• No results found

Anabola androgena steroider i Sverige

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Anabola androgena steroider i Sverige"

Copied!
48
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Examensarbete i kriminologi Malmö högskola

61-90 hp Hälsa och samhälle

Kriminologiprogrammet 205 06 Malmö

Maj 2013

ANABOLA ANDROGENA

STEROIDER I SVERIGE

(2)

2

ANABOLA ANDROGENA

STEROIDER I SVERIGE

LINA KARLSSON

Karlsson, Lina, Anabola androgena steroider i Sverige. Examensarbete i

kriminologi 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och

samhälle, institutionen för kriminologi, 2013.

Anabola androgena steroider (AAS) är en substans som påverkar kroppen både fysiskt och psykiskt. Såväl innehav som bruk av AAS är brottsligt. Preparatet ger flertalet bieffekter som förutom brukaren även skadar andra individer och

samhället i stort. För att förhindra att människor skadas och genomföra ett förebyggande preventionsarbete måste det finnas kunskap om fenomenet, därför genomförs denna studie. Syftet är att få en överblick av dagens forskning rörande vem som använder anabola androgena steroider, varför de använder substansen samt i hur stor utsträckning det förekommer i Sverige. Genom en litteraturöversikt har resultatet visat att det är ett fåtal procent av den svenska befolkningen som använder AAS och de är framförallt unga individer, individer som har ett intresse för träning och tävling samt inom kriminella gäng. De flesta användare är mellan 20 och 30 år och deras mål med att använda AAS är att bygga upp muskelmassan samt öka sin prestationsförmåga. Genom resultatet i studien kan brott rörande AAS förklaras med hjälp av strainteorin och neutraliseringstekniker. Dessa teorier kan även förklara varför individerna begår brott.

Nyckelord: Anabola androgena steroider, bieffekter, kriminella användare, unga användare, träningssammanhang, utbredning.

(3)

3

ANABOLIC ANDROGENIC

STEROIDS IN SWEDEN

LINA KARLSSON

Karlsson, Lina, Anabolic Androgenic Steroids in Sweden. Degree project in

criminology 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of health and society,

Department of criminology, 2013.

An anabolic androgenic steroid (AAS) is a substance that affects the body both physically and mentally. Both possession and use of AAS is a criminal act. The substance causes several side effects; not only does it harm the patient, it also harms other individuals and the society as a whole. To prevent human injury and implement prevention, there must be knowledge of the phenomenon, therefore, this study is conducted. The purpose is to get an overview of the current research regarding who are using anabolic androgenic steroids, why the substance is used and in what content the usage is spread in Sweden. A literature review has demonstrated that only a few percent of the population uses AAS and they are mostly young individuals, individuals who have an interest in training and

competition or within criminal gangs. Most users are between 20 and 30 years and their goal in using AAS is to build muscle mass and increase their performance. The result of the study may explain crimes concerning AAS with help from the Strain theory and Techniques of neutralization. These theories may also explain why these individuals commit crimes.

Keywords: Anabolic androgenic steroids, criminal users, side effects, the training context, propagation, young users.

(4)
(5)

5 Innehållsförteckning Inledning ... 6 Syfte ... 6 Frågeställningar ... 6 Disposition ... 6 Bakgrund ... 6 Förkortningar ... 7 Definitioner ... 7

Effekter av anabola androgena steroider ... 7

Hur används anabola androgena steroider? ... 9

Kostnader av anabola androgena steroider ... 9

Lagen om förbud mot vissa dopingmedel ... 9

Metod och material ... 10

Metod ... 10 Inkluderingskriterier ... 11 Exkluderingskriterier ... 12 Material ... 12 Statistiskt material ... 12 Avgränsningar ... 13 Reliabilitet ... 13 Validitet ... 13 Etik ... 14 Objektivitet ... 14 Teori ... 14 Strainteorin ... 14 Neutraliseringstekniker ... 15 Resultat ... 16

Vilka använder anabola androgena steroider i Sverige? ... 16

Ungas användande av anabola androgena steroider ... 16

Användare med ett träningsintresse ... 17

Kriminellas användande av anabola androgena steroider ... 18

Varför använder dessa individer anabola androgena steroider? ... 19

I vilken utsträckning används anabola androgena steroider i Sverige? ... 20

Diskussion ... 23

Metod & materialdiskussion ... 24

Källkritik ... 24

Förklaring av statistik ... 25

Resultatdiskussion ... 26

Vilka använder anabola androgena steroider i Sverige? ... 26

Utbredning ... 27

Kan användandet av anabola androgena steroider förklaras utifrån strainteorin och neutraliseringstekniker? ... 27

Slutsatser ... 29

Kommande forskningsområden ... 30

Referenser ... 31

(6)

6

INLEDNING

I Sverige och runt om i världen har användandet av anabola androgena steroider (AAS) uppmärksammats mer och mer under årens gång. Det är en skadlig substans som påverkar kroppen på flera olika sätt (Breuer et al, 2001; Eklöf et al, 2003; Hallberg, 2011; Kanayama et al, 2006; Klötz et al, 2010; Petersson et al, 2010; Urhausen et al, 2003; Wood et al, 2012). Följden av biverkningarna ger individen en sämre hälsa som även kommer att skada samhället ur ett ekonomiskt perspektiv (Welsh et al, 2008).

Trots att det är illegalt att använda AAS finns det en del av befolkningen som använder substansen för olika ändamål (CAN, 2013; Eklöf et al, 2003;Klötz et al, 2010; Leifman et al, 2011; Nilsson et al, 2005; Thiblin & Pärlklo, 2002). För att samhället ska kunna förhindra att människor använder AAS måste det finnas kunskap om vilka användarna är, varför de använder AAS och i vilken

utsträckning och därmed kunna lägga upp ett preventionsprogram. Det är bevisat att AAS ofta leder till andra brottstyper till exempel narkotikabrott, olovlig körning och våldsbrott (Klötz et al, 2006; Thiblin & Pärklo, 2002). Denna studie ger en kunskapsgrund som kan användas till ett brottsförebyggande arbete med målet att minska brottsligheten och ge individer en bättre hälsa.

Syfte

Syftet med denna studie är att kartlägga dagens forskningsläge och få en överblick av vilka som använder anabola androgena steroider samt i vilken utsträckning preparaten används i Sverige för att i kommande projekt utveckla ett

preventionsprogram. Frågeställningar

- Vilka använder anabola androgena steroider i Sverige? - Varför använder dessa individer anabola androgena steroider? - I vilken utbredning används anabola androgena steroider i Sverige? Disposition

Uppsatsen innehåller sju kapitel. I det första kapitlet kommer uppsatsens syfte att beröras, följt av bakgrunden där effekterna av anabola androgena steroider

beskrivs samt genomgång av lagligt stöd. I kapitel tre beskrivs studiens metod och tillvägagångssätt av hur materialet samlats in. Det fjärde kapitlet handlar om två kriminologiska teorier som sedan kan förklara användandet av AAS för att sedan användas till kommande brottsförebyggande projekt. Kapitel fem omfattar

resultatet följt av en diskussion om metod och material samt om de valda teorierna kan vara grunden för ett brottsförebyggande program. Slutligen sammanfattas de slutsatser som framkommit ur resultatet.

BAKGRUND

Inledningsvis kommer studiens förekommande förkortningar redovisas. Därefter ges definitioner av viktiga begrepp som används i studiens resultat.

(7)

7 Förkortningar

I denna studie förkommer följande förkortningar: AAS – Anabola androgena steroider

BRÅ – Brottsförebyggande rådet

CAN - Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning DSM-IV – Diagnostic and statistical manual of mental disorders RF – Riksidrottsförbundet

WADA – World anti-doping agency Definitioner

Nedan definieras några vanliga begrepp som förekommer i studien.

Anabola androgena steroider: ”Ett samlingsnamn för testosteron,

dihydrotestosteron och olika syntetiska modifikationer av dessa kroppsegna substanser (Hellberg, 2011 s.233).

Doping: användning av de illegala preparat som förekommer på WADAs

dopinglista (2012) både under och utanför tävling.

För att skilja användargrupper åt är dessa definierade enligt följande: - Unga användare är de individer under 18 år och använder AAS.

- Kriminella användare är individer som blivit dömda för ett brott och ägnar sig åt kriminella aktiviteter samtidigt som de missbrukar AAS.

- Användare med ett träningsintresse är de individer som använder AAS för att öka sin prestation inom träning och tävling av samtliga sporter.

Effekter av anabola androgena steroider

För att förstå varför individer använder anabola androgena steroider behövs det en kunskapsgrund om hur substansen påverkar kroppen och vilka möjliga bieffekter som förekommer. Det framkommer av forskningen hur farligt det är att använda AAS och preparaten kan ge men för livet.

AAS är ett hormonpreparat som började användas under 1950-talet av många idrottare. Redan under 1970- talet hade 30 % av de svenska friidrottarna någon gång använt AAS för att deras träning skulle ge ett snabbare resultat av

muskeltillväxt, uthållighet och ökad prestationsförmåga. Under 1980-talet användes det frekvent i stora tävlingssammanhang och det började sprida sig till andra sammanhang (Hallberg, 2011).

I medicinskt syfte används ofta AAS efter operationer för att patientens nyproduktion av proteiner ska stimuleras och idag är testosteron det enda preparatet i Sverige som används med ett legalt syfte. AAS kan leda till likväl psykiska som fysiska biverkningar och medför en ökad risk för narkotikaberoende och blandmissbruk (Hallberg, 2011).

Den anabola effekten på kroppen är den mest eftertraktade och den bygger upp vävnaderna i bland annat musklerna (Hallberg, 2011; Petersson et al, 2010). Till en början ger AAS näst intill enbart positiva effekter på kroppen men efter en period börjar de androgena effekterna yttra sig i form av ökad maskulinitet vilket

(8)

8

vill undvikas (Hallberg, 2011). AAS har förmågan att utveckla beteendestörningar som aggressivitet där individen har svårt att kontrollera sitt humör (Klötz et al, 2010). För att se hur effekterna blir på människor har Breuer et al (2001)

genomfört en studie på råttor där det visade sig signifikanta skillnader på de som fick AAS gentemot kontrollgruppen. Råttor påverkade av AAS var mer benägna att attackera och bita sin motståndare än de råttor tillhörande kontrollgruppen. Det visade sig också att under denna 10 veckors period hade råttorna signifikant ökat i vikt (a a). Samma resultat har också visats sig på möss och andra gnagare (Oda et al, 2012; Wood et al, 2013). Wood et al (2013) har gjort en liknande studie på råttor där samma resultat har visats. I en sammanställning gjord av Eklöf et al (2003) registrerades alla inkomna samtal till Dopingjouren i Sverige. Av alla samtal framkom det att aggression är den vanligaste upplevda bieffekten. Resultatet av den oproportionerliga ökningen av testosteron leder till olika

kroppsliga effekter. Förutom att muskelmassan växer och blir större (Breuer et al, 2001; Petersson et al, 2010; Wood et al 2013) får många individer acne,

bristningar och andra hudproblem (Eklöf et al, 2003; Kanayama et al, 2006; Petersson et al, 2010). Ett annat vanligt förekommande problem är att männens bröst blir större vilket i flera fall lett till cancer (Eklöf et al, 2003).

AAS användande individer drabbas av en nedsatt sexuell lust (Klötz et al, 2010). Könshormonerna testosteron för män och östradiol för kvinnor ökade när AAS använts och samtidigt minskade andra viktiga hormoner som påverkar

könsdriften. Den sexuella lusten är till en början oförändrad men efter en period avtar lusten (Oda et al, 2012). Den aktiva användarens kropp har minskad produktion av det naturliga hormonbindande ämnet globulin som påverkar

individens sexlust. Globulin är ett naturligt ämne kroppen producerar och reglerar på egen hand (Urhausen et al, 2003).

I förhållande till vad kroppens spermavärde borde ligga på har ex-användaren något bättre värden än den aktiva användaren men det finns fortfarande kvar spår hos den icke aktiva användaren. Ett annat ämne AAS har inverkan på är det luteiniserande hormonet som påverkar kvinnans ägglossning och i normala fall även stimulerar testiklarnas produktion av testosteron (Urhausen et al, 2003). Efter en tids användning av AAS blir spermierna både svagare för färre till antal (Oda et al, 2012). Detta kan innebära att individerna har sämre möjligheter att skaffa barn. AAS har även inverkan på det follikelstimulerande hormonet (FSH) vilket minskar kraftigt och ligger på värden närmare 0 för den aktiva användaren, vilket är under de rekommenderade värdena. FSH påverkar kvinnans

äggproduktion och mannens spermaproduktion (Urhausen et al, 2003). En före detta brukares globulin- och luteiniserandevärden har efter en tid dock återgått till det normala (a a). Även i sammanställningen av dopingjourens data visade det sig att det ofta förekom potens- och sexproblem bland brukare av AAS (Eklöf et al, 2003).

AAS användare har i större utsträckning problem med ätstörningar som är relaterade till deras uppfattning av sin kropp. Många lider också av depression (Kanayama et al, 2006). Av de 4339 individer som i dopingjourens frågeformulär svarade på frågan om bieffekter av användande av AAS svarade 835 att de drabbats av depression och 657 att de hade blivit oroliga. Många hade också drabbats av personlighetsförändringar och sömnproblem (Eklöf et al, 2003). Elitidrottare som använt AAS under sin aktiva träningsperiod har många år efter

(9)

9

sitt avslut problem med sin mentala hälsa där fler lider av depression och ångest (Lindqvist et al, 2013).

I en studie gjord av Urhausen et al (2003) har resultatet visat att användare och före detta användare av AAS har problem med levervärden. De har visats förhöjda världen av alaninaminotransferas (ALT) & aspartataminotransferas (AST) och dessa världen visar på hur bra levern mår, ju högre värden desto sämre mår levern. Detta är även signifikant korrelerat med ett annat ämne, gamma-glutamyl

transpeptidase (gamma-GT) som också visar på leverns hälsa. Gamma-GT värdet var signifikant högre hos de AAS användande individerna än hos de icke

användarna (a a). Även i en retrospektiv studie visade det sig att de använde AAS medan de aktivt tränade och tävlade i flera fall hade de problem med njurarna (Lindqvist et al, 2013).

Det visade sig även att blodvärdet hemoglobin påverkades negativt av ett användande av AAS (Urhausen et al, 2003).

Utöver alla individuella skador AAS medför påverkas samhället och andra individer hårt. AAS leder till våld (Breuer et al, 2001; Eklöf et al, 2003; Wood et al, 2013) vilket innebär att de individer som faller offer för exempelvis

misshandel kommer söka vård vilket skadar samhället ur ett ekonomiskt

perspektiv (Brandon et al, 2008). Det blir även en belastning för sjukvården som hade kunnat minimeras. Detsamma gäller även de skador orsakade av bilförare påverkade av AAS. Det är inte bara sjukvården som kostar pengar utan även rättegångsprocessen samt inkapacitering under tiden ett straff avtjänas (a.a). För att minska samhällets kostnader krävs det att vi kan ge en lämplig prevention. För att ha en möjlighet till prevention krävs det en förståelse för vilka användarna är och i vilken utbredning det förekommer.

Hur används anabola androgena steroider?

AAS används i kurer som varierar mellan två till tre månader. Flera olika steroider används både i form av piller och ampuller som injiceras med hjälp av sprutor. En del väljer att ta en fast dos varje vecka medan andra väljer att öka dosen vecka för vecka för att sedan minska och trappa ner mot slutet av behandlingen. I

förhållande till en terapeutisk dos är doserna ofta mellan 10 - 100 gånger högre. Tillsammans med det preparat missbrukaren tar för att uppnå önskad effekt tas ofta flertalet andra steroider för att minska de negativa effekterna av AAS (Hallberg, 2011).

Kostnader av anabola androgena steroider

I förhållande till andra narkotikaklassade preparat är AAS en billig substans. Handlar individen substansen på gatan i en storstad kostar tabletter på 5 mg runt 1- 4 kr/st och tabletter på 50 mg mellan 20-50 kr/st. I flytande form blir kostnaden för 1 ml 50 - 80 kr/st (Rikskriminalpolisen & Tullverket, 2010).

Lagen om förbud mot vissa dopingmedel

I Sverige är allt bruk av narkotika förbjudet förutom i medicinskt syfte. I lagen om förbud mot vissa dopingmedel (1991:1969) regleras friheten mot (1) anabola steroider, (2) testosteron och dess derivat, (3) tillväxthormon och (4) kemiska substanser som ökar produktion och frigörelse av testosteron och dess derivat av tillväxthormon. Den fjärde punkten tillkom genom en ändring av lagen

(10)

10

(1991:1969) om förbud mot vissa dopingmedel (2011:112). Lag 1991:1969 innefattar all hantering av dopingpreparat som transport in i landet, överlåtelse av preparat, framställning eller förvaring, försäljning, innehav samt bruk.

Överträdelser mot lagen kan leda till fängelse i högst två år. Beroende på brottets grovhet så som mängden dopingmedel samt övriga omständigheter kan det klassas som ringa och maxgränsen ligger på böter eller fängelse i högst sex månader. I lagen finns ingen exakt lista på de otillåtna preparaten utan varje enskilt fall testas i domstol. Skulle inte lagen räcka till kan domstolen även använda sig av lag om förbud mot vissa hälsofarliga varor (1999:42) vilket de ofta gjorde innan 2011 då lagen om förbud mot vissa hälsofarliga varor (1991:1969) ändrades med ett tillägg i 3 § 4 kap (2011:112). Alla andra liknande substanser som påskyndar, ökar eller frigör produktion av testosteron kan omfattas av lagen vilket innebär att fler preparat liknande anabola androgena steroider kan dömas under denna lag vilket underlättar arbetet för samhällets rättsväsende.

METOD OCH MATERIAL

I kapitlet berörs metod och material var för sig. I metoddelen beskrivs

tillvägagångssättet och de kriterier som ska uppfyllas av de utvalda artiklarna. I materialdelen beskrivs hanteringen av materialet.

Metod

Den använda metoden är en allmän litteraturöversikt som bygger på befintliga artiklar och statistik. Materialet består av nationella och internationella

primärartiklar där någon typ av forskning bedrivits.

Målet med litteraturöversikten är att få en detaljerad bild av det evidensbaserade materialet som idag finns tillgängligt. Utgångspunkten för detta har varit The

cochrane collaboration model, som är en guide för hur en systematisk

litteraturöversikt genomförs framförallt inom vård och omsorg (Aveyard, 2010). En litteraturöversikt kännetecknas av en välformulerad frågeställning samt en klar och tydlig genomförd metod (a.a). Steg ett var att göra en generell sökning på Anabola androgena steroider (anabolic androgenic steroids) för att få en överblick om ämnet och vad tidigare forskning redovisat. Sedan formulerades syfte och frågeställningar som använts för att göra en specifik sökning av varje

frågeställning. Till varje fråga valdes lämpliga sökord ut som beskrev ämnet väl. Genom sökorden skedde sökningar i flera olika databaser framförallt i PubMed men även i Summon och ProQuest för att få ett brett underlag av undersökningar. I tabellerna 1, 2 och 3 nedan framkommer de använda sökorden, i vilken databas sökningen gjorts samt hur många träffar som erhållits. Matriserna omfattar även antalet artiklar insamlade för varje sökord som står till grund för resultatet. I flera av sökningarna har samma artiklar visats vilket anses vara en bra egenskap då det visar på att de verkligen är relevanta för ämnet och att sökorden är väl passande. Detta framgår dock inte i sökmatrisen utan varje artikel finns endast med under redovisningen av ett sökord.

(11)

11

Tabell 1 Sökmatris för databasen Summon.

Sökord Träffar Lästa titlar Lästa abstrakt Utvalda artiklar Violence testosterone AAS 46 46 15 3 Anabolic androgenic in Sweden 150 60 12 2

Tabell 2. Sökmatris för databasen PubMed.

Sökord Träffar Lästa titlar Lästa abstrakt Utvalda artiklar Side effects of anabolic steroids, body 387 50 10 2 Aggression of androgenic steroids 149 70 5 2 Testosterone AAS 210 120 10 1 Users anabolic steroids 268 150 15 1 Sexual effects of anabolic androgenic steroids 80 80 8 2 Anabolic steroids and violence 28 28 4 2

Tabell 3 Sökmatris för ProQuest.

Sökord Träffar Lästa titlar Lästa abstrakt Utvalda artiklar Pope anabolic androgenic steroids 69 69 4 1

I enstaka fall har snöbollstekniken använts. Det innebär att en artikel hänvisar till en använd artikel som i sin tur hänvisar till någon studie (Jacobsen, 2007). När en artikel som inte är en primärstudie, men ändå beskriver ämnet väl har identifierats, har dess källor undersökts och på så vis har primärstudien funnits genom dess hänvisning. Artikeln i fråga har sedan hittats i någon av de utvalda databaserna. Vilka artiklar det gäller framkommer i bilaga 1.

Inkluderingskriterier

För att en artikel skulle bli utvald måste den uppfylla vissa kriterier. Artikeln måste vara en primärstudie med en väl beskriven metod där undersökningens syfte klart framgår. Alla utvalda studier ska svara på delar av frågeställningarna, vilka använder AAS, i vilken utbredning AAS förekommer antingen i ett

statistiskt material eller i en skriven text samt hur kroppen påverkas av ett användande. De artiklar som rör frågeställningen Vilka använder anabola

(12)

12

androgena steroider i Sverige? måste vara svenska studier eftersom det kan skilja

sig åt mellan länder. Övriga artiklar behöver inte vara genomförda i Sverige. Artiklarna får inte vara äldre än från år 1990 och de måste vara publicerade i en vetenskaplig tidskrift. Materialet måste vara empiriskt och studiernas genomförda analyser ska vara signifikant testade. Språket i artiklarna ska vara på svenska eller engelska.

Den statistik som använts för att besvara utbredningen får inte vara äldre än från år 1980. Utöver dessa kriterier ska de artiklar som identifierats genom

snöbollsmetoden ha nämnts i flertalet andra litteraturstudier. Exkluderingskriterier

Eftersom detta arbete fokuserar på utbredningen i Sveriges får inte studierna vara genomförda i ett annat land då risken finns att resultatet inte går att generalisera till Sverige. De får inte heller gå utanför tidsspannet. Artiklarna får inte behandla andra grupper än kriminellas användande, individer med ett träningsintresse och ungas användande. Artiklarnas primära syfte får inte vara någon annan substans än AAS däremot får det förekomma andra substanser om användning av dessa sker tillsammans med AAS.

Material

Alla utvalda artiklar har samlats i en matris med rubriker som sökord/ databas, vilken fråga studien besvarar, författare, vilket syfte fanns när studien

genomfördes, vilken typ av studie, vilket resultat kom man fram till samt styrkor och svagheter med genomförandet. Under rubrikerna har det systematiskt

antecknats information om materialet för att få en överskådlig bild av de artiklar som uppfyllt mina inkluderingskriterier (bilaga 1).

Allt material som uppfyller kriterierna kommer att sammanställas i resultatdelen. Eftersom effekterna av AAS visat sig vara stora måste en insats ske för att höja levnadsstandarden. Två teorier har därför valts för att beskriva detta, strainteorin av Merton (1938) och neutraliseringstekniker av Sykes & Matza (1957). Utifrån dem kommer framtida prevention kunna utgå ifrån vilket kommer beröras senare i denna studie.

Statistiskt material

Statistik från World anti-doping agency (WADA) och Riksidrottsförbundet (RF) har använts. Med hjälp av analysprogrammet SPSS (IMB SPSS Statistics, 21, IBM, New York, US) har en bivariat analys genomförts över

Riksidrottsförbundets statistik för att undersöka om det har skett en signifikant ökning eller inte av antal dopingtester i förhållande till dömda individer.

Korrelationsmått har tagits fram där korrelationskoefficienten, Pearsons r, mätts. För att Pearsons r ska visa på signifikans ska värdet vara så nära +1 eller -1 som möjligt (Djurfeldt et al, 2010). Korrelationsmåttet är ett bra mått när variablerna är på kvotnivå och man vill se samband mellan variablerna (a a). 2012 års material har valts att analyseras trots att utredningar fortfarande pågår, eftersom det visar ett minimum på det totala antalet dopingdömda individer. För att kontrollera hur stor betydelse 2012 års uppgifter har, gjordes samma analys fast utan år 2012 vilket visade att det inte hade någon större betydelse. Riksidrottsförbundets samlade statistiska dokument av alla dopingfall sedan år 1981 har funnits

(13)

13

tillgänglig i studien. Uppgifterna omfattar antalet dömda, kön, vilket preparat de haft i kroppen under tillfället, samt hur långt straff individen fick.

Anledningen till att inkludera statistik på antal genomförda prover inom

idrottssammanhang har att göra med att om fler prover görs är möjligheten större att fler fall upptäcks vilket påverkar statistiken av antal dömda fall. Det är en förutsättning att veta om fler prover görs när en tolkning av statistiken över anmälda och dömda individer ska göras. Det visar på ett ökat intresse från

idrottsförbunden att alla ska tävla under samma villkor vilket är viktigt att veta när en tolkning av statistiken sker (Brå, 2006). Ett historiskt förlopp ger även en bättre förståelse för hur utvecklingen sett ut över tid och varför utbredningen ser ut som den gör idag. Ytterligare ett statistiskt material förekommer i denna studie, det är anmälda dopingfall som också pekar på individers anmälningsbenägenhet och upptäcksrisken.

Avgränsningar

Alla ämnen i WADAs dopinglista (2012) klassade under avsnitten S1 substanser med anabol effekt, S2 peptidhormoner, tillväxthormoner och besläktade

substanser samt S4 hormon- och metaboliska modulatorer räknas som AAS i denna studie. Andra substanser får endast omfattas om de förekommer tillsammans eller i förhållande till AAS.

Denna studie har valt att fokusera på användandet av AAS i Sverige då det kan skilja sig åt länder emellan. Det finns oerhört många olika användargrupper av AAS och för att studien inte ska bli spretig har tre stora grupper valts ut. Dessa grupper är; unga användare, användare med ett träningsintresse och kriminella användare.

Reliabilitet

Vid litteraturstudier är det viktigt att vara källkritisk då det inte är ett egeninsamlat material som behandlas. Olika typer av studier som intervjustudier, enkätstudier, experiment, genomgångar av domar och polismaterial samt statistik har utnyttjats och de visar på liknande resultat vilket höjer reliabiliteten i arbetet. När man gör en litteraturöversikt av studier kan man inte påverka deras tillvägagångssätt vilket kan leda till att resultatet i denna studie påverkas negativt. Därför har mycket tid lagts på att kritiskt granska deras metod och tillvägagångssätt för att det inte ska påverka denna studie negativt.

Validitet

Endast undersökningar med ett signifikant resultat har valts ut. Resultatet kan alltså generaliseras till hela befolkningen vilket är viktigt för studiens syfte och frågeställning.

Tillvägagångssättet i valda undersökningar har i största möjliga mån undersökts för att finna eventuella brister i deras material för att kunna avgöra om

undersökningen kunde användas i denna studie. Det är viktigt för att slutsatser ska kunna dras av all insamlad data. Genom att göra på detta sätt höjs den interna validiteten (Jacobsen, 2007). I flera av undersökningarna lyfts samma resultat fram vilket är ett tecken på att resultatet är riktigt och validiteten är hög. Fördelen med att använda sig av originaltexter är att tolkningen görs av originaltexten och inte blir en tolkning av en annan författares tolkning. Genom den sammanställda

(14)

14

matris ser man överskådligt vilka artiklar som är relevanta eller ej, vilket gör det lättare att hålla sig till studiens syfte och behålla den röda tråden genom hela arbetets genomförande.

Etik

Eftersom denna studie inte berör några sekretessbelagda uppgifter bör inga etiska hinder för utformning och inhämtning av material uppkomma. De använda undersökningarna lämnar inte ut några personliga uppgifter, dock nämner de inte om etiska överväganden gjorts. Deras etiska överväganden ligger utanför min kontroll, däremot sänker det inte denna studiens etiska förhållanden. Denna studie berör således inte några kränkande uppgifter och kommer inte utpeka några individer.

Objektivitet

Under hela arbetets gång har objektivitet eftersträvats med målsättning att delresultat inte ska påverka kommande sökningar. Genom användning av olika forskningsresultat blir förståelsen och kunskapen större vilket ökar kravet på objektivitet att kritiskt kunna granska undersökningarna.

TEORI

För att förklara varför individer begår brott mot dopinglagen ur ett kriminologiskt perspektiv används två teorier, strainteorin av Merton (1938) och Sykes & Matzas teori om neutraliseringstekniker (1957). Här kommer teoriernas grundstenar beskrivas för att i diskussionen återkomma till huruvida de kan användas i ett kommande preventionsprojekt. Diskussionen angående preventionsprojekt

kommer att utgå från grundteorin för att förklara varför människor begår brott mot dopinglagen.

Strainteorin

Strainteorin grundades av Merton (1938) och hans fokus ligger på att samhällsstrukturen bidrar till uppkomsten av avvikande beteenden och

kriminalitet i samhället. Det är först när en individs livsmål inte stämmer överens med samhällsstrukturen som kriminalitet uppstår. I individens livsmål är två element särskilt viktiga, de kulturella och de sociala målen (a.a).

Det första är kulturellt definierade mål, ändamål och intressen, alltså hur kulturen skapat individens mål. Målen är starkt involverade i prestige och känsla. Sociala grupper skiljer sig åt mellan varandra beroende på deras moral och hur de väljer att uppnå sina mål. Det andra är strukturella definitioner och hur målen

kontrolleras av samhället. Olika platser har olika moralkontexter, lagar och regler skiljer sig åt mellan kulturer och det är viktigt att vid analys skilja dessa åt (a.a). Merton (1938) menar att det är motsättningen mellan mål och medel som genererar till strain (frustration) och således till kriminalitet. Att individens mål och strävan efter framgång är så stor att han tar till otillåtna medel för att komma dit.

Merton (1938) presenterar fem alternativ till hur individen anpassar sig till samhället; konformitet, innovation, ritualism, tillbakadragande och uppror.

(15)

15

Den vanligaste typen är konformitet, individens medel stämmer överens med samhällets mål (moral) och individen kommer inte uppnå strain då individen klarar av att uppnå samhällets mål med hjälp av sina medel. Innovation är nästa punkt och de individer som har ett mål att sträva efter men de saknar medel att ta till för att uppnå målen. I detta fall kommer strain att uppstå och ett brott blir ett alternativ. Motsatsen till innovation kallas ritualism vilket innebär att individen har glömt bort sina mål och istället slaviskt följer samhällets lagar utan att tänka på konsekvenserna. Denna individ ser inte vad handlingar kan medföra för konsekvenser till samhället i slutändan och hur de kan skada samhället och andra individer (a.a). Det minst vanliga alternativet är tillbakadragande som ofta drabbar individer som saknar både mål eller medel. Dessa individer måste finna andra mål, till exempel missbrukaren eller den psykiskt sjuka individen som måste begå brottslighet för att finansiera sitt missbruk (a.a). Den sista punkten Merton (1938) presenterade är uppror. Individer som inte tror på samhällets lagar och regler gör istället revolt för att skapa nya lagar. Uppror kan vanligen appliceras på

exempelvis terrorister som misstycker med samhällets värderingar (Merton, 1938).

Neutraliseringstekniker

För att förklara brottslighet kommer Sykes & Matza teori Techniques of

neutralization (1957) att användas. Sykes & Matza menar att brottsligt beteende är inlärt genom en socialiseringsprocess. Det går dock inte alltid att förklara

ungdomsbrottslighet genom inlärning då en individs normer inte alltid stämmer överens med de normer som finns i den sociala kontext individen befinner sig i. Genom olika neutraliseringstekniker rättfärdigar individer sina kriminella

handlingar till exempel genom att skjuta ifrån sig den moraliska skulden och på så sätt undvika sanktioner från samhällets sida (a.a). Det skapas en konflikt mellan samhällets och individens normer. I en miljö där det skett neutralisering av ett visst beteende är den brottsliga handlingen accepterad samtidigt som den inte är rätt. Sykes och Metza kallar det för neutralisering och genom inlärning lär sig individer tekniker att genomföra brottslighet och inte genom att lära sig vad samhällets moral står för. De har kategoriserat teknikerna i fem kategorier; förnekandet av ansvar, förnekandet av skada, förnekandet av offer, fördömandet av dem som dömer samt högre lojalitet (Sykes & Matza, 1957).

Sykes och Matzas (1957) första kategori, förnekandet av ansvar innebär att

individen lägger ansvaret på något annat och skyller ifrån sig. ”Detta är min kropp jag får göra vad jag vill”, ”Jag blev tvingad” Det händer också att individer skyller på att det var en olycka för att bli fri från ansvar. Ansvaret läggs ofta på

kärlekslösa föräldrar eller en dålig uppväxt. Individen kan också förneka skadan genom att förneka att det över huvud taget skett en skada eller förminska den skada brottet orsakade. Exempelvis kan stöld bortförklaras genom ”jag bara lånade den” och illegal handel kan förklaras genom att ”båda parter vinner på det”. Den tredje kategorin är förnekandet av offer. Här medger individen att ett brott har begåtts men påpekar att det inte finns något offer eller att ansvaret läggs helt på offret. Bortförklaringar används ofta som ”jag stal från honom för att han stjäl från andra”, jag fuskade för att han fuskade” (a.a).

Individen kan också lägga skulden på den som ska döma brottet. Här lägger individen skulden på polis, rättsväsendet och andra organisationer för att

upprätthålla ordningen efter egen vinning och att de gör det genom att vara oärliga och själviska. Den sista tekniken är högre lojalitet där den yttre sociala kontrollen spelar en viktig roll när individen hamnar i ett dilemma som måste lösas (a.a).

(16)

16

Individen vill vara lojal mot familj och andra närstående och bryter mot

samhällets regler för att den prioriterar de närstående i första hand. Individen vill inte svika sin vän och kan därför gå in i ett slagsmål för att hämnas eller skydda en vän (Sykes & Matza, 1957).

RESULTAT

Resultatet är klassificerat efter frågeställning och därefter i underkategorier beroende på frågans utformning.

Vilka använder anabola androgena steroider i Sverige?

I tidigare forskning är det framför allt i tre grupper där AAS används i en större utsträckning. I studien kommer dessa tre individgrupper att redovisas. Den första gruppen är unga användare som befinner sig i tonåren. Många som använder AAS i äldre åldrar har testat substansen redan i tidig ålder (CAN, 2013). Det är därför viktigt att veta när missbruket startar. Den andra gruppen är idrottare som vill höja sin prestationsförmåga (Nilsson, 2001) och den sista gruppen är kriminella

individer som ofta använder AAS tillsammans med andra substanser (Lood, et al, 2012).

I samtliga tre grupper är kvinnorna få och männen är en majoritet av användandet av AAS. Endast ett fåtal procent är kvinnor (CAN, 2013; Klötz et al, 2010) och av alla dömda individer mellan åren 1997 och 2012 är endast 3 % kvinnor

(Riksidrottsförbundet, 2013). Utifrån Riksidrottsförbundets (2013) statistiska material ser vi att även innan 1997 är majoriteten män.

Av de inkomna samtal som Svenska dopingjouren tagit emot mellan åren 1996 och 2000 har samtalen delats in i olika kategorier beroende på individens relation till AAS. Den ena gruppen omfattar de individer som själva använder doping och inom denna grupp är 95 % män. Den totala åldersfördelningen är från 15 till 60 år, de flesta användare är mellan 17 och 28 år och det finns en topp vid 20 år. Av statistiken från dopningjouren är 70 % AAS och 30 % rör andra dopingpreparat som inte är aktuellt för studien vilket bör tas i beaktande när statistiken ska tolkas för att den inte ska missförstås (Eklöf et al, 2003).

Ungas användande av anabola androgena steroider

Den största undersökningen genomförs årligen på ungdomar i Sverige utförs av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN). Urvalsgruppen är elever i årskurs nio och årskurs två på gymnasiet. Elevernas drogvanor undersöks genom en enkätstudie som besvaras under skoltid. År 2012 svarade 2 % av pojkarna och 0,5 % av flickorna att de någon gång testat AAS. Gentemot tidigare år har resultatet varit konstant och skillnader mellan könen är små. De menar att i andra undersökta studier av samtligt narkotikamissbruk brukar skillnaderna mellan könen vara större (CAN, 2013). Dessvärre är det endast en liten del av enkäten som berör AAS men den delen har flitigt använts inom flertalet svenska undersökningar bland annat i Nilsson et als (2005) studie.

Sannolikheten är högre att bruka AAS i den lägre åldersgruppen jämfört med de individer som går i årskurs två på gymnasiet. Det finns dessvärre inte någon dokumenterad orsak till fenomenet (CAN, 2013). Nilssons (1995) studie som

(17)

17

genomfördes i Falkenberg visade likasom CANs studie att flickor använder AAS i lägre utsträckning än pojkar.

Nilsson et al (2001) genomförde en studie på 16-17 åringar i sydvästra Sverige där de genom en enkät ställde frågor om AAS. I studien visar det sig att

prevalensen att använda AAS bland pojkar är högre vid 16 års ålder (3,6 %) medan den vid 17 års ålder sjunkit till 2,9 %. Inte heller denna studie kan förklara utvecklingen. En annan intressant slutsats av undersökningen är att flertalet av individerna redan missbrukat AAS i över ett år vilket tyder på att debuten sker innan 16 års ålder (a.a).

Nilsson et al (2005) tillfrågade 14, 16 och 18 åringar i Halland utifrån CANs frågeformulär om deras inställning och syftet till användandet. Undersökningen visade att AAS användare har en mer positiv inställning till preparatet än vad de individer som inte använder AAS har. Jämfört med icke AAS användare anser den typiska unga användaren att AAS inte är farligt och tycker att det är

fullständigt accepterat att använda substansen. Deras inställning till alkohol var också mer positiv och de hävdade att livet är roligare vid konsumtion av alkohol (a.a). Individerna med en positiv attityd till AAS och alkohol oftare drack hembränt och de blev oftare fulla än icke AAS konsumenter (Nilsson, 1995; Nilsson et al, 2005). AAS användare använde i större utsträckning även andra narkotiska preparat och rökte cigaretter dagligen. De preparat som vanligen kombineras med AAS är cannabis, LSD, amfetamin samt ecstasy, hasch, marijuana (Nilsson et al, 2001; Nilsson et al, 2005).

De har också visat sig att när individerna påbörjar ett missbruk mår de psykiskt dåligt och i 56 % av fallen var pojkarna inte i harmoni med sig själva. De som inte påbörjade ett missbruk var harmoniska med sig själva i 91 % av fallen vilket visar på en bättre hälsa med mindre psykologiska problem (Nilsson et al, 2001). Individer som använder AAS tränar i större utsträckning på gym. 35 % av AAS användarna tränar på gym i förhållande till de icke användande individerna där det endast är 3,5 % som tränar på gym (Nilsson et al, 2001). En ytterligare studie genomförd av Nilsson (2005) visade att AAS användande individer tillbringade mer tid på gymmet och i större utsträckning var frånvarande från skolan. Det var även vanligt att de hade en sämre självkänsla, en dålig kroppsuppfattning och en tro om att flickor gillade pojkar med stora muskler (Nilsson et al, 2001). 20 % av AAS användarna hade en anknytning till någon kompis som också brukade AAS (Nilsson, 1995).

Användare med ett träningsintresse

På Stockholms gym har det genomförts en studie med fokus på utbredning av användandet av AAS (Leifman et al, 2011). Av alla respondenter angav 3,9 % av männen att de någon gång använt AAS medan det endast var 0,2 % av kvinnorna (endast en kvinna). Under de senaste 12 månaderna hade 1,4 % av männen brukat AAS men inte kvinnorna. Studien har kommit fram till att medelåldern var 33 år för män (medianen var 39 år) (a.a). I tyngdlyftning, som är den sport med flest dömda, är medelåldern lägre. Av de individer som har brukat AAS men som inte har ett missbruk är medelåldern 21,8 år, för gruppen med ett beroende är

medelåldern något högre och ligger på 23, 6 år (Kanayama et al, 2009). Det skiljer sig gentemot de kriminella männen där AAS används i ett annat syfte (Lood et al, 2012).

(18)

18

Enligt WADA (2003- 2011) är det vanligare att doping förekommer i sporter som inte förekommer i de olympiska spelen. Av de tester genomförda av

Riksidrottsförbundet i Sverige är det mer förekommande att vanliga motionärer använder dopingpreparat jämfört med de individer som tävlar. I en

sammanställning av Riksidrottsförbundet (2013) mellan år 2002 och år 2011 är det i 56,3 % av samtliga dömda fall så att brukaren är motionär, i 16,4 % av fallen tävlar individen på en lägre nivå och i 27,3 % av fallen genomförs tävlingar på elitnivå (internationellt, landslag eller högsta serie inom bollsporter). I de största kategorierna, tyngdlyftning och styrkelyftning, dömdes 464 personer mellan åren 1981 och 2011 för dopningsbrott och av dem var 264 vanliga motionärer. Mellan samma år inom kategorin friidrottare var det 52 dömda varav 44 var motionärer (Riksidrottsförbundet, 2013).

Genom sammanställningen av Riksidrottsförbundet (2013) ser vi att den sport med flest dopingdömda är tyngdlyftning. Kanayama et al (2009) har genomfört en studie på manliga tyngdlyftare med ett krav att kunna lyfta 134 pounds i

bänkpress vilket motsvarar 60 kg. De har kategoriserat sitt urval i tre grupper, individer utan en AAS historia, individer med ett AAS beroende enligt det psykiatriska diagnostiseringsverktyget DSM-IV1 och de individer där ett bruk förekommer men de saknar ett beroende enligt DSM-IV. Resultatet visade att de tyngdlyftare som använde AAS i fler fall haft en uppväxt med en ensamstående förälder som följd av skilsmässa eller dödsfall. Deras alkoholkonsumtion gick också att koppla till deras uppväxt och det förekom ofta alkoholmissbruk i

släkten. De drabbades oftare av psykisk ohälsa i form av depression, aggressivitet och våldsamhet jämfört med icke användare och individer som inte var beroende (a a).

Lindqvist et al (2013) har genomfört en retrospektiv studie på män som har varit med på topp 10 på de nationella rankinglistorna mellan åren 1960 fram till 1979 inom brottning, olympiskt lyft, styrkelyft eller idrotter med kast. De före detta användarna av AAS hade börjat sin idrottskarriär senare än de icke AAS

användande idrottsmännen. De ägnade också mer tid åt träning varje vecka än vad en icke AAS användare gjorde (a a). Den faktorn med störst betydelse var antalet timmar de spenderade på gymmet, desto fler timmar ju högre var sannolikheten att de använde AAS. I flest fall av de individer som svarat att de någon gång använt AAS har gjort det på privat ägda gym vilket visar att gymmiljön spelar roll (Leifman et al, 2011).

Ensamstående individer rapporterade ett högre AAS användande under de senaste 12 månaderna. Det var även signifikant att studenter i lägre utsträckning använde AAS (Leifman et al, 2011). Även inom den grupp användare med ett träningssyfte var det mer förekommande att det fanns ett blandmissbruk (Kanayama et al, 2009; Lindqvist et al, 2013). Det var även vanligare att individer började med en annan substans i samband med ett avslut av AAS (Kanayama et al, 2009).

Kriminellas användande av anabola androgena steroider

Lood et al (2012) har genomfört en studie där de granskat svenska domar mellan åren 1999 och 2009 där polisen tagit ett dopingtest som testats i ett laboratorium. Vanligen är användarna av AAS i yngre åldrar och medelåldern för män är 26 år.

(19)

19

Den yngsta var 15 år och den äldsta var 53 år. Kvinnliga användare är inte lika vanligt och endast 0,76 % av samtliga fall är kvinnor. Deras medelålder är 29 år där den yngsta är 18 år medan den äldsta är 42 år. Åldern skiljer sig ytterst lite mellan de olika brottstyperna individerna har begått (Lood et al, 2012).

I analysen av de 31,5 % som testats positivt för AAS var 19,4 % av dem

involverade i ett våldsbrott vilket är en högre andel än bland icke användare, d.v.s. andelen våldbrottslingar bland AAS användare är högre än bland icke användare (Lood et al, 2012).

De svenska forskarna Thiblin & Pärlklo (2002) har gjort en longitudinell studie av polisfall mellan åren 1993 och 2001 där illegalt användande av AAS förekommit. Flera av dem började begå våldsbrott vilket kan bero på att testosteron är starkt förknippat med våld vilket ger empiriskt stöd till att ett ökat testosteronvärde hos kriminella leder till fler våldshandlingar (Thiblin & Pärlklo, 2002; Wood et al, 2012). Det finns signifikanta skillnader mellan positivt och negativt testade individer, sannolikhetenatt en positivt testad individ använder vapen och

genomför rån är betydligt högre jämfört med negativt testade individer (Klötz et al, 2006; Thiblin & Pärlklo, 2002). Även andra kriminella handlingar förekom i flera fall (Thiblin & Pärlklo, 2002). De kriminellasdebutålder för AAS var

vanligtvis senare än för de individer som började bruka AAS för idrott och träning (Klötz et al, 2010; Nilsson et al 2001).

I en undersökning gjord av Klötz et al (2010) på det Svenska fängelset Österåker utanför Stockholm intervjuades fångar och det visade att flertalet kriminella led av mentala störningar. Fångarna använde sig ofta av AAS tillsammans med andra droger och ett blandmissbruk var vanligt förekommande. Resultatet har visat att blandmissbruket skiljer sig åt, de som är positiva på AAS använder i större

utsträckning bensodiazepiner vilket har en motverkande effekt på AAS bieffekter. De individer som inte har ett AAS missbruk använder i större utsträckning

amfetamin och cannabis (a.a). Likaså i Thiblin & Pärlklos studie (2002) förekom det ett blandmissbruk av amfetamin tillsammans med ecstasy, kokain, cannabis och alkohol. Bland de svenska domar Lood et al (2012) granskat var cannabis den mest förekommande substansen.

Varför använder dessa individer anabola androgena steroider?

Det illegala användandet av AAS används främst för att snabbt öka muskelmassan och förbättra uthålligheten framförallt inom träningssammanhang men också bland unga användare (Eklöf et al, 2003; Hallberg, 2011; Nilsson, 2001). Bland ungdomar är det närmare 48 % som använder substansen för att förbättra sitt utseende, bland annat för att få större muskler och i 21 % strävade de mot att uppnå sportsliga ambitioner (Nilsson et al, 2005). Ytterligare en studie visar samma resultat, bland män över 18 år är de vanligaste motiven att få en bättre kropp, bli starkare och prestera bättre i sportsliga sammanhang (Petersson et al, 2010).

Inom kriminella grupper används AAS för att få starkare muskler, öka

uthålligheten men också för dess bieffekter. Det primära syftet är att uppnå den aggressivitet som AAS genererar för att kunna hävda sig mot varandra, uppnå status och kunna hantera våldsamma situationer (Klötz et al, 2010). En

undersökning visade på motsatt resultat, de deltagande individerna ville i första hand bygga upp sin muskelmassa men uppnådde även aggressiviteten som ledde

(20)

20

till att våldsbrott och flera kriminella handlingar var ett faktum (Thiblin & Pärlklo, 2002).

I vilken utsträckning används anabola androgena steroider i Sverige? För att skapa en helhetsbild kring användningen av anabola androgena steroider måste flera statistiska källor inkluderas. För att statistiken ska kunna tolkas måste vi se utvecklingen över ett längre tidsförlopp.

Under kategorin AAS finns det undergrupper där alla preparat klassas beroende på deras effekt. Riksidrottsförbundet (2013) har kategoriserat antal dopingfall, utifrån dopingklasser, (1) hormondoping, (2) vägrande/försvårande, (3)

stimulantia samt (4) smärtstillande och övriga. Under åren 1981 till 2011 ligger genomsnittet på hormondoping på 56 % av dopingfallen, vägran/försvårande 25 %, stimulantia 8 %, smärtstillande 5 % och övriga på 6 %. Under kategorin hormondoping klassas alla substanser som finns på WADAs dopinglista (2012) under avsnitten S1 Substanser med anabol effekt (Anabolic agents), S2

Peptidhormoner, tillväxthormoner och besläktade substanser (peptide hormones, growth factors and related substance), samt S4 Hormon- och metaboliska

modulatorer (hormone and metabolic modulators). Samtliga kategorier redovisas under bilaga 2. I den vanligaste kategorin, hormondoping är majoriteten av alla fall AAS eller metaboliter från AAS (Riksidrottsförbundet, 2013).

Det statistiska materialet WADA sammanställt skiljer sig nämnvärt från

Riksidrottsförbundet trots att deras statistik bygger på WADAs benämningar. Det kan bero på att WADAs kategorisering ser annorlunda ut då de delat upp varje kategori vilket skiljer sig från Riksidrottsförbundet som slagit samman S1, S2 samt S4 under en kategori. WADA räknar dem årsvis (WADA, 2003-2011) medan Riksidrottsförbundet har gjort en sammanslagning av längre årsperioder beroende på vilken statistikuppgift det gäller (Riksidrottsförbundet, 2013). I WADAs material för år 2003 låg den totala andelen under avsnitt S1, Substanser med anabol effekt på 32,1 % av dopingfallen följt av stimulantia på 19 %

(WADA, 2003). Utvecklingen ser ut som följande att substanser med anabol effekt ökar fram till och med år 2009 som då ligger på 64,9 % av dopingfallen. Därefter minskar substanserna igen till 60,8 % år 2010 och till 59 % år 2011 (WADA, 2003-2011). I samma takt substanser med anabol effekt ökar minskar de andra substanserna. Stimulantiasubstanser har länge legat på en andra plats vilket de också gör nationellt enligt Riksidrottsförbundet. I världen har det dock blivit mindre vanligt med stimulantiasubstanserna i förhållande till substanserna med anabol effekt. När sedan substanserna med anabol effekt minskade mellan år 2010 till 2011 ökade istället de stimulantiasubstanserna igen från 7,8 % år 2009 till 13 % av dopingfallen år 2011. Slutsatsen av WADAs statistik är att alla substanser förhåller sig till varandra, när en sort ökar kommer en annan att minska,

exempelvis som de stimulantiasubstanserna har gjort sedan 2003. På WADAs listor har avsnitt S8 (cannabinoider) en tredjeplats. Det har också minskat sedan 2003 i takt med avsnitt S1, substanser med anabola effekter och S6,

stimulantiasubstanserna ökat. Att det inte är med på Riksidrottsförbundets lista beror på att det inte är lika vanligt i Sverige som i övriga världen totalt sett vilket kan bero på skillnader i olika länders lagar (BRÅ, 2006).

Mellan åren 1981 fram till 2012 har det skett en signifikant ökning (r=0,946) (tabell 4) av antalet genomförda dopingtester i Sverige både under och utanför tävling. I figur 1 redovisas den ökade utvecklingen av totala antal prover gjorda

(21)

21

under perioden 1981 till år 2012 (Riksidrottsförbundet, 2013). Det är viktigt att ta hänsyn till samhällets ökade intresse när statistik ska tolkas (BRÅ, 2006). Trots att fler tester gjorts finns det inget samband med utvecklingen av antalet dömda personer (Pearsons r=0,265).

Antalet dömda personerna har ökat från 1981 fram till år 1992 för att sedan minska fram till år 2000. Mellan åren 2000 och 2010 har antalet dömda stigit för att sedan minska under de två nästkommande åren (figur 2). Av de dömda personerna är 2012 års statistik inte komplett då utredningar om individers skyldighet fortfarande pågår. Det påverkar resultatet av antalet dömda vilket kan komma att stiga ytterligare under år 2013 (Riksidrottsförbundet, 2013). Genom en analys av år 2012 års uppgifter (redovisas inte i denna studie) visar det att 2012 års siffror inte påverkar signifikansen.

Tabell 4 Korrelationsmått mellan antal genomförda prover och antal dömda individer i Sverige

Correlations Årtal Antal genomförda prover i Sverige Antal dömda i Sverige Årtal Pearson Correlation 1 ,946** ,160 Sig. (2-tailed) ,000 ,381 N 32 32 32

Antal genomförda prover i

Sverige

Pearson Correlation ,946** 1 ,265

Sig. (2-tailed) ,000 ,143

N 32 32 32

Antal dömda i Sverige

Pearson Correlation ,160 ,265 1

Sig. (2-tailed) ,381 ,143

N 32 32 32

(22)

22

Figur 1 Antal genomförda prover i Sverige

(23)

23

Även de anmälda brotten (figur 3) har ökat under årens gång och i denna statistik omfattas utöver användarna med ett träningsintresse även de unga och kriminella individerna. Statistiken sträcker sig från år 1991 fram till idag. Alla brott som tas upp av polis, tull och åklagarmyndigheter registreras under anmälda brott (Brå, 2006). De anmälda brotten omfattar innehav, eget bruk, framställning, samt överlåtelse av samtliga dopingpreparat. Det bör tas i beaktan att den exakta siffran på hur stor del som är AAS är oklar eftersom statistiken omfattar samtliga

dopingpreparat, men vi vet att majoriteten av fallen är anabola androgena steroider (BRÅ, 2013; Eklöf et al, 2003; RF, 2013, WADA, 2003 – 2011). Fram till år 2011 låg anmälningarna på en relativt stabil ökning men under år 2011 skedde en kraftig ökning av antal anmälningar vars orsak vi kan finna i att lagändringen gjorde att fler preparat omfattades av lagstiftningen (1991:1969). Troligen har det också skett specifika insatser mot dopingbrott vilket resulterat i att fler brott upptäckts.

Figur 3 Anmälda brott

Tullverkets beslagsstatisk omfattar alla dopingpreparat mellan år 2000 och 2010 har inte ökat märkvärt. Beslagen av dopingpreparat följer samma mönster som det totala antalet beslag av narkotikapreparat. Statistiken går upp och ned med en liten ökning från 197 beslag år 2004 till 388 beslag år 2010 med en topp på 520 beslag år 2009 (Tullverket, 2013a – 2013d).

DISKUSSION

Diskussionen är presenterad i två delar. Först redovisas metoddiskussionen där val av metod, källkritik, validitet och reliabilitet diskuteras. I resultatdelen diskuteras det redovisade resultatet samt en koppling till teorierna. Det förekommer ny information i diskussionen som bedöms relevant för att diskutera resultatet eftersom materialet är inte väsentligt under något annat avsnitt i studien.

(24)

24 Metod & materialdiskussion

Svårigheten att använda befintligt material är omöjligheten att påverka tidigare forskares metod och deras tillvägagångssätt. Önskvärt vore att göra en egen undersökning med en kvalitativ metod och genomföra djupintervjuer för att få en djupare förståelse om varför individer använder AAS. Det är dock inte

genomförbart på grund av tidsbrist. Styrkan i denna studie är att den bygger på många olika sorters studier.

Källkritik

Nedan följer exempel på genomförda reflektioner av de använda studierna. För att höja validiteten och reliabiliteten i denna studie.

Undersökningen på skolungdomar som genomförs av CAN varje år är en bra källa på hur utbredningen av AAS ser ut i Sveriges skolor. Det finns dock viss

problematik i deras bortfall av respondenter. Frånvarande individer kan

procentuellt sett använda AAS mer eller mindre än närvarande individer vilket kan påverka resultatet. Om vi leker med tanken att alla frånvarande individer använder AAS kommer resultatet påverkas och visa lägre siffror än vad som motsvarar verkligheten. Eftersom gymnasiet inte är obligatoriskt faller den grupp av individer som inte genomför en gymnasieutbildning bort och det kan ge felaktiga siffror. Studien är trots det tillräckligt bra för att användas i

litteraturstudien då den ger riktlinjer och de motsvarar internationella studier. Deras frågor är väl utprövade och reviderade efter behov då de använts under många år. Flera andra studier har använt sig av CANs frågeformulär vilket höjer deras formulärs validitet och reliabilitet då det är väl utprövat. Det innebär att empirin är tillräckligt stark för att resultatet ska kunna generaliseras till hela Sverige eftersom studien genomförts med ett slumpmässigt urval och sträcker sig över hela landet. Majoriteten av studierna på ungdomar som genomförts i Sverige är gjorda utifrån CANs frågeformulär vilket resulterar i att resultaten också blir väldigt likt varandra. För att komplettera och höja empirin i resultatet bör fler studier med andra metoder genomfördas. Visar resultatet på samma mönster vet vi med stor sannolikhet att validiteten och reliabiliteten i CANs undersökning är hög. I Eklöfs et als (2003) undersökning har endast individer som själva tog kontakt med Dopingjouren svarat på enkäten. Deras resultat omfattar användning av AAS på ett generellt plan vilket innebär att studien endast beskriver det allmänna användandet av AAS. Däremot besvarar den min fråga varför individer använde AAS vilket genererar att den kan användas i studien.

Lindqvist et al (2013) är en retrospektiv studie vilket kan vara en nackdel då det kan vara svårt för respondenten att minnas detaljer gällande händelser i dennes liv för nästan 30 år sedan. Styrkan med studien är att författarna kan uttala sig om effekter och skillnader som uppkommer en lång tid efter att AAS har används vilket stärker den empiri vi har idag om bieffekter och förändrade

livsförhållanden.

Nackdelen med materialet Riksidrottsförbundet och WADA har publicerat är att det endast gäller för idrott. Deras uppgifter kan alltså inte förklara utbredningen av användning av AAS bland de kriminella eller de unga. För att komplettera deras material har anmäld brottslighet från Brottsförebyggande rådet använts men där omfattar statistiken all form av doping. Samma sak gäller för det datamaterial

(25)

25

tullverket redovisar, där mellan 95 – 97 % är AAS enligt tullverkets narkotikaspecialist Lars Hansson2.

Förklaring av statistik

För att kunna tolka statistik är det viktigt att vara medveten om brister och skillnader i materialet. Det statistiska materialet hämtat från Riksidrottsförbundet och WADA skiljer sig åt, bland annat till deras geografiska yta.

Riksidrottsförbundet statistik omfattar endast Sverige medan WADAs statistik omfattar hela världen. Tidsperioden är inte identisk mellan de två materialen. Riksidrottsförbundets statistik är sammanslagen från år 1981 till år 2011 och det kan ha skett stora förändringar under perioden. Ett preparat som användes under 1980-talet och inte är lika vanligt idag kan påverka resultatet eftersom statistiken mäts över ett genomsnitt av vilka substanser som använts mest. WADA mäter årsvis och de har ingen sammanställning över en lång tidsperiod. Genom att studera WADAs material har vi sett att utvecklingen av AAS har ökat och andra substanser minskat och sannolikheten att Sverige följt samma mönster är stor. Statistiken påverkas av det faktiska intresset att använda AAS och hur mycket av substansen som finns i omlopp. Ämnet har blivit mer uppmärksammat under åren och allt fler dopingprov har tagits. Det innebär även att fler kommer bli positivt testade. Det gäller både på tävling, utanför tävling samt tester beställda till något annat land som Riksidrottsförbundet genomfört. Ett mer uppmärksammat ämne resulterar ofta i att fler individer anmäler om de uppmärksammar ett dopingbrott. I ett brott med hantering eller endast bruk av AAS finns det inget direkt offer och ingen förlorar på att exempelvis handla med substansen och

anmälningsbenägenheten sjunker (BRÅ, 2006).

Trots att statistiken påverkas av det faktiska intresset till att använda AAS påverkas det oerhört mycket av mörkertal och individers anmälningsbenägenhet. Brottet anses inte vara av grövre typ vilket också gör att mörkertalet ökar (BRÅ, 2006). Däremot är det nolltolerans mot all typ av narkotika. Inom samtliga statistiska källor finns det ett mörkertal vilket är de brott som inte kommer till kännedom. Mörkertalet kan påverkas av speciella insatser vilket faktiskt har genomförts av bland annat polis på flera platser i Sverige under olika perioder. Polisens och andra myndigheters arbete speglas också i antal tester och dömda personer, ett effektivt arbete leder till att brottstypen uppmärksammas. När man studerar brottsutvecklingen är huvudsaken att mörkertalet är konstant i

förhållande till de upptäckta brotten. Genom att studera statistiken från Brottsförebyggande rådet förstår vi att något hände under 2011 då statistiken stiger med nästan 6000 anmälda brott för att sedan år 2012 sjunka med nästan samma siffra. Det kan bero på förändringen i lagstiftningen men också på enskilda insatser gjorda av tull och polis.

Det finns en möjlighet att dopingbrotten anmäls i samband med ett annat brott, till exempel våldsbrott eller rattfylleri, där poliser uppmärksammar ett onaturligt beteende och ett dopingtest görs. I speciellt utsatta miljöer exempelvis gym har brotten uppmärksammats mer och mer vilket kan påverka gymmedlemmars benägenhet till att använda AAS då oanmälda dopingkontroller kan genomföras på alla medlemmar. Detta påverkar statistiken, framför allt under det antal genomförda prover.

2 Skriftlig kontakt (2013-04-11)

(26)

26

Det är också viktigt att reflektera över de möjliga felkodningar som förekommer i statistiken (BRÅ, 2006). I statistiken från BRÅ kan det ha skett felkodningar från polisens sida. Polisen gör en bedömning om vilket brott som har begåtts efter den framkomna informationen under beskrivningen av gärningen. Nästa steg i

processen är att åklagaren gör en utredning av den misstänkta personen om vilket brott som har begåtts vilket kan ha förändrats från tillfället då polisen tog emot anmälan. När domstolen slutligen dömer personen kan brottsrubriceringen ändras ytterligare en sista gång (BRÅ, 2006). Det innebär att alla anmälda under

kategorin doping inte behöver vara ett dopingfall. Resultatdiskussion

Vilka använder anabola androgena steroider i Sverige?

Medelåldern inom användandet av AAS i kriminella kretsar är högre än för de individer med ett träningsintresse. Anledningen är troligtvis att individerna i kriminella kretsar generellt är äldre och att de tar längre tid att hitta de individer som brukar AAS då inte slumpmässiga tester genomförs i samma utsträckning som i samband med exempelvis träning. Istället måste individerna hittas och kunna kopplas till brotten, antingen för att de är påverkade eller tillsammans med annan brottslighet, vilket tar längre tid i processen. Det kan också bero på att de börjar umgås i fel umgänge, börjar begå brott och sedan börjar använda AAS för att deras nya vänner gör det vilket också förklarar skillnaden i medelålder då AAS kommer efter flera andra moment. Satsningar på att bli duktig inom en idrott sker i ett tidigare stadie i livet och idrottare är ofta relativt unga medan de är aktiva idrottsmän vilket sänker medelåldern för denna grupp. Det stora antalet AAS användande motionärer räknas också in under samma kategori. Medelåldern skiljer sig inom den grupp individer med ett träningsintresse, till exempel mellan de som tränar tyngdlyftning är yngre än motionärerna på Stockholms gym.

Tyngdlyftarna är endast en liten grupp med ett specificerat intresse medan de som tränar på gym i Stockholm är en mer heterogen befolkningsgrupp med ett större åldersspridning och mer skilda intressen. Eklöf et al (2003) menar att användarna är flest mellan 20 och 30 år för att sedan bli färre och färre ju äldre de blir vilket tyder på att de följer samma mönster som en kriminell och att prevalensen att bruka AAS minskar med åren. Anledningen att deras prevalens avtar med åren kan bero på att de inte längre är lika aktiva inom träning och får andra intressen som inte är lika starkt förknippande med ett dopingmissbruk.

Inom den unga användargruppen finns det ett tydligt samband till psykisk ohälsa. Ofta används flera olika narkotikaklassade preparat, de lider i många fall av dåligt självförtroende och självkänslan är låg. Enligt Nilsson et al (2001) var andelen större att de AAS användande individer oftare styrketränade på gym. Dessa individer kommer när de blir äldre eventuellt vara en del av den grupp som kategoriseras till individer med ett träningsintresse eftersom deras syfte och intresse liknar varandra.

Det finns även skillnader i motiven till att använda AAS mellan grupperna, alla är i olika faser i livet och har olika intressen. Varken unga användare eller användare med ett träningsintresse har något behov av att bli aggressiva. Det är snarare den grupp som använder andra preparat för att dämpa den aggressivitet AAS medför. Troligen undviks dessa dämpande substanser bland de kriminella individerna vars huvudsakliga syfte är att bli aggressiva.

(27)

27

Utbredning

Genom studiens resultat vet vi nu att samhällets intresse för att minska användandet av AAS har ökat under årens gång och att fler tester görs vilket innebär att fler individer kommer att testas positivt. Det har dock inte visat sig finnas någon signifikant ökning av antalet dömda mellan åren 1981 och 2012 trots att antal anmälningar om dopingbrott ökat sedan år 1998. Det faktum att

statistiken toppar vid enskilda perioder, exempelvis år 1992, för antalet dömda personer kan bero på att det riktats mer uppmärksamhet mot doping eller att det pågick både vinter- och sommar-OS under samma år vilket inte förekommer idag. Det vi kan konstatera av statistiken är att AAS har ökat sedan år 2003 i

förhållande till andra dopingpreparat. Från år 2009 har AAS legat på en relativt konstant nivå med endast några få procentenheters skillnad från år till år. När AAS har minskat har istället något annat preparat ökat och tvärtom. Utifrån all statistik från både Riksidrottsförbundet och WADA kan man dra slutsatsen att utvecklingen av AAS har ökat men att det totala användandet av dopingpreparat är konstant. Därav behöver inte antalet dömda individer öka eftersom det totalt sett är lika många dopingfall.

Kan användandet av anabola androgena steroider förklaras utifrån strainteorin och neutraliseringstekniker?

För att möjliggöra ett förebyggande arbete utifrån empirisk grund redovisas en koppling till två kriminologiska teorier utifrån deras grunder som beskrevs i det inledande teoriavsnittet.

När individen sätter upp för stora mål som inte är möjliga att uppnå på önskad tid kommer individens reaktion att kunna placeras i Strainteorin. Individen blir frustrerad av att misslyckas eftersom de mål han eller hon har inte är rimliga efter dennes förmåga. För att lyckas måste andra metoder användas för att uppnå målen. Individen kommer göra ett övervägande om han eller hon ska ta till

illegala medel eller inte för att nå sina mål. Medlet individen behöver är i detta fall en substans som ökar kroppens förmåga att bygga upp muskler under en kort period. Merton (1938) menar att individen kommer uppnå innovation som innebär att individen har ett mål men saknar medel för att uppnå målen. Således kommer ett brott att begås och i detta fall tar individen till AAS för att snabbare utveckla muskler. Hade individen redan en god självkänsla i förhållande till andra skulle denne inte känna samma behov av att vinna ära och prestige bland sina vänner. Individen hade istället uppnått den vanligaste punkten i Mertons teori, konformitet där individens mål och medel stämmer överens och inget brott kommer att begås. Den grupp av unga individer använde sig av AAS i syfte att bygga upp sin kropp samt för att få en bättre självkänsla. Det framkom att flera av dem har en dålig kroppsuppfattning (Nilsson et al, 2001). Det är samhällets ideal om hur

ungdomarna ska vara och hur de ska bete sig som ligger till grund för deras dåliga självkänsla och kroppsuppfattning. Detta leder till att individerna uppnår strain redan i tidig ålder och försöker uppnå samhällets ideal på en illegal väg. De har precis som tidigare beskrivning ett mål men saknar medel.

Merton (1938) menar att det är samhällets struktur som skapar brottslighet och för att förhindra brottslighet måste samhället se till att individers moral stämmer överens med samhällets lagar och regler. För det första måste samhället arbeta

Figure

Tabell 1 Sökmatris för databasen Summon.
Tabell 4 Korrelationsmått mellan antal genomförda prover och antal dömda individer i Sverige  Correlations  Årtal  Antal  genomförda  prover i Sverige  Antal dömda i Sverige  Årtal  Pearson Correlation  1  ,946 ** ,160 Sig
Figur 2 Antal dömda individer i Sverige
Figur 3 Anmälda brott

References

Related documents

Leila argued that the teachers are not able to do their best work and this was mainly because there are no clear guidelines for teaching newly arrived pupils in English, and

Lager har en betydelsefull roll i många försörjningskedjor. Att driva ett lager medför stora kostnader och företag strävar därför efter att ha en så effektiv lagerhållning

Ca 22 % av tolvåringarna i norra Sverige uppger att de blir mycket eller väldigt mycket störda av buller eller ljud från andra barn när de är i skolan.. I förskolan kommer

Då man studerar varuvärden per ton är det viktigt att ha i åtanke vad varuvärdet för en varugrupp egentligen mäter. Varuvärdet per ton är som tidigare nämnts en kvot mellan

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) ansvarar för frågor om teknisk kontroll, inklusive ackreditering och frågor i övrigt om bedömning av överensstämmelse

Eftersom Kuben är utformat för att handläggare ska kunna bedöma individers behov enligt IBIC visar denna studie att BBS även skapar underlag för att stödja strategiska beslut

ståelse för psykoanalysen, är han också särskilt sysselsatt med striden mellan ande och natur i människans väsen, dessa krafter, som med hans egna ord alltid

The main purpose of this thesis is to investigate if a sampling-based motion plan- ning algorithm called Closed-Loop Rapidly-exploring Random Tree (CL-RRT) can be used as a