Linköpings universitet | Matematiska institutionen Forskningsproduktion, 15 hp | Ämneslärarprogrammet - Matematik Vårterminen 2020 | LiU-LÄR-MA-A--2020/06--SE
”Om jag ska bli sjuksköterska
måste jag kunna…”
– en empirisk studie om synliggörandet av matematikens
betydelse i vård- och omsorgselevers kommande yrkesliv
“If I want to become a nurse, I must know how to…”
– an Empirical Study on the Visibility of the Importance of
Mathematics in Future Careers of Students who Study at a
Health and Social Care Vocational Program
Amanda Davidsson Karin Danielsson
Handledare: Peter Frejd Examinator: Jesper Thorén
Linköpings universitet SE-581 83 Linköping, Sweden 013-28 10 00, www.liu.se
Institutionen för matematik 581 83 LINKÖPING Seminariedatum 2020-05-28 Språk Rapporttyp x Svenska/Swedish
Engelska/English Examensarbete avancerad nivå
ISRN-nummer
LiU-LÄR-MA-A--2020/06--SE
Titel
”Om jag ska bli sjuksköterska måste jag kunna…”
– en empirisk studie om synliggörandet av matematikens betydelse i vård- och omsorgselevers kommande yrkesliv Title
“If I want to become a nurse, I must be able to…”
– an empirical study on the visibility of the importance of mathematics in future careers of students who study –at a health and social care vocational program
Författare Amanda Davidsson Karin Danielsson Sammanfattning
Denna empiriska studie redogör för hur matematiklärare och elever vid vård- och omsorgsprogrammet beskriver synliggörandet av matematikens betydelse i elevernas kommande yrkesliv. Studien bygger på litteraturstudien ”Varför ska man kunna det här?” – en litteraturstudie om undervisningsmetoder i matematik på yrkesprogram.
Studien baseras dels på tre matematiklärares beskrivningar av bedriven matematikundervisning, dels på 45 elevers beskrivningar av hur de uppfattar den givna matematikundervisningen. Beskrivningarna erhölls genom kvalitativa intervjuer med matematik-lärarna samt genom en enkätundersökning vilken besvarades av eleverna. Intervjusvaren transkriberades och analyserades med hjälp av en tematisk analys medan enkätsvaren sammanställdes i bland annat stapeldiagram och jämfördes med matematiklärarnas beskrivningar.
Ur den tematiska analysen lokaliserades både beskrivningar av karaktärsövergripande och icke karaktärsövergripande undervisning. Samtliga lärare beskriver att icke karaktärsövergripande undervisning används i större utsträckning och då främst i form av lärarledd genomgång följt av individuell räkning i matematikbok. När lärarna redogör för vad som påverkar val av undervisningsmetod ges beskrivningar av exempelvis tids- och materialbrist, ej etablerade lärarsamarbeten, skolledningens ansvar samt elevers inställning till matematik. I elevenkäten framgår att 40 % av eleverna beskriver matematik som nödvändigt i någon utsträckning i kommande yrkesliv. Cirka 46 % av eleverna beskriver att de inte får kunskap om detta på matematiklektionerna. Abstract
This empirical study describes how mathematic teachers and students in the health and social care vocational program describe the visibility of the importance of mathematics in the students’ future careers. The study is based on the literature study “Why do we have to know this?” – a literature review of teaching methods in mathematics in vocational education.
The study is based partly on descriptions from three mathematic teachers regarding their teaching, and partly on descriptions from 45 students of how they perceive their teaching. The descriptions were obtained through qualitative interviews with the teachers and through a survey which was answered by the students. The interviews were transcribed and analyzed using a thematic analysis, while the questionnaire was compiled in, for example, bar graphs and compared with the descriptions of the mathematics teachers.
From the thematic analysis, descriptions of subject integrated methods and non-subject integrated methods were identified. All teachers describe that non-subject integrated methods were used mainly in the form of teacher-led lessons followed by individual work in the book. When the teachers report on what influences the choice of teaching method, descriptions of, for example, lack of time and material, un-established teacher collaborations, the responsibility of the school management and students' attitude to mathematics are given. The student survey shows that 40 % of the students describe mathematics as necessary to some extent in their future career. Approximately 46 % of the students describe that they are not taught this in the mathematic classroom. Nyckelord
Förord
Författarna till denna studie studerar sista året på ämneslärarutbildningen vid Linköpings universitet. Hösten 2019 författades litteraturstudien “Varför ska man kunna det här?” - en litteraturstudie om undervisningsmetoder i matematik på yrkesprogram vilken denna studie bygger på. Genom litteraturstudien fick författarna kunskap om ett antal olika undervisnings-metoder i matematik på yrkesprogram. Inför denna studie fanns ett intresse att undersöka vilka undervisningsmetoder som faktiskt förekommer i matematikundervisning på yrkesprogram samt tänkbara anledningar till att vissa undervisningsmetoder förekommer i större utsträckning än andra.
Vi vill rikta ett stort tack till de deltagande matematiklärare och elever som ställt upp i studien samt till vår handledare Peter Frejd som besvarat ett otal mail i dessa tider då all undervisning är distansförlagd. Tack för din sakkunnighet och ditt tålamod!
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1 2. Bakgrund ... 2 2.1 Allmän bakgrund ... 2 2.2 Tidigare forskning ... 3 2.2.1 Undervisning på yrkesprogram ... 32.2.2 Elevers beskrivning av matematikundervisning på yrkesprogram ... 5
2.2.3 Undervisningsmetoder i matematik på yrkesprogram ... 6
3. Syfte ... 8
3.1 Frågeställningar ... 8
4. Metod ... 9
4.1 Metod för datainsamling och genomförande ... 9
4.1.1 Urval ... 9 4.1.2 Intervju ... 9 4.1.3 Enkät ... 11 4.1.4 Pilotundersökningar ... 12 4.2 Analysmetod ... 13 4.2.1 Tematisk analys ... 13
4.2.2 Tematisk analys av intervjuer ... 13
4.3 Etiska överväganden ... 16
5. Resultat ... 17
5.1 Vilka undervisningsmetoder i matematik används av undervisande matematiklärare på vård- och omsorgsprogrammet? ... 17
5.2 Vilka faktorer är avgörande för undervisande matematiklärares val av undervisningsmetoder i matematik på vård- och omsorgsprogrammet? ... 19
5.3 Hur beskriver undervisande matematiklärare på vård- och omsorgsprogrammet sin matematikundervisning när det gäller att synliggöra matematikens betydelse i elevernas kommande yrkesliv? ... 21
5.4 Hur beskriver elever på vård- och omsorgsprogrammet användandet av matematik i deras kommande yrkesliv och hur får de kunskap om detta genom matematikundervisning? ... 23
5.5 Sammanställning av resultat ... 26
6. Diskussion ... 28
6.1 Metoddiskussion ... 28
6.3 Förslag på vidare forskning ... 33 6.4 Slutord ... 33 Referenser ... 34 Bilaga 1 ... Bilaga 2 ... Bilaga 3 ... Bilaga 4 ...
1. Inledning
I litteraturstudien “Varför ska man kunna det här?” - en litteraturstudie om undervisnings-metoder i matematik på yrkesprogram lokaliserades ett antal undervisningsundervisnings-metoder i matematik på yrkesprogram ur forskningslitteratur. Trots att forskningslitteraturen var samstämmig gällande att matematikundervisning med tydlig förankring i programspecifika karaktärsämnen mest ändamålsenligt främjar elevernas lärande, beskrevs räkning i matematikbok utgöra den mest förekommande arbetsformen under matematiklektionerna. Det sistnämnda stämmer väl överens med vår uppfattning. Vi har under verksamhetsförlagda utbildningsveckor och vikariat på gymnasieskolor fått insyn i en matematikundervisning på yrkesprogram som helt eller delvis saknat koppling till karaktärsämnen. Genom våra fem år på ämneslärarutbildningen vågar vi påstå att en matematikundervisning där karaktärsämnen implementeras är bättre lämpad att belysa “varför man ska kunna det här”. Således behandlar denna studie hur matematiklärare och elever vid ett yrkesprogram beskriver synliggörandet av matematikens betydelse i elevernas kommande yrkesliv.
Den koppling till karaktärsämnen som vi nämner fick sitt genomslag i kursplanerna för de gymnasiegemensamma ämnena i samband med reformeringen av gymnasieskolan år 2011 (Prop. 2008/09:199; Skolverket, 2011a). I kursplanen för Matematik 1a finns dels specifika kunskapskrav som tydligt anknyter till yrkesmatematik, dels en genomgående karaktärs-förankring till nästintill samtliga kunskapskrav (Skolverket, 2011b). Muhrman (2016) skriver att svårigheterna i att undervisa på ett sådant sätt handlar om förmågan att kunna rekontextualisera de ämneskunskaper som lärarutbildningen har givit, och tillämpa dessa kunskaper i ett matematikklassrum med elever på yrkesprogram.
Genom att undersöka hur matematiklärare och elever vid ett yrkesprogram beskriver synlig-görandet av matematikens betydelse i elevernas kommande yrkesliv kan vi få en inblick i hur sådan undervisning ser ut. Ur de beskrivningar vi fick genom studien vill vi dels inhämta kunskap om hur lärare bedriver matematikundervisning med karaktärsförankring, dels tillägna oss kunskap om de svårigheter som finns beträffande ett sådant arbetssätt. De eventuella svårigheter som beskrivs i studien ger oss en insikt i vilka utvecklingsmöjligheter som finns och som vi kan ställas inför i en framtida yrkesroll.
2. Bakgrund
Nedan presenteras inledningsvis en allmän bakgrund i avsikt att ytterligare legitimera den genomförda studien. Därefter följer ett avsnitt beträffande tidigare forskning, där vi redogör för undervisning på yrkesprogram, elevers erfarenheter av undervisning på yrkesprogram samt elevers beskrivning av matematikens betydelse i kommande yrkesliv. Avslutningsvis presenteras en kort sammanfattning av den litteraturstudie vilken ligger till grund för den genomförda empiriska studien. I sammanfattningen presenteras ett antal undervisningsmetoder för matematik på yrkesprogram, samt hinder i relation till dessa, vilka lokaliserats ur tidigare studerad forskningslitteratur.
2.1 Allmän bakgrund
Den 13 maj 2009 lade regeringen fram en proposition till riksdagen beträffande Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan (Prop. 2008/09:199). I propositionen framgick att samtliga nationella gymnasieprogram ska bestå av gymnasiegemensamma ämnen, som matematik, svenska och engelska, såväl som programspecifika karaktärsämnen. För elever på yrkes-program ska en större andel tid jämfört med tidigare ägnas åt karaktärsämnen samtidigt som undervisningen i de gymnasiegemensamma ämnena ska utformas på ett sådant sätt att dess innehåll görs relevant för varje specifik yrkesutbildning. Detta beskriver regeringen ska leda till att
”alla yrkesprogram ska ge kunskaper, kompetenser och förmågor som leder till anställning eller eget företagande” (Prop. 2008/09:199, s. 37).
Regeringens yrkande om förändringar inom gymnasieskolan gav 2011 form till den nu gällande läroplanen för gymnasieskolan (Skolverket, 2011a). I kursplanen för Matematik 1a, vilken läses av samtliga yrkeselever, ses därför en tydlig och återkommande koppling mellan karaktärs-ämnen och matematik i nästintill samtliga kunskapskrav (Skolverket, 2011b). Eleverna förväntas därtill tillägna sig yrkesspecifika matematikkunskaper, däribland
”strategier för att använda hjälpmedel från karaktärsämnena, till exempel formulär, mallar, tumregler, föreskrifter, manualer och handböcker” (Skolverket, 2011b, s. 2).
I regeringens proposition beskrivs att eleverna vid yrkesprogram utgör en stor andel av de elever som inte lyckas fullfölja en gymnasieutbildning. Detta uppges vara ett av flera argument för att den förändring som efterfrågades i propositionen var väsentlig (Prop. 2008/09:199). I Skolverkets (2016) rapport Uppföljning av gymnasieskolan, vilken behandlar åren mellan 2012 och 2015, rapporteras dock inga positiva siffror sett till regeringens målbild. I rapporten redovisas att enbart 69,9 procent av de elever som påbörjade ett yrkesprogram 2012 tog sin gymnasieexamen tre år senare.
Skolinspektionen (2017) skriver i sin granskning Helhet i utbildningen på gymnasiets yrkesprogram att det är av största vikt att gymnasiegemensamma ämnen och karaktärsämnen inte behandlas som två separata delar i den utbildning som ges till elever vid yrkesprogram. Helheten i en utbildning beskrivs kunna påverka respektive elevs möjlighet till lärande såväl som antalet elever som förmår ta en gymnasieexamen från ett yrkesprogram. Med hänsyn till detta genomförde Skolinspektionen (2017) en granskning av yrkesprogram på 34 gymnasie-skolor runt om i Sverige. Granskningen visade att 29 av de 34 granskade gymnasie-skolorna inte uppfyllde kraven på helhet i utbildningen på yrkesprogram.
I rapporten vidhåller Skolinspektionen (2017) bland annat att eleverna riskerar att inte erhålla tillräckliga kunskaper för att vara attraktiva och anställningsbara på en arbetsmarknad om helheten i en utbildning saknas. Därtill skriver Skolinspektionen att
“Många elever riskerar [...] att gå miste om en helhetssyn i utbildningen, det vill säga – möjligheten att se hur olika ämnen berikar varandra och förståelsen för att såväl gymnasiegemensamma ämnen som yrkesämnen är viktiga för deras framtida yrkeskunnande.” (Skolinspektionen, 2017, s. 6).
Följaktligen kan förväntningarna på matematiklärare sägas vara stora. Skolverket (2015) skriver att goda matematikkunskaper inte är tillräckligt i rollen som matematiklärare på yrkes-program. Nuvarande läroplan förutsätter, utöver den ämneskompetens en matematiklärare besitter, en stor insikt i kursplanerna för ett antal karaktärsämnen samt god kännedom om respektive elevgrupps kommande yrken.
2.2 Tidigare forskning
Nedan presenteras tidigare forskning beträffande undervisning på yrkesprogram, elevers erfarenheter av undervisning på yrkesprogram samt elevers beskrivning av matematikens betydelse i kommande yrkesliv. Avslutningsvis redogörs kortfattat för ett antal undervisnings-metoder, och hinder i relation till dessa, vilka redogjorts för i den litteraturstudie som ligger till grund för denna studie.
2.2.1 Undervisning på yrkesprogram
Elever på yrkesprogram möter under sina gymnasieår matematikämnet i fler skilda miljöer än vad elever vid högskoleförberedande program gör. För elever på yrkesprogram äger matematik-undervisningen rum på matematiklektioner såväl som yrkeslektioner och via arbetsplatsförlagt lärande, APL. Dessa tre lärandemiljöer har stora skillnader vad gäller kultur, språk och normer. I arbetsmaterialet Matematik på yrkesprogram – undervisning i fokus beskrivs vikten av att sammanbinda dessa miljöer. I materialet beskrivs yrkeslärare och APL-handledare ha en mer naturlig och etablerad kontakt med varandra tack vare besök i anslutning till praktikveckor och gemenskapen i yrkeskunskaperna, matematiklärare beskrivs således vara den mest udda fågeln i det samarbete som krävs för att främja yrkeselevernas lärande (Skolverket, 2015).
Just lärarsamarbete är den faktor som återkommande nämns då undervisning på yrkesprogram diskuteras och granskas (Anderson & Anderson, 2012; Muhrman, 2016; Skolinspektionen, 2014, 2016, 2017). I rapporten Helhet i utbildningen på gymnasiets yrkesprogram, där yrkesprogram på 34 gymnasieskolor granskats, redovisar Skolinspektionen (2017) att det visserligen fanns ett antal lärare på de granskade skolorna som samarbetade över kurs- och ämnesgränser men att samarbete som arbetsform i för låg utsträckning utgjorde ett etablerat arbetssätt. Det samarbete som skedde berodde dessutom till stor del på initiativ från enskilda lärare. Därtill beskrivs lärare alltför ofta upptäcka möjligheter till samarbete genom spontana lunchsamtal, något som medförde att chansen att i tid hinna planera och genomföra samarbeten ofta uteblev.
Skolinspektionen (2017) beskriver ett antal faktorer som utgör hinder beträffande eftersträvan om helhet i utbildningen på yrkesprogram. Dessa hinder utgörs till största del av organisatoriska och tidsmässiga faktorer. Skolinspektionen (2017) skriver att rektorerna på de granskade skolorna behöver skapa bättre utgångslägen för samverkan och samarbete. Därtill beskrivs att opraktisk schemaläggning samt lärare som undervisar på flera olika program utgör faktorer som hindrar samarbete i den utsträckning som vore önskvärd. Detta bekräftas i Utmärkt skolutveckling av Håkansson och Sundberg (2016) som sammanställer ett antal slutsatser från internationell forskning om skolutveckling. Författarna beskriver att det särskilt finns två aspekter som är betydande för en positiv skolutveckling på skolnivå - lärares kollegiala samarbete och rektors ledarskap.
För fyra år sedan genomförde Skolinspektionen (2016) en oanmäld granskning på yrkes-program på 47 gymnasieskolor. Av de drygt 200 undervisningstimmar som observerades under besöken rapporterade Skolinspektionen att 45 procent av den observerade undervisningstiden ägnades åt helklassundervisning i form av lärarledda genomgångar. 39 procent av den observerade undervisningstiden ägnades åt individuellt arbete. Därtill observerades att graden av lärarstöd var som lägst då eleverna arbetade enskilt. Två yrkesprogram, vård och omsorg samt el och energi, utmärkte sig särskilt negativt då graden av lärarstöd var lägst på dessa program.
I rapporten Undervisning på yrkesprogram granskade Skolinspektionen (2014) yrkesprogram på 64 gymnasieskolor – 60 av de granskade skolorna hade vid tillfället en icke tillfredsställande undervisning på yrkesprogrammen. Den bristande utbildningen beskrivs i rapporten vara problematisk ur såväl elev- som samhällsperspektiv. Skolinspektionen (2014) beskriver att arbetsgivare signalerat om rekryteringsproblem då somliga elever från flera olika yrkesprogram hade så pass låg yrkeskompetens att de inte ansågs anställningsbara. I rapporten beskrivs tre aspekter vilka behövde förändras på de granskade skolorna i syfte att förbättra utbildningen på yrkesprogram. Skolinspektionen (2014) skriver att kunskapsinnehållet på yrkesprogram i för låg utsträckning sattes i relevant kontext för respektive yrkesprogram vid undervisning. Säljö (2000) skriver att möjligheter för lärande förbättras om det som ska läras placeras i den kontext eller det sammanhang där det ska användas. Författaren beskriver vidare att de program-specifika karaktärsämnena kan främja en motivation och ett självförtroende även i de
gymnasie-gemensamma ämnena, förutsatt att dessa integreras. Vidare redogör Skolinspektionen (2014) för att förväntningarna på eleverna på flera av de granskade skolorna läggs på en alltför låg nivå. En del lärare kan därutöver krasst sägas ha gjort eleverna en björntjänst då de beskrivs ha förenklat kursinnehållet på ett sådant sätt att samtliga elever i en grupp skulle kunna ges godkända betyg.
2.2.2 Elevers beskrivning av matematikundervisning på yrkesprogram
Elevers erfarenheter av matematikundervisning på yrkesprogram har granskats och belysts i ett flertal studier. I studierna framgår att det ofta finns en föreställning bland lärare att elever på yrkesprogram varken har kapacitet eller intresse i tillräcklig stor utsträckning för att kunna ta sig an mer komplexa och teoretiska uppgifter (Skolinspektionen, 2014, 2016, 2017). Intervjuade elever vid yrkesprogram beskriver att
”Lärarna tycker att vi är ointresserade och oengagerade istället för att de försöker lära oss. Det har gjort att jag känner att jag inte känner mig så smart längre, jag har tappat. Vi fick uppgifter där man inte kunde få högsta betyg på! De har låga förväntningar på oss.” (Skolinspektionen, 2017, s.14).
Vidare framgår att elever på yrkesprogram upplever att de saknar ett tydligt mål och syfte med såväl hela gymnasiegemensamma kurser som delmoment i kurserna. Elever vid flertalet yrkes-program beskriver att
”ingen lärare har pratat med oss om varför vi ska läsa de här ämnena och varför det är viktigt” (Skolinspektionen, 2014, s. 16).
När eleverna i intervjusammanhang själva ombads beskriva syftet med de gymnasie-gemensamma ämnena valde de att göra det i termer av allmänbildning. Eleverna förklarade också att de såg de gymnasieämnena som viktiga om de skulle visa sig att de inte trivdes med sitt yrkesval och således ville kunna arbeta med något annat (Skolinspektionen, 2017). Skolinspektionen (2017) skriver i sin granskning att elever vid barn- och fritidsprogrammet samt vård- och omsorgsprogrammet i högre grad verkade förstå nyttan av de gymnasie-gemensamma ämnena, än elever vid andra yrkesprogram.
Vidare beskrivs eleverna sakna möjligheten att ha inflytande över såväl undervisningens innehåll som arbetsformer. Den aspekt som framhålls i störst utsträckning är det faktum att undervisningens innehåll inte, enligt eleverna, placeras i en relevant kontext. Eleverna ser således ingen tydlig mening med varför de ska läsa en del kurser eller genomföra en del moment. Gällande undervisning i matematik beskriver en elev vid yrkesprogram att
”det kan vara bra med matte även om man inte fattar varför man ska kunna räta linjens ekvation. Det kan vara bra att träna hjärnan, om inget är svårt så lägger ju hjärnan av” (Skolinspektionen, 2014, s.16).
I intervjuerna beskrivs också delar av den undervisning eleverna getts i positiva ordalag. Flertalet elever ställer sig positiva till ämnesövergripande arbete men målar där upp en bild av att yrkeslärare i större utsträckning än matematiklärare strävar efter att samverka mellan ämnen. Yrkeslärarna på vård- och omsorgsprogram beskrivs bland annat implementera matematik i sin undervisning genom att låta eleverna genomföra beräkningar kring mängd mat och vätska som en patient behöver (Skolinspektionen, 2014, 2017).
2.2.3 Undervisningsmetoder i matematik på yrkesprogram
I litteraturstudien Varför ska man kunna det här? - En litteraturstudie om undervisningsmetoder i matematik på yrkesprogram (Davidsson & Danielsson, 2019) redogjordes för olika sätt att undervisa matematik på yrkesprogram på gymnasienivå, samt hinder i relation till dessa metoder. De olika undervisningsmetoderna och hindren lokaliserades samtliga ur forsknings-litteratur med hjälp av en tematisk analys. Litteraturstudien resulterade i en redogörelse för elva undervisningsmetoder där en övervägande del av dessa hade en distinkt anknytning till respektive elevs karaktärsämnen. De undervisningsmetoder som inte tas hänsyn till i denna studie är metoder där matematik undervisas åtskilt från schemalagd matematikundervisning med matematiklärare, exempelvis den matematikinlärning som sker i samband med arbetsplatsförlagt lärande alternativt genom undervisning av yrkeslärare.
En vanligt förekommande undervisningsmetod som beskrivs i forskningslitteraturen är individuellt arbete i matematikbok med generella matematikuppgifter. Det är också en av de metoder som mest tydligt saknar anknytning till respektive elevs karaktärsämnen. Ur forskningslitteraturen framgår att en stor mängd elever ogillade denna arbetsform då de fann den motivationshämmande. De elever som ställde sig positiva till metoden beskrev arbetsformen som positivt för eventuella fortsatta studier.
En annan undervisningsmetod som lokaliserades var informella diskussioner där tillämpningar av matematik i yrkesliv kan upptäckas. Dessa samtal beskrevs kunna synliggöra matematikens betydelse i elevers vardag såväl som yrkesliv. Diskussionerna bör ges en informell karaktär där matematikens betydelse dels kan upptäckas spontant av eleverna, dels via yttre påverkan från matematiklärare om denne styr diskussionen.
Vikten av att låta matematikundervisning äga rum i en karaktärsinriktad miljö beskrevs samstämmigt i forskningslitteraturen. Vinsterna med en sådan miljö är att matematiken ges ett sammanhang, vilket i sin tur resulterar i en mer meningsfull upplevelse av undervisningen. En karaktärsinriktad miljö kan enkelt skapas genom att låta matematik-undervisningen flytta in i ett yrkesklassrum. I yrkesklassrummet kan eleverna mer spontant uppleva matematikens betydelse i ett kommande yrkesliv.
Att undervisa matematik genom matematikuppgifter med yrkeskontext innebär att ett matematiskt problem målas upp inom ramen för en kontext som känns gripbar för respektive yrkesprogram. Detta kan jämföras med matematikundervisning genom yrkesautentiska uppgifter. En sådan undervisning utgörs av uppgifter och problem som är hämtade från det
faktiska yrkeslivet. Eleverna tilldelas således problem som en verksam person inom respektive yrke hanterar ideligen. Slutligen handlar infärgade uppgifter om en växelverkan mellan två ämnen. Matematik kan exempelvis användas som verktyg i ett karaktärsämne eller så kan ett karaktärsämne användas för att utgöra en kontext för matematikuppgifter.
Av de undervisningsmetoder som lokaliserades beskrevs ämnesövergripande arbete utgöra en av de mest lämpliga undervisningsmetoderna i matematik för elever som studerar vid ett yrkesprogram. I relation till denna metod beskrevs dock ett av de största hindren kring undervisning i matematik på yrkesprogram vara bristen på lärarsamarbete. Intervjuade yrkeslärare upplevde generellt sett matematiklärare som negativt inställda till samarbete. Därtill beskrev åtskilliga yrkeslärare en känsla av att inte bli sedda som fullvärdiga lärare av matematiklärare. Ytterligare ett hinder som beskrevs var matematiklärares bristande kompetens beträffande yrkeselevers kommande yrken.
3. Syfte
Sedan reformeringen av gymnasieskolan år 2011 har Skolinspektionen genomfört ett antal granskningar av yrkesprogram runt om i Sverige. Återkommande har granskningarna skildrat en undervisning som saknar helhet, där gymnasiegemensamma ämnen och karaktärsämnen misslyckas att integreras på ett sätt som kan tydliggöra utbildningens syfte och användbarhet i respektive elevs kommande yrkesliv (Skolinspektionen, 2014, 2016, 2017). I kursplanen för Matematik 1a framgår hur undervisning i det gymnasiegemensamma ämnet matematik ska utformas för att inbegripa en omfattande förankring till karaktärsämnen. Detta ska bland annat ske genom undervisning om karaktärsspecifika strategier och hjälpmedel, däribland formulär, manualer och tumregler (Skolverket, 2011b). Som matematiklärare måste du således ha kunskaper om elevernas kommande yrke för att ta del i det ansvar som lärare gemensamt har för att eleverna ska få en adekvat yrkeskunskap. Ett yrkesprogram där matematiken är viktig är vård- och omsorgsprogrammet där konsekvenserna av felaktiga beräkningar kan påverka människors hälsa. Syftet med denna empiriska studie är följaktligen att redogöra för hur elever och matematiklärare vid vård- och omsorgsprogrammet beskriver synliggörandet av matematikens betydelse i elevernas kommande yrkesliv.
Målet för studien är att redogöra för hur matematiklärare vid vård- och omsorgsprogrammet planerar, genomför och utvärderar sin undervisning i syfte att kunna förmedla matematikens betydelse för elever på vård- och omsorgsprogrammet. Därtill har studien för avsikt att belysa hur eleverna beskriver att de uppfattar den undervisning de ges med avseende på synliggörandet av matematikens betydelse i respektive elevs kommande yrkesliv.
3.1 Frågeställningar
Vilka undervisningsmetoder i matematik används av undervisande matematiklärare på vård- och omsorgsprogrammet?
Vilka faktorer är avgörande för undervisande matematiklärares val av undervisningsmetoder i matematik på vård- och omsorgsprogrammet?
Hur beskriver undervisande matematiklärare på vård- och omsorgsprogrammet sin matematikundervisning när det gäller att synliggöra matematikens betydelse i elevernas kommande yrkesliv?
Hur beskriver elever på vård- och omsorgsprogrammet användandet av matematik i deras kommande yrkesliv och hur får de kunskap om detta genom
4. Metod
Nedan presenteras inledningsvis studiens genomförande samt de insamlingsmetoder som användes i studien. Val av insamlingsmetoder samt tillvägagångssätt vid datainsamling motiveras med förankring i litteratur. Därefter följer en beskrivning av den analysmetod som användes vid analys av insamlad data. I samma avsnitt presenteras också den genomförda analysen. Avslutningsvis redogörs för studiens etiska överväganden.
4.1 Metod för datainsamling och genomförande
I studien användes två olika insamlingsmetoder, intervju och enkät, med intentionen att kunna besvara studiens fyra forskningsfrågor. Nedan presenteras urval av deltagare till studien, redogörelse för hur intervjuerna gick till samt hur intervjuguiden, se bilaga 1, togs fram. Därefter presenteras utformandet av elevenkät, se bilaga 2, samt en redogörelse för hur sammanställningen av enkätsvaren ska göras. Avslutningsvis presenteras de genomförda pilotundersökningarna.
4.1.1 Urval
Urvalet i studien beror delvis på rapportskrivarnas kontakter. Den initiala idéen till arbetet var att undersöka hur matematiklärare och elever på något eller några yrkesprogram beskriver synliggörandet av matematikens betydelse. Den första avgränsningen som gjordes var att undersökningen endast skulle ske på ett yrkesprogram, men på flera olika skolor. Eftersom rapportskrivarna hade kontakt med två matematiklärare på vård- och omsorgsprogrammet på två olika gymnasieskolor valdes vård- och omsorgsprogrammet som utgångspunkt för studien. Ytterligare en begränsning som gjordes var att endast tre olika matematiklärare skulle delta i studien, således kontaktades en matematiklärare från en annan gymnasieskola än de tidigare nämnda matematiklärarna. Det kriterium som samtliga deltagande matematiklärare skulle uppfylla för att kunna delta i studien var att de skulle undervisa i Matematik 1a på vård- och omsorgsprogrammet. I informationen till de deltagande matematiklärare framgick också att deltagandet i studien inkluderade att respektive matematiklärares elever på vård- och omsorgsprogrammet, vilka läste Matematik 1a vid tidpunkten, skulle svara på en enkät. Då två av de tre deltagande matematiklärarna undervisade i halvklasser efterfrågades kontaktuppgifter till de matematiklärare vilka undervisade den andra halvan av klassen. Dessa matematiklärare ombads att dela enkäten med sina elevgrupper och gjorde detta, men deltog ej i intervjuer. På sådant sätt gjordes urvalet av elever.
4.1.2 Intervju
För att besvara de tre första forskningsfrågorna intervjuades tre matematiklärare vilka samtliga undervisade i kursen Matematik 1a. Vid intervjutillfällena användes samma utformade intervju-guide, se bilaga 1. David och Sutton (2016) beskriver två olika aspekter som spelar roll vid utformandet av intervjuguider, struktur och standardisering. En strukturerad intervju har en i största grad förutbestämd form och strävar efter hög reliabilitet, medan en ostrukturerad intervju
strävar efter att belysa varje intervjupersons egna åsikter och därmed låta intervjupersonen fritt berätta egna historier (David & Sutton, 2016; Johannessen, Tufte & Christoffersen, 2019; Trost, 2010). På så sätt styr intervjupersonen konversationens gång i en ostrukturerad intervju. Vidare skriver David och Sutton (2016) och Trost (2010) att standardisering handlar om hur intervjufrågorna är utformade. Slutna intervjufrågor har en hög grad av standardisering och öppna intervjufrågor har en låg grad av standardisering. Svar på slutna intervjufrågor är mer kvantifierbara än svar på öppna intervjufrågor, medan öppna intervjufrågor erbjuder en djupare bild av intervjupersonens åsikter och erfarenheter (Back & Berterö, 2019; David & Sutton, 2016).
Intervjuerna i denna studie är kvalitativa och sådana intervjuer tenderar att vara mer ostrukturerade och ostandardiserade. David och Sutton (2016) skriver att avvägningen mellan halvstrukturerad och ostrukturerad samt halvstandardiserad och ostandardiserad är diffus. Intervjuerna i denna studie är halvstrukturerade och halvstandardiserade. Det finns en utformad intervjuguide med frågor som syftar till att besvara forskningsfrågorna. Vid intervjutillfällena behövde inte ordningsföljden på frågorna följas strikt, utan intervjupersonens svar styrde i vilken ordningen frågorna behandlades. Intervjuguiden var ett stöd till rapportförfattarna som syftade till att undvika förlust av frågor vilka kunde generera viktiga svar.
Enligt Back och Berterö (2019), David och Sutton (2016) och Johannessen m. fl. (2019) ska en intervjuguide innehålla de olika teman som är centrala för studien. Temana ska i sin tur bestå av ett antal frågor, i detta fall öppna frågor eftersom intervjuerna i denna studie är halv-strukturerade. Genom att använda öppna frågor får intervjupersonen, som nämnt, formulera egna svar som bygger på dennes åsikter och erfarenheter (Back & Berterö, 2019). I enlighet med både David och Sutton (2016) och Johannessen m. fl. (2019) inleds intervjuguiden med ett antal uppvärmningsfrågor och demografiska frågor. I intervjuguiden benämns dessa som bakgrundsfrågor. Bakgrundsfrågorna syftar till att klarlägga en del, för studien, intressanta aspekter, exempelvis information om vård- och omsorgsklassen som matematikläraren undervisar. Sedan följer ett större antal kärnfrågor som är kategoriserade under de tidigare valda centrala temana för studien. För varje formulerad kärnfråga följer ett antal följdfrågor och klargörande frågor som syftar till att dels förtydliga kärnfrågan, dels att få ut djupare svar från intervjupersonen (Back & Berterö, 2019; David & Sutton, 2016; Johannessen m. fl., 2019). Intervjuguiden består till sist av en kort avslutningsdel för att avrunda intervjun.
David och Sutton (2016) presenterar begreppet intervjuarbias och skriver att det handlar om vilken påverkan intervjuaren kan ha på de svar som intervjupersonen ger. Med hänsyn till detta bör det nämnas att intervjupersonerna har betydligt mer erfarenhet gällande matematikundervisning på vård- och omsorgsprogrammet, vilket innebär att dessa i någon mening skulle kunna ses som experter på intervjuämnet (David & Sutton, 2016; Trost, 2010). I vanliga fall hade intervjupersonerna själva fått välja plats, men på grund av rådande omständigheter gällande covid-19 genomfördes samtliga intervjuer via Zoom. Varje intervju spelades in, för att sedan transkriberas och analyseras.
4.1.3 Enkät
För att besvara den fjärde forskningsfrågan utformades en enkät i Google Formulär, se bilaga 2, som tilldelades elever på vård- och omsorgsprogrammet vilka samtliga läser Matematik 1a. David och Sutton (2016) skriver att en positiv aspekt gällande enkätundersökningar online är att undersökningsperioden blir relativt kort och att insamlad data ofta kan sammanställas via olika mjukvaruprogram, vilket medför att sammanställningen av enkäterna går snabbare. Dessutom kan enkäten utformas på ett sådant sätt att undersökningspersonerna endast kan välja ett alternativ bland de möjliga, vilket inte alltid är en garanti när enkäten genomförs i pappersform då undersökningspersonerna kan kryssa i hur många rutor de vill, även om tanken var att de bara skulle kryssa i ett alternativ (David & Sutton, 2016).
Ytterligare en vinst med enkätundersökning online är att undersökningspersonerna inte kan strunta i att svara på frågor om enkätfrågorna är obligatoriska. Om så är fallet skickas undersökningspersonerna tillbaka till obesvarade frågor och tvingas att svara på dessa innan enkäten kan skickas in. På så vis elimineras risken för obesvarade frågor (David & Sutton, 2016).
För att enkätsvar ska kunna användas i en studie är det viktigt att enkätfrågorna är utformade på ett ändamålsenligt sätt. David och Sutton (2016) skriver att det är nödvändigt att ha systematik i formulerandet av enkätfrågor och att enkäten bör testas och revideras innan den riktiga undersökningen inleds, vilket även Johannessen m. fl. (2019) påpekar. Både David och Sutton (2016) och Johannessen m. fl. (2019) betonar att enkätfrågor inte kan revideras när den riktiga undersökningen har påbörjats. Frågorna måste således utformas på ett tydligt sätt så att undersökningspersonerna kan göra rätt tolkning. På så sätt fås svar på enkätfrågorna inom önskad kategori. Den enkät som utformats i denna studie ska tilldelas gymnasieelever på vård- och omsorgsprogrammet vilket innebär att begrepp som för rapportförfattarna är välbekanta, inte nödvändigtvis är välbekanta eller lätta att förstå för dessa gymnasieelever. Denna aspekt har vi tagit hänsyn till vid utformande av enkäten.
Den utformade enkäten består av både öppna och slutna frågor. David och Sutton (2016) samt Johannessen m. fl. (2019) skriver att öppna frågor går under kategorin ostandardiserade frågor och ger undersökningspersonerna möjlighet att besvara frågan med fri text. Slutna frågor å andra sidan går under kategorin standardiserade frågor och ger undersökningspersonerna olika svarsalternativ, där ett eller flera alternativ ska väljas. David och Sutton (2016) beskriver att en nackdel med slutna frågor är att undersökningspersonerna tvingas svara på en fråga utifrån givna alternativ, där alternativen kanske inte alltid matchar undersökningspersonens åsikt. Oavsett öppna eller slutna frågor poängterar David och Sutton (2016) att svarsfrekvensen generellt blir högre om enkäten är kort och enkel att besvara. Enkäten i denna studie innehöll totalt sex frågor varav hälften var öppna och hälften var slutna.
De slutna frågorna är konstruerade med inspiration från en klassisk Likertskala. David och Sutton (2016) skriver att en Likertskala genererar information om undersökningspersoners åsikter gällande ett specifikt ämne snarare än ett simpelt “ja-eller-nej”-svar. Grunden i en
Likertskala är ett antal påståenden där varje påstående har ett antal standardsvar. Enkäten som används i den här studien innehåller endast positiva påståenden, men enkäter baserade på Likertskala innehåller ofta både positiva och negativa påståenden. Det innebär att svarsalternativen kommer att vara i samma ordning för samtliga påståenden. I enlighet med en Likertskala kommer alternativen tillhörande varje påstående att bestå av fem punkter, där första punkten är stämmer inte alls och den sista punkten är stämmer helt (David & Sutton, 2016). Svaren på de slutna frågorna sammanställdes i stapeldiagram, vilka redovisas i avsnitt 5. Resultat. Där anges hur många elever som har valt de olika svarsalternativen på varje sluten fråga. Svaren på de öppna frågorna används för att ge exempel på hur elever har svarat och det undersöks också om det finns någon slags korrelation mellan svaren på de slutna frågorna och svaren på de öppna frågorna. Enkätsvaren jämförs också med analyserna av intervjuerna med syfte att undersöka eventuella likheter och skillnader i hur matematiklärare och elever beskriver synliggörandet av matematikens betydelse i elevernas kommande yrkesliv.
4.1.4 Pilotundersökningar
Innan undersökningarna som ska utgöra studiens resultat inleds, ska både intervjuguider och enkäter testas och revideras. Detta ska göras för att upptäcka felaktigheter i frågorna för att undvika att fel information samlas in i studien. Enligt David och Sutton (2016) ska pilotundersökningar av intervjuguider genomföras i två olika steg, där det första steget utgörs av en kritisk granskning av en expert, och det andra steget utgörs av ett fåtal intervjuer med personer från målpopulationen. När pilotundersökningar har gjorts med personer från målpopulationen bör det föras samtal rörande intervjuns upplägg, intervjuarens språk och tydlighet i frågorna (David & Sutton, 2016).
Vid utformandet av intervjuguiden skickades flertalet utkast till handledaren i olika omgångar. Detta resulterade i att intervjuguiden reviderades ett antal gånger redan i det första steget. När handledaren hade gett klartecken genomfördes det andra steget där en verksam matematiklärare intervjuades utifrån intervjuguiden. Matematikläraren undervisade inte på vård- och omsorgsprogrammet men hade erfarenhet av att undervisa på andra yrkesprogram. Efter intervjun fördes samtal mellan intervjupersonen och intervjuarna där intervjupersonen fick uttrycka sig om intervjuguidens utformning och eventuella aspekter som denne reagerat på. Vid pilotundersökningen med matematikläraren upptäcktes att intervjuarna ställde fler följdfrågor än vad som stod i intervjuguiden. Således adderades ytterligare följdfrågor i intervjuguiden, vilket utgjorde den enda revideringen.
För att testa validiteten i enkäterna delades enkäterna ut till ett antal personer som antingen har gått eller går ett yrkesprogram. Personerna var inte nödvändigtvis tvungna att ha gått eller gå vård- och omsorgsprogrammet, utan ombads att besvara enkäten med utgångspunkt i det yrkesprogram de har gått eller går.
Något som upptäcktes vid pilotundersökningen av enkäterna var att en del begrepp som användes behövde förtydligas. Den ursprungliga formuleringen ledde till att en del frågor
tenderade att vara snarlika utifrån undersökningspersonernas perspektiv. Exempelvis tolkades karaktärsövergripande undervisning som att elever under en matematiklektion fick beskrivningar om hur matematik är betydelsefullt i kommande yrkesliv, vilket inte var tanken. Vidare granskning av enkätsvaren från pilotundersökningen vittnade om att det var svårt att uppfatta om vissa svar indikerade att undersökningspersonen inte kunde exemplifiera en situation eller om undersökningspersonen inte hade upplevt en situation. Detta har dock inte någon större påverkan på undersökningens resultat eftersom båda aspekterna är av intresse. De revideringar som gjordes i enkäten efter pilotundersökningen var att förtydliga vissa begrepp i frågorna för att undvika missförstånd. Exempelvis förtydligades begreppet karaktärsämnen genom att addera en parantes där kurserna Medicin 1 och Vård- och omsorgsarbete 1 stod som exempel. Begreppet karaktärsövergripande undervisning uteslöts helt och hållet, och istället gjordes en beskrivning av att matematikundervisningen kombineras med karaktärsämnen.
4.2 Analysmetod
Nedan presenteras inledningsvis en kort teoridel om tematisk analys vilket följs av den tematiska analys som gjorts på de transkriberade intervjuerna i denna studie.
4.2.1 Tematisk analys
En tematisk analys beskrivs av Braun och Clarke (2006) som en metod för att identifiera, analysera och strukturera data utifrån teman. Analysen utgörs av en process vilken påbörjas då rapportförfattarna bekantar sig med insamlad data. Detta kan exempelvis göras genom att transkribera inspelat material från kvalitativa intervjuer samt via upprepad genomläsning av insamlad data.
Nästkommande steg i processen utgörs av skapandet av initiala koder. De initiala koderna handlar om att tilldela utdrag ur insamlad data intuitiva beskrivningar och etiketter (Braun & Clarke, 2006). David och Sutton (2016) skriver att detta steg syftar till att rama in viktiga aspekter i insamlad data. Ur de initiala koderna lokaliseras sedan återkommande mönster vilket möjliggör en tematisering utifrån teman. Braun och Clarke (2006) skriver att teman bör skapas genom tolkning av data och inte utgöra färdiga kategorier innan analysen påbörjats. Dessa skillnader benämns som induktiva och deduktiva ansatser. Vidare kan temana vara semantiska alternativt latenta. Semantiska teman behandlar direkt innehåll i en datainsamling medan latenta teman belyser dold information.
Processen för den tematiska analysen fortsätter sedan genom att de teman som lokaliserats granskas och kontrolleras mot korta initialt kodade datautdrag såväl som mot hela datainsamlingen. När temana är fastställda definieras och namnges de så adekvat som möjligt för att kunna representera den fullständiga datainsamlingens innehåll (Braun & Clarke, 2006).
4.2.2 Tematisk analys av intervjuer
Den tematiska analys som tillämpades i denna studie har en induktiv ansats, vilket innebär att temana lokaliserades ur intervjusvaren under analysens gång. Ur analysen framkom både
semantiska och latenta teman. De semantiska temana, vilka identifierades utifrån explicit innehåll i det transkriberade materialet, besvarar de två första forskningsfrågorna samt i viss utsträckning den tredje forskningsfrågan. För att fullständigt besvara den tredje forskningsfrågan krävdes också latenta teman vilka identifierade dold information som kunde läsas mellan raderna i intervjusvaren (Braun & Clarke, 2006).
För att lokalisera datautdrag vilka var relevanta att koda med hjälp av en initial kodning användes en övergripande fråga. Frågeställningen var Hur beskriver matematiklärarna sin undervisning på vård- och omsorgsprogrammet?. Genom att ta utgångspunkt i denna fråga kunde båda rapportförfattarna genomföra en tematisk analys på samtligt insamlat material och således rikta sitt fokus för analysen åt samma håll. Allt transkriberat material som kunde användas för att besvara den övergripande frågan gavs initiala kodningar vilka granskades med avsikt att hitta återkommande mönster som i sin tur kunde möjliggöra en tematisering.
Braun och Clarke (2006) skriver att presentationen av en tematiseringen kan underlättas med hjälp av en visuell representation. Detta kan exempelvis göras i form av en mindmap vilket ses i figur 1 nedan. I figuren ses den övergripande frågan som analysen utgick ifrån samt de fem temana som tematiseringen av intervjusvaren resulterade i.
Figur 1. Visuell representation av de fem teman som lokaliserats ur den tematiska analysen av de transkriberade intervjusvaren. Temana lokaliserades med hjälp av utgångspunkt i den övergripande frågan Hur beskriver matematiklärarna sin undervisning på vård- och omsorgsprogrammet?.
I tabellerna nedan presenteras temana i relation till vilken forskningsfråga de ska besvara. Till varje tema ges ett exempel på intervjusvar för att illustrera hur tematiseringen gått till.
Tabell 1. Teman med avseende att besvara den första frågeställningen, Vilka undervisningsmetoder i matematik används av undervisande matematiklärare på vård- och omsorgsprogrammet?
tema textutdrag ur transkriberade intervjuer karaktärsövergripande
undervisning […] många tycker ju att dem inte behöver matten och att man liksom trycker på att ”jo men det behöver ni ju”…i alla möjliga situationer och försöka visa såna situationer när det kan va…genom till exempel enhetshantering, läkemedelsberäkning.
icke karaktärsövergripande
undervisning Någon typ av genomgång är bra och det kör vi alltid oavsett vad det är för någonting…eh…sen så skulle det till exempel kunna vara att man bara jobbar med det jag har sagt typ gör de här sidorna i boken…mm den är ju ganska vanlig.
Tabell 2. Teman med avseende att besvara den andra frågeställningen, Vilka faktorer är avgörande för undervisande matematiklärares val av undervisningsmetoder i matematik på vård- och
omsorgsprogrammet?
tema textutdrag ur transkriberade intervjuer
förutsättningar Det finns inget motstånd mot att vi ska samarbeta med varandra…men förutsättningar för att mötas skapas inte… liksom ovanifrån…så att
det…förutsättningarna är att vi kan samarbeta och skapa samarbete. Men det är inte så att det uttryckligen beskrivs att ”här måste vi ha ett möte”
yrkeslärare och mattelärare…utan det är i så fall något som vi får skapa själva…och tyvärr så prioriterar vi annat då.
undervisningsgrupp Alltså det är ju såhär deras motivation för matematik är ju väldigt låg. Dom har svårt för…och dom förstår inte varför de ska…ah men de har ingen motivation till att lära sig.
Tabell 3. Teman med avseende att besvara den tredje frågeställningen, Hur beskriver undervisande matematiklärare på vård- och omsorgsprogrammet sin matematikundervisning när det gäller att synliggöra matematikens betydelse i elevernas kommande yrkesliv?
tema textutdrag ur transkriberade intervjuer karaktärsövergripande
undervisning Se tabell 1.
matematiklärarens ansvar Eh…för att i den här matteboken så finns det kanske ett avsnitt som handlar om mediciner till exempel…det gör man på en lektionen…och det är det liksom. Så det ligger så mycket på mig som lärare om jag vill…det finns inget gratis i boken på det sättet.
I bilaga 3 ses hur den initiala kodningen sett ut, vilken lett fram till de fem temana som presenterats i detta avsnitt.
4.3 Etiska överväganden
Av Vetenskapsrådets (2020) skrift om forskningsetiska principer framgår att forskningskravet och individskyddskravet båda måste tas hänsyn till vid studier. Forskningskravet innebär att forskning ska bedrivas, och då vara väsentlig och högkvalitativ. Individskyddskravet syftar till att skydda individer i den mening att de inte ska utsättas för vare sig fysisk eller psykisk skada. Innan en studie inleds ska en avvägning av dessa krav göras, det vill säga att forskaren måste reflektera kring huruvida studiens genomförande och utfall kan generera negativa konsekvenser för deltagarna i studien (Vetenskapsrådet, 2020).
Studiens etiska överväganden baseras på de forskningsetiska principer som Vetenskapsrådet (2020) har tagit fram för att erbjuda en enklare avvägning av forskningskravet och individ-skyddskravet. Principerna utgörs av fyra huvudkrav
• Samtyckeskravet: Deltagarna i studien ska samtycka till studien och förmedla detta till forskaren. De ska även kunna avbryta deltagandet i studien när så önskas. • Konfidentialitetskravet: Samtliga personuppgifter i studien ska dokumenteras så
att ingen identifikation av informanter kan ske.
• Nyttjandekravet: Insamlade uppgifter får endast användas till studiens syfte och inget annat. Insamlade uppgifter får inte heller lånas ut.
• Informationskravet: Forskaren ska lämna information till deltagarna i studien gällande allt ovanstående. Det vill säga om hur deltagarnas bidrag till studien kommer behandlas och vilka villkor som råder.
(Vetenskapsrådet, 2020). Samtliga intervjupersoner som deltar i studien har före intervjutillfället skrivit på ett informationsbrev, se bilaga 4, där ovanstående principer beaktas. De elever som väljer att besvara enkäten ger genom inskick av enkätsvar också samtycke till att deras svar behandlas som en del av studiens resultat. Både lärares och elevers identiteter hålls anonyma och i enlighet med nyttjandekravet raderas allt inspelat material då studien har publicerats.
5. Resultat
Nedan presenteras studiens resultat, uppdelat i fem avsnitt. De fyra första avsnitten behandlar respektive forskningsfråga medan det sista avsnittet består av en resultatsammanställning.
5.1 Vilka undervisningsmetoder i matematik används av
undervisande matematiklärare på vård- och
omsorgsprogrammet?
I de tre genomförda intervjuerna med matematiklärare framkom beskrivningar av ett antal olika undervisningsmetoder. Metoderna tematiserades som karaktärsövergripande undervisning och icke karaktärsövergripande undervisning. De metoder som kategoriserades till det förstnämnda temat redovisas i figur 2 nedan.
Figur 2. Tematisk kartläggning av beskrivna undervisningsmetoder.
I figuren ses metoder vilka tillhör temat karaktärsövergripande undervisning.
Det mest förekommande exemplet på karaktärsövergripande undervisning gavs genom infärgade uppgifter. Samtliga av de intervjuade lärarna beskrev att undervisning om enhets-omvandlingar kan kopplas till läkemedelsberäkningar. Vidare beskrev intervjuperson 3 möjligheten att arbeta med ett genomgående vård- och omsorgsfokus i olika avsnitt i matematikundervisningen. Intervjupersonen beskrev hur avsnittet om geometri präglats av ett vård- och omsorgsperspektiv.
“[...] alltid så tänker man på något sätt hur ska man få in vård och omsorgs i det här och det är ju olika stort. Ibland så har jag det som ett tema som jag vill ska liksom vara dominant genom hela…som geometrin till exempel körde vi bara vård och omsorg genom hela som tema och hade inte boken så mycket alls [...]” (Intervjuperson 3).
I citatet ovan anges att läroboken inte användes i så stor utsträckning under arbete med geometrikapitlet. Eleverna fick istället bland annat arbeta med att designa en lägenhet för en rörelsehindrad person vilket kan förankras i kunskapskrav beträffande ritningar, konstruktioner och skala i Matematik 1a.
Den sista undervisningsmetoden som identifierades tillhörande temat karaktärsövergripande undervisning var användning av autentiska fakta. Flera av intervjupersonerna beskrev att dem vid de tillfällen som kopplingar till vård och omsorg gjordes lade stor vikt vid att siffror och fakta var autentiska. Dock gavs inga konkreta exempel på hur detta implementerades och således går det inte att avgöra om uppgifterna var autentiska eller om autenticiteten enbart gällde fakta som användes i uppgifterna.
Tillhörande temat icke karaktärsövergripande undervisning identifierades fyra undervisnings-metoder, se figur 3. En av de intervjuade matematiklärarna beskrev användandet av metoden flippat klassrum där eleverna tilldelades förinspelade videoklipp. Denna metod beskrevs i relation till nuvarande distansläge inom gymnasieskolan till följd av covid-19. Vidare beskrev flera intervjupersoner möjligheten att låta eleverna arbeta i grupp för att via samtal och diskussioner gemensamt upptäcka matematik.
Figur 3. Tematisk kartläggning av beskrivna undervisningsmetoder.
I figuren ses metoder vilka tillhör temat icke karaktärsövergripande undervisning.
De undervisningsmetoder som tydligt gavs mest utrymme i informanternas beskrivningar var lärarledda genomgångar samt räkning i matematikbok. Dessa två nämndes ofta i samma sammanhang och beskrevs tillsammans utgöra en matematiklektion. En av de intervjuade lärarna sa att
“[...] jag utgår ifrån boken jättemycket…gör alltså raka motsatsen mot det som man fick lära sig [...] för man ska ju inte utgå ifrån boken utan man ska ju tänka mer praktiskt och så [...] kollar vad det är för uppgifter som eleverna ska lösa och utifrån det så gör jag en genomgång” (Intervjuperson 2).
5.2 Vilka faktorer är avgörande för undervisande
matematiklärares val av undervisningsmetoder i matematik
på vård- och omsorgsprogrammet?
Vid analys av de transkriberade intervjuerna lokaliserades två teman som ringar in avgörande faktorer för val av undervisningsmetod i matematik på vård- och omsorgsprogrammet. Temana är förutsättningar och undervisningsgrupp. Till temat förutsättningar kategoriserades sju olika faktorer, se figur 4 nedan.
Figur 4. Tematisk kartläggning av beskrivna faktorer för val av undervisningsmetod. I figuren ses faktorer vilka tillhör temat förutsättningar.
Flera av faktorerna som beskrevs behandlade organisatoriska aspekter, exempelvis skol-ledningens ansvar, tidsbrist, lokaler och schemaläggning. Det framkom i intervjuerna att skolledningen har ett stort ansvar i bland annat tjänstefördelning. Intervjuperson 1 beskrev vinsten av att få ha en och samma kurs flera år på rad för att underlätta en karaktärsövergripande matematikundervisning. Därtill beskrevs svårigheter i att undervisa på flera olika yrkesprogram samtidigt. I relation till detta poängterade samtliga informanter att en avgörande faktor vid val av undervisningsmetod handlar om tid. De beskrev att karaktärsövergripande undervisning tar lång tid att planera och därav ofta prioriteras bort på grund av tidsbrist. Vidare beskrevs också lokaler och schemaläggning utgöra faktorer som påverkar i vilken mängd matematik-undervisning kan kombineras med karaktärsämnen.
Samtliga intervjuade lärare beskriver ett icke etablerat lärarsamarbete vilket inte främjar en karaktärsövergripande undervisning. Lärarsamarbetet beskrivs icke fungerande till följd av icke avsatt tid, kurser vilkas innehåll inte stöder varandra samt att yrkeslärare och matematiklärare tenderar att inte tala samma matematiska språk. En av informanterna beskrev svårigheterna för lärarsamarbete som att
“[...] jag har inte hört att vi är parallellagda för att vi ska kunna väva in matematiken i medicinen eller något sånt och det är ju inte så att jag…jag träffar ju aldrig vård- och omsorgslärarna…jag vet…jag vet ju knappt vad de heter liksom…” (Intervjuperson 2).
Ytterligare en aspekt som gavs stort utrymme i intervjuerna var informanternas uppfattning om att matematikboken inte inkluderade karaktärsämneskunskaper i tillräckligt stor utsträckning. De uttryckte i relation till detta en upplevd materialbrist vilken ställer stora krav på undervisande matematiklärare att på egen hand producera ett karaktärsövergripande undervisningsmaterial. Två av intervjupersonerna uttryckte explicit en stark känsla av otillräcklighet gällande ämneskunskaper utöver matematik, något som beskrevs behövas för att kunna skapa en karaktärsövergripande undervisning. Intervjuperson 2 beskriver att
“[...] jag tycker det är så himla konstigt att jag inte vet vad som är viktigt att eleverna kan vad gäller matematik i deras kommande yrke som sjuksköterskor och undersköterskor eller vad de nu kommer jobba med…det är ju egentligen helt sjukt” (Intervjuperson 2).
Till temat undervisningsgrupp lokaliserades fem faktorer som informanterna beskrev påverkade val av undervisningsmetod i matematik, se figur 5 nedan.
Figur 5. Tematisk kartläggning av beskrivna faktorer för val av undervisningsmetod. I figuren ses faktorer vilka tillhör temat undervisningsgrupp.
Flera av informanterna nämnde att de planerade för extra anpassningar för ett antal elever men att de extra anpassningarna utformades på ett sådant sätt att samtliga elever fick ta del av de. Många elever beskrevs behöva tydliga instruktioner och tydliga förväntningar, något som enligt informanterna utgjorde en svårighet i att planera karaktärsövergripande matematik-undervisning. I relation till extra anpassningar beskrev Intervjuperson 1 vikten av en god relation som bidrar till att eleverna vågar be om hjälp. Intervjuperson 1 beskrev att
“Många av dem är ju…experter på att dölja sina svårigheter [...]. Så det är väldigt…det tar väldigt lång tid med…man får jobba väldigt mycket på relation och att dem ska våga prata och våga ställa frågorna.” (Intervjuperson 1).
Samtliga informanter beskrev därtill att deras uppfattning av elevernas intresse påverkade val av undervisningsmetod. I relation till detta benämndes elevers låga motivation till matematik och bristande förkunskaper spela stor roll. Intervjuperson 3 beskriver att
“[...] det finns ju grupper som hatar matematik, att det är det värsta på jorden. Ehm…det finns en grupp som också är väldigt väldigt duktiga. [...] Så att det …är spritt…det är inte favoritämnet för de flesta [...]”(Intervjuperson 3).
Även intervjuperson 1 beskriver ett lågt elevintresse för matematik med låg motivation till att få fördjupade kunskaper. Detta beskrivs påverka undervisningen som tenderar att bli väldigt procedurfokuserad. Intervjuperson 1 beskriver att
“[...] få av dem är intresserade av varför det blir som de blir, de vill bara göra. Så det är mycket fokus på “gör såhär”. De får en metod och de behöver inte veta varför.” (Intervjuperson 1).
5.3 Hur beskriver undervisande matematiklärare på vård-
och omsorgsprogrammet sin matematikundervisning när
det gäller att synliggöra matematikens betydelse i elevernas
kommande yrkesliv?
Under de tre intervjuerna beskrevs de undervisningsmetoder vilka tematiserats som karaktärs-övergripande undervisning, se avsnitt 5.1. Dessa metoder beskrevs inte explicit främja synlig-görandet av matematikens betydelse i elevernas kommande yrkesliv men tolkningen gjordes att det underliggande syftet med de karaktärsövergripande undervisningsmetoderna var att tillgodose detta.
Två av de tre intervjuade matematiklärarna uppgav att de i en liten utsträckning arbetade aktivt med att synliggöra matematikens betydelse i elevernas kommande yrkesliv. Informanterna beskrev att de till följd av för låga ämneskunskaper utöver matematik inte kände sig bekväma
med att arbeta med infärgade uppgifter eller karaktärsövergripande. I intervjusvaren framgår dock tydligt en vilja att kunna arbeta mer karaktärsövergripande. Intervjuperson 2 beskriver att
“ [...] vi pratade om enheter nu, det här milli och centi och sådär…då sa jag milligram ja men det är ju som…eh det kan det ju stå på Ipren och sånt att man ska inte ta mer än ett visst antal milligram och så…men jag märker ju att jag kan ju så lite och det blir…det kan bli lite fel liksom…alltså jag har så lite kunskap så att jag vet inte om det ger så mycket…jag försöker göra kopplingar men min kunskap är så liten så det liksom faller platt” (Intervjuperson 2).
Vid analys av de transkriberade intervjuerna lokaliserades temat Matematiklärarens ansvar vilket ringar in fyra aspekter kring synliggörandet av matematikens betydelse i elevernas kommande yrkesliv, se figur 6 nedan.
Figur 6. Tematisk kartläggning av beskrivning av synliggörandet av matematikens betydelse i elevernas kommande yrkesliv. I figuren ses aspekter tillhörande temat matematiklärarens ansvar.
Flera av de intervjuade lärarna beskrev en bristande materialtillgång, med fokus på otillräckliga matematikböcker, som inte främjade synliggörande av matematikens betydelse i elevernas kommande yrkesliv. Samtliga poängterade dock att det var lärarens ansvar att tillgodose eleverna med ett ändamålsenligt material, något som dock alla inte sa sig göra i nuläget till följd av tidsbrist. Intervjuperson 3 efterfrågade tydligt ett färdigt material där samtliga delar i matematiken relaterades till karaktärsämnena för vård- och omsorgsprogrammet. Trots beskrivningar av matematikböcker med avsaknad av karaktärskopplingar beskrev de intervjuade lärarna att de till stor del litade på att innehållet i matematikböckerna inkluderade kunskapskraven för Matematik 1a. Således beskrev de att de enbart använde sig av kursplanen sporadiskt.
Vidare framkom att i matematiklärarens ansvar ingår att förbereda eleverna inför kommande yrkesliv. Detta beskrevs dels handla om att synliggöra matematikens betydelse i kommande arbetsuppgifter inom vård och omsorg, dels synliggöra matematikens betydelse i flera delar av ett yrkesliv. Intervjuperson 3 beskriver att
“[...] man liksom trycker på att ”jo, men det behöver ni ju … i alla möjliga situationer” och försöka visa såna situationer när det kan va … genom till exempel enhetshantering, läkemedelsberäkning. Att väva in det även i yrkesliv
fast på andra sätt. Hur tar du reda på att du har rätt lön, [...] och så där” (Intervjuperson 3).
I citatet ovan framgår att matematikläraren strävar efter att inkludera flera aspekter av matematik i elevernas kommande yrkesliv. Utöver synliggörandet av matematik i ett vård- och omsorgsyrke beskrevs också hur matematik kan vara betydande oberoende av vilket yrke eleverna väljer i framtiden.
5.4 Hur beskriver elever på vård- och
omsorgsprogrammet användandet av matematik i deras
kommande yrkesliv och hur får de kunskap om detta
genom matematikundervisning?
När elever på vård- och omsorgsprogrammet, vilka läser Matematik 1a, ombeds att ta ställning till huruvida matematik är nödvändigt i deras kommande yrken ser svarsfördelningen som i figur 7 nedan.
Figur 7. Sammanställning av enkätfråga 1. Enkätfrågan besvarades av 45 elever där den procentuella svarsfördelning framgår ovanför varje stapel.
I figur 7 ses att fler elever, nästan 40 %, svarar att matematik är nödvändigt i någon utsträckning i respektive elevs kommande yrkesliv jämfört med de som svarar att det inte är nödvändigt, cirka 30 %. Drygt 20 % väljer att instämma helt i påståendet. När eleverna ombeds att ge exempel på hur matematik kan användas i ett kommande yrkesliv är svaren förhållandevis samstämmiga. De elever som ger tydliga exempel på hur de tänker att matematik är användbart i kommande yrken väljer att beskriva det i relation till läkemedelsberäkningar. Exempelvis beskriver en elev att matematik är nödvändigt
“Om man ska räkna ut hur mycket medicin en person behöver ha och sedan är
det även viktigt att kunna alla enheter så som milligram osv.”
I citatet ovan nämner eleven även enhetsomvandling, vilket förekommer i fler andra elev-exempel. De elever som uttrycker en osäkerhet kring matematikens användande i yrkesliv anger tillika de en viss användning av matematik vid läkemedelsberäkning. En annan elev beskriver att matematik
“Används inte så mycket alls. Bara när man måste räkna läkemedel eller kanske
mäta något.”
Ett fåtal elever anger att de inte kan ge något exempel på hur matematik är användbart i ett vård- och omsorgsyrke. Detta stämmer väl överens med resultatet som ses i figur 7. En elev svarar att
“Egentligen behövs inte matematik så mycket i mitt kommande yrke. Men jag
tycker att det nästan är lite onödigt att gå i gymnasiet i tre år utan att få examen
i slutändan.”
När eleverna ska ange i vilken utsträckning de tycker att de får kunskap på matematik-lektionerna om hur matematik kan användas i deras kommande yrke ser svarsbilden annorlunda ut jämfört med figur 7. I figur 8 ses att nästan hälften av de elever som besvarat enkäten inte anger att de får den kunskapen.
Figur 8. Sammanställning av enkätfråga 3. Enkätfrågan besvarades av 45 elever där den procentuella svarsfördelning framgår ovanför varje stapel.
Av de 45 elever som besvarat enkäten anger tio elever att de inte kan ge något exempel på hur de under matematiklektionerna får kunskap om hur matematik kan användas i deras kommande yrkesliv. En elev beskriver att
“Jag upplever inte att jag får lära mig något som kommer behövas vid usk-yrket.”
Citatet ovan skiljer sig från de elever som enbart valt att besvara frågan med ett “vet ej”. Ur svaret kan tolkningen göras att eleven inte uppfattat matematikens betydelse i kommande yrkesliv genom den matematikundervisning som eleven deltagit i. Eleven verkar därtill ha siktet inställt på ett specifikt yrke, vilket inte framgår lika tydligt i de flesta andra elevsvar.
Bland resterande elevsvar förekommer svar som berör alltifrån att lyssna på läraren och räkna i boken till tydliga exempel på hur eleverna får kunskap om hur matematik kan användas i deras kommande yrkesliv. Av de svar som tydligt behandlar hur eleverna genom matematik-undervisning får hjälp med att se matematikens betydelse förekommer återigen läkemedels-beräkningar och, i än större utsträckning, enhetsomvandlingar. En elev beskriver att
“När vi hade enhetsomvandling nämndes det ofta att det kan komma i yrkeslivet.” Avslutningsvis behandlade elevenkäten huruvida eleverna uppfattar att matematik-undervisningen kombineras med karaktärsämnen. I figur 9 ses att en majoritet av eleverna, cirka 55 %, inte uppfattar att detta görs.
Figur 9. Sammanställning av enkätfråga 5. Enkätfrågan besvarades av 45 elever där den procentuella svarsfördelning framgår ovanför varje stapel.
Fler än de elever som motsvarar de 55 % kunde inte ge exempel på hur matematik-undervisningen kombinerats med karaktärsämnen. Dessa elever svarade i stor utsträckning “vet ej” eller “kombineras aldrig”. Övriga elevsvar behandlade återigen främst läkemedels-beräkningar men det förekom inga tydliga exempel på hur detta implementerades genom att kombinera matematikundervisning med karaktärsämnen.
5.5 Sammanställning av resultat
I detta avsnitt presenteras figur 10 och tabell 4 med avsikt att tydligt sammanfatta studiens resultat. I figur 10 nedan ses den övergripande frågan som utgjorde utgångspunkten vid den genomförda tematiska analysen, samt de teman med tillhörande aspekter som identifierades. Dessa fem teman besvarar studiens första tre forskningsfrågor. Till varje tema lokaliserades ett antal undervisningsmetoder eller andra faktorer. I figur 10 nedan presenteras dessa undervisningsmetoder och faktorer utan någon som helst inbördes ordning gällande i vilken utsträckning de beskrevs i intervjusvaren.
Figur 10. Sammanställning av de fem teman med respektive aspekter som lokaliserades ur de transkriberade intervjusvaren. Temana besvarar de tre första forskningsfrågorna.
I tabell 4 nedan presenteras kortfattade svar på samtliga fyra forskningsfrågor. De tre första forskningsfrågorna ses i relation till de teman som har för avsikt att besvara dessa medan den fjärde forskningsfrågan är besvarad utifrån de enkätsvar som samlats in.
