Malmö högskola
Lärarutbildningen
Barn Unga Samhälle (BUS)
Examensarbete
15 högskolepoängDen diskursiva kampen om läxan?
The discursive battle over homework?
Katarina Rosenqvist
Lärarexamen 210hp
Barndoms- och ungdomsvetenskap Examination 2010-01-11
Examinator: Annika Månsson Handledare: Ann- Christine Vallberg Roth
Abstract
Forskning visar att barn och föräldrar ser läxor som en grogrund för konflikter och stress i familjelivet. En del föräldrar har inte resurser att hjälpa sina barn med läxorna, och därmed blir förutsättningarna för elevernas arbete med läxorna mycket varierande. Att skolan ger läxor och hur de påverkar elever och familjer diskuteras i många delar av samhället, syftet med arbetet "Den diskursiva kampen om läxor?” är att undersöka de diskurser som kan finnas kring läxor. Arbetet är ett försök att klargöra och skaffa en förståelse för de olika aktörernas tankar kring läxor, utifrån deras olika utgångspunkter.
Genom intervjuer med lärare och föräldrar, samt analys av tidningar och debattartiklar har en kritisk diskursanalys genomförts. Det visar sig att diskurser är mycket olika, vilket beror främst på att aktörerna har olika mål och bakgrund.
Förord
Jag vill rikta ett stort tack till min handledare Ann- Christine Vallberg Roth för all stöttning och hjälp under arbetets gång. Utan dig hade jag gett upp, dina tankar och ditt engagemang har fått mig att vilja fortsätta och sett möjligheterna. Tack till alla er jag intervjuade, det blev många intressanta samtal kring läxorna. Sist men inte minst vill jag tacka min familj för stöttningen och uppmuntran, det är ni som får mig att tro på mig själv. Tack Mathias, Engla och Alva!
Katarina Rosenqvist
1 INLEDNING... 8
1.1.INTRODUKTION AV PROBLEMOMRÅDE... 8
1.2LÄXOR I STYRDOKUMENTEN GENOM TIDERNA... 9
1.2.1LGR 62 ... 10
1.2.2LGR 69 ... 10
1.2.3LGR 80 ... 11
1.2.4LPO 94... 11
1.3ARBETETS SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING... 11
1.4DISPOSITION... 12
2 VAD ÄR LÄXOR? ... 13
2.1LÄXOR... 13
2.2.SAMMANFATTNING... 14
3 FORSKNINGSÖVERSIKT ... 15
3.1KONFLIKTER KRING LÄXOR... 15
3.2FÖRÄLDRARS ENGAGEMANG... 16
3.3LÄXANS EFFEKT PÅ YNGRE ELEVER... 18
3.4LÄXORS INKRÄKTANDE I HEMMET OCH FRITIDEN... 19
3.5SAMMANFATTNING... 20
4 TEORETISK FÖRANKRING... 21
4.1SOCIALKONSTRUKTIONISM... 21
4.2BEGREPP INOM DISKURSTEORIN... 22
4.2.1DISKURS... 22 4.2.2SPRÅK... 23 4.2.3AKTÖR... 23 4.2.4MAKT... 24 4.3DISKURSANALYS... 24 4.3.1KRITISK DISKURSANALYS... 26 4.3.2FAIRCLOUGHS ANALYSMODELL... 27
4.3.3VARFÖR JUST KRITISK DISKURSANALYS?... 28
5 METOD... 29
5.1FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN... 29
5.2URVAL OCH GENOMFÖRANDE... 29
5.2.1INTERVJUER... 30
5.2.2TEXTINSAMLING... 32
6.1TIDNINGS- OCH DEBATTARTIKLAR... 33
6.1.1LÄXOR, ETT BROTT MOT DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA... 33
6.1.2LÄXPLÅGAN... 34
6.1.3HEMLÄXFRI SKOLA... 35
6.1.4SAMMANFATTNING... 36
6.2VALDEBATTEN 2006... 37
6.2.1LÄXORS VARA ELLER ICKE VARA... 37
6.2.2GLOBALISERING... 39
6.2.3SAMMANFATTNING... 39
6.3INTERVJUER LÄRARE OCH FÖRÄLDRAR... 40
6.3.1LÄXAN SOM ANSVARSSKAPANDE... 40
6.3.2LÄXAN SOM STRESSKAPARE... 41
6.3.3SAMMANFATTNING... 43
7 SAMMANFATTANDE DISKUSSION OCH KRITISK REFLEKTION ... 45
7.1DISKUSSION... 45
7.2KRITISK REFLEKTION– MIN UNDERSÖKNING... 46
7.3FÖRSLAG PÅ FORTSATT FORSKNING... 47
BILAGA A ... 51
1 Inledning
I detta inledande kapitel kommer jag att introducera problemområdet samt redogöra för bakgrunden till valet av detta. Jag kommer även att förklara varför jag anser denna undersökning vara praktiskt och teoretiskt relevant .
1.1. Introduktion av problemområde
För ett par år sedan (2005) läste jag en debattartikel i den norska tidningen VG Debatt (2005) av M.D. Ståle Fredriksen. Han menade att läxor är ett brott mot de mänskliga rättigheterna, närmare bestämt ett brott mot artikel 24. Artikeln lyder:
Envar har rätt till vila och fritid, innefattande rimlig begränsning av arbetstiden och regelbunden semester med bibehållen lön. (FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, 1948)
Fredriksens artikel väckte min nyfikenhet på vad han menade med det och framför allt hur hans motståndare bemöter påståendet. Jag märkte tidigt i min undersökning att aktörerna i debatterna kring artikeln inte pratade samma språk. Diskurserna var olika. Sedan dess har jag intresserat försökt diskutera Fredriksens påståenden med en rad olika människor, enkom för att återigen upptäcka att diskurserna är olika. Detta främst beroende på vilket perspektiv man antar.
Vad säger styrdokumenten om läxor? Jag har sökt på följande ord: läxa, hemarbete, hemuppgift i styrdokumenten men inget av orden förekommer. I den nuvarande skollagen (1985:1 100) finns inget skrivet om läxor inte heller i förslaget till en ny skollag (Ds 2009:25). Samma sak gäller för Lpo 94.
Mitt intresse för varför läxor är ett så laddat ämne har utgjort grunden för mitt arbete. För att kunna diskutera och föra en fruktsam pedagogisk dialog kring läxor har jag valt att göra en diskursanalys (se kap. 4.3.) där jag vill få en bild av hur de olika aktörerna ser på begreppet läxor.
Med tanke på att läxor ständigt diskuteras anser jag det vara av yttersta vikt att definiera begreppet läxor och lyfta fram olika diskurser som kan finnas. Att studera forskningen kring läxor är viktigt så att man kan diskutera utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt.
Diskussionen kring läxor anser jag bör tas på allvar så att vi kan verka utifrån elevernas bästa. I min undersökning vill jag främst studera de olika diskurserna som uttrycks av lärare,
föräldrar och tidningsartiklar/debattartiklar. Vidare vill jag, undersöka om det finns en diskursvariation mellan aktörerna och hur de olika diskurserna ser ut– finns det en
diskursvariation hos de specifika aktörerna? För att erhålla en ökad förståelse i en diskussion kring ämnet läxor bör språkgrunden och attityderna kring ämnet studeras.
I mitt framtida yrke kommer jag ständigt att komma i kontakt med personer som har ett intresse av att diskutera och ifrågasätta läxorna. Att göra en diskursanalys på ämnet kan öppna upp förståelsen och synliggöra andra parters syn och åsikter kring läxor och därmed kanske underlätta för en vidare diskussion. Det finns en rad olika aktörer på medias debattarena en del är verksamma inom institutionen skolan, andra inte. De jag har kommit i kontakt med har en uttalad åsikt om läxorna.
Under min verksamhetsförlagda tid har jag kommit i kontakt med diskussionen kring läxor och jag har fått erfara att diskurserna är olika mellan de aktörer som diskuterar begreppet. En definition av begreppet kan också vara på sin plats, vilket kommer att framträda under kapitel 2. Under min utbildning har vi inte en enda gång diskuterat läxor ur ett pedagogiskt
perspektiv trots att läxorna ofta har en central roll i undervisningen, litteraturen på lärarutbildningen tar inte upp begreppet läxor i någon vidare utsträckning.
1.2 Läxor i styrdokumenten genom tiderna
För att få en bild över läxans roll i den svenska skolan genom tiderna har jag valt att titta på styrdokumentet läroplanen. Nedan kommer en redovisning av vad det står om läxor i läroplanerna. De olika synsätten på läxor i de olika läroplanerna ger en uppfattning om hur synen har förändrats över tid.
1.2.1 Lgr 62
Grundskolans första läroplan Lgr 62 visar på att lärarens arbete var detaljstyrt.
Läxhanteringen var således också detaljstyrd. Det finns ett särskilt avsnitt som behandlar hemuppgifterna som man kallade läxor på den tiden. Syftet för hemuppgifterna finns tydligt angivna, hemuppgifterna skulle konsolidera färdigheter och kunnande, vara av den arten att eleverna lärde sig att ta eget ansvar, organisera lärostoff samt disponera tiden. Läroplanen tar hänsyn till individen och till elevernas olika förutsättningar "... de rent yttre betingelserna för
uppgifternas lösande varierar avsevärt från elev till elev." (Läroplan för grundskolan, 1962, s.
57). Vidare säger läroplanen även att man inte kan kräva samma prestation av elever med olika förutsättningar "Om eleven får i hemuppgift att fullborda vad han inte hunnit med på
lektionerna... blir hemarbetet stort och tungt för svagare elever medan de raskares kraft och energi inte utnyttjas" (Läroplan för grundskolan, 1962, s. 58). Att eleverna bör få tid för
rekreation står också inskrivet i läroplanen och detta utrymme bör vara skäligt liksom läxmängden. Läxans omfång skulle ske under progression under skoltiden. I första klass rekommenderades inga läxor.
1.2.2 Lgr 69
1969 års läroplan har lättat lite på regleringen av hemuppgifterna. Vikten av rekreation för eleverna är dock viktigare i den här läroplanen. Den avsatta tiden för undervisningen, timplanen är utformad så att undervisningen bör ske på skoltid och övrig tid bör vara fritid. Man uttrycker att "Huvuddelen av det med skolan förbundna arbetet skall eleven utföra på
skoltid" (Lgr 69, s. 60). Hemuppgifterna bör också vara frivilliga i stor utsträckning. Läxor av
1.2.3 Lgr 80
I den här läroplanen återinför man läxorna. "Hemuppgifter för eleverna utgör en del av
skolans arbetssätt. Att lära eleverna att ta ansvar för en uppgift, avpassad efter deras individuella förmåga, är en väsentlig del av den karaktärsdaning som skolan skall ge" (Lgr
80, s. 50). Hemuppgifterna har fått en mer framträdande roll men man har fortfarande kvar förbehållet att de elever som inte har möjlighet att utföra sin hemuppgift hemma bör få hjälp med att utföra den i skolan. Läxan bör även nu vara av undersökande art men man betonar även att hemuppgiften kan vara av repetitiv karaktär.
1.2.4 Lpo 94
När Lpo 94 skrivs sker det stora paradigmskiftet inom svensk skola. Styrningen ändras från att vara centralstyrd till att bli målstyrd. Detta innebär att man fokuserar på vilka mål och kunskaper eleven ska uppnå, hur detta ska ske finns inte längre reglerat. Hemuppgifter finns inte längre med i läroplanen. Decentraliseringen av skolan har medfört att kommunen och skolan i sin tur själv fattar beslut om hur undervisningen bör ske och huruvida läxor bör tillämpas. Så länge skolan följer läroplanen har man fria händer.
1.3 Arbetets syfte och frågeställning
Syftet med arbetet är att tydliggöra och lyfta fram mönster och eventuella skillnader i vad som sägs kring begreppet läxor bland olika aktörer, detta för att kunna problematisera läxorna i skolan. Som tidigare nämnts finns det många deltagare i debatten, men jag har valt att koncentrera mitt arbete till de aktörer som har mandat att påverka skolan och de som berörs av läxor på ett eller annat sätt. De aktörer jag kommer att begränsa mig till är lärare, tidnings- och debattartiklar samt föräldrar. Hos en aktör kan det förekomma olika diskurser och därmed är det av yttersta vikt att lyfta fram mönster, likheter och skillnader. Min ambition är att
analysera de olika aktörernas diskurser. Då jag ämnar göra en diskursanalys blir således frågeställningen:
• Hur ser föräldrars, lärares och medias diskurser ut kring läxor? Det kommer att vara min primära frågeställning, sekundär frågeställning är:
• Hur ser en eventuell diskursvariation ut hos en viss grupp aktörer?
Den sekundära frågeställningen är endast aktuell då det syns ett tydligt mönster och underlaget blir stort nog att utläsa eventuella diskursvariationer.
1.4 Disposition
Efter detta inledande kapitlet där jag har presenterat bakgrunden till mitt val av
forskningsämne, läxornas förekomst i läroplanerna genom tiderna samt arbetets syfte och frågeställning följer ett kapitel där jag tar upp vad läxor är och hur de definieras i olika sammanhang. I det tredje kapitlet redovisas den forskning som har betydelse för detta arbete samt hur jag har gjort urvalet bland forskningen, bl. a. har jag valt mig av att studera
amerikansk forskning då det visar sig att det finns väldigt begränsat med svensk forskning på området. Kapitel fyra behandlar den teori jag valt att använda mig av, närmare bestämt diskursanalys samt de begrepp detta innefattar som är relevanta för min undersökning. Vidare presenterar jag mitt urval och genomförande i detta kapitel. Kapitel fem utgör själva analysen av empirin jag använt mig av i arbetet. Den sammanfattande diskussionen och kritiska
2 Vad är läxor?
Här kommer jag att redogöra för de definitioner som finns av läxor. Definitionerna är intressanta då det är viktigt att se hur definitionerna kan skilja sig åt och hur olika diskurser kan uttryckas beroende på kontext och bakgrund . Hellsten (1997) menar på att det många gånger inte finns någon given definition av ordet i läxdiskussioner eller i texter som behandlar begreppet (Hellsten, 1997).
2.1 Läxor
För att synliggöra de olika definitioner som finns kring läxor har jag tittat på en del olika uppslagsverk och övriga källor till definitioner som finns tillgängliga runt om i samhället. Wikipedia brukar vara tvivelaktigt som referens då författaren till texten kan publiceras utan nämnvärd granskning. Jag har dock valt att ta med definitionen då Wikipedia kan ses som en röst i samhället. De definitioner av läxor som finns är bl. a:
• Läxa eller hemläxa syftar oftast på skoluppgifter som eleverna arbetar med hemma. Syftet med läxor är vanligen att repetera och fördjupa kunskaper inhämtade i skolan samt att öva förmågan till självständigt arbete.(Wikipedia, 2009-10-12)
• De definitioner som står till buds om vad en läxa egentligen är, även
internationellt, handlar ofta om en uppgift som eleverna gör hemma eller inte arbetar med under skoltid. (Westlund 2007, s. 82)
• … avgränsad skoluppgift för hemarbete särsk. om visst textstycke som skall läras in…”(Nationalencyklopedin, 2009-11-11)
• ”Läxa är det arbete som inte sker på lektionstid.” Dock resonerar Hellsten kring detta och kommer fram till att läxor ges, förhörs och arbetas med på lektionstid så definitionen håller inte fullt ut. Hellsten resonerar fram en annan definition där han menar att varje elev tolkar läxan efter sina egna erfarenheter av läxa. (Hellsten 2000, ss. 119- 121)
2.2. Sammanfattning
Det definitionerna ovan har gemensamt är att läxor är en uppgift som bör ske i hemmet eller i alla fall utanför skoltid. Dock skiljer de sig på så sätt att läxor kan ses som skoluppgifter som inte hinns med i skolan och därmed utförs i hemmet eller som uppgifter som görs hemma av varierande skäl. Syftet med läxor kan vara av repetativ eller kunskapsinhämtande art. Tid och rum är med andra ord förenande för dessa definitioner medan innehållet och formen skiljer definitionerna åt.
3 Forskningsöversikt
Inom forskningen finns en del skrivet kring läxor, men mest som en bisats till annan forskning. Det finns lite forskning på enbart läxor och konsekvenserna kring läxorna. De flesta forskare har fokuserat på läxan i hemmet och vilken betydelse den har där. Inte många definierar vad läxor är och vad syftet med läxor är. Inte heller undersöker man alternativen till läxor. Här kommer denna uppsats väl till pass då den har som ambition att se mönster inom de olika diskurserna för att vi eventuellt ska kunna diskutera med en vetskap om vilka diskurser som finns.
3.1 Konflikter kring läxor
de Carvalho (2000) ha bl. a. studerat föräldrars engagemang i skolarbetet och undersökt de olika synsätten på läxor föräldrar och lärare kan ha. Hon kom fram till att föräldrar antingen ser på läxan som en välkommen och behövd övning där föräldrarna gärna deltar och hjälper sina barn men även som en källa för konflikter då den tar tid ifrån rekreation, aktiviteter, social samvaro och familjeliv. Skillnaden mellan dessa synsätt är ofta en klassfråga anser hon. de Carvalhos studier visade på att lärarna ofta ser läxan som en bro mellan hem och skola där föräldrar blir en del av skolarbetet och att läxan kan främja familjelivet och skolarbetet. Konflikter uppstår dock mellan lärare som är väldigt ambitiösa på läxfronten och föräldrar som har begränsat med tid att hjälpa sina barn med läxorna (de Carvalho, 2000). Cooper (2007) menar att konflikter kring läxorna förekommer någon gång hos de flesta familjer. En del konflikter kan bero på att föräldern hjälper barnet på ett sätt som skolan inte lär ut och konflikten uppstår mellan förälderns sätt att hjälpa barnet och skolans sätt att undervisa. Studerar man de definitioner som finns av läxor bör dessa utföras av eleverna som en förlängning av skolarbetet, läxor är ofta av repetitiv art och borde således kunna utföras av eleven själv. de Carvalho ställer frågor som: ”Kan man för att slippa konflikterna, dels elev/
förälder men också förälder/skola se till att läxorna är av sådan art att eleven kan bemästra dessa själv? Har man löst ett stort problem med läxan då?” Det problem som i så fall
kvarstår är att eleverna har rätt till sin rekreation. Studien de Carvalho har gjort ägde rum i USA där skolsystemet ser annorlunda ut än här. Texten kan vara intressant för att få en överblick och se hur diskurserna ser ut i ett land som influerar oss i mångt och mycket. Forsberg (2009) berör också konflikterna i hemmet kring läxan, han menar att grunderna till konflikterna är av olika art. För det första är läxan en uppgift som ska göras i hemmet men som familjerna inte beslutar om själva, läxor är något som inte går att välja bort, för det andra handlar det om hur olika föräldrar och barn ser på läxarbetet. Föräldrar vill att barnen ska göra läxan först och roa sig sedan medan barnen vill roa sig först och därefter göra läxan. Till sist menar Forsberg att det finns en föreställning om att läxorna ska lära eleverna att arbeta självständigt medan lärarna samtidigt förväntar sig att föräldrarna ser till att elevernas läxor blir gjorda. Konflikten ligger häri att om eleven blir för självständig i sitt arbete kan bråk och konflikter uppstå barn och förälder emellan
3.2 Föräldrars engagemang
I Coopers (2007) sammanställning av studier visar det sig att föräldrarnas involvering i läxläsandet kan ha stor betydelse för hur läxorna utförs och vad resultatet blir. Främst vad det gäller de yngre barnen blir studieresultaten oftast bättre när föräldrarna engagerar sig i
läxläsningen. Dessutom förbättrades resultaten avsevärt om föräldrarna gick en utbildning i hur man hjälper sina barn med läxan. Ur detta kan man utläsa att ett pedagogiskt synsätt är önskvärt när man hjälper barnen med läxorna och att alla föräldrar inte har den förmågan eller den förmånen att få gå en sådan kurs. Differensen mellan hjälpen eleverna kan få hemma kan med andra ord vara av betydelse för hur eleven klarar av att utföra sin läxa. Vidare menar Cooper att föräldrarnas engagemang i läxorna och skolarbetet förbättrar kommunikationen mellan hem och skola, vilket i sig är positivt. Cooper menar också att ett starkt engagemang från föräldrarnas håll även kan resultera i för höga krav på barnet. Hong och Milgram (2000) diskuterar även de kring läxan, bl. a hur föräldrar kan öka sin förståelse om hur läxan bör göras och vilka olika intelligenser eleven kan besitta, detta är något som inte alla föräldrar har förmåga att ta till sig eller för den delen förstå.
Både Cooper (2007) och Hong och Milgram (2000) tar upp det faktum att det finns föräldrar som gör läxorna åt sina barn, de levererar svaret till barnet istället för att visa på vägen till svaret. Dessa föräldrar är ofta resultatstyrda och har svårt att se betydelsen av hur man löser
problemet. Deras önskan är att barnet ska leverera svaret bara. Andra föräldrar vill visa sina barn ett annat sätt än skolans sätt att lösa problem, detta kan ofta förvirra barnet. Detta är inte av någon hjälp för barnet och kan resultera i att relationen blir skadad. Hong och Milgram påpekar vikten av att föräldrar vet hur de ska förhålla sig till läxläsningen då ett felaktigt sätt kan äventyra närheten mellan barn och förälder. De anser även att det är viktigt att föräldrar försöker öka sin förståelse om hur läxan bör göras och vilka olika intelligenser barnet kan besitta. Det kan tänkas vara svårt för en del föräldrar. Vidare skriver de även några korta rader om vad läxor är; Läxor är en sorts ”utanför-skolan”- lärande som inte än har samma tyngd och relevans som ”i-skolan”- arbetet har. Hemarbetet får slåss om uppmärksamheten från en rad olika faktorer i hemmet, syskon, föräldrar, vänner, hemmiljön mm som inte är lika pockande i skolan. Läxor får tävla om elevens tid med dessa faktorer och det är långtifrån ofta läxorna vinner kampen (Hong & Milgram, 2000).
Westlund (2004) har kommit fram till att skillnaden mellan elevernas, lärarnas och
föräldrarnas uppfattningar om vad läxornas funktion och nytta är stor. Eleverna ser ofta läxor som en indikation på brist på kunskap eller förmåga. Vilket i sin tur genast ger negativa känslor kring läxorna medan föräldrar och lärare ser läxor som en möjlighet. Redan här, när man betraktar perspektiven uppstår en konflikt.
Borde man inte tidigt i grundskolan lära ut studietekniker, undrar de Carvalho? Även jag har frågat mig varför detta kommer in så sent i skolgången om det överhuvudtaget tas upp. Hong och Milgrams forskning visar på att elever ofta varken har tid eller lust att utföra något skolarbete på fritiden. Frågor de ställer är ”Hur kan man komma åt detta problem? Bör
skoltiden förlängas så att läxorna kan utföras på skoltid eller ska man slopa läxorna helt?”
Hong och Milgrams text är intressant ur ett internationellt perspektiv. Trots att forskningen grundar sig på det amerikanska utbildningssystemet som ser annorlunda ut än det svenska går det att dra paralleller till de resultat svensk forskning kommit fram till (se Hellsten samt Westlund i kap 3.4)
Forsbergs avhandling visar att svenska medelklassföräldrar är väldigt engagerade, deras tillvaro är väldigt barncentrerad och föräldrarna ställer höga krav på sitt eget föräldraskap. Men även skolan ställer höga krav på föräldrarna och i högsta grad mammorna. Den tid föräldrarna spenderar med barnen ses inte som tid de spenderar med barnen utan för barnen, vilket föräldrarna gör skillnad på. Läxor är något som bara måste göras(Forsberg, 2009). Forsbergs (2007) tidigare studie visar att föräldrar är positivt inställda till att lämna över
ansvaret till deras barn och att de planerar när och gör läxorna själva men tar inte gärna upp diskussionen då de är rädda för att bli stämplade som ”icke ansvarsfull” förälder.
3.3 Läxans effekt på yngre elever
Coopers studie som sammanställer amerikansk forskning kring läxor där han har granskat 120 olika amerikanska studier, visar att läxläsning inte har någon effekt på de yngre eleverna, detta beror på att de yngre eleverna saknar studieteknik och har inte den
koncentrationsförmågan som krävs tror Cooper. Precis som Hong och Milgram diskuterar i sin forskning menar Cooper att problemet ligger i bristen på studieteknik och elevens kunskap om hur han går tillväga för att lära sig. Cooper tror att lärarledd undervisning lämpar sig bättre för dessa yngre elever. De äldre eleverna kan dock hjälpas av läxor och uppnå positiva effekter av läxor.
Cooper definierar läxor på följande sätt:
Homework can be defined as tasks assigned to students by school teachers that are intended to be carried out during nonschool hours. The word intended is used because students may complete homework assignments during study hall, during library time (sanctioned by teachers), or even during subsequent classes (not sanctioned). (Cooper, 2007 s. 4)
Definitionen ovan är intressant att jämföra med de andra definitionerna från bl. a. Nationalencyklopedin (2009-10-12) och Westlund (2007, s. 82.) i kap 2.1. Är dessa definitioner inte utförliga nog eller kan det vara så att Cooper utgår från ett annat synsätt p.g.a. nationella skillnader mellan Sverige och USA?
Epstein (1988) tar upp sju syften med läxor. Dessa syften är de lärare använder sig av i varierad grad när de ger läxor:
• Öva färdigheter
• Öka engagemanget för olika uppgifter
• Fostra eleverna att ta ansvar och planera sin egen tid • Etablera kontakt mellan barn och förälder
• Informera föräldrar om skolarbetet • Påminna om krav som ställs– som straff
När man har ett tydligt syfte med läxan gynnar de olika färdigheter och läxan blir positiv (Epstein, 1988).
3.4 Läxors inkräktande i hemmet och fritiden
Hellsten (1997) har gjort en diskursanalys med syftet att undersöka hur fenomenet läxa framställs i offentlig diskurs. Rapporten heter ”Läxor inget att orda om”. Han har bl. a kommit fram till att läxor mycket sällan nämns i det material han granskat, främst aktuell pedagogisk litteratur. Westlund (2004) bekräftar detta och förundras över hur hon som skolforskare inte tidigare har reflekterat över läxorna. Dessutom efterlyser både Hellsten och Westlund mer forskning kring elevernas läxor och dess effekt. Dessutom menar Hellström att läxor sällan problematiseras, i de texter läxor nämns diskuteras läxornas brister eller förtjänster helt utan att man har tagit läxans innehåll, syfte och sammanhang i åtanke. De gånger diskussionen finns värderas dock läxan högt utan någon problematisering sker överhuvudtaget. I analysen hittar Hellsten även tendenser till att forskare som är positiva till läxor sällan tar i akt det faktum att läxor inte visat någon påvisbar positiv inverkan hos yngre elever. Att dessutom läxan ofta förknippas med kärlek och omsorg men sällan med arbete och arbetsbelastning förvånar honom. Hellstens slutsatser blir således att läxan ses som en ritual och symbol istället för en arbetsmetod.
Hellstens forskning är intressant då han dels har gjort en diskursanalys med läxor i fokus men även för att han efterlyser mer forskning på läxområdet och ser bristerna i dagens sätt/syfte att ge läxor.
Hellsten har även skrivit en doktorsavhandling ”Skolan som barnarbete och
utvärderingsobjekt” där han bekräftar det Fredriksen så provokativt påstår. Läxor har alltid förekommit i skolan och utifrån det historiska perspektivet används läxor som en indikation på att eleverna har lärt sig det som bör uppnås. Ställer man elevernas arbete i skolan i ett annat perspektiv och ser på det så som ett arbete (så som vi vuxna förvärvsarbetar) får läxorna en helt annan innebörd. Vuxna har en arbetsvecka på ca 40 timmar och när de kommer hem är de
ersättningar eller tidskompensation. Denna övertid kan kommenderas men är reglerad enligt lag. Hellsten menar att om man ser på läxor utifrån det här perspektivet bör det finnas en tydlig förklaring till denna var gång (Hellsten, 2000). Westlund betonar att hon inte håller med Hellsten när han uttalar sig om att läxor är ett så naturligt inslag i dagens skola att eleverna tar dem för givna. I sin rapport menar Westlund att hon ser tydliga uttryck för att läxorna i hög grad reflekteras av eleverna och utgör en källa till irritation och frustration. Westlund menar att Hellsten vill problematisera läxan utifrån ett vuxenperspektiv och jämföra den med vuxnas övertidsarbete för att ifrågasätta läxan. Istället bör forskare problematisera läxorna utifrån ett barnsperspektiv enligt Westlund. Hon menar att forskare bör lyssna på elevernas uttryck om läxor och intervjua eleverna kring läxor och problematisera utifrån dessa svar istället.
3.5 Sammanfattning
Utifrån ovanstående forskning kan man utläsa att läxor är relativt problematiska. De skapar ofta konflikter i familjerna och inkräktar på elevernas fritid samt är orättvisa i den mening att de påverkar eleverna olika beroende på vilka förutsättningar eleverna och familjerna har. Hellsten och Westlund är de enda av ovanstående som verkligen problematiserar läxorna eller i varje fall efterlyser en sådan. Övriga forskare verkar acceptera att läxorna är här för att stanna och diskuterar istället hur de bör utformas och utföras. Kan en hemläxfri skola bli realitet? Kan vi för att slippa ge hemläxor till eleverna arbeta fram en hållbar modell så att de trots hemläxfriheten kan utföra de repetitiva läxorna som dock är nödvändiga för deras kunskapsinhämtande?
4 Teoretisk förankring
Då fokus i arbetet ligger på diskursanalys där språket ses som en konstruktion vilar mina teoretiska utgångspunkter i det socialkonstruktionistiskta förhållningssättet. Teorierna i följande kapitel ligger till grund för min analys Jag kommer även att beskriva metod, material och urval. Slutligen förs en diskussion kring de etiska överväganden jag gjort i samband med intervjuerna.
4.1 Socialkonstruktionism
Socialkonstruktionism är ett stort område som innefattar teorier kring samhälle och kultur. Människor uppfattar företeelser och föremål genom språket och kan skifta i betydelse
beroende på individens historia, kontext och sociala situation. Uppfattningen av omvärlden är tidsberoende då språket används olika beroende på att språket inte är tidskonsekvent (Winter Jørgensen och Phillips, 2002). Det finns främst fyra punkter som kännetecknar
socialkonstruktionism:
• Kritisk inställning till självklar kunskap– vår kunskap om världen är inte alltid en objektiv sanning. Vi tolkar och läser av omvärlden med hjälp av vårt sätt att kategorisera världen.
• Historisk och kulturell specificitet– vår syn på världen är alltid kulturellt och historiskt betingad då vi är historiska och kulturella varelser. Beroende på vår kulturella och historiska bakgrund ser våra världsbilder och identiteter olika ut människor emellan och detta formar vår syn på världen.
• Samband mellan kunskap och sociala processer– vår världsuppfattning beror på de sociala processer vi befinner oss i. Kunskapen om världen ändras i takt med att de
• Sociala processerna omformas. Vi bygger gemensamt upp kunskap och sanningar som får konsekvenser för våra sociala handlingar.
• Samband mellan kunskap och social handling– i vår bestämda världsuppfattning blir en del handlingar naturliga och andra helt otänkbara. Olika sociala uppfattningar föranleder olika sociala handlingar och skiftande sociala konsekvenser (Winter Jørgensen och Phillips, 2002, ss. 11-12).
Kritiker till socialkostruktionismen hävdar att eftersom all kunskap och all identitet är
kontingent– varken är nödvändigt sanna eller nödvändigt falska utan endast sanna eller falska här och nu, blir allt socialt väldigt ostrukturerat och otydligt, dvs. att ingenting egentligen finns– allt är konstruerat. Dock är det endast ett fåtal socialkonstruktionistiska teoretiker som
är så strikta i sin teori. WinterJørgensen och Phillips menar att de med många andra förstår
det sociala fältet mer regelbundet och definierat.
4.2 Begrepp inom diskursteorin
Här följer en förklaring av de begrepp som jag kommer att använda mig av i min diskursanalys.
4.2.1 Diskurs
Ordet diskurs härstammar från latinets discursus som betyder formellt samtal/diskussion eller ”springa till och från”. Diskursanalys blev populärt under den senare delen av 1960- talet, diskurs i det här fallet är en kortform och står för ”diskursiv information” vilket i sig betyder; enligt Michel Foucault: ”kommunikation som involverar specialiserad kunskap av olika
Det finns dock en mer allmän betydelse av ordet som Nationalencyklopedin anger:
I vetenskapliga sammanhang en helhet av sammanhängande uttryck, utsagor och begrepp, t.ex. den moraliska, den vetenskapliga eller den religiösa diskursen, eller formen hos en sådan helhet.
Diskursbegreppet kan te sig svårt att förstå, Börjesson och Palmblad (2007, s.12.) förklarar det genom:
Diskurser är inte bara vad som sägs i olika sammanhang, utan också vad som gör det möjligt att säga det.
WinterJørgensen och Phillips (2002, s. 7) förklarar begreppet på följande sätt:
… diskurs är ett bestämt sätt att tala om och förstå världen (eller ett utsnitt av världen).
Men trots detta är en diskurs inte en låst enhet, den omformas ständigt då den konstruerar omvärlden i dess språkliga utgångsläge och därmed på grund av språkets ständiga utveckling går inte en diskurs att låsas fast i sin betydelse. Diskursen påverkas av andra diskurser och påverkas av dessa, därav uttrycket: den diskursiva kampen.
4.2.2 Språk
Språk är ett viktigt begrepp inom diskursanalys. Språket är det kommunikativa verktyg vi har för att förstå och beskriva vår omvärld. Med språket beskrivs omvärlden inte enbart utan skapar, konstruerar världen. Genom språket blir omvärlden till på ett meningsfullt plan (Winther Jørgensen & Phillips, 2002).
4.2.3 Aktör
Aktörer är de som uttalar sig inom diskursen. I det här fallet är aktörerna lärarna, föräldrarna och artikelförfattarna (Winther Jørgensen & Phillips, 2002).
4.2.4 Makt
Inom diskursteorin står makt inte för något förtryckande som enbart är förunnat några få agenter att utöva på subjekten utan makt är ofta produktivt och är spritt över hela den sociala praktiken (människors konkreta handlande och socialt förankrade handlande). Makten står i förbindelse med kunskap och är därmed det som skapar vår sociala omvärld samt är det som gör att omvärlden ser ut och omtalas på ett visst sätt (Winther Jørgensen & Phillips, 2002).
4.3 Diskursanalys
Diskursanalys är en metod där man studerar samhällsfenomen med språket i fokus. Metoden
ser texten som enrepresentation av verkligheten. Man bör ha i åtanke att en diskursanalys är
entolkning av denna representation, i detta fall tolkningen av det empiriska materialet. (Bergström & Boréus, 2005). Repstad (2007) menar att diskursanalyser visar vem det är som äger rätten till relevansen inom diskursen och att olika sociala miljöer kan ha olika diskurser. Diskursanalytikerns ambition är att göra diskursen i exempelvis en text, synlig. Hur diskursen ser ut beror på vilket perspektiv som representeras i diskursen och vem som äger makten inom diskursen. Diskursanalys bygger på ett socialkonstruktionistiskt perspektiv (perspektiv på samhälle av det som konstruerat av människor i samspel med varandra) vilket innebär att man har ett kritiskt förhållningssätt till självklar kunskap samt att man ser samband mellan
kunskap, social handling och sociala processer. Inom socialkonstruktionismen anser man att man handlar utifrån sin diskurs och att diskursen präglas av vårt språk och den information vi får. Det kan således finnas stora konflikter mellan olika diskurser (Winter Jørgensen & Phillips, 2002, s.55). I det här arbetet är det ordet ”Läxor” som är nodalpunkten (dvs. centrum) för analysen. Vissa ord definieras olika i olika diskurser och de kallas för flytande signifikanter. Genom att identifiera nodalpunkter, konflikter mellan de olika diskurserna och flytande signifikanter går det att göra en diskurs synlig och komma fram till vilket perspektiv som ligger bakom ett visst sätt att tolka verkligheten (Winter Jørgensen & Phillips, 2002, s.35). Ordet läxor kan te sig som ett självklart ord där vi alla har samma kunskap och
uppfattning om. Arbetet kommer att undersöka om så är fallet. Winther Jørgensen och Phillips beskriver att det grovt räknat finns tre angreppssätt inom diskursteorin; Ernesto Laclau och
Chantal Mouffes diskursteori, diskurspsykologin som företräds av Jonathan Potter och
Margret Wetherell samt den kritiska diskursanalysen vilken grundar sig i Norman Faircloughs teori (Winther Jørgensen & Phillips, 2002, s.12). Att använda sig av den kritiska
diskursanalysen enligt Fairclough passar bäst i detta arbete då denna sorts diskursanalys bygger på förändring och de diskurser som redan finns etablerade. Till diskursanalysens förtjänster räknar Börjesson och Palmblad (2007, s. 44) bl.a. möjligheten att arbeta med ”problematiska” material samt material av olika sort och behandla dessa lika i analysen. Samt distanseringen av texterna vilket gör det möjligt att upptäcka andra saker i analysen än om man använder andra metoder. Med den kritiska diskursanalysen arbetar man i en modell bestående av tre steg (se modell 1 s. 28)
Enligt Winther Jørgensen och Phillips går en diskursanalys ut på att analysera de mönster som redan finns inom diskursen. En diskursanalytiker ägnar sig inte åt att ta reda på vad
personerna/texterna egentligen menar om hur verkligheten ser ut. Diskursanalytikern arbetar med det som sagts och skrivits för att undersöka de mönster som finns inom diskursen. Diskursen är föremålet för själva analysen.
De diskursanalytiska angreppssätten bygger på strukturalistisk och poststrukturalistisk språkfilosofi, som hävdar att vårt tillträde till verkligheten alltid går genom språket. Med hjälp av språket skapar vi representationer av verkligheten, som aldrig bara är speglingar av en redan existerande verklighet– representationerna bidrar till att skapa den. (s.15)
Diskursanalysen i det här arbetet kommer att göras utifrån de mönster, likheter och skillnader som framträder i de texter som arbetet omfattar. En svårighet är dock att inte tolka och framställa den verklighet som beskrivs i texterna. Det får ses som en utmaning att enbart analysera de mönster och skillnader som framträder och utesluta tolkandet av det texterna beskriver.
Kritik har riktats mot metoden då det finns många definitioner på begreppet diskurs inom metoden. Metodens vetenskapliga värde har också ifrågasatts då det filosofiska angreppssätt: ”att allt är en social konstruktion, allt är relativt” som ofta karaktäriserar diskursanalysen kan göra gällande att ”fascismen är ett lika rimligt synsätt på världen som vilken annan ideologi som helst” (Börjesson, 2003). Att diskursanalyser ofta har ett kritiskt och blottläggande förhållningssätt gör att en del kritik riktas mot metoden. Den anses ha för stark koppling till diskursanalytikerns ideologiska och teoretiska utgångsläge. Annan kritik kan vara att
analyserna förstorar de deterministiska mönster som finns i samhället och lägger litet fokus på de kreativa överskridande i texterna (Repstad, 2007). Winther Jørgensen och Phillips belyser problematiken med att diskursanalysens kritiker anser att kunskap och identiteter anses kontingenta. Man ifrågasätter också om synsättet där allt anses vara föränderligt och flytande istället för fast och strukturerat verkligen kan ses som vetenskapligt.
4.3.1 Kritisk diskursanalys
En kritisk diskursanalys används för att problematisera och empiriskt undersöka
förhållandena mellan den diskursiva praktiken och utvecklingen kulturellt samt socialt i olika sociala sammanhang. Det finns en rad olika riktningar inom den kritiska diskursanalysen. Att använda sig av den kritiska diskursanalys Fairclough företräder passar bäst i detta arbete då den bygger på förändring och de diskurser som redan finns etablerade. Med den kritiska diskursanalysen arbetar man i en modell bestående av tre dimensioner. Begreppen inom modellen är många och definitionerna på begreppen kan skifta beroende på att Fairclough utvecklade modellen under många år och finns förklarad i många av hans verk. I Faircloughs kritiska analysmodell skiljer sig diskursteorin på så sätt att diskurser i kritiska diskursanalyser inte bara är konstituerande utan även konstituerad samt att diskurser står i ett dialektiskt samspel till icke-diskurser, dvs. allt som inte är diskurs.
Det betyder att diskursen påverkar och förändrar kunskap, social identitet och sociala
relationer likväl som dessa påverkar och förändrar diskursen. Fairclough är även mer inriktad på språkbruk i de vardagliga sociala relationerna och diskursanalysen av detta.
Han hävdar att man bör göra systematiska analyser av tal såväl som texter i massmedia samt genom intervjuer (Winther Jørgensen och Phillips, 2002, s.71).
4.3.2 Faircloughs analysmodell
Analysprocessen enligt Fairclough består av följande tre dimensioner: • En text
• En diskursiv praktik • En social praktik.
Figur 1 Fairgloughs tredimensionella modell för diskursanalys (Winther Jørgensen och Phillips, 2002, s. 74)
Jag har valt att enbart använda mig av de två första dimensionerna i min diskursanalys, dels för att det passar min undersökning bäst och dels för att Fairclough inte riktigt har
konkretiserat den tredje dimensionen så att den blir hanterlig.
Utöver analysmodellen finns två nivåer att ta hänsyn till i en kritisk diskursanalys enligt Fairclough: den kommunikativa händelsen– (i det här fallet läxorna) och
framförandet/tillgodogörandet av de skriftliga texterna samt diskursordningen– de diskurser som redan existerar och som texterna verbalt och skriftligt baseras på. Syftet med den kritiska diskursanalysen är att få en överblick av de samband som finns mellan språkbruket och den sociala praktiken.
Diskursordningen är de diskurser som finns i en och samma sociala kontext. Ex. inom skolan finns det olika diskurser som både formar och formas av skolan.
Att analysera en kommunikativ händelse (i det här fallet läxor) innebär att man analyserar den språkliga uppbyggnaden dvs. hur man talar om händelsen och sin egen roll. Transitivitet (förekomst och frånvaro av objekt) och modalitet (talarens attityd till händelsen) är viktiga här. Exempel: ”Jag ger eleverna veckoläxor med syftet att de ska förberedas för läxor och självstudier vid högre studier” (aktiv objekt med säker modalitet) (Winther Jørgensen och Phillips, 2002, s. 71)
4.3.3 Varför just kritisk diskursanalys?
Valet att göra en diskursanalys av just detta begrepp uppstod då jag fann att diskussionen kring läxor i media och i skolan ofta blir fruktlös på grund av de olika diskurserna kring läxor. Begreppet tolkas och definieras på många olika sätt, min ambition med arbetet är att lyfta fram några olika diskurser så att vi får möjlighet att förstå varandra i en kommande diskussion. Att välja en kritisk diskursanalys var naturligt då den riktar sig mot empiriska undersökningar och mitt syfte är just att studera vad som sägs om läxor både bland lärare, föräldrar och i tidnings– och debattartiklar. Ambitionen är att se om det verkar råda någon enighet mellan diskurserna kring läxor eller om det finns motsättningar.
Nackdelen med att arbeta diskursanalytisk är att man inte kan förändra de fundamentala mönster som finns förknippade med diskursen. Man åstadkommer inget genom att negligera diskursen och med hjälp av detta försöker påverka diskursen genom att byta namn på ex. ett yrke, från städerska till lokalvårdare vidare till hygientekniker. Diskursanalysen öppnar bara upp för en diskussion kring diskursen, analysen förändrar inget (Börjesson & Palmblad, 2007). Förutom analyserna av texter kommer jag att intervjua några lärare och föräldrar.
5 Metod
5.1 Forskningsetiska överväganden
Enligt HSFR (Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet) etiska principer bör all forskning utgå ifrån de fyra huvudkraven de antog 1990 (reviderade 1999) Huvudkraven är följande:
• Informationskravet– forskaren ska informera alla involverade om forskningens syfte och villkor för deltagandet. Deltagandet ska vara frivilligt vilket tydligt ska framgå samt deltagaren ska när helst denne vill avbryta deltagandet i forskningen.
• Samtyckeskravet– samtycke ska hämtas från deltagaren i de fall deltagaren är under 15 år ska dennes vårdnadshavare ge sitt samtycke till deltagande. Deltagaren ska även ha rätt till att själv diktera kraven för deltagande och längden för deltagande. Inga negativa konsekvenser får finnas för en deltagare som inte längre vill delta i undersökningen.
• Konfidentialitetskravet– deltagaren ska få vara anonym och identiteten ska ej gå att härledas. Uppgifter om deltagaren ska vara helt konfidentiella och förvaras på sådant sätt att obehöriga ej kan komma åt dessa under några omständigheter.
• Nyttjandekravet– uppgifter om deltagare får endast nyttjas i forskningssyfte.
I följande arbete kommer dessa huvudkrav att efterföljas. Deltagarna kommer att informeras om syfte för arbetet och villkoren för deltagandet. De kommer även att vara helt anonyma och deltagandet är givetvis frivilligt och kravlöst.
5.2 Urval och genomförande
Jag presenterar här hur jag har inhämtat min empiri d.v.s. hur jag utfört mina intervjuer, samlat in textmaterial samt hur jag sedermera har utfört den diskursanalys enligt Fairgloughs modell.
5.2.1 Intervjuer
För att möjliggöra en diskursanalys valde jag först och främst att intervjua lärare och
föräldrar. Intervjumetoden kan ibland kritiseras pga. att den är individualiserad och att man genom en intervju fokuserar på en individs upplevelser och åsikter. (Repstad, 2007)
Kvalitativa intervjuer som jag har använt mig av har inga fasta frågor som är likadana för alla informanter i studien utan intervjun utformas mer som ett samtal. I en diskursanalys kan det dock vara viktigt att höra en rad olika individers åsikter och resonemang kring nodalpunkten
(privilegierade tecken som bär diskursens innehåll)för att lyckas negligera diskursen. Dock
bör noteras att vid analysen bör stor aktsamhet vidtas så diskursen framgår och inte individens åsikter. De intervjuer som kommer att genomföras kommer att vara så kallade kvalitativa intervjuer med öppna frågor. Kvalitativa intervjuer är att föredra i detta arbete då de inriktar sig på innehåll snarare än förekomst (Repstad, 2007, s. 13). Då jag söker efter strukturer och mönster inom diskursen. För diskursanalysen krävs att den intervjuade får möjlighet att prata om nodalpunkten på ett fritt sätt att en diskurs kan utläsas. En fara med kvalitativa intervjuer är att de lätt kan glida över i antingen en för strukturerad intervju likt en enkät eller ett
vardagligt samtal (Johansson och Svedner, 2006). Det senare kan snudd på vara gynnsamt för diskursanalysen. Intervjuerna har spelats in på digitalt vis samt transkriberas direkt efter intervjun. Jag har markerat de centrala ord som förekommer ofta i en intervju eller återfinns i flera intervjuer men även de ord som särskiljer sig för att finna den likhet/olikhet som kan finnas i en diskurs.
Med hjälp av denna analysfokusering, kan jag studera de förenande och särskiljande drag inom en diskurs och därmed också besvara mina frågeställningar. Intervjuerna har mer liknat ett samtal kring läxor, läraren eller föräldern har fritt fått prata kring läxor och vid behov har jag ställt lämpliga frågor ur en frågelista jag använde mig av (se bilagor) för att styra in samtalet på läxspåret igen. Ibland behövdes inte frågorna alls då samtalet behandlade det väsentliga ändå.
För att få ett varierat urval och för att se vilka mönster som ev. kan finnas inom lärardiskursen bör variation mellan skolorna finnas. Variationen i det här arbetet utgörs alltså av den
socioekonomiska statusen på området där skolorna ligger. Ett flertal lärare på skolor inom
olika socioekonomiska förhållanden. Valet att använda olika socioekonomiska områden grundar sig i min tro att synen på läxläsning kan skilja sig i områden med socioekonomiska differenser (de Carvalho, 2000). Föräldrar jag har intervjuat har barn på dessa skolor.
Jag skickade ut ett missivbrev via mail och intresset från informanterna var stort. Jag valde ut sex lärare, tre från var skola och samma antal föräldrar för att analysen skulle bli överskådlig och hanterbar.
Lärarna jag valde är lärare som arbetar i år 1-3. Åldern och erfarenheten inom yrket varierade mellan lärarna. På båda skolorna valde jag att ha en äldre som arbetat inom skolans värld länge, en lite yngre med några års yrkeserfarenhet och en ung väldigt ny lärare. Detta för att erhålla en variation i intervjumaterialet. Lärarnas olika långa yrkesverksamma tid kan eventuellt avspegla en variation vad det gäller inställningen till läxor, dels pga olika lång erfarenhet av läxgivande och dels pga. att lärarna har gått olika lärarutbildningar. Föräldrarna valde jag efter antal barn. Alla med ett eller flera barn i år 1-3. På var skola valde jag en förälder med ett barn, en med två barn och en med flera barn, allt för att få variation. Föräldrarnas erfarenhet kring läxor är olika då åldern på barnen varierar samt antalet barn varierar. Något speciellt frågeformulär hade jag inte till föräldrarna utan de fick tala fritt kring begreppet läxor och berätta om hur de upplever läxor och läxsituationen. Anledningen till att jag inte valde några fasta frågor var att jag ville låta föräldrarnas åsikter komma fram,
dessutom ville jag att föräldrarnas fria prat kring läxor skulle visa på vad som var viktigast för dem att diskutera. Dock valde jag att låta informanterna själva välja intervjuplats. Repstad (2007) påpekar vikten av en plats där man kan vara ostörd och där informanten kan känna sig hemma och trygg. Lärarna valde sin arbetsplats och ofta i sitt klassrum efter lektionstid eller ett grupprum. Föräldrarna valde att bli intervjuade på skolan i samband med att de hämtade sina barn på skolan. Alla intervjuer är inspelade med en diktafon och transkriberade direkt efter intervjun.
5.2.2 Textinsamling
Vid sidan av intervjuerna har jag tittat på en rad texter förekommande i tidningar på nätet. Urvalet består av debattartiklar samt artiklar som berör ämnet läxor. Jag har valt artiklar som sticker ut och som verkar ha något nytt att tillföra debatten. Dessutom har jag valt texter utefter aktörernas yrke, eftersom jag har intervjuat lärare och föräldrar har jag valt texter författade av människor som inte arbetar som lärare eller uttalar sig om läxor utifrån ett föräldraperspektiv. Anledningen till detta urval är att få en stor spännvidd på de aktörer som förekommer i min diskursanalys.
Vad det gäller de artiklar som ingår i undersökningen kommer främst debattartiklar som framkommer vid en sökning på ”läxor” att granskas, främst artiklar skrivna av personer i en yrkesroll ur ett professionellt perspektiv dvs. inga debattartiklar där privatpersoner dryftar sina åsikter.
6 Analys
I arbetet har jag valt att studera en rad debattartiklar som behandlar läxor. Då min studie grundar sig i en debattartikel av M.D. Ståle Fredriksen valde jag att studera diskurserna i tidnings– och debattartiklar i media. Jag har valt artiklar efter relevans, d.v.s. artiklar som med stor tydlighet har diskuterat läxan och vad denna är. I de texter jag har samlat in har jag funnit olika uttryck och nyckelord. För att läsaren ska kunna följa mina tankar har jag valt att
tematisera rubrikerna kring dessa. Först behandlas tidnings- och debattartiklarna därefter den politiska valdebatten 2006 och sist intervjuerna. För att avidentifiera lärarna och föräldrarna har jag valt andra namn på skolorna. Skolan i det socioekonomiskt starka området kallas i arbetet för Vidäng medan skolan i det socioekonomiskt svaga området kallas Bredvik.
6.1 Tidnings- och debattartiklar
Nedanstående texter utgör en analys av de tidnings- och debattartiklar jag valt ut.
6.1.1 Läxor, ett brott mot de mänskliga rättigheterna
År 2005 publicerade VG Debatt (Norges största dagstidning) en debattartikel av M.D. Ståle Fredriksen. Fredriksen är mycket provocerande i sin artikel där han påstår att läxor är ett brott mot FN:s mänskliga rättigheter. Nyckelorden i Fredriksens debattinlägg är: rättigheter, ledig,
vila och arbete. Fredriksen menar att läxorna hindrar elevernas vila och ödelägger skillnaden
mellan skola och fritid. De yngsta barnen börjar sin arbetsdag innan föräldrarna då de lämnas på fritids innan de vuxna börjar arbeta och slutar sin arbetsdag efter föräldrarna då dessa inte kan hämta barnen förrän de själv är färdiga. Barnen spenderar alltså längre tid i skolan än vad vi vuxna gör på vårt arbete. Dessutom ska eleverna ta med sitt arbete hem. Fredriksen undrar varför vi inte unnar våra barn att få vara lediga de få lediga timmar de har? Han pratar även om de elever som inte går på fritids- de äldre eleverna, de har längre skoldagar men också mer
läxorna är ett arv från den tiden då eleverna inte tillbringade så långa dagar i skolan är
Fredriksen övertygad om. I FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna artikel 24 står följande:
Envar har rätt till vila och fritid, innefattande rimlig begränsning av arbetstiden och regelbunden semester med bibehållen lön. (FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, 1948)
Fredriksen menar att vi strider mot denna artikel och att vi låter barnen arbeta dygnet runt. Han har även åsikter om läxans syfte, Fredriksen menar att läxor ofta är disciplinära, man slipper inte undan och man räcker aldrig till. Det skapar en slags ”storebror ser dig” mentalitet med väldigt få vinnare och många förlorare då läxorna ofta bjuder på nederlag för många elever. Fredriksen tar även upp forskning på området och hänvisar till att forskningen inte på något sätt har lyckats styrka att läxor skulle vara av nödvändiga eller positiva för
inlärningsprocessen. Han tror dock att det kan finnas forskning som visar på läxornas positiva inverkan på inlärningen och misstänker att det kan bli en livlig debatt. Men Fredriksen menar att eftersom läxorna strider mot de mänskliga rättigheterna är forskningen av sekundär art. Först och främst bör vi rätta oss efter rättigheterna, sedan efter forskningen. Fredriksen hävdar vidare att det finns mer i livet att lära än det som skolan lär ut, att umgås med vänner, visa omsorg, skapa relationer, bli kära, spela fotboll mm. Detta ska eleverna ägna sig åt på sin fritid. Han avslutar med orden: ” Livet er mer enn lekser. Mye mer.”
6.1.2 Läxplågan
Ett annat debattinlägg som sticker ut och provocerar hittas i den fackliga tidningen Lärarnas tidning (nr 21/99) skrivet av nu f.d. rektor Peter Frost; denna artikel ledde sedermera till en omfattande debatt kring läxor. Nyckelorden i debattartikeln är: orättvisa, familjesituation,
tidsbrist och konflikter. Rubriken på artikeln var Läxplågan, i artikeln hävdar han bl.a. att
läxor är orättvisa. Frost menar att orättvisan ligger i att elevernas hemförhållanden och familjesituationer inte längre ser ut som de gjorde förr. Familjer har varierade förutsättningar att hjälpa sina barn med läxorna beroende på bl.a. tidsbrist. Frost hävdar även att läxor är otidsenligt då elevernas familjesituationer ser helt annorlunda ut idag, då föräldrarnas
arbetstider har ökat de senaste decennierna. Ansvaret för kunskapsinhämtandet vilar då på barnet, detta trots att man vet att förutsättningarna i hemmen är så väldigt olika. Barnen får ofta bära ansvaret om de misslyckas med läxan ofta i form av ”han har slarvat med läxan” och ”han slarvar med läxorna och får ingen hjälp hemma”. Frost menar att läraren/skolan slipper undan sitt ansvar i detta. Ofta resulterar detta bara i att eleven får mer/fler läxor och hamnar i en ond cirkel. Frost menar också att lärare, då främst de i de lägre åren, använder sig av läxor av moraliska skäl så som ”barnen ska vänja sig” och ”skaffar man sig en ´god vana´
att arbeta disciplinerat hemma har man en fördel av det senare i livet.” Argument som ”barnen vill ha läxor” grundar sig i att föräldrarna har berättat för barnen att det får man i
skolan. Följande citat avslutar Frost sitt debattinlägg med:
Min allvarliga och bestämda uppfattning är därför att läxor av den typ som fortfarande används på många skolor tillhör en förgången tid. De har utvecklats till att bli en planerad och utstuderad misshandel av barn. Alldeles för många barn far illa av systemet med läxor. Jag påstår också att läxor orsakar åtskilliga konflikter i hemmen. De flesta föräldrar, om än inte alla, med barn i åldern 7–15 år vet exakt vad jag menar. (Frost 1999)
6.1.3 Hemläxfri skola
I den politiskt oberoende tidningen Fria Tidningen skriver journalisten Gustav Gärdeby (2009) en artikel om Botkyrka friskola som i stort sett är hemläxfri. Gärdeby skriver att skolan erbjuder läxhjälp på skoltid. Anledningen till att skolan erbjuder läxhjälp på skoltid och inte skickar hem läxor är att eleverna ska få tillgång till handledning när de gör sina läxor. Hinner eleverna inte med sina läxor får de extra stöd av lärarna. Då sker detta efter skoltid. Charlotte Holgersson lärare i år fem på Botkyrka friskola, som blivit intervjuad av Gärdeby ser modellen som positiv då eleverna får arbeta med läxorna självständigt och med stöd av lärarna. Hon menar att hon tidigare sett tendenser till att engagerade föräldrar gjorde barnens läxor och att de elever som inte hade någon förälder hemma hade svårt att komma igång med läxläsandet och svårt att lösa uppgifterna utan någon hjälp och stöd. ”Det är
viktigt att vi lärare utgår från elevens kunskaper och inte från föräldrarnas när vi leder dem vidare i sin utveckling”. Vidare uttalar sig Skolforskaren Jan- Olof Hellsten i artikeln och
matteläxor är viktiga för inlärningen men hemläxor ser han inte som en bra arbetsform. Han menar att eleverna inte kan skilja mellan inlärning och överinlärning och därmed inte kan veta hur mycket tid som ska ägnas åt läxan. Hemmiljön kan också vara ett problem för läxläsningen som läraren inte har någon insyn i. Hellsten tar också upp det faktum att vuxna rekommenderas av hälsoskäl att skilja på fritid och arbete men någon sådan rekommendation finns inte för barn. Föräldrarnas hjälp kan ofta stjälpa barnen då de inte har någon pedagogisk utbildning. Hellsten framhåller även de konflikter som kan uppstå i familjen vid läxläsning, har eleven en konflikt med ämnet kan denna konflikt överföras till relationen barn- förälder. Vilket inte är gynnsamt för någon, menar han. Hellsten efterlyser även mer forskning på området, konsekvenserna av läxläsning bör studeras och problematiseras. Han tror att avsaknaden av forskning beror på att läxan ses som självklar och slentrianmässig.
6.1.4 Sammanfattning
Med hjälp av den kritiska diskursanalysen har jag funnit att diskursvariationen inte är speciellt stor trots allt. Nyckelorden som framträder är: rättigheter, vila, ledighet, konfliktbehov av
stöd, avsaknad av hjälp samt stress. Texterna från tidningar och nätet är av de mer extrema
slagen och representeras av människor med yrken som inte kommer i direkt kontakt med skolan och eleverna.
Där framgår det mest tydligt att det finns en diskursvariation om än liten. Diskursvariationen består i att Fredriksen talar om de rättigheter till vila och ledighet eleverna har som
människor, han jämför elevernas situation med vuxnas och fokuserar väldigt lite på lärandet. Botkyrka friskola ser till lärandet och elevernas behov av stöd i lärandeprocessen medan Frost främst belyser konflikterna och avsaknaden av hjälp i hemmet. Aktörerna diskuterar ur olika perspektiv. Det finns en diskursvariation inom de tidnings- och debattartiklar jag har studerat. Valdebatten 2006 bidrar till den största variationen.
Fredriksens uttalande grundar sig i hans yrke som läkare inom psykiatrin och han fokuserar på stressen, konflikterna och det brott han anser att läxorna är. Gärdeby skriver ett reportage om den hemläxfria skolan Botkyrka friskola och genom detta reportage ger han skolforskaren Hellsten en röst som bekräftelse på att denna skola är på rätt spår. Artikeln uttrycker en kritik mot hemläxor på samma sätt som Fredriksen och Frost. Samtliga debattörer lyfter
nyckelbegrepp som stress, brist på fritid, vila återhämtning och brist på/ för mycket
föräldraengagemang, allt i enlighet med Hellstens (2000) och Westlunds (2007) forskning. Frost debatterar ur en rektors perspektiv och det hade varit intressant vilket ytterligare perspektiv han kan tänkas ha, debattartikeln har ju stundtals en personlig ton. Hör debattartikeln hemma bland föräldradiskursen med? Hans åsikter och uttryck överensstämmer ju till viss del med en del av föräldrasvaren.
6.2 Valdebatten 2006
Jag har även valt att studera den politiska diskursen. Jag har studerat Valet 2006 då det är det val som ligger till grund för den politik som förs idag och det är under den vinnande
regeringens mandatperiod den nya skollagen och läroplanen kommer att presenteras.
6.2.1 Läxors vara eller icke vara
Under valåret 2006 förespråkar Vänsterpartiet en läxfri skola och menar att skolan ska vara en institution som ska ge alla samma möjligheter att lyckas. Läxor och elevernas sociala
förhållanden ska inte påverka skolarbetet, en del föräldrar har inte möjlighet att ge eleverna. Det ska räcka med utbildade lärare och koncentrerad undervisning, längre skoldagar och läxor är inte nödvändigt säger Anders Thoré, vänsterpartiets politiska sekreterare. Jan Björklund, folkpartiets skolpolitiska talesman avfärdar med att peka på OECD- rapporten (Organisation for Economic Co-operation and Development) från 2004. Den visar på att svenska skolor ger minst hemuppgifter i västvärlden. Björklund menar även att läxor ger eleverna en hel del bl. a. mertid åt skolarbetet, individuellt ansvarstagande, självständig problemlösning. Eva- Liz Preisz, Lärarförbundets ordförande menar att politikerna inte bör kommentera frågan alls:
I den politiska debatten finns det en överdriven ambition att vilja detaljstyra hur skolarbetet läggs upp. Det är onödigt. Vi har en målstyrd skola, där lärarna, skolledningen och eleverna kan bedöma och välja hur de ska arbeta i sin skola.
Folkpartiets partiledare Lars Leijonborg svarar på vänsterpartiets förslag genom att uttrycka sig på följande sätt: ”Vill man förbättra resultaten krävs det en viss ansträngning. Vi ska göra
om skolan på många sätt, men även ungdomarna ska anstränga sig mera.” (www.sr.se
2006-07-07a).
Under parollen ”Leve pluggskolan” presenterar Folkpartiet en rad åtgärder och förändringar som dagens skola borde ta till stånd för att hävda sig bättre i olika mätningar. PISA är en sådan mätning, där mäter man hur olika länders utbildningssystem bidrar till att femtonåriga elever är rustade att möta framtiden (PISA står för Programme for International Student Assessment). Kritik på den svenska skolan har under 1990- 2000- talet framförts då Sveriges rankning i bl. a. PISA- mätningen har dalat. Folkpartiet vill bl.a. se fler läxor för att skolan ska kunna stiga i rankningen igen. Folkpartiet visar via statistik (vilken framgår inte) att svenska 15- åringar är de som ägnar minst tid åt skolarbetet av de 24 länder som jämförs.
”Ska vi klara oss i globaliseringens tidevarv måste också svenska ungdomar nå mycket goda resultat och det krävs att vi får mycket färre avhoppare inom skolan. Det krävs också att vi hjälper dem som har problem mer än vad vi hittills har gjort” säger Lars Leijonborg. Vidare
förklarar han att: ”Läxor är en viktig del av undervisningen, att man lär sig ta ansvar själv.
Men det finns de elever som inte har de förutsättningarna hemma att läsa läxor och dem ska vi hjälpa särskilt genom läxhjälp i skolan.” Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner
kontrar med att folkpartiets visioner om en förbättrad lärarutbildning är bra men att hon är skeptisk till att undervisningstiden går att utöka, arbetsbördan på lärarna skulle då öka kraftigt. Hon ställer sig även kritisk till partiets synpunkter på läxorna och menar att man är inne på detaljerad klassrumsnivå när man diskuterar detta. Orimligt säger hon om detta, det är upp till var och en lärare. (www.sr.se 2006-07-07b)
6.2.2 Globalisering
I en debattartikel i DN Opinion framhåller Björklund och Leijonborg (2006) att LO
presenterat en rapport där de tagit upp en analys av globaliseringen och den internationella konkurrensen. Analysen visar på att Sverige ligger illa till i dagens och morgondagens internationella konkurrens om jobb och ekonomi då den tidigare skolpolitiken (läs innan 2006) har medfört att Sveriges elever har otillräckliga resultat för att Sverige ska kunna stå sig i konkurrensen. Antalet avhoppade elever måste sjunka och vid artikelns införande i tidningen hade den siffran ökat. Björklund och Leijonborg drar vissa paralleller mellan analysens
resultat och det faktum att Sveriges elever har färre läxor och färre prov än något annat land, men även ”oengagerade föräldrar” anser de vara orsaken till att Sverige i framtiden inte anses kunna konkurrera internationellt.
6.2.3 Sammanfattning
Inför Valet 2006 debatterades läxor friskt inom de politiska partierna. Vänsterpartiets förslag att avskaffa läxor ledde till att Folkpartiet reagerade med att propagera för läxor och hårdare tag i grundskolan. Diskursvariationen är mycket stor här som synes. Men med tanke på att det rör sig om partipolitik där partierna står på var sin sida är det inte så konstigt. Allmänt kan tyckas att partierna inte ska hålla med varandra och inte heller hålla sig neutrala, det är endast på det här sättet diskussionen kan utvecklas kan jag tycka. Aktörernas debatt skapar ett maktförhållande som är utvecklande inom diskurserna. Med tanke på att det är en politisk debatt prövas hela tiden kunskapen kring begreppet (läxor) och aktörerna skiftar. Dessutom finns det en stor variation bland aktörerna och detta i sin tur skapar också en stor dynamik inom den politiska läxdiskursen men det kan även skapa en antagonism som är skadligt för den gemensamma diskursen inom partiet.
Efter valet segrade den allians som Folkpartiet ingick i och bildade regering. Skolminister blev Jan Björklund (fp) som starkt förespråkar läxor. Björklund vill skriva in läxor i läroplanen så att de är en naturlig del i undervisningen. Detta kan ses som om skolan delegerar sitt uppdrag på hemmen. De nyckelord som framträder i debatten är för
läxmotståndarna sida: stress, lika villkor samt att eleverna inte har samma förutsättningar i
hemmet (jmf med nyckelorden i tidnings- och debattartiklar). Den politik vänsterpartiet
förespråkar tar hänsyn till elevernas olika förutsättningar och deras fysiska och mentala hälsa. Att eleverna ska ha en fritid utan läxkonflikter och att skolan ska bedriva sin undervisning på skoltid och påpekar motståndarna är A och O för skolarbetet i skolan. Deras åsikter kan jämföras med forskningen Hellsten (2000) och Westlund (2007) bedrivit. Läxförespråkarna pratar däremot om nyckelorden: globalisering, resultat, ansvar och ansträngning. Skillnaden mellan motståndarna och förespråkarna är främst att motståndarna menar att konflikterna kring läxorna och den kunskapsbrist som sägs finnas beror på yttre faktorer, bl.a. oengagerade föräldrar, föräldrar utan de rätta förutsättningarna, lärare, tidsbrist, aktiviteter mm medan förespråkarna menar att det handlar om brist på personligt ansvar, eleverna måste lära sig ta ansvar men även på lärare utan tillräcklig kompetens. Diskurserna är helt olika och grundar sig i helt olika utgångslägen. De mönster man kan se är att politikerna ofta grundar sina uttalanden på statistik och undersökningar typ PISA och OECD och mer sällan på den forskning som finns.
6.3 Intervjuer lärare och föräldrar
6.3.1 Läxan som ansvarsskapande
I samtliga intervjuer med lärarna framkommer ord såsom ansvar, hinna med skolarbetet, sen-
i högstadiet (grundskolans senare år) måste man vara van vid läxor, betyg och eleverna måste träna. Lärarna pratar ofta om att för att eleverna ska hänga med i skolarbetet och för att klara
studierna längre fram är läxorna nödvändiga. Syftet är att förbereda eleverna för vad som komma skall. I ett fall, på skolan i det socioekonomiskt starka området Vidäng pratar en lärare om att läxorna även kan vara till för föräldrarna.
I dag behöver även föräldrarna uppfostras. De behöver sitta ner med sina barn och samlas kring något de gör tillsammans. Föräldrar anser sig inte ha tid till detta idag, då är läxan ett bra sätt att skapa den kontakt de inte anser sig ha tid till annars. I första klass brukar jag ge läxor som att barnen ska spela ett spel med föräldrarna eller ordna kryddburkarna hemma i alfabetsgrupper.
