmet

När vi ställde frågorna ”I Lpfö98 står det att förskolan ska tillsammans med hemmet fostra barnet, hur ser ni på det? Diskuteras fostran mellan förskolepersonalen och föräldrarna? Kan det uppstå konflikt om fostran mellan förskolan och hemmet? Fick vi varierande svar.

Förskolepersonalen är överens om att förskolan ska fostra barnet till en viss gräns. I första hand är det föräldrarnas huvudansvar att fostra sitt barn. Det är däremot två olika sorters fostran. På förskolan är det mer gruppuppfostran medan det i hemmet är mer enskild uppfostran. Barnen spenderar mycket tid på förskolan, tillsammans med flera andra barn. Där måste de lära sig att ta hänsyn, bli solidariska, lära sig lösa konflikter och ge och ta. Ida påpekar att:

”Hemmet fostrar sina barn genom sina egna värderingar och attityder. Förskolan fostrar genom gruppen”

Det blir en annan slags fostran på förskolan jämfört med hemmet och det är därför viktigt att föräldrarna finner det arbetssätt och bemötande som personalen har mot barnen som positivt. Samverkan inkluderas och det måste finnas en god samverkan mellan förskolan och hemmet. Förskolepersonalen är inte helt överens om att det finns en dialog mellan förskolepersonalen och föräldrarna om fostran men den ter sig inte i någon större utsträckning. Kim och Åsa menar att:

”Ja, vi har en öppen dialog med föräldrarna så vi gör likadant i hemmet som i förskolan. Ibland ger vi varandra tips och idéer”

29

”Nej, jag har inte upplevat att det är ett vanligt ämne att diskutera med föräldrarna. Vi pedagoger kan däremot diskutera det med varandra”

Några av förskolepersonalen tycker att det förs en ständig dialog kring fostran. Det är något som diskuteras mer eller mindre med olika föräldrar. Vissa föräldrar är angelägna om att prata om fostran med förskolepersonalen, de vill ta del av hur vi bemöter ett visst beteende så att de gör samma sak hemma. Kim anser att:

”Vi har på förskolan våra värderingar och rutiner och det går inte alltid ihop. Då får vi mötas på halva vägen”

Förskolepersonalen tycker att man kan ha olika syn på fostran, men det är sällan man upplever att det blir en konflikt mellan förskolan och hemmet. Däremot är det vanligare att det blir en konflikt/diskussion mellan barnet och förskolepersonalen. Det kan då handla om att det är något som man får göra hemma men inte på förskolan.

4.2 Strategier och former i föräldrasamverkan

4.2.1 Föräldrakontakten – den dagliga kontakten

När vi ställde frågorna ”Hur gör man för att nå varje förälder? Kan man nå alla föräldrar? Tar det längre tid att få kontakt med vissa föräldrar? Vad beror det på?” svarade förskolepersonalen följande.

Förskolepersonalen menar att man kan nå alla föräldrar men på olika sätt. Man ska ta tillvara på alla tillfällen som ges för att lära känna familjen. Genom att kommunicera med föräldrarna så öppnar det nya dörrar för vidare kontakt. Det är väsentligt att vinna en förälders förtroende och detsamma gäller från förskolepersonalens sida, att inge ett bra förtroende åt föräldrarna. Som förskolepersonal är det viktigt att kunna kommunicera med alla föräldrar. Skulle det visa sig att personkemin inte stämmer med någon förälder, får man be om hjälp av en kollega.

30

Förskolepersonalen lyfter ofta tamburkontakten som en viktig länk i föräldrakontakten, det är ett ypperligt tillfälle för informationsbyte och småprat samt att vara öppna och lyhörda för föräldrarna. Ida menar att:

”Som pedagog är det viktigt att visar att man litar på föräldrarna, att vara lyhörd och ha ett professionellt förhållningssätt”

Förskolepersonalen är överens om att det kan ta längre tid att lära känna vissa föräldrar men detta hör inte till vanligheten. Det kan vara olika saker som påverkar att det tar längre tid att lära känna vissa familjer. Det kan vara språksvårigheter eller stressade föräldrar med ett krävande yrke. Kim säger att:

”Jag vet inte riktigt, bristande intresse eller bristande ork kanske. Ibland finns det föräldrar som tycker att det är bäst att sköta sig själva, de sköter sitt och vi vårt”

Förskolepersonalen är enig om det finns en negativ dialog mellan förskolan och föräldrar, det får inte gå ut över barnets vistelse på förskolan. Man får aldrig glömma att det är barnet som ska sättas i första hand.

4.2.2 Föräldrasamverkan som ger mest

När vi ställde frågan ”Vilken form av föräldrasamverkan ger mest?” svarade förskolepersonalen följande. De menar att det kan se olika ut från förskola till förskola, det finns långt ifrån ett koncept som fungerar överallt. Förskolepersonalen menar att man måste känna av barngruppens föräldrar för att kunna samarbeta på ett bra sätt. Moa säger att:

”Jag kan tycka att ett föräldraråd kan vara bra att arbeta med, det kan underlätta i vissa fall. Ibland kan det bli en salig soppa av för många kockar… Med hjälp av ett föräldraråd kanske vissa föräldrar vågar yppa lite mer vad de tycker och tänker istället för att ta det face mot face med personalen. På så vis kanske det i vissa lägen blir lättare att fatta gemensamma beslut istället för att alla skall stå och diskutera. Föräldrarådet kommer då med majoritetens åsikter och det kan vara lättare att bjuda in representanterna till vissa möten istället för alla föräldrar, men det är som sagt sa en smaksak och det beror mycket på hur engagerade föräldrar man har på förskolan”

31

Förskolepersonalen förespråkar olika former av samverkan. En förskolepersonal lyfter den avslappnade kontakten, hit räknas festligheter och dropp in besök på förskolan. Här ger man då föräldrarna en chans att lära känna varandra. De enskilda samtalen med föräldrar är även något som är givande. Där finns det tid och ro att lära känna varandra och få deras bild av sitt barn.

4.2.3 Förskolan och hemmet

När vi ställde frågorna ”Är det viktigt för er att ta del av familjens privatliv? Varför? Är det viktigt att förskolan och hemmet drar åt samma håll? Hur viktigt? Är förskolan ett komplement till hemmet?” svarade förskolepersonalen följande.

Förskolepersonalen är överens om att det är enklare att bemöta ett barn när man vet lite mer om barnet. Ibland kan det vara viktigt att få veta om det har hänt något speciellt. Barnet kan vara oroligt och då kan förskolepersonal ge barnet extra tid. Ida säger att:

”Ja till viss del, men det är bättre att föräldrarna är personliga än privata, det handlar om att se till att få den infon som är till nytta för barnets vistelse på förskolan. Till exempel om föräldrarna skall skiljas eller de har bråkat på morgonen innan de kommer till förskolan kan det vara bra att vara öppen och nämna det för oss personal så att vi kan möta barnet och förstå om han eller hon är ledsen eller arg”

Det är viktigt att hitta en balans mellan privatliv och förskola tillsammans med föräldrarna. Det ska inte vara en kompisrelation. Isa menar på att:

”Vi ser alltid till vad som är bäst för barnet och så gör ju även föräldrarna, om eller när det uppstår ett problem försöker vi komma överens och hitta en lösning som skall kännas bra både för föräldrarna och för oss. Vi vill ju alltid att föräldrarna skall vara nöjda och känna sig trygga”

Förskolepersonalen anser alla att förskolan är ett komplement till hemmet. Vissa barn spenderar mer av sin vakna tid på förskolan än tillsammans med sina föräldrar. Förskolan blir då ett komplement till hemmet. Det är viktigt att veta att det finns skillnader mellan förskolan och hemmet, till exempel olika regler. Isa menar att:

32

”Ja det är det, framför allt ger förskolan interaktion med andra barn vilket kan vara svårt att ge som förälder”

På förskolan finns det alltid andra individer att ta hänsyn till. Som litet barn får de tidigt lära sig att ta hänsyn till sin omgivning.

33

5. Analys, teoretisk tolkning och diskussion

Föräldrasamverkan har varit ett mycket intressant område att genomföra en undersökning om. Att få ta del av hur förskolepersonal tänker, tycker och agerar inom samverkan. Vi valde att genomföra en kvalitativ intervjuundersöknings metod och vi tror att det har gett oss ett mer personliga resultat, i jämförelse med en kvantitativ enkätundersöknings metod.

I följande kapitel kommer vi att analysera och diskutera vårt resultat från intervjuerna samt väva samman det empiriska materialet med historia, teori och tidigare forskning i litteraturgenomgången. Syftet med analysen är att känna igen mönster, samband samt likheter och skillnader (jfr, Larsen, 2009).

För att ta del av relevant litteratur till vår empiriska undersökning började vi med att söka på internet, om föräldrasamverkan. Vi kom fram till att det finns mycket litteratur inom detta område. Vi valde den litteratur som vi ansåg vara mest relevant för vårt arbete. Flera av författarna lyfter hur viktigt det är med en bra föräldrakontakt för barnens bästa. När vi studerar litteraturen närmare och utifrån vilket år litteraturen är skriven, ser vi inte så stora förändringar från då till nu. Det har talats om fostran ända sen den första institutionen startades och det är ständigt ett aktuellt ämne (jfr, Persson, 1991; Tallberg Broman, 1995; Bouakaz, 2007). I litteraturen har vi kunnat ta del av flera intressanta områden. Det har gett oss något att fundera och reflektera över; till exempel som barnets bästa och att ta ställning som förskolepersonal. En sak som vi har reflekterat över efter våra intervjuer är att förskolepersonalen fick ta del av intervjufrågorna i förväg. Detta var inte så bra för att förskolepersonalen då fick möjlighet att diskutera intervjufrågorna i förväg med varandra. Vi kan inte säga huruvida detta påverkar vårt resultat.

34

Syfte med vårt examensarbete är att få inblick i hur föräldrasamverkan fungerar på förskolan. Vi har fokuserat på vilka verktyg som förskolan använder sig av i samverkan med hemmet.

Vi har utgått från frågeställningarna: Hur upplever förskolepersonalen samarbetet på förskolan? Hur arbetar förskolepersonalen för att främja föräldrasamverkan? Vilka attityder och förhållningssätt samt strategier och former används på förskolan?

5.1 Analysbeskrivning

När vi påbörjade vårt analyskapitel, började vi med att skriva ut vårt resultat som vi gick igenom. Vi granskade litteraturgenomgången och därefter förde vi samman våra texter genom att klippa och klistra. På så vis fick vi en överblick över vad vi vill ha med i vår analys. Vi använde oss av olika textfärger för att lättare kunna få en överblick av vad som tillhörde vad.

5.2 Analys, teoretisk tolkning och diskussion

Idag är det en självklarhet för alla barn att vara i förskolan, men det har inte alltid varit det enligt Tallberg Boman (1995). Barnen i Sverige har inte alltid varit priviligierade med en barndom med skolgång, lek och fritid (Sandin i Andersson m.fl, 2000). Barnets fostran kom att blir ett offentligt ansvar istället för att huvudansvaret låg på föräldrarna (Bouakaz, 2009). Omgivningen diskuterade mycket om vad som var bäst för barnet, hur barndomen ska se ut för att vara på

bästa sätt. Barnet har snarare fått det sämre, de har separerats från familjen (Sandin i Andersson

m.fl, 2000). Familjens levnadsvillkor och förutsättningar ter sig olika i fostran enligt Persson (2008).

I resultatet av vår empiriska undersökning kan vi se att förskolan har gått framåt i utvecklingen. Förskolan skulle dock kunna ha varit ännu mer framgångsrik i samverkan. Förskolan kan till exempel arbeta med och inkludera föräldrarna mer. Genom att ta tillvara på

35

föräldrarnas kunskaper och bakgrunder i verksamheten. Att göra föräldramötena till en mer intressant träff där föräldrarna får lära känna varandra samt där förskolans vardag speglas.

5.2.1 Attityder och förhållningssätt i föräldrasamverkan

Samverkan är inte något nytt begrepp, det har funnits sedan mitten på 1900 – talet (Christersson, 1995). Förskolan och hemmet har ett gemensamt ansvar för barnet på förskolan. Det är viktigt att förskolepersonalen inkluderar föräldrarna i verksamheten. När förskolan och hemmet möts är det två världar som går samman. De två världarna måste samarbeta tillsammans för barnets bästa och det är av betydelse att barnet aldrig blir den enda länken enligt Granberg (1998). Granberg menar vidare att det finns tre viktiga punkter i en föräldrasamverkan; Synliggöra dagen för föräldrarna, informerar föräldrarna om hur dagen har varit och tillsammans diskuterar barnets utveckling. Utgångspunkten för ett väl fungerade samarbete mellan förskolan och hemmet är en bra grundsten för att barnet ska utvecklas positivt enligt Fredriksson (1991).

Föräldrasamverkan har stor betydelse för att skapa en öppen dialog mellan förskolan och hemmet. En god föräldrasamverkan mellan förskolan och hemmet är av stor betydelse för barnets trivsel på förskolan. Det är viktigt att föräldrarna ska känna trygghet när de lämnar sina barn på förskolan. Viktiga länkar i dialogen är den dagliga kontakten, föräldramöten, utvecklingssamtal och övriga aktiviteter mellan förskolan och hemmet. Det ger i viss mån föräldrarna möjlighet att vara delaktiga i förskolans arbete och organisation.

Förskolepersonalen anser att dialogen mellan förskolan och hemmet är betydelsefull men samtidigt vill de inte inkludera föräldrarna i hela verksamheten. De upplever även att vissa föräldrar inte vill engagera sig. Det kan bero på flera olika saker, som till exempel tidsbrist från föräldrarnas sida eller en osäkerhet i föräldrarollen gentemot förskolepersonalen. De påtalar att ärlighet, öppenhet och engagemang är viktigt men tyvärr anser vi att förskolepersonalen inte arbetar efter det till 100 procent. Vi känner att förskolepersonalen inte tar upp allt med hemmet som de borde, på ett rakt och tydligt sätt. De lindar in saker och ting för att inte komma i konflikt med föräldrarna. Vi tror att det grundar sig på olika saker; förskolepersonalen vill inte påpeka saker och ting flera gånger, de vill inte vara någon som ger pekpinnar till hemmet.

36

Eriksons modell partnerskapsprincipen grundas på alla människors lika rättigheter till utbildning. Principens huvudpunkt handlar om ett nära samarbete mellan förskolan och hemmet som främjar den enskilda individen samt samhället. Det finns en uppfattning om att samverkan mellan förskolan och hemmet är något positivt och självklart ur barnets synvinkel i enlighet med Erikson (2004).

Alla fem förskolepersonal är överens om att kommunikationen är en viktig del i föräldrasamverkan, man ska ta tillvara på varje tillfälle som ges att kommunicera med föräldrarna. Det öppnar nya dörrar för vidare kontakt och ett positivt samarbete mellan förskolan och hemmet. Från båda parter gäller det att vinna varandras förtroende. Det är viktigt att lita på föräldrarna, vara lyhörd samt ha ett professionellt förhållningssätt. I vissa fall kan det ta längre tid att lära känna olika familjer. Det kan vara olika faktorer som påverkar.

Föräldrasamverkan är ett viktigt område men tyvärr ges inte det tidsutrymme som det skulle behöva för att skapa en bra situation mellan förskolan och hemmet. Det har funnits en kamp mellan förskolan och hemmet, om barnets bästa i alla tider. Det är viktigt att ta med sig att som förskolepersonal ska vi se till barnets bästa. Länken mellan förskolan och hemmet är något som syns på barnets trivsel på förskolan. Vi anser därför att det är ytterligare en betydelsefull del i samverkan med hemmet. Vi är överens med förskolepersonalen om att den dagliga kontakten är en bra och viktig dialog, framförallt i arbetet med små barn. De små barnen kan inte på samma sätt delge sina föräldrar hur deras dag har varit.

Eriksons modell om isärhållandets princip, ifrågasätter den positiva kontakten mellan förskolan och hemmet. Modellen problematiserar relationen förskola och hem samt främjar för ett avstånd mellan förskolan och hemmet. Principen handlar mycket om ”minding the gap” (Erikson, 2004). Studier har visat att förskolan har större inverkan på barnet än vad föräldrarna tidigare har trott enligt Ivarson Jansson (2001).

Barnen är duktiga på att läsa av både förskolepersonal och föräldrars kroppsspråk. Fungerar relationen mellan förskolepersonal och föräldrar fungerar oftast relationen mellan förskolepersonal och barn. Det kan förekomma att det kommer barn till förskolan som är oroliga av olika anledningar. Vid sådana tillfällen är förskolepersonalen överens om att det är bra att tagit del av bakomliggande omständigheter. Det är då enklare att ge barnet extra tid och stöd, att förskolepersonalen skapar sig en förståelse för barnet. Genom att visa för barnet att det finns ett

37

knä att krypa upp i. Däremot ska det finnas en balans mellan att vara personlig och privat. Det ska vara information i form som gagnar barnet.

Vi känner spontat att det finns en förståelse för barnets situation om förskolepersonalen har tagit del av det privata. Det ska däremot vara sådan information som gagnar barnet under deras vistelsetid på förskolan.

5.2.2 Strategier och former i föräldrasamverkan

Det sociala samspelet mellan människor grundas på samarbetet dem emellan i enlighet med Danermark (2005). Det förekommer flera olika fungerande alternativ inom föräldrasamverkan. Olika samverkansformer är bland annat den dagliga kontakten, inskolning och föräldramöten. Innehållet och utformningen är viktigt i de olika metoderna enligt Granberg (1998). Det är viktigt att ha ett genomtänkt syfte och mål med föräldrasamverkan. Inskolningen tillsammans med föräldrarna är en viktig start i samverkan mellan förskolan och hemmet. Det är viktigt att förskolepersonalen planerar samverkan utifrån en barngrupp och en föräldragrupp enligt Fredriksson (1991). Den dagliga tamburkontakten med föräldrarna är av stor betydelse. Det är korta stunder men viktiga i föräldrasamverkan (Granberg, 1998).

Föräldrasamverkan kan se olika ut från förskola till förskola, det finns inte ett sätt som fungerar rakt av. Det finns olika former av föräldrasamverkan, den avslappnade kontakterna till exempel; festligheter och dropp in besök på förskolan. Dessa former av samverkan är av stor betydelse för att föräldrarna och förskolepersonal ska få möjlighet att lära känna varandra. Man ska inte glömma att de enskilda samtalen och föräldraråd är viktiga områden inom föräldrasamverkan. Det är av stor betydelse att förskolepersonalen är medveten om att de har en barngrupp och en föräldragrupp att arbeta tillsammans med. I en barngrupp finns det flera olika individer, även i föräldragruppen. Föräldrarnas bakgrunder varierar och det speglar deras syn på förskolan.

Vi är eniga om, tillsammans med förskolepersonalen att föräldrasamverkan kan se olika ut från förskola till förskola. Vi har mött olika former av föräldrasamverkan genom vår verksamhets förlagda tid, vilket gör att vi kan se olika former av föräldrasamverkan ute på förskolorna. På förskolan där vi genomförde vår undersökning finns ett föräldraråd, det kan vara

38

ett bra sätt för föräldrarna att gör sin röst hörd. Vi är överens med en förskolepersonal om att den avslappnade kontakten med olika festligheter är väldigt viktig för alla parter. Vi tror att det främjar samarbetet mellan förskolan och hemmet. De möts vid en tidpunkt där förskolepersonalen och föräldrarna fokuserar på att ha trevligt, det är kravlöst. Det enskilda samtalet är något som vi anser att man inte ska glömma. Där kan båda parter ta upp saker i lugn och ro.

För att förskolan ska ha möjlighet att vara ett komplement till hemmet måste förskolan och hemmet samarbeta. De positiva sakerna till att förskolan ska var ett komplement till hemmet skapas när förskolan och hemmet är överens om vad barnet har för behov enligt Ivarson Jansson (2001).

Förskolan har inte alltid varit ett komplement till hemmet, det har tidigare varit två skilda världar. I dagens samhälle finns det barn som spenderar mer tid på förskolan än tillsammans med sina föräldrar i hemmet. Förskolepersonalen anser till viss del att förskolan är ett komplement till hemmet men det finns olikheter mellan förskolan och hemmet.

Förskolepersonalen anser det, men är det verkligen så enkelt att nå alla föräldrar. Vi tror att det måste finnas ett föräldraengagemang för barnets intresse på förskolan och vi anser att det är för barnets bästa på förskolan. Vi anser att det är viktigt att förskolepersonalen delger hemmet om den verksamhet som de kommer till. Att förskolepersonalen bjuder in föräldrarna till att ta del av hur förskolans verksamhet fungerar och att de förstår förskolans roll i samhället. Förskolepersonalen anser att det är en självklarhet att föräldrarna har huvudansvaret för barnets fostran. Det har inte alltid varit lika självklart att föräldrarna har haft huvudansvaret för barnets uppfostran.

Fostran blev en offentlig diskussion på grund av att det ansågs att föräldrarna hade bristande kunskaper i hur de skulle uppfostra sina barn (Bouakaz, 2007; Bouakaz, 2009). Det startades studiecirklar för föräldrarna under ledning av professionella personer. Uppgiften var att hjälpa föräldrarna med barnens uppfostran, följderna blev att den offentliga verksamheten tog över ansvaret för barnets fostran enligt Sandin & Halldén (2003). Förskolepersonal och föräldrar måste i större utsträckning, än tidigare diskutera barnets fostran. De måste försöka mötas på samma nivå för att diskutera ämnet. I förskolan fostras en grupp med individer, i hemmet fostras den enskilda individen. Det finns olika sätt att se på fostran, det kan till exempel bero på