• No results found

TRÄNING OCH UPPLEVELSE AV TRÄNINGSINFORMATION TILL MOTIONSVANA GRAVIDA KVINNOR SOM TRÄNAR PÅ HÖGINTENSIV NIVÅ

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "TRÄNING OCH UPPLEVELSE AV TRÄNINGSINFORMATION TILL MOTIONSVANA GRAVIDA KVINNOR SOM TRÄNAR PÅ HÖGINTENSIV NIVÅ"

Copied!
31
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

TRÄNING OCH UPPLEVELSE AV TRÄNINGSINFORMATION TILL MOTIONSVANA

GRAVIDA KVINNOR SOM TRÄNAR PÅ HÖGINTENSIV NIVÅ

EXERCISE AND PERCEPTION OF INFORMATION ABOUT EXERCISE FOR PREGNANT

WOMEN WHO EXERCISE AT A HIGH INTENSITY LEVEL

Linnea Andersson & Caroline Rydberg

Examensarbete, 180 hp

Tränarprogrammet, Examensarbete för kandidatexamen i idrottsmedicin, 15 hp Vt 2019

(2)

Abstrakt

Bakgrund: Kvinnor tränar mer nu än tidigare och många av dessa blir även gravida. Träning

under graviditet har många hälsofördelar. De flesta råd angående träning under graviditet handlar om träning på måttlig intensitet samt motverkande av graviditetskomplikationer. En del kvinnor tränar mer än dessa rekommendationer. Därav finns råd och rekommendationer för elitatleter samt forskning på högintensiv träning under graviditet. Det är dock oklart ifall dessa råd når ut till gravida kvinnor som tränar på högintensiv nivå.

Syfte: Att undersöka om träningsmängd förändrats under graviditet hos friska kvinnor som

tränat på högintensiv nivå innan graviditeten, samt hur kvinnorna upplevt den information om träning de fått under graviditet och var de fått informationen.

Deltagare: Arton kvinnor (23–37 år) deltog i studien. Inklusionskriterier var förstföderska,

gravid i tredje trimestern fram till fyra veckor postpartum, komplikationsfri graviditet och högintensiv träning minst tre gånger per vecka under minst ett år innan och fram till graviditeten, antingen kondition, styrka eller både och.

Metod: Deltagarna besvarade en webbenkät med 23 frågor. Frågorna handlade om

träningsmängd under graviditet samt den information om träning deltagarna fått under graviditet.

Resultat: De flesta kvinnorna minskade sin träningsmängd under graviditeten och många av

kvinnorna saknade tillräcklig information för att kunna träna på önskad nivå. Information om träning kom främst från barnmorska.

Konklusion: Träningsmängd hos friska motionsvana gravida kvinnor har minskat under

graviditeten samtidigt som kvinnorna saknade tillräcklig träningsinformation. Kvinnorna fick information om träning under graviditet främst från barnmorska. Det går inte att säga om avsaknaden av information har påverkat träningsmängden men det kan vara intressant att undersöka i framtida studier. Fortsatt forskning på högintensiv träning under graviditet behövs för att kunna ge tillräcklig information till högintensivt tränande gravida kvinnor.

(3)

1

Abstract

Background: Women exercises more now than before, and many of them become pregnant.

Exercise during pregnancy has many health benefits. Most advice about exercise during pregnancy is about exercise at a moderate intensity and prevention of pregnancy

complications. Some women exercise more than these recommendations. There are advice and recommendations for elite athletes and research on high intensity exercise during

pregnancy. Although it is unclear if these advice reaches pregnant women who exercises at a high intensity level.

Objective: To examine if the amount of exercise changed during pregnancy for healthy

women who exercised at a high intensity level, how they had perceived the information about exercise during pregnancy they had received and where they got the information from.

Participants: Eighteen women (23–37 years) participated in the study. Criteria for inclusion

were first time pregnancy, pregnant in the third trimester up until four weeks postpartum, pregnancy without complications and exercise at a high intensity at least three times a week during at least one year before and up until the pregnancy, either cardio, strength or both.

Method: The participants answered an online survey with 23 questions. The questions were

about amount of exercise during pregnancy and the information about exercise the women had received during pregnancy.

Results: Most of the women decreased their amount of exercise during pregnancy and many

of the women lacked adequate information to be able to exercise at desired level. Information about exercise came mainly from midwifes.

Conclusion: The amount of exercise in healthy exercising pregnant women have decreased

during pregnancy at the same time as the women lacked adequate information about exercise. The women received information about exercise mainly from midwifes. It cannot be said if the lack of information has affected the amount of exercise but that would be interesting to investigate further in future studies. Continued research about high intensity exercise during pregnancy is needed to be able to give adequate information to pregnant women who exercises at a high intensity.

(4)

1

Innehållsförteckning

Abstrakt ... 0 Innehållsförteckning ... 1 Introduktion ... 2 Metod ... 5 Inklusionskriterier ... 5 Enkät ... 6 Procedur ... 6 Statistiska metoder ... 7 Etik ... 7 Resultat ... 7 Minskad träningsmängd ... 7 Information om träning ... 8 Diskussion ... 11 Samhälleliga reflektioner ... 14 Etiska reflektioner ... 15 Metodologisk reflektion ... 15 Konklusion ... 16 Referenser ... 17

(5)

2

Introduktion

De senaste årtiondena har antalet kvinnor som tränar ökat (Goodman & Warren, 2005), dessutom tävlar fler kvinnliga elitatleter upp till högre ålder (Bø et al., 2016). Under 2016 födde 119 794 kvinnor barn i Sverige varav 43% var förstföderskor (Socialstyrelsen, 2018). En graviditet varar normalt mellan 38 och 42 veckor och delas in i tre trimestrar utifrån

graviditetens fysiologiska utveckling. Indelningen av trimestrarna varierar inom forskning och litteratur. En indelning är enligt Fridén, Nordgren och Åhlund (2012) att den första trimestern varar från befruktning till vecka 12, den andra från vecka 13 till vecka 25 samt den tredje från vecka 26 till förlossning. Trimestrarna kan även delas in i tre månader vardera

(Nationalencyklopedin, 2019). Under en graviditet sker stora fysiologiska och kroppsliga förändringar hos kvinnan (Bø et al., 2016) dessa sker för att främja fostrets tillväxt och utveckling (Bacq et al., 1996). Vid fysisk aktivitet sker också fysiologiska förändringar i kroppen, till exempel omdirigeras blodflödet från de inre organen till de arbetande musklerna och det är främsta anledningen till oro över att träning under graviditet kan resultera i

syrebrist hos fostret (Sternfeld, 1997). I samma studie framgår att det finns ett flertal mekanismer för att bibehålla relativt konstant syrekonsumtion hos fostret. Bland annat ökar den syrebärande kapaciteten i blodet vid träning och omdirigering av blodflödet gynnar moderkakan. Mekanismerna ser till att syretillförseln till fostret inte sjunker till skadliga nivåer vid träning. Enligt Barakat, Perales, Garatachea, Ruiz och Lucia (2015) sker stora anatomiska och funktionella förändringar i det respiratoriska systemet, det sker tidigt, redan innan den växande livmodern påverkar andningen. Till exempel stiger diafragman med cirka fyra cm på grund av vidgning av de nedre revbenen för att skapa en liten ökning i

andetagsvolym och syreupptag, troligen för att tillgodose fostrets syrekrav. Även hjärtfrekvensen förändras under en graviditet då den stiger med 10 till 20 slag per minut (Clapp, 1985).

Kroppsliga förändringar som sker under en graviditet är bland annat ökad laxitet i ligament och leder, förändrad kurvatur i ryggraden och viktuppgång. Viktökning kring magen på grund av det växande fostret skiftar kroppens tyngdpunkt, vilket leder till en postural instabilitet och ökad fallrisk (Cakmak, Ribeiro & Inanir, 2016). En studie av Butler, Colón, Druzin och Rose

(2006) visade att den posturala stabiliteten minskade som mest i andra och tredje trimestern, mest troligt på grund av störst viktökning under denna period. Tidigare studier har visat på ökad fallfrekvens hos gravida kvinnor jämfört med icke-gravida (Butler et al., 2006; Dunning,

(6)

3

LeMasters & Bhattacharya, 2010). Samtidigt menar FYSS (2017a) att fysiskt aktiva kvinnor har större förmåga att anpassa sig till dessa förändringar som en graviditet innebär.

FYSS (2017b) definierar fysisk aktivitet som all typ av kroppsrörelse som resulterar i ökad energiförbrukning. En form av fysisk aktivitet är träning, vilket är en planerad, strukturerad och återkommande aktivitet vars mål är att förbättra och/eller bibehålla fysisk kondition. Fysisk aktivitet kan delas in i olika intensitetsnivåer. Enligt FYSS (2017b) skattas mycket låg intensitet/inaktivitet som mindre än 6–8 på Borg-RPE, låg intensitet mellan 8–11, måttlig intensitet mellan 12–13, hög intensitet mellan 14–17 samt mycket hög intensitet mellan 18–20 eller högre. Borg-RPE är en 15-gradig skala som mäter upplevd ansträngningsnivå och

sträcker sig mellan 6–20 (Borg, 1982). Borg-CR10 har visats vara ett pålitligt verktyg för att utvärdera träningsintensitet vid styrketräning (Day, McGuigan, Brice & Foster, 2004). Skalan är från 0 till 10, där 2 skattas som lätt, 5 som tung och 10 som nästan maximalt (Borg, 1982).

Fysisk aktivitet under graviditet har visat fördelaktiga effekter på flertalet hälsoutfall för modern, inklusive minskad risk för graviditetsdiabetes. Graviditetsdiabetes innebär att kvinnan har en nedsatt glukostolerans under graviditeten, en sjukdom som komplicerar upp till 12% av alla graviditeter (Dye, Knox, Artal, Aubry & Wojtowycx, 1997). Graviditet och förlossning är kända riskfaktorer för uppkomst av bäckenbottendysfunktion (Chitra & Panicker, 2011; Van Veelen, Schweitzer & Van der Vaart, 2014). Dessutom betraktas överdriven viktökning och långvarig förlossning som predisponeringsfaktorer för

bäckenbottenskador (Chitra & Panicker, 2011), där den vanligaste bäckenbottendysfunktionen är urininkontinens (Solans-Domènech, Sánchez & Espuña-Pons, 2010). Överdriven

viktökning innebär även ökad risk för flertalet andra komplikationer hos modern och fostret (Rasmussen, Catalano & Yaktine, 2009). Kontinuerlig träning under graviditet är viktigt för att undvika komplikationer och överdriven viktuppgång (FYSS, 2017a). För vissa krävs dessutom fortsatt högintensiv träning på grund av idrott (Bø et al., 2016).

Rekommendationer om träning under graviditet har länge varit mer baserade på sociala och kulturella föreställningar än vetenskapliga bevis (Sternfeld, 1997). Den standardiserade rekommendationen för gravida kvinnor har länge varit måttlig aktivitet, trots att definitionen av måttlig har varierat. Under 1920-talet rekommenderades gravida kvinnor att promenera minst tre km dagligen, och under 1950-talet rekommenderades kvinnor att undvika idrott men fortsätta med hushållsarbete och promenader på en till två km, helst uppdelat på flera tillfällen

(7)

4 (Sternfeld, 1997). Under 1980-talet, i takt med att allt fler kvinnor var fysiskt aktiva, började rekommendationerna ifrågasättas (Fridén, Nordgren & Åhlund, 2011). Det har lett till att FYSS (2017a) i modern tid rekommenderar fysisk aktivitet för gravida i sammanlagt minst 150 minuter per vecka med en måttlig intensitet (mellan 12–14 på Borg-skalan). Enligt rekommendationerna i FYSS (2017a) kan intensiteten vara högre för de som redan tidigare är fysiskt aktiva, men det är inte specificerat vad det innebär. Däremot kvarstår

rekommendationer om att undvika kontaktidrotter.

Ryggliggande träning bör undvikas efter gravidvecka 16 då det finns risk för vena cava-kompression, det vill säga att den växande livmodern hindrar det venösa återflödet, vilket kan leda till minskad hjärtminutvolym och blodtrycksfall hos modern (FYSS, 2017a). Jeffreys,

Stepanchak, Lopez, Hardis och Clapp (2006) visade i en studie på friska, tränade och sent gångna gravida kvinnor att blodflödet till livmodern sjunker vid ryggliggande vila främst på grund av livmoderns vasokonstriktion till följd av en minskning av både venöst återflöde och hjärtminutvolym. Samma studie visade även att träning på rygg ökar det venösa återflödet, hjärtminutvolymen och blodtrycket vilket leder till ett ökat blodflöde till livmodern på en signifikant högre nivå än vad som observerats vid ryggvila.

FYSS (2017a) har ett helt avsnitt med rekommendationer om fysisk aktivitet avseende graviditetsspecifika besvär där de tar upp råd för träning vid bland annat dysfunktion i

bäckenbotten, urinläckage och graviditetsdiabetes. Andra träningsråd tenderar att fokusera på träning av bäckenbotten och syftar till att minska graviditetsrelaterade besvär, som

exempelvis inkontinens, ländryggs- och bäckensmärta (Abrams, Andersson, Birder, Brubacker, Cardozo & Chapple, 2010; Evenson, Mottola, Owe, Rousham & Brown, 2014) samt undvika och behandla rektusdiastas (Benjamin, Van de Water & Peiris, 2014).

Rektusdiastas är en komplikation som kan uppstå vid graviditet där magmusklerna delar på sig (Akram & Matzen, 2014). Studier har visat att träning av bäckenbotten leder till minskad prevalens av urininkontinens både under och efter en graviditet (Pelaez, Gonzalez-Cerron, Montejo & Barakat, 2014; Dinc, Beji & Yalcin, 2009; Mørkved, Bø, Schei & Salvesen, 2003).

Trots att stor del av litteraturen handlar om träning och graviditet med komplikationer finns det även viss forskning på motionsvana friska gravida kvinnor. I en studie av Salvesen och Sundgot-Borgen (2012) utfördes högintensiva tester på Norska gravida elitatleter. Studien

(8)

5 visade att fostrets hjärtfrekvens var inom normala värden så länge modern tränade på

intensiteter under 90% av maximal hjärtfrekvens, vid intensiteter över detta uppstod

bradykardi (låg hjärtfrekvens) hos fostret när det genomsnittliga blodflödet i livmoderartären var mindre än 50% av initialvärdet. Szymanski och Satin (2012) utförde högintensiva tester på 24 friska gravida kvinnor, moderat till hög aktiva, där genomsnittlig hjärtfrekvens under testerna var cirka 70% av maximal hjärtfrekvens och ingen negativ påverkan kunde ses hos varken modern eller barnet. Som komplement till forskningen har IOK (Internationella Olympiska Kommittén) gjort en sammanställning över rekommendationer på träning under och efter graviditet för elitatleter samt de som tränar regelbundet på hög nivå (Bø et al., 2016).

Kvinnor tränar mer nu än tidigare (Goodman & Warren, 2005) detta på både motions- och elitnivå, samt inom yrken som exempelvis: yrkesdansare, brandkår, ambulans, försvar och polis. Många av dessa kvinnor blir även gravida vilket ofta leder till uppehåll i träning samt svårigheter att utföra ordinarie arbetsuppgifter. De flesta råd angående träning under

graviditet handlar om motverkande av olika komplikationer och krämpor samt

rekommendationer om träning på en måttlig intensitet (FYSS, 2017a). En andel kvinnor tränar mer eller hårdare än dessa rekommendationer därför finns även råd för elitatleter (Bø et al., 2016) samt forskning på högintensiv träning under graviditet (Salvesen & Sundgot-Borgen, 2012; Szymanski & Satin, 2012). Men det är oklart om dessa råd når ut till kvinnor som tränar på högintensiv nivå så att de kan fortsätta sin träning under graviditet. Studiens syfte är därför att undersöka om träningsmängd förändrats under graviditet hos friska kvinnor som tränat på högintensiv nivå innan graviditet, samt hur kvinnorna upplevt den information om träning de fått under graviditet och var de fått informationen. Frågeställningarna var: (1) Har

träningsmängd förändrats hos friska motionsvana kvinnor under graviditet?, (2) Vilka orsaker finns till förändrad träningsmängd under graviditet?, (3) Var får motionsvana friska gravida kvinnor information om träning under graviditet? och (4) Saknar kvinnorna information om träning under graviditet?

Metod

Inklusionskriterier

Kriterier för deltagande i studien: ingen erfarenhet av tidigare graviditet (förstföderska). Gravid i tredje trimestern fram till fyra veckor postpartum (fyra veckor efter förlossning).

(9)

6 Graviditet utan komplikationer (graviditetsdiabetes, havandeskapsförgiftning, högt

blodtryck). Samt tränat högintensivt minst tre gånger per vecka under minst ett år innan och fram till graviditeten, antingen kondition, styrka eller både och. Högintensiv träning definierat enligt Borgskala där kondition skattas minst 15 (ansträngande) enligt Borg-RPE och styrka skattas minst 5 (tung) enligt Borg-CR10. I inklusionskriterierna ingick även medlemskap i Facebookgrupp för gravida.

Enkät

För att besvara frågeställningarna utformades en enkät (bilaga 2) via SurveyMonkey.com. Enkäten bestod av 23 frågor (flervalsfrågor, öppna frågor samt Ja/Nej frågor) uppdelat på fem delar: första delen innehöll information och samtyckesformulär, andra delen bestod av frågor om bakgrundsinformation, tredje delen innehöll frågor om träningsmängd under graviditet, fjärde delen innehöll frågor om information kring träning under graviditet och en avslutande del för övriga synpunkter. Enkäten tog cirka 10 minuter att besvara och deltagarna kunde välja att besvara enkäten helt eller delvis, där frågorna antingen var tvingande eller valfria. Innan enkäten skickades ut pilottestades den av några motionsvana gravida och nyförlösta kvinnor för validering och test av reliabilitet. Vid pilottest besvarade kvinnorna enkäten och därefter frågor om enkätens innehåll, samt gav synpunkter. Efter pilottest lades svarsalternativ till och vissa omformuleringar gjordes. Enkäten testades även för att kontrollera funktion och justerades därefter till sin slutgiltiga form.

Procedur

För att hitta deltagare till studien tillfrågades Facebookgrupper för gravida, där medlemmarna hade beräknat förlossningsdatum under 2019 och gruppen hade mer än 500 medlemmar. Facebookgrupp kopplad till ort eller stad exkluderades för att säkerställa anonymiteten. Tre Facebookgrupper med ett gemensamt medlemsantal på cirka 6 000 tillfrågades, två av dessa gav godkännande från administratör om att lägga upp länk till enkäten tillsammans med ett informationsblad (bilaga 1) i gruppen. Endast gravida kvinnor tillåts medlemskap i

Facebookgrupperna, därför skickades informationsblad inklusive länk till enkäten till

administratör för respektive grupp, som sedan delade informationen i Facebookgrupperna. De två gruppernas totala medlemsantal uppgick under perioden till cirka 5 300, av dessa

medlemmar passade inte alla in i kriterierna. Enkäten var öppen i tre veckor mellan 17 april och 8 maj 2019, under denna period skickades även två påminnelser ut.

(10)

7

Statistiska metoder

Statistik som användes var främst deskriptiv. Medelvärde, standardavvikelse och procent presenterades och räknades ut med hjälp av Excel (version 1904).

Etik

I samtyckesformuläret (bilaga 2) som utformades enligt Helsingforsdeklarationen (World Medical Association, 2013) informerades deltagarna om: studiens syfte, frivilligt deltagande och att deltagandet närsomhelst kan avbrytas, samt anonymitet. Att resultat kommer redovisas muntligt och skriftligt i en kandidatuppsats samt publiceras i Digitala Vetenskapliga Arkivet (DiVA), att svar inte kan återtas efter att enkäten skickats in och att obehöriga inte kommer kunna ta del av svar. Anonymitet säkrades genom att inga personuppgifter samlades in och IP-adress ej sparades. Svar är ej spårbara till varken person, Facebookgrupp eller IP-adress och resultat redovisas på gruppnivå.

Resultat

Arton kvinnor (30±4 år) med ett åldersspann på 23–37 år besvarade enkäten. Av dessa angav 17 kvinnor (95%) att de helt eller delvis tränat på krävd nivå för att delta i studien, tre kvinnor valde att inte besvara hela enkäten.

Minskad träningsmängd

Under första trimestern hade 10 av 17 kvinnor (59%) minskat sin träningsmängd (tabell 1). Detta på grund av orsaker enligt ordningsföljd: fysiskt välmående, annat (trötthet, oro för fostret, illamående och kräkningar), psykiskt välmående och fostrets välmående. Under andra trimestern hade 12 av 17 kvinnor (71%) minskat sin träningsmängd (tabell 1). Detta på grund av orsaker enligt ordningsföljd: fysiskt välmående, fostrets välmående, annat (trötthet,

illamående och oro för fostret) och psykiskt välmående. Under tredje trimestern hade 13 av 16 kvinnor (81%) minskat sin träningsmängd (tabell 1). Detta på grund av orsaker enligt

ordningsföljd: fysiskt välmående, fostrets välmående, annat (trötthet och oro för fostret) och psykiskt välmående.

(11)

8

Tabell 1. Rapporterad minskad träningsmängd under graviditet och inom vilka av orsaksområdena fysiskt välmående,

psykiskt välmående, fostrets välmående och annat detta skett.

Trimester

Första Andra Tredje

N 17 17 16

Antal n (%) som minskat sin träningsmängd 10 (59%) 12 (71%) 13 (81%)

På grund av orsaker inom fysiskt välmående 8 7 11

På grund av orsaker inom psykiskt välmående 1 1 0

På grund av orsaker inom fostrets välmående 1 2 2

På grund av orsaker inom annat 3 2 1

Notera: Inkluderar kvinnor som angett orsaker inom mer än ett område.

De främsta orsakerna till minskad träningsmängd under graviditet var under första trimestern illamående, oro för fostret under andra trimestern och tung kropp under tredje trimestern (tabell 2). Andra vanliga orsaker till minskad träningsmängd under första trimestern var trötthet och oro för fostret. Under andra trimestern var andra vanliga orsaker smärta och övriga fysiska besvär, och under tredje trimestern var det oro för fostret och övriga fysiska besvär. Övriga fysiska besvär som nämndes var exempelvis anemi, blödning, foglossning och lågt blodtryck.

Tabell 2. Rapporterade främsta orsaker till minskad träningsmängd under graviditet hos friska motionsvana kvinnor angivna i

egna ord som kategoriserats. Angivna i antal med mest förekommande överst.

Trimester

Första Andra Tredje

N 11 10 12 Orsaker (n) Illamående (7) Trötthet (3) Oro för fostret (3) Smärta (1) Ångest (1) Oro för fostret (4) Övriga fysiska besvär* (4) Smärta (3) Illamående (2) Kände sig tjock (1)

Tung kropp (5)

Övriga fysiska besvär* (5) Oro för fostret (2)

Svårt att hitta träningsform (1)

Trötthet (1)

Notera: Inkluderar kvinnor som angett fler än en orsak. *Övriga fysiska besvär: anemi, blödning, foglossning, lågt blodtryck sammandragningar/förvärkar och yrsel.

Information om träning

På frågan om var de fått information angående träning under graviditet angav kvinnorna att information främst kom från barnmorska och sociala medier (figur 1). Även

fysioterapeut/sjukgymnast/naprapat och blogg/hemsida var vanliga informationskällor. Mindre vanligt var träningsanläggning/personlig tränare (PT)/gruppträningsinstruktör och annat som exempelvis böcker.

(12)

9

Figur 1. Rapporterade källor till information angående träning under graviditet från 16 motionsvana gravida kvinnor. Notera:

Inkluderar kvinnor som angett fler än en källa. Annat: sambo och böcker. PT=personlig tränare.

Fyra kvinnor (25%) ansåg att de inte fått tillräckligt med information om träning under graviditet för att kunna träna på önskad nivå under första trimestern (tabell 3). Sex kvinnor (40%) ansåg att de inte fått tillräckligt med information om träning under graviditet för att kunna träna på önskad nivå under andra trimestern. Nio kvinnor (60%) ansåg att de inte fått tillräckligt med information om träning under graviditet för att kunna träna på önskad nivå under tredje trimestern.

Tabell 3. Rapporterad avsaknad av information för att kunna träna på önskad nivå under graviditet. Trimester

Första Andra Tredje

N 16 15 15

Antal n (%) som saknat information för att träna

på önskad nivå 4 (25%) 6 (40%) 9 (60%)

Genomgående under graviditeten saknade kvinnorna information om hur pulsnivå påverkar fostret (tabell 4). Under första trimestern upplevde kvinnorna även att de saknade tillförlitlig information på området. Under andra trimestern upplevde kvinnorna att de saknade

information om bland annat alternativ träning och övningar samt vilka träningsformer som är lämpliga. Under den tredje trimestern upplevde kvinnorna att de saknade information om exempelvis anpassad träning när kroppen är tung och gör ont.

2 5 7 6 1 6 10 Annat Vänner/Familj/Bekanta Sociala medier (Facebook/Instagram) Blogg/Hemsida Träningsanläggning/PT/Gruppträningsinstruktör Fysioterapeut/Sjukgymnast/Naprapat Barnmorska på hälsocentral

Informationskällor

Antal svar

(13)

10

Tabell 4. Friska motionsvana gravida kvinnor har saknat information angående detta under deras graviditet. Samtliga svar

redovisas.

Trimester

Första Andra Tredje

N 3 6 7 Saknat information om: ▫ Hur pulsnivå påverkar fostret. ▫ Tillförlitlig information på området. ▫ Alternativ träning när gymmet inte fungerar. ▫ Hur pulsnivå påverkar fostret. ▫ Alternativa övningar i mån av ork. ▫ Vilka träningsformer som är okej och hur länge. Hur länge spinning i stående position är okej. ▫ Allt.

▫ Anpassad träning när kroppen är tung och gör ont. ▫ Hur man ska träna.

▫ Hur pulsnivå påverkar fostret.

▫ Om man ska ta det lugnare vid sammandragningar. ▫ Hur man ska träna utan att svimma/vara yr.

▫ Vilka träningsformer som är okej och hur länge. Hur länge spinning i stående position är okej.

▫ Om ridning under graviditet.

▫ Allt.

Kvinnorna önskade att de hade fått ytterligare information främst från barnmorska och fysioterapeut/sjukgymnast/naprapat under samtliga trimestrar (figur 2). Minst önskvärda informationskällor under samtliga trimestrar var blogg/hemsida, sociala medier,

vänner/familj/bekanta och annat.

Figur 2. Önskade källor till information om träning under graviditet som saknades under de olika trimestrarna. Antal

svarande trimester 1: n=3, trimester 2: n=6 & trimester 3: n=9. Notera: Inkluderar kvinnor som angett fler än en källa. PT=personlig tränare. 1 1 1 1 2 4 7 1 1 2 4 1 1 3 Annat Vänner/Familj/Bekanta Sociala medier (Facebook/Instagram) Blogg/Hemsida Träningsanläggning/PT/Gruppträningsinstruktör Fysioterapeut/Sjukgymnast/Naprapat Barnmorska på hälsocentral

Önskade informationskällor

(14)

11 Sista frågan gav utrymme för egna synpunkter, tre kvinnor gav egna synpunkter.

Kvinna 1 angav att hon:

”Har klarat av att simma under andra trimestern. Detta var min räddning. Oerhört ledsen

över detta då jag är van att träna. Skulle önska att VC hade fler metoder som hjälpte gravida med psykiska och fysiska besvär att gruppträna.”

Kvinna 2 skrev:

”Skulle vara önskvärt att det fanns mer lättillgänglig forskning på detta område. För min del

handlar det om hur konditionsträning kan bedrivas under graviditeten, men även efter. När och hur kan jag komma igång igen.”

Kvinna 3 skrev:

”Det har fått mig att må mycket bättre.

Diskussion

Studien visade att en stor del av kvinnorna minskade sin träning under graviditeten. Minskningen skedde progressivt och under tredje trimestern hade hela 81% minskat sin träningsmängd (tabell 1). Tidigare studier har också visat att andelen kvinnor som tränar minskar mest från andra till tredje trimestern (Haakstad, Voldner, Henriksen & Bø, 2007; Petersen, Leet & Brownson, 2005). I en studie framkom att 39% av kvinnor som deltagit i någon form av träning innan graviditet inte fortsatt med liknande aktivitet under sin graviditet (Clarke & Gross, 2004). Vidare visade samma studie att orsaken till detta var att en

kombination av sociala, psykologiska och fysiologiska faktorer kan avskräcka, friska gravida kvinnor, från träning där den vanligaste faktorn var moderns fysiska hälsa. Svaren i enkäten visade att minskning i träningsmängd skett främst på grund av fysiskt välmående hos modern under samtliga trimestrar (tabell 1) vilket stämmer överens med vad tidigare nämnda Clarke och Gross (2004) visat. Vidare visade enkäten att de främsta orsakerna till minskad

träningsmängd under graviditeten var illamående, övriga fysiska besvär och den tunga kroppen (tabell 2). Att gravida kvinnor drabbas av illamående är vanligt, enligt Miller (2002) uppskattas att 50–80% av gravida kvinnor drabbas av illamående och kräkningar under graviditetsvecka fyra och det håller oftast i sig till 12e veckan. Det stämmer överens med enkätens resultat då de flesta av kvinnorna angav illamående som orsak under första trimestern (tabell 2).

(15)

12 Trots att resultat i denna studie visade att de flesta kvinnor minskat sin träning på grund av fysiskt välmående framkom samtidigt att en stor del av kvinnorna saknat information för att kunna träna på önskad nivå (tabell 3). En rimlig slutsats är att de möjligtvis tränat mer ifall de fått den information de saknat. I en kvalitativ studie med 58 gravida kvinnor framkom att de få träningsråd de fått vanligtvis var för konservativa och främst begränsade till promenader samt att en del av kvinnorna upplevde träningsråd de fick som förvirrande (Ferrari, Siega-Riz, Evenson, Moos & Carrier, 2013). Kvinnorna angav i enkäten att den främsta källan till

information angående träning under graviditet var barnmorska på hälsocentral (figur 1). Samtidigt uppgav de flesta av kvinnorna att de ville ha mer information från barnmorskan (figur 2). Flera kvinnor angav även sociala medier (Facebook/Instagram) samt blogg/hemsida som informationskällor. I en studie av Huberty, Dinkel, Beets och Coleman (2013) uppgav majoriteten av kvinnorna (94%) att de använt internet för graviditetsrelaterad information. En stor del av dessa (88%) på grund av att de ville komplettera information från vårdgivare, och 44% av kvinnorna uppgav att de använt internet för information relaterad till fysisk aktivitet under graviditet. I samma studie uppgav cirka hälften av kvinnorna som använde internet som informationskälla att de litat på den information de fann. Trots att många av kvinnorna i enkäten angav att de använde sociala medier och internet som informationskälla (figur 1) var det förvånansvärt få som önskade mer information därifrån (figur 2). Det i kombination med att en kvinna angav att tillförlitlig information saknas kan tolkas som att kvinnorna inte litar på information online. Dessutom har studier visat att hälsoinformation online många gånger är inkorrekt (Modave, Shokar, Peñaranda & Nguyen, 2014; Scullard, Peacock & Davies, 2010). Enligt Huberty et al. (2013) vill kvinnor ha tips på lämpliga hemsidor från sin

vårdpersonal. Det skulle vara en bra lösning förutsatt att vårdpersonal har tillräcklig kunskap inom högintensiv träning för gravida.

Resultat i denna studie visar att kvinnorna inte erhållit tillräcklig information om träning under graviditet, framförallt under tredje trimestern (tabell 3). Kvinnornas främsta informationskälla var barnmorska på hälsocentral (figur 1). Det säger ingenting om

barnmorskornas kunskaper inom träning under graviditet men resultaten kan tolkas som att det finns en kunskapsbrist. En tidigare studie skulle kunna styrka denna tolkning då den visade att barnmorskor ifrågasatte kvinnors träning under graviditet (Petrov Fieril, Fagervik Olsén, Glantz & Larsson, 2014). Enligt Svenska barnmorskeförbundet (2019) är

barnmorskans yrkesroll ett mycket brett verksamhetsområde inom sexuell, reproduktiv och perinatal (tiden före, vid och strax efter förlossning) hälsa. Dessutom ska barnmorskan på

(16)

13 egen hand handlägga den normala graviditeten, förlossningen samt eftervården. Att utöver detta stora ansvar dessutom förvänta sig att barnmorskorna ska ha kunskap inom träning på högintensiv nivå under graviditet kan vara för mycket begärt. Därav kan det anses lämpligare om en annan yrkesgrupp har den kunskapen och kan förmedla den till de gravida kvinnorna. Även om endast ett fåtal av kvinnorna uppgav att de ville ha mer information från

träningsanläggningar/PT/instruktör kan det möjligtvis vara mer lämpligt om PT eller instruktör hade kunskap om träning på högintensiv nivå. De skulle kunna komplettera och överföra råd från sjukvården till konkreta träningsråd, genom att exempelvis skapa

träningsprogram samt instruera kvinnor så att de kan bibehålla önskad träningsnivå under graviditet. Det kan tänkas att PT eller instruktör redan följer och arbetar med dessa kvinnor innan de är gravida, vilket också skulle göra det naturligt om de fortsätter även under graviditet. Ytterligare en yrkesgrupp som med fördel skulle kunna ge information om högintensiv träning under graviditet är tränare inom idrottsföreningar. Många kvinnor väljer att vara idrottsaktiva upp till högre åldrar, samtidigt rekommenderas kvinnor att inte vänta för länge med att skaffa barn. Enligt Bø et al. (2016) rekommenderas kvinnor att börja försöka bli gravida vid senast 32 års ålder om de vill ha ett barn, 27 år för två barn och 23 år för tre barn, för att optimera fertilitet utan provrörsbefruktning (IVF). Dessa åldrar sammanfaller dessutom med när många idrottare presterar som bäst. Ifall tränare inom idrottsföreningar hade kunskap om träning på högintensiv nivå under graviditet skulle det ge kvinnor som vill skaffa barn större möjlighet att samtidigt fortsätta sin idrottsliga karriär.

På grund av kulturella och sociala föreställningar var det först under 1980-talet som kvinnor började vara mer fysiskt aktiva (Fridén, Nordgren & Åhlund, 2011), därför är forskning kring träning främst gjord på män. Detta i samband med att fysisk aktivitet under graviditet länge sågs som något negativt (FYSS, 2017a) kan innebära att forskning på kvinnor, framförallt gravida, idag är eftersatt. Det kan vara en orsak till att det idag saknas råd för högintensiv träning under graviditet. Råden till motionsvana gravida kvinnor som vill fortsätta träna på högintensiv nivå bör utifrån forskning samt resultat från denna studie innehålla information om hur högintensiv träning under graviditet kan anpassas till den förändrade balansen och ökade fallrisken, ökade rörligheten, träning i ryggläge samt kontaktsporter. Bland dessa kvinnor kan gravidrelaterade lätta besvär utan komplikationer förekomma. Till exempel diabetes utan komplikationer, bäckenbottendysfunktion, ländrygg- och bäckensmärta och rektusdiastas, därav bör råden även kunna anpassas till detta. Det sågs även i denna studie där kvinnorna saknade information om anpassad och alternativ träning under graviditet (tabell 4).

(17)

14 Utöver det upplevde kvinnorna att de saknade information om hur pulsnivå påverkar fostret, råden bör därför nämna att träning upp till 90% av maximal hjärtfrekvens kan utföras utan påverkan på fostret (Salvesen & Sundgot-Borgen, 2012; Szymanski & Satin, 2012).

Fördelarna med att träna under graviditeten är många, och kvinnor som tränar under graviditet tenderar att fortsätta träna även efter graviditeten (FYSS, 2017a). Vältränade kvinnor är bättre rustade att hantera de kroppsliga förändringar (exempelvis: ökad laxitet och skiftad

tyngdpunkt) som uppstår under en graviditet på grund av större muskelmassa och förbättrad koordination. Det har visats att kvinnor som fortsätter konditionsträna under graviditet samt återgår till träning efter förlossning har förbättrad kondition 36–44 veckor postpartum jämfört med kvinnor som inte varit gravida. Även vid studier på styrketräning har positiva effekter setts under graviditet, exempelvis: kortare sjukhusvistelse, färre kejsarsnitt och högre Apgar-poäng (bedömning för grad av syresättning i barnets blod) hos det nyfödda barnet (Pivarnik, Perkins & Moyerbrailean, 2003). Det har även visat att fortsatt högintensiv träning under graviditet krävs för elitaktiva om de vill fortsätta sin idrottskarriär (Bø et al., 2016). Inom vissa fysiskt krävande yrken skulle det också vara fördelaktigt att fortsätta med högintensiv träning under graviditet. Utöver tidigare nämnda hälsofördelar är det bra om kvinnor kan bibehålla träning på högintensiv nivå under graviditet för att snabbt kunna återgå till tidigare nivå utan risk för överbelastning. Samt för att tappa så lite som möjligt av styrka, kondition och teknik inom idrott, träning och yrke.

Samhälleliga reflektioner

Det kan tänkas att kvinnor som vill vara fysiskt aktiva minskar sin aktivitetsnivå på grund av otillräcklig kunskap. En ökad kunskapsspridning skulle i så fall medföra att fler kvinnor bibehåller sin fysiska aktivitet och därmed minskar risken för graviditetsrelaterade besvär och sjukdomar. Frånvaro från högintensiv träning som är ett krav inom sin idrott kan leda till förlorad idrottsidentitet för både motionär och idrottare, för idrottare kan det även innebära ekonomisk påverkan på grund av förlorad inkomst. Om en kvinna med fysiskt krävande yrke inte kan bibehålla sin höga träningsnivå under graviditeten kan det leda till längre frånvaro från ordinarie arbetsuppgifter och innebära ekonomisk påverkan för både kvinnan och samhället. Ökad kunskap inom högintensiv träning under graviditet skulle vara fördelaktigt för kvinnorna och troligast leda till samhällsvinst.

(18)

15

Etiska reflektioner

Frågor i enkäter kan uppfattas som alltför personliga och privata därför utfördes pilottest av enkäten för att minska risk för att interna bortfall skulle ske på grund av detta. Det gick även att välja att endast delvis svara på enkäten ifall någon uppfattade frågor som för personliga eller av annan anledning inte ville besvara vissa frågor. Detta för att inte tappa alla svar från den kvinnan. För att säkerställa anonymiteten samlades inga personuppgifter in, därför kan svar inte återtas efter att enkäten skickats in då svar inte går att spåra till enskild individ. Kvinnorna informerades om detta i samtyckesformuläret.

Vid all form av datahantering kan oförutsedda problem uppstå, speciellt vid användning av program som tidigare inte använts. I enkätprogrammet som användes för denna studie kan användare, om flera är inloggade på samma konto, komma åt varandras enkäter och svar. Används enkät i pappersform och den ligger på ett kontor finns samma risk. Författarna får därför förlita sig på att andra användare följer instruktion och inte går in i enkäten samt de svar som angetts. På grund av att enkäten var anonym och resultaten inte spårbara

begränsades riskerna.

Metodologisk reflektion

Antalet deltagare i studien blev relativt få vilket gör att slutsatser bör dras med försiktighet. Det låga deltagarantalet kan bero på att enkäten låg ute kort tid samt att endast två

påminnelser skickades ut. Inklusionskriterierna begränsade urvalet och antalet som kunde besvara enkäten. Trots att Facebookgrupperna hade cirka 5 300 medlemmar är det osäkert hur många som faktiskt stämde in på dessa kriterier, exempelvis bör endast 40% av dessa vara förstföderskor. Kriterier valdes utifrån följande: förstföderska, för att säkerställa att kvinnorna inte skulle ha information eller erfarenhet från tidigare graviditet. Gravid i tredje trimestern fram till fyra veckor postpartum, för att ha graviditeten färskt i minnet. Graviditet utan komplikationer, för att minskning i träningsmängd inte ska ha skett på grund av någon fysiologisk komplikation. Tränat högintensivt minst tre gånger per vecka under minst ett år innan och fram till graviditeten, för att säkerställa motionsvana.

Enkät valdes för att nå ut till så många som möjligt samt för att säkerställa anonymitet. Ifall en intervjustudie hade genomförts hade det interna bortfallet kunnat minskas, oklarheter följas upp samt följdfrågor ställas. Med intervjuer hade det däremot varit svårare att få tag på

(19)

16 vilket kan påverka resultatet. Dessa frågor inkluderades ändå i enkäten för att få ut mer

information samt för att undvika att styra svaren från deltagarna. För att nå hög svarsfrekvens var de huvudsakliga frågorna obligatoriska, medan exempelvis följdfrågor var valfria. I och med att enkäten var helt anonym kan vem som helst ha svarat på den och det kan inte

säkerställas att det faktiskt var kvinnor inom kriterierna som svarat. Enkäten lades därför upp i Facebookgrupper där endast gravida får vara medlemmar för att minska risken för detta. Då författarna själva inte fick gå med i grupperna fick de förlita sig på att administratörerna faktiskt la upp enkäten samt påminnelserna.

Konklusion

I denna studie minskade träningsmängden hos friska motionsvana gravida kvinnor successivt under graviditeten och som mest under tredje trimestern. Under samtliga trimestrar angav kvinnorna att den främsta orsaken till minskad träningsmängd var deras fysiska mående. Kvinnorna fick information om träning under graviditet främst från barnmorska och sociala medier. Under hela graviditeten, men främst under tredje trimestern, upplevde kvinnorna att de saknade tillräcklig information om träning under graviditet. Både minskad träningsmängd och saknad information var som störst under den tredje trimestern, det går dock inte att säga om avsaknaden av information har påverkat träningsmängden men det skulle vara intressant att undersöka i framtida studier. Fortsatt forskning behövs på högintensiv träning under graviditet för att kunna ge tillräcklig information till kvinnor som inom idrott eller yrke bedriver högintensiv träning. Samt för att förstå hur högintensiv träning påverkar graviditet. Forskningsrönen behöver dessutom nå ut till kvinnorna förslagsvis genom ett samarbete mellan barnmorska och PT, instruktör eller tränare inom idrottsföreningar.

(20)

17

Referenser

Abrams, P., Andersson, K. E., Birder, L., Brubaker, L., Cardozo, L., & Chapple, C. (2010). Evaluation and treatment of urinary incontinence, pelvic organ prolapse, and fecal incontinence. Neurourology and urodynamics, 29(1), 213-240.

Akram, J., & Matzen, S. H. (2014). Rectus abdominis diastasis. Journal of plastic surgery and hand

surgery, 48(3), 163-169.

Bacq, Y., Zarka, O., Brechot, J., Mariotte, N., Vol, S., Tichet, J., & Weill, J. (1996). Liver function tests in normal pregnancy: a prospective study of 103 pregnant women and 103 matched controls. Hepatology, 23(5), 1030-1034

Barakat, R., Perales, M., Garatachea, N., Ruiz, J. R., & Lucia, A. (2015). Exercise during pregnancy. A narrative review asking: what do we know?. British Journal of Sports Medicine, 49(21), 1377-1381.

Benjamin, D. R., Van de Water, A. T. M., & Peiris, C. L. (2014). Effects of exercise on diastasis of the rectus abdominis muscle in the antenatal and postnatal periods: a systematic review. Physiotherapy, 100(1), 1-8.

Borg, G. A. (1982). Psychophysical bases of perceived exertion. Medicine & Science in Sports & Exercise, 14(5), 377-381.

Butler, E. E., Colón, I., Druzin, M. L., & Rose, J. (2006). Postural equilibrium during pregnancy: decreased stability with an increased reliance on visual cues. American Journal of Obstetrics & Gynecology, 195(4), 1104-1108.

Bø, K., Artal, R., Barakat, R., Brown, W., Davies, G. A. L., Dooley, M., . . . Khan, K. M. (2016). Exercise and pregnancy in recreational and elite athletes: 2016 evidence summary from the IOC expert group meeting, Lausanne. Part 1—exercise in women planning pregnancy and those who are pregnant. British Journal of Sports Medicine, 50(10), 571-589.

Cakmak, B., Ribeiro, A. P., & Inanir, A. (2016). Postural balance and the risk of falling during pregnancy. The

Journal of Maternal-Fetal & Neonatal Medicine, 29(10), 1623-1625.

Chitra, T. V., & Panicker, S. (2011). Child birth, pregnancy and pelvic floor dysfunction. The Journal of Obstetrics and Gynecology of India, 61(6), 635-637.

Clapp, J. F. (1985). Maternal heart rate in pregnancy. American Journal of Obstetrics & Gynecology, 152(6), 659-660.

Clarke, P. E., & Gross, H. (2004). Women's behaviour, beliefs and information sources about physical exercise in pregnancy. Midwifery, 20(2), 133-141.

Day, M. L., McGuigan, M. R., Brice, G., & Foster, C. (2004). Monitoring exercise intensity during resistance training using the session RPE scale. The Journal of Strength & Conditioning Research, 18(2), 353-358.

Dinc, A., Beji, N. K., & Yalcin, O. (2009). Effect of pelvic floor muscle exercises in the treatment of urinary incontinence during pregnancy and the postpartum period. International Urogynecology Journal, 20(10), 1223-1231.

Dunning, K., LeMasters, G., & Bhattacharya, A. (2010). A major public health issue: the high incidence of falls during pregnancy. Maternal and Child Health Journal, 14(5), 720-725.

Dye, T. D., Knox, K. L., Artal, R., Aubry, R. H., & Wojtowycz, M. A. (1997). Physical activity, obesity, and diabetes in pregnancy. American Journal of Epidemiology, 146(11), 961-965.

Evenson, K. R., Mottola, M. F., Owe, K. M., Rousham, E. K., & Brown, W. J. (2014). Summary of international guidelines for physical activity following pregnancy. Obstetrical & Gynecological Survey, 69(7), 407-414.

(21)

18

Ferrari, R. M., Siega-Riz, A. M., Evenson, K. R., Moos, M. K., & Carrier, K. S. (2013). A qualitative study of women's perceptions of provider advice about diet and physical activity during pregnancy. Patient Education and Counseling, 91(3), 372-377.

Fridén, C., Nordgren, B., & Åhlund, S. (2011). Graviditet, hälsa och träning. Studentlitteratur.

Fridén, C., Nordgren, B., & Åhlund, S. (2012). Fysisk aktivitet och träning under graviditet och postpartum. Fysioterapi, (7), 34–40.

FYSS. (2017a). Rekommendationer om fysisk aktivitet vid graviditet. Hämtad 2019-04-02 från http://www.fyss.se/wp-content/uploads/2017/09/FYSS-kapitel_FA_Graviditet_FINAL_2016-12.pdf

FYSS. (2017b). Fysisk aktivitet - begrepp och definitioner. Hämtad 2019-05-22 från http://www.fyss.se/wp-content/uploads/2017/09/FA_Begrepp-och-definitioner_FINAL_2016-12.pdf

Goodman, L. R., & Warren, M. P. (2005). The female athlete and menstrual function. Current Opinion in Obstetrics and Gynecology, 17(5), 466-470.

Haakstad, L. A., Voldner, N., Henriksen, T., & Bø, K. (2007). Physical activity level and weight gain in a cohort of pregnant Norwegian women. Acta Obstetricia et Gynecologica Scandinavica, 86(5), 559-564.

Huberty, J., Dinkel, D., Beets, M. W., & Coleman, J. (2013). Describing the use of the internet for health, physical activity, and nutrition information in pregnant women. Maternal and Child Health Journal, 17(8), 1363-1372.

Jeffreys, R. M., Stepanchak, W., Lopez, B., Hardis, J., & Clapp, J. F. (2006). Uterine blood flow during supine rest and exercise after 28 weeks of gestation. BJOG: An International Journal of Obstetrics &

Gynecology, 113(11), 1239-1247.

Miller, F. (2002). Nausea and vomiting in pregnancy: the problem of perception—is it really a disease? American Journal of Obstetrics & Gynecology, 186(5), 182-183.

Modave, F., Shokar, N. K., Peñaranda, E., & Nguyen, N. (2014). Analysis of the accuracy of weight loss information search engine results on the internet. American Journal of Public Health, 104(10), 1971-1978.

Mørkved, S., Bø, K., Schei, B., & Salvesen, K. Å. (2003). Pelvic floor muscle training during pregnancy to prevent urinary incontinence: a single-blind randomized controlled trial. Obstetrics & Gynecology, 101(2), 313-319.

Nationalencyklopedin. (2019). Trimester. Hämtad 2019-05-08 från https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/trimester

Pelaez, M., Gonzalez‐ Cerron, S., Montejo, R., & Barakat, R. (2014). Pelvic floor muscle training included in a pregnancy exercise program is effective in primary prevention of urinary incontinence: a randomized controlled trial. Neurourology and Urodynamics, 33(1), 67-71.

Petersen, A. M., Leet, T. L., & Brownson, R. C. (2005). Correlates of physical activity among pregnant women in the United States. Medicine & Science in Sports & Exercise, 37(10), 1748-1753.

Petrov Fieril, K., Fagevik Olsén, M., Glantz, A. & Larsson, M. (2014). Experiences of Exercise During Pregnancy Among Women Who Perform Regular Resistance Training: A Qualitative Study. Physical Therapy, 94(8), 1135-1143.

Pivarnik, J. M., Perkins, C. D., & Moyerbrailean, T. (2003). Athletes and pregnancy. Clinical Obstetrics and Gynecology, 46(2), 403-414.

Rasmussen, K. M., Catalano, P. M., & Yaktine, A. L. (2009). New guidelines for weight gain during pregnancy: what obstetrician/gynecologists should know. Current Opinion in Obstetrics and Gynecology, 21(6), 521-526.

(22)

19

Salvesen, K. Å., Hem, E., & Sundgot-Borgen, J. (2012). Fetal wellbeing may be compromised during strenuous exercise among pregnant elite athletes. British Journal of Sports Medicine, 46(4), 279-283.

Scullard, P., Peacock, C., & Davies, P. (2010). Googling children's health: reliability of medical advice on the internet. Archives of Disease in Childhood, 95(8), 580–582.

Socialstyrelsen. (2018). Statistik om graviditeter, förlossningar och nyfödda barn 2016. Hämtad 2019-04-16 från https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20807/2018-1-6.pdf

Solans-Domènech, M., Sánchez, E., & Espuña-Pons, M. (2010). Urinary and anal incontinence during pregnancy and postpartum: incidence, severity, and risk factors. Obstetrics & Gynecology, 115(3), 618–628.

Sternfeld, B. (1997). Physical activity and pregnancy outcome. Sports Medicine, 23(1), 33-47.

Svenska barnmorskeförbundet. (2019). Barnmorskan. Hämtad 2019-06-05 från http://www.barnmorskeforbundet.se/barnmorskan

Szymanski, L. M., & Satin, A. J. (2012). Exercise during pregnancy: fetal responses to current public health guidelines. Obstetrics & Gynecology, 119(3), 603–610.

Van Veelen, G. A., Schweitzer, K. J., & Van der Vaart, C. H. (2014). Ultrasound imaging of the pelvic floor: changes in anatomy during and after first pregnancy. Ultrasound in Obstetrics & Gynecology, 44(4), 476-480.

World Medical Association. (2013). World Medical Association Declaration of Helsinki: Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects. JAMA, 310(20), 2191–2194.

(23)

20

Bilagor

Bilaga 1

Informationsblad:

TRÄNING OCH TRÄNINGSRÅD UNDER GRAVIDITET

Hej!

Vi är två studenter som läser Tränarprogrammet vid avdelning för idrottsmedicin på Umeå Universitet och är nu inne på sista terminen där vi ska genomföra en enkätstudie kopplat till vår C-uppsats. Studiens syfte är att undersöka träning och träningsråd för motionsvana kvinnor under graviditet och vi skulle därför uppskatta om du kunde hjälpa oss genom att besvara denna enkät under perioden 17 april - 8 Maj. Enkäten består av 23 frågor och tar max 10 minuter att besvara.

Passar du in på följande kriterier: • Förstföderska

• Gravid i tredje trimestern fram till 4 veckor postpartum (4 veckor efter förlossning)

• Graviditet utan komplikationer (Graviditetsdiabetes/Havandeskapsförgiftning/Högt blodtryck)

• Tränat minst 3 gånger/vecka under minst ett år innan och fram till graviditeten antingen kondition, styrka eller både och.

Då skulle vi uppskatta om du deltog i studien genom att besvara vår enkät.

För mer information samt möjlighet att delta klicka på länken nedan eller klistra in den i din webbläsare:

(Länk)

Tack på förhand!

(24)

21 Bilaga 2

(25)
(26)
(27)
(28)
(29)
(30)
(31)

References

Related documents

Detta skulle kunna locka fler konsumenter till att köpa frukt och grönsaker vilket också har visats i en tidigare studie där ett ökat intag av dessa livsmedel sågs hos deltagarna

Median and range för ålder, antalet occlusala amalgamfyllningar, det totala antalet amalgamfyllningar, koncentrationer i helblod av kadmium (µg/L), bly (µg/L) och kvicksilver

Kvinnor med T1D som har angiopati, nefropati eller retinopati har också en ökad risk för preeklampsi, därför är det viktigt att kvinnorna informeras om dessa risker (Hansson,

Enligt Närhälsan (2014) är psykologernas uppgift på MVC respektive BVC bland annat att stötta personalen som är anställd på BVC och MVC på olika sätt. Psykologerna

Den gravida kvinnan med övervikt har med sig en livshistoria, vilken har betydelse för henne i vårdmöten under graviditeten samt för hennes förmåga att ta emot hjälp och stöd.

Lägst smärta enligt VAS angav de kvinnor som inte hade tagit någon premedicinering, medel 4,2 (SD 2,5), och de kvinnor som angav högst smärta hade fått misoprostol i kombination

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka den omedelbara påverkan på de kognitiva funktionerna: resonemang, koncentration och uppmärksamhet efter högintensiv

Det finns dock motsättningar i huruvida olika orala tillstånd vid en graviditet kan påverka det ofödda barnets hälsa och det styrks av tre artiklar i studiens