Byggandet av vägar - Tillämpning av mindre avvikelse från detaljplan

Department of Science and Technology Institutionen för teknik och naturvetenskap

Linköping University Linköpings universitet

g n i p ö k r r o N 4 7 1 0 6 n e d e w S , g n i p ö k r r o N 4 7 1 0 6 -E S

LiU-ITN-TEK-G--20/088--SE

Byggandet av vägar

-Tillämpning av mindre

avvikelse från detaljplan

Marwan Badi

2020-06-12

LiU-ITN-TEK-G--20/088--SE

Byggandet av vägar

-Tillämpning av mindre

avvikelse från detaljplan

Examensarbete utfört i Byggteknik

vid Tekniska högskolan vid

Linköpings universitet

Marwan Badi

Handledare Anders Jägryd

Examinator Madjid Taghizadeh

Upphovsrätt

Detta dokument hålls tillgängligt på Internet – eller dess framtida ersättare –

under en längre tid från publiceringsdatum under förutsättning att inga

extra-ordinära omständigheter uppstår.

Tillgång till dokumentet innebär tillstånd för var och en att läsa, ladda ner,

skriva ut enstaka kopior för enskilt bruk och att använda det oförändrat för

ickekommersiell forskning och för undervisning. Överföring av upphovsrätten

vid en senare tidpunkt kan inte upphäva detta tillstånd. All annan användning av

dokumentet kräver upphovsmannens medgivande. För att garantera äktheten,

säkerheten och tillgängligheten finns det lösningar av teknisk och administrativ

art.

Upphovsmannens ideella rätt innefattar rätt att bli nämnd som upphovsman i

den omfattning som god sed kräver vid användning av dokumentet på ovan

beskrivna sätt samt skydd mot att dokumentet ändras eller presenteras i sådan

form eller i sådant sammanhang som är kränkande för upphovsmannens litterära

eller konstnärliga anseende eller egenart.

För ytterligare information om Linköping University Electronic Press se

förlagets hemsida

Copyright

The publishers will keep this document online on the Internet - or its possible

replacement - for a considerable time from the date of publication barring

exceptional circumstances.

The online availability of the document implies a permanent permission for

anyone to read, to download, to print out single copies for your own use and to

use it unchanged for any non-commercial research and educational purpose.

Subsequent transfers of copyright cannot revoke this permission. All other uses

of the document are conditional on the consent of the copyright owner. The

publisher has taken technical and administrative measures to assure authenticity,

security and accessibility.

According to intellectual property law the author has the right to be

mentioned when his/her work is accessed as described above and to be protected

against infringement.

For additional information about the Linköping University Electronic Press

and its procedures for publication and for assurance of document integrity,

please refer to its WWW home page:

1

EXAMENSARBETE INOM BYGGTEKNIK, Norrköping, SVERIGE 2020

Byggandet av vägar - tillämpning av

mindre avvikelse från detaljplan.

Construction of roads - application of

minor deviation from detailed

development plan.

Marwan badi

Liu ID: marba824

2

Abstract

Ekerö Municipality is a municipality in Stockholm County. the municipality prepares binding detailed plans and decides how the roads may be built. When a road project is to be carried out and in accordance with the plan, deviations often occur.

The purpose of this work is to find out why these deviations are to a large extent arising from the Ekerö municipality's road project and what can be done to mitigate or avoid these problems. To answer the questions developed, the work has been based on studies of professional literature. Subsequently, interviews were conducted with some people inside and outside Ekerö municipality. During the interviews, the problem was discussed and how it can be solved in the best possible way.

The thesis deals with a road built in Ekerö municipality, Fredriksstrandsvägen, which has been investigated through the work to inform the problem.

The main reason for deviations is that the road is not built up with standards and guidelines laid down in published regulations from the Swedish Transport Administration. It has also been constructed that the underlying causes of these deviations may be lack of planning, inadequate work preparations, human causes, knowledge, and communication deficiencies. For efficient deviation management, the municipality should carry out certain methods, such as detailed planning, building with quality, collaboration routines and most importantly applying road standards when planning.

3

Sammanfattning

Ekerö kommun är en kommun i Stockholms län. kommunen utarbetar bindande detaljplaner och besluter hur vägarna får bebyggas. När ett vägprojekt väl ska utföras och

överensstämma med planen uppstår ofta avvikelser.

Syftet med detta arbete är att ta reda på varför dessa avvikelser i stor utsträckning uppstår av Ekerö kommuns vägprojekt och vad som kan göras för att mildra eller undvika dessa problem. För att kunna svara på de framtagna frågeställningarna har arbetet baserats på studier av facklitteratur. Därefter har det genomförts intervjuer med några personer inom och utanför Ekerö kommun. Under intervjuerna diskuterades problematiken samt hur kan den lösas på bästa möjliga sätt.

Examensarbetet behandlar en väg byggt i Ekerö kommun, Fredriksstrandsvägen som har undersökts genom arbetet för att upplysa problemet.

Främsta anledningen bakom avvikelser är att vägen inte byggs upp med standarder och riktlinjer som fastställts i publicerade föreskrifter från Trafikverket. Det har konstruerats även att bakomliggande orsaker till dessa avvikelser kan vara bristande planering,

otillräckliga arbetsberedningar, mänskliga orsaker, kunskaps- och kommunikationsbrister. För en effektiv avvikelsehantering bör kommunen utföra vissa metoder, såsom detaljrik planering, bygg med kvalité, samarbetsrutiner och viktigast att tillämpa vägstandarder vid projektering.

4

Innehållsförteckning

1.3 Syfte, mål och frågeställningar ... 9

1.3.1 Syfte ... 9 1.3.2 Mål ... 9 1.3.3 Frågeställning ... 9 1.4 Avgränsningar ... 10 2. Genomförande ... 11 2.1 Metod ... 11 2.1.1 Frågeställning 1 ... 12 2.1.2 Frågeställning 2 ... 12 2.1.3 Frågeställning 3 ... 12 2.2 Kritik av metod ... 13 3. Teoretiskreferensram ... 14

3.1 Vägplanerings- och vägprojekteringsprocessen ... 14

3.1.1 Förstudie ... 15

3.1.2 Vägutredning ... 15

3.1.3 Arbetsplan ... 15

3.1.4 Bygghandling ... 15

3.1.5 Byggskede ... 16

3.1.6 Ny planerings- och projekteringsmetodik ... 16

3.2 Planering och markanvändning ... 18

3.2.1 Översiktsplan ... 18

3.2.2 Detaljplan ... 18

3.2.3 Planbeskrivning ... 19

3.3 Vad ska ingå och beaktas vid utformningen av vägar ... 20

3.3.1 Krav på vägens geometriska utformning ... 20

3.3.2 Vägkroppen: överbyggnad ... 21

3.3.3 Vägområde ... 22

3.3.4 Väganordningar ... 22

5

3.4.1 Modul ... 23

3.4.2 Riktlinjer ... 24

3.4.3 Vägars och gators utformning ... 24

3.4.4 Allmän material- och arbetsbeskrivning- Anläggning ... 24

3.5 Ritningar ... 25 3.5.1 Planritning ... 25 3.5.2 Typsektioner ... 25 3.5.3 Gatutyper ... 25 3.5.4 Tvärsektioner ... 26 3.5.5 Profilritning ... 27

4. Fallstudie: väg i Ekerö kommun... 28

4.1 Ekerökommun ... 28

4.2 Närlunda vägförening ... 29

4.3 Vägen som studerats ... 30

5. Resultat ... 32

5.1 Intervjuer ... 32

5.1.1 Intervju 1 Ekerö kommun ... 34

5.1.2 Intervju 2 Närlunda vägförening ... 36

5.2 Planeringen av Fredriksstrandsvägen... 38

5.2.1 Översiktsplan ... 38

5.2.2 Vägen projekterat i Ekerö kommun ... 39

5.3.3 Närlunda vägförening övertar Fredriksstrandsvägen... 40

6. Analys ... 44

6.1 Intervju ... 44

6.1.1 Orsakerna till att det uppstår avvikelse i projekteringen ... 44

6.1.2 Möjligheter och strategier för att förbättra arbetet med arbetsplaner och hanteringen av avvikelser ... 46 6.2 Fredrikstrandsvägen ... 48 7. Slutsatser ... 50 8. Diskussion ... 51 8.1 Rekommendationer ... 51 8.2 Kritik av arbetet ... 51 9. Referenser ... 52 10. Bilagor ... 53 10.1 Bilaga 1 ... 53 10.2 Bilaga 2 ... 54

6

10.3 Bilaga 3 ... 55 10.4 Bilaga 4 ... 56 10.5 Bilaga 5 ... 57

7

Förord

Det här arbetet är ett avslutande examensarbete för byggingenjörsprogrammet på Linköpings universitet som motsvarar 16 högskolepoäng och utfördes under vårterminen 2020.

Jag vill först och främst rikta ett stort tack till Sara Gham Teknik- och exploateringschef i Ekerö kommun som föreslog idén till examensarbetet. Jag vill även tacka samtliga personer som ställt upp på intervjuer och engagerat sig och hjälpt mig i mitt arbete.

Avslutningsvis vill jag tacka min handledare Anders Jägryd som handlett mig och lämnat viktiga åsikter genom arbetet.

8

1. Inledning

1.1 Bakgrund

Ekerö kommun är en kommun i Stockholms län. Tätorten Ekerö är en centralort belägen på Ekerö. Inom Ekerö kommun finns landets största vägförening, Närlunda vägförening. (Ekerö kommun, 2018)

Genom detaljplaner och områdesbestämmelser planlägger kommunen användningen av mark och vatten. Att upprätta bindande detaljplaner besluter kommunerna hur vägarna får bebyggas (Ekerö kommun, 2018). När ett vägprojekt ska utföras och överensstämma med planen uppstår ofta avvikelser. För att studera samt lösa dessa avvikelser ska en väg som är projekterat och byggt i Ekerö kommun undersökas. Vägen strider mot den rådande

detaljplanen och innefattar en mängd fel och problem eftersom vägen saknar

väganordningar och lämpliga vägstandarder. Dessa avvikelser har presenterats enligt Närlunda vägförenings synpunkter på vägen.

Närlunda vägförening ansvarar för drift, skötsel och underhåll av vägar, belysning och grönområden i Ekerö kommun. Drift och underhåll är processen för att säkerställa att vägar och andra tillgångar har ett bra utseende och fungerar med optimal effektivitet. (Närlunda vägförening, 2020) Otillräcklig skötsel och underhåll kan resultera i försämring av vägen och minskad prestanda och kan påverka säkerheten. Fallstudien beaktade Närlunda

vägföreningens synpunkter och åsikter på Ekerös arbete med vägar eftersom dem arbetar med innovativa metoder, procedurer och standarder och har en teknisk handbok som de utgår efter.

Tekniska handboken förväntas främst användas för utformning, konstruktion, utförande och underhåll av vägar, men den är också tillämplig på befintliga vägar som kan omformeras. Den tekniska handboken noterar detaljer om vad de antagbara standarderna är inom Sverige. Dessa dokument utgör en del av ramen för policyn. Detta syftar till att säkerställa lämpliga mått och funktioner som minimerar långsiktiga underhållskostnader. (Nacka kommun, 2015) Handboken informerar om vad Ekerö kommun kommer att acceptera på vägnätdimensioner tidigt i utformningsförslaget.

Ekerö kommunens önskemål är att undvika att arbetsplanen efter ett projekts utförande inte överensstämmer med verkliga utseende. Vägprojekt är mycket komplicerade med många risker. Ett stort antal människor är involverade i dessa projekt och detta ökar risken att fel och avvikelser kan uppstå.

9 1.2 Problembeskrivning

Vid byggandet av vägar i Ekerö kommun uppstår det problem med att anpassa vägplan till detaljplan. Ekerö kommun för närvarande har problem med deras bebyggda vägar. Vägarna är inte byggda med hänsyntagen till de fastställda vägstandarder som till exempel att de flesta vägarna byggs för smala vilket följaktligen blir svårt för tunga fordon att använda vägen eller vid mötande av två fordon kan trafiken köra längst ut på beläggningskant. annan orsak är att plangeometrin på vägen inte uppfyller angivna standarden.

Andra brister som uppstår är att vägarna även kan sakna en mängd väganordningar som exempelvis, förutsättningar för vattenavrinningen, belysning, magasin, planlutningar, rätt dimensionerade kurvor, vändplaner osv. Varje gata måste beakta utrymme före rörelse och måste balansera alla tillhörande funktioner och överväganden för att ge en hållbar och anpassbar väg.

En orsak kan vara att kommunen saknar en teknisk handbok som innehåller vägstandarder. Vid många detaljplanarbeten sker det oftast problematiska diskussioner gällande

gaturummens funktioner och storlek. Det är viktigt att planer kan stödjas med procedurer som ger mer detaljerade och specifika instruktioner om hur arbetet ska utföras.

1.3 Syfte, mål och frågeställningar

1.3.1 Syfte

Syftet med denna studie är att reda ut problemet med att anpassa detaljplan till vägplan. Utifrån analys av en vägundersökning och intervjuer ska dessa avvikelser studeras samt lösas.

1.3.2 Mål

Målet är att minska avvikelser när ett vägprojekt ska utföras och överensstämma med detaljplanen. Genom att reda ut orsakerna bakom dessa avvikelser och vilka lösningar kan föreslås för Ekerö kommun för att minska dessa avvikelser uppnås målet med denna studie.

1.3.3 Frågeställning

De frågor som studien syftar till att besvara är:

- _{Vilka anledningar finns det till att det uppstår avvikelser från arbetsplaner och hur} kan det lösas?

- _{Hur ser en väg ut projekterad i Ekerö kommun utan vägstandarder, och vilka fel har} uppstått efter tillämpningen enligt Närlunda vägförening?

10 1.4 Avgränsningar

Fallstudien fokuserar på avvikelser från detaljplan som i efterhand medför några problem vid tillämpningen. Enbart en väg från Ekerö kommun inom detaljplan har undersökts.

Förbättringsförslag som är den avgörande faktorn i tillämpningen fick framställas, andra kommersiella åtgärder samt åtgärder utanför detaljplan har fått utelämnats.

Studieobjekten avgränsas till en kommun (Ekerö kommun) och en vägförening (Närlunda vägförening) som båda har ansvar för vägnätet på Ekerö men med varsin tillämpning strategier.

Den ekonomiska aspekten för dessa avvikelser, ÄTA och dess förbättringsförslagskostnader har ej behandlats i denna studie.

11

2. Genomförande

I detta avsnittet av studien beskrivs genomförandet och metoden som används för att besvara frågeställningarna.

2.1 Metod

Detta examenarbete kommer att inledas med att välja vilka detaljer som ska samlas in, som tillexempel insamling av data från redan publicerad text som är tillgänglig i

skrivbordsundersökningar. Litteraturkällor som läroböcker, rapporter från myndigheter eller privata företag, tidningar, tidskrifter har även studeras för att ta fram en lärorik teoretisk referensram som har dokumenterats i studien.

Nästa steg i denna studie har sket i samband med Ekerö kommun som har hjälpt denna studie genom att diskutera de gamla dokument på utförda vägar som har stora avvikelser från detaljplan för att undersöka problematiken. Undersökningen och resultatet av denna metoddel har dokumenteras och togs fram senare vid besvarande av frågeställningen. Några intervjuer i form av en kvalitativ metod har genomförts med några ordförande och ingenjörer från Närlunda vägförening respektive Ekerökommun. Dessa intervjuer är viktiga för detta arbete eftersom de är i form av observationsstudie där diskussionen under intervjun är öppen. Fokusen sker främst på deltagarnas åsikter, känslor, upplevelser, attityder och minnen. Önskemålet under dessa intervjuer var att få dokument om utförda arbeten. På så sätt kan frågeställning besvaras. Intervjuerna har dokumenterats i denna studie och analyserats senare för att få fram ett resultat på frågeställningen.

Nästa steg i studien består av vägundersökning som är byggd i Ekerö kommun och som kommer att lämnas över till NVF efter slutbesiktningen. Vägen har studerats tillsammans NVF för att lösa problematiken kring ett arbete utan vägstandarder som medför avvikelser från detaljplanen. Senare kommer frågeställningarna att kunna besvaras i resultatdelen, samt analyseras för att få fram en lösning på hur avvikelser kan minskas.

Vid slutsatsdelen uppfylls målet med detta arbete. Lösningsförslag och rekommendationer kommer att presenteras för att åtgärda Ekerös svårigheter av genomförandet av vägarbetet

12

2.1.1 Frågeställning 1

- _{Vilka anledningar finns det till att det uppstår avvikelser från arbetsplaner och hur} kan det lösas?

Frågan handlar om huvudorsakerna till varför dessa avvikelser och fel uppstår generellt i Ekerös vägprojekt. Vilka tillvägagångssätt bör användas för att mildra på dessa

felförekomanden.

Frågan besvaras genom en intervju med Ekerö kommun och en med Närlundas vägförening som bidra med informativt dokument och data om Ekerö kommuns arbete.

2.1.2 Frågeställning 2

- _{Hur ser en väg ut projekterad i Ekerö kommun utan vägstandarder och vilka fel har} uppstått efter tillämningen enligt Närlunda vägförening synpunkter?

Frågan behandlar en undersökning på en bebyggd väg hos Ekerö kommun och som Närlunda vägförening tar över och har haft anmärkningar på den eftersom inte rymmer kraven på vägstandard. Detta görs genom att studera några framtagna detaljplaner, ritningar,

förfrågningsunderlag från Ekerö och sedan studera de fel som NVF lyfter fram. När man väl har fått en tydlig bild kan man således påvisa problemet och på så sätt besvara denna frågeställning.

2.1.3 Frågeställning 3

- _{Hur kan användandet av vägstandarder på vägar göra så att avvikelser minskar?} Frågan beskriver standarders nytta vid tillämpning och på vilket sätt minskar avvikelser och felförekommanden. Frågan besvaras genom en intervju med Närlundas vägförening som bidrar med informativt dokument och data om deras arbete samt genom litteraturöversikt som behandlar fastställda regelverk.

13 2.2 Kritik av metod

Reliabilitet

Det innebär att andra måste kunna utföra exakt samma experiment, under samma förhållanden och generera samma resultat. Detta kommer att stärka resultaten och säkerställa att det breda vetenskapliga samfundet accepterar hypotesen. Genom att i studien var tydlig med syftet, metodval samt avgränsningar är det möjligt att studien kan genomföras vid annat tillfälle (Rankin, 2020). Studien är baserad på fastställda standarder, dimensioner och utformningar samt intervjuerna har genomförts med olika respondenter från olika verksamheter som fick besvara samma frågor all detta stärker reliabiliteten.

Validitet

Validitet omfattar hela det experimentella konceptet och fastställer om de erhållna resultaten uppfyller alla krav i den vetenskapliga forskningsmetoden. På grund av

upprepning av de insamlade information från flera oberoende källor/respondenter är det mycket möjligt att samma resultat uppnås vid nya utredningar.

I intervjuarna har det diskuterats om avvikelser generellt i vägprojekt och inte enstaka därför kan arbetet vara sannolikt generaliserbart för andra liknande fall.

14

3. Teoretiskreferensram

För mer förståelse av ämnesområde utgör den teoretiska referensramen en sammanfattning av de vetenskapliga teorierna. Här nedan presenteras några av dem som är av relevans för denna studie. Först beskrivs vägplanerings- och vägprojekteringsprocessen steg för steg, därefter tolkas planering och markanvändning som består av tre olika planer, sedan ska några olika ritningar förklaras som har en användning senare för utvärdering av resultat och i slutet av kapitlet tydliggöras vad ska ingå och beaktas vid utformningen av vägar.

3.1 Vägplanerings- och vägprojekteringsprocessen

Planeringen av vägprojekt är en process som blir mer detaljerad steg för steg (se Figur 1.1). I varje steg anpassas nivån på planeringsnoggrannhet och beslutsfattande i enlighet med markanvändningsplaneringen. Planeringsprocessen har fem steg: förstudie, vägutredning, arbetsplan, bygghandling och byggskede. När en ny väg/gata eller förbättring av en befintlig väg planeras, måste planeringen baseras på en detaljplan som uppfyller kraven i

markanvändnings- och bygglagen. (Trafikverket, 2010)

15

Vägsplaneringsfaser är anslutna till markanvändningsplanering enligt följande:

3.1.1 Förstudie

Att planera ett transportsystem innebär interaktiv planering av markanvändning och trafik. Således skapas ett ramverk för trafikbelastning och markanvändning. Planering genererar implementeringsstrategier för systemet och bedömningar av effekterna. Mer detaljplaner för gång- och cykeltrafik, kollektivtrafik, parkering etc. görs vid behov. För olika ändamål kan förstudier ha olika namn och innehåll. De vanligaste projektspecifika förstudierna är

utvecklingsstudie, behovsbedömning och utvecklings- / handlingsplan. Samhällsutveckling orsakar förändringar i resebehov och trafikförhållanden. Dessa förändringar granskas under förstudiefasen och de åtgärder som krävs för att uppfylla de mål som fastställts för

utvecklingen av trafikförhållanden planeras. Resultatet av förstudien är ett projekt eller flera projekt för vilka preliminära undersökningar har genomförts av möjliga alternativa åtgärder, inklusive relaterade effekter och kostnader. Under förstudien varierar behovet av interaktion beroende på projektets art. Kommunens och regionrådens deltagande betonas vanligtvis under samarbetet. Beslutet att inleda planeringen kan fattas baserat på förstudien. Ett sådant beslut består av vägmyndighetens uttalanden om nödvändighet, tidpunkt och vidare planering av utvecklingsåtgärder. (Trafikverket, 2010)

3.1.2 Vägutredning

Om förstudien visar att alternativa vägsträckningar behöver studeras fortsätter för vidareutveckling och implementering och en vägutredning får genomföras (som visas i Figur1.1). Syftet med vägutredning är att besluta om val av vägsträckning och trafikteknisk standard och ta fram underlag på dem. miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som ska vara godkänd av länsstyrelsen ska också ingå i vägutredningen. (Trafikverket, 2010)

3.1.3 Arbetsplan

Arbetsplan avgör den ungefärliga platsen för vägen, vägens anslutningar till befintligt och framtida vägnät och markanvändning, grundläggande tekniska och trafiklösningar och principerna som ligger till grund för att förebygga negativa miljöpåverkan. Planering utförs på en detaljnivå som säkerställer att planen är tekniskt, ekonomiskt och miljömässigt genomförbar. När lagstiftning kräver en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) utvärderas vägprojektets miljöpåverkan enligt lagen om miljökonsekvensbeskrivningsförfarande under den inledande arbetsplansfasen. (Trafikverket, 2010)

3.1.4 Bygghandling

Bygghandling bestämmer den exakta platsen för vägen, områden som krävs för vägen, korsningar mellan vägar och privata gator och lösningar för andra vägförbindelser, lösningar för gång- och cykeltrafik och kollektivtrafik och andra detaljerade lösningar som åtgärder som krävs för att förebygga av negativa trafikpåverkan. Eftersom bygghandlingen löser alla frågor som direkt berör markägare och andra berörda parter, är samspelet inriktat på frågor som ska överenskommas med dem. Godkännandebeslutet fattas på bygghandlingsfasen, vilket ger vägmyndigheten rätt att ta besittning av det område som krävs för vägen. Det är ibland nödvändigt att göra en översiktsplan till en godkänd bygghandling. När finansieringen har säkerställts kan byggandet av vägar startas. (Trafikverket, 2010)

16

3.1.5 Byggskede

Vägbyggnadsfasen omfattar utarbetandet av de dokument som krävs för byggandet. I många fall är entreprenören ofta ansvarig för att upprätta en byggplan. Inom gränserna för

bygghandling fortsätter samspelet mellan vägkonstruktörer och markägare och andra berörda parter under hela arbetet.

3.1.6 Ny planerings- och projekteringsmetodik

Den gamla planeringsprocessen är mer omfattande och tidskrävande. Det vill säga att tiden den tar från idé till färdig väg kan dröja över flera år. Därför har trafikverket säkerställts en ny planeringsprocess som benämns ” Från planering till byggande”. Från och med 1/1 2013 började den nya planeringsprocessen att gälla för att planera ett vägprojekt som är mer tidseffektivt enligt Trafikverket.

Planläggningsprocessen regleras i väglagen (1971:948), järnväglagen (1995:1649) och miljöbalken (1998:808). (Trafikverket, 2017)

Planläggningsprocessen används för närvarande av de flesta statliga myndigheter för att planera ett vägprojekt som består av fastställda lager och regler som till slut resulterar en färdig vägplan, arbetet med dessa plan kallas för planläggning. Processen börjar med en omfattande planering som startas med en åtgärdsstudie dvs. att försöka svara på frågan varför ett vägprojekt behövs. När frågan är väl besvaras börjar arbetet med ta fram en vägplan. (Trafikverket, 2017)

Andra steget i processen innefattar utredning av placering av vägen, var och hur ska vägen byggas. Tiden det tar för denna typ av utredning kan variera beroende på projektets storlek och omfattning, dvs. hur många undersökningar som behövs, hur många alternativa

sträckningar som finns, hur stor budget och de synpunkter som tas upp från berörda. (Trafikverket, 2017)

Reslusten som fås från underökningar på planläggningsprocessen och vägutformningen beskrivs och presenteras i en vägplan. (Trafikverket, 2017)

I början av planläggningen ska även ingå en utredning av miljöpåverkan som projektet kan medföra. Därför beslutar sedan länsstyrelsen att ta fram miljökonsekvensbeskrivning som beskriver hur projektet antas påverka miljön.

Planen hålls öppen för granskning under hela planläggningsperioden ifall de berörda vill tillägga synpunkter innan planen är färdig. (Trafikverket, 2017)

Slutligen fastställs planen och efterkommer en överklagandetid innan vägplanen vinner laga kraft. Först efter detta startas byggandet av vägen. (Trafikverket, 2017)

Under planläggning måste dessutom hållas samråd med berörda som ska ske parallellt med processen. Detta innebär att ta kontakt och föra viktiga möten med andra organisationer, myndigheter och andra berörda för att få väsentliga synpunkter och kunskaper.

(Trafikverket, 2017)

När vägplanen är klar tas fram en bygghandling. Bygghandlingen måste därför

17

planen ändras eller till och med sätta upp ny plan om det krävs. (Trafikverket, 2017) Se figur 1.2 som beskriver de nya olika skeden på den nya planläggningen.

18 3.2 Planering och markanvändning

Kommunen ansvarar för dem lokala planeringarna. Den utarbetar översiktsplaner och detaljplaner och utfärdar bygglov för dessa planer och andra relevanta bestämmelser.

3.2.1 Översiktsplan

Översiktsplanen är den viktigaste verktyg för strategisk planering. Den krävs enligt lag och täcker hela kommunens territorium, men det innehåller inga juridiskt bindande

bestämmelser för markägarna. Det ligger till grund för beslut om användning av mark- och vattenområden. Översiktsplaner måste granskas av kommunfullmäktige minst en gång under varje mandatperiod. Överensstämmelse med nationella riktlinjer kontrolleras av länsstyrelserna. Länsstyrelsens uttalande utgör ett obligatoriskt planeringsdokument inom den övergripande planen. Det återspeglar främst överväganden hur nationella intressen kan integreras i lokal planering. (Trafikverket, 2010)

3.2.2 Detaljplan

Detaljplan är det lagstadgade instrumentet för att reglera markanvändningen på kommunal nivå i ett begränsat område i en kommun eller motsvarande. Det ger skyldigheter och rättigheter till markägare. Dessa rättigheter skyddas under en implementeringsperiod som kan variera mellan 5 och 15 år. Detaljplaner utarbetas endast i områden där det är

nödvändigt att kontrollera en ändring av markanvändningen och är giltiga tills de upphävs eller byts ut. (Trafikverket, 2010)

Särskilda områdesbestämmelser är enklare planeringsinstrument som också är bindande och används främst för att reglera byggande där det inte behövs någon detaljplan eller för att säkerställa riksintressen. Områdesbestämmelser antas med stöd av översiktsplanen. (Trafikverket, 2010) Planeringsprocessen beskrivs av Figur 2.

19

3.2.3 Planbeskrivning

Detaljplaner ska innehålla en planbeskrivning som anger planens mål, dess huvudinnehåll och planens effekter. Beskrivningar av planer som kan ha en betydande inverkan på miljön eller samhället ska kompletteras med en separat bedömning och beskrivning av planens effekter - en miljökonsekvensbeskrivning. (Trafikverket, 2010)

20

3.3 Vad ska ingå och beaktas vid utformningen av vägar

3.3.1 Krav på vägens geometriska utformning

Den geometriska utformningen av vägar är grenen för vägteknik som sysslar med att placera de fysiska elementen i vägbanan enligt standarder och begränsningar:

- _{Trafik med inbyggd säkerhet och enhetlig standard: att trafiksäkerheten} projekteras och byggs in i vägen från början. Det medför problem och extra kostnader med förändringar i geometrin hos en befintlig väg. De grundläggande målen i geometrisk utformning är att optimera effektivitet och säkerhet samtidigt som kostnads- och miljöskador minimeras. (Wengelin A, 2000 )

- _{Estetisk tilltalande och miljökvalitet bibehålls: minimera bränsleanvändning,} utsläpp och miljöskador. Det är berättigat att lägga ner arbete och tid på vägens utseende och utformning eftersom dessa stora trafikleder är dominerande byggnadsverk med lång livstid. Väg ska passa in i landskapet samt ska den upplevas harmonisk att färdas på. Utrymmet för vägar skall vara tillräckligt, den ska ha goda kördynamiska egenskaper och rätt vald väggeometri i förhållande till trafikmängd och hastighetsbegränsning. (Wengelin A, 2000 )

- _{Minimera störningar: hänsyn tagen till buller och luftföroreningar så att den stör} omgivningen så lite som möjligt. (Wengelin A, 2000 )

21

3.3.2 Vägkroppen: överbyggnad

Vägens överkropp består av olika lagerföljd för att vägen ska uppfylla styvhetskraven. Vägens överbyggnad ska ha full höjd från beläggningskant samt sidolutning för vattenavrinning ska ha minst 1:1.

Vägkonstruktions översta lager består av slitlagret som ska uppfylla det krav som ställs på vägytan. Skiktet har direkt kontakt med trafikbelastningar. Det tillhandahåller därför egenskaper som friktion, jämnhet, bullerreglering och dränering. Dessutom förhindrar det inträde av ytvatten till den underliggande lagret. Bärlagret funktion är att fördela lasten från trafiken så att skadliga spänningar och deformationer inte uppträder i underliggande lager. När skillnaden mellan bärlagret och slitlagret är stor fungerar binlagret som ett

övergongslager mellan dessa. (Trafikverket, 2019) Se figur4.

Förstärkningslagret har flera uppgifter. Främsta är att tåla de spänningar som överförs från bärlagret samtidigt att tillsammans med övriga lager fördela trafikbelastningar ner till grunden. Understa lagret i vägöverbyggnad utgörs av ett skyddslager som läggs direkt på undergrunden. (Trafikverket, 2019) Se figur 4.

Terrassytan är skiktet som utgör gränsen mellan överbyggnad och underbyggnad. Om delen under terrassytan utgörs av en bankfyllning kallas för underbyggnad annars är den

undergrund i skärning. (Trafikverket, 2019) Se figur 3.

Figur 3 vägkroppen, (Trafikverket, 2019)

22

3.3.3 Vägområde

Vägområdet är hela det markområde som vägkonstruktionen tar upp i sidled som har tagits i anspråk för en väganordning (vägområdet visas i tvärsektionsritning, Figur 10).

3.3.4 Väganordningar

väganordningar ingår i väganläggningen. Anordningarna är de element som stadigvarande behövs för vägens drift, bestånd och brukande, några exempel visas på figuren bredvid, Figur 5. Här nedan beskrivs några viktiga väganordningar som ingår i ett vägområde.

- _Vägbana

Vägbanan är banan för en fordonsfil, det utrymme som behövs för bilar. Bredden bestäms av hur breda fordon som ska kunna ta sig fram. Man utgår med typfordon med standardmått. Dessutom måste ett säkerhetsmått tilläggas.

Den bredd som tilldelas körfält för bilister, bussar, lastbilar, cyklar och parkerade bilar är en känslig och avgörande aspekt av gatuutformning. Spårbredder bör beaktas i sammansättningen av en given gata som avgränsar utrymme för att tillgodose alla behov, inklusive resvägar, säkerhetszoner, cykelbanor och trottoarer. (Berntman, 2012)

- _{GC- vägar}

En gång och cykelbana har olika former som ger utrymme som är avsedda att uteslutande eller främst för cyklar och gående, och är åtskilda från fordonsresor, parkeringsstigar och

trottoarer. Alla gång- och cykelvägar skall anslutas till befintligt nät.

Cykelleder kan vara antingen envägs eller tvåvägs, på en eller båda sidor av en gata, och är åtskilda från fordon genom trottoarmarkeringar eller färgläggning, kantstenar. (Täby kommun, 2018)

- _Vändplatser

Kraven på vändplatsdimension utgår från trafiksituationen dvs vilka fordon som har behov att köra in där, sophämtningsfordon, lastbilar osv. Utformningen på

vändplatser kan vara både som en vändplan eller som en så kallad T-vändning. (Täby kommun, 2018)

- _Dike

Ett dike är ett vägavvattningssystem som skapas för att leda bort vatten. Ett dike kan användas för dränering, för att dränera vatten från lågt liggande områden, längs vägar eller fält, eller för att leda vatten från en mer avlägsen källa för växtbevattning. Dräneringssystemet är ett viktigt och integrerat övervägande vid planering och utformning av väginfrastruktur. För att klara avrinningsvattnet måste därför en lämplig storlek på diken vara tillräcklig. (Täby kommun, 2018)

Figur 5 Väganordningar, 2010. (Trafikverket, 2010)

23 3.4 Regelverk

3.4.1 Modul

Tanken med att bygga med standarder är att gaturummet byggs upp med moduler, där var och en av de har en viss funktion. Varje modul har ett minsta mått för funktionen, och de måtten är aspekter som trafiksäkerhet, olika krav på drift, tillgänglighet och underhåll. Se figur 6 och 7 som visar ett exempel på moduler på en lokalgata körbana respektive dike tagen från nackas tekniska handbok. För en rak gata, vid korsningar och kurvor gäller måtten på modulerna, men som kan behöva justeras efter platsens villkor. Det innebär att modulen för raksträckor skiljer sig från modulen för kurvor. I kurvor bör en breddökning appliceras med avseende på referenshastighet för att säkerställa villkor i regelverk (Trafikverket, 2016). Se ritning i Figur 8 från trafikverket.

För en snabbare planeringsprocess kan användandet av moduler ge bättre förutsättningar och villkor genom att ge tydligare ramar när man sedan planerar att bygga en väg.

(Trafikverket, 2016)

Figur 7 modul på Körbana lokalgata, (Nacka kommun, 2015)

Figur 8 modul på dike, (Nacka kommun, 2015)

24

3.4.2 Riktlinjer

Gatutyperna delas in i olika utrymmeskrav, god standard, mindre god standard och låg standard enligt Norrtäljes tekniska handbok. Vägar utformas i samband med

konstruktionsriktlinjer och standarder som antas utav trafikverket. På vissa gator måste framkomlighet och trafikmängd styra valet av standard. Riktlinjer för konstruktion tar hänsyn till hastighet, fordonstyp, vägkvalitet (lutning), se hinder och stoppavstånd. Med korrekt tillämpning av riktlinjer, tillsammans med god teknisk bedömning, kan en ingenjör utforma en vägbana som är bekväm, säker och tilltalande för ögat. Val av standard kan dessutom medföra konsekvenser och därför krävs en sammanvägning av olika behov och intressen och detta görs i samband med detaljplanearbetet. (Norrtälje kommun, 2019)

3.4.3 Vägars och gators utformning

VGU, Vägars och gators utformning är regelverk framtagen från Trafikverket som innefattar krav- och rådsdokument för projektering av vägar. Dessa regelverk balanserar trafikflödet med andra lika viktiga funktioner på gatan, inklusive: fotgängares behov, kollektivtrafikvägar och hållplatser, cykelvägar, tillgänglighet, trafiksäkerhet och krav på drift och underhåll. Dessa regelverk lyfter fram minsta tillåtna mått för gatuytor samt skiljer exempelvis på modulen på raksträckor och på kurvor. Modulen som appliceras i kurvor eller branta lutningar krävs vissa justeringar av bredmått i enlighet med VGU. Dessa regelverk fungerar som referensdokument för kommunerna. (Trafikverket, 2019)

VGU delas in i tre publikationer:

”• Övergripande krav för vägars och gators utformning (TRVÖK Vägars och gators utformning)” (Trafikverket, 2019)

”• Krav för vägars och gators utformning (TRVK Vägars och gators utformning)”

(Trafikverket, 2019)

”• Råd för vägars och gators utformning (TRVR Vägars och gators utformning)”

(Trafikverket, 2019)

3.4.4 Allmän material- och arbetsbeskrivning- Anläggning

Allmän material- och arbetsbeskrivning för anläggningsarbeten (AMA). AMA är förskrifter i form av referensverk som upprättar beskrivningar om tekniska utförande på

anläggningsarbeten. Vid användandet av dessa förskrifter fastställer säkerheten och kvaliteten i byggprocessen.

Den senaste upplaga av AMA Anläggning är 17 som är en revidering av AMA Anläggning 13. Den innefattar även RA Anläggning 17 (råd och anvisningar) och MER Anläggning 17 (Mät och ersättningsregler). AMA, RA och MER uppdateras vart tredje år.

25 3.5 Ritningar

De ritningar som visar vägens funktion i vägenstvärsnitt, vägens plan och profil ska ingå i arbetsplanen.

3.5.1 Planritning

Är en plan som visar hur en väg ska utformas med avseende på vilken markanspråk som bör användas i projektet. Den hänvisar dessutom till vilka skyddsåtgärder och försiktighetsmått som ska vidtas vid planering. Se bilaga 2 och 3 på en planritning för Fredrikstransvägen.

3.5.2 Typsektioner

Redovisar en ritning på väglinjen vinkelrätt tvärsnitt genom en väg. Den visar upp vägbanans sektionsindelning med eventuella breddangivelser på körfält, vägrenar, sidoremsor,

mittremsor, säkerhetszoner, räcken, slänter, belysning och diken med lutningsangivelser. Även illustration av eventuella miljöinstallationer får redovisas med som till exempel bullerskyddsvallar, bullerskyddsskärm och planteringar. Dessutom ska gränsen för vägområdet markeras tydligt i typsektionen. (Trafikverket, 2010)

3.5.3 Gatutyper

Gatutyper bestäms utifrån dimensionerande trafiksituation (DTS). DTS beskriver hur stor förekommande trafiksituation på en aktuell väg samt hänsyntas till tillkommande

verksamheter eller bostäders trafikalstring. Med avseende på dessa avgörandefaktorer bör respektive gata dimensioneras för relevant trafiksituation samt för relevant gatutyp.

En sådan kartläggning bör ingå vid trafikstudie eller trafikutredning dvs. bedömningen av den tillkommande trafiken som påverkar situationen. (Nacka kommun, 2015)

Nackas tekniska handbok tydliggör vilka mått som krävs på olika vägar för god

framkomlighet för olika trafikslag till exempel buss, räddningstjänst, godstransporter och avfallshämtningsfordon. Handboken identifierar och redovisar gatutyperna i form av typsektioner som delas in i: kommunala huvudgator, uppsamlingsgator, industrigator, lokalgator, huvudstråk för gång och cykel samt gångfartsområde. (Nacka kommun, 2015). Figur 9 visar ett exempel från nackas tekniska handbok på en typsektion kommunala hur gator kan ses i figur.

26

3.5.4 Tvärsektioner

Tillskillnad från typsektionen redovisar tvärsektionen ett tvärsnitt genom marken som en slags förtydligande information om detaljer på vägkonstruktionen. Medan typsektionen är mer generellt på hur en väg är tänkt att se ut. Tvärsektionen visar hur bred ska vägen göras. Vika lutningar i sidled ska man använda, hur ska diken och slänter utformas samt hur

vägkroppens konturer med höjd- och sidomått ser ut. Sidomåtten är vinkelräta mot

längdriktningen på planritningen. (Trafikförvaltning , 2019). Ett exempel på tvärsektion från trafikverket visas i Figur 10 som medföljer en ytterligare figur för att tydliggöra texten.

Figur 9 Typsektioner, 2015 (Nacka kommun, 2015)

27

Figur 11 förtydligande figur, egen ritning

3.5.5 Profilritning

En profilritning av den planerade vägen visar en detaljerad beskrivning. Den visar vägen i vertikalriktning i förhållande till vägens läng och höjd över havet. På ritningen beskrivs anslutande vägar och gator, bergnivå, marknivå, profil- och plandata samt byggnadsverk. profilritning är viktig för konstruktionsprocessen men även för att dokumentera

28

4. Fallstudie: väg i Ekerö kommun

Nedan följer en beskrivning av datainsamlingen som hänför sig till den undersökta vägen. Först beskrivs Ekerö kommun kort eftersom där vägen byggdes. Sedan beskrivs Närlunda vägförening som kommer ha skötselansvaret på vägen. Till slut beskrivs de framtagna detaljplaner, ritningar, förfrågningsunderlag på vägprojektet.

4.1 Ekerökommun

Ekerö kommun är en kommun i Stockholms län. Ekerö kommun omfattar Mälaröarna och belägen i landskapet Uppland i den södra delen. Kommunen består av 140 öar och kobbar samt skär i Östra Mälaren. (Ekerö kommun, 2018)

Kommunen omfattar delar både i och utanför Stockholms län. I Stockholm sträcker sig kommunen i nordöst till Järfällakommun, i sydöst till Huddinge kommun, i söder till Botkyrka kommun, i öster till Stockholms kommun, i söder till Salems kommun samt i sydväst till Södertälje kommun. I norr till Enköpings kommun och Håbo kommun i Uppsala län samt Upplands-Bro kommun i Stockholms län. I väster gränsar kommunen till Strängnäs kommun i Södermanlands län. Se figur 12 (Ekerö kommun, 2018)

Genom detaljplaner och områdesbestämmelser planlägger Kommunen användningen av mark och vatten. Kommunstyrelsen i kommunen inleder och bearbetar stora och översiktliga planeringar och detaljplaner. Däremot de enkla detaljplaner och områdesbestämmelser behandlas istället av byggnadsnämnden i kommunen. Alla dessa planer ges i uppdrag av kommunstyrelsen eller byggnadsnämnden och som handläggs av stadsarkitektkontoret. (Ekerö kommun, 2018)

Allt som berör vägfrågor, allmän mark, exploatering, avlopp och renhållning samt

bearbetning av detalj- och översiktsplaner ansvaras av Teknik- och exploateringskontoret i kommunen. (Ekerö kommun, 2018).

Ekerö kommun använder även konsulter för att utföra sina projekt. Det finns olika konsulter för olika typer av vägar.

29 4.2 Närlunda vägförening

Närlunda vägförening (NVF), vägföreningen är en organisation som ansvarar för skötsel och drift. Vägföreningen ska sköta allmänna platser, grönområden, vägar och gator. Ekerö kommun har beslutat att enskilt huvudmannaskap ska tillämpas i detaljplaner, dvs att ansvaret för vägar och andra allmänna platser ska förvaltas och finansieras av någon annan huvudman än kommunen. Som följd av denna princip ansvarar Närlunda vägföreningen för drift och skötseln av vägar och grönområden i Ekerö kommun. (Närlunda vägförening, 2020)

30 4.3 Vägen som studerats

Fredriksstrandsvägen kommer att undersökas för att få svar på frågeställning 2 och 3. Först ska planarbetet studeras genom att ta fram förprojektering och detaljplan på vägen. 23 mars 2010 fick stadsarkitektkontoret i Ekerö kommun i uppdrag av kommunstyrelsen att ta fram detaljplan för vägen. Planen innefattar brygga 1:3, 1:7 och 1:23, se figur 13. Vägen är inte helt färdig och kommer inte bli så länge Järntorget (byggföretag för bostäder) bygger. Det har varit en slutbesiktning på det som hittills är gjort men där finns inte allt med b.la. belysningen, Ellevio (elnätsbolag) har kopplat in den ganska nyligen så kommer kommunen bli kallade till en slutbesiktning av den i juni. I dagsläge strider vägen mot rådande detaljplan. Det är just nu Järntorget som ansvarar för vägen och kommer lämna över den till Närlunda Vägförening när allt är färdigbyggt som ska ansvara för drift och skötsel. Se figur 14 som visar en illusionsplan på hur vägen sträcker sig.

31

32

5. Resultat

I det här avsnittet av rapporten tas fram de undersökta momenten som har studerats under hela arbetets gång för att finna svar på frågeställningar. Resultatet består av

intervjusammanställning samt en undersökt väg som är projekterats i Ekerö kommun och som sedan kritiseras av Närlunda vägförening.

5.1 Intervjuer

Intervjuerna har ägt rum i Ekerö kommun respektive Närlundavägförening med sammanlagt 3 personer. Respondenterna har olika erfarenheter och yrkesroller. Respondera har angivit aspekter från deras arbetsliv. Respondenterna består en vägingenjör och platschef från Ekerö kommun samt ytterligare en administratör och en ordförande från Närlunda

vägförening. Alla dessa respondenter har erfarenheter av byggnadsprojekt och arbetat inom olika avdelningar.

Intervjuerna har sammanfattats för att lyfta fram responderas synpunkter och är därför inte angivna ordmässigt efter deras svar och vem som har sagt vad. Respondenternas synpunkter om byggprojekt är avseende till byggprojekten generellt. Intervjuerna har skett genom möte där frågornas syfte är att bidra till en öppen dialog. Frågorna är om avvikelser som

förekommer ofta, vad som orsakar dessa felaktigheter, vägstandarders och samordningens vikt för byggprojekten samt hur arbetet kan utföras på ett sätt som motverkar felen och avvikelser från att ske. Respondenterna fick förbereda sig innan intervjuerna och fick därför veta vad frågorna skulle handla om. Detta är bra eftersom på så sätt kan intervjuerna bli faktarika. Intervjuerna har fokuserat på att vara djupgående och öppna för att få

djupförståelse och möjlighet att ställa följdfrågor. Respondenter som deltog i intervjuarna:

Petra Jensen Administratör Närlunda Vägförening Thomas Sjökvist Ordförande Närlunda Vägförening Duraid Hanoudi Vägingenjör Ekerö kommun

33 10 Frågor ställdes i intervjuer:

1. Vad anser du anledningen till att det uppstår avvikelse från arbetsplaner? 2. Vilka är de vanligaste felen i vägprojekten?

3. Hur anser du att kunskap och utbildning spelar en viktig roll för felfritt arbete? 4. Hur tycker du at ledningen ska genomföras för att minska på problematiken? 5. Vad kan en teknisk handbok erbjuda för strategier för ett mer felfritt arbete? 6. Hur kan arbetet med standarder och riktlinjer reducera dessa avvikelser?

7. Vad behöver förändras vid planeringsarbete för att dessa felförekommanden kan reduceras?

8. Hur kan mänskliga påverkan förebyggas?

9. Hur är samarbetet mellan de olika aktörerna och hur kan det påverka projekteringen?

34

5.1.1 Intervju 1 Ekerö kommun

Intervju med vägingenjör

Datum:_2020-04-20

Vägingenjörs: Duraid Hanoudi Form av projekt: Vägprojekt

1. Vad anser du anledningen till att det uppstår avvikelse från arbetsplaner? Det beror främst på att kommunen saknar en teknisk handbok för att leda projektörer. Genom att åta sig en uppsättning principer kan standarder som är fastställda i handboken användas internt som en riktlinje för anställda att följa, såväl som externt som ett uttalande om värderingar och åtaganden.

En annan anledning kan bero på att det saknas ett arbetsteam som samarbetar tillsammans eftersom det är olika aktörer som gör arbetsplan och bygghandling. Det kan också bero på okunskap hos konsulter som projekterar vägkonstruktion och- utformning.

2. Vilka är de vanligaste felen i vägprojekten?

Att vägarna byggs för smala eller saknar en mängd väganordningar på grund av att inte ta ett tillräckligt lämpligt vägområde vid projektering. Andra fel kan vara hantering av vattenavrinning som orsakar problem på vägbanor. Fel på

vägkonstruktion kan också förekomma om konsulten som projekterar inte har tillräckligt med kunskap eller erfarenhet i sitt arbete.

3. Hur anser du att kunskap och utbildning spelar en viktig roll för felfritt arbete? Det är viktigt att känna till konsekvenser och förstå vad det innebär om man gör fel. Det är också viktigt att ta ansvar för sitt handlande. Att ha tillräckligt med kompetens och kunskap är avgörande för att personen ska kunna hantera förekomsten av oönskade resultat och identifiera sätt att förebygga framtida händelser. Detta inkluderar också att överväga förändringar i projekt och hur dessa framtida avvikelser och felförekommande ska hanteras.

4. Hur tycker du att ledningen ska genomföras för att minska på problematiken? Projektledare måste se till vara närvarande till andra inblandade. Alla bör

samarbeta för att kunna inse att det finns risker och hantera dem aktivt; detta är en indikation på bra projektledning, inte ett erkännande av misslyckande. Genom att titta framåt på potentiella händelser som kan påverka projektet och genom att vidta åtgärder för att hantera dem, kan projektgruppen proaktivt hantera risker och öka chansen att framgångsrikt leverera projektet.

5. Vad kan en teknisk handbok erbjuda för strategier för ett mer felfritt arbete? Tekniska handböcker hänvisar vanligtvis till en rad gatumoduler, standarder för material som ska användas, kvalitet på utförande, test som ska utföras och så vidare.

35

6. Hur kan arbetet med standarder och riktlinjer reducera dessa avvikelser? Tanken med att bygga med standarder är att gaturummet byggs upp med

moduler som har en viss funktion som används vid konstruktion, förbättring eller underhåll på vägen. Dessa bidrar till projektet uppfyller ett eller flera av dess mål. 7. Vad behöver förändras vid planeringsarbete för att dessa felförekommanden kan

reduceras?

Interaktion och kommunikation mellan de blandade parterna leder till ett effektivare planarbete. Planer kan stödjas med procedurer som ger mer detaljerade och specifika instruktioner om hur arbetet ska utföras. 8. Hur kan mänskliga påverkan förebyggas?

Det är viktigt att roller, ansvar och information tydligt definieras vid planering för att inte leda till missförstånd i efterhand.

9. Hur är samarbetet mellan de olika aktörerna och hur kan det påverka projekteringen?

Att uppnå korrekt projektering innebär korrekt kommunikation med

projektteamen för alla intressenter och integration av en projektmetod som är planerad noga, vilket ger tillräckligt med tid för ändringar, korrigeringar, omfattande utredning, granskningar och slutgodkännanden.

10. Övriga synpunkter och rekommendationer?

Det skulle vara bra att ha en funktionell samordning mellan de inblandade aktörerna.

36

5.1.2 Intervju 2 Närlunda vägförening

Intervju med administratör och ordförande från Närlundavägförening

Datum:_2020-04-20

Administratör: Petra Jensen Ordförande: Thomas Sjökvist Form av projekt: Vägprojekt

1. Vad anser du anledningen till att det uppstår avvikelse från arbetsplaner? kvalitet på arbetsplanen är avgörande för att avvikelser uppstår på de flesta av Ekerö kommuns projekt. det finns brister på samordning och kontroll på de ingående vägarna. på vissa vägar kan det saknas dike, dräneringssystem, belysning m.m. dessutom byggs vägarna vanligen för smala och även med höjdskillnader längst hela vägen som leder till mängd problem som följd t.ex. svårigheter för tungatrafik att föras in på vägen och även för skötsel.

2. Vilka är de vanligaste felen i vägprojekten?

Generellt bristande kvalité på projektering och arbetsplaner. Vägarna tillämpas inte enligt regelverk och riktlinjer som leder till problematik som följd.

3. Hur anser du att kunskap och utbildning spelar en viktig roll för felfritt arbete? En projektör bör känna till korrekta dimensioner för att vägar ska byggas inom ett lämpligt vägområde och omfatta allt som en god väg behöver.

4. Hur tycker du at ledningen ska genomföras för att minska på problematiken? Att bidra med detaljerade och specifika instruktioner om hur arbetet ska utföras. Det är viktigt att fortsätta samråd med alla intressenter. Planering,

implementering och kontroll av olika processer är viktigt för att inte mista om någonting.

5. Vad kan en teknisk handbok erbjuda för strategier för ett mer felfritt arbete? Denna resurs ger en översikt över de utformningsstandarder som en ingenjör bör använda för vägutvecklings- och förbättringsplaner. Den innehåller

beskrivningar av och instruktioner för vägledning till de refererade etablerade utformningsförfarandena och metoderna som används i Sverige.

6. Hur kan arbetet med standarder och riktlinjer reducera dessa avvikelser? Standarder, dessa publicerade dokument är avsedda att definiera de

gemensamma specifikationerna, metoderna och förfarandena som ska användas. Genom att använda dessa gemensamma standarder säkerställs större

tillförlitlighet och konsekvens i fråga om kvalitet, kompatibilitet och efterlevnad av den produkten.

Trafikverket fastställer riktlinjer som ska uppnås vid byggandet av vägar. De stöds av en serie godkända dokument som ger vägledning om hur

37

sin tur av ett brett spektrum av referensdokument.

7. Vad behöver förändras vid planeringsarbete för att dessa felförekommanden kan reduceras?

Det behöver utföra mer detaljrik planering, bedöma behov, kvantifiera resurser, definiera mål, utveckla strategier, beskriva och fördela uppgifter och övervaka framsteg.

Vägprojekt är mycket komplicerade med många risker, och noggrann planering är avgörande för att säkerställa att kraven uppfylls, problem undviks och leverans uppnås i tid och budget.

8. Hur kan mänskliga påverkan förebyggas?

Typiskt omfattar ett byggprojekt många mindre projekt som kräver ett brett spektrum av olika discipliner som arbetar i samarbete. Ett stort antal människor är involverade i ett typiskt byggprojekt, där projektgruppens struktur är viktig. Det är avgörande att projektgrupperna är strukturerade från början och att teammedlemmarna väljs noggrant för att ge projektet bästa möjliga framgång och att upprätta samarbetsrutiner är särskilt viktigt.

9. Hur är samarbetet mellan de olika aktörerna och hur kan det påverka projekteringen?

Framtagna projekt för att utforma och konstruera vägar kan involvera ett stort antal människor. Strukturen och sammansättningen av projektgruppen tenderar att förändras genom projektets längd och därför mycket viktigt att hela

projektgruppens struktur, dess gränssnitt, roller, ansvar och risker övervägs ordentligt i början av projektet och strategier som införs för att optimera samarbetsrutiner.

10. Övriga synpunkter ock rekommendationer?

Ekerö kommun bör ta fram en egen teknisk handbok som de flesta kommunerna i Sverige. En sådan manual bidrar med en mängd tillämpningsprocedurer som bygger på kvalitéarbete som kan mildra på dessa uppkomna avvikelser.

38 5.2 Planeringen av Fredriksstrandsvägen

5.2.1 Översiktsplan

(antagen 2005-12-13) Planområdet ligger på Ekerö vid Mälarstranden. Stråket tas från Ekerö centrum via Södra Färingsö till Stenhamra. I västra delen av området ligger skogsområde och ett fåtal friliggande villor på en öppen mark samt stall med rasthagar. Detaljplanen utgör projekt som indelas i två delar, Detaljplanområde1 och Detaljplanområde 2. fastigheterna Brygga 1:3, 1:23, s:1 och Tappsund 1:1 utgörs av Detaljplanområde 1. Detaljplanområde 2 innefattar fastigheterna Brygga 1:3, 1:23, s:1, s:2, Tappsund 1:1 samt ingår de befintliga bostadstomterna, Brygga 1:4 och 1:7 på denna detaljplandel. Här nedan visas

detaljplanritningen för Fredrikstrandsvägen.

39

5.2.2 Vägen projekterat i Ekerö kommun

Fredrikstrandsvägen kommer att vara tillfartsvägen för biltrafik. Inom området tillkommer även en lokalgata som placeras inom brygga 1:3 och 1:23. Söder om fastigheten s:2 är en befintligdel av Fredrikstransvägen som utformas på motsvarande sätt. Korsningen i nordsydliga riktning av Bryggavägen och Fredrikstrandsvägen anpassas till busstrafik. I området bestäms ett vänstersvängfält från väster för att förbättra framkomlighet på bryggavägen. Syfte med att förändra Fredrikstandsvägen är för att klara busstrafik samt att ge en god tillgänglighet för fotgängare. Vägen består av små lokalgator med korta

raksträckor för att höga hastigheter undviks. Vägområdet för gatorna bestäms till 7 meter brett, 0,5 meter grusad remsa på var sida med belysning på ena sidan. Körbanan ska vara 4 meter brett som ska asfalteras och vid sidan om 1,7 m ska vara grusad för gångtrafik som avskiljs från körbanan med smågatsten.

40

5.3.3 Närlunda vägförening övertar Fredriksstrandsvägen

Närlundavägförening övertar färdig byggda Fredriksstrandsvägen för att ansvara för drift och skötsel. Vägföreningen har gjort några anmärkningar på vägen för att lyfta fram dem felen som uppstod efter tillämpningen. Anmärkningar som är markerade i rött på planritningen är skrivna av NVF. Ekerö kommun har inte svarat på denna kritik och inte kommenterat hur bristerna ska åtgärdas.

Utformningsbrister

Vägområdets bredd är 7m. Där 1,7m tagen för gångbana, 0,3m smågatsten, 0.25 m vägrenar och körfälten blir alltså bara ca 4,5 m breda både på raksträcka och genom hela kurvan med lutande plan på 25%.

Nedanstående figur visar en planritning på Fredriksstrandsvägen, lokalgatan med anmärkningar från NVF som är markerade i rött:

Anmärkning 1: På sträckan 50-100m i lokalgatan i anslutning till kurvan, ställer NVF krav på breddökning i snäva kurva. Eftersom det kan leda till problematik på vintern och vid

haltväglag. Samt den dimensioneras med kraftig lutning i anslutning till kurvan.

Figur 17 Planritning med anmärkningar från NVF, från Bilaga 2

41

Anmärkning 2: Sträckan 300-350m ifrågasätter NVF kurvans bredd där ingen möjlighet för möte av två fordon.

Anmärkning 3: Sträckan ca400- 500m saknar avskärande dike samt låg lutning på vägen för att leda bort grundvatten, annars riskerar vägbanan för svallisbildning.

Anmärkning 4: Vattenavrinningen ifrågasätts av NVF. Det finns en risk där vatten rinner från anslutningsvägen tvärs över Fredriksstrandsvägen och som kan leda till att svallis uppstår i korningen på vintern.

Anmärkning 5: Sträckan >475m saknar dike på både sidor av vägen för att undvika omfattande vattenavrinning över vägbanan.

Figur 18 Planritning med anmärkningar från NVF, från Bilaga 2

2.

4.

3.

5.

42

Dålig belysningsgenomförande

Belysningsanordning sträcker sig längst ut hela Fredriksstrandsvägen. Det uppstår varierande avstånd mellan belysningspunkter samt fel placering på vissa ställen. Dessutom framgår i produktkatalogen att armaturen är utformad för stolplängd 3-5m men i självaverket är dem 6m. Det saknas ljusberäkningar.

Figuren nedan visa planritning på belysningsfördelning längst Fredriksstrandsvägen. Belysningspunkter är markerade grönt med anmärkningar på rött från NVF.

43

Tvärsektion: överbyggnadsbrister

Anmärkning 1: på grund av att det finns lite ont om utrymme på körfälten kan trafiken gå längst ut på vägkant som är i självaverket är lite felutformad. Dvs överbyggnaden ska ha full höjd minst 1:1 från beläggningskant som är noterad på figuren nedan.

Anmärkning 2: vägen bör utformas med anslutning till dike mot stödremsa. Det är

oacceptabel att ytvatten från kringliggande områden rinner ut över vägbanan och som gör att svallis uppstår på vintern. I gångbanan riskerar vatten att rinna mot belysningsstolpen som i sin tur kan orsaka korrosion.

Anmärkning 3: Dålig placerad dräneringsledning och sakna spolbrunnar om dräneringen ska läggas.

Anmärkning 4: enligt NVF dimensioner ska förstärkningslager läggas med minst 420mm. Nedanstående figurer tydliggör berörda anmärkningar:

Figur 21 Planritning med anmärkningar från NVF, från Bilaga 4 Figur 20 Planritning med anmärkningar från NVF, från Bilaga 4

1.

2.

3.

44

6. Analys

Detta kapitel analyserar och diskuterar resultaten som erhållits från intervjuerna i det första steget och den undersökta vägen i det andra steget av studien.

6.1 Intervju

6.1.1 Orsakerna till att det uppstår avvikelse i projekteringen

Repetitiva fel

Vägingenjören menar att det kan vara svårt att ta hänsyn till de växlande åsikterna och intressena som uppkommer vid projektering och hitta en lösning som kan fungera för alla. vägingenjören säger att det är mycket viktigt att alla mätningar av området som görs vid besiktningen är korrekt utförda innan tillämpningen eftersom det svåraste kan vara bland annat att förutsäga hinder som kan uppstå, därför krävs vid projekteringsfasen en bra och korrekt inventering av området som ska tillämpas.

Ett bra sätt att motverka avvikelser enligt vägingenjören är genom interaktion och

kommunikation mellan de blandade parterna. Genom kommunikation kan man på sätt och vis motverka fel som lätt kan uppstå, och därmed leder detta till en bättre tillämpning av området. Ordförande för NVF säger att eftersom Ekerö kommunen inte jobbar med vägstandarder som tagna av VGU kan man missa att ta tillräckligt med vägområde, där behöver man bland annat mer mark vid tillämpningen än vad man tänkt sig behöva, och därför menar han att det vanligaste felet man gör vid tillämpning av vägar är att kontrollera gatumoduler för vägens utformning och detta är viktigt att göra eftersom vägarna måste uppnå ett visst krav för trafiksäkerhet.

Bristande kvalité

Respondenterna från NVF anser att vissa arbetsplaner inte brukar innehålla en tillräcklig kvalité på grund av felaktiga undersökningar. Detta minskar på kvaliteten av arbetes

planerna där en av anledningarna att konsulten som projekterar inte har mycket erfarenhet av byggandet och därav inte tar med lämpliga vägområden.

De nämner också att kommunikation och samarbetet mellan parterna i projektet kan vara felaktiga på så sätt att det kan uppstå höjdskillnader i de olika sambandspunkterna, för att sedan försöka rätta till dessa misstag resulterar det sedan i avvikelser. Ibland är

bygghandlingen så pass bristfull när det gäller att förutsäga slutgiltiga mark anspråken vid utförandet av vägen. Man menar att det oavsett hur bra undersökningsarbete av

45

Brist på standardarbete

Ännu en anledning till avvikelser vid byggandet sker på grund av okunskap av väglagarna som ska tillämpas. Entreprenörerna tillämpar skissen som finns i bygghandlingen, som ibland saknar vägområdesgränsen, detta leder till att de inte vet konsekvenserna som resulterar i att bygga utanför väggränsen

Enligt NVF åsikter på de problem som uppstår på grund av att Ekerö inte använder vägstandarder vid tillämpningen:

Underlåtenhet att leverera produkten i tid.

Underlåtenhet att leverera produkten till kostnad.

Underlåtenhet att identifiera trender i beställarens behov. Underlåtenhet att uppfylla lagstadgade krav.

Misslyckande val av ett lämpligt vägområde. Brister på vägutformning.

Varierande aktörer

Det framgår under intervjun med kommunen att en ökning av avvikelser skulle ske vid användandet av varierande konsultbolag under planeringsfasen. Detta sker på grund av att man kan gå miste om detaljkunskaperna vid de olika stegen vid planeringsarbetet eller att aktörerna skiftar sitt betraktelsesätt på hur byggandet ska utföras.

Lång tids planeringsarbete

Vägingenjören menar att planeringsarbetet och vägbyggnadsprocessen kan hålla på under en lång period. Detta innebär att förutsättningarna kan ändras under den perioden, saker som till exempel budgeten av projektet eller den tekniska utformningen. Ingenjören tillägger att ombytet av personalen i projektet blir följden av att viktiga detaljkunskaperna går

förlorade, ett sätt att motverka detta från att ske är att säkerställa kunskapsöverföringen genom rutiner.

46

6.1.2 Möjligheter och strategier för att förbättra arbetet med arbetsplaner och hanteringen av avvikelser

Mer byggkompetens i arbetsplan projekteringen

NVF framför att det är ganska viktigt att kommunen använder erfarna konsulter och

projektörer i arbetsplaneringen. Detta är något som skulle förekomma i en större medverkan av projektörer, eller någon som har lika mycket erfarenhet om hur man bygger samt vilka lösningar som finns mot problem som uppkommer under planeringen och bygget. Detta är något som skulle förbättras genom att tydliggöra att det ska finnas sådana krav av

konsultbolagen under upphandlingen för arbetsplan projekteringen.

Roll som projektör

För att skapa de bästa och mest felfria förutsättningarna för vägarbetet gäller det som ledande projektör att vara enig med alla aktörer och kunna samarbeta väl. Detta skapar motivation till de aktiva aktörerna men även mer engagemang, men det är även mycket viktigt som projektör att ge alla blandade i projektet en chans att bolla fram tankar och idéer. Detta kan man göra vid möten med alla inblandade där man försöker hitta projekteringsfel. Det vore även bra om projektör etablerar en god relation mellan entreprenör och konsulter, så att samarbetet ska fungera på bästa sätt.

Införa kontroller

NVF anser att det är nödvändigt att införa avstämningar och rutiner för att kontrollera att detaljkunskaper och planeringsprocessen håller sig till planen. Vid etableringen av

byggprocessen ska man följa arbetsplanen och vägområdesgränsen och det är viktigt att dessa lagregler kontrollerar erhållandet av bygghandlingen. Det föreslås att man också alltid ska ta upp frågan om avvikelser från vägområdet i byggplaneringen och handlingen. Man bör även ha ett visst moment om avvikelser i bygghandlingen och det är därför bra att införa kontroller i planeringen. I dagens samhälle är det en faktor att tiden, kvaliteten och ekonomin är gynnsam och bra men dock inte ställer man inte lika höga krav på att kontrollera lagreglerna så att projektet inte bryter mot lagen. När en väg är färdigbyggd menar NVF att man gör skissritningar därav mäter man vägens fysiska bredd, för att sedan få en slutkontroll om avvikelser har uppstått i samband med bygget.

47

Bygga med standarder

Enligt NVF standarder är avgörande för att kommunen ska lyckas med sitt vägarbete. Det gör det möjligt att leverera produkter som uppfyller de antagna krav och förordningar, skyddar sitt rykte samtidigt som avvikelser och extra kostnader minskas och förbättras. Det hjälper också att se till att den fungerar på det mest hållbara sättet.

Standarder ska ta hänsyn till funktionalitet, utformningskrav, drift och underhåll, inklusive allmänhetens hälsa, säkerhet och välfärd.

Det är målet med dessa standarder att ta itu med följande:

- _{För att säkerställa att vägar uppfyller de kraven som fastställs i den antagna} arbetsplanen.

- _{Vägarna dimensioneras rätt med avseende på trafiksituation.}

- _{Lämpligt utrymme för vägområde som medför tillräckligt med utrymme för körbanor} samt vägens sidoanordningar.

- _{Att uppmuntra användningen av offentliga gator för ny utveckling.}

- _{För att säkerställa att de allmänna användningsområdena används främst för resor} med cykel, gångare och fordon.

- _{Att skydda privat och offentlig egendom från skador som kan uppstå på grund av} felaktig konstruktion och utformning.

- _{Korrekt konstruktionsteknik.}