Den osynliga bibliotekarien: En studie av hur bibliotekarien representeras

KANDIDATUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP AKADEMIN FÖR BIBLIOTEK, INFORMATION, PEDAGOGIK OCH IT

2020

Den osynliga bibliotekarien

En studie av hur bibliotekarien representeras

ALEXANDRA ANKLEV

© _{​Alexandra Anklev}

Mångfaldigande och spridande av innehållet i denna uppsats – helt eller delvis – är förbjudet utan medgivande.

Svensk titel: Den osynliga bibliotekarien: En studie av hur bibliotekarien representeras

Engelsk titel: The Invisible Librarian: A Study of Librarian Representation

Författare: Alexandra Anklev

Handledare: Linnéa Lindsköld, Arja Mäntykangas

Färdigställt: 2020

Abstract: This paper aims to explore the librarian’s visibility on public library websites. This is done by locating the words “librarian” and “library” on randomly chosen library websites using a search service to contrast the word frequency against each other. To further explore the visibility of the librarian keywords representing competencies will be collected using Ørom’s theory of professional identities as coding scheme. The results show that the word “librarian” is mentioned significantly less frequent than the word “library”. All of Ørom’s professional identities were identified within the examined websites in four different contexts.

The difference in word frequency is one that has the prospect to diminish the librarian in relation to the library as a place, thus rendering the profession less significant than the institution itself. While all professional identities were confirmed to exist within the websites it is highly possible that the keywords do not accurately or clearly convey the responsibilities of the librarian.

Further research is recommended to better confirm the visibility of the librarian.

Nyckelord: synliggörande, bibliotekarie, folkbibliotek, kompetens, webbplats

Innehållsförteckning

1 Inledning

1

1.1 Problemformulering 2

1.2 Syfte och frågeställning 2

1.3 Avgränsning 3

1.4 Centrala begrepp 3

2 Litteraturgenomgång

4

2.1 Synlighet och synliggörande 4

2.2 Bibliotekarien i media 6

2.2.1 Dagspress 6

2.2.2 Skönlitteratur 7

3 Teoretisk analysram

9

3.1 Øroms teori om bibliotekariens olika identiteter 9

3.2 Tidigare tillämpningar av den teoretiska analysramen 11

4 Metod och material

13

4.1 Innehållsanalys 13 4.2 Urval 15 4.3 Kodningsschema 16 4.4 Tillvägagångssätt 17 4.5 Forskningsetiska överväganden 18

5 Resultat

19

6 Analys och diskussion

22

6.1 Relationen mellan ordet “bibliotek” och “bibliotekarie” 22

6.2 Förmedlade roller och kompetenser 23

6.3 Bibliotekarien i kontext 25

7 Slutsatser

27

Källförteckning

28

1 Inledning

Kungliga biblioteket ([KB], 2019, s. 5) påtalar i sitt förslag på en nationell biblioteksstrategi vikten av bibliotekarieprofessionen och styrker bibliotekariens roll som vägledare och guide i det samtida expanderande informationslandskapet. Strategin beskriver professionens arbete i sex olika områden - läsning, lärande, forskning, samhällets öppna rum, nationella digitala tjänster, gemensam infrastruktur - och visionen för det arbete som utförs är demokrati.

Det som förmedlas om bibliotekarieprofessionens roll i den nationella biblioteksstrategin är särskilt signifikant då bibliotekarien sällan nämns i de officiella regler och riktlinjer som gäller för biblioteksväsendet. Bibliotekslagen (SFS 2013:801) nämner inte bibliotekarien. IFLA:s (2019) nyligen publicerade _{​A Library Manifesto for}

Europe nämner inte heller bibliotekarien. De huvudsakliga värdegrunderna från_​Public Library Manifesto har två meningar som kopplar bibliotekarien till bibliotekens

uppdrag: “_{​The librarian is an active intermediary between users and resources.} Professional and continuing education of the librarian is indispensable to ensure adequate services.”_{​ (IFLA/UNESCO, 1994).}

Det offentliga samtal som förs kring bibliotekarien uttrycker i likhet en snäv bild av bibliotekarien. Hedemark (2009, s. 161) gjorde en omfattande diskursanalys av dagspress från 1970 till 2006 inom vilken hon anmärker att uppfattningar om vad en bibliotekarie gör är högst begränsade. Främst associeras yrket med den bild som framställs i media. Bibliotekarier bidrar sällan till debatten om bibliotek och bibliotekarier vilket ytterligare kan bidra till professionens osynlighet. När biblioteksföreträdare dyker upp i diskurserna är de enligt Hedemarks (2009, s. 67) analys oftast för att uttrycka oro över de uppfattningar som finns kring professionen och vädja om en mer uppdaterad syn på vad de gör.

Osynligheten reflekteras även i den politiska sfären. Det har för år 2020 skett nedskärningar för 30% av folkbibliotekens budget enligt en ny undersökning för Biblioteksbladet (Eriksson, 2020). En bibliotekarie på ett av de påverkade biblioteken ställer frågan om beslutsfattare ens vet att bibliotekarier har en bibliotekslag att förhålla sig till i arbetet (Hörngren, 2020).

Anna Kåring Wagman (2008) skriver i sin forskningsöversikt över professionen att bibliotekarier ofta upplever svårigheter med att få respekt och stöd från sin omgivning och kopplar det bland annat till att det är få som känner till bibliotekariens akademiska bakgrund och syfte. Detta är särskilt anmärkningsvärt då bibliotekariens kompetens enligt Malin Utter (2019, s. 45-46) är bibliotekets starkaste varumärke för att konkurrera om användarens uppmärksamhet idag.

Brist på förståelse för bibliotekariens kompetenser gör det således svårare för bibliotekarien att hävda sin professionella status och få det ekonomiska stöd som behövs för att kunna uppfylla bibliotekslagens (SFS 2013:801) krav.

1.1 Problemformulering

I den nationella biblioteksstrategin lyfter Kungliga biblioteket (2019) bibliotekarien som betydelsefull aktör i arbetet för det demokratiska samhällets utveckling och belyser de spridda arbetsområden och uppgifter som professionen har. Det är dock en av få offentliga texter som gör det.

Denna typ av osynliggörande av bibliotekariens arbete adresseras av Lawton (2015, s. 2-3) i boken _{​The Invisible Librarian ​inom vilken det förklaras att bibliotekariens} begränsade synlighet leder till att professionen inte kan uppnå sin fulla potential_​. Synlighet mäts av Lawton i tre steg: att det finns kännedom om något; att det finns kännedom om vad den eller det utför; att det arbete som utförs värdesätts. Bristfällig förmedling av bibliotekariens kompetenser och arbetsområden är på så sätt något som kan motarbeta professionens samtida roll i samhället.

Detta indikerar ett behov av att i högre grad synliggöra professionen i samband med dess uppdrag vilket är av värde då forskning som utforskar professionen i dagsläget är begränsad (Lindberg, 2015, s. 38). Synliggörande av bibliotekarien kan enligt Lawton (2015, s. 274-275) förmedla professionens syfte till beslutsfattare och användare, potentiella som existerande, och ge professionen den legitimitet som behövs för att få stöd i arbetet.

Just folkbibliotek har enligt bibliotekslagen (SFS 2013:801) alla som målgrupp och synliggörande bör därför göras på en etablerad plats som alla kan ta del av. Biblioteksbyggnaden är en möjlighet för kommunens invånare men en begränsning för övriga Sverige då den är bunden till en geografisk plats. Bibliotekets webbplats har i detta anseende större potential att verka för synliggörande då 98% av hushållen i Sverige har tillgång till internet och 95% av den svenska befolkningen uppger använda sig av det (Internetstiftelsen, 2019). Det tillkommer utöver detta att det idag i högre grad är vanligare att först Googla biblioteket och dess tjänster för att besluta om biblioteket har något att erbjuda (Potter, 2012, s. 79). Det första mötet med bibliotek är således ofta ett möte som sker virtuellt.

Det är därför av vikt att undersöka de budskap som finns om bibliotekarier på internet då de har möjlighet att validera och motivera professionen, inte bara för beslutsförfattare och användare men också för bibliotekarier själva som uttrycker en ovisshet i sin yrkesroll (Kåring Wagman, 2008, s. 6). Det kan i sin tur höja yrkets status och bibliotekariens roll i relation till de uppdrag som formuleras i den nationella biblioteksstrategin.

1.2 Syfte och frågeställning

Syftet med studien är att explorativt undersöka bibliotekariens synlighet genom att identifiera de kompetenser som bibliotekarier synliggörs med på ett antal biblioteks webbplatser.

De huvudsakliga frågeställningarna för studien är dessa.

● Vilken är relationen mellan ordet “bibliotek” och “bibliotekarie” på folkbibliotekens webbplatser?

● Vilka av bibliotekariens roller och kompetenser förmedlas när de nämns? ● I vilken kontext nämns bibliotekarien på webbplatserna?

1.3 Avgränsning

Studien avgränsar sig specifikt till folkbibliotek för att det är den biblioteksverksamhet som i överensstämmelse med Bibliotekslagen (SFS 2013:801) arbetar ut mot störst publik men som i dagsläget påverkas av flest nedskärningar i budget (Eriksson, 2020; Hörngren, 2020).

1.4 Centrala begrepp

Synlighet och synliggörande

Synliggörande är det mest centrala begreppet i studien. Just synlighet, eller “visibility”, handlar enligt definitionen från Cambridge Dictionary (2020) om den nivå inom vilken någonting är synligt för allmänheten, eller som den mer affärsinriktad tolkningen säger, till vilken grad det finns kännedom om ett företag eller en organisation. Det är med denna definition som studien angriper begreppet. Lawtons (2015, s. 2-3) förklaring av de tre steg som bekräftar synlighet kommer att tillämpas för att mäta bibliotekariens synlighet på webbplatserna.

2 Litteraturgenomgång

I denna del presenteras texter som handlar om bibliotekariens synlighet. Först sker en kort beskrivning av synlighet och synliggörande med resonemang om vilka möjligheter som finns för ett bibliotek att öka bibliotekariens synlighet. Avsnittet därpå utreder hur bibliotekarien konstrueras av externa aktörer i olika typer av medier och vilken påverkan det kan ha på allmänhetens bild av bibliotekarieprofessionen.

2.1 Synlighet och synliggörande

Synlighet som koncept är ett som enligt Sundin och Haider (2016, s. 6) numera präglar den västerländska kulturen då det är av vikt för organisationer att synas och konkurrensen om att få uppmärksamhet är hård. I en publikation utgiven av IFLA talar Prins, de Grier och Bowden (1995, s. 11) om allmänhetens syn på bibliotekarieprofessionen. I denna redogör de för bibliotekarier som osynliga för att ingen förstår vad de egentligen gör med anledning av att majoriteten av arbetet sker i miljöer som är osynliga för användare. Det tillkommer utöver detta att det är svårt att vid första anblick avgöra vem i personalen som är utbildad bibliotekarie och att besökare antar att alla anställda är bibliotekarier.

Samma tema av bibliotekariens osynlighet dyker upp i den nyligen utgivna boken _​The

Invisible Librarian _{​av Aoife Lawton (2015). I boken förklaras osynlighet som} anledningen till att bibliotekarier inte får det stöd som krävs för att biblioteket ska kunna nå sin fulla potential. Synlighet per Lawtons (2015, s. 2-3) definition är någonting som ökar chansen att förmedla värdet av något till en publik, däribland beslutsfattare och användare, och synlighet uppnås i tre steg: uppvisande av existens, uppvisande av kompetens, uppvisande av betydelse. Genom boken ges exempelscenarion för varje bibliotekstyp och de utmaningar som dessa verksamheter ställs inför i arbetet med att synliggöra sitt värde för beslutsfattare.

En undersökning av Kåring Wagman (2010) i rapporten _{​Olika syn på saken och en} nyligen publicerad utredning av Novus (2018) indikerar att användares uppfattning om biblioteket som kultur- och samhällsinstitution är väl etablerad och att det finns god förståelse kring bibliotekets tjänster och biblioteket som institution anses vara värdefull, den är alltså synlig i alla tre aspekter i Lawtons (2015, 2-3) benämning. Det finns dock inga studier som talar om allmänhetens kännedom om bibliotekarien och bristen på omnämnande är något som osynliggör professionen.

Bibliotekarieprofessionens osynlighet i det praktiska arbetet gör det problematiskt att bibliotekarien inte existerar i officiella texter kring biblioteksväsendet. Den ramlag som i Sverige styr bibliotekssektorn (Bibliotekslag SFS 2013:801) nämner inte bibliotekarieprofessionen alls och lagen anger uppdragen som institutionens uppgift, inte bibliotekariens. I de värdegrunder som inrättats av IFLA/UNESCO nämns bibliotekarien en gång som länken som sammankopplar resurser och användare, utöver detta beskrivs ingenting om professionens syfte (IFLA/UNESCO, 1994). Uppfattningen

om bibliotekarieprofessionen är en som i utanför fältet lämnas helt åt sociala konstruktioner.

Det är i detta det kan betonas precis som Lawton poängterar att bibliotekarier i högre grad behöver visa upp sig och sitt värde, bland annat genom att förmedla vad bibliotekarier gör och vilken funktion de fyller.

En person som nyligen ställt frågan om bibliotekarien syns är Malin Utter (2019). I sin bok _{​Syns vi? Hörs vi? Nå igenom bruset och marknadsför biblioteket reder hon ut hur} bibliotekarien och biblioteken kan synliggöra sig. En enkätstudie utfördes år 2018 av Utter (2019, s. 25, 47) för att ta reda på vad svenska bibliotekarier hade för synpunkter på synliggörande och responsen påtalar det som en del av en marknadsföringsplan. I bibliotekariernas ögon är alltså synliggörande något som kan förenas med marknadsföring och möjliggör synlighet. Det uttrycks dock även i responsen en osäkerhet kring vad marknadsföring egentligen innebär.

Utter (2019, s. 15, 42-44) hänvisar flera gånger till Ned Potters bok _{​The Library}

Marketing Toolkit för en generell översikt kring marknadsföring av bibliotek, vad det är och hur det kan gå till. I boken definierar Potter (2012, s. 2) marknadsföring som att med hjälp av en strategi locka en målgrupp till att besöka eller använda sig av bibliotekets tjänster. Terry Kendrick, en uppskattad forskare inom fältet för marknadsföring, anger i en intervju med Potter (2012, s. 2) att personalen är en del av det som bör marknadsföras med verksamheten för att bevisa ett värde. Kendrick trycker vidare på att biblioteket är en serviceorganisation och att service är någonting som skapas och utförs av människor, inte produkter, vilket gör det till bibliotekens fördel att berätta om det unika med personerna som levererar tjänsten på bibliotek. Detta lyfts också i Potters andra steg av totalt sju för att lyckas med marknadsföring - marknadsför tjänsten, inte produkten.

Folkbibliotekets tänkta användare enligt bibliotekslagens (SFS 2013:801) beskrivning är alla vilket kräver marknadsföring, eller synliggörande, som kan nå alla. Att formulera och sända budskap som kan nå alla benämns av Bryson (2016, s. 312) som massmarknadsföring eller masskommunikation. Metoden används särskilt vid ekonomiska svårigheter då det är en engångsåtgärd som ej kräver underhåll vilket kan vara en god lösning för bibliotek som har begränsade ekonomiska resurser. Det är vanligt att i denna typ av marknadsföring förmedla grundläggande information som är användbar över en längre period, exempelvis kort presentation av verksamheten och dess syfte eller kontaktuppgifter. Det är med ett sådant budskap som det finns potential att förmedla det som gör verksamheten värdefull för att öka synligheten.

Masskommunikation är ett medel som kräver en kommunikationskanal. Vid valet av denna kommunikationskanal poängterar Potter (2012, s. 157, 162-164) vikten av att välja kanal med syfte att nå den tänkta mottagaren då kommunikationskanalen mycket väl kan avgöra vilka som kan ta del av informationen. Digital kommunikation kan då vara en lösning eftersom internet är en plats som 98% av svenskar har tillgång till och 95% uppger sig besöka regelbundet (Internetstiftelsen, 2019). Ett bibliotek som inte har en etablerad närvaro online riskerar att förlora potentiella användare då internet är en grundläggande plats för att hitta information om verksamheter av intresse (Connaway, 2015).

Potter (2012, s. 79) och Utter (2019, s. 82) anger bibliotekets webbplats som den digitala kanal som används mest flitigt och har möjlighet att både skapa och bevara kontakt med användare. För att inrätta bibliotekariens existens och kompetens som grundläggande information kan det i det läget vara till verksamhetens förmån att förmedla och därmed synliggöra professionen på bibliotekets egna webbplats.

2.2 Bibliotekarien i media

Detta avsnitt ska ge exempel på vilken bild som konstrueras av bibliotekarien och professionen i olika typer av media genom att sammanfatta studier som granskar bibliotekarieprofessionens framställning i svensk dagspress respektive litterära verk.

2.2.1 Dagspress

En diskursanalys av Hedemark (2009) fördjupar sig i den föreställda bilden av folkbiblioteket men berör också diskurser kring bibliotekarien och den allmänna uppfattning som finns om professionen. I studien granskas svensk dagspress med omfattande empiriskt material från 1970 till 2006.

Hedemark (2009, s. 159, 161) anmärker på att det är viktigt att tänka igenom hur det talas om bibliotekariens kompetens eftersom en föreställd bild av något har potential att påverka dess förhållande till samhället, framför allt de som ej tidigare stött på bibliotekarier. I bibliotekets fall syftar detta till icke-användare som ej har egna erfarenheter att utgå ifrån. Bibliotekariens framställning utgör på det sättet ett möjligt problem i samband med synliggörande av professionen då det kan skapa en felaktig bild av professionens funktion.

Tidigare studier som presenteras av Hedemark (2009, s. 68-70) har i amerikansk kontext visat att allmänhetens bild av bibliotekarien mer än sällan förhåller sig just till den bild som framställs i media. Vanligtvis begränsar sig dessa till egenskaper som hjälpsamma, skötsamma, passiva, stela och tillbakadragna. När bibliotekariens arbete påtalas är det med vad Hedemark (2009, s. 161) väljer att kalla för en boklig diskurs. Inom den bokliga diskursen är bibliotekarien en serviceperson som förmedlar böcker, i regel de som anses vara av god kvalitet, och ingenting annat. Allmänhetens uppfattning om vad bibliotekarier utför i det dagliga arbetet är utöver den bokliga diskursen högst begränsad. Det som framkommer i synen på bibliotekarien är således en traditionell bild som står i stark kontrast till de spridda områden som Kungliga biblioteket (2019) anger vara bibliotekariens främsta uppdrag. Framställningen lever enligt Hedemark (2009, s. 161) kvar för att den konstrueras av aktörer med koppling till bibliotek, mestadels författare, som återskapar bibliotekarien i denna avbild.

Det är inte många bibliotekarier som deltar i diskurserna men företrädare från bibliotekssektorn som tar till orda uttrycker enligt Hedemark (2009, s. 67) en oro över föreställningarna kring bibliotekarieprofessionen och det framförs ibland en begäran om en förändrad syn på arbetet.

En senare studie av Arwfidsson (2013) granskar bibliotekariens framställning i _​Dagens

Nyheter i 69 artiklar som publicerats inom spannet av ett år mellan 2012 och 2013. Diskurserna som identifieras kring bibliotekarien är i samband med litteratur, censur, och arbetsmarknaden. I likhet med Hedemarks (2009, s. 161) fastställande av en boklig diskurs fastslår Arwfidsson (2013) att bibliotekarien i allra högsta grad nämns i samband med litteratur och litteraturfrämjande. Det finns tillfällen då bibliotekarier själva dyker upp i diskurserna och för att med humor kommentera på den förlegade stereotyp som finns av bibliotekarier.

Den mest nyligen genomförda analysen av bibliotekariens framställning i svensk dagspress är den som Erlandsson och Rönnbacka (2018) genomförde i sin kandidatuppsats. Totalt 72 artiklar publicerade över fyra olika källor år 2017 inspekterades och fyra diskurser identifierades: bibliotekarien och boken; bibliotekarien och censur; bibliotekarien som en sårbar grupp; och bibliotekariens betydelse för samhället. Enbart två av de granskade artiklarna berörde specifikt bibliotekarien och professionen men författarna kan i huvudsak se två framställningar av bibliotekarien, dels som den kulturbevarande tanten, dels som politisk aktivist. Aktörerna bakom de yttranden som granskats är främst personer som står utanför biblioteks- och informationsfältet.

Det är således en begränsad uppfattning om bibliotekarien som råder i svensk dagspress. Professionen tenderar enligt studierna att kopplas till en traditionell litteraturförmedlande roll som återskapas gång på gång. Det finns en gemensam förståelse för bibliotekarien som värdefull för samhället men inte inom de spridda roller som Kungliga biblioteket (2019) framhäver i den nationella biblioteksstrategin. Det som framkommer som tydligast i alla studier är att bibliotekarien och personer från bibliotekssektorn sällan deltar i offentliga diskussioner som handlar om bibliotekarieprofessionen.

2.2.2 Skönlitteratur

Precis som dagspress kan det skönlitterära influera föreställningen om biblioteket (Hedemark, 2009, s. 159). När Widenberg (2000) undersökte föreställningar om bibliotekarier som uppenbaras i litteratur motiverades valet av studieobjekt som att litteratur målar en tydligare bild av bibliotekarien än annan media. Den mer beskrivna bilden kan i denna aspekt bli en som stannar kvar längre hos läsaren och påverka synen på bibliotekarien på lång sikt. Metoden som användes för analys var kulturanalytisk och totalt 28 romaner som handlar specifikt om bibliotekarien granskades för att söka teman. Resultat i Widenbergs (2000) studie visar att en stereotyp bild av bibliotekarien framträder väl, bibliotekarien framställs i huvudsak som “tråkig, färglös, tystlåten och ordningsam” (s. 37). Widenberg (2000) identifierar vad hon själv valt att kalla för biblioteksragatan, den arga bibliotekarien som hyssjar och upprätthåller ordning på biblioteket. Andra skildringar är en mer romantisk bild av en ungmö med förkärlek till sitt jobb.

Åtta år senare gjorde Axelsson (2008) en diskursanalys av tio skönlitterära böcker om bibliotekarier i sin magisteruppsats. Fem av böckerna var skrivna i svensk kontext och fem i amerikansk kontext, detta för att kunna ställa resultaten komparativt mot varandra, och de publicerades mellan 1995-2007. Gemensamt i båda kontexter var

bibliotekariernas kärlek till litteraturen, det intellektuella och sitt jobb. Även i denna studie beskrivs bibliotekarien som färglös, en person som helst inte gör mycket väsen av sig utan snarare försöker göra sig osynlig. Den tidigare etablerade tillrättavisande bibliotekarien kunde inte urskiljas men bilden som konstrueras är enligt Axelsson (2008) en som överensstämmer med en oförändrad stereotyp.

Albinsson och Alsin (2016) valde att för sin kandidatuppsats att fördjupa sig i hur bibliotek och bibliotekarier representeras i litteratur för barn. Studien granskar tio barnböcker publicerade 2000-2016 riktade mot barn i åldern 6-12 år. Metoden för studien var metaforanalys genom noggrann läsning av det empiriska materialet. Författarna kommer fram till att bibliotekarien i dessa böcker är generellt en proper men känslomässig individ med nära relation till sitt jobb och sina böcker. Författarna poängterar att denna litterära framställning av bibliotekarier har effekt av att bevara en stereotyp bild av professionen och potential att påverka hur barn ser på biblioteket i stort.

Den bild som framställs av bibliotekarien i samtliga studier är en som bokmal som värderar det kulturella. Det är en del av bibliotekariens jobb att hålla bibliotekslokalen under uppsikt och personen är mer eller mindre oskiljaktig från biblioteket. Bibliotekarien drivs i litteraturen av viljan att hjälpa andra men håller sig undanskymd. Om det som Widenberg (2000) skriver skapas en tydligare bild av bibliotekarien i skönlitteratur har den bilden potential att leva längre i läsarens minne vilket kan påverka den allmänna synen på bibliotekarier. Det är då en nackdel att bilden är en som utesluter bibliotekariens roll som någonting annat än en läsfrämjande bokmal.

Beskrivningen av bibliotekarien som ett med bibliotekslokalen kan dras parallellt med Kåring Wagmans (2008, s. 7) beskrivning av professionen som tätt sammankopplad till bibliotekets lokaler istället för arbetsuppgifter och kompetenser. Utöver detta är bibliotekariens personlighetsdrag en som ogärna visar sig eller tar plats. Bibliotekarien i litteraturen är således en profession som naturligt osynliggör sig själv trots den interna avsikten om att vara till hjälp och den roll som framkommer är en som stärker den bokliga diskursen snarare än synliggör professionens faktiska arbete (Hedemark, 2009, s. 161).

3 Teoretisk analysram

Detta kapitel ämnar att presentera Øroms (1993) teori som analysverktyg för att tolka, koda, och kategorisera det granskade materialet. En kort sammanfattning av bibliotekarieprofessionens utveckling presenteras i anslutning till dessa roller. En förbindelse kommer också att uppvisas mellan identiteterna och de arbetsområden som den nationella biblioteksstrategin prioriterar i arbetet för demokrati, det vill säga läsning, lärande, forskning, samhällets öppna rum, nationella digitala tjänster, samt gemensam infrastruktur. Syftet är att med hjälp av teorin på ett systematiskt sätt tolka vilka av bibliotekariens kompetenser och arbetsområden som förmedlas utåt via bibliotekens egna hemsidor.

3.1 Øroms teori om bibliotekariens olika identiteter

Prins, de Grier och Bowden (1995, s. 22) beskrev bibliotekarieyrket för 25 år sedan i en serie publicerad av IFLA som ett yrke med ett brett spektrum av uppgifter, men så var det inte initialt. Biblioteksväsendet, och konsekvent bibliotekarieyrket, har omdefinierats i relation till genomgripande utvecklingar i samhället.

En person som betraktat bibliotekarieprofessionens utveckling och sökt att förstå dess olika roller i relation till utvecklingen samt de kompetenser som krävs är Anders Ørom (1993). Han kunde i samhällsutvecklingen urskilja olika typer av identiteter i professionen och presenterar i sin text _{​Bibliotekariske identiteter, formidlingsarbejde og} arbejdsorganisering _{​sex olika identiteter med viss föraning om en sjunde som kom att} förtydligas senare av Trine Schreiber. Rollerna tydliggör de olika kompetenser som finns inom professionen och i vilken kontext de uppstått.

Identiteterna diskuteras i Kåring Wagmans (2008) forskningsöversikt av professionen och uppges vara roller som ännu definierar vad bibliotekarier kan och gör. Detta stärks av Kungliga biblioteket (2019) synliggörande av bibliotekariens olika arbetsområden i den nationella biblioteksstrategin som överlappar väl med de identiteter som kartlagts av Ørom (1993). Den nypublicerade nationella strategin bekräftar på så sätt såväl Øroms teori som vidden av de kompetenser som krävs inom professionen idag.

Definition och förklaring av identiteterna görs i samråd med såväl den ursprungliga danska texten av Ørom (1993) som Kåring Wagmans (2008) svenska sammanfattning.

Kulturförmedlare

Bibliotekarier under 60-talet beskrivs av Ørom (1993) som en relativt homogen grupp med ett övergripande fokus på förmedling av kritikerrosad litteratur, så kallad kvalitetslitteratur, vilken är en identitet han kallar för kulturförmedlaren. Kåring Wagman (2008, s. 15-16) förklarar att det under denna period fanns en allmän uppfattning om att vissa skapelser och verk representerade en högre form av kultur och att dessa kulturella värderingar präglade arbetet i bibliotekssektorn. I övergången till 70-talet förändrades bilden på vad som utgör kultur och uppdraget skiftade från att förmedla en viss typ av litteratur till att tillgängliggöra böcker som tillskrivits kulturellt

värde av allmänheten. När Kungliga biblioteket (2019) i biblioteksstrategin prioriterar läsning som medel för demokrati är detta indikativt för vad kulturförmedlaridentiteten främst arbetar med då den idag huvudsakligen handlar om att arbeta läsfrämjande. Bibliotekarieidentiteten som förmedlare av kultur är alltså ännu central men med en bredare uppfattning om det som kan tillskrivas kulturellt värde.

Ämnesspecialist

Ämnesspecialisten är en identitet som också fanns under 60-talet och berör, som det låter, bibliotekariens expertis inom särskilda ämnesområden. Bibliotekarier var då per Øroms beskrivning av kulturförmedlaren (1993) särskilt bekanta med etablerade och kritikerrosade kulturfenomen och hade god förmåga att själva värdera litteratur vilket klassas som en typ av specialisering. Denna sakkunnighet började tillskrivas mindre värde i övergången till 70-talet när klasskillnaderna i samhället skapade motsättningar till uppfattningen om den finkultur som bibliotekarien specialiserade sig i. Identiteten som ämnesspecialist kom att definieras mer som expertis inom särskilda discipliner eller ett särskilt forskningsområde. Nolin (2013) trycker på ämnesspecialisten som en bibliotekarie med möjlighet att i framtiden ge personlig forskningshjälp. Lindberg (2015, s. 27) talar särskilt om högskolebibliotekariers möjlighet att nischa sin kunskap inom ämnesområden med syfte att stödja högskolebibliotekens målgrupper. Med forskning som en av de prioriterade medel för arbetet med en nationell biblioteksstrategi är ämnesspecialisten därför fortfarande en högst närvarande identitet i professionen (KB, 2019).

Dokumentalist

Klassificering, katalogisering och referensarbete är uppgifter för dokumentalistidentiteten och rollen inbegriper vad Ørom (1993) kallar för den “biblioteksakademiska kärnan” (s. 39), alltså den mer hantverksmässiga sidan av arbetet som förstår hur dokument bör arkiveras och hanteras. Det är en systematisk identitet som främst handlar om att förstå och behärska de metoder och regler som finns för att dela upp information vilken kom att lyftas när den kulturella expertisen blev av mindre vikt för professionen. Denna typ av identitet krävs för att kunna bygga den gemensamma infrastruktur den nationella biblioteksstrategin eftersöker (KB, 2019).

Socialarbetare

Eftersom användarens åsikt och input under 70-talet kom att betyda mer för att utveckla och forma biblioteket blev det större fokus på service och anpassning av tjänster för användarbehov (Kåring Wagman, 2008, s. 16), detta skapade en identitet som socialarbetare. För att relatera rollen till svensk bibliotekslag (SFS 2013:801) så är paragraferna för prioritering av särskilda grupper som barn, äldre och funktionshindrade ett gott exempel på det fokus som bibliotekarien med socialarbetaridentiteten har. De handlar enligt Ørom (1993) specifikt om att arbeta utåt och tillgodose särskilda behov i samhället. Denna roll kan kopplas till målet om att göra biblioteket till samhällets öppna rum (KB, 2019) då biblioteket som plats ska vara öppen och tillgänglig för alla.

Informationsorganisatör

Identiteten uppkom på 70-talet och stärktes under 80-talet i samband med det växande fältet för informationsteknologi (IT). Informationsorganisatören har på grund av sina rötter till IT kompetenser som kan komma till användning i fler fält än bibliotekssektorn (Ørom, 1993, s. 31). Rollen skiljer sig därför markant från rollen som kulturförmedlare och ämnesspecialist som är mer bundna till biblioteket. Kåring Wagman (2008) anger

även förmågan att kunna analysera olika aktörers informationsbehov som en värdefull egenskap hos informationsorganisatören. När Ørom (1993) beskriver arbetsuppgifter är utformning av informationssystem och informationsspridning exempel på vad som utförs inom denna identitet. Den tekniska kompetensen från informationsorganisatören kommer behövas tillsammans med dokumentalistens kunskap för att bygga en gemensam infrastruktur enligt förslaget från Kungliga biblioteket (2019).

Informationsförmedlare

Informationsteknikens uppkomst på 80- och 90-talet gjorde det nödvändigt för professionen att kunna förmedla information med hjälp av teknik (Kåring Wagman, 2008, s. 16). Bibliotekarien med informationsförmedlaridentieten förstår sig på och behärskar kommunikationsteknologi för att sprida information. Det är i Øroms (1993, s. 40) beskrivning oklart om detta gäller informationsförmedling inom verksamheten eller ut mot användare men när Kåring Wagman (2008) redogör för rollen är det rätt och slätt en som ska förmedla information till användare. En modern tolkning av rollen skulle möjligtvis vara personen som tar hand om bibliotekets konto på sociala medier eller information på webbsidan. Särskilt betonat i denna roll är att det handlar om att vara kvalificerad att ta hand om hårdvara eller mjukvara och komma med tekniska lösningar. I en nyligen publicerad artikel samskriven av tio framstående namn inom biblioteksfältet sägs bibliotekarieyrkets övergripande professionella etos vila på att främja fri åsiktsbildning, rättigheten till information, och arbeta mot censur (Audunson et al., 2019, s. 781-782) vilket faller under uppdraget för informationsförmedlaren. I Kungliga bibliotekets (2019) förslag på en nationell biblioteksstrategi görs även en indirekt hänvisning till betydelsen av informationsförmedlaren i målet om lärande.

Upplevelseförmedlare

Som en slutkläm i Øroms teori talar han om fältets dåvarande konkurrens med det elektroniska bildmediet, det vill säga videoupptagning, och att biblioteket som verksamhet och bibliotekarier skulle komma att behöva anpassa sig till nya medier. Detta uttalande utvecklades till en egen identitet av Schreiber (Kåring Wagman, 2008) som sätter upplevelser med olika typer av medier på agendan: video; bild; ljud; med mera. Det är främst arbete med dessa medier som berör denna identitet. Parallellen mellan upplevelseförmedlaren och Kungliga bibliotekets (2019) nationella biblioteksstrategi är därför arbetet med digitala medier då upplevelseförmedlaren är den som kan hantera utvecklingen av nationella digitala tjänster.

3.2 Tidigare tillämpningar av den teoretiska analysramen

Som Lindberg (2015, s. 38) nämner är forskningsområdet som utforskar bibliotekarieprofessionen i relationen till yrkesidentiteter relativt litet. Kartläggning av professionens kompetenser med hjälp Øroms teori begränsar sig därför till avhandlingar eller kandidat- och magisteruppsatser.

I sin kandidatuppsats ville Andersson och Andstén (2010) få svar på hur folkbibliotekarier själva upplever sin profession med semistrukturerade intervjuer som metod. Totalt fem stycken bibliotekarier från små kommuner intervjuades och materialet analyserades kvalitativt med Øroms kartlagda identiteter som ram. Det bekräftas att identiteterna kan urskiljas i responsen men med viss modifikation från hur

de definierats av Ørom. En upptäckt är att de intervjuade bibliotekarierna visar tendenser till fler än en identitet med informationsorganisatören och informationsförmedlaren som de mest framträdande.

Bergman och Stjern (2014) använde Øroms teori för att fastställa vilka kompetenser som efterfrågas i platsannonser för bibliotekarier. Med teorin som analysverktyg gjordes en innehållsanalys. Även här kunde alla identiteter urskiljas, specifikationerna för identiteterna uppges dock som förlegade och i behov av modernisering för att kunna appliceras idag.

Syftet med Bladby och Lundgrens (2016) kandidatuppsats var att fördjupa sig i hur barnbibliotekarier ser på sin egen professionella identitet vilket gjordes genom att intervjua sex bibliotekarier. Med Øroms teori som analytiskt ramverk urskiljdes alla identiteter i den insamlade empirin. Precis som för Andersson och Andstén (2010) framkom det i tolkningen av det transkriberade materialet att kompetenserna tenderar att överlappa med varandra.

Sekelj Blomberg (2016) ville bättre förstå hur bibliotekarier ser på sin professionella identitet och intervjuade sex stycken bibliotekarier från skol- och folkbibliotek med semistrukturerad intervjumetod. I slutsatserna presenteras det att alla intervjuade bibliotekarier identifierade sig med kulturförmedlaridentiteten men resten av rollerna var splittrade: folkbibliotekarierna identifierade sig som mest med socialarbetaridentiteten och upplevelseförmedlaridentieten medan skolbibliotekarien var i en roll med mer av en informationsförmedlaridentiet eller ämnesspecialist. Resultaten pekar på att identiteterna skiljer sig åt beroende på vilken typ av biblioteksverksamhet som undersöks.

Precis som Bladby och Lundgren (2016) ville Tillberg Aasa (2019) utforska yrkesidentiteter hos barnbibliotekarier, särskilt då tidigare forskning visar att området kräver bred pedagogisk kompetens. Studien genomfördes i samband med projektet Bokstart och dess påverkan på den professionella identiteten. Det empiriska materialet består av fem intervjuer med barnbibliotekarier och den mest framträdande identiteten för bibliotekarier som jobbar med Bokstart tolkas från intervjumaterialet vara socialarbetaren. Den är dock också kopplad till en klassisk folkbildare som finns i kulturförmedlaridentiteten.

Samtliga genomförda studier har kunnat urskilja Øroms kartlagda identiteter i sin empiri vilket betyder att teorin ännu är användbar som analysverktyg. Det finns i två av studierna tendenser till överlappande kategorier och även tendenser till olika identiteter beroende på vilken typ av bibliotek som undersöks.

4 Metod och material

I detta kapitel redogörs innehållsanalys för som metod och hur den är tänkt att genomföras steg för steg. Först förklaras de grundläggande principerna för metoden med för- och nackdelar. Därefter motiveras det urval som gjorts i just denna studie. Nästa avsnitt lyfter Øroms kartläggning av identiteter inom bibliotekarieprofessionen som kodningsschema för att analysera det insamlade materialet. En detaljerad beskrivning av tillvägagångssätt följer efter det. Slutligen klarläggs vilka etiska överväganden som studien förhållit sig till. Resonemangen kring metodologi och utförande grundar sig huvudsakligen på Brymans (2016) _{​Social Research Methods och} kompletteras med Wildemuths (2017) antologi _{​Applications of Social Research}

Methods to Questions in Information and Library Science _{​för att gå in specifikt vad som} fungerar inom fältet för biblioteks- och informationsvetenskap.

4.1 Innehållsanalys

Innehållsanalysen är en metod som Bryman (2016, s. 286-291) förklarar följer en kvantitativ tradition då det huvudsakligen handlar om att mäta någonting efter etablerade regler, det går dock att lägga upp arbetet kvalitativt i vad som kallas för tematisk analys vilket gör det till en väldigt flexibel metod att arbeta med.

Spurgin och Wildemuth (2017, s. 307) skriver om innehållsanalysen som en användbar forskningsteknik inom fältet för biblioteks- och informationsvetenskap för att forskningen i många fall handlar om människors relation till information. De anger också innehållsanalysen som vanlig metod att arbeta med i samband med masskommunikation vilket är den typ av text som webbplatser innehåller. Denna typ av analys lämpar sig därför för denna studie.

Innehållsanalysens nackdel är att informationen som utläses enbart är så bra som det material som används för analys (Bryman, 2016, s. 305). Det insamlade materialet som ska genomgå en innehållsanalys är exempelvis en som består av redan existerande data på internet och som studieobjekt kan det problematiseras då det finns en risk att innehållet förändras från dag till dag (Bryman, 2016, s. 299-300). Detta är sällan ett problem för hemsidor men datum ska ändå dokumenteras noggrant under insamlingsprocessen. En mer plausibel felkälla i detta fall skulle kunna vara det motsatta problemet, det vill säga att informationen inte uppdaterats på länge.

Vid kodning eller indexering finns också problem. Orden riskerar då att bli dekontextualiserade, det vill säga förlora sin betydelse, vilket sker när ett ord eller en bit text tas bort från sitt sammanhang (Bryman, 2016, s. 598). Kodningsschema och kodning skapas och genomförs av en forskare som har egna, subjektiva tolkningar och därför sänker reliabiliteten och trovärdigheten. Resultaten kan inte heller ge svar på varför de ser ut som de gör, de blir resultat utan kontext och förklaring (Bryman, 2016, s. 305).

För denna studie tillämpas både kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys och kodning sker därför med såväl kodningsschema som med tematisk tolkning. De tre forskningsfrågorna och hur de ska besvaras med hjälp av innehållsanalys specificeras nedan.

● Vilken är relationen mellan ordet “bibliotek” och “bibliotekarie” på folkbibliotekens webbplatser?

Kvantifiering av ord är en metod som Bergström och Boréus (2012, s. 52-58) rekommenderar för större volymer av material och det ger möjlighet att tolka uppmärksamhet för ett visst ämne. Genom att mäta uppmärksamhet för konceptet av “bibliotek” kontra “bibliotekarie” på bibliotekets egna webbplatser går det att ställa uppmärksamheten de ges komparativt mot varandra och explorera huruvida fördelning av uppmärksamhet representerar verklighet. Frekvensen som bibliotekarien nämns kommer att kontrasteras till frekvensen av den exakta termen “bibliotek” för att ställa bibliotekariernas synlighet komparativt mot institutionens synlighet.

För denna studie ska orden ej tillskrivas mening utöver att de representerar antingen biblioteket som plats och institution (“bibliotek”) eller bibliotekarien som yrkesutövare (“bibliotekarie”).

Frågan besvaras genom att räkna på de två olika orden av intresse med hjälp av söktjänsten Google. För att hitta termen “bibliotek” på folkbibliotekens webbplatser används söksträngen nedan.

Tabell 1.1_{​. ​Söksträng för att hitta den exakta termen “bibliotek”}

“bibliotek” site:hemsida.se

Den exakta termen “bibliotek” används med syftet att exkludera termen “bibliotekarie”. Förekomsten av ord avgörs på antal träffar i listan och den siffra som anges automatiskt i söktjänsten dokumenteras i ett förberett kalkylark i Google Dokument.

För att hitta omnämnande av bibliotekarien används söksträngen nedan.

Tabell 1.2_{​. ​Söksträng för frisökning på “bibliotekarie”}

bibliotekarie site:hemsida.se

Frisökning används för att samla in resultat med eventuella böjningar av ordet (“bibliotekarier”, “bibliotekarierna”) i träfflistan. Förekomsten av ord avgörs på antal träffar. Det ska vid insamlingens slut beräknas medelvärde och median för frekvens av termerna och resultaten ställs sedan komparativt mot varandra i analysen med syfte att utläsa vilket av orden som i texten får mest uppmärksamhet och med hur stor skillnad.

● Vilken eller vilka av bibliotekariens roller och kompetenser förmedlas när de nämns?

Syftet med frågan är att explorativt koda och tolka vilka av bibliotekariens kompetenser och identiteter som omnämns på bibliotekens egna hemsidor. Frågan besvaras kvantitativt med hjälp av ett förutbestämt kodningsschema som utformats efter Øroms teori om bibliotekariens identiteter. Träfflistan för den söksträng som söker efter ordet “bibliotekarier” granskas manuellt för att vaska fram nyckelord som angår bibliotekariens kompetenser. För mer ingående förklaring av kodningsschema och nyckelord se avsnitt 4.3.

● I vilken kontext nämns bibliotekarien på webbplatserna?

Denna fråga besvaras kvalitativt genom att dokumentera och under arbetsprocessen tematiskt tolka subheaders eller rubriker för de webbsidor som ordet “bibliotekarier” dyker upp på. Tanken är att kategorisera webbsidans natur med subheadern eller rubriken som utgångspunkt för att fastställa vad det övergripande innehållet förmedlar utåt. Zhang och Wildemuth (2017, s. 318-328) benämner detta som en tematisk analys, den kvalitativa formen av innehållsanalys, som används för djupare tolkning av innehåll än en kvantitativ analys. Metoden lämpar sig särskilt bra för att bedöma kontext då den tillåter tolkning av ett övergripande tema.

4.2 Urval

Valet av internet som studieobjekt var dels ett av tillgänglighet men bygger också på filologen Zipfs lag om att användare i sitt sökande av information agerar utifrån det som kostar dem minst i tid och pengar (Case & Given, 2016, s. 190-191). Detta innebär att användare i hög grad väljer att söka och konsumera information med internet som medel, mer specifikt med hjälp av söktjänster (Gunter, Rowlands och Nicholas, 2010; Potter, 2012), vilket motiverar valet av internet som studieobjekt för folkbibliotekets kommunikation med användare och söktjänsten Google som medel för att söka på webbplatserna.

Bibliotekets egna webbplats väljs som undersökningsobjekt framför andra kanaler, exempelvis sociala medier, för att webbplatsen är bibliotekets huvudsakliga kommunikationskanal utåt men även för att det är den plats som används som mest av användare (Utter, 2019, s. 82). Det är också ett faktum att sociala medier per Brymans definition (2016, s. 299) är föränderliga studieobjekt som uppdateras sporadiskt. En hemsida kan i kontrast förmedla en grundläggande förståelse för vad en verksamhet erbjuder.

De folkbibliotek vars webbplatser ska analyseras består av 50 stycken huvudbibliotek i olika kommuner. Insamling av material sker under två dagar och redovisning av resultat sker under en period på sju dagar. För att försäkra att de folkbibliotek vars hemsidor ska analyseras väljs slumpmässigt används en random number generator som rekommenderas av Bryman (2016, s. 177). Med denna ska 50 siffror genereras mellan 1-290 och kommuner med den motsvarande siffran plockas därefter ut från en lista som

finns tillgänglig på svenskgeografi.se. Webbplatserna som granskas är de för huvudbiblioteken i dessa kommuner.

4.3 Kodningsschema

Det kodningsschema som används är en schablon av Øroms (1993) teori om bibliotekariens olika identiteter och kompetenser. Kåring Wagman (2008) bekräftar i sin forskningsöversikt att identiteterna ännu gäller för bibliotekarieprofessionen i stort och studierna i 3.2 demonstrerar att Øroms identiteter används som analysram till denna dag. De olika rollerna anges nedan i alfabetisk ordning med tillhörande kompetenser.

Tabell 1.3_{​. ​Kodningsschema: Bibliotekarieidentiteter och kompetenser} Identitet Kompetenser

Dokumentalist katalogisering, klassificering, ämnesordstilldelning, bibliografi Kulturförmedlare allmänbildning, litteraturvetare, kulturvetare

Informationsförmedlare medie- och informationskunnighet Informationsorganisatör skapa och organisera informationssystem

Socialarbetare identifiera användarbehov, kunskap om användargrupper Upplevelseförmedlare upplevelseförmedling, projekt, massmedier

Ämnesspecialist vetenskaplig allmänbildning, fackkunskap

I ett försök till att vara konsekvent med kodningsschemat har en pilotstudie utförts på två webbplatser, dessa, översikten av Kåring Wagman (2008) och den nationella biblioteksstrategin (2019) har bidragit till en lista av nyckelord som ska vägleda i kodningen av det material som ska tolkas. Nyckelorden är de som bestämmer vilken kompetens som förmedlas hos bibliotekarien. Synonymer godtas och läggs till i listan för nyckelord, den slutgiltiga listan redovisas i resultatdelen för transparens. Nämns det inga ord som kan kopplas till bibliotekariens kompetens tolkas det som att bibliotekariens kompetens ej förmedlas.

Tabell 1.4_{​. ​Kodningsschema: Bibliotekarieidentiteter och nyckelord för kompetenser} Identitet Nyckelord för kompetenser

Dokumentalist katalogisera, klassificera, kategorisera, ämnesord, sortera, förteckna, registrera, föra in i katalog, katalogföra

Kulturförmedlare litteratur, litteraturfrämjande, bokprat, bokpresentationer, boksamtal, bokcirkel, högläsning, sagostund, uppläsning, recitation, framförande, föreställning

Informationsförmedlare undervisa, utbilda, handleda, vägleda, kunskapsförmedling Informationsorganisatör databaskonstruktion, datasystem, systemansvar, administration,

elektronisk publicering, indexering

Socialarbetare uppsökande verksamhet, språkutveckling, språkhjälp, läxhjälp, jämlikhet

Upplevelseförmedlare massmedier, omvärldsbevakning, aktuella trender Ämnesspecialist expert, sakkunnig, facklig kunskap

Mallen som används för att dokumentera det insamlade materialet är ett kalkylblad utformat i nio separata kolumner för att dokumentera datum, webbplats, utvald kommun, huvudbibliotek, eventuella andra bibliotek som använder samma webbplats, ordfrekvens för första söksträngen, ordfrekvens för andra söksträngen, de nyckelord som kan kopplas till bibliotekariens kompetenser, samt subheaders eller rubriker.

4.4 Tillvägagångssätt

Det förarbete som görs inför analysarbetet stärker den insamlade datan och kommer därför att prioriteras högt. En mall för dokumentation av insamlat material utformas i förhand på kalkylark i Google Dokument för att försäkra att insamling sker systematiskt per Brymans (2016, s. 83-87) rekommendation. Minst två pilotstudier utförs även i förhand under april 2020 för att testa kodningschemat.

De folkbibliotek vars hemsidor ska analyseras väljs slumpmässigt med hjälp av en random number generator som rekommenderas av Bryman (2016, s. 177). Med denna ska 50 slumpmässiga siffror genereras mellan 1-290 och kommuner med den motsvarande siffran plockas därefter ut från en lista som finns tillgänglig på svenskgeografi.se. Detta försäkrar ett enligt Wildemuth (2017, s. 124) och Bryman (2016, s. 176-177) systematiskt och opartiskt urval.

Webbplatserna som ska granskas och analyseras undersöks med hjälp av söktjänsten Google. Google används som verktyg för att det är kostnadsfritt och visar antal träffar vilket underlättar i arbetet som utförs under begränsad tid med begränsade ekonomiska resurser. Valet kan också motiveras av att det är den mest frekvent använda tjänsten för att söka information på nätet (Gunter, Rowlands och Nicholas, 2010) och därför bör användas i samband med att kartlägga bibliotekariens synlighet för allmänheten då det är det verktyg som allmänheten huvudsakligen använder sig av. Möjligheten att klicka fram webbsidor gör det även möjligt att på ett smidigt sätt granska kontexten för varje omnämnande.

Med två olika söksträngar kan varje omnämnande av den exakta termen “bibliotek” samt ordet “bibliotekarie” identifieras och beräknas på hela webbplatsen. Till fördel är att termen “bibliotekarie” utan citationstecken enligt Google Support (2020) trunkeras per automatik, det vill säga söker på eventuella böjningar (som “bibliotekarier” eller “bibliotekarierna”), vilket gör att många variationer av ordet kommer med i resultaten. Det tillkommer dock att prefix utesluts vilket betyder att termer som exempelvis “barnbibliotekarie” ej inkluderas i träfflistan.

Det sker vid sökning på Google en rankning av webbplatser med en algoritm som kallas PageRank (Sundin & Haider, 2016) som sorterar träffar efter in-länkar men detta påverkar ej studien då alla länkar i träfflistan granskas manuellt för att samla in den data som krävs för att besvara fråga två och tre, vilken ordning de rankas i spelar därför ingen roll för resultatet. Möjliga nackdelar med tjänsten kommer i form av text som inte kan avläsas, att ordet “bibliotekarie” stavats fel på webbplatsen och därför inte hittas, eller att bibliotekarien åsyftas utan att faktiskt nämnas vid ord. Detta är nackdelar som kan uppstå vid all typ av teknisk kvantifiering och är inte unika för Google som söktjänst.

Google Dokument används flitigt i hela studien för att försäkra att filer säkerhetskopieras med jämna mellanrum och ligger på molntjänster.

Det empiriska materialet som ska samlas in tar ej hänsyn till vem eller vilka som är avsändare då intresseområdet för studien är det budskap som förmedlas om professionen på webbplatsen, inte vem som förmedlar det.

4.5 Forskningsetiska överväganden

Innehållsanalysen tar god hänsyn till de fyra grundläggande etiska principerna enligt Bryman (2016, s. 125-134). Genom att analysera redan existerande material behövs inga deltagare, projektet kan inte lanseras med falsk information, det går på så sätt även att undvika intrång i privatliv, samtycke, och att någon tar skada.

Information som kan avslöja de utvalda bibliotekens identitet exkluderas i slutrapporten, dels för att respektera verksamheterna, dels för att kännedom om de utvalda biblioteken ej är av värde för forskningsfrågorna.

5 Resultat

Fyra av de 50 siffror som genererades med en random number generator var dubbletter (n), dessa tal subtraherades med siffran ett (n - 1) för att få femtio utvalda kommuner i urvalet. De framtagna 50 siffrorna korresponderade därefter med olika kommuner. Insamling av material skedde 4-5 maj 2020. Ett antal av de undersökta folkbiblioteken (13) hade ingen egen, separat webbplats utan existerade som en underkategori på kommunens webbplats. För dessa webbplatser fanns en separat webbplats fanns för bibliotekskatalogen men då denna ej gav särskild information utöver bibliotekets utbud utsågs kommunens webbplats vara den huvudsakliga webbplatsen för biblioteket. Några av de slumpmässigt valda huvudbiblioteken använde sig också på grund av organisatoriska skäl av samma webbplats, på grund av detta har totalt 38 webbplatser granskats i urvalet på 50 kommuner. Inom dessa 38 webbplatser finns enligt information funnen på hemsidorna samlad information för totalt 318 folkbibliotek, 5 skolbibliotek, 3 sjukhusbibliotek, 2 stiftsbibliotek, samt 17 bokbussar.

● Med vilken frekvens nämns bibliotekarien på folkbibliotekens webbplatser i kontrast till ordet “bibliotek”?

Den lägsta och högsta frekvensen av ord presenteras i Tabell 1.5 tillsammans med medel- och medianvärde för antal träffar.

Tabell 1.5_{​. ​Frekvens av omnämnande​.}

Söksträng Lägsta antal träffar Högsta antal träffar Medelvärde Median “bibliotek” site:hemsida.se 5 59000 6846 865 bibliotekarie site:hemsida.se 0 478 70 7

Vid sökning på “bibliotek” som exakt term varierade träfflistan i en intervall från 5-59000. Medelvärdet på antal träffar är cirka 6846, medianen är 865. Sökning på den exakta termen “bibliotek” utesluter möjliga ordvariationer som hänvisar till biblioteket som institution, plats och verksamhet (“biblioteket”, “stadsbibliotek” “biblioteksrum”, “biblioteksverksamhet”).

Vid frisökning på “bibliotekarie” varierade träfflistan i en intervall från 0-478. Medelvärdet på antal träffar är cirka 70, medianen är 7.

● Vilka av bibliotekariens roller och kompetenser förmedlas när de nämns?

Totalt 2393 webbsidor hittades vid frisökning på “bibliotekarie” inom de olika webbplatserna. Av dessa granskades 1288 stycken, detta per rekommendation av söktjänsten Google som filtrerar bort webbsidor som liknar varandra. Då de webbsidor som granskades redan liknade varandra eller rentav var dubbletter ansågs 1288 webbsidor vara tillräckligt för informationsmättnad, alltså för att få ut samma typ av resultat som för fler webbsidor. Beslutet togs att enbart granska de rekommenderade webbsidorna.

På de 1288 undersökta webbsidorna identifierades minst 357 stycken som katalogposter. Träffarna berörde antingen verk som handlar om en bibliotekarie eller författare som jobbar som bibliotekarier. Minst 47 stycken webbsidor var brutna länkar som inte ledde någonstans eller saknade innehåll. De totala 404 webbsidor som nämns ovan räknades bort från resultaten, kvar är vad som högst beräknas vara 884 webbsidor. En större mängd webbsidor var i träfflistan enbart på grund av en utgående länk med ordet “bibliotekarie” i sin Uniform Resource Locator (URL) vilket upptäcktes sent i insamlingsprocessen. Det exakta antalet relevanta webbsidor är på grund av detta okänt men enligt den information som noterats handlar det om färre än 884 stycken webbsidor på totalt 38 webbplatser.

På de webbsidor som återstod användes Ctrl+F för att hitta ord som innehöll “bibliotekarie”. Möjliga nyckelord som beskrev bibliotekariens kompetenser samlades därefter in på ett kalkylblad för att kodas efter kodningsschemat. Sammanlagt urskiljdes 163 nyckelord, vissa uppkom fler än en gång eller var av liknande betydelse som andra nyckelord. Samtliga nyckelord, även dubbletter, dokumenterades på kalkylblad och delades in separat i kategorierna för den teoretiska analysramen, indelningen syns i Tabell 1.6.

Tabell 1.6_{​. ​Resultat: Fördelning av bibliotekarieidentiteter}

Dokumental ist Information sförmedlare Information sorganisatör Kulturförm edlare Socialarbeta re Upplevelsef örmedlare Ämnesspeci alist 10 39 17 29 33 20 17

Som statistiken ovan visar dyker samtliga av Øroms (1993) roller och identiteter upp. Framträdande i statistiken är rollerna som informationsförmedlare, socialarbetare och kulturförmedlare.

Nya unika nyckelord som dykt upp under insamlingen har dokumenterats och den kompletta ordlistan efter insamling finns bifogad som bilaga i slutet av studien.

● I vilken kontext nämns bibliotekarien på webbplatserna?

På de relevanta webbsidorna för frisökning på “bibliotekarie” identifierades 145 stycken webbsidor med unika subheaders eller rubriker. Subheader eller rubrik på dessa

webbsidor lades in i ett kalkylblad och sorterades in i kategorier. Processen genomfördes två gånger på två olika kalkylblad för att försäkra konsekvent indelning av kategorier. De 145 unika webbsidorna delades in i fyra olika kategorier genom en tematisk analys och tolkning. En närmare förklaring av de utlästa kategorierna finns nedan.

Aktiviteter/Evenemang_{​: Syftar till text om planerade aktiviteter eller evenemang på} biblioteket, sagostunder, författarsamtal och dylikt.

Tips/Information_{​: I denna kategori var böcker och boktips en central del av innehållet} då en bok rekommenderas, presenteras i urval för en särskild kategori eller recenseras av en bibliotekarie vilket var den mest framträdande kontexten. Under denna kategori faller även allmän information om biblioteket - öppettider, låneregler, avgifter - och information riktad till särskilda grupper som exempelvis föräldrar, barn och unga.

Personal/Kontakt_{​: Detta är den sida på webbplatsen som ger direkt information om} anställda. Mailadress och övriga kontaktuppgifter finns, ibland namnet på den enhet eller verksamhet som personen jobbar på och eventuellt också det ansvarsområde personen har.

Tjänster_{​: Under denna kategori faller tjänster som innebär direkt kontakt med}

bibliotekarie och drar särskild nytta av bibliotekariens kompetens. Det är en service som är mer personlig och skräddarsydd. Personlig handledning, Boka en bibliotekarie, uppsökande verksamhet och vägledning i samhällsinformation är några exempel. Fördelningen av de fyra kategorierna syns i Tabell 1.7.

Tabell 1.7_{​. ​Resultat: Fördelning av kontext}

Aktiviteter/Eveneman g

Tips/information Personal/Kontakt Tjänster

6 Analys och diskussion

I detta kapitel ska resultaten analyseras och diskuteras i förhållande till forskningsfrågorna. Varje forskningsfråga hanteras i separata avsnitt.

En observation under sökprocessen är att denna typ av sökning med Google som verktyg ej har möjlighet att ge en exakt träfflista för hur ofta “bibliotek” respektive “bibliotekarie” nämns på bibliotekens webbplatser. Det går till exempel inte inte att utesluta att termen som söktes på nämns i en URL som dyker upp i träfflistan och därmed förstorar resultatet. Det går inte heller att utesluta att termen kan vara en del av en katalogpost. Som noterat i resultat för andra forskningsfrågan minskade antal relevanta träffar på “bibliotekarie” på grund av att en andel av dem var katalogposter. Samtidigt utesluter den exakta termen “bibliotek” möjliga ordvariationer som hänvisar till “biblioteket”, “stadsbibliotek” “biblioteksrummet”, “biblioteksverksamhet”. Rent teoretiskt kan detta innebära att det finns fler träffar som berör biblioteket som plats. Resultaten för första frågan är således en uppskattning av ordfrekvens. För att fastställa en exakt siffra krävs mer tid och en större expertis inom IT.

Nedan förs en analys och diskussion kring varje forskningsfråga.

6.1 Relationen mellan ordet “bibliotek” och “bibliotekarie”

Det första steget i att mäta synlighet enligt Lawton (2015, s. 2-3) är att det existerar. Den första forskningsfrågan mäter frekvens av ordet “bibliotekarie” med varierade ändelser och har möjlighet att utforska om bibliotekarien existerar i budskap på webbplatsen. Denna existens kan sedan ställas komparativt mot hur frekvent ordet “bibliotek” existerar.

Resultaten visar att det är stor skillnad på den uppmärksamhet som ges “bibliotek” respektive “bibliotekarie”, även beräknat på medelvärde och median (se Tabell 1.5 på sida 19 för exakta resultat). Medelvärdet för träffar på “bibliotek” visar att termen existerar 97,8 gånger oftare än termen “bibliotekarie”, utgår vi från medianen är värdet på träfflistan för “bibliotek” ungefär 123,6 gånger större än medianen för “bibliotekarie”.

Trots att den första termen begränsas till att söka på exakt term och exkludera vissa ord och “bibliotekarie” breddas för att inkludera fler är träfflistan för “bibliotek” i alla lägen markant större än resultatlistan för omnämnande av bibliotekarier. Biblioteket som plats är således en term och ett koncept som på webbplatserna får mer uppmärksamhet än de budskap som sänds om bibliotekarier. Att bibliotekarien tar mindre plats än ordet “bibliotek” i ordfrekvens har potential att förminska professionen i relation till institutionen.

Om budskap på webbplatsen kan influera föreställningen om något kan frekvensen också ha en betydande roll för vad läsaren kommer ihåg och förstår om verksamheten.

En tolkning av skillnaden i ordfrekvens skulle kunna vara att bibliotekarien i den föreställning som konstrueras inte kopplas till biblioteket som plats. Betydelsen av bibliotekarieprofessionens roll i institutionen kan på detta vis förbises.

Bergström och Boréus (2012, s. 52) talar om ordfrekvens som ett sätt att mäta hur väl den representerar en verklighet. Det går med detta att spekulera hur “bibliotek” som ord och koncept på webbplatsen representerar hur institutionen överskuggar bibliotekarien och professionen i verkligheten

Skillnaden i ordfrekvens kan också per Hedemarks (2009, s. 159) resonemang om föreställda bilder uppmuntra till en föreställning om bibliotekarien som en bråkdel av institutionen, inte den verkande kraften i den, särskilt i förhållande till hur sällan kompetenserna träder fram i jämförelse med hur ofta bibliotekarien nämns (se avsnitt 6.2 för mer om detta). Den mindre omnämnda bibliotekarien liknar på så sätt den som existerar i skönlitteratur, den helst inte tar plats eller gör mycket väsen av sig (Albinsson & Alsin, 2016; Axelsson, 2008). Fler omnämnanden i relation till platsen skulle kunna påvisa en starkare koppling mellan bibliotekariens arbete och bibliotekets uppdrag.

6.2 Förmedlade roller och kompetenser

Det andra steget för att enligt Lawtons (2015, s. 3) definition mäta synlighet är att kontrollera att det finns en förståelse för vad bibliotekarien gör. En mätning gjordes av detta genom att identifiera nyckelord som beskriver bibliotekariens kompetensområden på de utvalda webbplatserna. De identifierade nyckelorden i träfflistan på “bibliotekarie” visar att bibliotekariernas kompetenser träder fram på webbplatserna i form av alla Øroms kartlagda identiteter med totalt 163 nyckelord (se Tabell 1.6 på sida 20).

Tidigare studier anger att bibliotekariernas angivna kompetenser (Andersson & Andstén, 2010; Bladby & Lundgren, 2016) enligt empirin överlappar med fler identiteter. Detta problem återfanns i denna studie för nyckelord som har fler än en betydelse. Kodningsprocessen kan på så vis problematiseras.

“Marknadsföring” är ett exempel på ett problematiskt nyckelord. Det nämndes som ett ansvarsområde och kan därför tolkas som en expertis (“ämnesspecialist”), samtidigt är det ett som inom bibliotekssektorn ofta innebär utåtriktad kommunikation mot användare, detta faller under identiteten som informationsförmedlare. Ord som “sociala medier” innebar också problem av liknande anledning då det kan vara en expertis (“ämnesspecialist”) eller en form av arbete med massmedier och omvärldsbevakning (“upplevelseförmedlare”) men också möjlig att användas som en strategi för marknadsföring vilket hamnar under informationsförmedling. Detta skulle kunna jämföras med resultat från Andersson och Andsténs (2010) studie inom vilken identiteterna uppkom men med vissa avvikande tendenser. Det kan i relation till detta stämma som Bergman och Stjern (2014) framhåller att teorin om de olika identiteterna behöver uppdateras för att smidigare kunna koda bibliotekariens nya uppgifter och roller, särskilt i arbete med ny teknik.

Den manuella insamlingsprocessen åskådliggjorde också att majoriteten av de nyckelord som identifierades nämndes i samband med personalens arbetsområden utan kontext eller förklaring. Detta berör vad Bryman (2016, s. 598) kallar för dekontextualisering när ett ord kan tolkas olika beroende på om det angrips bokstavligt eller i det sammanhang det nämns i. Till exempel kunde det stå Person A, mail@bibliotek.se, inköp, katalog, webb. Det isolerade orden tydliggör inte vilka kompetenser som bibliotekarien har utan fungerar som _{​indirekta hänvisning till en} kompetens som faller under specifikationen för en av Øroms identiteter.

Lawtons (2015, s. 2-3) definition av synlighet kräver att det finns förståelse för det arbete som utförs, i detta fall det arbete som utförs av bibliotekarier. Ett isolerat ord för ett arbetsområde förmedlar inte nödvändigtvis vad arbetsområdet inbegriper vilket är nödvändigt för att mottagare ska få utökad förståelse. Detta betyder att processen av att kartlägga bibliotekariens kompetenser kvantitativt på bibliotekens webbplatser med Øroms teori som analysram ej fullständigt kan avgöra synlighet per Lawtons definition. Intrycket under processen var att fem, möjligtvis sex stycken, av de 163 identifierade nyckelorden gav _{​direkt hänvisning till bibliotekariens kompetens och kunnighet med} förklaring om vad kunskapen innebär. För att avgöra om budskapet förmedlar tillräckligt med information för att upplysa tänkta mottagare om bibliotekariernas kompetenser krävs därför en mer utförlig kvalitativ tolkning av materialet.

Att samtliga identiteter har vaskats fram i denna studie indikerar trots dekontextualisering att Øroms identiteter ännu förklarar olika områden som bibliotekarier jobbar med och ansvarar över. Det gör analysramen till ett verktyg som ännu har värde för studier även om identiteterna, precis som tidigare studier rekommenderat, behöver specificeras ytterligare. Intrycket efter studien är att identiteterna finns kvar som sina ursprungliga definitioner och inte är begränsade till sin tid men behöver uppdateras för att inkludera samtida arbetsområden med mer moderna arbetssätt.

I denna studie framträdde totalt 163 nyckelord. Precis som i Sekelj Blombergs (2016) studie träder identiteten som kulturförmedlare (29 nyckelord) och socialarbetare (33 nyckelord) fram för folkbibliotekarier. Den mest dominanta identiteten på webbplatserna i relation till antal nyckelord är dock informationsförmedlaren (39 nyckelord). Det är intressant i relation till forskningsöversikten av Audunson et al. (2019, s. 781-782) som lägger bibliotekariens nuvarande professionella plikt främst på den informationsförmedlande rollen för att tillgängliggöra information och stödja fri åsiktsbildning. Då forskningen indikerar att bibliotekariens roll som informationsförmedlare är en relevant identitet för samtiden är det till professionens fördel att den förmedlas på webbplatserna då det ger en mer modern och nyanserad bild av bibliotekarien än traditionella medier.

Upplevelseförmedlaren (20 nyckelord) förekommer mer sällan än de ovan nämnda identiteterna. Då det är den identitet som uppkommit i mer moderna sammanhang (Kåring Wagman, 2008) skulle intrycket kunna vara att det är en aktuell och samtida roll och därför underrepresenteras på webbplatserna, men det är också möjligt att rollen ännu är i utveckling och att antalet nyckelord reflekterar detta.