• No results found

Stressa-Mindre - En studie om offentlig amning

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Stressa-Mindre - En studie om offentlig amning"

Copied!
48
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Stressa-Mindre

-En studie om offentlig amning

Stress- Less

-A study on public breastfeeding

Charlotte Kehler

Uppsats 15 hp, Kandidatexamen Material och produktutveckling, Kultur och samhälle, K3 Vt 19

2019-05-20

Handledare: [Jonas Larsen] Examinator: [Li Jönsson]

(2)

SAMMANFATTNING

I denna studien undersöktes det om det går att använda produktdesign för att minska stressen för mammor vid offentlig amning. Syftet med studien var att hjälpa mammor att stressa ned och målet var att ta fram ett designförslag i form av en produkt för att uppfylla syftet.

För att kunna lyckas med detta har användarcentrerad design legat till grund. Metoderna som använts är intervju, observation och enkät, och dessa gjordes på målgruppen nyblivna mammor. Vidare har studien krävt en marknadsundersökning för att se vilka produkter som redan existerar på marknaden. Även normkreativ design har använts för dels att uppmärksamma vilka problem som kan uppstå vid offentlig amning och samtidigt rikta kritik mot samhället för de alltför utbredda attity-der om amning och dels för att föra studien framåt med hjälp av idégenereringar.

Slutsatsen är, att det att behöva visa sig inför andra är den största orsaken till stress för mam-morna vid amning. Självklart känner inte alla mammor så, men enligt flertalet av respondenterna i denna studien var detta deras största bekymmer när de vistades i andra miljöer än hemmet. Slutpro-dukten är ett designförslag på hur detta problemet skulle kunna lösas. Då alla individer är olika och har olika krav och åsikter kan inte en produkt behövas till alla, men enligt studien finns det en mål-grupp för produkten.

(3)

ABSTRACT

This study examines whether product design can be used to reduce the stress for mothers during public breastfeeding. The purpose of the study was to help mothers to stress down, and the goal was to produce a design proposal in the form of a product with the purpose to succeed in this.

In order to succeed, user-centered design has been the basis for the used methods, utilizing interviews, observations and questionnaires. this have been performed on the target group consist-ing of new mothers. Furthermore, the study has required a market research to see which products al-ready exist on the market. Norm creativity design has also been used to pay attention to the problem of public breast-feeding and to criticize the society regarding the current attitudes on this, but also to help progression of the study by creation of ideas.

In conclusion the biggest cause of stress for the mothers during public breastfeeding is having to bare yourself in the company of others. Of course, it is not a problem for all mothers, but in this study the majority of the respondents on whom the study is based, had dread of this. The end pro-duct is a design proposal on how this problem could be solved. Since all individuals are different, have different requirements and opinions, not all are in need of such a product, but according to the study there is a target group needing such help.

(4)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING ··· 1

1.1 Syfte och Mål ··· 1

1.2 Frågeställning ··· 2

1.3 Fördjupningsområden inom designforskning ··· 2

1.4 Avgränsningar ··· 2

1.5 Etiska Övervägningar ··· 3

2. PROJEKTBAKGRUND ··· 3

2.1 Vad händer i kroppen efter födsel ··· 3

2.2 Amning ur ett historiskt perspektiv··· 4

2.3 Amning··· 5

2.4 Stress··· 6

2.5 Amning och Stress ··· 6

3. TEORETISKT RAMVERK ··· 7 3.1 Användarcentrerad Design ··· 7 3.2 Normkritisk Design ··· 8 3.3 Normkreativ Design ··· 9 4. METOD···10 4.1 Kvalitativa Intervjuer···10

4.2 ACD och Normkreativt synsätt. ···10

4.3 Deltagande Observation···11

4.4 Enkäter ···11

4.5 Marknadsundersökning ···12

4.6 Produktframtagning···12

4.6.1 Kravspecifikation och funktionsanalys···12

4.6.2 Idégenerering ···12 4.6.3 Utvärdering av koncept ···13 4.6.4 Prototyper···13 4.6.5 Vidareutveckling av koncept ···13 4.6.6 Material···13 4.6.7 Mönster och färg ···14

5. RESULTAT OCH ANALYS···14

5.1 Resultat av kvalitativa intervjuer ···14

5.2 Resultat av deltagande observation ···15

5.3 Resultat av enkät···16

5.4 Resultat av Marknadsundersökning···17

5.5 Analys av empiri och utförda metoder ···18

(5)

5.5.2 Analys av enkät ···19

5.5.3 Analys av marknadsundersökning ···19

5.6 Resultat av produktframtagning···20

5.6.1 Kravspecifikation och funktionsanalys···20

5.6.2 Resultat av Idégenerering···21

5.6.3 Resultat av utvärderingen på koncepten ···21

5.6.4 Resultat av prototyp och vidareutveckling av produkt···22

5.6.5 Resultat av material och färg ···23

5.7 Den färdiga produkten···24

5.8 Utvärdering av färdig produkt···24

6. SLUTSATS ···25

7. DISKUSSION ···26

7.1 Studiens resultat ···26

7.2 Är syftet uppnått? ···27

7.3 Vidareutveckling···27

KÄLLFÖRTECKNING OCH FIGURFÖRTECKNING ···29

(6)

Ordlista

Nybliven mamma

- I denna studien innebär det att vara nybliven mamma, tiden från barnet föds och fram till 6 månader. Att det är fram till 6 månader är för att det är ungefär så lång tid barn he-lammas

Helammas

- Barnet äter bara bröstmjölk, får ingen modersmjölksersättning

BVC- barnavårdscentral- Där läkare,barnmorskor väger och mäter barnet, ger vaccin och ger råd vid amning

Amningsrum

-Ett rum, på offentliga platser, där mamman kan gå in och amma och komma bort från allmänheten

(7)

1. INLEDNING

Jag har inte förstått problemet med amningen förrän jag själv blev mamma för drygt ett år sedan. Något jag trodde skulle fungera så fort barnet kom, visade sig vara en lång kamp där både jag och barnet grät och blev förtvivlade. Under flera veckor kämpade jag, kände mig sämre och sämre som mamma och det dåliga samvetet späddes på genom att sjukvårdspersonal tryckte på att amma är det enda rätta för barnet. Genom att göra denna studie vill jag upplysa problemen vid amning och stres-sen vid amningsmomentet.

Vid intervjuer har det visat sig att för de flesta är det stressen när man är tvungen att amma i offentlig miljö som upplevs som jobbigt och därför skall denna studien koncentreras på stressen vid just offentlig amning. Det finns redan en del produkter idag som amningsnapp, amningskudde och speciella amningskläder, men alla dessa produkter är tänkt att användas vid en fungerande amning och ingen av dem är inriktade på att hjälpa mamman att stressa ned.

1.1 Syfte och Mål

Syftet är att få nyblivna mammor att känna mindre stress under offentlig amning. Studien kommer att rikta in sig på användarcentrerad design. Med hjälp av denna teori skall det tillsammans med an-vändarna bildas en uppfattning om och en tydligare bild av vad det är som gör amningen stressig varefter en produkt skall utformas efter användarnas önskemål och behov. Anledningen till att studi-en ävstudi-en använder sig av normkreativ design är dels för att kunna inkludera kritik på samhället och de tyvärr allt för negativa åsikter och värderingar som existerar om offentlig amning, och som en metod för idégenerering i syfte att hjälpa studien att komma framåt.. Målet är att skapa en produkt som i sin användning skall minska stressen för ammande mammor som nämnt ovan, med förhoppningen att även andra målgrupper kan ha nytta av den. Resultatet i denna studien blir ett forskningsbidrag inom Användarcentrerad design, där den interna relevansen är för produktdesigners och den externa relevansen för stressade mammor.

(8)

1.2 Frågeställning

Hur kan produktdesign användas för att minska stressen för nyblivna mammor vid offentlig amning?

1.3 Fördjupningsområden inom designforskning

I denna studien kommer huvudvikten att läggas på Användarcentrerad design. Av de befintliga me-toder inom användarcentrerad design kommer enkäter, intervjuer och observationer att användas, för att få en bra bild av målgruppen och en tydligare bild av problemet. Normkreativ design har an-vänts vid idégenerering.

1.4 Avgränsningar

I detta projektet är endast kvinnor bosatta i Skåne representerade, detta av praktiska och ekonomis-ka skäl för att underlätta vid intervju och observation. Då studien krävde att de medverekonomis-kande kvin-norna var med och utvärderade de olika koncepten och hade möjlighet för att komma med förslag till förbättringar var det också en klar fördel att inte ha dem utspridda över ett större område i Sveri-ge. Eftersom studien gjordes här i landet var det de svenska normer och det svenska samhälle som låg till grund för forskningen. Det var även svenska produkter som används vid amning som gransk-ades under marknadsanalysen. Vidare har studien begränsats till att bara fokusera på offentlig am-ning, då detta var vad respondenterna upplevde som stressigt och då det här fanns möjlighet för att lösa problemet för respondenterna med en produkt. Att lösa problemet för de som inte klarar att se

(9)

en ammande kvinna är omöjligt att komma åt med en produkt, här krävs en attitydförändring. Det samma gäller också WHO rekommendationerna kring amning, också här är det en fråga om attityder ock därför har det inte behandlats ytterligare.

1.5 Etiska Övervägningar

Vi är alla olika och reagerar därför olika på stress liksom på vilka åsikter andra har om saker. Därför är det viktigt att ha i åtanke att de svar som samlats in via intervju och enkät inte är en absolut san-ning, därtill är gruppen för liten statistisk sett, men den ger en bild av hur dessa respondenter har tänkt och tyckt i en speciell situation. I denna studien kommer respondenterna vara anonyma.

2. PROJEKTBAKGRUND

Här under tas relevant fakta upp för att kunna förstå vad som händer i kroppen efter födseln. För att kunna förstå processerna vid stress och amning måste man också förstå den fysiologiska bakgrun-den, vilka hormoner som agerar och vad har de för roll under amningen.

2.1 Vad händer i kroppen efter födsel

Efter förlossningen börjar eftervärkarna, det är livmodern som drar ihop sig för att krympa och där-med minska blödningen efter att moderkakan har avlägsnats (Deans 2004). Docent, leg. barnmorska Elisabeth Faxelid skriver att dessa värkarna sätts igång av hormonet, oxytocin, samma hormon som frisläpps vid amningen, och genom att amningen sätter igång frisläpps mer oxytocin, vilket får liv-modern till att dra ihop sig snabbare (Hogg et al. 2009). Barnläkaren Anne Deans (2004) beskriver att underlivet är svullet och ömt och i de fall där man har fått klippa mellangården för att undvika att kvinnan spricker kan det åstadkomma sveda vid toalettbesök. Vid ett kejsarsnitt är läketiden lite läng-re eftersom det är ett betydligt störläng-re ingläng-repp och medför att kvinnan har svårt att läng-resa sig från sängen och inte får göra några tunga lyft en tid. Efter att graviditeten är över sjunker hormonhalter-na, och denna minskningen sker så snabbt att hormonbalansen i kroppen rubbas och gör att

(10)

humö-ret är oberäkneligt, det kan snabbt svänga från glad, till ledsen, till arg och vissa kvinnor kan i vissa fall bli deprimerade (Deans 2004). Enligt Louise Seimyr, leg. barnmorska är det 50-70% av kvinnor-na som råkar ut för psykiska symtom den första veckan, symtomen kan vara nedstämdhet, oro, trött-het och humörsvängningar (Hogg et al. 2009).

2.2 Amning ur ett historiskt perspektiv

Enligt Socialantropologen, Margaret Mead (2009) ses nyttan med amning olika i olika kulturer, här i västvärlden ser vi den som främst att ge barnet mat, medan i andra kulturer handlar det mer om att barnet behöver närhet och tröst. Vidare säger Margaret att vi i västvärlden oroar oss om barnet fått i sig tillräckligt och om mjölken börjar ta slut medan i andra kulturer ammar barnet först och främst för att det ska trivas och känna sig lugnt och det är då sekundärt om det får i sig mat och därför kän-ner de inte av samma press om mjölken skulle sina (Hogg et al. 2009). Amningsrådgivaren Nanna Bylund har tittat närmare på hur andra länder ställer sig till offentlig amning, noterat att man i många Europeiska länder känner sig obekväma med att kvinnor ammar offentligt, det ska helst göras hem-ma eller i speciella amningsrum. I länder som Indien, Nya Zeeland och vissa länder i Afrika däremot är det helt accepterat att amma, där kan kvinnor och även män till och med komma fram och ge råd och stöd.(Bylund 2002). Att vi i Västvärlden är obekväma med offentlig amning anser Kristina Svensson (2009), doktorand, leg. barnmorska, bero på att vi förr levde i större familjer och hade äld-re generationer nära oss vilket gjorde att kunskapen om amning gick vidaäld-re från generation till gene-ration och att det alltid fanns någon i ens närhet som kunde hjälpa till vid behov. Men efter 1930-ta-let började kvinnorna föda på sjukhus istäl1930-ta-let för hemma, barnen skulle ligga i så kallade barnsalar för att mammorna skulle få lugn och ro. Personalen hade koll på när barnen skulle äta och hur myck-et, de hämtade barnet och gav till mamman som hade 20 minuter på sig att mata det. De första da-garna fick barnet äta på natten men sedan skulle det vänjas av vid det och fick ligga och skrika till det somnade. Denna schemalagda matningen förde med sig att kunskapen om amning från äldre ge-nerationer glömdes bort och att det nu bara handlade om amning och inte att knyta kontakt med barnet eller trösta och lugna.

Under 50-60- talet infördes nappflaskan och modersmjölksersättningen vilket gjorde att fler kvinnor slutade amma. Som en revolt mot detta startades amningshjälpen på 70-talet där man talade om hur

(11)

viktigt det är för mamma och barn att amma. På 80-talet slutade vården med barnsalar, då lades bar-net hos mamman för att knyta kontakt men också för att forskning hade visat att amningen kom igång lättare om barnet fick ligga på mammans bröst hela tiden vilket fortfarande görs idag. Under 80-talet kom också WHO- koden, som är en internationell barnmatskod. Man hade observerat att spädbarnsdöd, undernäring och diarrésjukdomar ökade när man gick över till modersmjölksersätt-ning. WHO-koden vill främja, stödja och skydda amningen, genom dels att styra marknadsföringen av nappflaskor och modersmjölksersättningen men också genom att stimulera sjukvården till att uppmuntra till amning (Hogg et al. 2009).

“Trots att WHO liksom svenska myndigheter förordar amning för dess hälsofördelar, tvekar svenska mam-mor att amma sina barn ute bland folk” ( Sahamies et al. 2016). En undersökning som gjorts i Sverige vi-sar att 85% tycker att man ska amma. Vid följdfrågor om offentlig amning var 75% av ungdomarna i åldrarna 15-22 år delvis eller helt emot offentlig amning. medan denna siffran sjönk till 52% bland 56-80 åringarna. Det finns ingen lag i Sverige som säger att det är olagligt att amma offentligt, men tyvärr finns det ingen lag som skyddar dem, utan det är okej att avvisa ammande kvinnor från offen-tliga platser ( Sahamies et al. 2018).

2.3 Amning

I varje bröst finns det 15-20 lober.(se fig 1) Dessa lober består av tätt packade alveoler runt mjölkgångarna och det är i dessa moders-mjölken produceras och lagras. Enligt barnläkaren Anne Deans (2004) förbereder sig kroppen redan tidigt i graviditeten på att kunna producera mjölk. Detta görs i tre stadier genom ett växelspel med flera av kroppens hormoner inblandade. I första stadiet luckras lo-berna upp på grund av ökad mängd vatten och fett samtidigt med att alveolcellerna sväller med ökning av cellerna på alveolernas in-sida. I nästa stadie börjar produktionen av mjölken, stimulerad av fram för allt av hormonerna Prolaktin och hPL (humant placenta

(12)

laktogen) men som i första stadiet är även andra hormoner medverkande. Det tredje och sista stadiet börjar efter moderkakans avlägsnande,och består i upprätthållande av mjölkproduktionen (H. De-Cherney et al 2013) . När barnet suger på bröstet skickas signaler från nerverna i bröstvårtan upp till hjärnan om att frisätta hormonerna prolaktin och oxytocin. Prolaktinets verkan är på mjölkproduk-tionen i alveolerna och oxytocinet sätter i gång utdrivningsreflexen (Deans 2004). Denna stimuleras när oxytocinet med blodet strömmar in i brösten, där alveolerna stimuleras till att drar ihop sig och därmed pressar mjölken ut genom bröstvårtan. När utdrivningsreflexen startar kan det kännas varmt och pirrigt i bröstet (Kitzinger 2004).

2.4 Stress

Alla har vi någon gång känt av stress, det kan vara inför en redovisning, eller när vi skall hinna med tåget på morgonen. Enligt Vårdguiden (2018) reagerar människor olika på olika situationer, det som för någon är väldigt stressande kan vara spännande för en annan. Det finns positiv stress och negativ stress. Den positiva stressen kan vara bra inför t.ex. en redovisning, den kan göra oss mer skärpta och göra så att vi presterar bättre medan den negativa stressen t.ex kan uppkomma vid för lång och tung arbetsbörda på arbetet eller i skolan (Vårdguiden 2018). Vi kan också känna oss stressade när vi har för höga krav på oss själva, om vi tycker att vi har för många måsten som ska göras eller att vi saknar kontroll över situationen. Det kan också vara det motsatta som stressar oss, att vi tycker vårt liv saknar mening eller att vi känner oss ensamma. Det är när kroppen inte får vila och återhämta sig efter en stressig period som det blir en negativ stress.(Malmström 2004).

2.5 Amning och Stress

Negativ stress påverkar olika från person till person, men vissa tecken som trötthet, koncentrations-svårigheter, dåligt humör, sömnkoncentrations-svårigheter, oroskänsla och sämre självförtroende visas ofta vid stress (Malmström 2004). För nyblivna mammor är stress negativt då det påverkar amningen, den fina hormonbalansen som är nödvändig för normal amning störs när mammorna känner sig

(13)

stressa-de eller nedstämda, eftersom frisläppningen av oxytocinet påverkas vilket i sin tur resulterar i att stressa-det tar längre tid för mjölken att rinna till (Rikshandboken barnhälsovård 2015). Detta bekräftar Krist-ina Svensson (2009), doktorand, leg. barnmorska, många mammor oroar sig för att de har för lite mjölk och att barnen därmed inte kan äta sig mätta. Men även press över att klara av amningen eller omgivningens åsikter kan göra mamman stressad. Kristina menar att vid stress blir utdrivningsreflex-en störd, oxytocinet minskar, mjölkutdrivningsreflex-en rinner inte till lika snabbt, barnet börjar skrika, bli irriterat och stressen hos mamman ökar med ytterligare minskning av oxytocinet (Hogg et al. 2009). Barnläkaren Anne Deans (2004) stärker detta med att skriva, att problem runt amningen kan börja som små orosmoment, men blir mamman mer ängslig eller oroad över problemet spänner hon sig omedvetet. Denna spänning gör att kroppen har svårare att få mjölken att rinna till och barnet blir otåligt och ir-riterat och börjar skrika ännu mer, barn och mamma hamnar i en situation där de stressar upp var-andra och till slut kan mamman känna obehag eller motvilja mot att amma (Deans 2004).

3. TEORETISKT RAMVERK

För att kunna svara på studiens frågeställning behövs följande design teorier finnas med. Användar-centrerad design är viktig för att kunna få en djupare förståelse för problemet, genom intervjuer, ob-servationer och enkäter. Det finns normer i samhället idag om hur och varför vi ska amma, går det att använda normkreativ design för att belysa det och vad är normkreativ design och hur kan det an-vändas vid produktframtagning.

3.1 Användarcentrerad Design

Användarcentrerad design, i det följande kallad ACD, innebär att man designar för människans be-hov och förutsättningar genom att anpassa produkter och tjänster med tanke på att vi är alla olika, i ålder, kulturell bakgrund och i våra förväntningar och mål (Ericson, Törlind och Wikberg 2015). Vidare skriver dessa författare att ACD innebär att användarna har ett krav på att en brist ska åtgär-das, antingen i en situation eller i en produkt, och att det är viktigt att det är användarnas krav på för-bättring som ligger till grund och inte ens egna. För att kunna få reda på detta räcker det inte alltid

(14)

med att fråga användarna eller skicka ut en enkät, utan det krävs att man följer dem i den miljön som ska undersökas för att se vad problemet är (Ericson, Törlind och Wikberg 2015). Enligt IDEO, ett globalt design och innovationsföretag, är det viktigt att involvera användarna tidigt i processen ge-nom intervjuer och observationer och att göra en grundlig research för att förstå problemet. Efter insamlandet av data ska olika idéer presenteras och prototyper på olika koncept byggas för att kunna testas av användarna. Genom att utforma prototyper kan man på ett snabbt sätt att få en överblick över hur produkten ska se ut och användarnas förståelse för storlek och användning av produkten underlättas. Genom att användarna får testa prototyperna känner de sig mer delaktiga och kan på så sätt ge mer feedback på eventuella förbättringar. Det sista är att den nya produkten ska implemente-ras, den innebär att produkten ska användas i rätt sammanhang och därmed kopplas ihop med an-vändarna (IDEO 2019).

3.2 Normkritisk Design

Normer är hur vi människor anser om något är rätt eller fel, eller normalt eller onormalt i samhället, det kan vara allt från kultur till miljö och ekonomi. Sociala normer är våra förväntningar om hur and-ra människors beteenden, livsstilar och utseende är, de personer vars sociala normer vi tycker passar in är accepterade i samhället. De personer med t.ex. annan etnicitet, religion eller sexuell läggning däremot är oftast det vi anser avvika från dessa normer (Ehrnberger 2017). Normer finns i alla so-ciala sammanhang och vi förhåller oss till dem på olika sätt, normerna gäller både oss själva och and-ra och det innebär att de regler och förväntningar vi satt upp ska hållas. Oftast är de uttalade men många gånger kan normerna även vara underförstådda eller osynliga, vilket kan göra det svårt i vissa sociala sammanhang (Vinthagen & Zavalia 2014). Uttrycket normkritik används i Sverige baserat på pedagogen Kevin Kumashiros antidiskrimineringsteorier. Han menar att de priviligierade grupperna måste öka sin tolerans mot de icke-priviligierade grupperna. Vi måste synliggöra och normalisera de normer vi tycker är annorlunda (Kumashiro 2015). Idag används normkritik inom många fält, exem-pel, inom utbildning, politik, media och design (Ehrnberger 2017). Ett exempel på ett normkritiskt projekt är skyddstoppen, ett designkoncept skapat av Karin Ehrnberger, Anna Isaksson, Emma Bör-jesson, Camilla Andersson, och Maja Gunn för brandförbundet i Stockholm. Räddningstjänsten

(15)

hade sett en ökning av kvinnor på arbetsplatserna och ville göra det mer jämställt och få dem att känna sig mer inkluderande i arbetslaget. De såg då att skyddskläderna var utformade efter en viss

typ av kropp och att de inte skyddade brösten. Brösten kan vara i vägen vid fysiska aktiviteter, även bröstvårtorna kan utsättas för påfrestning av

svettiga och varma t-shirtar. De kom fram till koncep-tet, skyddstoppen (se fig. 2), en sport-topp tänkt för både män och kvinnor. där alla inkluderas genom att bära likadana kläder (Ehrnberger 2017).

3.3 Normkreativ Design

Normkritik uppmärksammar normer och därmed visar på det vi inte vill ha. Normkreativt synsätt innebär att vi istället uppmärksammar det vi vill ha. Normkreativitet innebär att varje frågeställning utgår från ett antirasistiskt och icke heteronormativt perspektiv, vilket innebär att alla är lika värda (Vinthagen & Zavalia 2014). Studien har valt att ta med normkritisk design och normkreativ design för att uppmärksamma normerna kring amning. Idag är bröstet förknippat som sexsymbol och där-för anses det av många att vara provocerande att mammor visar bröst i offentliga miljöer. Studien kommer fokusera mer på normkreativt synsätt då det är viktigt att alla känner sig lika mycket värda, men för att kunna förstå vad normkreativitet är, var det viktigt att först förstå vad normkritik inne-bär. Teorin har också använts som inspiration vid idégenereringar där nya infallsvinklar på produkter dök upp. Ett exempel på normkreativt projekt, Kläddesignern Izzy Camilleri såg i början av 2000-talet att det inte fanns kläder anpassade för rullstolsburna kvinnor, utan de kläder som fanns på marknaden var obekväma och satt illa på kroppen. Framförallt saknades det kläder för unga mode-medvetna kvinnor. År 2009 kom IZ-kollektionen, den första klädkollektionen för rullstolsburna. Kläderna är anpassade så att de är lättare att ta på sig när man sitter ner. Kavajer och jackor är korta-re bak för att inte vara obekväma i ryggen, byxor knäppes med magnetfästen (se fig 3) och blixtlås på både byxor och jackor är med dragflikar för att hjälpa dem med nedsatt funktion i händerna (Ryan

(16)

2018).

(17)

4. METOD

För att kunna få reda på vad det är som är stressande vid offentlig amning användes nedanstående metoder

- Kvalitativa intervjuer med målgruppen för att få en djupare förståelse för problemet - Deltagande observationer, där problemet tydligt synliggjordes

- Enkäter gjordes för att samla in mera empiriska data

- Marknadsundersökningar för att ta reda på vad som redan fanns på marknaden -Idégenereringar, för att få fram idéer och koncept

-Utvärdering med målgruppen, för att få feedback på förslagen

-Bygga prototyp. En prototyp på den tänkta slutprodukten gör det lättare för målgruppen att får en känsla för storlek och material och varje enskild person kan komma med idéer om förbättringar

4.1 Kvalitativa Intervjuer

För att kunna få en bredare syn på problemet gjordes i denna studien semi-strukturerade intervjuer. Att vid vissa specifika frågor kunna ställa följdfrågor och få den tillfrågade att berätta mer öppet om det diskuterade, öppnar för möjligheten att synliggöra problem som annars kanske hade missats (Ericson, Törlind och Wikberg 2015). Tre respondenter intervjuades under tre olika dagar. För att kunna få bättre förståelse för målgruppens behov och önskemål fanns det vissa bestämda frågor, men frågorna var öppna så respondenten kunde berätta mer utförligt om en händelse eller en idé. Att intervjua en respondent i taget gör det lättare att styra samtalet och få ut den information studi-en kräver (Dstudi-enscombe 2016). Vid intervjuerna som gjordes lades det vikt på att låta respondstudi-entstudi-en få tid att tänka efter vid varje ställd fråga, så inte intervjuaren avbröt genom att ställa fler frågor och därmed missa något relevant svar. Det var också viktigt att vara uppmärksam på vad respondenten

(18)

verkligen sa och noggranna anteckningar fördes under intervjun (Denscombe 2016). Inspelad inter-vju valdes bort för att det finns risk för att respondenten kan svara annorlunda med en mikrofon framför sig, personen kan känna sig obekväm och vill gärna vara mer förklarande och logisk i sitt svar än om bara anteckningar görs (Patel, Davidson 2011). Det las även stor vikt att respondenten kände att den var involverad och att just dennes medverkan var en viktig roll i den här studien, De intervjuade fick också i början av intervjun veta att allt de sa var konfidentiellt. Att intervjuerna var konfidentiella innebär att respondenterna är anonyma för alla andra än intervjuaren (Patel, Davidson 2011)

4.2 ACD och Normkreativt synsätt

Studien har utgått från ACD, där användarnas krav och behov har legat i fokus. Normkreativitet har användts vid idégenereringar för att få nya infallsvinklar på olika idéer och förslag. Det kan skapa en problematik med att använda båda teorierna då ACD utgår från användarna och Normkreativt vill provocera och därmed kanske inte uppfyller de önskemål användarna har. Utmaningen i denna stu-dien låg i att både uppfylla användarnas behov men även att kunna använda normkreativitet i ska-pandet av produkten.

4.3 Deltagande Observation

Att observera gör att du kan få inblick i användarnas behov i specifika situationer, du ser vad som händer och kan därmed få en större förståelse för vad problemet är (Denscombe 2016). Tre observa-tioner har gjorts med intervju-respondenterna, detta under tre olika dagar. Alla intervjuerna gjordes i offentlig miljö, två av dem på café och en i ett amningsrum. Alla tre gjordes på vardagar, två av dem mellan klockan 11-13 och den sista kl 14-16. Tiderna som valdes var de tider som passade för de in-blandade kvinnorna. Två hade barn som var bara några veckor gamla och det tredje barnet var runt fyra månader, och det var den sistnämnda som ammades i ett amningsrum. Vid observation när kvinnorna ammade i offentlig miljö, möjliggjorde det att se hur både kvinnorna och omgivningen re-agerade och betedde sig vid amningen, vilket inte hade kunnat om kvinnan ammat i hemmamiljö

(19)

(Patel, Davidson 2011).

4.4 Enkäter

För att kunna samla in mer information och nå en större grupp människor skickades en enkät ut på en Facebook grupp om amning. Det var viktigt att samma formulär med frågor användes på alla som svarade då det underlättar vid analys av svaren. Eftersom det inte kunde ställas följdfrågor var det viktigt att frågorna var formulerade således att precisa svar som möjligt genererades vilket också underlättade vid analysen (Denscombe 2016). I enkäten framhävdes syftet med studien och vad sva-ren gärna skulle leda till. Slutligen stod det också att alla som svarade på enkäten var anonyma ( Pa-tel, Davidson 2011)

4.5 Marknadsundersökning

För att få reda på vad det finns för produkter inom amning, och här främst offentlig amning, gjordes en marknadsundersökning. En marknadsundersökning görs för att ta reda på vilka produkter som redan finns och hur en ny produkt kan stå sig mot andra liknande produkter (Ericson, Törlind och Wikberg 2015). Sökningar på Google och Pinterest gjordes med sökorden: Hjälpmedel för amning, offentlig amning, breastfeeding och breastfeeding cover. Marknadsundersökning gjordes också på två olika internetsidor som säljer babyprodukter för att se utbud men även färger och mönster på produkterna.

4.6 Produktframtagning

Nedan följer de olika steg som gjordes för att komma fram till en färdig produkt

4.6.1 Kravspecifikation och funktionsanalys

Efter intervjuerna gjordes en kravspecifikation och funktionsanalys tillsammans med respondenter-na. Detta för att lättare kunna överblicka vilka funktioner som var nödvändiga och önskvärda hos produkten.

(20)

4.6.2 Idégenerering

Brainstorming utfördes med tre andra studenter en vardag på Malmö Universitet. Brainstorming är ett tillvägagångssätt för att få fram idéer. (Metoden är bra för att få fram många varierande idéer, där en idé kanske väcker en annan idé hos någon annan. Det är viktigt att vara kreativ och att inte döma eller nedvärdera andras förslag. I denna metoden är det kvantitet och inte kvalité som gäller (Eric-son, Törlind och Wikberg 2015)). Vid detta tillfället gjordes brainstorming i form av mindmaps och skisser baserat på de krav som framkom vid intervjuerna men även kravspecifikationen och funk-tionsanalysen låg till grund för de idéer som kom fram. Även idégenerering på att normkreativt syn-sätt gjordes, då fokus låg på att synliggöra amningen istället för att skymma.

4.6.3 Utvärdering av koncept

Idégenereringen gav upphov till flera idéer. Baserat på respondenternas krav samt kravspecifikation och funktionsanalys utvaldes av dessa sju koncept. De hade alla fokus på att minska stress, skymma och ge stöd. Dessa sju koncept diskuterades med respondenterna varefter man kunde minska ytterli-gare till två koncept.

4.6.4 Prototyper

En prototyp är en fysisk modell, kan vara gjord i papper, kartong eller lera, och är byggd för att an-tingen testa storlek eller ett koncept (Ericson, Törlind och Wikberg 2015). I denna studien har pro-totyper först skissats för att kunna visa koncepten för användarna. Fördelen med detta är att det går snabbt att få ner tankar på ett papper och att det sedan är lättare att förklara än om man bara pratar om koncepten. Vid de koncept som respondenterna tyckte var intressanta gjordes sedan prototyper för att användarna kunde få möjlighet att testa dem och därmed kunna utvärdera dem. Mock-ups är steget innan den färdiga modellen, här kan användarna testa form, funktion och ergonomi då pro-dukten är i fullskala (Ericson, Törlind och Wikberg 2015).

4.6.5 Vidareutveckling av koncept

(21)

som hade tagits fram. Tester med deras bebisar gjordes för att få en verklighetskänsla. Enligt IDEO (2019) är det viktigt att återkoppla med användarna för att få reda på deras åsikter och eventuella för-slag på förbättringar för att kunna hitta en bra lösning på deras problem.

4.6.6 Material

Respondenterna fick även känna på olika tyger, ull, linne, bomull och polyester var de olika försla-gen. Även materialet i madrassen skulle bestämmas, respondenterna fick då känna och jämföra skill-naden mellan skumgummi, vadd och styrolitkulor.

4.6.7 Mönster och färg

Vidare fick respondenterna också säga vilka mönster eller färger de föredragit på produkten, basfär-ger som svart, vitt och grått, men även färbasfär-ger som rosa och guld. Det visades även mönstrade tybasfär-ger, som prickigt och rutigt. Det diskuterades också om man på skärmen kunde ha antingen en provoce-rande text eller en bild på ett barn som ammades.

5. RESULTAT OCH ANALYS

Nedan följer de resultat som framkom vid de olika metoderna

5.1 Resultat av kvalitativa intervjuer

Intervjuerna började med frågan om respondenterna någon gång känt sig stressade under amning och i så fall varför. Alla svarade att de hade känt sig stressade, att de kunde bli besvärade av andras åsikter, både från BVC (Barnavårdscentralen) men även från okända personer som lade sig i hur och när det ska ammas. Stressen kunde uppstå vid tanken om barnet fick i sig tillräckligt med mjölk, det kunde vara svårt att lämna hemmet då det är jobbigare att behöva amma utanför hemmet. På frågan om offentlig amning svarade alla respondenterna att de tyckte det var jobbigt, att både barn och

(22)

mamma blev stressade i de situationerna, att de naturligtvis ammade eftersom barnet behövde mat men då gärna hade filtar/sjalar för att täcka allt. En av respondenterna svarade att hon aldrig ammar offentligt utan bara i amningsrum och vid nödfall på toaletter. Vid vilka platser eller situationer som var jobbigast svarade de att det gällde alla platser med mycket folk, att de redan kände av stressen att behöva amma innan det ens var dags, att de försökte leta upp platser i hörn eller avskilt för att slippa alla blickar. En av respondenterna berättade att hon hade fått en tid på sjukhuset, och när hon satt och väntade i väntrummet behövde barnet ammas. Det tyckte hon inte var några problem då vän-trummet var tomt, så hon hade började med amningen då en sjuksköterska kom fram och sade att det var ledigt på toaletten. Respondenten förstod inte och frågade vad sköterskan menade. Denna svarade då att det var ledigt på toaletten om respondenten skulle kunna gå in där och sätta sig istället då det snart skulle komma fler folk till väntrummet.

Vid frågan om de tyckte det saknades någon produkt som hjälp vid amning riktat på offentlig am-ning blev svaren: En produkt som kan stödja upp barnet, eftersom det blir tungt att hålla om det inte finns ett armstöd att luta sig på. En produkt som det går att täcka sig med och som andas, eller där det går att reglera hur mycket hud som ska visas så det inte blir så varmt.

Respondenterna fick frågan om vad de tyckte om normkreativitet och att då gå emot normerna och synliggöra amningen istället för att skymma. Alla tyckte det var bra, att amningen inte ska vara något skamligt eller förbjudet. Vid frågan om de skulle kunna tänka sig att ha på något provocerande svara-de svara-de att svara-de hasvara-de svara-de inte velat, då svara-de inte ville synas, men svara-de såg gärna att andra kvinnor hasvara-de svara-det för att synliggöra amning.

5.2 Resultat av deltagande observation

De två kvinnorna som observerades på café, skedde vid två olika vardagar kl 11-13. Vid den ena ob-servationen sov barnet vid ankomst och det andra var vaket. Det bestämdes att vi skulle köpa lunch och äta den på caféet, och i båda fallen ville kvinnorna att vi skulle sitta mer avskilt, då gärna längre in i lokalen. På frågan om varför, blev svaret att de inte ville ha så mycket folk runt omkring sig när de sedan skulle behöva amma. Barnet som var vaket började gny och skruva på sig i vagnen redan när vi stod i kön och det märktes genast på mamman, hon började kolla sig omkring i caféet efter

(23)

någonstans där hon kunde sätta vagnen. Nu började barnet skrika och mamman började svettas, plockade upp barnet samtidigt som hon försökte få fram skötväskan med en hand. När hon satt sig ner på en stol, med ett skrikande barn i knät, var det dags att knäppa upp amningströjan och am-ningsbehån samtidigt som hon försökte lägga en filt över axeln för att dölja sig. Då barnet skrek hade det svårt att ta bröstet och släppte taget och viftade med armarna vilket resulterade i att filten åkte ner och kvinnan visade bröstet. Det märktes att hon var obekväm med detta då hon nervöst tit-tade sig omkring i salen för att se om någon tittit-tade, och efter upprepade försök att få barnet att ta bröstet, med en filt som aldrig stannade på plats, gick kvinnan till slut in på toaletten där barnet äntli-gen lugnade sig och amninäntli-gen kom igång. Vid nästa amningstillfälle gick kvinnan in på toaletten di-rekt för att undvika det stresspåslag hon haft vid förra amningen.

Vid den andra observationen på café där barnet sov vid ankomst kunde vi beställa mat och sätta oss ner i lugn och ro och börja äta. Efter ett tag hördes det små gny i vagnen och mamman förberedde genom att knäppa upp amningsbehån och lyfta upp sin amningsponcho. Barnet las till bröstet och började suga, men släppte snart taget och det sprutade mjölk överallt. Mamman förklarade att det var för att det gått lite för långt mellan matningarna och nu var brösten spända och överfyllda vilket resulterade i detta trycket. Efter att ha pumpat ut lite mjölk med händerna kunde barnet fortsätta amma. Mamman la över amningsponchon och kunde äta vidare. När barnet hade ammat klart las det upp på axeln för att rapa. Barnets hår var svettigt och på frågan om varför, blev svaret att det var så varmt under ponchon att både barn och mamma svettades. Men mamman vill inte visa sig när hon ammar och en filt tycker hon inte håller sig uppe, därav valet av en amningsponcho.

Den tredje observationen skedde även den under en vardag, men mellan kl 14-16 på ett shopping-center i Skåne. Platsen valdes av mamman, dels för att det var nära för henne att ta sig dit men även för att där fanns amningsrum. Mamman förklarade att hon går inte någonstans där hon måste amma offentligt, utan väljer ställen där det finns amningsrum eller så stannar hon hemma. Så fort barnet började låta gick mamman till amningsrummet, som hon hela tiden hade koll på vart det låg. Am-ningen var det inget problem med, utan det var lugnt och still hela tiden. När barnet ammades ställ-des frågan varför mamman aldrig ammade offentligt, svaret blev att hon inte ville visa upp sig och blev så stressad om någon skulle titta på henne.

5.3 Resultat av enkät

(24)

de någon gång hade haft svårt att amma. På frågan om varför svarade nästan alla att de handlade om att mjölken inte rann till, att BVC (barnavårdscentralen) och andra hade åsikter om hur och när barnet skulle ammas vilket stressade dem, att de hade smärta i och sår på bröstet samt att det tog emot att amma offentligt. Vidare svarade 31 (72%) att de känt stress under amning. Likadant här var det andras förväntningar på att amningen skulle fungera ett stressmoment, liksom det att mjölken inte rann till eller att det var för mycket mjölk som sprutade överallt, att känna att man måste amma men att det inte kommer igång. Många kände sig stressade över att ta sig någonstans, oroliga för att barnet då skulle bli hungrigt när de var ute och de då skulle bli tvingade att amma offentligt. Vid frå-gan om hur de kände vid offentlig amning svarade många att de inte gick ut för att de inte ville att andra skulle titta på dem eller ha åsikter om deras amning. De som valde att ändå gå ut var väldigt noga med att ha med en filt, halsduk eller amningsponcho för att dölja allt, de var också noga med att välja ut platser där så få människor som möjligt kunde se dem. Då gärna i hörn eller så långt in som möjligt i lokaler, men det bästa var om det fanns skötrum eller amningsrum de kan gå in i.

5.4 Resultat av Marknadsundersökning

(25)

Amningsponcho- Täcker mamma och barn vid amning, där barnet också kan koncentrera sig på att amma då det inte ser omgivningen ( se fig. 4)

Amningsfilt- Samma funktion som amningsponchon, men av tunnare tyg (se fig. 5)

Amningskläder- Praktiska kläder att amma i. Bh:n går att knäppa av och dra ner för att amma och knäppa på när mamman är klar (se fig 6). Tröjan är i olika lager som du drar upp för att amma och kan sedan lägga över barnet under amning för att täcka bröstet ( se fig 7).

Amningskudde- Gör stöd för barnet så det ligger bekvämt vid amning, gör också så att mamman blir avlastad då det blir tungt för armen att hålla huvudet uppe länge ( se fig 8).

5.5 Analys av empiri och utförda metoder

Nedan följer analyser av de utförda metoderna

5.5.1 Analys av kvalitativa intervjuer och deltagande observationer

Efter utfärdade intervjuer och observationer blev problemet med offentlig amning klarare. Att re-spondenterna känner stress redan innan de lämnar hemmet över att barnet ska behöva ammas när de väl väljer att gå ut, gör kanske att många i görligaste mån stannar hemma för att slippa obehaget över vad andra ska tycka eller tänka om dem. Att de sedan när de väl är ute i offentligheten ska leta efter ställen där det inte är så mycket folk, eller efter platser som i hörn för att kunna få avskildhet gör denna problematiken ännu värre. Att mammorna känner sig diskriminerade, som vid händelsen där en av respondenterna blev ombedd att amma på toaletten då väntrummet snart skulle få andra

(26)

patienter. Respondenten vet inte om det var en omtanke för henne, att hon inte skulle behöva sitta där när det kom andra in i väntrummet, eller om det var för att de andra patienterna inte skulle bli störda innan de skulle in på sitt läkarbesök.

Mammorna får höra om hur viktigt det är att amma, för det är det bästa för barnet och det är det enda riktiga samtidigt med att man inte ska synas när man ammar. Det är nästan som om de förväntas stanna hemma och vara den perfekta mamman som ammar sitt barn och inte ska visa sig ute. Observationerna förstärkte bara det som respondenterna berättat, de letade efter avskilda platser och de blev stressade så fort barnet började skrika och de skulle amma. Respondenterna tyckte det var jobbigt att både behöva visa upp sitt bröst för allmänheten, att andra stirrar när de försöker ge sitt barn mat, men även att andra skulle ha åsikter och säga till att gör si eller så.

Det är naturligtvis inte alla som ammar som känner ett obehag över att amma offentligt, det är trots allt många som gör det dagligen. Men i denna gruppen av mammor var det flertalet som hade detta problemet med offentlig amning och därför kändes det naturligt att se det som ett problem som be-hövde en lösning.

5.5.2 Analys av enkät

För att få andra svar än vad mina respondenter svarat skickades en enkät ut, 43 svar kom tillbaka. Enkätsvaren styrkte bara det respondenterna svarat. Enkäten var anonym vilket nog gjorde att många svarade ärligt, vilket de kanske inte gjort om de skulle skriva sitt namn. På frågan om vad de tyckte om offentlig amning svarade 42 stycken. Av de 42 hade 20 stycken i stort sett inget problem med detta. De resterande 22 fördelade sig med 5 som var obekväma men inte angav eventuell åt-gärd, 15 stycken som antingen täckte över och/eller satte sig avskilt och 2 stycken som inte alls am-made offentligt. För många av svaren var att de tyckte det var jobbigt och obehagligt att amma of-fentligt. Att samhället kräver att du som mamma ska amma, för det är så bra men att du ändå ska be-höva täcka dig när du är ute för att andra inte ska bli förolämpade eller för att du inte ska bli utstir-rad så fort du visar ditt bröst. Många svautstir-rade att de ammar offentligt för att barnet behöver mat, men att de då är noga med att dölja sig eller sitta avskilt. Kanske att några av de kvinnor som ses ute i offentliga miljöer, tycker det är väldigt obehagligt men de gör det för barnets skull, att de innerst inne känner den stress som mina respondenter berättade.

(27)

5.5.3 Analys av marknadsundersökning

Produkterna poncho och filten är bägge väldigt täckande, det är svårt att se barnet då det ligger helt inbäddat men det blir svettigt och instängt vilket varken kan vara bra för mamma eller barn. Bägge fyller sin funktion med att inte visa något under amning, men när barnet ska läggas vid bröstet måste båda produkterna lyftas upp vilket gör att mammorna ändå visar sig ofrivilligt och samma blir det när barnet ska tas från bröstet. Att barnet kan koncentrera sig på att amma när omgivningen är av-skärmad är positivt, men med dessa produkterna blir även mamman avskärmat då barnet ligger un-der och inte kan se sin mamma.

Amningskläderna är gjorda för att man snabbt skall kunna ta fram bröstet och ge barnet mat, men även här när det gäller t-shirten skärmas barnet av. Amningskudden är bra då mamman vill ha ett stöd för att hålla uppe barnets huvud. På offentliga platser kan det ibland bara finnas stolar som saknar armstöd och då är en amningskudde bra för att hjälpa till att stödja barnet. Problemet med denna kudden är att den är för stor och skrymmande så ingen tar den med sig utan den är mer för hemmabruk .Men då respondenterna svarade att de saknade stöd var den viktig att ta med i mark-nadsanalysen även om den mer riktade sig till hemmamiljö.

5.6 Resultat av produktframtagning

Nedan följer resultat av konceptualisering, vidareutveckling av produkt, materialval och till slut fär-dig produkt

5.6.1 Kravspecifikation och funktionsanalys

Tillsammans med respondenterna gjordes en kravspecifikation och funktionsanalys. Det vi kom fram till var att respondenterna ville att produkten skulle ha något stöd för att det blir tungt för ar-men vid lång statisk belastning, den skulle även vara liten så den gick ner i skötväskan och gå att ren-göra då barnet kan kräkas och det kan komma mjölk på den. Med hänsyn till de här kraven samman-ställde vi kravspecifikationen och funktionsanalysen (se fig 9). Huvudfunktionen med produkten är,

(28)

minska stress.

5.6.2 Resultat av Idégenerering

Efter idégenereringen skissades det upp många förslag på hur en tänkt produkt skulle kunna se ut. De hade fokus på att skymma,och ge stöd. Men då många av dem var svåra att tillverka, för avance-rade eller skrymmande valdes till slut sju olika koncept (se fig 10), där koncepten uppfyllde de krav som var ställda på produkten. Den skulle minska stress och ge stöd. Önskvärda funktioner var att den skulle vara lätt att rengöra och vara liten och behändig. Nedan visas skisser på koncepten (se fig.10)

Fig. 9. Kravspecifikation och funktion-sanalys

(29)

5.6.3 Resultat av utvärderingen på koncepten

Vid träff med respondenterna en och en, visades de olika koncepten upp i skissformat. De fick för-klarat för sig hur varje koncept var meningen att fungera, samtliga av respondenterna tyckte bäst om dessa två (se fig. 11 ). De tyckte att det var bra med skärmen framtill för att kunna skymma sig, de tyckte om idéen med att det fanns en ficka i madrassen så skärmen kunde vikas ner och därmed kun-de responkun-denterna välja om kun-de ville skymma eller inte och att skärmen kunkun-de användas som ett stöd var ett stort plus.

(30)

5.6.4 Resultat av prototyp och vidareutveckling av produkt

Efter respondenterna valt två koncept, gjordes flera prototyper på hur stor madrassen skulle vara. Hur stor skärmen var tvungen att vara för att skymma. Hur tänkta stöd kunde se ut. Prototyperna gjordes i papp och kartong för att respondenterna skulle få en känsla om storlek och proportioner och en träff anordnades med respondenterna där de kom hem till författaren för att kunna testa. Ef-ter att de fått testa fick de en och en skriva på ett papper vad de tyckte om de olika förslagen, detta för att de inte skulle påverka varandra. Resultat blev att det ska vara två skärmar, en framåt för att skymma bröstet, men även en skärm vid barnets huvud, dels för att skymma även där men framför allt för att barnet inte ska bli distraherad av omgivningen när det ammar. Efter tester på hur stor skärmarna skulle vara för att skymma blev skärmen på sidan 200 mm och den framför 250 mm. För att barnet skulle ligga bekvämt på madrassen, men även för att den skulle kännas skön i famnen blev måtten på den 300*180 mm.

(31)

5.6.5 Resultat av material och färg

På samma träff som beskrivet ovan valdes även material och färg ut för den tänkta produkten. Tyger-na som respondenterTyger-na hade att välja mellan var ull, linne, bomull och polyester. Här valdes linne ut, det baserades på dess egenskaper som

att det är slitstarkt, svalt och att det har en bra uppsugningsförmåga av vätska. Färgerna som de hade att välja på var, svart, vitt, ljusgrått, rosa, guld och

mönstrat som prickigt och rutigt (se fig 12). Här valde respondenterna enfärgat ljusgrått på

mad-rassen. Eftersom det kan komma mjölk och kräk från barnet är en ljusgrå färg att föredra då det syns minst på denna. På skärmarna tyckte respondenterna att vilken som helst av de enfärgade tygerna hade passat. Material i madrassen fanns det skumgummi, vadd och styrolitkulor som olika förslag (se fig 13). Samtliga tyckte att skumgummi var

bäst, då det håller formen och kändes bäst i famnen. Testerna av madrassen gjordes med deras bebisar på för att få fram en verklighets-känsla. Då både vadd och kulorna kändes för instabila, och tappade formen lätt valdes de bort. Respondenterna hade i kravspecifikatio-nen och funktionsanalysen, men även på intervjuer-na sagt att ett stöd var nödvändigt då det blev tungt

i armen när de ammade, ifall stolen saknade armstöd. Men efter att de testat skumgummi madrassen tyckte de att den låg bra i famnen och kändes stabil att de valde bort stöd som en viktig funktion.

Fig 13. skumgummi, vadd och styrolitkulor Fig 12. De färger respondenterna fick välja mellan

(32)

5.7 Den färdiga produkten

Den färdiga produkten är en madrass i ljusgrått linne, tyget går att att avlägsna med kardborreband när det be-höver tvättas. På madrassen finns det kardborreband på sidorna (se fig 14) där skärmarna sätts på. Skärmarna är även de i ljusgrått, men går att få i andra färger om det önskas, det går även att få en text eller en bild på skär-men (se fig 15). Skärmarna fästes på madrassen med kardborre, och när skärmarna inte används läggs de in i fickan på madrassen. Måtten på produkten är, 300 mm i längd, 180 mm bred och 250 mm hög, måtten är utformade efter vad som passade respon-denterna och deras barn bäst. Då produkten är rela-tivt liten och smidig, går den att lägga ned i skötväs-kan (se fig 16) eller i vagnen.

Fig 14. Den Färdiga produkten

Fig 15. Skärmarna

(33)

5.8 Utvärdering av färdig produkt

Produkten utvärderades tillsammans med respondenterna efter kravspecifikationen och funktions-analysen, som de själva varit med och tagit fram. De tyckte om att skärmarna gick att ta av och stop-pas in i madrassen då den inte användes, vilket sparade plats vid förvaring. Vidare tyckte de om idé-en med att skärmarna kunde byta utseidé-ende beroidé-ende på vilka färger man tyckte om, ävidé-en att de var lätta att flytta till olika sidor beroende på vilket bröst de ammade på. Det som ansågs negativt med skärmarna var att det tog lite tid att plocka fram dem och sätta på madrassen, speciellt om barnet skrek, då mamman var okoncentrerad. Men de sa också att efter några användningar hade de lärt sig att montera ihop den snabbare. Madrassen var lagom storlek att ha i famnen, då de tyckte den låg bra och kändes bekväm, det negativa var att den inte kunde rullas ihop, så att den tog mindre plats i väskan. Den var också för liten för att ha som madrass i vagnen, och för hög för att bebisen skulle kunna ha den som huvudkudde, det var först när bebisen var större som den kunde användas som ett sittstöd i vagnen men respondenterna tyckte att det var bra att tyget på madrassen gick att ta av för att tvättas

Att ha en provocerande text eller bild på skärmarna blev respondenterna inte avskräckta av utan tyckte det var en bra idé som de hade kunnat testa. Vidare tillfrågades även andra som inte am-mar om de hade blivit provocerande av att se den här produkten ute. Många tyckte det var en rolig idé som väcker både nyfikenhet men även uppmärksammar amningen på ett positivt sätt. Det var nå-gra fåtal som tyckte det var onödigt och löjligt, som tvärtemot blev irriterade över att det skulle skyl-tas med att det ammades.

(34)

6. SLUTSATS

Studiens frågeställning är Hur kan produktdesign användas för att minska stressen för nyblivna mammor vid

of-fentlig amning? Syftet var att minska stressen för mammorna och det fysiska målet var en produkt som

gjorde detsamma. På marknaden idag finns det produkter som används vid amning, men ingen av dem är riktigt anpassade för offentlig amning. Poncho och filt som många använder gör att kontak-ten med barnet försvinner då de ligger inbäddade, vilket resulterar i att mamman inte ser barnet och inte kan få ögonkontakt med det. Det är också väldigt varmt därunder, så både barn och mamma blir varma och svettiga. Efter intervjuer och observationer framkom det att mammorna känner stress över att behöva visa upp sig inför andra, det märktes också att om mamman kände sig obekväm började också barnet bli oroligt, släppte bröstet och började skrika. Då mammorna gärna ville ha ögonkontakt med barnet, eller se vad barnet gjorde utan att behöva riskera att visa brösten blev skärmarna lösningen på produkten. Med en skärm uppfälld kan mamman i lugn och ro sitta och amma och lägga barnet till rätta om det släpper bröstet. Produkten består i första hand av en madrass som kan användas som den är, som ett mjukt underlag för barnet. Skärmarna går att ta ut från madrassen och användas vid behov, behovet kan vara att mamman känner sig obekväm inför omgivningen, men det kan också vara så att omgivningen känner sig obekväm med den ammande mamman. Ett annat behov kan vara att barnet är okoncentrerat under amningen och därför släpper bröstet, då kan skärmarna användas för att skärma av omgivningen.

Förslag om att ha en provocerande text eller en bild på ett ammande barn på skärmarna var uppe till diskussion, då det är viktigt att synliggöra amningen istället för att bara skymma. Respondenterna var positiva till förslaget och tyckte det var en bra idé att kunna provocera utan att de behövde visa sina bröst.

De tyckte det skulle kunna finnas två olika utseende på produkten, den som ville ha en text på sin skärm, kunde få det, medan det skulle finnas ett alternativ med en neutral färg på skärmen för den som ville vara mera diskret. Efter att ha tillfrågat andra än respondenterna vad de tycker om provo-cerande skärmarna, var det ett fåtal som tyckte det var onödigt och som blev irriterade över att det ska synas att folk ammar. Min tanke var då om det är sådana åsikter som ligger till grund för att re-spondenterna känner den stress de gör vid att amma inför andra.

(35)

ut-seende och funktion. De som inte blir stressade över att amma offentligt kommer inte att använda produkten, utan det är endast för kvinnor som tycker det är jobbigt att amma offentligt. Eftersom jag inte vill vara normbildande är produkten designad så användandet av skärmarna är valfri. Pro-dukten är således tänkt att vara ett stöd för den ammande som antingen känner sig obekväm i en amningssituation och inte vill visa bröstet eller som känner att folk runt henne har problem med hennes amning. Även barnet kan få lugn och ro bakom skärmarna.

Produkten kan inte lösa alla, eller allas problem, men den kan fungera som ett stöd och ge trygghet vid de tillfällen mamman behöver det.

7. DISKUSSION

Nedan diskuteras studiens resultat, om den uppnått syftet och vidareutveckling av studien.

7.1 Studiens resultat

Som det står beskrivet ovan under kapitel 4.2 ACD och Normkreativt synsätt, användes båda teorierna i denna studien. Det finns viss problematik med detta, då de här teorierna är lite varandras motsats. Men då studiens grundteori och inriktning var ACD, var det viktigt att användarnas åsikter och önskemål blev uppfyllda. Eftersom frågeställningen och målet var att minska stressen för mamman var det ingen tanke på att produkten skulle sticka ut och provocera för mycket. Anledningen till att normkreativitet användes i studien var för att få nya infallsvinklar och idéer vid idégenerering. Pro-blematiken i just denna studien blev att det normkreativa inte kom fram som tänkt från början då re-spondenterna inte ville detta.

Även om samhället hade behövt ändra sin syn på amning, och att amningen egentligen hade behövts synliggöras så valdes det i denna studien att skymma denna då det var respondenternas önskemål. Detta förstärks av att 22 av 42 stycken i enkäten kände obehag av situationen och flertalet av dem använde amningsponcho/filt för att täcka, sätta sig avskilt eller att inte amma alls. Med tanke på hur det är samhället idag med trakasserier av kvinnor, är det förståligt att respondenterna inte vill visa sina bröst. Därtill kommer att kameratillsatsen i mobiltelefoner gör att risken för att bli filmad och fotograferad och hamna på sociala medier har ökat i samhället idag, så otryggheten med att visa sig

(36)

har blivit värre. Genom att använda ett normkreativt synsätt fick studien framåt, genom att använda normkreativt synsätt i idégenereringar gjorde att produkten fick det slutgiltliga utseendet, då det var på grund av den som konceptet med skärmar som kunde vinklas upp och ner beroende på hur mycket hud du vill visa kom fram. Även att en text kan stå på skärmarna, eller en bild på ett barn kom fram av normkreativt tankesätt. Men genom att användarna kan välja hur deras skärmar ser ut behöver de inte synliggöra amningen om de inte vill.

7.2 Är syftet uppnått?

Syftet med studien är att få nyblivna mammor att känna mindre stress vid offentlig amning. Produk-ten i sig fungerar inte så att mamman stressar ned så fort hon får den i famnen, utan det är känslan att inte visa sig som gör att mamman inte stressar upp sig. Då det framkommit vid intervju och ob-servationer att det är stressen över att andra tittar eller har åsikter om amning som är problemet, kan denna produkten göra att de kan sitta ifred bakom skärmen utan att behöva stressa upp sig om bar-net släpper bröstet. Som beskrivet innan var inte produkten i sig tänkt att provocera, utan det normkreativa i den här studien var tänkt som att redskap, men också för att visa på hur samhället idag ser på amning. Men då syftet var att mammorna ska stressa ned, hade det inte fungerat med en utstickande och provocerande produkt, då mammorna i såfall bara känt mer stress. Studien har kom-mit fram till ett designförslag där syftet är att få mammor att stressa ned. Men att veta om produkten verkligen gör det är svårt att säga i nuläget, utan den hade behövt finnas på marknaden under en längre tid för att kunna analysera om den uppfyller kravet. Respondenterna i studien är dock nöjda med idén och tycker att deras åsikter, önskemål och krav har blivit tillgodosedda i den tänkte pro-dukten.

7.3 Vidareutveckling

Det hade varit intressant att lyfta fram normkreativitet mer och med andra respondenter som hade velat provocera för att se vilken produkt som då framkommit. Att synliggöra amningen och jobba

(37)

mer med samhällets synsätt på amningen och provocera allmänheten hade varit spännande. Efter utvärdering med respondenterna framkom det en del saker som kunde förbättrats med pro-dukten. Då det momentet där skärmarna skulle på upplevdes jobbigt om barnet skriker, är detta en detalj som skulle kunnas vidareutvecklas. Det hade varit intressant att jobba med fler lösningar på hur skärmarna skulle kunna fällas upp lätt men ändå gå att förvara så att inte produkten blir skrym-mande. Även madrassen hade kunnat arbetas vidare med då den är svår att förvara när den inte används, då den inte går att rulla ihop för att skärmarna var i vägen.

(38)

KÄLLFÖRTECKNING OCH FIGURFÖRTECKNING

Litteratur

Deans, Anne. 2004. Gravid, kroppen, känslorna, förlossningen, barnet. stockholm. Albert Bonniers förlag Denscombe, Martyn. 2016. Forskningshandboken-för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaper-na. 3 uppl. Lund. Studentlitteratur

Ericson, Åsa, Törlind, Peter, Wikberg Nilsson, Åsa. 2015. Design-process och metod. Lund. Studentlitte-ratur

H. DeCherney, Alan. Nathan, LAuren. T Murphy, Goodwin. Laufer, Neri. S Roman, Ashley. 2013.

Current Diagnosis & Treatment Obstetrics & Gynecology. 11 uppl. McGraw Hill. Lange

Hildingsson Ingegerd, Hogg Beatrice, Kaplan Annette, Lundgren Ingela. 2009. Lärobok för

barnmors-kor. 3 uppl. Lund. Studentlitteratur

Kitzinger, Sheila. 2004. Att vänta och föda barn. 4. uppl. Stockholm. Albert Bonniers förlag

Kumashiro. Kevin. 2015. Against Common Sense: Teaching and Learning Toward Social Justice. 3 uppl. New

York: Routledge.

Malmström, Clas. 2004. Stressa rätt. Kristianstad. Kristianstads boktryckeri AB Bylund, Nanna. 2002. Att amma. Stockholm. Albert Bonniers förlag

(39)

Patel, Runa, Davidson, Bo. 2011. Forskningsmetodikens grunder. 4 uppl. Lund. Studentlitteratur Vinthagen, Rebecca, Zavalia, Lina. 2014. Normkreativ. Stockholm. Premiss förlag

Internetkällor

Berglund, Margareta. 2015. Krånglande utdrivningsreflex.

https://www.rikshandboken-bhv.se/amning-och-nutrition/utmaningar-vid-amning/kranglande-ut-drivningsreflex/ (Hämtad 2019-03-01)

Ehrnberger. Karin. 2017. TILLBLIVELSER: En trasslig berättelse om design som normkritisk praktik. Stockholm. KTH Royal Institute of Technology

http://kth.diva-portal.org/smash/get/diva2:1076067/FULLTEXT02.pdf (Hämtad 2019-03-25)

Engström, Louise. 2018. Stress

https://www.1177.se/Skane/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Stress/ (Hämtad den 2019-03-24) IDEO. 2019 How we work

https://www.ideo.com/about (hämtad 2019-03-19)

Ryan, Frances. 2018. Why are there more clothing lines for dogs than disabled people? The Guardian. 18 juni. https://www.theguardian.com/society/2018/jun/18/why-are-there-more-clothing-lines-for-dogs-than-disab-led-people (hämtad den 2019-05-16)

(40)

Ang-elica, Kohlén, Anna, Agami Vaya Perera, Ewa. 2016. Lagstifta om skydd för ammande på offentlig plats. Dagens Nyheter. 11 Mars. https://www.dn.se/asikt/lagstifta-om-skydd-for-ammande-pa-offentlig-plats/

(Hämtad den 2019-07-28)

Sahamies, Kicki, Jonsson, Madeleine, Lundgren Bielinska, Angelica, Nordell, Amanda. 2018. Lagstifta

mot trakasserier av ammande kvinnor. Dagens Nyheter. 15 juni. https://www.dn.se/asikt/infor-lag-som-skyddar-ammande-kvinnor-fran-ofredande/

(Hämtad den 2019-07-28)

Figurförteckning

Fig 1. Rikshandboken. 2015. Bröst i Genomskärning (Illustration)

https://www.rikshandboken-bhv.se/amning-och-nutrition/brostmjolk/brostets-forandring-under-graviditet/

(hämtat 2019-03-25)

Fig 2. Petterson. J. 2018. Skyddstoppen (Fotografi)

http://www.bt.se/kultur/konstrec-textilmuseet/ ( hämtad den 2019-04-16)

Fig 3. Tommy Hilfiger Adaptive. u.å. Kjol med magntfäste. (Fotografi)

https://www.normcreative.com/blog/2018/7/4/exempel-p-normkreativa-initiativ (Hämtad den 2019-05-16)

(41)

Fig 4. Jollyroom. u.å. Amningsponcho. (fotografi)

https://www.jollyroom.se/mamma/mammaklader/amningsklader/amningsponchos/milki-am-ningsponcho-grey-melange hämtad 2019-04-20

Fig 5. Bonti. 2019. Amningsfilt. (Fotografi)

https://bonti.se/kategori/gravid/amningsponcho/ (hämtad 2019-04-20)

Fig 6. Twilfit. u.å. Amningsbehå. (fotografi)

https://www.twilfit.se/produkter/bh/amnings-bh/10003457-mamabel-comf-black (hämad 2019-04-20)

Fig 7. Glammom. u.å. Amnings T-shirt. (Fotografi)

https://glammom.se/amningsklader/toppar-trojor/dote-classic-tee-amnings-gravidtshirt-charcoal-grey/ (hämtad 2019-04-20)

Fig 8. Jollyroom. u.å. Amningskudde. (Fotografi)

https://www.jollyroom.se/mamma/amningsprodukter/amningskuddar/minimys-amningskudde-mosaik-vit

(Hämtad 2019-04-20)

Fig 9. Kehler, C. 2019. Kravspecifikation och Funktionsanalys. (Illustration) Fig 10. Kehler, C. 2019. De olika koncepten. (Illustration)

Fig 11. Kehler, C. 2019. De två valda koncepten. (Illustration)

Fig 12. Kehler, C. 2019. Färgerna respondenterna fick välja mellan. (Fotografi) Fig 13. Kehler, C. 2019. Skumgummi, vadd, styrolitkulor. (Fotografi)

(42)

Fig 15. Kehler, C. 2019 Skärmarna. (fotofrafi)

(43)

BILAGOR

Bilaga 1- Intervjufrågor

Nedan följer de frågor som ställdes under intervjuerna med respondenterna Har du någon gång känt dig stressad under amning

-Om ja, varför?

Upplever du något besvär med att amma? -Hur löser du det i såfall?

Vad är det jobbigaste med att amma?

Vilka platser eller situationer är det jobigaste? Vad tycker du om att amma offentligt? Skäms du eller kan du visa det öppet?

Är det någon produkt du tycker saknas när det kommer till amning, då inriktat på offentlig amning? Hade du kunna tänka dig att använda den i såfall?

Bilaga 2- Prdouktframtagning

Nedan följder de frågor respondenterna fick vid test av koncept Vilka av de här koncepten tycker du bäst om?

(44)

-varför?

Hade du kunnat tänka dig att använda den?

Hade du kunnat tänka dig att ha något provocerande på dig?

Bilaga 3- Slutprodukt

Nedan de frågor som ställdes vid utvärdering av slutprodukt Vad anser du om?

-Färg -Material -Form

-Storlek På produkten

Något du tycker kunde göras annorlunda? -varför?

Vad hade du tyckt om en provocerande text eller bild på skärmen/skärmarna

Bilaga 4- Svar på enkäten

(45)

Om Ja Vad var orsaken?

Smärta

Mjölken rann inte till ordentligt Obehagskänsla i kroppen generellt

Lång utdragen förlossning som gjorde att barnet inte orkade ta bröstet under 24h Ibörjan då jag fick sår på brösten

Smärta och mycket blod vid amningen Dottern hade ett medfött hjärtfel

Hade små bröstvårtor så hade jättesvårt att amma i början innan jag fick tips från en konpis att använda amnings-napp och sen hade jag de hela amningen och det funkade kanonbra!!

Dåligt med mjölk

Dottern hade svårt att greppa, mättnaden avtog i kvalitén på mjölken Sår på bröstvårtorna

Bebis var rätt liten o svag när han föddes och vi hade svårt att få honom att ta rätt grepp samt att han hela tiden som-nade ifrån pga svag/trött

Barnet hade kort (bakre) tungband. Stress och nedklankning av bvc

Bröstmjölken dröjde ned att rinna till samt att bebisen inte tog bröstet rätt

Min son hade svårt att ta bröstet, var tvungen att ha något under bröstet då det inte blev bra vid amning. Ingen mjölk, stress, förlossningsdepression

Hårda bröst och att bebisen inte hittade sugtekninken Smärta i bröstvårtorna

Att amma offentligt

Bebis hade dåligt grepp om bröstvårtan under några veckor. Sår, White spot, mjölkstockning

Bebis hade dåligt grepp, samt att mjölkproduktionen inte kom igång ordentligt. Offentlig miljö. Plus att mjölken sprutat, vilket inte uppskattades av bebis. Lite mjölk så bebis var konstant missnöjd.

I början innan man fick till tekniken så vet det svårt Bebisen trasslar och somnar

(46)

Om Ja, vad var det som stressade dig?

Kosten för mig för ev mjölkproteinallergi. Att det gjorde ont å bebis var hungrig

Att inte veta om barnet blev mätt pga dålig mjölkproduktion Inte under amningen, men av att amma

Att få i barnet näring

Dålig planering när man ska iväg någonstans och bebis vill ha mat.

Om folk tittade mycket när jag ammade eller kom efter mig när jag försökte gå undan Att dottern inte orkade amma tillräckligt mycket

Bebis som bara skrek o man kanske inte befunnit sig hemma utan på mer offentlig miljö. Var stressigt inne på bb när de inte funkade och alla sa att de kommer snart, det löser sig. Att det inte funkar tillfredsställande

Bb personal.

Smärta pga dåligt grepp och att dottern tappade taget ofta. Amma offentligt

Att det flera ggr om dagen kom in olika barnmorskor som väldigt barskt tryckte ihop mitt bröst (hamburgargreppet) så att det gjorde ont och hårt tryckte dit bebis huvud så att jag trodde att han skulle skadas. Samt att de lät irriterade på rösten att jag inte kunde hålla rätt (skulle behövt 3 händer för att kunna hålla som de ville) & att det inte fanns amningskuddar eller andra bra kuddar att stötta upp med vid amningen. Blev stressad att han skulle hinna hungra ihjäl och fann det stressande att inte få till amningen. Ersättning eller stödmatning var det aldrig tal om men han kanske skulle behövt det för att få lite ork att kunna amma själv. Koppmatade lite när vi kom hem o tillslut fick vi till amningen men det var en lång o jobbig väg dit med mkt rädsla och oro för hans välbefinnande

Att bebisen inte tog bröstet samt att bvc ville att jag skulle sluta amma och lyssnade inte på att jag sa att hen hade kort tungband.

Blev stressad av att inte veta hur mkt hon fick i sig. Allt. Mest att sonen somnade konstant efter 3 minuter.

Figure

Fig 2. Skyddstoppen
Fig 3. Kjol med magnetfäste
Fig. 9. Kravspecifikation och funktion- funktion-sanalys
Fig. 10 De olika koncepten
+4

References

Related documents

Utifrån kartläggning av orsaker och faktorer som står i vägen för en önskvärd beteendeförändring, drar uppsatsen slutsatser om att det finns en teoretisk potential att

Trots att de pedagogiska förutsättningarna för ett förändrat arbetssätt på skolan i studien blev avsevärt bättre när skolan fick en-till-en-datorer till alla elever åk

För att återgå till undersökningens frågeställning: hur upplever eleverna att skolan arbetar med att upptäcka, förebygga och åtgärda mobbning5. Det förebyggande arbetet tycker

Kvinnors upplevelser av att förlora sitt bröst till följd av mastektomi Förändrad kroppsbild Förändrad kvinnlighet Förlorad identitet Intima relationer Upplevelsen av skam

Patienten som är uppskriven på en väntelista för ett nytt hjärta kan uppleva mycket fysiska och psykiska påfrestningar till följd av olika symtom som påverkar vardagen

I detta fall gör då inte kravet är att det övertagande bolaget ska vara skattskyldigt för sådan verksamhet som det överlåtande bolaget beskattats för innan fusionen vilket

Intervjuerna är ett fördjupande komplement till enkäten, där frågorna handlar om vikten av ämnet Bild i skolan jämfört med andra ämnen och varför Bild är ett skolämne

Sådana förklaringar bidrar till en konstruktion av ensamkommande barn som annorlunda från alla andra som inte har stort sug efter statusartiklar eller i alla fall inte av samma