Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälle
Examensarbete
10 poängVärdegrundsarbete i skolan –
om etiska situationer i klassrummet
Working with fundamental values in school -
about ethical situations in the classroom
Pernilla Svensson
Madeleine Wahlgren
Lärarexamen 140 poäng
Religionsvetenskap och lärande Höstterminen 2005
Handledare: Karin Embro Larsson
Sammanfattning
Arbetet omfattar en studie i värdegrundsarbetet i skolan. Vi har tittat på vad lärare anser ingå i arbetet med värdegrunden och vad de anser om sin egen etikundervisning. Med hjälp av frågeställningar vill vi få reda på huvudsyftet, nämligen att ta reda på hur olika lärare arbetar och resonerar kring värdegrundsarbetet i år 4 – 6, för att kunna känna igen och förstå etiska situationer i klassrummet. Våra frågeställningar är följande: Vad anser lärare ingå i området etik och moral? Vilka etiska situationer kan man finna i klassrummet? Vad anser läraren om sin egen etikundervisning? Studien är byggd på fem lärarintervjuer och
klassrumsobservationer i grundskolan år 4- 6. Under observationerna har vi sett olika etiska situationer som har uppkommit under lektionerna men även hur pedagogerna arbetar konkret med ämnet etik och moral. Det vi har kommit fram till är att frågor kring ämnet etik och moral hör hemma i alla skolans ämne och bör tas upp i sitt naturliga sammanhang det vill säga när situationen uppstår och det behövs diskuteras.
Innehållsförteckning
1 Inledning
7
1.1 Disposition 9
2 Syfte och frågeställningar
9
3 Litteraturgenomgång
10
3.1 Begreppen etik och moral 10
3.2 Forskning 13
4 Metod
16
4.1 ”Smurfskolan” 17
4.2 Presentation av lärarna på Smurfskolan – vad anser lärarna ingå i
området etik och moral 17
4.3 Material 18
4.4 Tillvägagångssätt 18
4.5 Observationer 19
4.6 Intervjuer 20
5 Genomförande och resultat
20
5.1 Strukturerat observationsschema – etiska situationer i klassrummet 20
5.1.1 Observationsschema 20
5.2 Ostrukturerade observationer – olika sätt att göra etik aktuellt 23
5.2.1 Social träning 23
5.2.2 Värderingsövningar 24
5.2.3 Diskussionsövningar 25
5.2.4 Kontaktbok 26
5.2.5 Plus och minus samtal 26
5.2.6 Sammanfattning och analys av undervisningsmetoder för att
arbeta med och diskutera etik 26
5.3 Etiska situationer i klassrummet – hur gestaltas dessa situationer och
hur agerar lärarna? 27
5.3.1 Regel, beteende och fostringsaspekter 27 5.3.2 Sammanfattning av hur etiska situationer gestaltas och lärarnas
agerande 29
5.4 Lärarintervjuer 30
5.4.1 Lärarnas förhållningssätt – som förebild 30
5.4.2 Sammanfattning och analys av lärarnas förhållningssätt som
förebild 31
5.5 Lärarnas undervisning 31
5.5.1 Sammanfattning och analys av lärarnas undervisning 33
1 Inledning
Om jag kunde skulle jag ge en jordglob till varje barn
och allra helst en lysande sådan
i förhoppning om att den ska öppna varje barns ögon
och hos den väcka intresse och kärlek till
Alla folk
Alla raser
Alla språk och Alla religioner
- Dom Hélder Camara-
1Med dessa rader vill vi börja vårt arbete då dikten ger en inspiration till värdegrundsarbetet i skolan och utanför.
Då vi har haft religionsvetenskap och lärande som vårt huvudämne och läst mycket om värdegrunden under vår utbildning så var det ett självklart val inför examensarbetet. Arbetet med kursplanerna i religion under utbildningen har fått oss att förstå hur viktigt det är att arbeta med värdegrundsfrågor. Etik och värdegrundsfrågor genomsyrar på ett eller annat sätt alla handlingar som utförs i vårtsamhälle. Både barn och vuxna hamnar i situationer som kräver etiska2 och moraliska3 ställningstaganden. Forskning tyder på att lärare behöver träning i lösandet av konflikter av detta slag så att vi är beredda att agera när det inträffar. Det är också oerhört viktigt att lära sig att varje handling får konsekvenser som individen måste ta ansvar för och konfronteras med.
1 www. 10.goteborg.se 2005-11-24
2 Definition av ordet etik; ordet kommer från grekiskans ethos som betyder sedvana, bruk, sätt att bete sig,
karaktär. Att ägna sig åt etik på det personliga planet är att de sitt handlingssätt och fundera över vilka
värderingar, regler och normer som styr detta och göra dem tydliga för sig själv genom att ompröva dem. Gren, Jenny (1995). Etik i pedagogens vardagsarbete. Stockholm: Liber utbildning AB. Sidan 18
3 Definition av ordet moral; ordet kommer från latinets moralis och betyder sed, sedvänja. Moralen betecknas av
handlingar och ställningstaganden, det vill säga praktiken. Collste, Göran (1996). Inledning till etiken. Lund: Studentlitteratur. Sidan 12 – 13.
I Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo94, som vi pedagoger är skyldiga att följa står:
Det etiska perspektivet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i skolan. Perspektivet skall prägla skolans verksamhet för att ge grund för och främja elevernas förmåga att göra
personliga ställningstagande. 4
Eleverna måste utveckla en förmåga att reflektera över olika etiska situationer som de kan ställas inför. De ska också kunna ta till sig olika värden och göra dem till sina egna personliga värderingar. På detta sätt så förbereds eleverna till att förankra sin verklighet i en stabil värdegrund. Detta medför att eleverna får en stabil grund att stå på för att på ett bra sätt hantera etiska och moraliska situationer i framtiden.5
Det är oklart vilka värden Lpo94 avser och detta ställer i sin tur stora etiska krav på
pedagogerna i skolan. Enligt Kennert Orlenius, fil.dr i pedagogik och Trygve Bergem, norsk professor i pedagogik är eniga om dessa värden. De syftar på individens frihet, dess
egenvärde och okränkbarhet. Jämlikhet mellan könen, solidaritet för de utsatta och svaga.6
Lpo94 säger att skolan ska sträva efter att eleverna utvecklar förmågan att handla och ge uttryck åt olika etiska ställningstagande efter sina egna kunskaper och erfarenheter.7 Lärare ska under alla omständigheter föregå med gott exempel. Det är som i det gamla talesättet: ”Barn gör inte som vuxna säger, utan som vuxna gör”.
Tvetydigheten i styrdokumenten med vad som egentligen menas med etik gör det intressant att fullfölja denna studie. Skolverket konstaterar att otydligheten i Lpo94 är en poäng i sig, som öppnar för varierande praktiska tillämpningar. Ett problem kan emellertid uppstå om tolkningar blir så fria att dom även omfattar sådant som bryter mot de grundläggande demokratiska värdena.8 Vi vill genom denna studie ta reda på hur etikundervisningen kan se
ut i olika klasser.
4 Utbildningsdepartementet (1998). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet. Lpo94 anpassad till att också omfatta förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Liber. Sidan
8.
5 Skolverket (2000). Med demokrati som uppdrag. En temabild om värdegrunden. Stockholm: Liber. Sidan 18 –
19.
6 Orlenius, Kennert (2001). Värdegrunden - finns den? Stockholm: Runa förlag. Sidan 27 – 28. Bergem, Trygve
(2000). Läraren i etikens motljus. Lund: Studentlitteratur. Sidan 58 – 59.
7 Utbildningsdepartementet (1998). Sidan 10. 8 Skolverket (2000). Sidan 49.
1.1 Disposition
Efter att inledningen presenterats följer syfte och frågeställningar som undersökningen vilar på. Vi kommer även att behandla några centrala begrepp, litteratur och forskning. I avsnittet metod kommer vi att redogöra för undersökningens genomförande. En presentation av ett strukturerat resultat följer med analys och diskussionoch därpå redovisas det kvalitativa resultatet av vår studie.
2 Syfte och frågeställningar
Otydligheten i Lpo94 vad det gäller värdegrunden gör att det är upp till varje lärare att tolka innehållet. Detta innebär att varje pedagog har olika förhållningssätt till värdegrunden och varierar sin undervisning utifrån det. Eftersom arbetet med värdegrunden är så komplext och otydligt blir det därför mycket intressant att undersöka hur pedagoger arbetar och resonerar kring värdegrunden.
Med hjälp av frågeställningar hoppas vi komma åt huvudsyftet att undersöka hur olika lärare arbetar och resonerar kring värdegrundsarbetet i år 4 – 6.
Våra frågeställningar är följande: Vad anser lärare ingår i området etik och moral? Vilka etiska situationer kan man finna i klassrummet?
Vad anser pedagogen om sin egen etikundervisning?
Med utgång av dessa frågor hoppas vi komma åt huvudsyftet att undersöka hur olika lärare arbetar och resonerar kring värdegrundsarbetet i år 4 – 6, för att kunna känna igen och förstå etiska situationer i klassrummet.
3 Litteraturgenomgång
3.1 Begreppen etik och moral och värde
Nedanstående text är tänkt att vara läsaren till hjälp för att kunna förstå innebörden av orden etik och moral. En utgångspunkt för denna undersökning är just formuleringarna kring etik och moral i skolans styrdokument. .
Ofta ger man orden etik och moral samma betydelse i vardagen enligt socionomen Jenny Gren. Från början har dock orden samma innebörd, sed eller vana. Ordet etik härstammar från grekiskans ethos, moral kommer från latinets moralis och båda orden betyder sed eller
sedvänja. Nu skiljer man på begreppen. Moralen står för ens handlingar, etiken står för reflektionen över handlingarna man gör. Man talar om en moralisk handling och en etisk teori.9 Enligt Orlenius anses värden beteckna något gott. Ordet kommer från isländskans värdi
och betyder vörda, respektera.
Etiken som uttrycks i denna undersökning handlar om människors förhållningssätt till
varandra och vad som är rätt och fel enligt våra normer. En norm inom etiken är en föreskrift för mänskligt handlande. Normen föreskriver då att en handling kan vara rätt eller orätt, en plikt eller förbjuden att utföra.10 Vi kommer att användas oss av etik när det gäller etiska situationer, värdegrunden men även när det gäller moral i det fortsatta arbetet med denna undersökning.
Göran Collste som är professor vid Linköpings universitet i ämnet etik, skriver att etik är ett mycket gammalt ämne. Den grekiske filosofen Sokrates var en av de första etiklärarna som vi känner till. Redan på 400 – talet f. Kr sade Sokrates: ”Vi diskuterar ingen liten fråga, utan frågan hur vi bör leva”.11 Etiken gör frågor om vad som är ett gott mänskligt liv, våra relationer till andra människor och vad som gäller rätt och fel aktuella. Inlevelseförmågan är en viktig utgångspunkt för moralen, man kan inte förhålla sig passiv och likgiltig när
människor lider om man är en moraliskt medveten människa. Alltså är moralens uppgift att vägleda handlandet så att vi kan ta ansvar för våra liv.12
9 Gren, Jenny (1995). Sidan 19.
10 Bexell, Göran & Grenholm, Carl-Henric (2000). Teologisk etik En introduktion. Stockholm: Verbum Förlag
AB. Sidan 17.
11 Collste, Göran (1996). Sidan 5 12 Collste, Göran (1996). Sidan 5 – 8.
Under 1990 – talet har ämnet etik blivit alltmer efterfrågat enligt Collste. Intresset för etik är utbrett bland människor och med detta följer en stor osäkerhet vad det gäller etik och moral. Collste menar att denna osäkerhet bottnar i att kyrkan, genom samhällets sekularisering, förlorade sitt inflytande- och maktposition i samhället. Kyrkan och den kristnas värde är inte längre självklara i samhället. Kyrkan har inte längre samma rätt att ge svar på vad som är rätt och fel och vad som är gott och ont i dagens samhälle.13 Men det krävs regler och normer för att människor ska fungera tillsammans. De flesta regler finns inte nedskrivna men accepteras ändå av många. Samhällets uppbyggnad grundar sig på förtroende för varandra, ansvar, skyldigheter och tillit. Collste menar att det västerländska samhället beskrivs och karakteriseras av ett moraliskt sönderfall och splittring, vilket är en påföljd av den
individualism som präglar vårt samhälle och avsaknaden av gemensamma värden. Denna omvälvande tid i samhället påverkar också skolans olika förhållningssätt, vilka normer och värden ska förmedlas men också på vilket sätt pedagogen ska förhålla sig till detta.14
Sven G Hartman, professor i pedagogik, vill påvisa att osäkerheten ligger i att olika grupper i samhället tolkar etik på olika sätt, därför får det olika innebörder. Det kan alltså finnas motstridiga intressen när man diskuterar etik, moral och värdegrund utan att parterna vet om det. De tror att man pratar om samma sak, etiken, fast de har gett ordet olika betydelser.15
Etikens grundprincip är rättigheten att välja och skyldighet att ta ansvar menar Orlenius.16 Etiken hjälper oss människor att handla på ett ansvarsfullt handlande, därför handlar etiken om vårt inre förhållningssätt i de situationer som vi hamnar i. Pedagoger ställs dagligen inför etiska situationer som kräver ett etiskt avgörande om vad som är rätt och fel. Hartman anser att lärare har svårt att ta ställning till sådana beslut eftersom lärarutbildningen bara har hänvisat den lärarstuderande till läroplanen. Etiken måste få en mer framträdande roll och tydliggöras så den oklara situationen ska kunna brytas. 17 En lärare har svårt att göra några etiska ställningstagande anser Hartman för de saknar en professionell etisk yrkeskod.
13 Collste, Göran (1996). Sidan 5 14 Collste, Göran (1996). Sidan 12 – 16.
15 Almén, Edgar & Furenhed, Ragnar & Hartman, G Sven & Skogar, Björn (2000). Livstolkning och
värdegrund: Att undervisa om religion, livsfrågor och etik. Linköping: Skapande vetande nr. 37, Linköpings
universitet. Sidan 9
16 Orlenius, Kennert (2001)
17 Zackari, Gunilla & Modigh, Fredrik (2000). Värdegrundsboken. Om samtal för demokrati i skolan.
Begreppet värdegrund infördes i början på 1990-talet i Lpo94. Värdegrunden är av en central betydelse i Lpo94 och ska ligga till grund för allt som sker inom skolans verksamhet.
Människor pratar ofta om värdegrund men samma problematik förekommer här. Människor menar olika saker när de nämner ordet värdegrund. Christer Hedin och Pirjo Lahdenperä, båda forskare och lärarutbildare vid lärarhögskolan i Stockholm, debatterar uppfattningen om värdegrunden så som det står skrivet i Lpo94. De menar att skolans uppgift är att ge eleverna samhällets värderingar så att de verka för dessa ideal i vuxen ålder. Skolan bör ha som uppgift att bereda eleverna att fungera i samhällslivet genom att ge dem användbara delar av
kulturarvet.18
Värdegrunden beskrivs i Skolverkets skrift: Med demokrati som uppdrag, att den handlar om demokrati, förhållningssätt, hur människor bemöter varandra, kommunicerar och värderar varandra. Normer och värden utvecklas i samspel mellan individer och grupper, oavsett om vi befinner oss i skolan eller ej.19 Ansvaret för att göra värdegrunden konkret ligger på
personalen på varje skola. I överensstämmelse med Skolverket menar Orlenius att när det talas om värdegrunden eller i varje fall skolans värdegrund menas i allmänhet att det finns värden som inte är förhandlingsbara. För de utgör grunderna för människans samvaro med andra, exempelvis alla människors lika värde, de demokratiska värdena. Värdegrunden skulle kunna visa på att det finns vissa avtalade värden som är av grundläggande natur.20
Författarna till Värdegrundsboken, Gunilla Zackari & Fredrik Modigh, har såsom åsikt att intresset för värdegrunden har framkallats genom den ökade mångkulturen i samhället. Demokratirådet hävdar att vi går mot en ökad segregering i samhället för att människor med invandrarbakgrund står utanför samhället mer än övriga befolkningen. Landets ökade segregation ställer höga krav på debatter om demokratiska värden. Om skolan ska lyckas ta vara på rollen som mötesplats för människor måste kommunikationen mellan de som är i skolan fungera.21
18 Hedin, Christer & Lahdenperä, Pirjo (2000). Värdegrund och samhällsutveckling. Stockholm:
Regeringskansliet. Sidan 19 – 21.
19 Skolverket (2000). Sidan 13.
20 Orlenius, Kennert (2000). Sidan 16, 27 – 28.
3.2 Forskning
I Sverige har etik och moralfrågor inte studerats så mycket i relation till skolans uppdrag och insatser,22 därför har det varit svårt att hitta material inom området. Nedan kommer vi att presentera ett urval av undersökningar och forskningar som gjorts tidigare.
Kohlberg började i slutet av 1960- talet tillsammans med sina medarbetare att forska fram en principiell samtalsmetod det vill säga att man ställer eleverna inför olika etiska dilemman. Eleverna får diskutera tillsammans med pedagogen och det är här den etiska mognaden och det moraliska tänkandet växer fram. De undersökningar som gjorts påvisar att metoden kan stimulera elevernas etiska tänkande.23
Gren anser att etiken har uppmärksammats oerhört på sista tiden inom samhällets många olika områden. Den snabba tekniska utvecklingen har medfört många möjligheter, men den har också lett till många svåra etiska ställningstaganden. Enligt Lpo94 och skollagen ska den pedagogiska verksamheten som bedrivs i skolan grunda sig på etiska värden som demokrati, respekt och integritet. Pedagogen är en förebild för barnet och måste vara medveten om sitt förhållningssätt i olika situationer.24 Gren har studerat vardagsarbete i barnomsorg och skola
och har funnet att det är i växelspelet mellan praktik, teori och genom samtal om etik som pedagoger utvecklas och når etisk mognad. Detta resonemang är intressant för vår studie, eftersom de lärare vi intervjuat kan fortsätta reflektera över dessa frågor och på så vis fortsätta att utvecklas.
I Skolverkets skrift, Med demokrati som uppdrag, presenteras olika skolors arbete med värdegrunden. De skolor som på ett framgångsrikt sätt arbetar med värdegrunden i verksamheten skapar bra förutsättningar för möte och samtal i vardagsarbetet. För att
grundlägga både känslor och kunskap så är samtal och reflektion viktiga moment, detta gäller såväl för barn som för vuxna. Lärandet sker i det sociala rummet, i dialog med varandra. Fortfarande domineras fakta kunskapen ute i skolorna där läromedlen i stor utsträckning styr undervisningen. Regeringens utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning 1999, 25
22 Orlenius, Kennert (2000). Sidan 13
23 Evenshaug, Oddbjörn & Hallen, Dag (2001). Barn – och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur. Sidan
372. Andra upplagan.
24 Gren, Jenny (1995). Sidan 20 – 25. 25 Skolverket (2000). Sidan 13, 29 – 32.
vill framhäva att undervisningen till större del borde formas av att integrera värdegrunden med målen i kursplanen.
Författarna till Etikboken,26 Bengt O Myrgård, Gunnar Iselau och Lillian Nilsson menar att elever behöver träning i att ta etiska beslut utifrån sina egna referenser. Detta bör ske i en positiv och förtroendefull miljö där elever respekteras för sina åsikter och får hjälp med att motivera sina ställningstaganden. Flera situationer som elever möter i skolan har en etisk utbredning. Skolans problemlösningssätt, regler och handlingar låter elever medvetet och omedvetet reflektera över etiska ställningstaganden.
Orlenius hävdar att många pedagoger upplever att de har en dålig beredskap för att kunna hantera konfliktsituationer som uppkommer i skolan. Dessa dilemman är svåra att förutsäga och kräver ett omedelbart svar och ställningstagande av pedagogen.27 Orlenius har tidigare
genomfört studier som visar på att elever upplever etik undervisningen som något roligt projekt utöver den vanliga undervisningen. Dessutom har eleverna svårt för att dra jämförelser till det som det pratat om i klassrummet till sitt eget liv utanför skolan.28 De intervjuade
lärarna i vår studie bekräftar det Orlenius säger, att etik arbetet i skolan ses som något väldigt roligt av eleverna men att de har svårt att koppla det till sitt egen vardag.
Gunnel Colnerud och Robert Thornberg29 har sammanställt internationell forskning över etik och moral. Forskningen har visat att läraren i samspel med elever utformar moraliska och etiska riktlinjer för hur livet i klassrummet ska fortgå. Detta sker genom lärarens sätt att agera, genom vad läraren framhåller som viktigt under lektioner och annan tid i skolan. Lärarens möte med elever framstår ur elevernas synpunkter som ett ideal. Genom sitt sätt att vara förmedlar läraren moraliska normer till eleverna.
Bergem menar att skolan och lärarna har fått ett allt större ansvar vad det gäller elevers mognad och utveckling. Bergem har forskat om lärares yrkesetiska kompetens och problematiserar lärares förhållningssätt i publikationen: Läraren i etikens motljus.30
26 Myrgård Bengt, Isleau Gunnar & Nilsson Lilian (1992). Etikboken. Att arbeta med etiska valsituationer.
Stockholm: Almqvist & Wiksell. Andra upplagen.
27 Orlenius, Kennert (2001). Sidan 100. 28 Orlenius, Kennert (2001). Sidan 100.
29 Colnerud, Gunnel & Thornberg, Robert (2003). Värdepedagogik i internationell belysning. Stockholm:
Forskning i fokus, nr 7. Skolverket.
Undersökningen visade att en tredjedel av de intervjuade lärarna menade att de inte skulle behöva se på sig själv som förebild mer än någon annan yrkesgrupp. En annan undersökning visar däremot att även om inte lärare ser sig själv som förebild så uppfattar elever lärare som ideal och förebilder, vilket kan vara på både gott och ont. Enligt Bergem bör lärare vara tydliga men ändå inte utnyttja sin maktposition med att påtvinga elever olika åsikter.31
4 Metod
Vi har använt oss av observationer i klassrumsmiljö och intervjuer med pedagoger har vi gjort en studie av vad etik innebär i skolsituationer. Vår uppsats bygger först och främst på
kvalitativa undersökningar eftersom ämnet i sig inte är direkt mätbart, utan förmedlas genom språk och handlingar. Undersökningen innehåller också en strukturerad observation. Vi har skapat ett observationsschema som gör möjlighet att mäta resultaten genom att iaktta hur ofta pedagogen handlar i etiska situationer i klassrummet. Detta klargörs i stapeldiagram.
Som metod litteratur har vi läst Patel & Davidson som förespråkar intervjuer som gör att man kan korrigera missförstånd som lätt kan uppstå och även att man kan ställa följd frågor som gör det möjligt för intervju personen att utveckla sina tankar. 32 Frågorna är konstruerade
enligt en teknik som innebär att de första frågorna är breda, öppna frågor för att mot slutet övergå till mer specifika frågor. Denna teknik kallas tratt-tekniken och motiveras av att intervju personerna till en början tillåts svara väldigt fritt för att sedan få följdfrågor som ger mer detaljerad information.33
Genom en kvalitativ undersökning kan man få fram en mängd olika uppgifter om hur människan uppfattar och tolkar den verklighet som finns omkring henne.
Vi vill se hur några pedagoger använder olika sätt och hur de reflekterar kring
värdegrundsarbete i skolan. Resultaten kommer naturligtvis att jämföras och peka på olikheter och likheter men vi vill inte påstå att resultatet gäller alla pedagoger i skolan. Vi är inte ute efter att ge en allomfattande bild av lärares tankar om värdegrunden. Vi anser att pedagogerna bara är representanter för sig själva och utgör inte underlag för en allmän slutsats.
4. 1 Smurfskolan34
Vi genomförde vår undersökning på Smurfskolan som är en år F – 6 skola med cirka 200 elever i en medelstor stad i södra Sverige. Vi valde att göra undersökningen i år 4 – 6 för att Kurt Bergling, teologi doktor och docent i religionspedagogik och filosofie doktor och docent
32 Patel, Runa & Davidson, Bo (1994). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera
en undersökning. Lund: Studentlitteratur. Sidan 45, 61.
33 Patel, Runa & Davidson, Bo (1994). Sidan 65. 34 Smurfskolan är ett fingerat namn.
i pedagogisk psykologi, hävdar att i denna ålder börjar eleverna själva reflektera över vad som är rätt och fel.35
4.2 Presentation av lärarna på Smurfskolan – vad anser lärarna ingå i området etik och moral
Nedan följer en kort presentation av de lärare som intervjuats och vars klasser som observerats samt lärarnas syn på begreppen etik, moral och värdegrund, som är centrala begrepp i vår studie.
Svea är 36 år och arbetar i år 4, hon har varit verksam lärare i nio år. Värdegrunden är något tryggt som man kan stå på enligt Svea. Etik och moral är i stort sett samma sak och är inte något man skiljer på. Hon anser att etik och moral ger trygghet.
Antal observerade lektioner: 3.
Nina är 34 år och arbetar i år 5, hon har varit verksam i skolan i två år. För Nina är
värdegrunden ett samlat begrepp för etik och moral. ”För mig är värdegrund konfliktlösning, grundläggande behov, känslor, samtal och någonting i förhållande till andra människor. Ett samspel är värdegrund”.
Antal observerade lektioner: 2
Sofia är 48 år och har arbetat som lärare i 26 år. Hon arbetar nu i år 5. Sofia tycker att de tre begreppen etik, moral och värdegrund flyter ihop, men de handlar alla om regler. Etiken för henne är att eleverna ska fungera i grupp.
Antal observerade lektioner: 3
Esbjörn är 32 år och har arbetat som lärare i sju år. Han är nu lärare i år 6. Esbjörn säger att etik är läran om moralen och moralen är vad man gör. Etiken är det man borde göra. Om ordet värdegrund säger han följande. ”Värdegrund är ett luddigt begrepp, det används flummigt i skolan. Vi pratar om värdegrund som om vi pratar om samma sak, men vi har fullständigt olika värdegrund, de flesta av oss”.
Antal observerade lektioner: 2
35 Bergling, Kurt (1982). Moralutveckling. Bedömning av rätt och orätt från barndom till vuxen ålder.
Ester är 27 år och undervisar i år 6. Hon har arbetat som lärare i tre år. Ester tycker att det är svårt att skilja på begreppen men säger att värdegrund är det man gör, det är hur man bemöter varandra och vad man har för syn på andra människor. Värdegrunden omfattar även regler. Moral är mer personligt tycker Ester.
Antal observerade lektioner: 3
4. 3 Material
Det centrala materialet för denna studie är observationer och intervjuer med lärare. Vi har för övrigt använt oss av olika sorters litteratur, forskning och tidskrifter. Dagens läroplan ligger till grund för oss att ge läsaren en inblick om hur svårtolkat ämnet är.
4. 4 Tillvägagångssätt
Under vår VFT36 frågade vi efter frivilliga lärare som kunde medverka i vår undersökning.
Under två veckor observerade vi fem lärare i tre olika klasser, en i år 4, två i år 5 och två i år 6. Fyra av lärarna var kvinnor och en man. De observerades i genomsnitt vid tre lektions tillfällen som var 45 minuter långa. De ostrukturerade observationstillfällena är inte lika många i varje år eftersom man inte alltid själv råder över tiden.
I slutet av perioden intervjuade vi även berörda lärare, till vår hjälp hade vi bandspelare. För att skydda de medverkande har alla namn fingerats. Vissa situationer har skrivits om så att man inte kan härleda till vilken skola och vilka lärare som ingått i studien. Ingenting är omskrivet så mycket att verkligheten blir förvrängd. Vår avsikt var från början att
undersökningen bara skulle beröra pedagogerna men vi upptäckte snart att vi även behövde beskriva vissa elevers beteende för att ge en allomfattande bild av händelsen. Eftersom vi behövde det så var vi tvungna att ha föräldrarnas tillåtelse vilket vi också fick. Elevernas identiteter avslöjas inte de kommer att benämnas som pojke eller flicka.
Efter att vi sammanställt materialet lät vi lärarna läsa igenom det. Eftersom ämnet etik är personligt tyckte vi att det var viktigt att vi inte tolkat deras svar utifrån vårt förhållningssätt. Vi hade inte förvrängt något av materialet, vilket ger materialet mer trovärdighet och är en försäkran om att vi inte förstått dem fel eller dragit felaktiga slutsatser.
4.5 Observationer
Vi använde oss av ostrukturerade men också av strukturerade observationer för det är inte möjligt att på förhand veta åt vilket håll undervisningen går. Observationer som vetenskaplig metod som är användbar när något ska studeras som sker i naturliga situationer, exempelvis människors beteende. Till beteenden räknas handlingar, verbala uttryck, känslouttryck samt relationer människor emellan.37 Det finns en mängd olika observationer men de skiljs åt genom två huvudtyper av observationer. Den ena typen brukar kallas strukturerad
observation. Dessa observationer förutsätter att problemet som ska studeras är preciserat så väl att det är givet vilka situationer som ska och beteenden som ska ingå i observationen. Den andra huvudtypen av observationer kallas ostrukturerade observationer, och används ofta i utforskande syfte föra at få så mycket information som möjligt i en situation. Observationer som dess kräver inte något observationsschema utan istället registreras allt, eller så mycket som möjligt. Det kan även vara viktigt att registrera den omgivande miljön i vilken
observationen äger rum. Observatörens anteckningar i denna typ av observationer är ofta nyckelord. Det kan vara tvunget att observatören drar sig undan då och då för att göra mer utförliga anteckningar så informationen blir den rätta. Vid observationens slut måste en fullständig redogörelse över observationerna göras så omgående att informationen inte blir felaktig.38
Vid utförandet av observationerna användes ostrukturerade observationer, dels för att samla in så mycket material som möjligt och dels för att det på förhand var okänt hur undervisningen var upplagd. Genom att observera lärare i dess naturliga miljö blir situationen minst konstlad. Undervisningssituationen skulle äga rum vare sig studien genomfördes eller ej, vilket även ger en mer trovärdig bild av verkligheten.
4.6 Intervjuer
Vi kompletterar våra observationer med intervjuer av lärare för att se hur de uppfattar sin egen undervisning. Detta leder till att vi får ett mer omfattande material vilket ger en mer rättvis bild av lärares etikundervisning. Vi har valt att formulerar frågorna på ett sådant sätt att de lämnar ett stort utrymme för pedagogens svar som Patel & Davidson förespråkar.39
37 Bell, Judith (1995). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur. Sidan 108 – 110. 38 Patel, Runa & Davidson, Bo (1994). Sidan 74 – 81.
5 Resultat och analys
I detta avsnitt kommer vi först att redogöra för den strukturerade undersökningen som visar hur ofta etiska diskussioner förekommer i klassrummet. Efter följer resultat av varje situation och sist en analys av undersökningen.
Där efter följer lärarnas olika sätt att göra etik aktuellt i undervisningen. Sedan följer en kort sammanfattning och analys av den ostrukturerade observationen.
Efter detta redovisas materialet som handlar om lärarnas agerande i olika etiska situationer. Sedan följer en kort sammanfattning och analys av den ostrukturerade observationen.
Till sist kommer lärarintervjuer. Lärarintervjuerna består av två kategorier: lärarnas förhållningssätt som förebild och vad de anser om sin egen etikundervisning. Efter varje kategori kommer en kortsammanfattning och analys.
5.1 Strukturerat observationsschema – etiska situationer i klassrummet
5.1.1 Observationsschema
Vi hade gjort ett enkelt observationsschema innan vi började observera undervisningen. Schemat bestod av tre olika rubriker.
1. Läraren pratar allmänt om etik för hela klassen, som ett planerat undervisnings moment.
2. Läraren riktar sig till en speciell elev efter en spontant uppkommen etisk situation. 3. Läraren riktar sig till hela klassen efter en spontant uppkommen etisk situation.
När något av ovanstående inträffade under lektionen markerade vi i schemat, för att slutligen räkna ihop alla markeringar för varje lärare. Varje lärare observerades i genomsnitt vid 2,6 lektionstillfällen.
1. Antal tillfällen då läraren pratar allmänt om etik i undervisningen. Figur 1
0 1 2 3
Allmänt om etik i undervisning
Svea år 4, 3ggr Nina år 5, 2ggr Sofia år 5, 3ggr Esbjörn år 6, 1ggr Ester år 6, 1ggr
Vi kan här se i figur 1 att Esbjörn och Ester som undervisar i samma år, år 6 har inte lika ofta som de andra lärarna tagit upp och diskuterat etik med hela klassen. Skillnaden är dock inte så stor.
2. Antal tillfällen då läraren pratar till en speciell elev efter en etisk situation som uppkommit. Figur 2 0 1 2 3 4 5 6
Läraren med speciell elev efter händelse Svea år 4, 6ggr Nina år 5, 3ggr Sofia år 5, 3ggr Esbjörn år 6, 1ggr Ester år 6, 3ggr
Svea är här den lärare som oftare än de andra behövt säga till en enskild elev efter en speciell händelse. Esbjörn har inte behövt göra detsamma. Svea undervisar i år 4 och Esbjörn i år 6, kan detta ha någon betydelse? Som man kan se i figur 2 förekommer inga större skillnader och det råder en viss samstämmighet mellan lärarna.
3. Antal tillfällen då läraren riktar sig till hela klassen efter en etisk situation som uppkommit. Figur 3 0 1 2 3 4 5 6
Läraren med hela klassen efter en händelse Svea år 4, 1ggr Nina år 5, 0ggr Sofia år 5, 6ggr Esbjörn år 6, 1ggr Ester år 6, 0ggr
Sofia är överrepresenterad som man kan se i figur 3. Nina och Ester finns inte med över huvudtaget. Kan det i detta fall bero på att Sofia i större utsträckning efter en händelse tar tillfället i akt och talar med hela klassen för att undvika liknande beteende i fortsättningen?
Svea är den som är representerad flest gånger i undersökningen, Esbjörn är den som är minst representerad. Vår analys av resultatens utfall kan bero på olika saker, skillnader på ämnet, allmänna disciplinen i klassen, lärarnas och elevernas personligheter. Vår närvaro i
klassrummet kan också ha påverkat resultatet. Vår slutsats blir att det inte går att jämföra lärarnas beteende med varandra och säga varför det ser ut dom det gör. Det är många faktorer som styr en klassrumsituation och detta påverkar undervisningen.
5.2 Ostrukturerade observationer – olika sätt att göra etik aktuellt
Utifrån våra ostrukturerade observationstillfällen fann vi två relevanta teman som vi tyckte kunde hjälpa oss att få svar på våra frågeställningar och komma åt vårt huvudsyfte.
• Olika undervisningsmetoder för att arbeta och diskutera etik. • Etiska situationer i klassrummet – lärarnas agerande.
Vi fann en variation av metoder under observationstillfällena som vi framhåller mer ingående nedan. Namnen på metoderna som beskrivs är de namn som pedagogerna själv använder sig av. Smurfskolan har fört in social träning på schemat. Våra presentationer nedan är exempel hämtade från den schemalagda sociala träningen. ”Värderingsövningar”,
”diskussionsövningar”, ”kontaktbok” och ”plus och minussamtal” är alla exempel på hur etikundervisningen kan se ut på Smurfskolan. Våra kommentarer till beskrivningarna av övningarna är tolkningar utifrån våra iakttagelser och vad som sades med den berörda pedagogen under intervjuerna.
5.2.1 Social träning
Alla lärare har social träning på schemat, men det varierar hur ofta de har det. Vissa klasser har det två gånger i veckan medan andra klasser har det en gång i veckan. Lärarna önskade att få arbeta mer kontinuerligt med detta och det är därför som det har lagts in på schemat. Tid har tagits från andra ämnen men pedagogerna anser att eleverna kommer att vinna på det ”nya ämnet”. Eleverna blir trygga, förstår sig själv och andra, kunna argumentera, prata inför människor, helt enkelt att bli social i det avseende att de ska kunna ta hänsyn till andra och bereda sig för ett liv utanför skolan. Bengt Myrgård, Gunnar Isleau & Lilian Nilsson påpekar att elever behöver träning i att diskutera och ta etiska beslut och att detta bör ske i en miljö där eleverna respekteras för sina åsikter och får hjälp med att motivera sina ståndpunkter. Detta för att forma en aktivt ställningstagande människa.40 Lärarna på Smurfskolan tycker att det är viktigt att eleverna ska kunna umgås med andra människor inte minst för att skolans lektioner och raster ska fungera.
5.2.2 Värderingsövningar
Nina år 5, visade först en bild på en svensk familj på fyra personer och en italiensk familj som var betydligt fler. Bilden är tagen på en svensk restaurang. Det finns en pratbubbla ovanför den svenska familjen som säger: ”Vilket oväsen de för, kan de inte sköta sig som ordentligt folk på restaurang!” Bild nummer två var samma familjer men på en restaurang i Italien. Bild nummer två har också en pratbubbla ovanför den svenska familjen som säger: ”Vilken trevlig kultur, se vad roligt de har!” Eleverna fick till uppgift att fundera över varför man agerar olika beroende på var man befinner sig, trots att man är i en liknande situation.
Eleverna parades ihop två och två så att åtminstone en av dem hade besökt ett annat land. De skulle berätta för den andre vad som skiljer sig mellan Sverige och det land som de besökt. De skulle tänka på kläder, mat, klimat, beteende och så vidare. Efter 15 minuter skulle de berätta för klassen om vad de hade diskuterat. Efter deras presentationer förklarade läraren att det de sett var sant men att det utgjorde en väldigt liten del av landet som helhet. Det finns så mycket mer än det som vi turister ser. Det är på detta sätt som fördomar kan uppkomma, att någon berättar vad de sett eller hört och den personen i sin tur för det vidare. Nina påpekar också att eleverna ska tänka på detta i andra situationer, om någon säger något dumt om någon så behöver man inte föra det vidare eftersom det bara är en enda persons uppfattning av vad som hänt. Under lektionen diskuterades frågor bland annat ifall man som turist är mer hänsynsfull för landets kultur och seder för att man tycker att det är intressant men skulle de ta med sig sin kultur och sina seder hit är det helt plötsligt inte lika intressant. Med hänvisning till bilderna de sett.
Denna övning kan ses som etnocentrisk, Sverige ses som det normala, varför? Vi antar att när lärarna parar ihop eleverna förutsätter att de märkt skillnad på människor beteende när de varit utomlands gentemot det svenska. Lärarens önskan är att genom dessa diskussioner ska förstå att vi är olika, men att vi måste acceptera varandras olikheter. Det finns
socialisationsteorier som säger att barns etik beror på den kultur vi lever i. Barn skaffar sig normer, värden och beteenden i sin kultur genom imitation, identifikation och förstärkning.41
5.2.3 Diskussionsövningar
Sofia år 5. Under helgen hade eleverna fått läxa där de skulle läsa en artikel tillsammans med sina föräldrar. Artikeln handlade om föräldrars gränssättningar gentemot sina barn. Familjen skulle sedan diskutera vilka regler som finns i familjen och varför dessa regler finns. Det som kom upp genom diskussionerna i hemmen var bland annat pengar, sysslor, att hjälpa till hemma, vad alla i en familj är värda, att man måste hjälpa till för att en dag kunna klara sig själv.
Läraren vill med denna övning ha i gång ett samtal mellan föräldrar och elever. Läraren hoppades att samtalen skulle leda till en diskussion kring varför barn måste följa de vuxnas regler, i och med detta lyfts regel etiken fram i övningen. Forskare i artikeln hävdar att
41 Johansson, Barbro & Johansson, Eva (2003). Etiska möten i skolan. Värdefrågor i samspel mellan yngre
föräldrar och andra vuxna i barns närhet måste tolka och överför moraliska budskap och normer till barnet genom rutiner i familjen och andra sociala sammanhang. Övningen var till för att påverka eleverna i en riktning och förklara att olika beteende får olika konsekvenser. Här är det regler och lydnad som står i fokus och föräldrar involveras.
Esbjörn arbetar i år 6. Klassen skulle diskutera olika dilemman som uppkommit i relationer med kompisar och även andra skolsituationer. Eleverna fick en stencil med givna dilemman. Instruktionerna var att eleverna i grupper om tre först skulle läsa igenom alla och sedan välja tre dilemman som de skulle diskutera och gemensamt hitta lösningar på. Exempel på
dilemman var: ”Du har bestämt att träffa Sara efter skolan, men när Emma frågar om ni ska hitta på något så vill du helst vara med Emma. Vad gör du? Du har fått reda på att en kompis pratat skit bakom ryggen på dig. Vad gör du?”
Detta var första gången som läraren använde sig av denna övning och diskussionerna blev högljudda. När diskussionerna var avslutade skulle eleverna redovisa ett dilemma för klassen. De skulle ha ett eller flera förslag på olika lösningar. Alla grupper redovisade utom en där ingen ville prata inför klassen. Esbjörns reflektion över lektionen var att samtalen behöver strikta riktlinjer nästa gång övningarna gjordes.
Läraren ville förmå eleverna till att samarbeta. Förhoppningen var att eleverna skulle ta övningen på allvar och sätta sig in i situationen och att de skulle välja fredliga lösningar. I etik arbetet men barn vill man få fram elevens förmåga att göra moraliskt goda val. Läraren
hoppas att eleven har möjlighet att vettigt resonera sig fram till ett bra beslut. Elevernas möjlighet att göra olika val genomsyras av de vuxnas förhållningssätt.
5.2.4 Kontaktbok
Ester arbetar i år 6. Klassen utvärderar sig själva efter veckan som gått i sina kontaktböcker. De utgår ifrån frågeställningarna: Vad har du lärt dig under veckan? Vad har varit bra/dåligt? Vad har varit roligt/tråkigt? Vad är du nöjd/missnöjd med? Hur har rasterna fungerat? Hur har matvärdarna fungerat? Hur har ansvarsgruppen i klassen skött sig? Det var lugnt och stilla när eleverna skrev i sina kontaktböcker. Detta hade de gjort förut. Kontaktböckerna togs med hem över helgen för att bli påskrivna av föräldrarna. Läraren gav sedan respons på det eleverna skrivit. Lärare och föräldrar kan även skriva meddelande till varandra i kontaktböckerna.
Genom denna övning betonar läraren att eleverna själva ska reflektera över sitt beteende under den gångna veckan. Man kan se det som ett sätt att fostra eleverna till medvetenhet om sitt eget handlande. Läraren räknar med att eleverna är ärliga och erkänner felsteg och tar ansvar för sitt handlande.
5.2.5 Plus och minussamtal
Sofia arbetar i år 5 och i hennes klass uppmanades eleverna att fundera på bra och mindre bra saker som hänt klassen under veckan.
Positiva saker som klassen tog upp var: - De som spelat kula med mig har varit snälla, ingen fuskade. – En pojke i klassen fick beröm för att han hade lånat ut sin extra jacka till en pojke som hade ramlat i en vattenpöl. – En flicka gav en annan flicka beröm för att hon alltid är glad. – Läraren berömde hela klassen för att de hade varit duktiga när de hade haft några föräldrar på besök. – Många elever berömde en flicka som hade tagit med sig en fotboll hemifrån som alla i klassen fick låna.
Läraren tipsade eleverna om att de fick ge beröm till andra elever än de i klassen. Man kan säga det till de eleverna som det gäller vilket skapar ett bra klimat på skolan.
Negativa saker som klassen tog upp var: - Musiklektionerna är inte bra, några pojkar sköter sig inte enligt de uppsatta reglerna för undervisningen. – Slöjden är jobbig för alla försöker överrösta maskinerna vilket ger huvudvärk, många höll med pojken. – En flicka tyckte att hon aldrig fick sitta vid datorn och arbeta. Läraren sa att något slags schema måste upprättas så att alla fick sitta vid datorn.
Genom att iaktta plus- och minus övningen så ser vi att läraren försöker skapa ett slags forum där eleverna öppet kan diskutera deras beteende. Eleverna uppmanas till att ge varandra beröm eller kritik. Övningen ska helt enkelt lära eleverna att ta ansvar för sitt eget handlande.
5.2.6 Sammanfattning och analys av undervisningsmetoder för att arbeta med och diskutera etik
Alla ovanstående exempel är hämtade från observationer i de olika klasserna. Från lärarens sida finns det ett motiv som han vill att eleverna ska reflektera över. Vi tycker oss kunna
urskilja några saker som lärarna genom sin undervisning framhåller. Lärarnas arbetssätt går ut på att få eleverna att följa de regler som finns på skolan, regler finns till för att skapa ordning och struktur. Även samhället består av regler och normer på detta sätt socialiseras de in i samhällets struktur. Lärarna strävar efter att utveckla eleverna till att vara ärliga, ta ansvar för sitt handlande och kunna resonera sig fram till förnuftiga beslut och lösa problem som
uppstår. Detta stämmer överens med vad författarna skriver om i Etikboken.42 Övningarna i verksamheten går ut på att få eleverna att utveckla empati och förståelse för andra och att kunna tänka sig in i andras situationer. Genom detta vill de att eleverna ska välja rationella lösningar på problemen.
5.3 Etiska situationer i klassrummet - hur gestaltas dessa situationer och hur
agerar lärarna?
Vi tycker att de etiska situationer som uppkommer i klassrummet nästan alltid är en fråga om att följa regler, hur man ska bete sig och hur man bör behandla andra.
5.3.1 Regel, beteende och fostransaspekter
Sofia har delat in klassen i olika ansvarsgrupper som ska göra vissa sysslor. Det finns fem grupper, klassrumsgruppen, kapprumsgruppen, tidningsgruppen, veckobrevsgruppen och rastgruppen. Läraren menar att genom dessa grupper får eleverna själva ta eget ansvar. Ett problem som kan uppstå är att eleverna ges frihet att göra sysslorna när de själva vill. Friheten förvaltas på olika sätt så som att smita undan eller ”glömma” bort. Läraren säger till eleverna då och då under veckan att inte glömma sina åtaganden. Läraren strävar efter att få eleverna att känna ansvar för uppgifter de ålagts.
Sofia började med att läsa ett avsnitt ur en bok som tar upp problematiken mobbing och kompisrelationer i skolmiljöer. Avsnittet handlade om att några tjejer mobbade en annan tjej i omklädningsrummet på gymnastiken. Lärarens kommentar efter högläsningen var kort och koncist att hon verkligen hoppades att detta inte hände i hennes klass. Genom sin kommentar försökte hon få eleverna att förstå att ett sådant beteende inte är önskvärt. Läraren förutsätter att eleverna med hjälp av hennes kommentar även förstår varför de inte ska behandla någon som de gjorde i boken.
I Esters klass fick eleverna jobba enskilt med sina böcker. Läraren gick tyst omkring i klassen till de elever som räckte upp händerna. Läraren avbröt lektionen 15 min tidigare för att läsa högt ur en bok eftersom de varit så duktiga under lektionen. Under högläsningen fick eleverna äta frukt eller smörgås. Läraren ansåg att eleverna jobbat duktigt och belönades med
högläsning och att äta frukt. Genom denna handling visar läraren att visst beteende belönas.
Under en lektion i Sveas klass så räckte flera elever upp händerna för att få hjälp och läraren gick fram och hjälpte en elev. Då blev en elev frustrerad och sa att det var faktiskt hennes tur. Detta är ett vanligt existerande problem i klassrummet. Det är svårt för en lärare att hinna med och se vem som är först. Eleven som antog att hon var näste man på tur att få hjälp krävde här en rättvis behandling och därför ropade att hon var före. Gunnel Colnerud påpekar att
rättvisekonflikter är vanliga i skolmiljöer och att det oftast handlar om tidfördelning som i fallet ovan.43
Under en geografilektion i Sofias klass gick en flicka, som inte bott i Sverige mer än i tre år, fram till läraren efter varje moment och frågade vad hon skulle göra nu. Läraren gick till hennes grupp och talade om för dem att det var viktigt att de hjälpt deras kompis om hon inte visste vad hon skulle göra. Läraren påpekade att gruppen är till för att hjälpa och visa
varandra om det är någon som inte förstår. Läraren bad eleverna att tänka sig in i hennes situation, om ni inte förstod vad någon sade och ingen hjälpte er, hur skulle ni känna er då? Vi tycker att den här situationen är ett bra exempel att få eleverna att förstå att man måste hjälpa varandra av olika orsaker i skolan. Detta gör läraren genom att uppmana eleverna att leva sig in i att vara i behov av hjälp. Här förutsätter läraren att eleverna kan konsten att leva sig in i andras situationer och att de utifrån en sådan inlevelse också inser värdet av ett visst önskat beteende.
Efter rasten i Sveas klass tog läraren upp att elever sagt könsord till varandra ute på
skolgården. Läraren undrade varför de sagt så. Då berättade en pojke att en annan pojke sagt till honom att han skulle ”knulla” med en tjej i klassen och att han därför blivit arg på honom. Svea pratade lugnt med honom och sade att det var ord som man inte använde sig av. Hon påminde honom om att detta var något som de hade pratat om tidigare i helklass. Hon lovade pratade med pojken som hade sagt detta till honom. Här visar läraren genom att konfrontera
43 Colnerud, Gunnel (1995). Etik och praktik i läraryrket. En empirisk studie av lärares yrkesetiska konflikter i
pojken och fråga honom varför och kräva en förklaring av hans beteende att detta är ett beteende som inte är acceptabelt. Oavsett vad någon säger så får man inte under några omständigheter använda sig av ”fula” ord på skolan. Läraren vill genom sitt agerande få eleven att ta ansvar för att han i fortsättningen inte säger ord som inte är tillåtna på skolan.
Nina hade en pojke som hade tappat intresset för lektionen och börjat kasta pappersbitar på en flicka. Detta resulterade i att han fick stanna kvar efter skolan. Efter lektionens slut pratade läraren med honom och sa att hon hade behövt säga till honom alldeles för många gånger under veckan och att hon skulle ringa hem till hans föräldrar. Läraren vill att pojken själv skulle prata med föräldrarna innan hon ringde dem så att de visste att hon skulle ringa.
Läraren accepterade inte pojkens beteende och lät honom stanna kvar. Läraren vill genom sitt agerande få pojken att förstå att genom sitt beteende visar han inte respekt för henne och de andra eleverna i klassen och att han bryter mot de regler som finns i skolan. Eftersom pojken själv ska prata med sina föräldrar innan läraren hör av sig, är detta ett sätt att straffa honom på. Lärarens intention är att eleven genom sitt straff bättrar sig och inte gör om det igen.
Under Sveas mattelektion satt en pojke och ritade på ett papper och pratade rätt ut när läraren gick igenom uppgifterna för vad de skulle göra. Svea blev till slut väldigt arg, hon tog
papperet och knycklade ihop det och beordrade honom att gå ut i kapprummet. Eleven som blev utkörd kom inte in på hela lektionen. Läraren menar att med sitt agerande statuera ett exempel för de andra eleverna och få dem at förstå att de måste lyssna på instruktioner och göra som de blivit tillsagda. När läraren har sagt till eleven ett antal gånger och han
fortfarande inte lyssnar skickar hon ut honom i kapprummet. Läraren utgår ifrån att han förstår att han betett sig illa genom hennes agerande. Genom att bli utkörd, det vill säga bli bestraffad, försöker läraren att få eleven att förstå att beteendet inte är accepterat i hennes klassrum. Lärarens handling är en åtgärd för att få eleven att förstå att det finns regler att rätta sig efter.
5.3.2 Sammanfattning och analys av hur etiska situationer gestaltas och lärarnas agerande
Ovannämnda exempel speglar situationer som ofta präglar skolan och samhället. Det finns givna regler som är till för att följas. Läraren måste agera och visa vilket beteende som eftersträvas. Att lärarnas förhållningssätt är viktig kan vi läsa om i Jenny Grens
forskningsresultat.44 Etiska situationer som observerats uppkommer oftast genom att elever bryter mot reglerna i skolan. Ibland är det även läraren som gör ett avstamp från reglerna på ett omedvetet plan som exempel där läraren hjälpte eleverna i den ordning de räckte upp handen. Konflikter uppstår ofta mellan elever och gärna under raster när inte vuxna är närvarande. Läraren sätt att lösa konflikterna som uppstår är nästan alltid i form av en bestraffning. Diskussioner och samtal av olika slag är också ett sätt att komma fram till vad som är rätt och fel.
5.4 Lärarintervjuer
Lärarintervjuerna presenteras enligt en kategorisering som är tillämpad efter huvudsyftet och frågeställningarna i intervjuerna. De kategorier som vi valt att presentera är följande;
• Lärarnas förhållningssätt som förebild • Lärarnas egen undervisning
5.4.1 Lärarnas förhållningssätt som förebild Svea
En förebild för Svea är att använda ett bra vårdat språk och ett trevligt sätt gentemot eleverna som de kan ta efter. Hon tycker att det är viktigt att etikundervisningen börjar tidigt, redan i förskolan. Hon menar att gruppen inte fungerar utan ett bra klimat, vilket gör att rasterna inte heller fungerar.
Nina
Basen i skolan är att lära sig att existera med andra, säger hon. Det är viktigt för henne som förebild att varje gång hon ser något som är fel poängtera det och visa att det inte är rätt. Otrevliga beteenden, fula ord och tråkningar är saker som sker i klassrummet hela tiden, om någon säger fel skrattar någon annan och sådana saker. Hon poängterar att det är av vikt att reagera på det varje gång, konsekvent. Hon menar att det är många barn som hemifrån har väldigt lite kontakt med föräldrar. ”Dom har, jag vet inte om det är fri uppfostran som har gjort att barn bestämmer själva hur dom ska göra. Många barn är vana att bestämma och styra över sina egna föräldrar att dom har svårt att inrätta sig efter regler i skolan.”
Sofia
Som förebild nämner hon att det är viktigt att följa regler, inte röka, snusa, motionera mycket. Helt enkelt göra det hon vill att barnen ska ta till sig. Sofia påpekar att etikundervisningen är mycket viktig och själv lägger hon ner mycket tid på handledning i etik frågor. ”Jag lägger ner massor av tid på det jag tycker det är det absolut viktigaste kunskapen, men kan de bara läsa, skriva och räkna och vet hur man tar reda på kunskap. Kan de det, så klarar de sig i livet.”
Esbjörn
Esbjörn uppträder som förebild på ett korrekt sätt och har ett respektfullt bemötande med elever och kollegor. En förebild ska enligt Esbjörn även reagera så fort något ”oetiskt” händer.
Ester
Ester anser att det som förebild är viktigt att prata om saker som uppstår i skolan, konflikter, fula ord som används till varandra, det är enligt Ester viktigt att vara en bra förebild. Hon framhåller också att man som lärare behöver ha ett bra språk. Det viktigaste är att visa att man respekterar andra, eftersom många barn inte vet hur man bör bete sig. Hon liknar det vid ett exempel i matematik. När de jobbar praktiskt eller med matematik boken så kan vissa elever matematik, när det sedan gäller att applicera det på vardagslivets matematik så vet de inte hur de ska göra. Hon tror att det är likadant när man pratar om hur man ska bete sig mot varandra på en lektion, minuten efter när de kommer ut i kapprummet kanske de knuffar till eller slår varandra.
5.4.2 Sammanfattning och analys av lärarnas förhållningssätt som förebild
Resonemanget kring lärarna som förebild är här intressant eftersom det knyter an till det tidigare presenterade forskningsläget. Tyvärr så har vi inte med i våra observationer hur lärarna är som förebilder i klassrummet. I intervjuerna har vi fått reda på att alla lärare menar att de genom att vara en bra förebild i klassen kan påverka eleverna. Lärarens förhållningssätt visar ett önskvärt beteende som de önskar att eleverna ska ta efter.
5.5 Lärarnas undervisning
Svea menar att etikundervisningen inte ingår i något speciellt ämne, utan att det kommer in när det behövs. Klassen diskuterar etiska aspekter när de har kompisprat, de har också speciella stunder med tjej- och kill- prat. Etiska problem som eleverna vill diskutera kommer
fram i dessa stunder. Efter raster kommer det ofta upp diskussioner som involverar förhållningssätt och etik. Undervisningen i etik innehåller olika värderingsövningar och samarbetsövningar. Det viktigaste för Svea är att eleverna ska respektera andra människor och hur man bemöter folk. Hennes mål är ”Att man ska få en bra värdegrund att stå på och en trygghet i att veta vad som är rätt eller fel.”
Svea säger att hennes egen undervisning i etik lyckas sådär. Hon vill förbättra den och menar den har fallit tillbaks den sista tiden. Spontana etiska situationer som uppstår i klassen kan vara att någon säger något dumt om invandrare, det kan vara att man använder könsord eller står för nära någon så att man knuffar till någon. Det är viktigt att prata om hur man beter sig och om varsamhet gentemot andra.
Nina brukar integrera etikundervisningen med andra ämnen. ”När vi har tillexempel NO så brukar vi prata mycket om värderingar, ta bara det här med miljöförstöringen och grejer, det ingår ju faktiskt i etik och värderingsbegreppet.”
Konflikthantering, medvetna samtal, att kunna konversera och veta när man ska ge och ta, lyssna, och veta när man kan bryta in i ett samtal och kunna argumentera. Detta tycker Nina är jätteviktigt att eleverna lär sig. Målsättningen med att arbeta är att eleverna ska bli trygga i gruppen och bli bekanta med varandra eftersom etik och värdegrundsundervisning handlar mycket om att berätta om sig själv. Hon har svårt att säga om hon lyckas med
etikundervisningen eftersom Nina tycker att etikundervisningen är ett långsiktigt arbete och man kommer att se resultatet när de börjar bli vuxna. Det kortsiktiga målet är dock att förhindra bråk och att små konflikter blir större och att de själva lär sig lösa konflikter. Situationer som uppkommer är rasistiska tankar om klasskompisar och att de kallar varandra fula saker.
Sofia undervisar alltid om etik i SO undervisningen eftersom hon tycker att det ingår i de ämnena. Hon för upp vardagshändelser till diskussion och arbetar mycket med tidningsutklipp då kommer etiska frågor om bland annat hur folk förhåller sig till varandra upp. Sofia tar tid till elevernas tankar och frågor som de själva tar upp. Det viktigaste inom etiken är att eleverna ska lära sig stå för sina handlingar och veta att alla kan göra fel. Att bygga upp ett förtroende för varandra tycker hon är viktigt. Målsättningen i Sofias undervisning återspeglas i följande. ”Målsättningen är ju att de ska lära sig fungera i en grupp och har så mycket
självförtroende att de också är trygga i gruppen och i sig själva att de vågar stå för vad de tycker och tänker och vågar ifrågasätta även mig.” Sofia kommer inte på några etiska situationer som uppkommer spontant i klassrummet. Hon bedömer själv att hon lyckas bra med undervisningen, beviset på det är en väl fungerande klass.
Esbjörn undervisar inte i SO ämnena men har tagit tid från SO ämnet till att undervisa i ”social träning”. Undervisningen präglas av gruppdiskussioner och värderingsövningar, där eleverna ska stå för vad de tycker. Han ser det som en grund och de ska leda till att eleverna vågar säga ifrån och inte falla för kompis trycket. Antimobbing frågor och att få upp elevernas ögon på att samhället inte är jämställt är viktigast att lyfta fram enligt Esbjörn. Målsättningen med hans undervisning är att få eleverna att tänka själva och att inte falla för kompistrycket. ”Att de ska bli självständiga och liksom inkännande individer. Det är absolut ett mål.” Etiska situationer som uppkommer spontant är att de kallar varandra fula saker eller suckar tungt när det är någon som säger något. Han anser att han vill lyckas bättre med den etiska undervisningen.
Ester tycker etikämnet kommer in mycket i religionsämnet men förklarar att religionsämnet hittills har varit lite eftersatt. Hon påpekar att etik kommer in genom nyhetsbevakning. Fyra hörns övningar, social träning och dilemma övningar är former för att undervisa i etik som Ester använder sig av. Det viktigaste inom etiken är hur man ska bete sig mot varandra. Målet med hennes undervisning är att visa hur man ska bete sig. Ester beskriver att hon ibland tycker det är svårt att nå fram till alla barn. ”Med vissa barn behöver man ha korta lektioner och belöningssystem, fast det fungerar inte i ett klassrum. Det är jättesvårt men det största är väl att bara lära dem vara en bra medmänniska. Kan man det så kan man lära sig allt i efterhand egentligen. Får man ingen social kompetens är det ju kört.”
På frågan om hur hon tycker att hon har lyckats med etikundervisningen svarar hon att klassen har utvecklats väldigt mycket sedan hon fick den. Men det finns mycket kvar att arbeta med. Ester nämner att visa barn inte har något stöd hemifrån och hon ser på barnens sätt att vara att de vill synas och att de behöver hjälp, barn ger väldigt tydliga signaler. Hon känner sig maktlös för att hon inte hinner med allt som hon vill göra. Något hon saknar i sin egen undervisning är att hon vill ha en röd tråd i etikundervisningen. Situationer som uppstår spontant i klassen är fula ord som exempelvis ”dampunge”, ”svartis”, eller ”neger”.
5.5.1 Sammanfattning och analys av lärarnas undervisning
Etikundervisning förekommer vid behov eller när det är inplanerat i social träning. Undervisningen är jämförlig i de olika klassrummen och präglas av diskussioner om
vardagens händelser och nyhetsbevakning, värderingsövningar, diskussionsövningar och olika slags samarbetsövningar. Lärandet sker i det sociala rummet som förespråkas i Skolverkets skrift.45 Det viktigaste hos de olika lärarna är att eleverna ska lära sig hur de ska bete sig mot andra människor, att de ska vara ärliga, samt frågor som rör mobbing. Lärarnas mål med undervisningen är också likartade, de vill alla att eleverna ska vara trygga, fungera i grupp och ha ett bra självförtroende. Huruvida de anser sig lyckas med undervisningen är inte lika
jämförbar. En lärare menar att vi inte får se hur de lyckas idag och inte i den närmsta framtiden i heller, den grund som byggs upp i skolan först kan ses i vuxen ålder. En annan lärare anser sig lyckas bra eftersom resultatet speglar hur klassen beter sig. Tre av lärarna vill lyckas bättre med etikundervisningen än vad de gör i dagsläget. Spontana etiska situationer kan alla ge exempel på utom en, de menar att det som vanligtvis uppkommer att kommentarer om andra elever i nedsättande tonläge, suckar om någon pratar eller rasistiska kommentarer.
6 Slutsats
Vi har studerat olika tillvägagångssätt och metoder för hur undervisning om etik kan genomföras i praktiken och det är här som våra frågeställningar har varit till stor hjälp. Genom att presentera och analysera frågeställningarna har vi besvarat vårt syfte med uppsatsen som var att undersöka hur olika lärare arbetar och resonerar kring
värdegrundsarbetet. Vi har funnit att de deltagande lärarna har liknade sätt att se på elever och hur de anser att elever tillägnar sig kunskap. Resultatet av undersökningen visar att det finns olika uppfattningar både kring lärarens roll som förmedlare av etik och av moral samt hur förmedlingen sker i undervisningen. Frågor om etik och moral hör hemma i skolans alla ämnesområde och är i allra högsta grad relevant i kursplanerna i religion.
Att kunna betrakta tillvaron utifrån ett etiskt perspektiv ingår i en personlig, livslång process. Etiska frågor berör varje människa genom att hon i konkreta upplevelser möter frågor som har med gott och ont, rätt och orätt att
göra. Vardagens etiska frågor är en utgångspunkt för reflektioner och diskussioner i ämnet religionskunskap. Diskussionen om de etiska frågorna kan fördjupas genom kännedom om etiska regler, tankar och system från
olika religioner och livsåskådningar.46
Dessa frågor bör tas upp i sitt naturliga sammanhang, i de situationer som uppstår i skolan. På så sätt kan en etisk grund skapas som är en förutsättning för att eleverna ska kunna ta
personliga ställningstaganden som rekommenderas i Lpo94. Myrgård mfl nämner i Etikboken vikten av att inlärningen sker i en förtroendefull miljö där eleverna känner sig trygga i
situationen.47 Vi upplevde några lektionstillfällen mer kaotiska än andra kan det ha med miljön i klassen att göra?
Barn och ungdomar i dagen samhälle spenderar allt mindre tid tillsammans med någon vuxen utanför institutioners väggar. Förskolor, skolor och föreningar ansvarar för en stor del av barn och ungdomars uppväxttid. Föräldrarnas uppgift att förmedla samhällets bild till de unga har till stor del tagits över av statliga och kommunala instanser samt av massmedia.48 Därför ar
det viktigt att eleverna känner sig trygga och kan få hjälp med att påbörja arbetet med att bygga upp egna grundläggande etiska normer. Lärarna som vi intervjuat och som ingår i studien ser som sin huvuduppgift att förmedla goda värden genom att uppträda på ett korrekt sätt och förbereda eleverna för framtiden. De behöver tydliga vuxna som de kan identifiera sig
46www.skolverket.se 2006-01-17
47 Myrgård, Bengt, Isleau, Gunnar & Nilsson, Lilian (1992).
med och som kan lotsa dem så de får de redskap som de kommer att behöva för att klara etiska problem och konflikter i framtiden.
Vi har under arbetets gång insett att lärarna är olika medvetna om innehållet i Lpo94 angående etik. Berörda lärare bedriver dock ett medvetet arbete med etik. De visade sig i undersökningen att mycket av lärarnas etikarbete i klasserna fokuserar på att sätta sig in i och förstå andras perspektiv, värderingsövningar, diskussioner och olika berättelser är de
vanligaste sätten att arbeta med etik i år 4 – 6. Det kanske inte alltid kallas etik, men det är etiska frågor som behandlas i någon form. Kohlbergs metoder om principiella samtal är något som pedagogerna på Smurfskolan använder sig av. Något man måste tänka på och som vi tycktes märka på lektionerna var att lärarna kände sig ”tvingade” att utföra
värderingsövningar för att vi var närvarande. Vi var där för att studera etiska situationer i klassrummet och kanske fanns det positiva aspekter med vår närvaro då lärarna blev tvungna att tänka till.
I början av 1990 – talet diskuterade Skolöverstyrelsen om etik skulle bli ett eget ämne i undervisningen men till sist beslutades det att etik ska utgöra ett förhållningssätt som ska genomsyra hela verksamheten i skolan.49 Vi tycker att den undersökta skolan gör ett gott
försök att få etikundervisningen att genomsyra hela undervisningen. Av de lärare som deltagit i studien verkar många av dem drivande i frågan och alla vill förbättra sin undervisning inom området vilket är en fördel för att nå ett bättre resultat.
Elev synen är inte konsekvent från pedagogernas sida. En elev kan mycket väl ses som snäll och ambitiös ena stunden för att i nästa stund lära sig den hårda vägen genom bestraffning. Detta krävs för att eleverna ska lära sig var gränserna går även om det verkar vara
motsägelsefullt. I skolans värld finns regler för att skapa ordning, dessa regler är samtidigt ett uttryck för etiska normer och etiska värden. Värden och normer utvecklas i ett samspel mellan individer och grupper, oavsett om vi befinner oss i skolan eller inte. Vi tycker att de övningar som lärarna använde sig av i undervisningen strävade efter att eleverna skulle utveckla sin förståelse förmåga och framför allt följa de olika regler som fanns uppsatta i skolan. Dessa moment tränades ofta genom diskussioner i liten eller i stor grupp, för det är i samspel med varandra som olika förhållningssätt tränas och utvecklas och empati för andra tar plats.
Lärarna vill få eleverna till att uppföra sig väl och anpassa sig till de rådande normerna i skolan och i samhället, vilket även är lärarnas uppdrag.50 Med utmaningen med att vara lärare funderar man över sina egna värden, ställningstaganden och ageranden i undervisningen. Något som vi tycker man bör tänka på är:
Att vara lärare är att sätta spår i framtiden.
Pernilla Svensson & Madeleine Wahlgren
