Är du redo att anta utmaningen?

BARN–UNGA–SAMHÄLLE

Examensarbete i Idrottsvetenskap

15 högskolepoäng, grundnivå

”Är du redo att anta utmaningen?”

- en kvalitativ studie om Toughest ur deltagarnas perspektiv

Do you except the challenge?

- a qualitative study about Toughest through participants perspective

Victoria Mårtensson 9304110068

Ida Ekberg 9306110868

Kandidatexamen i Idrottsvetenskap 180hp

Datum för slutseminarium 2018-05-29

Examinator: Kutte Jönsson

2

Förord

Vi har valt att skriva examensarbetet tillsammans då vi har samarbetat i tidigare grupparbete och vi vet att vi fungerar bra ihop. Vi litar på varandra och är eniga om att vi tar kollektivt ansvar för texten.

Vi har valt ämnet utifrån ett gemensamt intresse i fysisk aktivitet, träning och tävling där vi ansåg att tävlingsformen OCR var en spännande del av svensk idrott. Där vi ser en växande, unik trend som vi ville veta mer om. Ämnesområdet ligger i tiden och riktar sig mot flera målgrupper där glädje kombineras med en kommersiell ansats och förankring inom idrott. Arbetsprocessen har genomgående flutit på där vi under hela processen arbetat målmedvetet och effektivt. Vid problem har vi, med hjälp av vår handledare, diskuterat oss fram till lösningar och fått tänka utanför boxen för att komma vidare. Samarbetet har varit en grundsten till examensarbetet och vi har med hjälp av varandra producerat en väl utformad undersökning där vi fått tänka, bearbeta, analysera och diskutera empiriskt material som vi båda är nöjda med.

Vi vill tacka vår handledare Lars Lagergren som genom arbetsprocessen har utmanat och ifrågasatt våra tankegångar för att komma framåt och hjälpt oss när vi kört fast. Vi vill rikta ett varmt tack till våra respondenter som tagit sig tid att delta i intervjuer och varit kärnan i vår undersökning. Samt ett tack till de personer som tagit sig tid att korrekturläsa vårt examensarbete.

Ida Ekberg

Victoria Mårtensson Malmö, 30/5 – 2018.

3

Sammanfattning

Uppsatsen har en kvalitativ ansats genom en flerfallstudie där tolv personer intervjuades. Syftet med studien är att genom semistrukturerade intervjuer förstå tävlingsformen Toughest ur deltagarnas perspektiv. Respondenternas svar har transkriberats och därefter analyserats för att i slutet presenteras i en så kallad korsanalys för att komma fram till ett resultat.

Resultatet visar att deltagarna i vår studie både har liknande och olika perspektiv på Toughest. Resultatet visar även att det finns ett samband mellan idrottslig bakgrund och deltagare i Toughest, då majoriteten i vårt urval har organiserad idrottslig bakgrund. Baserat på intervjuerna har alla deltagare en gemensam tanke där de förklarar Toughest som ett idrottsevenemang som är en utmaning för dem. Dessutom visar resultaten att en del av deltagarna vill delta i Toughest eftersom det är roligt och socialt, var på några av deltagarna har stor passion för hinderbanelopp och ser Toughest som motivation för sin dagliga träning.

Slutsatsen med denna uppsats är enligt oss att Toughest är ett unikt event som lockar människor på olika sätt. Deltagarna har olika perspektiv på hur de ser Toughest och deras motivationsfaktorer skiljer sig åt. Utifrån intervjuerna har vi tolkat att Toughest är en aktivitet som deltagarna i vår studie uttrycker erbjuder det lilla extra och är utöver det vanliga.

4

Abstract

The aim of this study is to understand the sport event Toughest through the participants' perspective. To collect relevant empirical we conducted semistructured interviews with twelve people who had participated and completed the obstacle course race, Toughest. We choose to implement the study on a physical activity-background perspective as we wanted to see if there is a relationship between physical activity background and to participate in Toughest.

The interviews were performed by both of us and notes were taken. The study includes 12 semi structured interviews which were performed at different times. During weekdays and weekends, during the day and evening.

The result shows that the participants in our study have both similar and different

perspectives on Toughest. Based on the interviews all the participants has a common thought where they explain Toughest as a sport event that is a challenge for them. Furthermore the results shows that some of the participant want to partake in Toughest because it is fun and social, where as some of the participants have a great passion for obstacle course races and sees Toughest as a motivation for their daily training.

5

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 7 1.1 Syfte ... 7 1.2 Frågeställningar ... 7 1.3 Avgränsningar ... 7 2. Bakgrund ... 8 3. Litteraturgenomgång ... 9 3.1 Tidigare forskning ... 9 3.2 Teoretiskt ramverk ... 14

3.2.1 SDT - Self determination Theory ... 14

3.2.2 CET - Cognitive Evaluation Theory ... 15

3.3 Teoretiska begrepp ... 16

3.3.1 Motivation ... 16

3.3.2 Passion ... 17

4. Metod . ... 18

4.1 Kvalitativ metod ... 18

4.2 Transparens, giltighet, trovärdighet och rimlighet ... 18

4.3 Urval ... 19 4.4 Empiri ... 20 4.4.1 Insamlingsmetod ... 20 4.4.2 Bearbetningsmetod... 21 4.4.3 Analysmetod ... 21 4.5 Tillvägagångsätt ... 22

4.5.1 Bakgrund och tidigare forskning ... 22

4.5.2 Intervju och kontakt ... 23

4.5.3 Resultat och Analys ... 23

5. Etik ... 24 6. Resultat ... 26 6.1. Testintervju ... 26 6.2 Intervju 1 ... 26 6.3 Intervju 2 ... 27 6.4 Intervju 3 …... ... 28 6.5 Intervju 4 ... 29 6.6 Intervju 5 ... 30 6.7 Intervju 6: ... 31

6 6.8 Intervju 7 ... 31 6.9 Intervju 8 ... 32 6.10 Intervju 9 ... 33 6.11 Intervju 10 ... 34 6.12 Intervju 11 ... 35

7. Analys och teoretisk tolkning ... 36

7.1 Externa omständigheter ... 36

7.2 Betydelse av miljö och sociala sammanhang ... 36

7.3 Evenemangets påverkan på ett djupare plan ... 38

7.4 Passion ... 40

7.5 Upplevd kompetens och prestation ... 40

8. Diskussion ... 43

8.1 Generella motivationsfaktorer till att delta i Toughest ... 44

8.2 Metoddiskussion ... 45

9. Slutsats ... 47

Referenslista ... 48

Bilagor ... 50

7

1. Inledning

OCR är en av världens snabbast växande tränings och tävlingsformer under de senaste åren där inspirationen är hämtad från militären. Där hinderbanor användes för att träna fysisk och mental styrka (Mullins, 2012). OCR står för obstacle course race och översätts till

hinderbanelopp. Tävlingsformen härstammar från USA och är relativt ung i Sverige i sitt sätt att välkomna en bred målgrupp av både motionärer och högpresterande idrottare i olika åldrar. Toughest är ett av nordens största OCR lopp och arrangerar lopp på flertalet platser i Sverige. Banan är 8 km terränglöpning med olika typer av hinder på vägen som utmanar fysisk och mental styrka (toughest.se , 2018).

Idag lever vi ett samhälle som är mer medvetet kring hälsa och träning där motiven till idrott och fysisk aktivitet är många. Eftersom hinderbaneloppen tagit över inom idrotten och expanderat samt utvecklats på oerhört kort tid, valde vi att se närmre vem personerna ärsom deltar i OCR och vad som motiverar dem. Vi har valt OCR-loppet Toughest och avgränsat oss till enbart Malmö.

1.1 Syfte

Syftet är att genom semistrukturerade intervjuer förstå tävlingsformen Toughest ur deltagarnas perspektiv.

1.2 Frågeställningar

Finns det ett samband mellan idrottslig bakgrund och deltagande i Toughest? Vad är motivationsfaktorerna till att delta i Toughest ur deltagarnas perspektiv?

1.3 Avgränsningar

Vi har valt att avgränsa vår undersökning till Toughest Malmö. Respondenterna kommer att avgränsas till tolv deltagare som genomfört hinderbanan Toughest. Deltagarna kommer att vara sex män och sex kvinnor, i åldrar mellan 25-45.

8

2. Bakgrund

Människor motiveras till att utöva fysisk aktivitet av olika anledningar. Vi vill genom denna studie få en djupare förståelse och inblick i vad som specifikt motiverar deltagarna att delta i Toughest. Vidare vill vi undersöka om det finns något samband mellan deltagande i Toughest och idrottslig bakgrund. Intresset för OCR-lopp har vuxit sig stort i samhället och blivit en populär tävlingsform bland privatpersoner och företag att delta i. En stor del av denna progress kan förklaras som samhällets ständiga utveckling där vi människor konstant efterfrågar nya ideér och utmaningar. Idrott är idag ett brett område som involverar, engagerar och välkomnar många människor.

Intresset för idrott, fysisk aktivitet och hälsa har alltid legat oss författare varmt om hjärtat men intresset för OCR och kommersiell idrott är något som har vuxit fram under

utbildningens gång. Vi har resonerat fram och tillbaka och har många gånger varit inne på många olika inriktningar vad det gäller ämne för examensarbetet. Det har ändå alltid fallit tillbaka till den kommersiella delen av idrottens värld där vi fastnade starkt för OCR - lopp. Delvis för att det växt så stort i samhället och för att det så snabbt blivit populärt. Vi blev fascinerade av att OCR-loppen täcker så många olika delar av fysisk aktivitet, såsom styrka och motion. Men även utmanar deltagarnas mentala (kapacitet) förmåga.

Ett flertal studier menar på att motivationen till att delta i och utöva fysisk aktivitet oftast handlar om att röra på sig för att känna glädje och må bra i kroppen, både fysiskt och psykiskt. Vidare visar tidigare forskning att OCR är något som lockar många att delta i och därför skiljer sig också motivationsfaktorerna åt. Vissa motiveras av inre motivationen och har en inre drivkraft andra har fokus på yttre motivationen.

Vi upplever att det finns begränsad forskning som behandlar motivation till OCR-lopp. Av den anledningen tyckte vi att det var intressant att öka förståelsen och få kunskap om motivation till OCR-lopp och specifikt vem som deltar i Toughest Malmö.

9

3. Litteraturgenomgång

Kommersialiseringen är en process som ständigt pågått inom idrotten. Den kommersiella idrotten skiljer sig från föreningsidrotten i många plan och främst drivs den med ett vinstintresse. Kommersialiseringen värderar det ekonomiska värdet ur idrotten och när idrotten växt fram från den traditionella föreningsidrotten till dagens moderna idrott (Puchan 2004) Från början kommer konceptet av den kommersialiserade idrotten från USA som sedan expanderat och växt fram på en global marknad. I takt med att samhället globaliserats och medialiserats påverkas motiven till idrotten. Idag tenderar vi att tro att motivationen till idrott påverkas av social status och publicitet vilket kan ses som effekter av nya sporter som träder fram (Puchan, 2004). Mullins (2012) menar att hinderbanelopp har sin grund i militär träning och härstammar från USA. Obstacle course race testar varierande kombinationer av

uthållighet, styrka, smidighet, koordination, balans och strategi (Mullins, 2012). Egentligen är inte hinderbanelopp något nytt utan är en modern tappning av hur träning och fysiska tester bedrivits sedan romarriket. Den uråldriga tränings och tävlingsformer har genomgått en kommersialisering och blivit en modern trend. Vilket sedan har växt och organiserats till evenemang med ett stort underhållningsvärde i samarbete med sponsorer. (Coakley & Pike, 2014)

3.1 Tidigare forskning

OCR är en förkortning av obstacle course race och som kallas hinderbanelopp på svenska. OCR är en tränings- och tävlingsform som kräver varierande kombinationer av uthållighet, styrka och balans (Mullins 2012). Mullins (2012) beskriver att träningsformen har sitt ursprung i militären där hinderbana användes som ett verktyg för att träna militärens fysiska och mentala styrka. Hinderlöpning utvecklar fysisk kapacitet och grundläggande färdigheter och förmågor som är viktigt för soldater i praktiken. Soldaterna var tvungna att kunna krypa, klättra, gå, springa och hoppa för att vara förberedda för verkligheten. Hinderbana som en träningsform är inget nytt dock har tävlande blivit populärt under modern tid.

Vardagsmotionärer, fitnessentusiaster och andra som söker en utmanande tränings- och tävlingsform söker sig idag till hinderbanelopp. Hinderbanor i Sverige erbjuder olika utmaningar såsom hinderbanor som inkluderar eld, vind och vatten, andra erbjuder

hinderbana där man genomför loppet i lera, och andra är avancerade hinderutmaningar som kan liknas klassiska militära kombinationer (Mullins 2012).

10

Brymer, E., Schweitzer, R. (2012) menar på att en viss känsla uppstår när deltagarna genomför extrema sporter. Brymer (2012) diskuterar att rädsla uppstår som en del av upplevelsen och är betydelsen av deltagande i extrema sporter. Resultatet i studien visar att respondenterna är mycket tydliga om de intensiva känslorna under förberedelserna och före aktivitetsfasen, men motiveras ändå av att delta. I extrema sporter är det allmänna antagandet att deltagarna måste antingen ha en ohälsosam relation till rädsla eller att deltagarna måste vara extremt orädd (Brymer 2012).

Tidigare forskning visar att motivation till fysisk aktivitet grundar sig i två teorier, prestationsteori och självbestämmandeteori (SDT). Prestationsteorin grundar sig i att människans främsta motiv till fysisk aktivitet är att lära och visa sin kompetens för de som ska utföras. Självbestämmandeteorin grundar sig i att människan själv tycker att uppgiften är intressant och belönande. Vidare visar tidigare forskning att motivation till deltagande i hinderbanelopp grundar sig i att det är en rolig aktivitet, sociala omgivning, utmaning och personliga utveckling (Kronenberg 2012). Resultat i en tidigare undersökning av González-Cutre och Sicilia (2012) visade att effekten av en motiverande miljö och upplevd kunskap var faktorer som kunde öka motivationen till träningsvanor. Enligt studien var den viktigaste variabeln variation för att bibehålla en träningsrutin. Studien visar att möjligheterna finns att jämförelser mellan olika miljöer påverkar resultatet av träningsvanor på specifika sätt. I en miljö där personen känner sig bekväm och upplever kunskap triggar behovet och

motivationen av att utöva fysisk aktivitet (González-Cutre et al 2012). González-Cutre et al (2012) menar på att miljön har stor inverkan på en individ, och påverkar därför behovet av- och motivation till fysisk aktivitet.

Vidare undersökte Schuler, Wegner, Knechtle (2014) vad som motiverar uthållighetsidrottare till fysisk aktivitet och om de påverkas positivt eller negativt av sociala sammanhang. Studien visade att idrottare med hög prestationsmotivation upplevde att kompetens inom sitt område gav dem en annan typ av tillfredsställelse än personer med låg prestationsmotivation. Hög prestationsmotivation är relaterad till sociala sammanhang vilket gav mer positiva effekter och sänkte nivåerna av träningsberoende och negativa effekter.

Tidigare forskning har undersökt självbestämmandeteorin vilken visade att deltagare i OCR-lopp upplevde en hög nivå av självbestämmande, vilket kan bidra till ett ökat psykologiskt

11

välbefinnande (Dordevic, Richter Ahlén 2017). Idrottsutövare har olika motivationsfaktorer, det vi oftast motiveras av är glädje, gemenskap och att fysiska aktivitet bidrar till bättre hälsa (Riksidrottsförbundet 2016). Självbestämmandeteorin (SDT) är en motivationsteori som behandlar både inre- och yttre motivationsfaktorer hos människor. Utifrån denna teori

motiveras vi av ett självbestämmande och för att en människa ska kunna uppleva en hög nivå av självbestämmande måste tre psykologiska behov uppfyllas. Dessa är autonomi (upplevelse av fri vilja), kompetens (upplevelse av fysisk och psykisk skicklighet) och samhörighet (upplevelse av tillhörighet och sociala nätverk). Tidigare forskning visade att hinderbanelopp har egenskaper som leder till att dessa behov uppfylls (Kronenberg 2012).

Women-only hinderbanelopp har utvecklats med OCR-lopp framväxt. Eagleman (2013) undersökte om det fanns någon skillnad i kvinnors motivation till att delta i ett

hinderbanelopp för både män och kvinnor, jämförelse med motivation till där endast kvinnor fick delta. Resultaten i studien visade att motivationsfaktorerna inte skilde sig åt. Det som motiverade till fysisk aktivitet var möjligheten att förbättra deras fysiska och psykiska välbefinnande, och deltagarna kände lika stort engagemang och motivation till vare sig det rörde sig om ett lopp med både kvinnor och män, eller endast kvinnor. Forskning på

motivation har tidigare genomförts och en skala kallad MOMS har används. MOMS står för Marathoners Scales och är utvecklad för att mäta motivationsfaktorer för maratonlöpare. Skalan består av olika faktorer som ligger bakom motivation till fysisk aktivitet.

Hälsoperspektiv, motivation ur ett viktperspektiv, personlighetsutveckling, prestation, utmaning, livsstil, känslan av kompetens, självkänsla och mentalt välmående är

motivationsfaktorerna som skalan är baserad på (Eagleman 2013). Ogles och Masters (2003) forskning visade att kvinnliga maratonlöpares starkaste motivationsfaktorer till att delta i maratonlopp var att förbättra fysiskt och psykiskt välmående. Samtidigt visade resultatet utifrån samtliga deltagare att de motiverades av alla nio motivationsfaktorer på MOMS-skalan.

I jämförelse med Eagleman (2013) resonerar Kilpatrick et al (2005) kring motivation på andra grunder och ser skillnaderna utifrån vilken form av fysisk aktivitet som utövas av män och kvinnor. I många typer av forskning talar man om att det finns tydliga och direkta bevis för att regelbunden träning förbättrar fysisk och psykisk hälsa (Kilpatrick et al, 2005). Där fokus ofta varit på utövandet snarare än de bakomliggande faktorer som kan påverka

12

till träning och tenderar att skilja sig mellan män och kvinnor. Utifrån studien College

Students’ Motivation for Physical Activity: Differentiating Men’s and Women’s Motives for Sport Participation and Exercise (2005) resonerar författaren kring de bakomliggande

faktorerna till att utöva fysisk aktivitet. Respondenterna i studien indikerar att deras motivation till att träna för välmående är större än för utseende och kroppsfixering.

Författarna visar på att det finns skillnader mellan könen beroende på vad som motiverar dem att utöva fysisk aktivitet. Kvinnor tenderar att motiveras av hälsoaspekten och välmåendet som träning medför medan män framförallt motiveras av utmaningen och tävlingen.

Relationen mellan fysisk aktivitet och hälsa var en gemensam motivationsfaktor för både män och kvinnor, dock ansåg kvinnorna att viktminskning var en framträdande motivationsfaktor till skillnad från männens svar i studien. Det faller i samma spår som Eagleman (2013) studie kring attityder och motivation kring hinderbanelopp där motivationsfaktorerna var psykiskt och fysiskt välmående. Motivationsfaktorerna påverkas av många aspekter och i Eagleman (2013) undersökning framgick det tydligt att det inte fanns skillnader mellan könen. Kilpatrick et al. (2005) diskuterar vidare motivation till fysisk aktivitet beroende på om det handlar om träning eller strukturerat idrottsligt deltagande i form av sport. Författaren menar att socialt umgänge var en viktig motivationsfaktor för både män och kvinnor. (Kilpatrick et al, 2005). Det som skiljer sig avsevärt är anknytningen till fysisk aktivitet vilken är viktig för kvinnor inom idrottsligt deltagande men inte fullt så viktig för männen. Ser vi på

träningsaspekten anser männen inte att anknytningen är en särskilt viktig motivationsfaktor (Kilpatrick et al, 2005).

Motivation grundas i inre och yttre stimuli det vill säga vad som påverkar receptorer i hjärnan och skapar ett beteende. Kombinationen av inre och yttre stimuli ligger till grund för

motivation och påverkar lusten att delta i aktiviteter (Carroll & Alexandris, 1997). Lust att delta hänger oftast ihop med hur vi uppfattar våra begränsningar och styrkor samt vad som kan göras för att övervinna en begränsning eller förstärka en styrka. I Carrolls studie (1997) har man undersökt hur uppfattningen kring ens begränsningar och styrkor påverkar

motivationen och deltagande i fysisk aktivitet. Där de tittar på vilka motiv som finns till att delta i fysisk aktivitet. Där motiven ses som anledningar och riktningar till att förändra ett beteende. Författaren menar i studien att inre motivation är mer dominerande bland

respondenterna för att utöva idrott på sin fritid till skillnad från yttre motivationsfaktorer. Då inre motivation har fler långsiktiga positiva psykologiska effekter. Där erfarenhet av inre motivation ses som personliga styrkor. De resonerar sig fram till att det finns en signifikant

13

skillnad i relationen mellan upplevda begränsningar och deltagande i idrott på motionsnivå. (Carroll & Alexandris, 1997)

Ser vi motivation ur ett helhetsperspektiv säger mycket av den tidigare forskningen som är relevant, att motivationen mellan män och kvinnor inom idrottsligt deltagande på

motionsnivå är ganska lika (Eagleman, 2013). Motivationsfaktorerna beror utifrån upplevd styrka, begränsning och intresse. Personer som besitter inre motivation tenderar att delta i idrottsliga aktiviteter i en större utsträckning än de som drivs av yttre motivation (Carroll & Alexandris, 1997). Vilket påverkar deras utgångspunkter och beteendeförändringar. För att koppla motivation till OCR ser man tydliga kopplingar mellan hälsotrenden, välmående och social interaktion där både inre och yttre faktorer blir relevanta (Eagleman, 2013).

14

3.2 Teoretiskt ramverk

3.2.1 SDT - Self determination Theory

Självbestämmandeteorin är en teori om motivation och personlighet som behandlar tre medfödda och psykologiska behov. Dessa är känsla av kompetens, självbestämmande och social meningsfullhet. Om dessa behov är uppfyllda hävdar teorin att människor kommer att fungera optimalt och känna välbefinnande (Deci och Ryan 2002). Kompetens förklarar Ryan och Deci (2000) är när människan upplever självkontroll och behärskning till att uppnå en viss uppgift tack vare sin kompetens. Vidare redogör Ryan och Deci (2000) för behovet självbestämmande och social meningsfullhet. Självbestämmande definieras som ett behov som vi människor har där vi genom självständighet lever våra egna liv och tar ansvar för våra handlingar. Social meningsfull betyder att människor har ett behov av att vilja samverka och interagera med andra. SDT behandlar två huvudgrupper, inre- och yttre motivationsfaktorer. Den yttre motivationen drivs av yttre belöning, och inre drivs av att personen tycker att det är roligt.

Vi tolkar teorin som att de tre grundläggande psykologiska behoven, kompetens, social meningsfullhet och självbestämmande påverkas av personens motivationsfaktorer utifrån de två huvudgrupperna. En person som drivs av yttre faktorer baserar sin motivation på

materiella grunder, belöning och extern miljö. I jämförelse med en person som drivs av inre motivation upplever att deras självbestämmande, kompetens och social meningsfullhet påverkas av dess inre vilja. Där personen inte påverkas av externa omgivande faktorer.

Vi kommer att använda oss av self determination theory genom att vi kategoriserar

respondenternas motivationsfaktorer i inre och yttre motivation. Vi har valt att kategorisera “roligt evenemang” och “bekräftelse” som yttre faktorer. Vidare har vi valt att kategorisera drivkraft, prestation, målsättning och välmående som inre motivation. Därefter har vi sammanfattat resultatet för att komma fram till om respondenterna har yttre eller inre motivation, eller att dom har yttre-och inre motivation till Toughest.

15

3.2.2 CET - Cognitive Evaluation Theory

Kognitiv utvärderingsteori (CET) är en teori inom psykologi som är utformad för att förklara vilka effekter yttre faktorer kan ha på den inre motivationen. Teorin är baseras på två

kategorier vilka är miljö och sociala sammanhang. Dessa kategorier leder till känslor för kompetens som i sin tur har en positiv eller negativ inverkan på den inre motivationen. Den inre motivationen påverkas positivt när människor känner sig kompetenta till en specifik uppgift (Ryan and Deci 2000).

Den externa miljön påverkar den inre motivationen för utmanande uppgifter i den mån då de påverkar människans uppfattade kompetens inom ramen för självbestämmandeteorin. Miljöer som främjar högre uppfattad kompetens ökar den inre motivationen, i jämförelse med miljöer som minskar uppfattad kompetens till uppgiften även minskar den inre motivationen (Deci & Ryan, 1985).

Vi tolkar teorin utifrån att Toughest är miljön och denna externa miljö kan påverka

deltagarnas motivation. Vi inkluderar hinderbanan och området där hinderbanan tar plats som miljö. Vidare tolkar vi det sociala sammanhanget som alla människor som befinner sig på denna plats. Det vill säga personal, deltagare, åskådare och media.

Vi kommer att använda oss av kognitiv utvärderingsteori genom att applicera den upplevda miljön utifrån deltagarnas perspektiv samt det sociala sammanhanget och dess betydelse för att sedan tolka om den yttre miljön Toughest och den sociala kontexten påverkar deltagarnas inre motivation.

16

3.3 Teoretiska begrepp

3.3.1 Motivation

Motivation

Motivation definieras som den drivkraft som leder till handling (Ryan and Deci (2000), Carroll och Alexandris (1997) anser att vi människor beter oss på ett särskilt sätt, och detta beteende grundas i motivationer som är resultat av både interna och yttre faktorer. Vi påverkas exempelvis av väder och klimat, av vår individuella psykiska - och fysiska hälsa, och av vår miljö som vi vistas i.

Yttre motivation

Yttre motivation motiveras från en extern källa. En del av det är konkret, exempelvis ekonomiska eller andra materiella belöningar, såsom medaljer och troféer. Yttre motivation kan också vara motivation som inkluderar beröm, bekräftelse och prestation. Detta kallas immateriell yttre motivation vilket ofta kan vara tillräckligt för att motivera en människa till att idrotta och motionera (Carroll och Alexandris 1997).

Inre motivation

Inre motivation kommer från den specifika individen som utövar idrott, motionerar eller tävlar. Den inre motivationen inkluderar en naturlig önskan att övervinna utmaningar, känna att man har kompetens till uppgiften och njuta när man utför den. Dessa faktorer kan påminna idrottare varför de deltar i viss fysisk aktivitet, antar utmaningar och sport (Carroll och

17

3.3.2 Passion

Passion inom idrott definieras som en känsla för en aktivitet som människor tycker om, som de tycker är viktiga och där de investerar tid och energi. Passion mot en aktivitet involverar individers engagemang i aktiviteten och en känslomässig komponent kopplad till aktiviteten och hur aktiviteten värderas (Burke, Fiksenbaum 2007)

Begreppet har två riktningar, harmonisk passion för en aktivitet eller överdriven passion för en aktivitet. Harmonisk passion innebär att det är en del av personens identitet och ett fritt val att delta, där personen ifråga gör det på grund av sitt starka driv och intresse. Till skillnad från överdriven passion, som blir ett tvingande. Där personen ifråga måste delta eftersom det höjer ens självkänsla inför andra. I överdriven passion är det aktiviteten som kontrollerar personen istället för att det är personen som kontrollerar aktiviteten, vilket är harmonisk passion (Burke, Fiksenbaum 2007).

Vi kommer att använda begreppet motivation genomgående i texten när vi presenterar undersökningens resultat utifrån deltagarnas perspektiv av sina upplevelser. Begreppet motivation kommer att hjälpa oss att kategorisera inre-och yttre motivation. Vilket vi kommer att applicera i vår studie utifrån teoretisk definition. Begreppet passion används i studiens analys för att definiera och tolka deltagarnas motivation för Toughest. Där passion kommer att belysas som en stark drivkraft och motiv till deltagande.

18

4. Metod

I denna del kommer metod för studien att förklaras för att läsaren ska skapa en förståelse i val av metod och insamling av empiri. Först förklaras arbetsprocessen och hur vi har gått tillväga när vi tagit del av tidigare forskning, sedan förklaras vår arbetsprocess i hur vi har samlat in empiri och hur vi har jobbat med informationen vi har fått in.

4.1 Kvalitativ metod

Inom det kvalitativa forskningsfältet ligger fokus på att ta reda på varför och hur saker är som de är. Kvalitativ metodik är induktiv, tolkande och konstruktionistisk (Bryman, 2011).

Kvalitativa metoder utgår från fyra traditioner naturalism, etnometodologi, emotionalism och postmodernism. I vår studie kommer den naturalistiska traditionen bli mest central, eftersom vår studie inriktar sig på att skildra personliga motiv till en specifik situation. Den

naturalistiska traditionen inriktar sig mot att skildra en förståelse av den sociala verkligheten och ger en skildring av människan i ett verklighetsperspektiv (Bryman, 2011). Den vanligaste kvalitativa metoden är semistrukturerade intervjuer med en person i taget (Bryman, 2011). Kvalitativ metod fokuserar på analyser av ord och ger en djupare förståelse för hur samband hänger ihop utifrån kvalitativa intervjutekniker (Bryman, 2011). Detta forskningsfält syftar till att förstå hur människor föreställer sig världen, vilken mening olika upplevelser och företeelser ger och varför vilket i sin tur producerar beskrivande data (Hassmén & Hassmén, 2008). Vi kommer genom denna metod att få information utifrån deltagarnas perspektiv vilket kommer ge oss relevant empiri. Med hjälp av denna information får vi kunskap om vilka faktorer som motiverar deltagande i Toughest Malmö och dess bakgrund (Book, Fundberg, Lagergren 2014). Respondenterna svarar individuellt och utifrån egen erfarenhet och perspektiv. Vi är intresserade av att respondenterna får prata fritt genom att ge utrymme till att beskriva och förklara (Ahrne 2012).

4.2 Transparens, giltighet, trovärdighet och rimlighet

I en kvalitativ fallundersökning är det viktigt att forskningen syftar till att producera giltiga och hållbara resultat på ett etiskt sätt. Forskning måste vara trovärdig och pålitlig för att den ska få någon effekt på läsare, forskare eller lärare. Egna kännetecken och tillämpningsområde är speciellt inom forskning genom kvalitativa fallundersökningar och kallas därför som

19

tolkande forskning (Merriam 1994). Bryman (2011) menar på att tolkningarna av den insamlade empirin behöver vara rimliga. Vi kommer därför att utgå ifrån den insamlade empirin som ger oss en bild av verkligheten utan att förvränga respondenternas svar i

intervjuerna. Eftersom vi är två forskare i denna studie som individuellt analyserar och tolkar samma empiri för att sedan jämföra menar Bryman (2011) att tillförlitligheten stärks och ökar trovärdigheten av resultatet i undersökningen. Vidare beskriver Bryman (2011) transparens som studiens tydlighet där vi kommer använda oss av tydliga rubriker och definitioner för att redogöra tillvägagångssätt genomgående i texten. Detta för att det ska vara lätt för läsaren att hitta i texten, undvika att texten tolkas fel och för att undvika missuppfattningar.

Genom att intervjua deltagare från Toughest kommer vi att få svar på relevanta frågor som rör vår studie. Deltagarna har aktivt deltagit i Toughest och kan därför ge oss relevant information och empiri. Eftersom vi kommer att genomföra många intervjuer stärker de trovärdigheten och kvalitén på materialet vi använder för vår undersökning (Bryman, 2008).

4.3 Urval

Vi vill genom kvalitativa intervjuer få fram information som hjälper oss att få svar på våra frågeställningar. Genom att analysera intervjuerna vill vi få fram svaren på

forskningsfrågorna kring deltagande och bakgrund. Vi vänder oss till deltagare i Toughest Malmö och söker efter att få djupgående kunskap i deras motiv och bakgrund till att delta i hinderbaneloppet.

I studien kommer vi att använda oss av ett målstyrt urval och ett snöbollsurval. Eftersom vi vänder oss till respondenter som deltagit specifikt i Toughest som arrangerats i Malmö blir ett målstyrt urval en stark utgångspunkt. Ett målstyrt urval handlar om att forskaren väljer ut enheter individer, organisationer, dokument, avdelningar med en direkt koppling till de formulerade forskningsfrågorna. Målstyrda urval används på mer än en nivå vilket innebär att man exempelvis tittar på en specifik organisation och sedan delar in den i enheter (Bryman, 2011). Studiens forskningsfrågor är specifikt inriktade mot deltagarnas motiv och bakgrund till Toughest därav blir det målstyrda urvalet relevant och organisationen Toughest blir målstyrt i urvalsprocessen. Vidare har vi använt oss av nätverk för att söka respondenter för deltagande i studien. Sökningsprocessen skedde genom ett snöbollsurval. Utifrån Bryman

20

(2011) är ett snöbollsurval ett bekvämlighetsurval där forskaren tar kontakt med ett mindre antal respondenter som är relevanta för undersökningens tema, därefter bollas urvalet vidare och respondenter rekommenderar respondenter. I vår studie startade vi i egna personliga nätverk efter att ha fått bekräftat av vår kontaktperson på Toughest att deltagarlistor är skyddade enligt PUL-lagen, och kan därför inte ges ut. Utifrån vårt personliga nätverk fick vi kontakt med respondenter, som sedan rekommenderade andra. Detta kallas snöbollsurval, och var en relevant urvalsmetod för oss att använda i vår studie.

Problematik med snöbollsurval är att det kan upplevas osannolikt att samplet kommer att vara representativt för populationen (Bryman, 2011). Snöbollsurvalet används främst inom

kvalitativ forskning trots att möjligheterna till generalisering inte är lika framträdande

(Bryman, 2011). Eftersom vi har avgränsat vår studie till Toughest i Malmö, i åldern 25-45 år där vi gjort 12 kvalitativa intervjuer skulle vi säga att urvalet är representativt inom ramarna för vad studien innefattar. Dock är urvalet inte representativt för övriga lopp i Sverige och Norden.

4.4 Empiri

4.4.1 Insamlingsmetod

Datainsamling kommer att genomföras med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Val av datainsamling har valts på grund av att vi anser att vi kommer att få bred information, samtidigt som vi kommer få en specifik inblick från deltagare/utövare på evenemanget. De semistrukturerade intervjuerna kommer att bestå av ett antal öppna frågor och följdfrågor. Genom semistrukturerade intervjuer har respondenten möjlighet att styra och utveckla sina svar. Detta ger plats till respondenten att uttrycka sig, och forskaren får bred och ibland oväntad information (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Wängnerud 2012).

Syftet är att genom semistrukturerade intervjuer förstå tävlingsformen Toughest ur

deltagarnas perspektiv. Vi vill även undersöka om det finns något samband mellan idrottslig bakgrund och deltagande i Toughest Malmö. Genom semistrukturerade intervjuer med deltagare för det specifika evenemanget kommer vi att få information utifrån deras erfarenhet. Svaren kommer troligtvis skilja sig åt i de olika intervjuerna och därmed kan

21

följdfrågor se olika ut. Vi ser detta ur ett positivt perspektiv då detta kan ge oss bredare information.

Vi bedömer att respondenterna kommer att tala sanning under intervjutillfällena, dock är det viktigt att vara kritisk mot informationen som ges. Respondenternas svar kommer därför att analyseras för att komma fram till om denna är trovärdig. Detta kallas för att vara källkritisk (Bryman 2011). Vidare anser Bryman (2011) att empiriinsamlingen pågår från det stadium där litteratursökningen påbörjas tills sista intervjun är gjord. Enligt Bryman (2011) kan det vara svårt att bestämma när empiriinsamlingen ska avslutas och analysen påbörjas, eftersom det ständigt finns mer och mer information att söka. Vi har utifrån vår avgränsning och metod valt att enbart göra semistrukturerade intervjuer för att samla in empiri. Detta innebär att efter att sista intervjun är gjord och inspelad, kommer bearbetningsfasen att starta. Med många intervjuer att sammanställa och koda, räknar vi med att analysfasen kommer att ta mycket tid. Alla intervjuer kommer att analyseras i kronologisk ordning för att sedan ställas mot varandra och tolka ett slutligt resultat.

4.4.2 Bearbetningsmetod

Efter empiriinsamlingsprocessen avslutats kommer all data sammanställas för att sedan kunna bearbetas. Enligt Hassmén och Hassmén (2008) är en av riskerna med fallstudier dess

beskrivande karaktär. Vilket kan bli problematiskt i empiri bearbetningen då det kan ge läsaren en bild fri att tolka, som inte överensstämmer med verkligheten. För att undvika tolkningsbarhet tänker vi använda oss av en falljournal där all information kommer att sammanställas i kronologisk ordning (Merriam, 1994). Informationen från

forskningsprocessen ska systematiseras så att den är enkel att komma åt under analysen där all överflödig och upprepad information kommer att strykas. All intervjudata transkriberas utifrån inspelningar och skrivs ut, där vi kommer se varje intervju och respondent som enskild och tolka ut resultat ur varje intervju.

4.4.3 Analysmetod

Vi har valt att göra en korsanalys utifrån de material vi har samlat in. Merriam (1994) antyder att man som forskare kan skapa en mer genomgripande generalisering eller förklaring utifrån resultat genom att jämföra och konkretisera information från olika källor. I vår studie

22

hinderbaneloppet Toughest. Respondenternas svar kommer att transkriberas och senare analyseras. Därefter kommer vi att analysera resultaten från informationen från alla

intervjuer, för att sedan kunna presentera ett resultat i en så kallad korsanalys. Vi kommer att använda oss av korsanalys för att komma fram till om det finns eventuella samband gällande ålder, kön, inre motivation, yttre motivation, sociala aspekter, miljömässiga aspekter, passion och idrottslig bakgrund.

Slutprodukten i en fallstudie formas av all data som samlas in genom hela

forskningsprocessen och den ständiga analys som ligger närvarande i arbetet. Analysen sker genom att man i det empiriska materialet söker efter teman, för att finna det som är

gemensamt för de olika undersökningsdeltagarna och en naturlig variation. Forskaren bör leta efter teman och mönster för att skapa en helhetsbild utifrån analysen för att sedan validera och bestämma hur materialet kan användas utifrån studiens syfte och frågeställningar (Hassmén & Hassmén, 2008). I slutfasen av analysprocessen integreras de olika temana och formuleras till en generell sammansättning som förhoppningsvis passar in i en teori (Hassmén & Hassmén, 2008).

4.5 Tillvägagångsätt

4.5.1 Bakgrund och tidigare forskning

I genomförandet av vår undersökning har vårt tillvägagångssätt skett systematiskt och

relevant. Vi startade med att söka tidigare forskning utifrån nyckelord för att få en bild av vad som redan fanns inom vårt ämnesområde. Nyckelorden valdes utifrån valt område:

motivation, fysisk aktivitet, OCR, passion, sport, idrott. Med hjälp av utvalda nyckelord sökte vi information i diverse databaser som exempelvis Google Scholar, DIVA portal, Macquarie University Multi search och databaser inom universitetets register. Vi valde först ut tjugo rubriker som vi tyckte var relevanta och intressanta. Sedan läste vi igenom abstrakt på de utvalda tjugo forskningsstudierna. Efter diskussion kom vi fram till ett visst antal som var mest relevanta och användbara för oss. Vi läste då inledning, resultat, diskussion och slutsats för att komma fram till att det fanns 12 forskningsstudier vi ville fördjupa oss i och använda oss av i vår studie. Vi läste igenom allt innehåll i de utvalda studierna och ställde oss kritiska till informationen som gavs för att komma fram till om de var relevanta för oss.

23

Därefter formulerade vi ett undersökningsproblem där vi insåg att det fanns ett glapp i forskningen och formulerade relevant forskning i bakgrund och litteraturgenomgång.

Vi använde oss av vårt problemområde till att definiera studiens syfte och grundläggande frågeställningar. Därefter valde vi metod och formulerade intervjuschema utifrån våra forskningsfrågor. Vi genomförde en testintervju med en respondent för att se hur han besvarade frågorna som ställdes och för att se om vi ville lägga till, förändra eller ta bort någon fråga.

4.5.2 Intervju och kontakt

Vi började sedan med insamling av empiri. Vi kontaktade grundaren av Toughest för att se om möjligheten fanns, att få ta del av deltagarlistor från Toughest Malmö. Grundaren skickade oss vidare till rätt person inom organisationen, vilket var en projektledare. Vi fick till svar att enligt PUL-lagen var det inte möjligt att lämna ut personlig information gällande deltagare. Därefter tog vi ett gemensamt beslutet att använda oss av personliga nätverk för att hitta respondenter till studien. Genom våra personliga nätverk gjorde vi ett målstyrt urval på några få som sedan gav en snöbollseffekt och vi fick ihop tolv respondenter varar 6 män och 6 kvinnor. Första semistrukturerade intervjun användes som en testintervju, där vi sedan korrigerade intervjuguiden utifrån de svar och den feedback vi fick, se intervjuguide Bilaga 1. Alla respondenter i studien har valt att vara anonyma. Efter testintervjun genomförde vi elva semistrukturerade intervjuer och allt insamlat material använde vi som grund för vårt resultat och analys. Intervjuerna har spelats in och transkriberats för att kunna användas som

arbetsmaterial.

4.5.3 Resultat och Analys

Vi analyserade empirin som vi samlat in genom intervjuer för att kunna hitta mönster. Vi kategoriserade sedan materialet för att lättare kunna se samband och skillnader i resultat. Kategorierna är baserade på de två teorierna och begreppen som utgör studiens ramverk. Där vi använde oss av passion, sociala faktorer, miljömässiga faktorer, ålder, kön, inre

motivation, yttre motivation, idrottslig bakgrund samt nivån idrotten är utövad och gjorde ett schema för att jämföra våra intervjusvar. Utifrån kategoriseringen gjorde vi en korsanalys och problematiserade intervjusvaren mer djupgående under analys. Vi tog avstamp i våra teorier och begrepp för att problematisera, ifrågasätta och förstå Toughest ur våra respondenters perspektiv.

24

5. Etik

Undersökningen kommer inte att vara politiskt-, religiöst- eller genusbundna. Vi anser att deltagarna inte kommer att utsättas för någon risk för att de deltar i studien. Ur en positiv synvinkel kommer undersökningen att ge information, till oss som forskare, samt till de som är intresserade av att få kunskap och inspiration om motivation för att delta i OCR -lopp. Utifrån dokumentet Helsingforsdeklarationen bör all typ av forskning skydda deltagarnas liv, hälsa, privatliv och värdighet. Forskare bör skydda sina respondenters integritet och de bör bli informerade om studiens syfte, metod, finansiering, tänkbara intressekonflikter och dess frivillighet till deltagande (Helsingforsdeklarationen, 2000). Deltagandet i studien sker frivilligt och respondenterna har rätt att avbryta när som helst under forskningsprocessens gång. Vi kommer att använda oss av Helsingforsdeklarationen som en grund till vår etiska utgångspunkt och arbeta gentemot respondenter och deltagare med respekt för deras privatliv och säkerhet. Fler dokument som kommer vara centrala i vår forskningsprocess är

Vetenskapsrådets ”forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning” som kommer att tillämpas (Vetenskapsrådet, 2016). Principerna innefattar fyra

etiska krav som ligger till grund för hur vetenskaplig forskning inom det humanistiska och samhällsvetenskapliga fältet ska gå till. Dessa krav innebär att deltagarna ska utifrån olika principer ha all fakta att tillgå så studien blir så trovärdig och konkret som möjligt. De fyra kraven är:

Informationskravet innebär att de deltagande ska vara informerade kring studien, syftet och

sin frivillighet att delta.

Samtyckeskravet innebär att deltagarna själva ska samtycka till sin delaktighet.

Konfidentialitetskravet innebär att deltagande inte ska kunna identifieras av utomstående

och personuppgifter inte ska kunna upptäckas av obehöriga.

Nyttjandekravet innebär att insamlat material enbart får användas i studiens syfte

(Ejlertsson, 2005).

Forskare bör se över dessa etiska krav under hela sin process och relatera dem till aktuell studie. I vår studie kommer semistrukturerade intervjuer genomföras. En etisk aspekt som blir relevant i en sådan studie är intervjuareffektens påverkan i resultatet. Intervjuareffekten innebär att respondenten kan i sina svar bli påverkade av yttre faktorer (Bryman, 2011). Forskare bör man ställa sig kritiskt till relationen mellan intervjuare och respondent i en

25

fallstudie då den kan ändras genom arbetsprocessens gång (Merriam, 1994). Under

forskningsprocessens gång bör forskaren vara medveten om de etiska riktlinjerna och förhålla sig till dem för att resultatet ska bli så trovärdigt som möjligt.

Vi som forskare har ett ansvar att se till att processen genom utvärderingen är av god kvalitet och moraliskt accepterad. Som forskare måste man ha en förståelse för de etiska

dimensionerna som man möter under processen. Ett exempel på något som rör denna fråga är att som forskare visa respekt mot respondenten under en intervju. Genom att fråga om

personen samtycker till att bli inspelad under intervjun (Bryman, 2011). I våra intervjuer kommer vi att vara tydliga mot respondenterna med vår önskan om att spela in samtalen för att kunna använda materialet i studiens syfte.

Vårt mål är att få en djupare förståelse för vad som motiverar deltagarna att genomföra ett OCR-lopp. Som forskare vill vi göra ett gott arbete, som grundas i god etik och samspel med deltagarna/respondenterna vi möter under forskningsprocessen. Med god etik vill vi följa god sed när det kommer till dokumentation och inte fabricera, förfalska eller plagiera data och resultat (Vetenskapliga rådet, 2016).

26

6. Resultat

I resultatdelen kommer läsaren först att få ta del av resultat utifrån vår testintervju. Vidare kommer vi att presentera varje resultat från varje enskild intervju för sig.

6.1. Testintervju

Testrespondenten har idrottslig bakgrund och har varit delaktig i idrotten sedan han var i femårsåldern. Hans idrottsliga bakgrund har varit både spontanidrott i skolan och utanför samt organiserad idrott. Testrespondenten berättar att han har varit delaktig i fotboll och handboll, men under ungdomen fattade han mer tycke för handbollen och la mycket tid på träning och tävling, som sedan ledde till en elitsatsning.

“De sista åren var det mindre och mindre för att det var skoj utan då såg jag det mer som ett jobb, att pusha mig själv till nya nivåer.” (Testrespondent, personlig kommunikation, 1 april, 2018)

Elitsatsningen höll respondenten på med under några år, men ville sluta på grund av att han kände att han pushade sig själv för mycket under de aktiva åren som elitidrottsman. Därefter fick han mer intresse för gym och fortsatte sin fysiska aktivitet genom att gå till gymmet där han kunde träna mer spontant och varierat. Vidare får vi ta del av testrespondentens tankar kring Toughest och vad som motiverade honom till att delta.

“Vi gjorde det som en kul grej, och vi var alla i olika fysisk form så vi tog det ganska lugnt.” (Testrespondent, personlig kommunikation, 1 april, 2018)

Utifrån testrespondentens svar var hans motivation till Toughest relativt ytlig. Det handlade mest om att det var en kul aktivitet att göra med sina kompisar. Ur intervjun berättar

testrespondenten att det var en utmaning för honom. På frågan om han ville genomföra Toughest igen var svaret tydligt att han är nöjd med sin insats och upplever att det inte är en utmaning han behöver göra om. Han berättar att om han eventuellt skulle ställa upp i

Toughest igen skulle det vara en individuell insats där han maxade sin kapacitet. Med en handbollskarriär på elitnivå bakom sig, har han pushat sig själv tillräckligt inom idrotten. Testrespondenten uttrycker att fysisk aktivitet är en viktig del av hans liv och att han känner abstinens om han inte rör på sig.

6.2 Intervju 1

Respondent 1 antyder att hon har en varierad idrottslig bakgrund där hon har deltagit i organiserad idrott i form av gymnastik, tennis, simning och handboll. Hon berättar att hon började med idrott i femårsåldern men fick mer intresse för gym, styrketräning och grupp-pass kring tjugotvå-årsåldern. Respondent 1 förklarar att fysisk aktivitet är viktigt för henne,

27

både ur ett kort- och långsiktigt perspektiv. Den fysiska hälsan och orken att prestera nämns ur ett kortsiktigt perspektiv medan respondent 1 menar på att ovilja att vara inaktiv och undvika folksjukdomar grundar sig i ett långsiktigt perspektiv. Respondent 1 förklarar att hennes deltagande i Toughest var en del av hennes träningsmotivation, där hon använde Toughest som en morot till att träna. Respondent 1 berättar kortfattat att hon hade svårt att motivera sig själv till träning och på så vis såg hon Toughest som en bra grej att träna

allsidigt där hon fick in både styrka, kondition och lite mentala bitar. På frågan hur hon tränat eller förberett sig inför Toughest svarar respondent 1 att hon tränat greppteknik, armgång och löpning där hon under loppets gång hade en målsättning att ta sig runt banan och specifikt klara armgången, för att slutligen gå i mål.

“Det är en statusgrej, en all round träning- och tävlingsform, och något kul att göra med sina kompisar.” (Respondent 1, personlig kommunikation, 1 april, 2018)

Utifrån svaren i intervjun antar respondent 1 att det är en statusgrej att delta i Toughest och att det handlar om att träna hela kroppen, vare sig det gäller styrka i armar, kondition eller den mentala träningen som respondent 1 antyder utmanas under genomförande av OCR-loppet.

6.3 Intervju 2

Respondent 2 har idrottslig bakgrund inom friidrott under ungdomsåren och hon har tävlat på hög nivå, men inte nått upp till eliten. I vuxen ålder har hon framförallt motiverats av att den fysiska aktiviteten är kul. Den bakomliggande motivationsfaktorn till att hon anmälde sig var att hon såg en utmaning som hon gärna ville anta. Hon ville testa något nytt, pusha sina gränser och se vad hon kan och inte, samt även för att se vad en hinderbana som Toughest kunde ge henne.

“Det är väldigt roligt, sjukt jobbigt men absolut det roligaste jag har gjort, så kan jag säga. Det är asjobbigt men skitroligt.” (Respondent 2, personlig kommunikation, 5 april, 2018)

Respondent 2 beskriver att hon deltagit i liknande event som Toughest, och det är tack vare intresset för dom eventen som intresset för att testa nya saker har, Toughest inkluderat. Motivation till att delta i just Toughest grundas även i att det var lättillgängligt och att det välkomnar deltagare både som vill genomföra loppet ensam eller tillsammans i grupp. Det som motiverar respondent 2 till att utföra fysisk aktivitet är att hon mår bra av det, både fysiskt och psykiskt. När vi frågar henne vad hon anser är den största motivationsfaktorn till att delta i Toughest uttrycker hon sig:

28

“Det är en rolig utmaning som man kan utöva både i grupp och själv.” (Respondent 2, personlig kommunikation, 5 april, 2018)

Respondent 2 förklarar att hon tror att många som deltar vill anta en utmaning, utmana sig själv och se vad man klarar av, och att Toughest välkomnar en att anta denna utmaning både individuellt eller i grupp.

6.4 Intervju 3

Respondent 3 har en organiserad idrottslig bakgrund men beskriver den som mycket grundlig och enkel, och som de flesta barn höll på med om man var aktiv i någon organiserad idrott, där hon själv varit aktiv inom tennis och gymnastik. Hon berättar vidare att det aldrig handlade om att tävla mycket eller att satsa på någon elitnivå utan att det handlar om att fortsätta träna som motion. Vidare förklarar respondent 3 att hon mår bra av fysisk aktivitet och att hon tycker om att känna sig stark och känna sig i fysiskt bra form, och oftast tycker hon att det är roligt att röra på sig.

“Jag tror det är stor skillnad på vad man vill och motiveras av.” (Respondent 3, personlig kommunikation, 15 april, 2018)

Respondent 3 berättar att hennes deltagande egentligen inte kommer ifrån henne själv utan mer från hennes kompisar som gärna vill ha med henne. När hon sedan sprang kändes det som en utmaning, men mestadels var det kul att umgås och ha kul med kompisar när de genomförde hinderbanan. Hon berättar att hon tror att det skiljer sig mycket från deltagare till deltagare när det kommer till motivationen bakom och anledning till att ställa upp. När vi frågar respondent 3 om vad hon tror och anser vara motivationsfaktorerna bakom deltagande i Thoughest svarar hon med att det handlar om prestige och att man utmanar sig själv för att se om man klarar det.

“Det är lite prestige att man kan säga att man sprungit Toughest, och det blir lixom att man utmanar sig själv och ser ifall man klarar det. Testar sig själv.” (Respondent 3, personlig kommunikation, 15 april, 2018)

Respondent 3 förklarar att Toughest är nog ofta en morot till att motivera sig till att träna och att Toughest är något som gör att de som anmäler sig tar tag i sin träning ordentligt för att kunna göra bra ifrån sig under deltagandets gång och bevisa för sig själv att man kan anta en utmaning och säga att man faktiskt deltog och tog sig runt hinderbanan. Hon pekar på att vikten av att ha någonting att träna och jobba mot, för att ta det lilla steget extra den dagen man kanske egentligen inte orkar.

29

“Det blir mer att Toughest ÄR ett mål. Än att jag har ett mål med Toughest. Det är mer skönt att träna mot någonting än att bara gå och träna för att träna.” (Respondent 3, personlig kommunikation, 15 april, 2018)

Genomgående i intervju återkommer respondenten till att Toughest var mer av en målsättning att träna för än något hon lade prestige i. Vilket hon upplever är ett synsätt många av de andra deltagarna också har.

6.5 Intervju 4

Respondent 4 berättar om sin relation till idrott som näst intill obefintlig. Han menar på att han inte alls har någon idrottslig bakgrund inom det organiserade fältet. När han väl har varit fysiskt aktiv har det berott på att han har blivit övertygad till att gå att träna av sina vänner. Utifrån intervjun förklarar respondenten ingående att det är ett socialt nätverk kring träningen där man samlas.

“Det har blivit något av ett socialt nätverk att samlas runt träningen. Sen är det ju en extra kick som ges när jag väl tränar. När endorfinerna frigörs och när jag verkligen ser utveckling från träningspass till träningspass” (Respondent 5, personlig kommunikation, 6 april, 2018)

Han såg sitt deltagande i Toughest som en träningsutmaning ihop med sina kompisar. Under intervjun framgår det hur viktig den sociala samhörigheten kring träning är för respondent 4. Han nämner ett flertal gånger under intervjun att Toughest var framförallt en kul grej att göra tillsammans där deltagandet som ett lag innebar att respondent 4 och hans lagmedlemmar triggade varandra till att träna. Han uttrycker tydligt att ifall det inte var en gemensam grej hade respondenten inte deltagit. När vi frågar vad som specifikt var kopplat till hans deltagande i Toughest berättar respondenten att han ville ha roligt, göra en social grej och pusha sig själv och sina lagmedlemmar till att klara av hindren. Han menar på i sitt

resonemang att en motivationsfaktor till att delta i Toughest kan vara att våga utmana sina rädslor.

“En hel del sitter innanför skallbenet och vissa saker sitter i musklerna. Att kombinera detta med att utmana sina rädslor gör verkligen Toughest till ett lopp jag gärna deltar i igen”. (Respondent 5, personlig kommunikation, 6 april, 2018)

Vidare i intervjun blir ämnet motivation centralt och respondent 4 berättar att teamkänslan en viktig faktor till motivation. Han menar på att grupp pass är en typ av träningsform som passar honom då det finns en förväntan på deltagande och han har en bokad tid att komma iväg till träning. Även välmående spelar in som en motivationsfaktor för respondent 4. Han menar på att social gemenskap är viktigt och specifikt inför Toughest berättar respondenten att det är både en rolig grej, en utmaning och prestige i att kunna säga att man gjort det.

30

“Jag tror att många ser det som en kul grej, en utmaning och att det är en grej att vara där och ta sig runt och kunna säga att ‘ja jag har sprungit Toughest’. “ (Respondent 5, personlig kommunikation, 6 april, 2018)

Genomgående i intervjun framträder den sociala samhörigheten kring fysisk aktivitet och träning där respondent 4 berättar hur mycket det pushar och driver honom. Där han väljer träningsformer där den sociala biten är viktig.

6.6 Intervju 5

Respondent 5 berättar att han har en gedigen idrottslig bakgrund och har varit aktiv inom idrott sedan han var liten. Där han har testat på många olika idrotter men fastnade för fotboll. Toughest såg han som en rolig grej och var något han genomförde tillsammans med några kompisar. Respondenten berättar att han tycker det vore roligt att någon gång genomföra loppet på egen hand för att se vad han går för och testa sina gränser. Respondent 5 har genomfört Toughest två gånger, första gången sprang han med kompisar och andra gången deltog även hans flickvän. I och med att de sprang tillsammans, han och flickvännen, så fann det en motivation till träning och de kunde tillsammans sätta upp ett mål för sin träning som specifikt skulle gynna deras genomförande av hinderbaneloppet. Respondent 5 berättar att han specifikt tränade armgång och löpning inför Toughest, mestadels för att lättare kunna genomföra hinderbanan men också för att träna något nytt som han inte tidigare testat på. Båda tillfällena som respondent 5 deltog i Toughest har målet varit att komma igenom banan och genomföra det tillsammans med vänner.

“Jag tycker det är kul tävling och träningsmoment, roligare än de flesta andra. Och jag har funderat på att göra det med tidspress och pressa mig själv och utmana mig till att prestera. För de andra gångerna har bara varit på skoj“ (Respondent 6, personlig kommunikation, 1 april, 2018)

Respondent 5 förklarar att det är ett varierat sätt att träna, där man kopplar ihop styrka och teknik. Vilket blir lite annorlunda än vanlig motionsträning och en annan typ av utmaning. Han berättar i generella drag om sin inställning till fysisk aktivitet där respondent 5 har både kortsiktiga och långsiktiga motivationsfaktorer. Kortsiktigt känner respondent 5 att det är en bra och skön känsla man får efter ett träningspass och ur ett långsiktigt perspektiv ser han välmående och utseende som motivationsfaktorer. Respondent 5 berättar vad han tror att

andra motiveras av till att delta i Toughest och uttrycker sig: “Dom flesta gör nog det som en kul grej med vänner och företag. Plus att det ser bra ut utåt

sätt. Det är ju väldigt inne att träna och gå på lopp, lite hälsohets“ (Respondent 6, personlig kommunikation, 1 april, 2018)

31

Det framgår tydligt ur intervjun att idrotten har en viktig roll i respondentens vardag där han berättar att det finns många olika orsaker till att träna. Dessutom ser han hinderbaneloppet lite ur ett yttre perspektiv och menar att det finns andra anledningar som inte nämns.

6.7 Intervju 6:

Respondent 6 menar på att Toughest har varit en individuell utmaning och något som han ville prestera i på egen hand. Han har ändå valt att springa hinderbanan tillsammans med sin kompis, men endast av den anledningen att han ville springa tillsammans med någon så att man kan pusha och heja på varandra. Respondent 6 förklarar att han sen tidig ålder hållt på med både fotboll och innebandy och att fysisk aktivitet alltid har varit en del av hans liv. Idag är han fortfarande aktiv inom innebandy, kombinerat med att han även deltar i OCR-lopp lite då och då.

“Jag är en vinnarskalle, så jag ville vara med i Toughest för att testa min egen vinnarskalle och utmana min kropp liksom, för att se vad jag går för och se att ens träning ger utdelning “ (Respondent 7, personlig kommunikation, 6 april, 2018)

Respondent 6 berättar att han tror att hans bästa resultat på Toughest är topp 300 som

placering, vilket han uttrycker sig att han egentligen inte har något mål med Toughest utan att egentligen bara vill ta sig runt hinderbanan. Under intervjun lägger han mycket tyngd i att Toughest har varit en individuell utmaning för honom även om han aldrig har sprungit ensam.

“Jag har alltid sprungit med en polare, det var han och jag, även om vi aldrig hjälptes åt. Bara för pushandet liksom, vi ville springa han och jag och tänkte att vi kan göra det tillsammans men ändå individuellt om du fattar vad jag menar.” (Respondent 7, personlig kommunikation, 6 april, 2018)

Vidare i intervjun förklarar respondent 6 att fysisk aktivitet är viktigt för honom dels för att må bra men också för att se bra ut. Han uttrycker att den vardagliga motionen som att gå i trappor inte ska vara något som är jobbigt, där man blir svettig och flåsar.

Avslutningsvis tror respondent 6 att deltagande i Toughest motiveras av att evenemanget är något utöver det vanliga och att de som deltar har kul och många ser det som en utmaning.

6.8 Intervju 7

Respondent 7 har en gedigen idrottslig bakgrund, från det organiserade fältet med både fotboll och innebandy som hon uttrycker sig vara väldigt aktiv i idag. Respondent 7 berättar att hon ser Toughest som en fysisk utmaning i förhållande till sin träning. Hon berättar att

32

hennes målsättning hela tiden varit att ta sig runt och klara så många hinder som möjligt och har erfarenheter från ett flertal lopp i Malmö.

“ För att jag tycker att det är ett roligt lopp att springa. Man får ta ut sig i både kondition och styrka” Respondent 7 (personlig kommunikation, 7 april 2018)

Vidare i intervjun förklarar hon att hon anser att Toughest är väldigt prisvärt och menar på att hon gärna deltar igen. Vi diskuterar vidare kring det sociala och evenemanget Toughest och respondent 7 menar på att det är ett spännande evenemang med mycket runt omkring. Hon förklarar att publiken, musik och stämning är komponenter som gör loppet lite speciellt vilket hon även anser bidrar till motivationen för deltagarna.

“Jag tyckte att det var riktigt roligt att springa för att det var fysiskt utmanande med många hinder. Man fick en kick av att springa för där var så bra stämning med mycket folk och musik.” (personlig kommunikation, 7 april 2018)

Inom ämnet motivation berättar respondent 7 att hon gillar fysisk aktivitet och träning, där hon ser utmaningen i att träna hårt och ta ut sig men framförallt resultatmässigt. Hon förklarar scenarion till exempel att se utveckligen i konditionstester utifrån träning samt att utvecklas och bli en bättre innebandyspelare. När vi frågar henne var hon tror är vanliga

motivationsfaktorer till deltagande i Toughest förklarar respondent 7 att det kan vara många olika komponenter som bidrar till deltagarnas motivation.

“ För att det är ett ”ovanligt lopp”. Det finns inget liknande, och det är väldigt roligt att springa och klara hinder på vägen. Sen tycker jag också att det är en jättebra stämning under Toughestloppen som gör att jag vill vara med i år igen. Det tror jag andra människor också tycker. “Respondent 7, (personlig kommunikation, 7 april 2018)

6.9 Intervju 8

Respondent 8 har med sig mycket idrottslig bakgrund i bagaget. Han har varit aktiv inom många olika idrotter sen han var barn och ungdom, men i 17 års ålder bröt han den röda tråden med organiserad idrott och han la fokus på individuell träning och prestation. Löpträning har varit en del av det individuella och redan när han var 20 år gammal

genomförde han Vasaloppet. Han berättar också att han sprang ett maraton 2017 och att han är anmäld till Stockholm maraton 2018. På senare tid håller respondent 8 på med klättring och calisthenics och är fortfarande aktiv idag.

“ Det såg riktigt coolt ut, att få utmana både styrka och kondition samtidigt verkade som en häftig utmaning. Det var bra motivation för att komma igång med styrketräningen som jag aldrig gjort tidigare. Och sedan behöver jag någon utmaning eller tävling inbokad som jag vet att jag måste hålla mig i form för annars blir jag slarva med träningen” Respondent 8

33

Intresset för att delta i Toughest växte fram genom en Youtube video för några år sedan och därefter har han genomfört 3 lopp och är anmäld för att springa igen 2018. Bakomliggande motivation är själva utmaningen och att träna hela sin kropp genom styrke- och

konditionspass.

“Nu är målsättningen att prestera så bra som möjligt och på sikt ta sig in i

elitkvalificeringsgruppen.” Respondent 8 (personlig kommunikation, 4 april 2018) Respondenten berättar vidare att han drivs av att bli bättre och att hans motivation just nu ligger i att träna för att bli bättre, för att kunna prestera bättre på de olika event han deltar i. Respondent 8 antyder att han har stor motivation för att utöva fysisk aktivitet, där fokus har varit att hela tiden utveckla sig själv och sin prestation. Han berättar att han motiveras av att prestera bättre i tävlingar, ta bättre placeringar, slå nya personbästa och klara av nya nivåer i sin träningsform. När vi frågar vad han upplever är den största motivationsfaktorn till att delta i toughest resonerar respondent 8 kring de sociala aspekterna kring loppet och

framförallt att ha en målsättning med träningen där man utmanar både styrka och kondition.

6.10 Intervju 9

Respondent 9 berättar i sin intervju att hon enbart har oorganiserad idrottslig bakgrund men det framgår ett genuint intresse och en positiv inställning till träning och fysisk aktivitet. Hon förklarar att hon testat på olika idrotter under skolåren och alltid tyckt det varit roligt men inte deltagit i en klubb eller organiserat på det sättet idrotts och föreningsvärlden fungerar idag. Det framgår i intervjun att hon alltid har haft ett intresse för hinderbanor på ett eller annat sätt och refererar i många fall till att hon byggde egna banor i trädgården som liten. Efter en skada berättar respondent 9 att hon började träna för att känna sig starkare med fokus på det enbart vardagliga som exempelvis att det inte skulle göra ont i olika lyft och jobbade med

grundstyrka. Hon berättar att hon motiveras till att utöva fysisk aktivitet eftersom hon känner sig piggare och starkare och klarar av att prestera i vardagen. Samt att hon vill upprätthålla den styrkan i mage och rygg hon byggt upp.

”Styrkan i mage och rygg, det är det som motiverar mig! “Respondent 9 (personlig kommunikation, 4 april 2018)

Hon berättar att hon halkade in på Toughest genom personliga kontakter och deltog i loppet lite som en träningsutmaning och har varit med i totalt 3 lopp varav 2 i Malmö. Hon har bara deltagit tillsammans med kollegor och företag, men visar på ett växande intresse för OCR då det är hinder som motiverar. Respondent 9 menar på att Toughest inte bara handlar om att

34

vara fysisk stark utan att många hinder utmanar deltagarnas mentala psyke. Utifrån hennes perspektiv är vissa hinder utformade att utmana deltagarna mentalt, och respondent 9 anser att dessa hinder kräver mindre fysisk styrka.

“Det är kul att klara de fysiska hinderna men det kändes ännu bättre att klara det psykiska.” Respondent 9 (personlig kommunikation, 4 april 2018)

Respondent 9 berättar att hennes motivation till att delta i loppen är hindren Hon förklarar tydligt att hon inte är en löpare utan vill utmanas av något annat och det framgår under intervjuns gång att tiden inte heller är särskilt viktig i det stora hela. Utan att klara hinder är hennes primära motivationsfaktor.

“Jag deltar för hindrens skull. Jag är absolut ingen löpare utan jag tycker att det lät som en kul utmaning. Och när jag tänker tillbaka har jag alltid gillat det. Det var för att testa mig i den utmaningen med hindren” Respondent 9 (personlig kommunikation, 4 april 2018)

“ Men jag tror generellt att det är för att det är ett kul event där man testar och går lite utanför sin bekvämlighetszon. Plus att det är lite överraskning, man vet ju inte hur det ser ut och vad som väntar.“ Respondent 9 (personlig kommunikation, 4 april 2018)

Avslutningsvis berättar respondent 9 att hon tror att deltagarna väljer att anmäla och

genomföra Toughest på grund av att det är ett kul event och det är något utöver det vanliga. Hon påstår att det är en överraskning för att deltagarna inte riktigt vet vad som väntar under loppets gång och att det är en av faktorerna som faktiskt lockar människor att delta.

6.11 Intervju 10

Respondent 10 har ett genuint intresse för idrott och hälsa. Hon brinner för att kroppen ska vara i form och att röra på sig. Hon berättar att hon har idrottslig bakgrund och varit aktiv sedan hon var liten inom handboll, tennis och simning. Handbollen tog överhand under ungdomsåren och hon gick på handbollsgymnasium. Hon beskriver att motivationen kommer ifrån att hon vill vara i form. Efter två graviditeter var kroppen inte lika bra i form så då fick hon en morot till att träna och röra på sig. För att kunna sätta upp ett mål ville hon ha något att sträva mot, och då var Toughest en bra utmaning som gjorde att hon kom igång.

“ Toughest är en form av kvitto på att konditionen är rätt bra styrkan är rätt bra och tekniken är rätt bra. Det är en bra allsidig kombination av de tre grejerna “Respondent 10 (personlig kommunikation, 5 april 2018)

Respondent 10 menar att man kan använda Toughest för att testa av sin fysiska kapacitet och använda det som en målsättning i träning. Hon berättar om sin egen träning visar ett stort intresse för hälsa. När vi diskuterar hennes deltagande berättar hon att kombinationen av att träna styrka, löpning och teknik är någonting som man kan testa av genom att delta i