• No results found

Fysisk aktivitet och dess påverkan på stress : En tvärsnittsstudie på högstadieungdomar

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Fysisk aktivitet och dess påverkan på stress : En tvärsnittsstudie på högstadieungdomar"

Copied!
34
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Fysisk aktivitet och dess påverkan på

stress

-En tvärsnittsstudie på högstadieungdomar

Elin Heving & Kristin Bastrup Frank

GYMNASTIK - OCH IDROTTSHÖGSKOLAN Självständigt arbete grundnivå: 8:2020

Utbildningsprogram: Hälsopedagogprogrammet 2017–2020

Handledare: Kerstin Hamrin Examinator: Maria Ekblom

(2)

Sammanfattning

Syfte och frågeställning:

Syftet med studien är att undersöka om högre fysisk

aktivitetsnivå kan minska effekten av stressrelaterad ohälsa hos ungdomar i klass 8. Syftet var också att se om det fanns några skillnader mellan könen i upplevd stress samt hur vanligt det är med pulshöjande fysisk aktivitet samt vardagsmotion bland tjejer och killar i klass 8.

Metod:

En tvärsnittsstudie genomfördes på 72 elever i klass 8. Pappersenkäter delades ut till

två skolor i Stockholms län, där eleverna fick 15–20 minuter på sig att svara. Enkäten innehöll bland annat två frågor om fysisk aktivitet samt 10 frågor om stress, till exempel om upplevd nervositet och stress, förmåga att hantera personliga problem och oförmåga att kontrollera viktiga saker i livet. Enkäterna samlades sedan in och analyserades i

dataanalysprogrammet SPSS.

Resultat:

Medelvärdet i stress hos alla deltagare tillsammans var 15,20, ± 6,91, medelvärdet

för pojkar var 11,77 och för flickor 19,11, ± 4,88 för pojkar och ± 6,77 för flickor. Skillnaden i upplevd stress mellan könen var signifikant (p <0,001). Det fanns ingen signifikant skillnad i mängden utförd fysisk aktivitet mellan könen, pulshöjande fysisk aktivitet (p = 0,110) eller vardagsaktivitet (p = 0,855).

Inget samband mellan mängden utförd fysisk aktivitet och upplevd stress hos högstadieeleverna fanns (p = 0,162).

Slutsats:

Flickor skattade högre stress än pojkar. En stor andel av deltagarna uppnådde

rekommendationerna för fysisk aktivitet, men trots detta fanns ingen signifikant korrelation mellan minskad stress och fysisk aktivitet.

(3)

Abstract

Aim:

The purpose with the study is to investigate if higher physical activity levels can

reduce the effect of stress related illness in adolescents in grade 8. The purpose was also to see if there were any differences between the sexes in perceived stress and how common it is with heart rate enhancing physical activity and everyday exercise amongst girls and boys in grade 8.

Method:

A cross-sectional study was performed on 72 students in grade 8. Paper

questionnaires was handed out to two schools in Stockholm county, where the students were given 15-20 minutes to respond. The questionnaire included two questions about physical activity and ten questions about stress, for example; experienced nervousness and stress, the ability to handle personal problems and the inability to control important things in life. The questionnaires were collected and analysed in the SPSS data analysis program.

Results

: The mean stress in all participants together was 15,20, ± 6,91, mean stress for boys

was 11,77 and girls 19,11, ± 4,88 for boys and ± 6,77 for girls. The difference in perceived stress between the sexes were significant (p <0,001). There were no significant differences in the amount of physical activity performed between the sexes, heart enhancing physical activity (p = 0,110), everyday activity (p = 0,855). There were no relationship between performed physical activity and perceived stress in secondary students (p = 0,162).

Conclusions

: Girls estimate higher stress than boys. Even if many students reached the

recommendations for physical activity you couldn't see any correlations between less stress and physical activity.

(4)

Innehållsförteckning

1 Inledning... 1

1.1 Bakgrund ... 1

1.1.2 Stress ... 1

1.1.3 Fysisk aktivitet ... 2

1.1.4 Samband mellan fysisk aktivitet och stress ... 3

1.1.5 Skillnader i stress mellan män och kvinnor... 3

1.2 Syfte... 4 1.3 Frågeställningar ... 4 2 Metod ... 5 2.1 Urval ... 5 2.2 Procedur... 5 2.3 Informationsblad ... 5 2.4 Datainsamling ... 6 2.5 Etiskt övervägande ... 6 2.6 Databearbetning... 6

2.7 Validitet och reliabilitet ... 7

3 Resultat ... 8

4 Diskussion... 13

4.1 Resultatdiskussion ... 13

4.2 Metoddiskussion ... 15

4.3 Nytta i samhälle & vidare forskning ... 17

4.4 Slutsats... 17

5 käll- och litteraturförteckning ... 18

Bilaga 1 – Käll- och litteratursökning ... 22

Bilaga 2 - Enkät ... 24

(5)

1

1 Inledning

1.1 Bakgrund

Stress har blivit ett stort problem i samhället, något man kunnat se speciellt hos studenter. Hjärt- och kärlsjukdomar samt psykiska sjukdomar som ångest och depression är ett utfall av stress. Genom att prioritera fysisk aktivitet som en naturlig del i vardagen, kan både det psykiska och fysiska måendet hos individen påverkas. (Shultchen et al., 2019)

I en studie som folkhälsomyndigheten utfört på 40 000 personer konstaterades att antalet unga personer som känner sig stressade har ökat med sex procentenheter de två senaste åren. Ungdomar i åldern 16–29 år anger 10 procentenheter mer stress än övriga befolkningen och tjejer uppger dubbelt så mycket stress än killar i denna ålder. (Folkhälsomyndigheten, 2018) Den ökade stressen i samhället leder till en hel del efterföljande komplikationer där det bland annat har beräknats att 75–90% av alla sjukhusbesök beror på stressrelaterade problem. Ofta leder stressen till ohälsosamma val som bland annat. kost, tobak, alkohol och sämre sömn. I USA är folksjukdomarna ett av de största hälsoproblemen och i samma studie har det även uppgetts att 44% av deltagarna ligger vakna på natten på grund av upplevd stress. (Jackson, 2013)

1.1.2 Stress

Det som uppstår vid stress är att kroppen frisätter olika hormoner, bland annat kortison, adrenalin och noradrenalin. Detta gör att hjärtfrekvensen ökar och blodtrycket höjs. Vid hög stress kan det finnas risk för påfrestningar på hjärt- och kärlsystemet vilket i sin tur kan leda till både hjärtinfarkt och stroke. (Arnetz & Ekman, 2013)

Det finns två olika sorters stress, den akuta stressen och den kroniska (långvariga)

stressen. (Jackson, 2013) Arnetz och Ekman (2013) beskriver dessa två sorter av stress som allostas och allostatisk belastning. Vid allostas fortsätter kroppen ha kontroll och balans när exempelvis ett hot uppstår. Vid hot ökar pulsen och genom att kroppen vid tillfället kan hantera situationen kommer sedan tid för återhämtning. När allostasen inte längre är

balanserad blir det istället allostatisk belastning som uppstår när återhämtningen uteblir (för många negativa händelser förekommer samtidigt och under längre tid) och leder till en ohälsosam stress.

(6)

2

1.1.3 Fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet kännetecknas som all kroppsrörelse som ökar energiförbrukningen, utöver det som förbränns i vila, till exempel när vi sover. Människan är byggd för att utöva fysisk aktivitet och röra på sig, vilket resulterar i att all fysisk aktivitet vi utför påverkar på flera olika sätt kroppens organ- och hormonsystem. (FYSS, 2017)

Det har visats att endast enstaka träningspass kan bidra till positiva effekter på bland annat blodtryck, kognition och stämningsläge. Vid regelbunden fysisk aktivitet har förbättringar på bland annat livskvalitet och fysisk kapacitet bevisats samt även minskad risk för flertalet sjukdomar och förtida död. Kroppens funktioner påverkas mer om träningen utförs i en högre intensitet än lägre. (FYSS, 2017)

FYSS (2017) menar även att dagens samhälle blir allt mer stillasittande och alla människor skulle må bra av att öka sin fysiska aktivitetsnivå. Regelbundet stillasittande kan kopplas till en ökad risk för förtida död och risk för olika sjukdomar. Om människan istället utför fysisk aktivitet enligt rekommendationerna (150 min/veckan med minst måttlig intensitet) kan det ge positiva effekter på flera av kroppens funktioner och system, till exempel hjärtat, skelettet, kroppssammansättningen och blodkärlen.

Rekommendationerna ovan (150 min/veckan med minst måttlig intensitet) är för vuxna

individer och skiljer sig med rekommendationerna för barn och ungdomar mellan 6–17 år. För ungdomar är det minst 60 minuters fysisk aktivitet per dag, framförallt aerob träning, samt muskelstärkande och skelettstärkande aktivitet minst 3 gånger i veckan som rekommenderas. Dessa riktlinjer har man tagit fram både genom tvärsnitts- och experimentella studier som påvisat att fysisk aktivitet har ett samband med skeletthälsa, självkänsla och mental hälsa. I en studie konstaterades att hälsan hos ungdomar som utförde mer fysisk aktivitet var bättre än dem som utförde mindre fysisk aktivitet. (FYSS, 2017)

Nyberg (2017) presenterar i sin rapport att det skiljer sig i utförd fysisk aktivitet mellan pojkar och flickor. Pojkar rör sig mer än flickor och aktivitetsnivån minskar med åldern, oavsett kön. Den genomsnittliga tiden för fysisk aktivitet på måttlig och hög intensitetsnivå för pojkar var 59 minuter per dag och för flickor var det 46 minuter per dag. Resultaten var signifikanta. En anledning till att pojkar är mer fysiskt aktiva än flickor kan vara på grund av att

motivationen inför fysisk aktivitet är högre hos pojkar, detta visar en studie utförd av Portela-Pino, Lopez-castedo, Martinez-Patino, Valverde-Esteve och Dominguez-Alonso (2019). I

(7)

3 studien undersöktes 852 ungdomar i åldrarna 12–17 år gällande fysisk aktivitet och skillnader mellan könen.

1.1.4 Samband mellan fysisk aktivitet och stress

En studie som gjorts i Norge på 15 åringar visade att en hög nivå av skolrelaterad stress hade samband med låg nivå av schemalagd fysisk aktivitet. (Haugland, Wold, & Torsheim, 2013) En låg fysisk aktivitetsnivå påverkar inte endast skolrelaterad stress utan kan även ha en effekt på depression och ångest. Detta resultat fick Biddle & Asar (2011) fram genom att granska sambandet mellan stress, depression, ångest och fysisk aktivitet.

I Nederländerna genomfördes en interventionsstudie där tre olika grupper i åldrarna 18–40 år undersöktes under fem veckors tid. Resultaten visade att fysisk aktivitet kunde ge en positiv effekt av minskad stress och förbättrat psykiskt mående. (Van der Zwan, de Vente, Huizink, Bögels & de Bruin, 2015) En liknande interventionsstudie utförd av Doganer och Balci (2018) visade att fysisk aktivitet kan ge en positiv effekt på stress, även glädjen i

interventionsgruppen var högre. Studien inkluderade 90 personer i åldrarna 25–45 där dem delades in i två grupper, en interventionsgrupp som fick träna regelbundet samt en

kontrollgrupp.

I Schweiz undersöktes (till skillnad från studierna ovan) vältränade elitidrottande män med otränade män. Studien mätte skillnader i stressnivåer och hur deras kroppar reagerade under stress. Resultaten visade att både det fysiska och psykiska välmående var betydligt bättre hos vältränade män jämfört med otränade. Kortisolvärdet, hjärtfrekvensen, humör och ångest jämfördes mellan de båda grupperna. (Rimmele et al. 2007)

Avslutningsvis beskriver FYSS (2017) att fysisk aktivitet kan användas för att förebygga stressrelaterade hälsoutfall. Evidensstyrkan varierar däremot på dessa områden och det finns inte tillräckligt mycket belägg för att kunna uttala sig om det finns ett dos-respons samband. (FYSS, 2017)

1.1.5 Skillnader i stress mellan män och kvinnor

Wenjuan, Ping & Xinqiao (2019) i Kina studerade studenter på universitetet. Resultatet visade ingen signifikant skillnad mellan könen men medelvärdet för stress låg högre under år två, tre och fyra för kvinnorna. Studenterna undersöktes under en fyraårsperiod där de tittade på depression, ångest och stress hos män och kvinnor.

(8)

4 Holmes et al. (2016) jämförde även de skillnader i stress mellan könen (däremot på en något yngre åldersgrupp), vilket resulterade i att flickor skattade ett högre värde på upplevd stress jämfört med pojkar.

Stressforskningsinstitutet (2015) menar att kvinnor självrapporterade mer negativa

psykosociala upplevelser jämfört med män. Resultatet visade att 5% av alla kvinnor och 3% av alla män rapporterar att de lider av depression. Utmattningssymptom för kvinnor ligger på 10% medan män ligger på 5% samt 23% av kvinnorna rapporterar sömnproblem när män rapporterar 15%. Detta framkom genom den årliga undersökning som

stressforskningsinstitutet genomför, SLOSH. En anledning till att kvinnor rapporterar fler stressrelaterade problem jämfört med män kan bero på en att kvinnor upplever en högre exponering av stress. Detta visar Sliskovic & Maslic Sersic (2011) i sin studie utförd på bland annat lärare, assistenter och professorer i Kroatien.

1.2 Syfte

Syftet med studien är att ta reda på om det finns någon koppling mellan fysisk aktivitet och stress. Syftet är också att se om de ungdomar som utför mer fysisk aktivet är mindre stressade än de som utför mindre fysisk aktivitet. Studien kommer även undersöka om variabeln kön har en påverkan på stressnivåer hos ungdomarna.

1.3 Frågeställningar

De frågeställningar som ska besvaras är:

- “Hur är förekomsten av stress bland pojkar och flickor i klass 8?”

- “Hur vanligt är pulshöjande fysisk aktivitet respektive vardagsmotion hos pojkar och flickor i klass 8?”

- “Är ungdomar som utför mer fysisk aktivitet mindre stressade än ungdomar som utför mindre fysisk aktivitet?”

(9)

5 Hypotesen är att flickor upplever mer stress än pojkar. Hur vanligt pulshöjande fysisk

aktivitet samt vardagsaktivitet är hos pojkar och flickor kommer visa en skillnad där pojkar rör sig mer än flickor. En hög fysisk aktivitetsnivå kommer minska stressnivåerna hos ungdomar jämfört med de som utför mindre fysisk aktivitet, däremot kommer inte resultatet vara signifikanta. (Holmes et al., 2016; Eriksson, Johansson, Quennerstedt, & Rudsberg, 2003; Biddle, & Asare, 2011)

2 Metod

2.1 Urval

Studien undersöker högstadieungdomar mellan åldrarna 14–15 på två skolor i Stockholm. Populationen valdes ut genom bekvämlighetsurval viapersoner som hade möjlighet att bifoga information och frågan om skolan ville vara med till ansvarig personal.

Antal deltagande i studien var 72 personer varav 36 flickor och 36 pojkar. Medelålder på alla deltagare var 14 år, dock var det två personer som ej fyllde i ålder på enkäten.

Åldersgruppen valdes ut för att studera den ökade stressen hos just skolungdomar i en känslig ålder. Under högstadietiden påverkas ungdomar lätt av olika krav och normer som kan

påverka det psykiska måendet som till exempel stress (Hiltunen, 2017)

2.2 Procedur

Kontakten med två skolor i Stockholm påbörjades där två klasser, 8: or, från varje skola kunde studeras. I den ena skolan skickades ett informationsbrev ut till föräldrarna med hjälp av ansvarig lärare, där föräldrarna, via mail, hade möjlighet att svara om deras barn skulle vara med eller inte. I den andra skolan lämnade läraren ut informationen i pappersformat till eleverna som fick ta hem pappret till föräldrarna och be om en underskrift av målsman för godkännande att delta i studien.

Studien är en kvantitativ studie och utfördes via pappersenkäter med frågor om fysisk aktivitet och upplevd stress. Informationsbladen och enkäten lämnades personligen ut till eleverna den 10/1, 13/1 samt 22/1. Eleverna fick cirka 15–20 minuter på sig att svara på frågorna. När alla enkäter hade samlats in fördes svaren in i dataanalysprogrammet SPSS.

2.3 Informationsblad

Informationsbladet innehöll kortfattat vad studien handlade om, vilka som var ansvariga för studien, kontaktuppgifter och rättigheter till deltagarna. (se bilaga 2)

(10)

6

2.4 Datainsamling

Första sidan av enkäten innehöll information om studien och elevernas rättigheter och därefter följde enstaka frågor om kön, ålder, klass, 10 frågor om stress och två frågor om fysisk

aktivitet. (Se bilaga 2)

Frågorna om fysisk aktivitet var validerade och togs från en artikel skriven av Olsson, Ekblom, Andersson, Börjesson & Kallings (2016).

Frågorna om fysisk aktivitet var på engelska och behövdes översättas vilket utfördes genom ”translate back translate”. En person med goda kunskaper i engelska översatte de två frågorna till svenska och därefter fick en annan person med goda kunskaper i svenska översätta den svenska versionen till engelska igen.

Frågorna om stress kom från en artikel vid namn ”A Global Measure of Perceived Stress”. (Cohen, Kamarck & Marmelstein, 1983) Frågorna har vid ett tidigare tillfälle använts och översatts i ett examensarbete vilket gjorde det möjligt för oss att använda den svenska versionen. (Basala & Borgsgård, 2019)

2.5 Etiskt övervägande

Precis som vetenskapsrådets regler (2017) hade alla deltagare möjlighet att när som helst avbryta och inte svara på enkäten. Enkäten lämnades in anonymt och kunde därför inte spåras till en person. Ett godkännande från målsman krävdes för att få delta i studien. Alla elever hade möjlighet att läsa informationsbladet på första sidan av enkäten där det stod att alla uppgifterna kommer hanteras med sekretess, att man kan välja att hoppa av när som helst, varför studien genomfördes samt kontaktuppgifter vid frågor. Deltagarna hade när som helst möjlighet att avbryta, alla svar var anonyma och uppgifterna behandlades med sekretess.

2.6 Databearbetning

Databearbetningen skedde i programmet SPSS. Alla enkätsvar fördes in i programmet och olika analyser som passade in till varje frågeställning utfördes.

Till första frågeställningen slogs alla stressfrågor ihop till en kategori (Stress_total). För att få fram resultaten till stressfrågorna behövdes en poängsättning som är 0–40, där 40 är höga stresspoäng (mycket stress), och 0 är låga stresspoäng (lite stress). Därefter togs medelvärdet

(11)

7 för alla deltagare sammanlagt fram, samt för killar och tjejer separat. Därefter skapades ett stapeldiagram för alla deltagare sammanlagt samt för respektive kön, vilket visade hur alla individer hade svarat på stressfrågorna. Sist utfördes ett icke-parametriskt t-test för att se om det fanns signifikanta skillnader mellan två oberoende grupper (Mann Whitney).

Till andra frågeställningen togs medelvärdet för alla deltagare tillsammans samt respektive kön fram. Därefter skapades ett stapeldiagram som redovisade svaren för alla deltagare tillsammans samt ett stapeldiagram för respektive kön. Avslutningsvis utfördes ett icke parametriskt t-test (Mann Whitney).

I tredje och sista frågeställningen sammanställdes (som i första frågeställningen) alla fysiska aktivitetsfrågor (pulshöjande och vardaglig aktivitet) samt stress till kategorier.

Fysisk aktivitetsfrågorna poängsättes till 1–12 där 12 var mycket hög FA (fysisk aktivitet) och 1 var låg FA.

Efter det togs medianvärdet fram och även ett “spearman correlation test” utfördes för att se om det fanns någon signifikant korrelation mellan hög fysisk aktivitet och låg stress.

2.7 Validitet och reliabilitet

En kvantitativ enkätmetod vid ett mättillfälle är det som är mest rimligt att använda för just denna frågeställning eftersom vi ville ha ett mätbart resultat där det gick att jämföra olika variabler med varandra. Frågorna i enkäten var noga utvalda till frågeställningarna och anpassade till åldersgruppen, dock kan självuppskattad fysisk aktivitet vara svårt att svara på och kan leda till en sämre validitet. Frågorna om fysisk aktivitet har tidigare använts till att studera en äldre målgrupp än som valdes och kan därför göra att validiteten blir lite mer osäker.

För att översätta frågorna om fysisk aktivitet användes översättningsmetoden translate back translate, vilket kan påverka validiteten något.

Frågorna om stress är validerade genom studier där det har funnits kopplingar mellan bland annat högre PSS (perceived stress scale) poäng och misslyckande till att sluta röka samt högre PSS poäng och mer förkylningar med flera. (Cohen, Kamarck & Marmelstein, 1983)

(12)

8 Med samma enkätfrågor och metod kan samma resultat återskapas. Enkätmetoder är alltid lite osäkra och resultatet kan skilja sig studier emellan eftersom deltagarna kan tolka frågorna olika och vissa var mer noggranna att självuppskatta.

3 Resultat

Första frågeställningen: “Hur är förekomsten av stress bland pojkar och flickor i klass 8?”

Figur 1

Figur 1. Diagrammet ovanför visar upplevd stress hos alla deltagare tillsammans, det vill säga både flickor och pojkar. Y-axeln visar antalet personer och x-axeln visar stresspoängen.

Totalt svarade 70 personer, varav 2 bortfall, och medelvärdet för alla deltagare tillsammans var 15,20, ± 6,91.

(13)

9 Figur 2

Figur 2. Diagrammet ovan visar upplevd stress hos pojkar respektive flickor. De röda staplarna representerar flickorna och de blå representerar pojkarna. Y-axeln visar antalet personer och x-axeln beskriver stresspoängen.

Totalt svarade 69 personer, varav 3 bortfall, 35 pojkar och 34 flickor och medelvärdet för pojkar var 11,77 och för flickor 19,11, ± 4,88 för pojkar och ± 6,77 för flickor.

Resultatet i diagrammet ovan visar att flickor uppger en högre stressnivå än vad pojkar gör. Skillnaden mellan könen i stressnivå var signifikant (p <0,001).

(14)

10 Andra frågeställningen: “Hur vanligt är pulshöjande fysisk aktivitet respektive

vardagsmotion hos pojkar och flickor i klass 8?”

Figur 3

Figur 3. Figur 3 visar hur vanligt pulshöjande fysisk aktivitet är för alla deltagare tillsammans. Y-axeln visar antal personer och x-axeln visar antal minuter.

Det var 72 personer som svarade på FA frågorna och 54,17% uppgav att de utförde pulshöjande FA mer än 120 min i veckan.

(15)

11 Figur 4. Figuren visar sammanlagd vardagsaktivitet för respektive kön. De röda staplarna representerar flickorna och de blå staplarna representerar pojkarna. Y-axeln visar antal personer och x-axeln visar antal minuter.

Det var 71 personer som svarade, varav 1 bortfall, 35 pojkar och 36 flickor. Ingen könsskillnad i pulshöjande fysisk aktivitet (p = 0,110), fanns.

Figur 5

Figur 5. Figuren visar sammanlagd vardagsaktivitet för alla deltagare. På Y-axeln ser man antal personer och på x-axeln ser man antal minuter.

Det var 72 personer som svarade där 26,39% uppgav att de utförde mer än 120 min i veckan.

(16)

12 Figur 6. Figuren visar sammanlagd vardagsaktivitet för respektive kön. De röda staplarna representerar flickorna och de blå staplarna representerar pojkarna. Y-axeln visar antal personer och x-axeln visar antal minuter.

Det var 71 personer som svarade, varav 1 bortfall, 35 var pojkar och 36 var flickor. Ingen skillnad i vardagsaktivitet mellan könen fanns, (p=0,855).

Tredje frågeställningen: “Är ungdomar som utför mer fysisk aktivitet mindre stressade än ungdomar som utför mindre fysisk aktivitet?”

Inget samband mellan mängden utförd fysisk aktivitet och upplevd stress hos högstadieeleverna fanns (p = 0,162).

Figur 7

Figur 7. Histogrammet visar sammanlagd motion, det vill säga både pulshöjande och vardagsaktivitet för alla deltagare tillsammans. Y-axeln visar antalet personer och x-axeln visar motionspoäng.

Totalt har 72 personer svarat och medianen var 9, vilket innebär cirka 1–2 h pulshöjande fysisk aktivitet i veckan.

(17)

13 Figur 8

Figur 8. I stapeldiagrammet ovanför ser man ett histogram över stressfrågornas resultat. Antalet personer visas på y-axeln och stresspoäng visas på x-axeln.

Totalt har 70 personer svarat, varav 2 bortfall, medianen var 14,00.

4 Diskussion

Syftet med studien är att ta reda på om det finns någon koppling mellan fysisk aktivitet och stress. Syftet är också att se om de ungdomar som utför mer fysisk aktivet är mindre stressade än de som utför mindre fysisk aktivitet. Studien kommer även undersöka om variabeln kön har en påverkan på stressnivåer hos ungdomarna.

4.1 Resultatdiskussion

På en skala som var mellan 0 – 40 (stresspoäng, se figur 1), blev medelvärdet i stress hos alla deltagare tillsammans 15,20.

I en svensk studie utförd på ungdomar mellan 15–19 år blev medelvärdet i stress för pojkar 26,2 och för flickor 28,9. I denna studie undersöktes även psykiatriska problem/symptom, där man kollar på bland annat depression och ångest och resultaten visar på en signifikant skillnad mellan stress och psykiatriska symptom/problem. (Thorsen, Antonson, Sundquist &

(18)

14 Eftersom vi inte mätte confounders kan vi inte uttala oss om några andra faktorer men en förklaring till varför vår studie har en lägre skattad stress kan vara att just dessa personer som vi undersökte inte upplever eller är särskilt stressade. Dialogen mellan lärare och elever kan vara väldigt god på de båda skolorna, eleverna kanske mår bra psykiskt och har det bra ställt ekonomiskt. Skillnaden i socioekonomiska förutsättningar hos deltagarna visar på en sämre psykisk ohälsa vid sämre socioekonomiska förhållanden (Wickrama, Kyoung Lee, Walker O´Neal, & A. Kwon, 2015).

Studien som vi utförde visade att flickorna skattade högre upplevd stress än pojkar, vilket även stödjs i tidigare forskning. Resultaten i tidigare forskning visar på en högre skattad stress hos kvinnor. (Stressforskningsinstitutet 2015; Sliskovic, & Maslic Sersic 2011; Wenjuan, Ping, & Xinqiao 2019).

Överlag var det många personer som skattade högt på utförd pulshöjande fysisk aktivitet där 54,17 procent skattade mer än 120 min utförd pulshöjande FA i veckan, vilket skulle kunna tolkas som att de når upp till den rekommenderade dosen om 150 min/vecka (FYSS, 2017). Vår studie kan jämföras med en undersökning vid namn Riksmaten ungdom där

accelerometrar användes på personer i klass 8. Resultaten visade att 20 procent av flickorna utförde pulshöjande fysisk aktivitet i 150 min/vecka eller mer samt 43 procent av pojkarna. (Nyberg, 2017) Då vi endast har siffror för totalen (pojkar och flickor tillsammans) kan vi inte dra några slutsatser om att våra ungdomar rör sig mer eller mindre än studien ovan. Däremot kan våra relativa höga siffror även här bero på en hög socioekonomisk status, vilket gör det enklare för ungdomar att utföra fysisk aktivitet, till exempel i olika föreningar. En ytterligare anledning till att vi fått höga siffror kan bero på att metoderna skiljer sig åt, enkäter kan vara svåra att självuppskatta på då man gärna anger högre/mer FA för att må bättre i sig själv, medan accelerometrar ger ett mer tillförlitligt svar. Även en bra skolmiljö där

idrottslektionerna prioriteras högt kan vara en faktor.

Resultaten visar ingen skillnad mellan könen i hur mycket pulshöjande fysisk aktivitet de utförde, däremot visade Portela-Pino, Lopez-castedo, Martinez-Patino, Valverde-Esteve och Dominguez-Alonso (2019) en stor skillnad mellan könen gällande fysisk aktivitet där pojkar skattade en betydligt högre motivation att utföra fysisk aktivitet än vad flickor gjorde, vilket kan vara en anledning till att pojkar utför mer fysisk aktivitet än flickor. Även Nyberg (2017) utförde en undersökning angående fysiska aktivitetsnivån hos barn och ungdomar.

(19)

15 Resultaten i studien visar på en skillnad mellan könen där pojkar rör sig mer än flickor, i årskurs 8 var det 43 procent av pojkarna och 20 procent av flickorna som nådde upp till rekommendationerna om fysisk aktivitet.

Varför vi inte såg en större skillnad i aktivitetsnivå mellan könen kan bero på att båda skolorna som inkluderades i studien är bra på att skapa aktiviteter som passar alla elever och engagerade lärare som aktivt arbetar för en jämställd idrottslektion där alla ska kunna delta. Utbudet av föreningar i de kommuner som undersöktes är stort och varierat samt att de socioekonomiska förhållandena i kommunerna är goda, vilket kan vara en bidragande faktor till de minimala skillnaderna mellan könen.

Totalt var det 26,39% som svarade att de utförde mer än 120 min vardagsaktivitet i veckan. Båda könen skattar lika mycket på utförd vardagsaktivitet. Resultatet i vardagsaktivitet kan jämföras med en studie utförd i Puerto Rico där de tittade på skillnader i fysisk aktivitet mellan könen, bland annat gång. I studien skattade pojkar och flickor lika stor mängd utförda promenader i veckan. (Vigo-valentìn, Bush, & Hodge, 2014)

Det fanns inget signifikant samband mellan mängden utförd fysisk aktivitet och stress hos eleverna r = 0,169 (p = 0,162), vilket gör att vi inte kan dra några slutsatser om det finns en korrelation. Däremot stödjer andra studier hypotesen att mer fysisk aktivitet leder till mindre stress. (Haugland, Wold, & Torsheim, 2013) En av anledningarna till att vi inte fick något signifikant resultat kan vara på grund av ett för lågt deltagarantal samt att valet av

studiedesignen påverkar då vi inte genomförde någon intervention.

4.2 Metoddiskussion

Två olika mätinstrument som tidigare beprövats användes. Studien där frågorna om utförd fysisk aktivitet kom från utfördes på vuxna individer (18+) och då denna studie inkluderade 14–15 åringar kan frågorna vara lite missvisande till åldern. Frågorna översattes från engelska till svenska genom ”translate back translate” vilket skulle kunna leda till felval av ord och lägre validitet, även om vi ansåg att alla översättningar var bra. Mätinstrumentet om stress var validerat och tidigare översatt till svenska vilket ger ett trovärdigt resultat.

(20)

16 Några av frågorna i enkäten kan ha varit lite svåra att förstå för vissa elever, då ord som bland annat “oförmögen” förekom och där flertalet elever ställde frågan “vad menas med det?”, vilket också kan påverka svaren. Många elever funderade också över hur de skulle tänka med “senaste veckan” eftersom de nyss hade haft jullov och den veckan såg annorlunda ut jämfört med en vanlig vecka där inget lov förekom. Detta kan också ha varit en faktor som påverkade svaren.

Totalt blev det 72 enkäter med svar vilket var lägre än de 100 stycken som vi hade räknat med. Detta är självklart en svaghet i studien och om den hade utförts igen vore det en hög prioritet att få med fler deltagare.

En styrka i studien kan däremot vara det jämna antalet av pojkar och flickor, 36 stycken av respektive kön, vilket gynnar resultaten som jämför de olika könen.

Något annat som diskuterades var om det kunde finnas skillnad mellan de skolor som var med. Den ena skolan låg väldigt centralt till i Stockholm medan den andra skolan låg mer “på landet”. Detta var något som inte undersöktes eftersom deltagarantalet var ojämnt uppdelat mellan skolorna.

En träningsintervention i några veckor där eleverna hade fått svara på enkätfrågor innan och efter perioden av träning, hade eventuellt kunnat ge andra och mer tillförlitliga resultat. På grund av tidsbrist fanns inte möjlighet att utföra en intervention men det är något skulle kunna utföras i framtida studier.

Fler klasser i olika åldrar (exempelvis 12–16 år) hade kunnat ge ett mer rättvist resultat av hur dagens ungdomar upplever stress samt om den fysiska aktivitetsnivån har en påverkan på stress. För att göra en enkätundersökning hos skolungdomar under 18 år, är målmans godkännande ett krav och i vårt fall blev detta en begränsning eftersom det krävs att läraren hjälper till att få ut informationen till ansvarig vuxen/förälder, samt se till att alla elever har fått godkänt för deltagandet i studien.

Vi tog inte hänsyn till några confounders i vår studie som tillexempel familjesituation eller ekonomi. Om studien hade utförts igen där mer tid funnits, är confounders något vi skulle prioritera att kolla på då det kan påverka resultatet och ge mer förståelse till varför vissa resultat blir som de blir.

(21)

17

4.3 Nytta i samhälle & vidare forskning

För att förhindra stress i yngre åldrar och att det ökar bland skolungdomar, vore det bra att uppmärksamma stress och jobba med förebyggande åtgärder på skoltid, till exempel

föreläsningar inom ämnet, införa olika avslappningsövningar och kontinuerligt ha samtal med eleverna om hälsa och välmående.

En anledning till att flickor känner mer stress kan vara pressen att prestera både i och utanför skolan, därför behövs insatser för att arbeta mer med jämställdheten i tidig ålder. Skolan är en bra plattform för att lära sig om ämnet och jobba mot ett mer jämställt samhälle.

Som det tidigare har nämnts ökar både stress och psykisk ohälsa bland unga personer. Därför anser vi att ämnet “stress och fysisk aktivitet” är viktig för att eventuellt kunna se vad som orsakar problemen och vad som kan göras för att förebygga denna typ av ohälsa. Inom ämnet stress ingår många av de faktorer som orsakar ohälsa, fysisk aktivitet är något som vi kan se hjälpa människor i förebyggande syfte. Om slutsatsen att fysisk aktivitet kan användas som “medicin” inom vård, skola och även som rehabilitering ska kunna dras måste mer forskning ske och fler studier utföras.

4.4 Slutsats

Om deltagarna i studien kan minska stressen genom fysisk aktivitet är något som inte går att säga genom de resultat som studien visar.

Studien visar ett signifikant resultat på att flickor upplever en högre stressnivå än pojkar. Resultaten visade att det fanns en hög fysisk aktivitetsnivå hos båda könen.

Överlag behövs mer ingående studier och forskning som kan visa signifikanta korrelationer mellan stress och fysisk aktivitet både hos individen men också mellan könen.

(22)

18

5 käll- och litteraturförteckning

1. Arnetz, B., & Ekman, R. (2013). Stress: Gen, individ och samhälle (3. ed). Stockholm: Repro 8 AB.

2. Basala, P., & Borgsgård, M. (2019). Studenters upplevda stress och dess samband med fysisk aktivitet - en enkätstudie på fysioterapeutstudenter vid Uppsala universitet. (Examensarbete, Uppsala universitet, Uppsala). Hämtad från

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1320639/FULLTEXT01.pdf

3. Biddle, S., & Asare, M. (2011). Physical activity and mental health in children and adolescents: a review of reviews. British Journal of Sports medicine, 45(11), 886-895. doi:10.1136/bjsports-2011-090185

4. Cohen, S., Kamarck, T., & Marmelstein, R. (1983). A Global Measure of Perceived Stress. Journal of Health and Social Behavior, 24(4), 385-396.

https://pdfs.semanticscholar.org/bed9/2e978f5bca851a79b16d8499b8ca21eeb3d6.pdf

5. Doganer, S., & Balci, V. (2018). EFFECT OF REGULAR PHYSICAL ACTIVITY ON INDIVIDUALS’ STRESS, HAPPINESS AND LEISURE SATISFACTION LEVELS. Spormetre, 16(3), 132-148. DOI: 10.1501/Sporm_0000000382

6. Eriksson, C., Johansson, T., Quennerstedt, M., & Rudsberg, K. (2003). Idrott och hälsa – mer för fysiskt aktiva pojkar än fysiskt inaktiva flickor?. Svensk

idrottsforskning, (3), 35-38. https://centrumforidrottsforskning.se/wp-content/uploads/2014/04/Idrott-halsa-pojkar-flickor.pdf

7. Folkhälsomyndigheten. (2018). Allt fler unga uppger stress. Hämtad från

(23)

19 8. GONZÁLEZ-HERNÁNDEZ, J., GÓMEZ-LÓPEZ, M., ALARCÓN-GARCÍA, A.,

MUÑOZ-VILLENA, A. J. (2018). Perfectionism and stress control in adolescents: Differences and relations according to the intensity of sports practice. JOURNAL OF HUMAN SPORT & EXERCISE, 14(1), 195-206. doi:10.14198/jhse.2019.141.16

9. Grasdalsmoen, M., Eriksen, H. R., Lønning, K. J., & Sivertsen, B. (2019). Physical exercise and body-mass index in young adults: a national survey of Norwegian university students. BMC Public Health, 1-9.

https://bmcpublichealth.biomedcentral.com/track/pdf/10.1186/s12889-019-7650-z 10. Haugland, S., Wold, B., & Torsheim, T. (2013). Relieving the Pressure? The Role of

Physical Activity in the Relationship between School-Related Stress and Adolescent Health Complaints. Research Quarterly for Exercise and Sport, 74(2), 127-135. https://proxy01.gih.se:2111/doi/pdf/10.1080/02701367.2003.10609074?needAccess=t rue

11. Hiltunen, L. (2017). Lagom perfekt. Erfarenheter av ohälsa bland unga tjejer och killar. (Doktorsavhandling, Linnéuniversitetet, Växjö). Hämtad från

http://socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/article/view/1693/1541

12. Holmes, M. E., Pivarnik, J., Pfeiffer, K., Maier, K. S., Eisenmann, J. C., & Ewing, M. (2016). The Stress-Metabolic Syndrome Relationship in Adolescents: An Examination of the Moderating Potential of Physical Activity. Human Kinetics, 13(10), 1088-1093. https://proxy01.gih.se:2078/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=10&sid=ef5661a7-afa5-4779-b348-21eefb4aab84%40pdc-v-sessmgr06

13. Jackson, M. E. (2013). STRESS RELIEF: The Role of Exercise in Stress Management. ACSM´s HEALTH & FITNESS JOURNAL, 17(3), 14-19. doi:10.1249/FIT.0b013e31828cb1c9

14. Olsson, S. J. G., Ekblom, Ö., Andersson, E., Börjesson, M., & Kallings, L. V. (2016). Categorical answer modes provide superior validity to open answers when asking for level of physical activity: A cross-sectional study. Scandinavian Journal of Public Health, 44, 70-76. DOI: 10.1177/1403494815602830

(24)

20 15. Nyberg, G. (2017). Få unga rör sig tillräckligt. Stockholm: Karolinska institutet

16. Portela-Pino, I., Lopez-castedo, A., Martinez-Patino, M. J., Valverde-Esteve, T., & Dominguez-Alonso, J. (2019). Gender Differences in Motivation and Barriers for The Practice of Physical Exercise in Adolescence. Environmental Research and Public Health, 17(168), 1–9. Doi:10.3390/ijerph17010168

17. Rimmele, U., Zellweger, B., Marti, B., Seiler, R., Mohiyeddini, C., Ehlert, U., & Heinrichs, M. (2007). Trained men show lower cortisol, heart rate and psychological responses to psychosocial stress compared with untrained men.

Psychoneuroendocrinology, 32(6). 627–635.

https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0306453007000868?via%3Dihub

18. Shultchen, D., Riechenberger, J., Mittel, T., Weh, T., Smyth, J. M., Blechert. J., & Pollatos, O. (2019). Bidirectional relationship of stress and affect with physical

activity and healthy eating. British Journal of Health Psychology, 24(2), 316-327. doi: 10.1111/bjhp.12355

19. Sliskovic, A., & Maslic Sersic, D. (2011). WORK STRESS AMONG UNIVERSITY TEACHERS: GENDER AND POSITION DIFFERENCES. Archives of Industrial Hygiene and Toxicology, (62)4, 299-307. DOI: 10.2478/10004-1254-62-2011-2135

20. Stressforskningsinstitutet. (2015). Arbete och självrapporterad hälsa bland svenska kvinnor och män. Hämtad från

https://www.stressforskning.su.se/polopoly_fs/1.230061.1427290025!/menu/standard/ file/Kvinnor%20och%20mäns%20hälsa%20webb.pdf

21. Thorsen, F., Antonson, C., Sundquist, J & Sundquist, K. (2016). Perceived Stress and Psychiatric Symptoms in Swedish Upper Secondary School Students. Journal of Educational and Developmental Psychology, 6(2), 183–194.

(25)

21 22. Van det Zwan, E. J., De vente, W., Huizink, C. A., Bögels, M. S., & de Bruin, E. I.

(2015). Physical Activity, Mindfulness Meditation, or Heart Rate Variability Biofeedback for Stress Reduction: A Randomized Controlled Trial. Applied

Psychophysiology and Biofeedback, 40(4), 257–268. doi: 10.1007/s10484-015-9293-x.

23. Vetenskapsrådet. (2017). God forskningsed. Hämtad från

https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf

24. Vigo-valentìn, A., Bush, K. A., & Hodge, S. R. (2014). Daily Physical Activity

Behavior Patterns of Hispanic Adolescents in Puerto Rico. Journal of physical activity and health, (11)6, 1212-1218.

https://proxy01.gih.se:2078/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=7&sid=27913f8c-f726-4bdd-82b3-571b05635cbc%40pdc-v-sessmgr01

25. Wenjuan, G., Ping, S., & Xinqiao, L. (2019). Gender differences in depression, anxiety, and stress among college students: A longitudinal study from China. Journal of Affective Disorders, 263, 292-300.

https://reader.elsevier.com/reader/sd/pii/S0165032719320385?token=C0E46C98FA84 D13C107835D129F95A43270C6F155D2E5E2FD5862106B80ED3245A59A29DD50 3902FAFEBF35EE08CD176

26. Wickrama, K., Kyoung Lee, T., Walker O´Neal, C., & A. Kwon, J. (2015). Stress and Resource Pathways Connecting Early Socioeconomic Adversity to Young Adults’ Physical Health Risk. J Youth Adolescence, 44, 1109–1124. DOI 10.1007/s10964-014-0207-7

27. Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (2016). FYSS 2017: fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. ([3., rev. uppl.]). Stockholm: Läkartidningen förlag AB.

(26)

22

Bilaga 1 – Käll- och litteratursökning

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att ta reda på om man kan se någon koppling mellan fysisk aktivitet och stress. Syftet är också att se om de ungdomar som utför mer fysisk aktivet är mindre stressade än de som utför mindre fysisk aktivitet. Vi vill även undersöka om variabeln kön har en påverkan på stressnivåer hos ungdomarna.

Frågeställningar:

- “Hur är förekomsten av stress bland pojkar och flickor i klass 8?

- “Hur vanligt är pulshöjande fysisk aktivitet respektive vardagsmotion hos pojkar och flickor i klass 8?

- “Är ungdomar som utför mer fysisk aktivitet mindre stressade än ungdomar som utför mindre fysisk aktivitet?”

Litteratursökning

Ämnesord och synonymer svenska Ämnesord och synonymer engelska Stress och fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet+könsskillnader

Könsskillnader + stress

Fysisk aktivitet och mental hälsa

Närvaro av fysisk aktivitet hos ungdomar

Stress and physical activity

Differences between men and women+ stress

Gender differences + stress

Physical activity and mental health

(27)

23

Sökningar som gav relevant resultat

Databaser och andra källor

Sökkombination

Pubmed

SportDiscus

DiVA

presence of physical activity in adolescents

Physical activity and mental health Peer review

Gender differences + stress Physical activity affects stress

Percieved stress scale

Kommentar

Det vi har valt att studera finns det redan mycket forskning på, vilket underlättade sökningen av artiklar. Det som blev vår utmaning var att hitta de artiklar som var relevanta för vår frågeställning samt att de gjorts på ett bra sätt. Mycket av forskningen säger att fler studier behövs och här var det svårt att hitta studier som tyder på att det finns en signifikant korrelation. Gällande enkätfrågorna fick vi bra hjälp av vår

handledare som kunde länka artiklar med frågor som var validerade och relevanta för vår studie.

Vi sökte främst på pubmed och sportdiscus eftersom det var enkelt att hitta artiklar som var “peer reviewed”, vilket var viktigt för vår uppsatts.

(28)

24

Bilaga 2 - Enkät

Information om studien

Vi som genomför studien heter Elin och Kristin och går sista året på

Hälsopedagogprogrammet på Gymnastik och idrottshögskolan. Enkätundersökningen är en del av vår C-uppsats som är en betydelsefull del av sista högskoleåret.

Studiens syfte är att undersöka om det finns en koppling mellan stress och utförd fysisk aktivitet. Detta kommer undersökas genom enkäter med specifika frågor om olika stressrelaterade upplevelser samt frågor om fysisk aktivitetsnivå. Vi har valt att studera ungdomar i högstadiet då det visat sig att barn och ungdomar allt mer upplever stress i yngre ålder och kan få konsekvenser som utbrändhet, ångest mm.

Undersökningen är frivillig och ni kan när som helst välja att avbryta eller hoppa av om ni inte vill vara med. När enkäterna har delats ut har ni ca. 15–20 minuter på er att svara och lämnas sedan in till oss. Alla svar är anonyma och svaren kommer att analyseras och registreras i ett dataanalysprogram och hanteras med sekretess.

Resultatet kommer att presenteras genom en muntlig presentation i Aulan på GIH måndagen den 16 mars 2020, där alla som medverkat i studien är välkomna att delta.

Vid intresse kan vi skicka ut resultaten till deltagande skolor.

Ta god tid på dig att läsa frågorna och svara så noggrant du kan.

Vid frågor eller funderingar kan ni kontakta oss på mail: kristin.frank@student.gih.se eller Elin.heving@student.gih.se

Tack så mycket för din medverkan i vår enkätundersökning, som gör det möjligt för oss att genomföra denna studie

(29)

25

Enkät

Kön: o Man o Kvinna o Icke-binär Ålder: ____________ Klass: o 8:an o 9:an

Frågorna i denna del handlar om dina träningsvanor under den senaste månaden. Du ska fylla i det alternativ som stämmer in bäst på dig.

Under en normal vecka, hur mycket tid anstränger du dig till en nivå som får dig andfådd, genom exempelvis löpning, pulshöjande träning eller olika typer av bollspel?

o 0 minuter o Mindre än 30 minuter o 30–60 minuter (0,5–1 h) o 60–90 minuter (1–1,5 h) o 90–120 minuter (1,5–2 h) o Mer än 120 minuter (>2 h)

Under en normal vecka, hur mycket tid är du fysisk aktiv i form av vardagsmotion som exempelvis gång, cykling eller trädgårdssysslor. Lägg ihop alla aktiviteter som varar i minst 10 minuter? o 0 minuter o Mindre än 30 minuter o 30–60 minuter (0,5–1 h) o 60–90 minuter (1–1,5 h) o 90–120 minuter (1,5–2 h) o Mer än 120 minuter (>2 h)

(30)

26 Frågorna i denna del handlar om dina känslor och tankar under den senaste månaden. Du skall fylla i hur ofta du har känt eller tänkt på ett visst sätt.

Under den senaste månaden, hur ofta har du varit upprörd över något som hände helt oväntat? o Aldrig o Nästan aldrig o Ibland o Ganska ofta o Väldigt ofta

Under den senaste månaden, hur ofta har du känt att du var oförmögen att kontrollera de viktiga sakerna i ditt liv?

o Aldrig o Nästan aldrig o Ibland o Ganska ofta o Väldigt ofta

Under den senaste månaden, hur ofta har du känt dig nervös och "stressad"?

o Aldrig o Nästan aldrig o Ibland o Ganska ofta o Väldigt ofta

(31)

27

Under den senaste månaden, hur ofta har du litat på din förmåga att hantera dina personliga problem? o Aldrig o Nästan aldrig o Ibland o Ganska ofta o Väldigt ofta

Under den senaste månaden, hur ofta har du känt att saker och ting har gått din väg?

o Aldrig o Nästan aldrig o Ibland o Ganska ofta o Väldigt ofta

Under den senaste månaden, hur ofta har du känt att du inte kunnat hantera allt som du måste göra? o Aldrig o Nästan aldrig o Ibland o Ganska ofta o Väldigt ofta

Under den senaste månaden, hur ofta har du klarat av att kontrollera irritationsmoment i ditt liv?

o Aldrig o Nästan aldrig o Ibland o Ganska ofta o Väldigt ofta

(32)

28

Under den senaste månaden, hur ofta har du känt att du haft kontroll?

o Aldrig o Nästan aldrig o Ibland o Ganska ofta o Väldigt ofta

Under den senaste månaden, hur ofta har du varit arg över sådant som hänt och varit utanför din kontroll?

o Aldrig o Nästan aldrig o Ibland o Ganska ofta o Väldigt ofta

Under den senaste månaden, hur ofta har du känt att svårigheter hopat sig (samlats ihop) så att du inte kunnat hantera dem?

o Aldrig o Nästan aldrig o Ibland o Ganska ofta o Väldigt ofta

(33)

29

Bilaga 3 – Information till målsman

Information till målsman

Hej!

Vi heter Elin och Kristin och går sista året på Hälsopedagogprogrammet på Gymnastik- och idrottshögskolan. Vi håller just nu på med vårt examensarbete och har bestämt oss för att undersöka stress och fysisk aktivitet.

Studiens syfte är att undersöka om det finns en koppling mellan stress och utförd fysisk aktivitet, det vill säga om personer som utför mindre fysisk aktivitet är mer stressade än de som utför mer fysisk aktivitet. Detta kommer undersökas genom enkäter med specifika frågor om olika stressrelaterade upplevelser samt frågor om fysisk aktivitetsnivå.

Vi har valt att studera ungdomar i högstadiet då det visat sig att barn och ungdomar allt mer upplever stress i yngre ålder, något vi vill studera närmare.

Undersökningen är frivillig och eleverna kan när som helst välja att avbryta eller hoppa av om de inte vill vara med. Alla svar är anonyma och svaren kommer att analyseras och registreras i ett dataanalysprogram och hanteras med sekretess.

Resultatet kommer sedan att presenteras genom en muntlig presentation i Aulan på GIH måndagen den 16 mars 2020, där alla som medverkat i studien är välkomna att delta på.

Kryssa för ja eller nej.

Det går bra att mitt barn deltar i studien: ☐JA

☐NEJ

Om ni har frågor angående studien går det bra att kontakta oss på mail:

kristin.frank@student.gih.se eller elin.heving@student.gih.se

(34)

30 Tack så mycket för din att du tog dig tid att läsa detta informationsbrev.

Med vänliga hälsningar

Kristin B-Frank och Elin Heving

Underskrift målsman

References

Related documents

Förebyggande av komplikationer Mindre viktuppgång under graviditeten Bättre välbefinnande hos gravida kvinnor Hur påverkas fostret av fysisk aktivitet Ingen påverkan på

Dessa slutsatser i enighet med de resultat som tyder på att noradrenalin kan påverka nivåerna av ACTH (avsnitt 9.3) samt GABA (avsnitt 9.4) anser jag kunna tyda på att

Icke parametriskt statistiskt Mann Whitney U test användes för att studera skillnaderna mellan pojkar och flickor vad gäller domäner av upplevd fysisk självkänsla samt vad

Idag står det att den fysiska aktiviteten ska genomsyra hela verksamheten samt att alla elever ska få chans till dagligt utövande av fysisk aktivitet vilket innebär

Det observerades även signifikanta skillnader mellan mängd fysiskt aktivitet och upplevd stress- och energinivå där, de med måttligt till hög aktivitetsnivå upplever

Vi tror även att ytterligare frågor om bland annat fysisk aktivitet i form av hur lång tid man har varit fysisk aktiv, skulle kunna ge oss ett tydligare svar när det kommer

Slagen på adaptern ger upphov till stötvågor, energin i stötvågorna som inte avverkar något berg reflekteras och kommer tillbaka in i borrmaskinen.. 2.2.6

Det har även framkommit hur samtliga pedagoger menar att medvetna, engagerade och tillåtande pedagoger är en förutsättning för att barn ska utmanas till rörelse och fysisk