Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola
61-90hp Hälsa och samhälle
Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö
Januari 2016
VÅRDPERSONALENS FÖLJSAMHET
TILL HANDHYGIENRUTINER INOM
SJUKVÅRDEN
EN LITTERATURSTUDIE
NATASCHA KOCH
JELENA KRSTOVSKA
2
VÅRDPERSONALENS FÖLJSAMHET
TILL HANDHYGIENRUTINER INOM
SJUKVÅRDEN
EN LITTERATURSTUDIE
NATASCHA KOCH
JELENA KRSTOVSKA
Koch, N & Krstovska,J. Vårdpersonalens följsamhet till handhygienrutiner inom sjukvården. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola:
Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2016.
Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att ge en översikt över följsamheten till handhygienrutiner bland vårdpersonal och vilka förbättringsmöjligheter som finns.
Frågeställningarna inkluderade i vilken utsträckning hygienrutinerna följs, vilka orsaker som finns till otillräcklig följsamhet och vilka möjligheter det finns till förbättring.
Metod: En litteraturstudie som sammanställer kvantitativa vetenskapliga forskningar.
Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner ses som ett stort problem inom dagens sjukvård. Dessa kan förlänga vårdtiden eller sjukskrivningen, orsaka lidande, fortsatt ohälsa eller invaliditet. För att förebygga dessa ska noggranna hygienrutiner följas. Det kan därför vara av stor vikt att känna till följsamheten av hygienrutinerna och faktorerna som kan påverka denna. Resultat: Resultaten är uppdelat i tre kategorier där fynden redovisas. Faktorer som påverkar följsamheten av hygienrutiner är: stress, tidsbrist, brist på kompetens, utbildning och
arbetsmaterial, men även handdesinfektionsmedels lokalisation och tillgång. Utbildningen om handhygien anses vara väldigt viktigt för följsamheten. Otillräcklig tillämpning av
handhygien inom vården finns.
Konklusion: Litteraturstudien visar stora brister i följsamheten inom sjukvården. Det finns ett flertal faktorer som påverkar följsamheten negativt. Det krävs fortfarande mycket arbete med sjukvårdspersonalen för att förbättra handhygienen.
3
HEALTHCARE STAFF´S COMPLIANCE
WITH HAND HYGIENE PROCEDURES
IN HEALTH CARE
A LITERATURE REVIEW
NATASCHA KOCH
JELENA KRSTOVSKA
Koch, N. & Krstovska, J. Healthcare staff´s compliance with hand hygiene procedures in health care. A literature review. Degree project in nursing 15 credit points. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care science, 2016.
Aim. The aim of this study was to provide an overview of compliance with hand hygiene and if there is a chance of improvement. The issues included the extent to which hygiene
practices are followed, which are the reasons for non-compliance and if there are possibilities for improvement.
Method. A literature review that compiles quantitative scientific research.
Background. Healthcare-associated infections are a major problem in healthcare. These can prolong hospitalization, cause suffering, continuing ill health or disability. To prevent them, hand hygiene should be followed. It can therefore be of great importance to know the compliance of hygiene procedures and factors that can affect it.
Results. The results are divided into three categories in which the findings are reported. Factors affecting compliance of hygiene are: stress, lack of time, lack of skills, education and work materials. Education about hand hygiene is considered to be very important for
compliance. There is an insufficient enforcement of hand hygiene in health care.
Conclusion. The review shows major deficiencies in hand hygiene compliance in healthcare. There are several factors that affect compliance adversely. It still requires a lot of work with the health care staff to improve hand hygiene.
4
INLEDNING ... 5
BAKGRUND ... 5
Basala hygienrutiner ... 5
Vårdrelaterade infektioner och smittspridning ... 6
Sjuksköterskans roll ... 7 Tillämpning av handhygienrutiner ... 7 PROBLEMFORMULERING ... 8 SYFTE ... 8 Frågeställning ... 8 METOD ... 8
Strukturering och avgränsning av fråga ... 9
Inklusions- och exklusionskriterier ... 9
Litteratursökning ... 10
Urvalsprocess ... 12
Dataanalys ... 13
RESULTAT ... 13
Faktorer som påverkar följsamheten av handhygienrutiner ... 13
Följsamheten bland vårdpersonal ... 14
DISKUSSION ... 15
Metoddiskussion ... 15
Resultatdiskussion ... 17
KONKLUSION ... 19
FÖRSLAG TILL FÖRBÄTTRINGSARBETE ... 19
REFERENSER ... 20
BILAGOR ... 23
5
INLEDNING
Tillämpning av basala hygienrutiner är en viktig del av det professionella förhållningsättet som vårdpersonalen ska ha när de är på sina arbetsplatser. Vid bristande hygienrutiner kan patienterna drabbas av vårdrelaterade infektioner vilka kan förlänga sjukhusvistelsen, komplicera sjukdomstillståndet eller leda till ett livshotande tillstånd. Vårt examensarbete handlar om orsaker till varför hygienrutiner inte följs vilket är en reflektion baserad på våra tidigare erfarenheter på våra praktikplatser. Smittspridningen kan bara stoppas om
grundläggande hygienrutiner tillämpas och detta görs på ett korrekt sätt. Vi vill belysa att all vårdpersonal har en betydelsefull roll när det gäller att stoppa smittspridningen och därför är det av stor vikt att känna till orsakerna som kan ligga bakom dålig följsamhet av
hygienrutiner. Detta skulle kunna hjälpa till att hygienrutinerna inom sjukhuset förbättras och medvetenheten om när och varför samtliga ska tillämpas ökar.
BAKGRUND
Alexander Gordon (1752-99), en läkare från Skottland publicerade 1795 en artikel om barnsängsfeber och infektionsriskerna som följd av otillräcklig tillämpning av
handhygienrutiner. Artikel uppmärksammade betydelsen av handhygien för första gången (Wyeth, 2013). Sedan denna artikel publicerades har det gått lång tid men bristerna i
handhygien är fortfarande stora. Än idag ses noggrann handhygien som en stor utmaning för personal inom vården. Ungefär tio procent av patienter som vårdas på sjukhus i världen får en vårdrelaterad infektion på grund av felaktig och/eller bristande handhygien (Rickard, 2004).
Basala hygienrutiner
Enligt Folkhälsomyndigheten (2012a) är kontaktsmitta den främsta och mest vanliga smittvägen inom vården. För att kunna förebygga smittrisken ska noggranna hygienrutiner följas. Till dessa rutiner hör att händer ska tvättas ordentligt med vatten och tvål, sedan desinfekteras med alkoholbaserat desinfektionsmedel och handskar ska används vid
patientkontakt. För att minska antalet bakterier är det viktigt att handsprit används på rätt sätt. Det ska användas 2-4 milliliter desinfektionsmedel som noggrant gnids in i varje del av händerna. Det vill säga handryggen, fingertoppar, handflator, runt alla fingrar och
tumgreppen. Desinfektion av underarmarna ska också genomföras. Handskar ska användas vid kontakt med kroppsvätskor som kan vara exempelvis urin och blod men även vid orent arbete i patientmiljö. Handskarna används bara en gång och ska kastas efter användning. Händerna ska desinfekteras innan och efter varje användning (Folkhälsomyndigheten, 2012a) Kunskap om när de olika handhygienmomenten ska tillämpas är av vikt. Wyeth (2013)
6
1- Tvätta och desinfektera innan kontakt med patienten. 2- Tvätta och desinfektera innan ren/aseptisk arbete
3- Tvätta och desinfektera efter kontakt med kroppsvätskor 4- Tvätta och desinfektera efter kontakt med patienten
5- Tvätta och desinfektera efter kontakt med patienttillhörigheter/patientmiljö (a.a).
Vårdrelaterade infektioner och smittspridning
Vårdrelaterade infektioner definieras enligt Socialstyrelsens Termbank (2011) som följande:
”Infektion som uppkommer hos person under sluten vård eller till följd av åtgärd i form av diagnostik, behandling eller omvårdnad inom övrig vård och omsorg, eller som personal som arbetar inom vård och omsorg ådrar sig till följd av sin yrkesutövning” (Socialstyrelsen, 2011).
De tre vanligaste infektionstillstånd som drabbar patienter inom vården är urinvägsinfektion, post-operativa sår som infekteras och infektioner vid infarter (Sveriges Kommuner och Landsting, 2015). Vårdrelaterade infektioner orsakas av smittämnen som kan finnas på patienter eller som kan överföras från miljön runtomkring. Den vanligaste smittformen är kontaktsmitta. Vid direkt kontaktsmitta överförs det smittande ämnet direkt från person till person utan ett mellanled. Indirekt kontaktsmitta utgör den största smittan inom sjukvården. Den innebär att förorenade händer överför smittan från källan till en annan patient eller personal. Detta genom till exempel dörrhandtag, mat, eller utrustning. Genom handtvätt och användning av handsprit kan man bryta denna smittväg och minska risken för spridning (Folkhälsomyndigheten, 2012). Enligt Socialstyrelsens lägesrapport har sedan 2010 antalet patienter som fått en vårdrelaterad infektion i Sverige legat omkring nio till tio procent (Socialstyrelsen, 2014). De patienter som är mest utsatta och har en större risk att få en vårdrelaterad infektion är patienter som har nedsatt immunförsvar, låg ålder, det vill säga för tidigt födda barn och patienter som har en hög ålder. Vanligtvis förkommer den typen av infektion i enstaka fall men det finns situationer där det även uppstår så kallade utbrott där flera patienter och/eller personal blir smittade under kort tid, ett exempel är tarmviros. När en person drabbas av en vårdrelaterad infektion kan detta medföra svåra negativa konsekvenser. Konsekvenserna kan vara lidande, förlängd vårdtid och/eller sjukskrivning, fortsatt ohälsa eller invaliditet. Vårdhygienen är den största och viktigaste faktorn för att förebygga och minska infektionerna. Dock ska man ha överseende till att varje person som jobbar inom vården är själv ansvarig för sina handlingar men man får tänka på att allt man gör ger ett intryck och kan påverkar andra personer. Man kan välja att vara en god förebild för sina arbetskollegor och gruppen när man väljer att följa hygienrutinerna så noggrann som möjligt (Socialstyrelsen, 2006).
7
Sjuksköterskans roll
I en studie av Maxfield et al (2011) undersöktes det vilka möjligheter sjuksköterskor har till att främja handhygienen bland vårdpersonalen. Det är känt att sjuksköterskan har en central betydelse för patientvården. Sjuksköterskor är inte bara de som har mest kommunikation med patienterna utan också knyter läkar-patient kontakten. Denna ledande roll gör att
sjuksköterskor är inte bara viktiga för patientmedverkan utan att det faktiskt finns möjlighet till att påverka arbetskamrater och deras beteende för exempelvis handhygienen (Maxfield et al, 2011). Studien beskriver en modell med sex steg hur sjuksköterskan kan medverka till förbättrad handhygien.
Steg 1- Personligt motivation- få sjuksköterskan till att få ett intresse och för handhygienrutiner och förståelse för tre betydande faktorer för beteendet.
WIWO (Wash in Wash Out)- varje person som går in eller ut ur ett patientrum skall tvätta och/eller desinfektera sina händer.
Ansvar- Påminna varandra om ansvar. Varje person är själv ansvarig för hur och om rutinerna följs men alla är också ansvariga för att andra ska följa dessa rutiner.
Tack- varje gång en medarbetare blir påmind om att tvätta sina händer (även om det redan är gjort) ska det besvaras med ett tack.
Steg 2- Egen förmåga- lära sig nya sätt och nya rutiner, bli bekväm med tanken att personal ska påminna varandra om hygienen hela tiden.
Steg 3- Social motivation – positiv grupptryck, utse vissa arbetskamrater som tros ge ett bra intryck på andra och uppmuntra flera till att vara med och följa rutinerna enligt regler. Steg 4- Social förmåga – stöd och påminnelse för kollegor, vissa i personalgruppen kommer inte följa gruppen och då är et bra med personal som har ett större inflytande som kan prata och övertyga de som är emot följsamheten.
Steg 5- Strukturell motivering- ger motivation och belöning för att de tre faktorer för
beteende följs. Belöningar är mest effektiva vid måttlig användning och när personlig/social motivation ska höjas.
Steg 6- Strukturell förmåga – För att detta ska kunna utföras på rätt sätt måste den fysiska miljön omstruktureras så att handhygienen är lättare att följa och lättare att komma ihåg (Maxfield et al, 2011).
Tillämpning av handhygienrutiner
Teori och praktik är uttryck som oftast går hand i hand med varandra, dock kan det finnas undantag inom vissa områden. Förväntningarna är stora när det gäller att använda det
teoretiska från utbildningen i verkligheten (Mortell, 2012). En svensk observationsstudie från 2015 visar stor brist i handhygien inom vården, framförallt inom kirurgins anestesiolgiska moment. Inkluderade var operationsmoment ifrån ortopedi, gynekologi, urologi och allmänmedicinska operationer. (Megeus et al, 2015). Det framkommer att det under 2393 moment, där vårdpersonal kunde använda handdesinfektion eller aseptisk teknik, endast var 5,3 % som följde hygienrutinerna rätt. Oftast användes det handskar istället för
8
desinfektionsmedel. Det beskrivs även att handskarnas användning var felaktig. Tillämpning av handskar var antingen för lite, för mycket eller så användes samma par handskar vid flera tillfällen (Megeus et al, 2015). Likaså belyses detta problemet i en annan observationsstudie från Polen. I studien följdes 4101 moment där tvätt av händerna borde förekomma.
Sammanlagt tvättade vårdpersonal händerna i bara 5,2 % av momenten (Pakowska et al, 2012). Enligt studierna från Megeus et al, 2015 och Pakowska et al, 2012 ser man ett tydligt sammanhang nämligen att vårdpersonal inte tvättar och spritar händerna så noggrant som det står skrivet i rutinerna. Även handskar utesluts i samband med patientarbete.
PROBLEMFORMULERING
Dålig handhygien ger en ökad risk för vårdrelaterade infektioner, vilket även kan leda till allvarliga sjukdomstillstånd. Följsamheten till handhygienrutiner visar sig vara alarmerande, enligt Pakowska et al, 2012 och Megeus et al 2015. Därför är det viktigt att studera detta ämne mera, främst belysa följsamheten av handhygienrutiner och vilka möjligheter som finns för förbättring.
SYFTE
Syftet är att sammanställa följsamheten av handhygienrutiner bland vårdpersonal och vilka förbättringsmöjligheter som finns.
Frågeställning
För att få en viss fördjupning i ämnet har vi valt att fokusera på följande frågeställningar:
I vilken utsträckning följer vårdpersonalen handhygienrutiner?
Vilka orsaker finns till otillräcklig följsamhet?
Finns det möjligheter till förbättring av handhygienen?
METOD
Vald metod var en litteraturstudie för att samla in och värdera litteratur. En systematisk process utifrån SBU sju steg som en guide användes för att kunna identifiera, samla in och utvärdera relevant material.
9
Figur 1. Systematisk sammanställning av SBU:s sex steg.
(SBU, 2014).
Strukturering och avgränsning av fråga
Frågeställningen är strukturerad i tre delar utifrån PIO modellen som står för population, intervention och outcome (Polit & Beck, 2014). PIO modellen valdes då den ska öka träffsäkerheten för artikelsökningen. I denna litteraturstudie står populationen för vårdpersonal, Intervention för handhygien och Outcome för Följsamheten av handhygienrutinerna.
P-population I-Intervention O – outcome (utfallsmått)
Vårdpersonal Handhygien Följsamhet av handhygienrutiner
Inklusions- och exklusionskriterier
Inklusions-och exklusionskriterierna användes för att begränsa litteratursökningen. För att kunna besvara syftet och frågeställningarna ansågs kvantitativa studier mest optimala då det mäts följsamheten av handhygien i relation till vad man kan göra för att förbättra
vårdpersonalens följsamhet. Vårdpersonal innebär för denna studie undersköterskor, sjuksköterskor och läkare. För att få ett mer globalt perspektiv valdes det att artiklarna ska vara på engelska. Studenter utesluts från sökningarna då författarna anser att studenter är kan vara mest följsamma och uppdaterade om de nuvarande handhygienförskrifter. För att inte få en för stor andel artiklar under sökningen bestämdes det att studierna skall maximalt få vara femton år gamla.
Inklusionskriterier:
Artiklar som publicerades från och med år 2000 till 2015
Vald population är vårdpersonal inom sjukvården
Artiklar som har fulltext
Artiklar på engelska Kvantitativa studier Identifiera Frågeställning/ Problemformuleri ng Urvalskriterier: Inklusions-och exklusionskriterier Litteratursökning Kvalitetsgransknin g av valda artiklar Exkludera artiklar som inte är relevanta Sammanställning av resultat
10 Exklusionskriterier:
Studenter som deltagare i studien utesluts.
Litteratursökning
För att hitta relevanta vetenskapliga artiklar användes databaserna Cinahl och Pubmed. Cinahl är en databas som framförallt innehåller ett stort antal artiklar med vårdrelaterade ämnen som påvisar stora vetenskapliga värden (EBSCO Health, 2015). Även Pubmed är en databas som publicerar främst artiklar vilka visar hög kvalitet inom medicinsk vetenskap. (NCBI, 2015). Blocksökning användes, varje del av PIO som bestämdes att användas i sökstrategin motsvarar ett block som sedan kombineras med ett annat block. Sedan kombineras dessa block med booleska operatorerna AND och OR. Boolesk operatorn OR användes för att hitta artiklar som innehåller ett ord som kan finnas i ett abstrakt i en annan form. AND används för att få en komplett bild av sökningen och frågeställningen (Polit & Beck, 2014).
För att finna relevanta artiklar användes det lämpliga sökord och Mesh Termer vilket gör sökningarna mer specifika. På det viset kunde det genomföras en relevant sökning med medicinska termer utifrån syftet. Termer som valdes för litteratursökningen var föjande: hand hygiene, compliance, hand washing, healthcare, nurses, healthworkers, hygiene,
non-compliance, health personnel, nursing staff, infection control, factors, reasons, affect, improve, prevent och promote. För att smalna av sökningen och öka antalet relevanta träffar togs det hjälp av filter så som full text, åren 2000-2015 och major heading hand washing, nursing staff, hospital. Litteratursökningen presenteras nedanför i tabell 1 och 2.
Tabell 1. Litteratursökning i Cinahl
Söknummer Söktermer Antal träffar Granskad abstrakt Antal utvalda artiklar #1 Hand hygiene 1871 #2 Hand washing 595 #3 Compliance 44225 #4 Reasons 21439 #5 Hospital 220570 #6 Health care 85719 #7 Nurses 239587 #8 Healthworkers 9390 #9 Non compliance 663 #10 Nursing staff 20660 #11 Factors 197875 #12 Prevent 37977
11 #13 Promote 27016 #14 Infection control 57371 #15 Improve 32220 #1 #2 AND #12 AND #14 * 50 20 1 #17 #1 AND #2 AND #12 AND #14 * 97 32 1 #18 #1 AND #5 * 102 23 0 #19 #1 AND #3* 116 10 1 #20 #2 AND #6 AND #3* 15 2 0 #21 #1 AND #7 AND #3* 38 8 0 #22 #1 OR #2 AND #10** 5 2 1 #23 #2 AND #6* 34 3 0 #24 #1 AND #14 AND #3* 82 28 2 #25 #15 AND #1 AND #6* 12 6 0 #26 #1 AND #3 AND #11* 84 16 1
Tabell 2. Litteratursökning i PubMed Söknummer Sökord Antal
träffar Granskad Abstrakt Antal utvalda artiklar #1 Health workers 121960 #2 Nurses 202312 #3 Health personnel 485688 #4 Nursing staff 81824 #5 Hand hygiene 8085 #6 Hand washing 7058 #7 Reasons 139934 #8 compliance 135804 #9 Non compliance 52777 #10 Prevent 307336 #11 Promote 185651 #12 Infection control 264388 #13 Affect 514095 #14 Factors 3424261 #15 #5 AND #8 * 27 6 1 #16 #1 AND #5 AND #9* 10 1 #17 #3 AND #5 * 28 9 1 #18 #5 AND #14 AND #13* 15 4 1
12
Urvalsprocess
Urvalsprocessen påbörjades med sökningen i databaserna Cinahl och PubMed. Genom sökorden och begräsningar kunde ett stort antal artiklar hittas. Under sökningens gång granskades alla titlar som verkade ha relevans för studiens syfte. Därefter kunde en
preliminär bedömning göras om artikeln var av värde. Nästa steg i urvalet var att välja ut de artiklarna med relevant titel och läsa igenom abstrakt för att bedöma om artikeln kunde vara av relevans för det fortsatta arbetet. Granskningen av titel och abstrakt gjordes separat av författarna. Skillnader i granskningen jämfördes och diskuterades. Efter
abstrakt-granskningen kunde det redan sorteras ut ett antal vetenskapliga artiklar då det visade sig att artiklarna inte var relevant för studien. De artiklar som bedömdes vara av betydelse för arbetet hämtades i full text. De utvalda artiklarna i full text lästes igenom för att sedan kunna exkludera de som inte är viktiga för arbetet eller som innehöll kriterier som inte passade med litteraturstudiens inklusionskriterier. Sammanlagt granskades 22 vetenskapliga artiklar inför det fortsatta arbetet. Det sista steget i urvalsprocessen var att välja ut de mest relevanta artiklarna för att kunna göra en noggrann relevans-och kvalitetsbedömning där det kunde fastställas om artiklarna var användbara eller om de behövde uteslutas (tabell 3). . Tabell 3. Exklusion av vetenskapliga artiklar
Exklusionsorsak Cinahl PubMed
Studenter 1 1 Kvalitativ artikel 1 Låg vetenskaplig värde 2 Svarar inte på syftet/frågeställningar 3 2
Bedömning av relevans genomfördes med hjälp av SBU:s granskning mall för relevans (Bilaga 1). En kvalitetsgranskning genomförs också med SBU:s mall (Bilaga 2). Med hjälp av dessa mallar kan man bedöma om en artikel har högt vetenskaplig värde (SBU, 2014). Anledning till val av mallar från SBU är att de riktar sig speciellt till metoder inom hälso-och sjukvården. Dessa granskningsmallar är utvecklade för randomiserade studier,
observationsstudier och kvalitativa studier (SBU, 2014). Detta för att kunna belysa relevans och kvalitet på artikeln och bedöma om den kan användas till litteraturstudien eller om den måste exkluderas. Vid kvalitetsgranskningen var det av betydelse att de utvalda artiklarna har ett medelhögt till högt vetenskapligt värde för arbetet. Graden av artiklarnas värde bestämdes utifrån följande punkter:
- Genomfördes studien av opartiska personer - Antal studiedeltagare
- Bortfall i studien - Längd av studien
- Kan studiens resultat ha påverkats av omständigheter - Resultat i förhållande till deltagarantal och händelser
13
Sammanlagt valdes 10 artiklar till denna litteraturstudie. För att få en bättre överblick över de utvalda artiklar och dess innehåll skrevs en artikelmatris som bifogas i arbetet (Bilaga 3).
Dataanalys
Innehållsanalysen genomfördes enligt Forsberg & Wengström (2013). Genom
innehållsanalys klassificerar författaren systematisk data för att lättare kunna beskriva och kvantifiera specifika fenomen (Forsberg & Wengström, 2013). De tio utvalda artiklarna lästes genom av båda författarna, först var för sig sedan en gång till gemensamt för att diskutera innehållet. Resultaten i de olika artiklarna jämfördes för att hitta samband och likheter. För att underlätta det fortsatta arbetet markerades delar i resultaten som svarade på litteraturstudiens syfte. Slutligen sammanfattades de relevanta delarna i artiklarna för att sedan dela dessa i två stora kategorier. Kategorierna framförs i litteraturstudiens resultatdel.
RESULTAT
De 10 vetenskapliga artiklar som ligger till grund för resultatet handlar om hur
handhygienrutiner följs inom sjukvården och vilka faktorer som påverkar följsamheten. De kategorier som sammanställdes från artiklarna presenteras i en artikelöversikt enligt Forsberg & Wengström (2013) i Tabell 4.
Tabell 4. Artikelpresentation
Författare Faktorer som påverkar följsamheten av handhygienrutiner Följsamheten bland vårdpersonal Akyol, A. 2005 X X Alemagno, S. A 2010 Arenas et al 2005 X Creedon,A.S, 2003 X
Cure L. & Van Enk R. 2015 X Ji et al, 2004 X X Knoll et al, 2010 X Lindh et al, 2013 X Polat et al, 2011 X Wiles et al, 2015
Faktorer som påverkar följsamheten av handhygienrutiner
I ett flertal studier nämns olika faktorer som påverkar följsamheten av vårdpersonalens handhygien. Dessa faktorer kan vara ett problem för individen men även för hela
arbetsteamet. De vetenskapliga artiklarna visar snabbt likheter i resultaten. Lindh et al (2013) nämner tid som en av faktorerna. Underbemanning eller högt tryck på arbetsplatsen leder till
14
att vårdpersonalen hoppar över handhygienen för att kunna jobba fortare. Även Knoll et al (2010) och Akyol (2005) lyfter fram att personal anser att handtvätt och handdesinfektion tar för lång tid att utföra. En annan betydelsefull faktor är brist på utbildning bland vårdpersonal. Knoll et al (2010) beskriver också att personalen oftast glömmer bort handskar, handtvätt och desinfektion vilket visar att personalen inte är medveten om hur viktig handhygien är.
Personalen angav också att de anser att handdesinfektion inte har någon mening vilket ytterligare visar en kunskapslucka. Denna lucka träder också tydligt fram i artikeln av Ji et al (2004) då deltagarna i denna studie menar att handskar inte är nödvändiga eller anses som obekväma att ha på. Även handtvätt anses i de flesta fall som inte nödvändig. Lindh et al (2013) belyser att det inte finns tillräckligt med specialutbildad personal som regelbundet skulle kunna undervisa medarbetare om handhygienrutiner och infektionsrisker. Brist och/eller tillgänglighet på material påverkar också följsamheten för handhygienen. Ji et al (2004) skriver att handskar, handdesinfektion och handfat inte finns nära till hands för personalen vilket försvårar en noggrann handhygien. I Lindh et al(2015) och Akyol (2005) lyfts detta också som ett problem då personal oftast saknar resurser och effektiv material.
Följsamheten bland vårdpersonal
Det finns som tidigare nämnt ett flertal faktorer som kan påverka följsamheten. Det är även av betydelse att det finns konkreta siffror att gå efter när det gäller sjukvårdens följsamhet till handhygienen. Detta för att få en bättre förståelse för hur handhygiensituationen ser ut och att det måste ske en förbättring. Creedon (2003) utförde en studie baserat på en pre- och posttest av vårdpersonalens kunskap om handhygien. Mellan testen fanns ett utbildningstillfälle för deltagarna. Innan utbildningen observerades det 152 moment där handtvätt borde ha utförts av personalen, enbart i 77 fall gjordes detta. Efter inlärningstillfället, där ett interventionellt handhygienprogram infördes, observerades sammanlagt 162 moment för handtvätt och i 135 fall genomfördes det (a.a.). Vårdpersonalen visade den största följsamheten (70 %) av handtvätt innan en undersökning eller provtagning. Den lägsta följsamheten (40 %) innan utbildningen var efter kontakt med material som kan ha blivit förorenad på grund
patientkontakt (a.a.). Efter inlärningstillfället var den största följsamheten (93 %) mellan patientkontakt och den lägsta (47 %) precis i början av patientarbetet. Det högsta ökning efter utbildningen med 46 % var handtvätt efter kontakt med material som kan ha blivit förorenad (a.a.). Även Polat (2011) visar låga procentuella siffror i samband med handhygien. Där kommer det fram att 78 % av sjuksköterskor på neonatala akutvårdsavdelningen tvättar sina händer innan ankomsten till avdelningen varav 64 % tvättar sig längre än 30 sekunder (a.a.). Av dessa sjuksköterskor tvättar 50 % händerna innan omvårdnadsarbete och 33 % efter arbetet. Vid medicinska åtgärder tvättar 25 % sina händer innan och 50 % efter (a.a.). En högre grad av användning av handskar belyses i studien av Arenas (2005). Sammanlagt observerades 977 moment där handskar ska användas och 93 % av fallen kunde detta ses. Dock var följsamheten återigen lågt vid handtvätt där det observerades 1902 moment och enbart 35 % av personalen tvättade sina händer innan patientkontakt och 14 % efter patientkontakt (a.a.).
Utbildning och förståelse för handhygienrutinerna är viktiga för att kunskapsnivån bland vårdpersonalen kan öka. Rätta hjälpmedel och inlärningsformer gör att handhygienen inom sjukvården kan följas i en högre grad. I studien av Alemagno et al (2010) men även i Wiles et al (2014) framkommer exempel på hur handhygienen kan förbättras inom sjukvården. Olika
15
strategier för att öka följsamheten av rutinerna har plockats fram i båda artiklarna. Genom att låta vårdpersonal testa sina egna kunskaper kring handhygien kan man snabbt få en överblick om det finns brister i utbildningen. Alemagno et al (2010) kom fram till att följsamheten och kunskapen ökade signifikant efter en online-utbildning om handhygien. I en så kallad för-test var det enbart 69,9 % av deltagarna som visste att handdesinfektionsmedel var den mest effektiva formen för att ta bort bakterier på händerna. Efter en utbildningsvideo kunde andelen ökas till 95,3 %. Det visar sig även att 53,5% av deltagarna, det vill säga vårdpersonalen var medvetna om att vårdpersonal vanligtvist brukar följa rutinerna till mindre än 50 % av tiden. Efter utbildningstillfället ökade siffran till 93,4 %. Tiden för programmet omfattade 6 veckor. Efter denna tid fanns som tidigare nämnt en betydlig ökning av följsamheten, främst i samband med patientarbete. Kollegorna började även påminna varandra mera om vikten av handhygienen. Wiles et al (2014) beskriver en likande strategi i sin artikel. Deltagarna av studien genomförde även här en för-och en efter-test. Mellan testen fick deltagarna ett inlärningstillfälle. Det som skiljer sig mellan studierna är att Alemagno et al(2010) enbart använde sig av teoretisk kunskap. Wiles et al(2014) la stor vikt på att göra problemet mer synligt för att personal ska få större förståelse. Med hjälp av bland annat UV-ljus och speciellt material kunde deltagarna se hur noga händer och utrustning tvättades och desinficerades. Väl synliga fläckar kunde ses på det smutsiga området. Följsamheten ökade även här efter utbildningstillfället. Wiles et al (2014) menar att det oftast inte räcker med att prata om hygienen och påminna varandra om när handhygienen ska utföras. Det behövs att göra detta ”osynliga” problemet synlig då chansen för förbättring stiger mycket. Innan studien följde ungefär 70 % av personalen handhygienrutinerna. Efter studien ökade andelen till 84 % och efter 3 månader låg siffran fortfarande på 81 %. Ett förbättringsförslag till ökad handhygien visas i studien av Cure & Enk (2015). Där kommer det fram att placeringen av handdesinfektionsmedlet kan påverka handhygienen. Om desinfektionsmedlet placeras precis intill eller inne i patientrummen finns det en ökad följsamhet bland vårdpersonalen (aa).
DISKUSSION
Metoddiskussion
Under metoddiskussionen diskuteras det om styrkor och svagheter i studieutförandet.
Planering, strukturering och avgränsning av fråga
För att kunna besvara det föreliggande syftet valdes det att genomföra en litteraturstudie. En litteraturstudie enligt Forsberg & Wengström (2013) är att söka, granska och sammanställa litteratur inom ett valt ämne. Fördelen med en litteraturstudie är att den kan lätt ge
information och överblick över ett ämne, men nackdelen är att felaktiga slutsatser kan dras på grund av begränsad presentation av all forskning. (Forsberg & Wengström, 2013). För att detta ska undvikas arbetades det på ett öppet sätt då författarna reflekterade och diskuterade över varje studies syfte och innehåll.
För att utföra studien följdes SBU:s sex av sju steg för planering av litteratursökning (SBU, 2014). Dessa bidrog till en bättre uppbyggt planering för arbetet vilket kan ses som ett styrka. Det sista steget GRADE är ett system för evidensgradering vilket används för att klassificera
16
styrkan på det vetenskapliga underlaget. Författarna valde att utesluta det steget då det inte var relevant för denna nivå av arbete.
Syftet var omformulerat flera gånger då dessa ansågs vara opassande i relation till ämnet och titeln. PICO modellen står för population, intervention, control och outcome. Denna modell utesluts för att författarna inte ville jämföra olika arbetsgrupper utan ville få en fullständig bild på all vårdpersonal. Struktureringen och avgränsningen av frågan var därför utifrån PIO modellen då detta skulle begränsa och definiera antalet träffar. (Polit & Beck, 2014). Som population valdes all vårdpersonal för att författarna ville få en bild över följsamheten av handhygienrutinerna hos alla grupper inom vården. Under intervention undersöktes handhygien där fokus hamnade på den låga följsamheten av handhygienrutinerna som outcome.
Inklusions- och exklusionskriterier
Eftersom författarna ville få en bild över vårdpersonalens följsamhet av hygienrutiner valdes det att exkludera sjuksköterskestudenterna. Detta gjordes för att studenter vanligtvis har ett färskt minne av hur handhygienrutiner skall följas och de är eventuellt mer uppmärksamma än personal som har arbetat längre. Årtalen i studierna begränsades från och med år 2000 till 2015, då enligt Forsberg & Wengström (2013) kan nyare studier ha betydelse för vården och äldre vara ogiltiga (Forsberg & Wengström, 2013). Artiklar skrivna på engelska valdes för lättare förståelse av innehållet och för att få större antal träffar då den största andelen artiklar är skrivna på engelska.
Litteratursökning
Databaser som användes var Cinahl och Pubmed. Databasen Pubmed valdes då den täcker olika ämnen inom både omvårdnad och medicin, medan Cinahl är mer specialiserad på omvårdnadsforskning (Forsberg & Wengström, 2013). Sökningar gjordes i andra databaser men på grund av olämpliga sökresultat användes inte. Detta ses inte som en svaghet då två ovan nämnda ansågs vara mest relevanta för ämnets frågeställningar. Vissa vetenskapliga artiklar återfanns i både två databaser vilket kan ses som ett styrka. Trunkering testades men efter att det gav för många irellevanta träffar bestämdes det att inte tillämpas i vidare
sökningar. MESH-termer och Cinahl headings användes för att få fram ämnesord som skulle ge relevanta artiklar (Polit & Beck, 2014). Booleska operatorerna AND och OR användes för att begränsa sökningen. . För att relevanta artiklar inte skulle exkluderas användes inte NOT som boolesk term. Det styrks av Forsberg & Wengström (2013) och stödjer valet i denna litteraturstudie. Ordet “handwashing” delades upp till två ord “hand washing” och då gav den bredare val av artiklar än som ett ord. Författarparet underskattade svårighetsgraden att hitta relevanta artiklar till studien. Sökningen gav många bra vetenskapliga studier dock fanns det många som inte kunde användas till just denna litteraturstudie då de inte svarade på syftet. De vetenskapliga artiklar som valdes skrevs i olika länder så som Sverige, USA, Irland, Turkiet, Spanien, Tyskland och Kina. Detta ansågs som positivt för författarna då det för det mesta är industrialiserade länder och det finns en högre sannolikhet för mer utvecklad sjukvård och hygienrutiner. Vissa abstrakt som lästes igenom och beställdes tycktes vara relevanta och
17
beställdes i fulltext, ansågs som irrelevanta senare och detta ses som en svaghet då dessa inte fanns som fulltext på Malmös högskolas hemsida. Detta skulle spara tid då man skulle kunnat läsa dessa direkt och bedöma istället.
Resultatdiskussion
Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa följsamheten av handhygienrutiner bland vårdpersonal och vilka förbättringsmöjligheter som finns. Resultatet visar att följsamheten är alarmerande lågt inom sjukvården. Redan av erfarenhet från
verksamhetsförlagd utbildning fanns det misstankar om att vårdpersonal inte sköter
handhygienrutiner på det sättet som lärs ut i skolan. Händerna tvättas och desinfekteras inte tillräckligt, handskar glöms bort eller anses vara onödiga och obekväma. Det som
sjukvårdpersonalen inte inser är riskerna som de utsätter patienterna men även sig själva för. Vårdrelaterade infektioner är ett stort problem i Sverige men även globalt. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är 35 % av skador inom den svenska sjukvården
vårdrelaterade infektioner (SKL,2014). Det som kan vara avgörande för följsamheten är faktiskt utbildning och kunskap om handhygien och dess risker bland personalen.
I litteraturstudien kom det fram att personal saknar tillräckligt kunskap för att kunna utföra en noggrann handhygien. Detta är ett problem som i början kan verka förvånande då det pratas mycket om vikten av handhygien under sin skolutbildning. Van de Mortel (2010) skriver i sin studie att sjuksköterskor oftast har en bättre handhygien än läkare vilket
sannolikt beror på skillnader under utbildningen(Van de Mortel, 2010). Studiens syfte var att jämföra kunskap, utbildning, praxis och tro bland studenter i Sverige, Australien, Grekland och Italien. 899 sjuksköterskestudenter och 505 läkarstudenter var inkluderade i studien. Det visar sig att av dessa var det ungefär en tredjedel inte hade kunskap om när alkohol-baserad desinfektionsmedel skall användas. Sjuksköterskestudenter visar sig ha högre kunskap och förståelse för handhygienen. De ansåg även i högre utsträckning att handhygienrutiner är en viktig del i läroplanen. Van de Mortel (2010) betonar i studien att regelbunden utbildning av handhygienrutiner och bedömning och/eller uppdatering av läroplaner kan ge en förbättrad kunskap. Föreläsningar, handledning och klinisk verksamhet har en större effekt än metoder som inte innefattar en interaktion mellan studenter och lärare (a.a). Skolutbildningen är en användbar resurs som kan hjälpa till att ”göra rätt” i det framtida arbetet. Mathai et al (2010) påpekar att en enkel uppgift som att sköta handhygienen är en stor och kontinuerligt
utmaning för sjukvårdspersonalen även i inrättningar som har de nödvändiga resurser. Många inom vården har arbetat flera år och rutiner och lagar förändras kontinuerligt. Det gör att personal inte blir regelbundet uppdaterad om de nyaste regler för hygienen (Mathai et al, 2010).
Litteraturstudien belyser att det finns möjligheter till att hjälpa personalen.
Utbildningstillfällen är viktiga och de mest effektiva former för att vårdpersonal ska hålla sig informerade och inte glömma vikten av handhygienen. En del av förbättringsarbetet innebär att stötta varandra i processen till en förbättrad handhygien inom vården. I en
observationsstudie av Lankford et al (2003) belyses effekten av teamarbete. Personal kan påverka varandra positivt eller negativt. Det är vanligt att om två eller flera personer arbetar tillsammans och den ene inte tvättar och/eller desinfekterar händerna så påverkas den andra
18
och gör likadant. Det bevisar att följsamheten av handhygienen påverkas signifikant av teamet på arbetsplatsen även om det finns ett individuellt ansvar (a.a).
Folkhälsomyndigheten (2009) har sammanställt en Modell med hjälp av WHO och Svenska Kommuner och Landsting där det beskrivs hur man kan förbättra handhygienen inom vården. Det som är viktig att arbeta med är ledningens stöd och medverkan, utbildningar, praktiska övningar och föreläsningar för personal, utvärdering och återkoppling samt påminnelser på arbetsplatsen, exempelvis affischer och broschyrer (Folkhälsomyndigheten, 2009). För att handhygienrutiner ska kunna följas rätt av alla behövs det självklart mer utbildningar för sjukvårdspersonal.
En annan betydande faktor i resultatet är tidsbristen. Litteraturstudiens inkluderade artiklar tyder på att vårdpersonalen känner sig stressade på arbetsplatsen vilket leder till sämre följsamhet med handhygien. Pittet (2001) belyser i sin studie att tidsbristen är en avgörande faktor för vårdpersonalen. Underbemanning, hög stress på arbetsplatsen och otillräcklig med tid för handhygienen riskerar att följsamheten minskar signifikant. Många patienter behöver hjälp vid ungefär samma tid och personal rusar från ena rummet till det andra. Där i mellan finns inte tid för handtvätt eller desinfektion. Framförallt när det handlar om akuta situationer och patientens behov går före handhygienen.(Pittet, 2001).
En fråga som uppstår är hur lång tid det egentligen tar att följa handhygienrutinerna. Kan tidsbristen verkligen godkännas som en ursäkt för att riskera eventuell smittspridning eller är det bara en bortförklaring för sjukvårdspersonal? McArdle et al (2006) tar upp just detta i en observationsstudie. I studien har det räknats på hur oftast vårdpersonal går in och ut hos patienter och hur lång tid det normalt tar att tvätta och desinfektera händerna, oberoende av om personalen verkligen gjorde det eller inte. I genomsnitt fanns det 159 moment direkt och 191 moment med indirekt kontakt med varje patient på en 12-bäddad akutvårdsavdelning (McArdle et al, 2006). Uträkningen visade att om all vårdpersonal utförde handhygien med 100 % följsamhet skulle det tar ungefär 230 minuter/patient/dag (a.a). Beroende på hur många personer som arbetar på en arbetsplats kan denna siffra ge olika intryck. Finns det tillräcklig med personal och inte alltför många patienter finns det nog en möjlighet till att öka följsamheten till 100 %. Men om det är brist på vårdpersonal och det finns många patienter inlagda på avdelningen är det med stor sannolikhet mycket svårt att lägga nästan fyra timmar handhygien per patient per dag. Det kan alltså vara en betydlig orsak till dålig följsamhet när det finns för mycket arbete men för lite tid.
Tillgängligheten på materialen framkom också som en utlösande faktor för följsamheten. Handfat, handdesinfektionsmedel och handskar ska finnas så nära som möjligt för personal för att handhygien enkelt ska kunna följas. Den Svenska Föreningen för Vårdhygien (SFVH) säger att alla lokaler där det ska bedrivas vård ska planeras och byggas på ett sådant sätt att smittspridning kan förebyggas. Material för basala hygienrutiner skall alltid finnas i
patientens närhet. I ett patientrum och hygienrum ska det finnas plats för bland annat handskar och desinfektionsmedel (SFVH, 2010). Det händer att desinfektionsmedlet eller handskar tar slut i just det rummet personal kan befinna sig i och vid vissa tillfällen finns det ingen tid att hämta påfyllning. Det förekommer även att personal tar ifrån sig ansvaret att hämta nytt material då det inte ingår i arbetsuppgiften. Det är viktigt att personal hjälps åt och samarbetar för att handhygienen skall kunna följas av alla. Återigen påpekas det att alla har
19
ett eget ansvar men att jobba tillsammans för en ökad följsamhet kommer att ge en bättre framtid inom sjukvården.
KONKLUSION
Syftet och frågeställningarna i litteraturstudien anses som besvarade. Resultatet visar att det finns än idag stora brister när det gäller handhygien inom sjukvården. Det finns ett flertal faktorer som påverkar följsamheten negativt, bland annat tidsbrist, brist på effektivt material och resurser men även för lite utbildning och kunskap från vårdpersonalens sida. För att följsamheten skall kunna öka i framtiden krävs ett fortsatt arbete med sjukvårdspersonalen. En möjlighet för detta kan vara en ökning av utbildningstillfällen för vårdpersonal. Det får inte glömmas bort att varje individ har ett eget ansvar men att hjälpa varandra gör allt arbete mer effektivt och patientsäker.
FÖRSLAG TILL FÖRBÄTTRINGSARBETE
Denna litteraturstudie kan bidra till att förstå orsakerna bakom dålig handhygien inom vården. En empirisk studie hade kunnat belysa alla betydelsefulla faktorer ännu mer vilket hade gjort arbetet intressant på en annan nivå. Vår studie ska tydliggöra hur följsamheten kan förbättras och hur sjukvårdspersonal kan konstruktivt arbeta ihop för att handhygienrutiner ska följas enligt reglerna. Detta är viktig att förstå för alla nuvarande men även framtida sjuksköterskor och annat vårdpersonal för att kunna förbättra handhygienen.
Patientsäkerheten är viktig och ska inte riskeras då följderna kan vara svåra. Med hjälp av konkreta orsaker till dålig följsamhet kan det i framtiden ges möjligheter till utveckling. Dessa orsaker kan diskuteras och det kan utformas planer om hur man kan hjälpa på bästa sätt för att handhygienen ska följas av alla. Vilken anledning det än finns till dålig följsamhet av rutinerna så finns det möjlighet till en problemlösning. Om personal, chefer och skolor hjälps åt för att hitta en lösning till problemet kan det i framtiden leda till en betydelsefull
20
REFERENSER
Akyol A.D,(2007) Hand hygiene among nurses in Turkey: opinions and practices, Journal of Clinical Nursing 16, 431–437
Alemagno A.S, Guten M.S, Warthman S, Young E, Mackay S.D, (2010) Online Learning to Improve Hand Hygiene Knowledge and Compliance Among Health Care Workers, J Contin Educ Nurs ;41(10):463-471.
Creedon S.A. (2003) Healthcare workers’ hand decontamination practices: compliance with recommended guidelines, Journal of Advanced Nursing 51(3), 208–216
Cure L, Van Enk R, (2015) Effect of hand sanitizer location on hand hygiene compliance, American Journal of Infection Control 43 (2015) 917-21
Arenas D.M, Sanchez-Paya J, Barril G, Valdecasas J.G , Gorriz J.L, Soriano A, Antolin A, Lacueva J, Garcıa S, Sirvent A, Espinosa M, Angoso M, (2005) A multicentric survey of the practice of hand hygiene in haemodialysis units: factors affecting compliance, Nephrol Dial Transplant 20: 1164–1171
ESCO Health (2015) Cinahl database >https://health.ebsco.com/products/the-cinahl-database< (2015-09-24)
Folkhälsomyndigheten (2012a) Allt du vill veta om handhygien
>http://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/18543/Rena-hander-Broschyr-Allt-du-vill-veta-om-handhygien.pdf< (2015-09-25)
Folkhälsomyndigheten (2012b) En modell för förbättrad
handhygien>https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/18542/Rena-hander-Broschyr-Forbattrad-Handhygien-modell.pdf< (2015-09-24)
Forsberg C, Wegström Y, (2013) Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Författarna och Bokförlaget Natur & Kultur
Ji G, Yin H , Chen Y, (2004) Prevalence of and risk factors for non-compliance with glove utilization and hand hygiene among obstetrics and gynaecology workers in rural China, Journal of Hospital Infection 59, 235–241
Knoll M, Lautenschlaeger C, Borneff-Lipp M(2010) The impact of workload on hygiene compliance in
nursing,British Journal of Nursing, (Infection Control Supplement), Vol 19, No 16;18-22 Lankford G.M, Zembower R.T, Tricks E.W, Hacek M.D , Noskin A.G , Peterson R.L(2003) Influence of Role Models and Hospital Design on Hand Hygiene of Health Care Workers, Emerging Infectious Diseases • Vol. 9, No. 2, 217-223
Lindh M, Kihlgren A, Perseius K.I (2012) Factors influencing compliance to hygiene routines in community care - the viewpoint of medically responsible nurses in Sweden, Scand J
21
McArdle F.I, Leeb R.J , Gibbc A.P , Walsha T.S (2006) How much time is needed for hand hygiene in intensive care? A prospective trained observer study of rates of contact between healthcare workers and intensive care patients, Journal of Hospital Infection 62, 304–310 Mathai E., Allegranzi B., Seto, W.H, Chraiti M.N., Sax H., Larson E, Pittet D (2010) Educating healthcare workers to optimal hand hygiene practices:
Addressing the need Infection 38:349–356
Maxfield D, Dull D, Ostrowski C, Ozarow B, (2011) Nursing's Role in Hand Hygiene Compliance. Clinical nursing teams must first clarify their hand hygiene method. Advance healthcare network for nurses >http://nursing.advanceweb.com/Features/Articles/Nursings-Role-in-Hand-Hygiene-Compliance.aspx< (2015-10-03)
Megeus et al (2015) Hand hygiene and aseptic techniques during routine anesthetic care- observations in the operating room. Antimicrobial Resistance and Infection Control (2015) 4:5
Mortell, M. (2012) Hand hygiene compliance: is there a theory-practice-ethics gap? British Journal of Nursing, Vol 21, No 17 1011-1014
Pakowska et al (2012) Observance of hand washing procedures performed by the medical personell before patient contact part 1. International Journal of Occupational Medicine and Environmental Health;26(1) 113–121
Pittet, D. (2001) Compliance with hand disinfection and its impact on hospital-acquired infections Journal of Hospital Infection Suppl A; 48: S40-6
Polat S, Parlak Gürol A, Çevik Ü.(2011) Hand hygiene compliance of nurses: A 5-unit observational study in North-Eastern Anatolia, International Journal of Nursing Practice 17: 435–440
Polit D & Beck C, (2014) Essentials of Nursing Research. Appraising Evidence for Nursing Practice. Philadelphia, USA: Lippincott Williams & Wilkins.
Rickard, N. (2004) Hand hygiene: promoting compliance among nurses and health workers. British Journal of Nursing, Vol 13 No 7. 404-410
SBU (2014) Mall för bedömning av relevans
>http://www.sbu.se/upload/ebm/metodbok/Mall_relevans.pdf< (2015-09-24) SBU (2014) Mall för kvalitetsgranskning av observationsstudier
>http://www.sbu.se/upload/ebm/metodbok/Mall_observationsstudier.pdf< (2015-09-24) SBU (2014) Utvärdering av metoder i hälso-och sjukvården
>http://www.sbu.se/upload/ebm/metodbok/SBUsHandbok.pdf < (2015-10-07)
SBU (2009) Ställ tydligare frågor så får du bättre svar > http://www.sbu.se/sv/Vetenskap--Praxis/Vetenskap-och-praxis/Stall-tydligare-fragor-sa-far-du-battre-svar/ < (2015-09-24) Socialstyrelsen (2014) Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet
>http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19417/2014-4-7.pdf< (2016-01-13)
22
Socialstyrelsen (2006) Att förebygga vårdrelaterade infektioner
>https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/20412/att-forebygga-vardrelaterade-infektioner-ett-kunskapsunderlag-2006-123-12.pdf< (2015-09-24)
Socialstyrelsen (2011) Termbanken >http://socialstyrelsen.iterm.se/showterm.php?fTid=446< (2015-09-24)
Svensk förening för handhygien (2010) Byggenskap och Vårdhygien Vårdhygieniska aspekter vid ny- och ombyggnation samt renovering av vårdlokaler
>http://static.wm3.se/sites/16/media/5592_BOV_dokument_2-a_utg%C3%A5va_100331.pdf?1396532139< (2015-09-24)
Sveriges Kommuner och Landsting (2014) Vårdrelaterade infektioner- Framgångsfaktorer som förebygger. >
http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/978-91-7585-109-9.pdf?issuusl=ignore< (2015-12-24)
Sveriges Kommuner och Landsting (2015) Vårdrelaterade Infektioner
>http://skl.se/halsasjukvard/patientsakerhet/vardrelateradeinfektioner.746.html< (2015-12-24)
The National Center for Biotechnology Information (2015) PubMed >http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed< (2015-09-24)
Van de Mortel, T. (2010) A cross-cultural comparison of health care students ' hand hygiene knowledge, beliefs and practices (2015-12-29)
Wyeth, J. (2013) Hand hygiene and the use of personal protective equipment. British Journal of Nursing, Vol 22 No 16. 920-925
Wiles L.L, Roberts C, Schmidt K,(2015) Keep It Clean: A Visual Approach to Reinforce Hand Hygiene Compliance in the Emergency Department , Journal of Emergency Nursing Volume 41, Issue 2, Pages 119–124
23
BILAGOR
Bilaga 1 Mall för bedömning av relevans
Bilaga 2 Mall för kvalitetsgranskning av observationsstudier Bilaga 3 Artikelmatris
24
BILAGOR
1. Mall för bedömning av relevans (SBU,2014)
Författare: ____________________ År: _________ Artikelnummer: __________ 1. Studiepopulation
a) Är den population som deltagarna togs från tydligt beskriven och relevant? b) Är sättet att rekrytera deltagare acceptabelt?
c) Är studiens inklusionskriterier adekvata? d) Är studiens exklusionskriterier adekvata? 2. Undersökt intervention
a) Är den undersökta interventionen relevant? b) Är den undersökta interventionen
administrerad/utförd på ett korrekt sätt?
c) Är den undersökta interventionen administrerad/utförd på ett reproducerbart sätt? 3. Jämförelseintervention
a) Är jämförelseinterventionen relevant?
b) Kan man utesluta att val av jämförelseintervention,
dos eller administrationssätt/utförande medfört ett systematiskt fel till förmån för endera interventionen?
4. Effektmått
a) Har undersökta effektmått klinisk relevans? 5. Studielängd
a) Är studiens längd adekvat? b) Är uppföljningstiden adekvat? Total bedömning av studierelevans Relevant/Inte relevant
25
2. Mall för kvalitetsgranskning av observationsstudier (SBU,2014)
Författare: ____________________ År: _________ Artikelnummer: __________ A. Granskning av studiens begränsningar –
eventuella systematiska fel (bias) A1. Selektionsbias
a) Var de observerade grupperna rekryterade på ett tillräckligt likartat sätt? b) Var de jämförda gruppernas sammansättning tillräckligt lika vid studiestart? c) Har korrigering av obalanser i baslinjevariabler mellan grupper med olika exponering/behandling gjorts på ett adekvat sätt i den statistiska analysen? Bedömning av risk för selektionsbias:
A2. Behandlingsbias
a) Var villkoren (utöver den behandling eller exponering som studerades) för grupperna under behandlings-/exponeringstiden tillräckligt likartade?
b) Var följsamhet gentemot behandling/exponering acceptabel i grupperna? Bedömning av risk för behandlingsbias:
3:2 utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården – en handbok A3. Bedömningsbias (per utfallsmått)
a) Var utfallsmåttet okänsligt för bedömningsbias?
b) Var personerna som utvärderade utfallet blindade för studiedeltagarnas exponeringsstatus? c) Var personerna som utvärderade utfallet opartiska?
d) Var utfallet definierat på ett lämpligt sätt?
e) Mättes utfallet på ett adekvat sätt med standardiserade/definierade mätmetoder? f) Mättes utfallet på ett adekvat sätt med validerade mätmetoder?
g) Har variationer i exponering över tid tagits med i analysen? h) Har utfallet mätts vid optimal(a) tidpunkt(er)?
i) Var observatörsöverensstämmelsen acceptabel?
j) Har studien tillämpat ett lämpligt statistiskt mått för rapporterad effekt/samband? Bedömning av risk för bedömningsbias:
A4. Bortfallsbias (per utfallsmått)
26 b) Var bortfallet lika stort inom grupperna?
c) Var relevanta baslinjevariabler lika fördelade mellan bortfallen i interventions- och kontrollgruppen alternativt mellan olika exponeringsgrupper?
d) Var relevanta baslinjevariabler lika fördelade mellan analys- och bortfallgruppen? e) Var den statistiska hanteringen av bortfallet adekvat?
Bedömning av risk för bortfallsbias: A5. Rapporteringsbias
a) Följde studien ett i förväg fastlagt studieprotokoll? b) Var utfallsmåtten relevanta?
c) Mättes biverkningar/komplikationer på ett systematiskt sätt? d) Var tidpunkterna för rapporterad analys relevanta?
Bedömning av risk för rapporteringsbias: A6. Intressekonfliktbias
a) Föreligger, baserat på författarnas angivna bindningar och jäv, låg eller obefintlig risk att studiens resultat har påverkats av intressekonflikter?
b) Föreligger, baserat på uppgifter om studiens finansiering, låg eller obefintlig risk att studien har påverkats av en finansiär med ekonomiskt intresse i resultatet?
c) Föreligger låg eller obefintlig risk för annan form av intressekonflikt (t ex att författarna har utvecklat interventionen)?
Bedömning av risk för intressekonfliktbias:
Sammanvägning av risk för bias (per utfallsmått) Låg Medelhög Hög A1. Selektionsbias A2. Behandlingsbias A3. Bedömningsbias A4. Bortfallsbias A5. Rapporteringsbias A6. Intressekonfliktbias
Sammanfattande bedömning av risk för systematiska fel (bias): 3:4 utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården – en handbok Underlag för sammanvägd bedömning enligt GRADE
B. Bristande överensstämmelse mellan studierna hanteras endast på syntesnivå C. Granskning av studiens överförbarhet
27
a) Överensstämmer sammanhanget och kontrollgruppens villkor med den situation som SBU-/HTA-rapportens slutsatser avser?
b) Är den inkluderade studiepopulationen tillräckligt lik den population som SBU-/ HTA-rapportens slutsatser avser?
c) Är interventionen relevant för de förhållanden som SBU-/HTA-rapportens slutsatser avser? Bedömning av brister i överförbarhet:
D. Granskning av precision
a) Är precisionen acceptabel med hänsyn till antal inkluderade individer och antal händelser (utfall)?
E. Granskning av publikationsbias Hanteras endast på syntesnivå F. Granskning av effektstorlek
a) Var effekten stor (t ex RR <0,5 eller >2,0)?
b) Var effekten mycket stor (t ex RR <0,2 eller >5,0)? G. Granskning av dos–responssamband
a) Finns stöd för ett dos–responssamband mellan exponering och utfall? H. Sannolikhet att effekten är underskattad pga confounders
Vid enstaka tillfällen kan evidensstyrkan höjas om det är mycket sannolikt att effekten är underskattad.
a) Finns det starkt stöd för att confounders som studien inte kunnat ta hänsyn till skulle stärka sambandet?
28
1. Artikelmatris
Article Author, year,
country
Aim Method Results
Factors influencing compliance to hygiene routines in community care - the viewpoint of medically responsible nurses in Sweden Marianne Lindh, Annica Kihlgren, Kent-Inge Perseius Ersta Sköndal Örebro, 2012, Sweden
The aim of the study was to describe factors influencing compliance to hygiene routines in community care in Swedish municipalities from the per-spective of medically
responsible nurses (MRN).
Method: A web-based questionnaire was sent to all MRNs in Swedish
municipalities, N = 268. Beside demographical background data, the questionnaire contained two core open-ended questions generating free text data. Data were analysed with descriptive statistics and qualitative content analysis.
Four categories of factors were found: resources, management, staff and external factors. All four categories contained subcategories. The impact of workload on hygiene compliance in nursing Martin Knoll, Christine Lautenschlaeger, Marianne Borneff-Lipp, 2010, Germany
The objective of this research was to clarify whether external factors (e.g. ward capacity, level of nursing intensity) had an influence on nursing staff compliance with hand hygiene guidelines
Quantitative data were collected prospectively in six trial phases (E1–E6) starting in June 2007 and ending in May 2008. Included in the study were ten hospital departments: four surgical wards, four internal medicine departments, and two interdisciplinary intensive care units. In six participant observation trials, nursing staff were monitored for the disinfection of hands. Narrative interviews were conducted immediately after the observation with those who did not disinfect their hands in accordance with national guidelines.
Observations and interviews were unannounced, taking place at different times. The collected data was analysed on subsequent categorization after summarizing the core statements (content analysis).
The statistical be proved using a multifactorial regression model (P=0.011). Workload factors (e.g. maximum ward capacity, severity of patient cases) have an impact on staff compliance with hand hygiene guidelines, even where non-compliance contradicts the personal level of professional training.
A multicentric survey of the practice of hand hygiene in haemodialysis units: factors affecting compliance M. Dolores Arenas, Jose Sanchez-Paya, Guillermina Barril, Juan Garcıa Valdecasas ,Jose Luis Gorriz, Antonio Soriano, Andres Antolin, Jose Lacueva, Sergio Garcıa, Ana Sirvent, Mario Espinosa and Manuel
This study intended to investigate the degree of compliance with hand hygiene and use of gloves by health workers in
haemodialysis (HD) units, and the factors that influenced adherence to hand hygiene protocols.
During the month of November 2003, one person observed the health care staff in each of nine different dialysis units, during 495 randomly distrib-uted 30min observation periods that covered all steps of a haemodialysis session (connection, dialysis and disconnection). The observers noted the number of potential opportunities to implement standard precau-tions and the number of
There were a total of 977 opportunities to wear gloves for, and to wash the hands following, a patient-oriented activity, and 1902
opportunities to wash hands before such an activity. Gloves were actually used on 92.9% of these occasions. Hands were washed only 35.6% of the time after patient contact, and only 13.8% of the time before patient contact. Poor adherence to hand washing
29
Angoso, 2005, Spain
occasions on which the pre-cautions were actually taken. Adherence to standard precautions was evaluated, analysing the influence of the following variables: the patient-to-nurse ratio, the number of HD shifts scheduled per day, acute HD units vs chronic, whether or not infectious patients were isolated and in-house vs contract cleaning personnel.
was associated with the number of shifts per HD unit per day and with higher patient-to-nurse ratios. In the acute HD units, there was greater adherence to standard precautions than in the chronic units, although there too it was substandard. The personnel’s knowledge of patients’ infectious status did not modify their adherence to hand hygiene practices. A higher patient-to-nurse ratio independently influenced hand washing both before and after patient contact
Hand hygiene among nurses in Turkey: opinions and practices
Asiye D. Akyol RN, PhD, 2007, Turkey
This study aims to identify nurses practices and opinions of handwashing during routine patient care.
A questionnaire survey was used for this study. A total of 129 clinical nurses at University of Ege Faculty of Medicine Application and Investiga-tion Hospital at Internal Medicine Clinics was surveyed with a response rate of 100%. Data analysis was carried out using SPSS version 10.
The study revealed that nurses have a poor level of knowledge concerning quality of hand washing. All nursing actions related to ‘clean’ and ‘dirty’ activities were evaluated using the Fulkerson scale. The majority of nurses reported that they always wash hands after contact with
contaminated and non-contaminated patients, equipmentandenvironment.It wasfoundthattheydidneedto washtheirhandsoften but that they were not able to do this because of dense working conditions, insufficiency of necessary materials and drying and sore of hands after frequent washing. Prevalence of and risk
factors for non-compliance with glove utilization and hand hygiene among obstetrics and gynaecology workers in rural China G. Ji, H. Yin, Y. Chen, 2004, China
This study identified the prevalence of and risk factors for noncompliance with glove utilization and hand hygiene among rural obstetrics and gynaecology workers in two poor counties in Anhui, China
A crosssectional survey was conducted using a self-administered anonymous semistructured
questionnaire. The study population included all health workers in the departments of obstetrics and gynaecology in township hospitals and county health facilities. Among the 137 participants, the rate of noncompliance with glove utilization was 61%, the rate of non-compliance with hand hygiene was 40%, and the rate of non-compliance with both was 67%. ‘Unnecessary and inconvenient’ accounted
The prevalence of non-compliance with glove utilization and hand hygiene was high. The risk factors for noncompliance were institutional level, institutional support and knowledge. These variables incorporated both subjective and objective reasons for noncompliance.
30
for 66% of the reasons for not always using gloves and 71% for not always washing hands. ‘Short of gloves or water’ accounted for 15% and 22% of reasons, respectively. Effect of hand sanitizer
location on hand hygiene compliance
Laila Cure PhD, Richard Van Enk PhD, CIC , 2015, Midwest.
The aim of this study was to determine whether the usability of sanitizer dispensers correlates with compliance of staff in using the sanitizer in a hospital. This study took place in a Midwest, 404-bed, private, nonprofit community hospital with 15 inpatient care units in addition to several ambulatory unit
The usability and
standardization of sanitizers in 12 participating inpatient units were evaluated. The hospital measured compliance of staff with hand hygiene as part of their quality improvement program. Data from 2010-2012 were analyzed to measure the relationship between compliance and usability using mixed-effects logistic regression models.
The total usability score (P ¼ .0046), visibility (P ¼ .003), and accessibility of the sanitizer on entrance to the patient room (P ¼ .00055) were statistically associated with higher observed compliance rates. Standardization alone showed no significant impact on observed compliance (P ¼ .37). Conclusion: Hand hygiene compliance can be
influenced by visibility and accessibility of dispensers. The sanitizer location should be part of multifaceted interventions to improve hand hygiene. Healthcare workers’ hand decontamination practices: compliance with recommended guidelines Sile A. Creedon , 2014,Ireland
This paper reports a study of healthcare workers’
handwashing/hand hygiene practices from a behavioural
perspective.
Methods. A
quasi-experimental design with a convenient sample was used. The Predisposing,
Reinforcing, Enabling Constructs in Educational Diagnosis and Evaluation Health Education Theory was used as the theoretical framework, and the data were collected in 2001. Healthcare workers’ handwashing practices (observation of behaviour, n ¼ 314) and their predisposition (attitudes, beliefs and knowledge) towards compliance with hand hygiene guidelines (questionnaire, n ¼ 62) were studied. Nurses, doctors, physiotherapists and care assistants involved in direct patient care in the study unit participated in the study. The interventional hand hygiene programme aimed to predispose healthcare workers to adopt hand hygiene behaviour (poster campaign and educational handout), reinforce
(feedback on pretest results)
Results. Implementation of the multifaceted
interventional behavioural hand hygiene programme resulted in an overall improvement in compliance with hand hygiene
guidelines (51–83%, P < 0Æ001). Furthermore, healthcare workers believed that their skin condition improved (P < 0Æ001). An increase in knowledge about handwashing guidelines was also found.
31
and enable the behaviour (provision of an alcohol hand rub beside each patients bedside). Hand hygiene compliance of nurses: A 5-unit observational study in North-Eastern Anatoliaijn_1954 435..440 Sevinç Polat Ayse ParlakGürol Ümran Çevik ,2011,Turkey To investigate the compliance of handhygiene in neonatal intensive care units amog nurses
An observational study to assess the current rate of hand hygiene adherence of nurses in five hospitals with a NICU in Erzurum and Tokat, Turkey. Data were collected from February to June 2007. At this time inter-val, it was observed whether 72 nurses working in these NICUs have applied hand hygiene rules with which each nurse have to act in accordance. Of the nurses included in this study, 72.2% were married, 67.7% were working in shifting schedule, 51.6% were on duty from 6 to 10 times within a month, 41.9% were giving medical care to an average of 14 NICU infants daily and 64.5% took in-service training while working in NICUs.
observational study have been investigated. The research was conducted between February and June 2007. It was found that before entering the NICUs, majority of nurses have washed their hands but used much less alcohol-based antiseptics; more than half of the nurses did not use gloves, and 50 of them did not wash their hands before care and one-third of the nurses did not wash their hands after care after neonatal treatments.
Online Learning to Improve Hand Hygiene Knowledge and Compliance Among Health Care Workers
Sonia A. Alemagno, PhD, Sharon M. Guten, PhD, Shawn Warthman, MBA, Elizabeth Young, BSN, and David S. Mackay, BS, USA; 2010
This study assessed the effectiveness of an online continuing education program in increasing health care workers’ knowledge of hand hygiene practices and guide-lines and promoting behavioral change, as measured by self-assessment of adherence to
guidelines. The study is based on the work of Pullen (2007) and others who have shown that online continuing education programs provide a convenient format for health care workers to update their knowledge and review best practice.
A total of 256 health care workers at two hospitals completed all three ses-sions of the online continuing education program.
Health care workers reported a significant im-provement in hand hygiene knowledge and self-assessed
compliance with hand hygiene behaviors. Most (97%) of the participating health care workers reported that the program was effective in improving clinical compliance behaviors. Keep It Clean: A Visual Approach to Reinforce Hand Hygiene Compliance in the Emergency Department Lynn L. Wiles, Chris Roberts, Kim Schmidt, USA, 2015
The aim was to reinforce HH
compliance in the ED.
Emergency nurses and technicians (n = 95) in a 41-bed emergency department in eastern Virginia
completed pretests and posttests, an education module, and two experiential learning activities
Posttest scores were significantly higher than pretest scores (t (108) = – 6.928, P = .048). Hand hygiene compliance rates improved at the conclusion of the project and 3 months
32
reinforcing hand hygiene and infection control protocols.
after the study (F (2, 15) = 9.89, P = .002).
