• No results found

"Bara hälsa. Det blir ju trevligare då." : En kvalitativ studie om elevers upplevelser av lärarbemötande

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share ""Bara hälsa. Det blir ju trevligare då." : En kvalitativ studie om elevers upplevelser av lärarbemötande"

Copied!
45
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

ÖREBRO UNIVERSITET

Institutionen för hälsovetenskap och medicin Folkhälsovetenskap C, 30 hp

Självständigt arbete, 15 hp

Sarah Fagerström & Linnéa Pentikäinen Ht 2014

”Bara hälsa. Det blir ju trevligare då.”

- En kvalitativ studie om elevers upplevelser av

lärarbemötande

(2)

SAMMANFATTNING

Titel: ”Bara hälsa. Det blir ju trevligare då” – en kvalitativ studie om elevers upplevelser av lärarbemötande

Institution: Örebro Universitet

Kurs: Folkhälsovetenskap C, självständigt arbete 15 hp Författare: Fagerström, Sarah; Pentikäinen, Linnéa Sidor: 33

Månad och år: Januari 2015

Nyckelord: Elevers välmående, gymnasieelever, lärare, lärarbemötande, elevhälsa ___________________________________________________________________________ Bakgrund: Hälsofrämjande arbete i skolan är av stor vikt då utbildning är en källa till hälsa.

Hälsa är en grundsten för att lyckas med sin utbildning. Gymnasieelever som avslutar sina studier i förtid eller som inte lyckas uppnå grundläggande behörighet till högre studier riskerar lägre socioekonomisk status och därmed också sämre hälsa genom hela livet. Något som har visat sig ha stor påverkan på elevers välmående i skolan, samt deras studieresultat, är hur de bemöts och behandlas av sina lärare.

Syfte: Att undersöka hur gymnasieelever i Skövde kommun upplever att de bemöts av sina

lärare.

Metod: Fokusgruppsintervjuer med 18 år gamla gymnasieelever i Skövde kommun. Eleverna

delades upp i två fokusgrupper, en bestående av sex flickor och en bestående av sex pojkar. Totalt 12 deltagare. Genom transkribering och kategorisering skapades kategorier och underkategorier till resultatet.

Resultat: Gymnasieeleverna som deltog i fokusgruppsintervjuerna var överlag nöjda med sin

skola och sina lärare, men de önskade att examinerande uppgifter skulle ha större spridning och inte schemaläggas för tätt, att lärare skulle variera och individualisera sina

utlärningsmetoder, att klasserna vore mindre och att lärare skulle hälsa på dem även utanför klassrummet.

Slutsats: Denna studie visar enligt författarna vikten av att lärare upplyses, utbildas och

påminns om hur viktig deras roll och deras relation till eleverna kan vara för elevernas psykiska hälsa och deras studieresultat.

(3)

ABSTRACT

Title: “Just say hello. It’s just nicer that way” – a qualitative study of how high school students percieve that they are treated by their teachers

Department: University of Örebro

Course: Public health sciences C, independent project 15 hp Author: Fagerström, Sarah; Pentikäinen, Linnéa

Pages: 33

Month and year: January 2015

Keywords: High school students, student mental health, student health, student-teacher relations, teacher engagement

__________________________________________________________________________ Background: Health promotion in schools are of great importance due to the fact that

education promotes health, but also because health is a stepping stone to succeed with an education. High school students who quit school early, or who does not reach basic qualification for a higher education, risk lower socioeconomic status, and therefor lower health throughout life. Something that has been proven to affect student mental health and their academic results, is the personal treatment from the students’ teachers.

Aim: To explore how the high school students in Skövde municipality percieve that they are

treated by their teachers.

Method: Focus group interviews with 18 years old high school students in Skövde kommun.

The students were divided into two focusgroups, one with six girls and one with six boys. 12 students in total. Through transcribing and categorizing the interviews, categories and subcategories were created for the result.

Results: The high school students whom participated in the focus group interviews were

overall happy with their school and their teachers, but they wished that examinations would spread out and not be scheduled so closely, that the teachers would use more varied and individual teaching methods, that their classes would’ve been smaller and that their teachers would say hello to them outside the classroom.

Conclusion: This thesis shows that teachers need to be told, educated on and be reminded of

(4)

FÖRORD

Ett stort tack riktas först och främst till Skövde kommun för möjligheten att genomföra denna undersökning. Utan er tidigare enkätundersökning av ungdomars psykiska hälsa hade denna studie inte kunnat lyftas på samma sätt.

Tack till Skövde kommuns folkhälsostrateg som ledde oss in på denna väg samt för stödet under den tid vi arbetat med studien.

Vi vill även tacka Skövde kommuns gymnasiechef, skolans rektor samt programansvarig lärare för möjligheten att få komma till skolan och genomföra datainsamlingen.

Tusen tack till de elever som deltog i undersökningen. Utan er hade denna uppsats inte

existerat och ni bidrog med många intressanta infallsvinklar som format resultatet av studien.

Avslutningsvis vill vi tacka vår handledare vid Örebro Universitet, Koustuv Dalal, för stöd och rådgivning under uppsatsskrivandet.

Linnéa Pentikäinen & Sarah Fagerström Örebro Universitet, Januari 2015

(5)

Innehåll

1. INLEDNING ... 1

2. BAKGRUND ... 2

2.1 Psykisk hälsa och ohälsa ... 2

2.2 Folkhälsovetenskaplig relevans ... 3

2.3 Hälsofrämjande arbete ... 4

2.3.1 Hälsopromotiv skola ... 4

2.3.2 Elevhälsan ... 5

2.4 Lärares betydelse ... 5

2.4.1 Olika bemötande beroende på könstillhörighet ... 6

2.4.2 Negativa resultat på grund av lärarbemötande ... 7

2.4.3 Positiva resultat tack vare lärarbemötande... 8

2.5 Skövde kommuns undersökning av ungdomars psykiska hälsa ... 9

3. PROBLEMFORMULERING ... 10 4. SYFTE ... 11 4.1 Forskningsfrågor ... 11 5. METOD ... 11 5.1 Urval ... 11 5.2 Datainsamlingsmetod ... 12 5.2.1 Varför fokusgrupper? ... 13 5.3 Analys ... 14 5.4 Etiska aspekter ... 16 6. RESULTAT ... 17 6.1 Bra lärarbemötande ... 17

6.2 Hinder och problematik ... 21

6.3 Kännedom om elevhälsan ... 23

7. DISKUSSION ... 24

7.1 Resultatdiskussion ... 24

7.1.1 Bra lärare ... 24

7.1.2 Elevens arbetsbörda ... 26

7.1.3 Elevens behov och ansvar ... 27

7.2 Metoddiskussion ... 29 7.2.1 Nackdelar ... 29 7.2.2 Fördelar ... 30 8. SLUTSATS ... 32 9. FORTSATT FORSKNING ... 33 Referenslista ... 34

Bilaga 1- Intervjuguide Fokusgrupper ... 39

(6)

1

1. INLEDNING

Psykisk ohälsa bland unga har under de senaste decennierna ökat i Sverige

(Folkhälsomyndigheten, 2014a). Allt fler ungdomar lider av psykiska problem som

nedstämdhet, oro, ångest och sömnsvårigheter. Psykosomatiska besvär i form av huvudvärk och ont i mage och rygg uppkommer ofta som följd av psykisk ohälsa (SOU 2010:80). Miljön i skolan är avgörande för hur barn och unga mår och det är därmed betydelsefullt att se på hur skolmiljö, och även skolpersonal, kan påverka elevernas psykiska hälsa

(Folkhälsomyndigheten, 2014a). Upplevelser av för tung skolbörda, stress i skolan och dålig behandling från lärare är associerat med psykosomatiska besvär (Hjern, Aldvén & Östberg, 2008) och tidigare forskning visar att unga idag ofta är stressade över skolarbetet och oroar sig för den framtida tröskeln till arbetslivet (Folkhälsomyndigheten, 2014a). Mest stressade är flickor i åldern 16-17 år som läser på gymnasiet. De mår dåligt över höga krav och förväntningar att lyckas. Många fullföljer inte sina gymnasieutbildningar. Av de elever som påbörjade gymnasiet läsåret 2004/2005 var det en fjärdedel som helt hoppade av och aldrig återupptog sina gymnasiestudier innan de fyllt 20 år (Barnombudsmannen, 2010).

Ungdomar som avslutar sina studier i förtid har svårt att hitta arbete. Att inte ha

grundläggande behörighet minskar chansen för att dessa individer kan studera vidare på högre nivå. Utbildning har stor påverkan på socioekonomisk status [SES] (Needham, 2009). Högre utbildning bidrar till större möjlighet till hög SES och därmed minskar även risken för både fysisk och psykisk ohälsa (Pellmer, Wramner & Wramner, 2012). Därmed är det realistiskt att dra slutsatsen att skolan och skolgång har stor inverkan på folkhälsan i ett land. Detta gör enligt författarna skolan till en viktig arena för folkhälsoarbete. En grundläggande faktor som främjar elevers möjlighet att uppnå grundläggande behörighet är lärarstöd och hur eleverna bemöts av sina lärare (Warne, Snyder & Gillander Gådin, 2013). Med den här uppsatsen ämnar författarna undersöka hur gymnasieelever upplever att de blir bemötta, samt hur de föredrar att bli bemötta, av sina lärare.

(7)

2

2. BAKGRUND

Psykisk ohälsa bland unga är ett växande problem (Folkhälsomyndigheten, 2014a). Detta kan komma att påverka dem genom hela livet i form av att deras akademiska framgång påverkas negativt och därmed även deras möjligheter till högre SES (Needham, 2009). Den ökande ohälsan går också emot de mål som Sverige har satt upp, som avser att minska detta problem (Folkhälsomyndigheten, 2014b). En viktig del i detta arbete är att barn och unga ska få ha inflytande över sin egen tillvaro och att de ska kunna känna sig trygga i de miljöer de befinner sig i, exempelvis skolan (Folkhälsomyndigheten, 2014c). Hälsofrämjande arbete i skolan är av stor vikt då utbildning är en källa till hälsa, men även för att en god psykisk hälsa främjar elevernas studieresultat (Naidoo & Wills, 2009). Misslyckanden i skolan påverkar den

psykiska hälsan i form av ökande internaliserade problem, då betydelsefulla personer i barnets omgivning ser skolmisslyckanden och kommunicerar detta till barnet (Eriksson, 2012). Hur elever bemöts och behandlas av sina lärare har visat sig ha stor effekt på elevers välmående och därmed även deras studieresultat (Chen, Thompson, Kromrey & Chang, 2011).

2.1 Psykisk hälsa och ohälsa

Sveriges Kommuner och Landsting [SKL] (2009) definierar psykisk hälsa som mer än frånvaro av psykisk ohälsa. Psykisk hälsa innebär att människor upplever sin tillvaro som meningsfull, att de kan använda sina resurser, vara delaktiga i samhället och uppleva att de har förmåga att hantera livets normala motgångar.

Psykisk ohälsa definieras som en övergripande term för psykiska besvär och psykisk sjukdom. Psykiska besvär beskriver ett flertal tillstånd då människor visar tecken på psykisk obalans eller symptom som ångest, oro, nedstämdhet och sömnsvårigheter. Symptomen behöver inte vara så omfattande att diagnos behöver ställas, utan kan vara en reaktion på en påfrestande livssituation (SKL, 2009).

Att drabbas av psykisk ohälsa i barndomen påverkar individer genom hela livet. Exempelvis så finns det belägg för att psykisk ohälsa påverkar barns skolprestationer negativt, vilket i sin

(8)

3

tur påverkar dessa individers välfärd i vuxen ålder. Att drabbas av psykisk ohälsa som barn ökar risken för att den vuxne individen kommer att ha problem med att lyckas på

arbetsmarknaden (Mörk, Sjögren & Svaleryd, 2014). Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukfrånvaro i arbetslivet (Pellmer, Wramner & Wramner, 2012).

I tidigare forskning framhåller Frydenberg (2008) att en av de vanligaste källorna till stress hos tonåringar är misslyckande i skolan. Att lyckas i skolan kan istället främja individers psykiska hälsa, i form av förbättrat självförtroende (Gustafsson, m.fl., 2010).

2.2 Folkhälsovetenskaplig relevans

Då den psykiska ohälsan bland unga ökar (Folkhälsomyndigheten, 2014a) och kan påverka individer genom hela livet (Pellmer, Wramner & Wramner, 2012) anser författarna att det är relevant att adressera problemet. Folkhälsomål nummer tre, “Trygga och goda

uppväxtvillkor”, betonar specifikt den ökande psykiska ohälsan bland barn och unga (Folkhälsomyndigheten, 2014b). Miljön i skolan och övergången från skola till vuxenliv anges som en av de viktigaste faktorerna för välbefinnande under uppväxten (SOU 2010:80). 1990 ratificerade Sverige barnkonventionen. I och med detta har den svenska staten åtagit sig att följa denna och därmed värna om barns rättigheter och se till att dessa respekteras överallt i samhället (Barnombudsmannen, 2014). Dessa rättigheter innebär bland annat att inga barn får diskrimineras eller bli sämre behandlade beroende på kön, etnicitet, funktionshinder eller socioekonomisk status. Det innebär även att vuxna ska lyssna på vad barn har att säga. Då barn och unga spenderar mycket av sin tid i skolan, vilken ligger under den svenska

regeringen, är skolan en viktig arena gällande arbete inom området barns och ungas psykiska hälsa (Barnomdbudsmannen, 2014).

Folkhälsomål nummer ett, “Delaktighet och inflytande i samhället”, följer barnkonventionens riktlinje gällande att barn och unga ska lyssnas på av vuxna och att de ska få ha inflytande över sin egen tillvaro (Folkhälsomyndigheten, 2014c). Om elever kan påverka sin utbildning och skolmiljö visar forskning att de blir mer engagerade, lär sig mer och tar mer ansvar. Genom att agera och få inflytande blir eleven förberedd inför kommande arbetsliv. Det är

(9)

4

troligt att elever som tidigt lärt sig om inflytande även får lättare att organisera sitt arbete och ha inflytande och ansvar i framtiden (Skolverket, 2013).

2.3 Hälsofrämjande arbete

Hälsofrämjande arbete i skolan är av stor vikt då utbildning är en källa till hälsa, men även för att hälsa är en grundsten för att lyckas med sin utbildning (Naidoo & Wills, 2009). Utbildning och hälsa är alltså relaterade till varandra. Detta stöds även av Eriksson (2012) som framhåller att god skolprestation är förenad med välbefinnande och ökad självkänsla.

2.3.1 Hälsopromotiv skola

En hälsopromotiv skola [HPS] ska främja elevers självförtroende och själva målet med HPS är att eleverna ska kunna ta ansvar för och bestämma över sina egna liv. En

utbildningsprocess som främjar reflektion hos eleverna och hjälper dem finna självkännedom är grundläggande i en HPS (Naidoo & Wills, 2009).

Enligt Världshälsoorganisationen [WHO](2014)definieras en HPS bland annat genom att den engagerar skolledningen, lärare, lärarförbund, elever, föräldrar, vårdaktörer och

kommunledare i försöken att göra skolan till en hälsosam plats. En HPS strävar också efter att erbjuda en hälsosam miljö, rådgivning, socialt stöd och hälsofrämjande insatser gällande psykisk hälsa, och den ska implementera policys som respekterar individers välmående och värdighet (WHO, 2014).

Enligt St Leger (2005) så finns det några principer som den hälsopromotiva skolan bör utgå ifrån. Dessa innebär bland annat att skolan ska främja hälsan bland elever, uppehålla social rättvisa och jämlikhet, samt innehålla elevdeltagande. Lärarnas uppgift i en HPS är att stötta denna genom att bidra med sitt engagemang, samt samverka med och lyssna på elever. Vidare ska utlärningsmetoder varieras och tillräcklig tid för aktiviteter både inom och utanför

(10)

5

klassrummet ska avsättas (St Leger, 2005).

2.3.2 Elevhälsan

I och med att den nya skollagen till fullo började tillämpas år 2011 samlades alla tidigare insatser gällande skolhälsovård och elevvård till en samlad elevhälsa. Den samlade elevhälsan förutsätter en samverkan mellan elevhälsans personal och övriga personalgrupper. Personalen som arbetar kring elevhälsan ska ha en utbildning som motsvarar elevernas behov av insatser (Skolverket, 2014).

Enligt Skolverket (2012) ska skolan:

“... se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsutveckling och personliga utveckling. Elevhälsans roll ska därför främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Det innebär att elevhälsan ska bidra till

att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa.”

Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser, som elevernas arbetsmiljö, arbete mot kränkande behandling och jämlikhet.

Elevhälsan har ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling (Skolverket, 2012).

2.4 Lärares betydelse

Lärare har visat sig ha störst effekt på elevers prestationer i skolan (Håkansson, 2011). Lärare kan ha både negativ och positiv inverkan på eleverna, beroende på hur lärarna bemöter dessa. Lärare kan bidra till att befästa de negativa effekter som exempelvis akademiska

misslyckanden kan ha på eleverna - eller så kan de skydda eleverna från dessa (Gustafsson, m.fl., 2010).

(11)

6

Att bli bemött rättvist av lärare, att lärare visar intresse och omtänksamhet gentemot eleverna och ger positiv feedback har visat sig öka elevers engagemang för skolan samt minska risken för negativ akademisk självbild (Chen, m.fl., 2011; van Uden, Ritzen & Pieters, 2013; Warne m.fl., 2013). Orättvis och kränkande behandling av elever, dålig relation mellan lärare och elever samt monotona och dåligt förklarade studieuppgifter kan istället leda till ökad negativ akademisk självuppfattning och därmed försämrade betyg och/eller behov av att gå om en årskurs (Brooks, m.fl., 2002; Warne, m.fl., 2013)

2.4.1 Olika bemötande beroende på könstillhörighet

En känd anledning till att ungdomar i högstadie- och gymnasieåldern avbryter sina studier för tidigt är psykisk ohälsa, exempelvis i form av depression (Brooks, Harris, Thrall & Woods, 2002). En undersökning visar att elever som lider av just depression eller har symtom på depression anser att detta har en negativ påverkan på deras akademiska förmågor och deras möjlighet att genomföra skoluppgifter (Humensky, Kuwabara, Fogel, Wells, Goodwin & Van Voorhees, 2010). Övriga skolfaktorer, som konflikter med lärare och skolkamrater samt hög skolfrånvaro kan också vara kopplat till psykisk ohälsa och studieavbrott (SOU 2010:79).

Depression drabbar i högre omfattning flickor än pojkar. Tre gånger så många flickor drabbas av depression i jämförelse med pojkar (Brooks, m.fl., 2002) och det finns även forskning som pekar på att det främst är flickor som väljer att avbryta studierna för tidigt på grund av just depression (Needham, 2009). Det finns tecken på att akademiska misslyckanden leder till psykisk ohälsa bland flickor (Gustafsson, 2010), vilket enligt författarna kan tyda på att det finns ett samband i form av att misslyckanden i skolan leder till psykisk ohälsa bland flickorna i form av depression, vilket följs av avhopp från studierna. Det finns alltså tydliga tecken på skillnader mellan könen gällande psykisk ohälsa. Enligt Skolverket (2010) så ligger andelen elever med minst godkänt i alla lästa ämnen på 79.9% bland flickor och 74.2% bland pojkar. Det betyder att ca en femtedel av flickorna och en fjärdedel av pojkarna ej har uppnått grundläggande behörighet.

Det personliga bemötandet från lärare till elev är också något som kan skilja sig åt mellan könen. Tidigare forskning har visat att lärare ger feedback till pojkar och flickor på olika sätt,

(12)

7

samt att lärare överlag har högre förväntningar på flickor än på pojkar. Detta kan leda till att pojkar upplever mer negativ feedback i skolan. Lärare är mer benägna att ge negativ feedback till elever som de upplever är låg- och mellanpresterande, än till elever som de förväntar sig ska vara högpresterande. Detta är ett problem då positiv feedback från lärare bidrar till en positiv akademisk självuppfattning hos eleverna. Bristen av positiv feedback kan alltså bidra till att elevernas bild av sina akademiska förmågor blir mer negativ, vilket i sin tur bidrar till sämre skolresultat (Chen, m.fl., 2011).

Gällande höga förväntningar får även detta stöd av en svensk undersökning som visar att i skolor där lärare har höga förväntningar på eleverna presterar eleverna bättre än om lärarna har låga förväntningar. Höga förväntningar ger motiverade elever som presterar bättre resultat (Skolinspektionen, 2010).

2.4.2 Negativa resultat på grund av lärarbemötande

Under 2009-2010 utfördes en studie bland gymnasielever på en skola i norra Sverige (Warne, m.fl., 2013). Denna studie gick bland annat ut på att elever intervjuades om sina upplevelser av skolan och sina lärare. Att eleverna ville behandlas rättvist av lärarna var ett återkommande tema. Även om de flesta lärarna ansågs vara rättvisa, så märkte även eleverna att lärare gav mer uppmärksamhet till olika typer av elever. Bland annat så brukade vissa lärare hjälpa de högpresterande först och låta de lågpresterande vänta eller bara observera. Exempel där lärare varit kränkande och kallat eleverna ”dumma” när de bett om hjälp framkom, och eleverna trodde att detta kunde bero på att det är lättare för lärare att hjälpa högpresterande elever och svårare att förklara för och hjälpa de lågpresterande. Eleverna trodde att lärare som gjorde så helt enkelt var mindre kompetenta och sämre på att lära ut än de lärare som inte kallade eleverna “dumma” (Warne, m.fl., 2013).

Negativt bemötande från lärare av ovan nämnda slag kan leda till negativ akademisk självuppfattning bland elever (Brooks, m.fl., 2002). Detta i sin tur kan leda till försämrade skolresultat, vilket är ett problem då det kan förhindra elevernas möjlighet att studera på högre nivå. Ännu en risk med dåliga betyg är att eleverna kan tvingas gå om en årskurs i skolan, vilket i sin tur kan leda till sämre självförtroende och emotionella störningar (Brooks, m.fl.,

(13)

8

2002). Det har även märkts samband mellan dålig anknytning till lärare (och svalt

engagemang för skolan) med brottsbenägenhet. Denna relation är starkare för pojkar än för flickor (Freidenfelt, Eklund, Väfors, Fritz & Af Klinteberg, 2010). Detta är ytterligare ett tecken på att lärarbemötande har stor påverkan på elevers framtid.

I studien av Warnes, m.fl. (2013) framkom det att stökiga klassrum ansågs vara ett resultat av att lärarna gav monotona/tråkiga uppgifter eller förklarade uppgifterna otydligt. Lektionerna började ofta med att eleverna bad om mer utvecklade instruktioner, men att läraren då istället för att förklara på ett annat sätt bara upprepade samma instruktion med högre röst eller sa åt dem att fråga en klasskamrat. Ibland ifrågasatte läraren elevens intellekt. Detta kunde ibland provocera fram trots hos eleverna, som ledde till stök i klassrummet. En elev tyckte att lärare borde förstå att trots och stök är ett rop på hjälp från eleven, till exempel för att eleven inte förstår, inte tycker att skolan är rolig eller känner att hen inte kan eller vill delta i

skoluppgifterna (Warne, m.fl., 2013). Även låga betyg kan vara en indikator på att elever mår dåligt och lärare bör lägga märke till och uppmärksamma detta (SOU 2010:80).

Det är viktigt att lärare får bättre förståelse för hur deras bemötande av elever kan baseras på förutfattade meningar baserade på elevens tidigare akademiska framgångar, kön, klass eller andra faktorer (Warne, m.fl., 2013).

2.4.3 Positiva resultat tack vare lärarbemötande

Något som kan minska risken för att elever ska hoppa av skolan är intresserade och omtänksamma lärare (van Uden, Ritzen & Pieters, 2013). Dessa kan påverka elevers

engagemang för skolan och därmed bidra till att ungdomar i högre grad stannar kvar i skolan. De flesta avhoppen sker i årskurs 3 på gymnasiet (Lager, Berlin, Danielsson & Heimerson, 2009), vilket kan betyda att lärare på gymnasiet är extra viktiga för huruvida elever väljer att avsluta sina studier tidigt eller ta studenten. Denna teori stöds av Warne, m.fl. (2013), vars studie visade att lärares bemötande av elever är avgörande för elevernas välmående och framgång i skolan. Att bli respekterad av och bemött positivt av sina lärare hjälpte eleverna att vända negativa attityder gentemot skolan till att skolan blev en positiv upplevelse. Resultatet i studien visar även att positiva förväntningar på eleverna ledde till större chans att de

(14)

9

genomförde studierna och att elever som upplever stöd från bland annat lärare har mer närvaro i skolan (Warne m.fl., 2013).

Då lärare i van Uden, m.fl. studie (2013) fick svara på enkäter om sig själva i sin lärarroll samt hur mycket gensvar och engagemang de märkte hos sina elever så framkom det att en läraregenskap som lärarna kopplar samman med högt elevengagemang är just personligt bemötande. Alltså anses lärarbemötande vara viktigt för elevers engagemang för skolan av både lärare och eleverna själva, vilket även får stöd i studien av Warne, m.fl. (2013). Att lärare lämnar feedback och återkopplar till eleverna har visat sig ha stor effekt på deras prestationer i skolan (Håkansson, 2011). Personligt bemötande och positiv feedback har rapporterats kunna öka elevengagemang och elevers självförtroende, samt minska risken för negativ akademisk självuppfattning (Chen, m.fl. 2011; van Uden m.fl. 2013; Warne m.fl. 2013).

Lärare befinner sig i en unik position att vara ett stöd åt elever med psykisk ohälsa, då många unga som lider av detta har rapporterat att de har problem i relationen till sina skolkamrater, men inte i relationen med sina lärare (Humensky, m. fl., 2010). Att hålla utbildningar för lärare om psykisk ohälsa och i hur de kan stötta sina elever i känslomässiga situationer, bland annat genom rådgivning, har visat sig ge bättre studieresultat, högre närvaro, ökat

självförtroende och att eleverna fick en positiv bild av skolan och lärarstödet (Lynn, m.fl., 2003).

2.5 Skövde kommuns undersökning av ungdomars psykiska hälsa

Denna studie utgår från en enkätstudie som genomfördes i Skövde kommun 2014. Enkäten handlade om psykisk hälsa bland gymnasieeleverna i kommunen. Resultatet visar att ca 72% av flickorna upplevde att de ofta eller alltid var stressade (Skövde kommun, 2014), vilket återknyter till den tidigare forskningen.

I enkäten ställdes det exempelvis en fråga om huruvida eleverna kränkts av någon vuxen i skolan under det senaste året, samt frågor om huruvida eleverna känner sig trygga i skolan,

(15)

10

om de får den hjälp de behöver av lärarna, om de upplever att lärarna bryr sig om dem och om de brukar få beröm av sina lärare. Till frågan ”Finns det någon du kan prata med när du är ledsen?” fanns svarsalternativet ”Ja, en lärare”, vilket 19% av eleverna kryssade (Skövde kommun, 2014). Genom att hålla fokusgruppintervjuer med eleverna i denna kommun kan det möjligen framkomma ett kvalitativt resultat på hur de önskar att lärare bemöter dem och hur lärare kan främja deras välmående. Detta kan eventuellt i framtida enkätundersökningar leda till en högre procent av elever som anser sig kunna prata med lärare då de är ledsna.

Sju procent av flickorna svarade i enkäten att de allmänt mådde ganska eller mycket dåligt. Av pojkarna svarade fyra procent att de mådde ganska eller mycket dåligt (Skövde kommun, 2014).

3. PROBLEMFORMULERING

Tidigare forskning har visat hur viktig skolan och lärares bemötande är för elevers hälsa och framtid. Att bli negativt bemött av sin lärare, exempelvis i form av negativ feedback eller kränkande behandling, har visat sig kunna leda till negativ akademisk självuppfattning och sämre självförtroende bland elever. Risker med detta kan visa sig i form av avhopp från skolan eller att elever inte uppnår grundläggande behörighet, vilket i sin tur är ett hinder för fortsatta studier på högre nivå. Detta i sin tur kan komma att påverka dessa individers SES, och därmed hälsa, genom hela livet. Positivt bemötande har istället visat sig främja elevers hälsa och studieresultat. Med denna studie vill författarna lyfta att lärares bemötande av elever kan ha positiv effekt på dessa, samt undersöka hur eleverna upplever att de blir bemötta av sina lärare.

Studien tar avstamp i en kvantitativ undersökning som genomfördes i Skövde kommun under 2014. Ändamålet är att med denna studie framföra ett kvalitativt resultat som komplement till enkäten, i form av gymnasieelevers egna utsagor om lärarbemötande.

(16)

11

4. SYFTE

Att undersöka hur gymnasieelever i Skövde kommun upplever att de blir bemötta av sina lärare.

4.1 Forskningsfrågor

1. Vad definierar en bra lärare enligt eleverna?

2. Har eleverna någon lärare på skolan som de kan prata med vid behov?

3. Vad finns det enligt eleverna för hinder gällande en god relation mellan lärare och elev?

En sista aspekt som författarna fann intressant var att se huruvida eleverna känner till elevhälsan.

5. METOD

Denna studie består av en kvalitativ undersökning av gymnasieelevers upplevelser av lärarbemötande och sin skolmiljö. Detta gjordes genom intervjuer av två fokusgrupper, indelade efter kön, med sex elever i varje grupp.

5.1 Urval

Vårt urval bestod av elever på en gymnasieskola i Skövde kommun. Vår första kontakt med kommunen skedde via folkhälsostrategen. Denne rekommenderade oss att inledningsvis kontakta gymnasiechefen, vilken i sin tur hänvisade oss till en rektor på en gymnasieskola i

(17)

12

kommunen. Rektorn lade fram vår förfrågan om att få hålla fokusgrupper med elever för programansvariga. En av dessa programansvariga kontaktade därefter oss med förslag på tillfällen då fokusgruppsintervjuerna kunde hållas. De elever som denne kunde sätta oss i kontakt med läste en självvald kurs tillsammans och läste på samma program, men gick i olika klasser. Författarna hade ingen möjlighet att påverka urvalet.

Fokusgrupperna delades upp i två grupper, sex pojkar och sex flickor, totalt 12 deltagare. Samtliga deltagare var 18 år gamla. Gruppindelningar valdes då vi ville uppnå intimitet, samförstånd och underlätta utbytet av information. Ett grundantagande är att människor som har gemensamheter blir mer villiga att dela åsikter med varandra och dela med sig av

personlig information (Wibeck, 2010). Denna gruppindelning gav även författarna möjlighet att lättare se sådant som särskiljer mellan könen samt vad som är gemensamt för båda grupper.

5.2 Datainsamlingsmetod

Två fokusgrupper med sex individer i varje grupp, totalt 12 deltagare, fick diskutera samma frågor gällande skolan utifrån olika teman. Dessa teman handlade om hur de upplever lärarnas bemötande, om lärarna behandlar eleverna rättvist, hurdan en bra lärare är samt hur en lärare kan främja elevernas välmående.

Vid det första mötet med eleverna presenterade författarna sig själva och framförde syftet med intervjuerna. Vid presentationen framförde även författarna att deltagandet var frivilligt, att de när som har rätt att avbryta sitt deltagande samt att det inte ställdes några krav på att de skulle besvara varje fråga. Frivilliga deltagare godkände skriftligt sitt deltagande på en

medgivandeblankett (bilaga 2).

Datainsamlingen genomfördes den 21 November 2014. Fokusgruppsintervjuerna hölls i ett vanligt klassrum på skolan i vilket deltagarna vanligtvis hade lektion. Stolar placerades i en ring för att få en bra gruppkontakt och möjlighet till ögonkontakt. Författarna och eleverna var de enda som befann sig i rummet vid intervjutillfället. Intervjuerna genomfördes utan några

(18)

13

störningsmoment och tidsåtgången blev ca 20 minuter per fokusgrupp. Under båda

intervjuerna agerade samma författare som moderator för att situationen skulle te sig så lik som möjligt mellan båda grupper. Den andra författaren satt tyst och antecknade under båda intervjuerna.

5.2.1 Varför fokusgrupper?

 Författarna ville få ett kvalitativt tillägg till enkätundersökningen som utfördes 2014.

 Kvantitativ statistik på gymnasieelevers hälsa i kommunen existerar redan.

 Det var elevernas egna upplevelser som var intressanta för studien.

 Författarna var intresserade av att få ta del av samtal och/eller diskussion mellan eleverna.

 Enskilda intervjuer hade varit mer tidskrävande.

Fokusgrupper innebär att en grupp människor under en viss tid får samtala och diskutera om ett visst ämne. Gruppdiskussionen leds av en moderator, som har en lite annorlunda roll jämfört med en traditionell intervjuare. Denne moderator ställer frågor och introducerar olika nya aspekter, men fokus ligger på att deltagarna själva får diskutera fritt med varandra. Fokusgrupper är ett bra verktyg då man vill få fram människors föreställningar, attityder, åsikter och värderingar kring ett ämne. Det praktiska arbetet med fokusgrupper är att rekrytera lämpliga grupper människor, utforma en intervjuguide och hålla i diskussionerna som vid tillfället spelas in. Efter det ska samtalen skrivas ut och analyseras (Wibeck, 2010).

Intervjuguiden (bilaga 1) skrevs genom att först utforma öppningsfrågor som ska få deltagarna att känna sig bekväma i situationen och öka graden av gruppkohesion. Därefter introduktionsfrågor som introducerar ämnet, i detta fall lärare. Övergångsfrågor ställs för att få deltagarna att tänka kring ämnet i ett större perspektiv och som får deltagarna att diskutera mer kring sina erfarenheter. Efter övergångsfrågorna ställs nyckelfrågor, vilket är de största frågorna som det ska ägnas mest tid åt. Avslutningsfrågor ger deltagarna chansen att ge synpunkter på vad de har för slutgiltig position kring ämnet och vad de har för övergripande idéer. Slutfrågan ställs för att ge deltagarna möjlighet att tillägga något eller ge nya aspekter kring det som diskuterats (Wibeck, 2010).

(19)

14

5.3 Analys

Efter genomförda intervjuer transkriberades det inspelade materialet. Därefter lästes de två intervjuerna igenom ett flertal gånger för att skapa en bättre helhetsbild.

Analysprocessen gick ut på att den transkriberade intervjun bröts ned till meningsenheter vilka i sin tur kortades till kondenserade meningsenheter, koder, underkategorier och kategorier. Detta sammanställdes sedan i en tabell och på detta sätt hittades samband, liknelser och olikheter i svaren (Granskär & Höglund-Nielsen, 2008). Se tabell 1.

Processen påbörjades genom att författarna skrev ut de transkriberade intervjuerna på papper, markerade uttalanden som uppfattades likna varandra eller som bar gemensamma nämnare av något slag. Därefter klippte författarna isär intervjuerna för att få bättre överblick och för att med lätthet kunna lägga ihop liknande uttalanden. Detta underlättade vid kategoriseringen.

(20)

15

Tabell 1:

Meningsenhet Kondenserad

meningsenhet

Kod Underkategori Kategori

”Eleverna ska ju liksom få ha inflytande på vad dom ska få lära sig, men samtidigt måste ju läraren kunna ta de slutgiltiga besluten.” Eleverna ska få ha inflytande i undervisningen Elevinflytande Elevers önskemål Undervisning ”Typ variation i undervisningen typ så här […] så det inte bara är samma saker, så det inte bara är powerpoints utan det är annat också.”

Varierade

undervisningsmetoder

Undervisningsmetod

”Individanpassning. Så inte vissa lämnas bakom och inte vissa hamnar framför och så långt fram att de inte får något att göra.”

Individanpassad undervisning

”Alltid vara trevlig liksom. Alltid bemöta alla på samma sätt.”

Vara trevlig Positiv Lärarbemötande Bra lärare

”Eller vara trevliga i korridoren… Det är ju alltid roligare att möta någon som hälsar glatt än någon som bara går förbi snabbt så… Bara hälsa. Det blir ju trevligare då.”

Hälsa på elever utanför klassrummet

(21)

16

5.4 Etiska aspekter

Denna studie följer de fyra etiska principerna: informationskravet, nyttjandekravet, samtyckeskravet och konfidentialitetskravet (Vetenskapsrådet, 2002).

Informationskravet innebär att den som deltar i en undersökning ska få klar information om studiens syfte, dess upplägg i stora drag samt få veta varför och hur personen valts ut. Informationen ska omfatta alla inslag som möjligen kan påverka individens vilja att delta. Individen ska bli informerad om att denne har full rätt att när som helst välja att inte ingå i undersökningen och att all data kopplat till individen ska utgå. Nyttjandekravet innebär att data från undersökningen inte får användas till något annat syfte än just studiens egna. Resultatet får inte heller användas mot personens vilja. Samtyckeskravet innebär att den som deltar i undersökningen måste ge sitt samtycke. Den som medverkar får själv bestämma hur länge denne skall delta samt under vilka villkor. Individen ska ha möjlighet att avbryta sin medverkan utan några negativa följder. Konfidentialitetskravet innebär att samtliga deltagare ska ges största möjliga konfidentialitet. Alla uppgifter om personerna ska presenteras på ett sätt där identifiering av personerna inte är möjlig (Vetenskapsrådet, 2002).

Eleverna blev genom en medgivandeblankett väl informerade om syftet med studien och att deltagandet var helt frivilligt. Information gavs om att deras identitet, personuppgifter, klass och skola skulle hållas konfidentiella från utomstående i den skriftliga studien samt att denna intervju enbart skulle användas till uppsatsen samt redovisas för kommunen. Eleverna fick efter att ha läst igenom blanketten välja om de ville skriva under och delta eller ej. Samtliga 12 elever valde att göra detta.

Frågorna under intervjun efterfrågade personliga, men inte privata, svar och inga krav på att alla deltagare skulle svara ställdes. Frågorna anpassades för att skapa en diskussion mellan samtliga deltagare. Följdfrågor, som exempelvis “någon som har något att tillägga?” och “något mer?”, användes för att uppmuntra fler tillägg till samtalet.

Kommunens gymnasie- och utbildningschef, skolans rektor och lärare blev informerade om att författarna inte nämner skolans namn i studien.

(22)

17

6. RESULTAT

De underkategorier/teman som framkom under analysprocessen var skolpersonal och elevansvar. Dessa två bildar tillsammans kategorin resurser. Vidare framkom elevers

önskemål och stämning i klassrummet, vilka fick bilda kategorin undervisning. Kategorin bra lärare framkom av underkategorierna läraregenskaper och lärarbemötande. Det som

framfördes under kategorin resurser redovisas nedanför i rubriken hinder och problematik, medan undervisning och bra lärare utgör rubriken bra lärarbemötande. Se figur 1.

Figur 1. Huvudresultaten av den kvalitativa innehållsanalysen.

Den sista rubriken, Elevhälsan, berör elevernas kunskap om just denna.

Resultatet av fokusgruppintervjuerna visar att eleverna generellt är nöjda med sina lärare och sin skola. Dock uppkom flera önskemål gällande lärarnas bemötande, engagemang från lärare, elevinflytande, undervisningen samt schemaläggning av examinerande skoluppgifter.

6.1 Bra lärarbemötande

“(…) glad och trevlig och sånt där, liksom, och känner att man… Att den (läraren) vill vara här liksom, tycker om sitt jobb, brinner för sitt ämne liksom.” (Flicka)

En bra lärare skulle enligt eleverna vara trevlig, tydlig, uppmärksam, rättvis, respektfull, hjälpsam, demokratisk, positiv och professionell. Författarna anser att forskningsfråga 1 är besvarad. Nedan besvaras frågan i större detalj.

(23)

18

Egenskaper hos en, för eleverna, bra lärare är att ha höga men individuella förväntningar på eleverna. Pojkarna var de som antydde att en bra lärare bör ha höga förväntningar på eleven, utifrån ett anpassat individuellt perspektiv. De diskuterade att en lärare som “pushar” och driver på sina elever på ett positivt sätt är uppskattat.

Att vara uppmärksam och lyhörd gentemot elever var egenskaper som en bra lärare, enligt pojkarna, bör ha. Pojkarna diskuterade kring att lärare som kan sätta in sig elevens situationer och tillåta dem vila under några minuter för att sedan orka delta aktivt på lektionen igen är positivt. Det sågs som ett tecken på just uppmärksamhet och lyhördhet för elevernas behov. En lärare som kan ha förståelse om en elev behöver en senarelagd deadline vid

inlämningsuppgifter uppskattades också.

“En lärare som låter oss liksom, om ni känner att ni blir för trötta, då ta liksom och vila några minuter så kan ni vara med sen igen på lektionen.” (Pojke)

Samtliga elever trodde att deras lärare brydde sig om dem. Pojkarna poängterade att de åtminstone trodde att alla lärare brydde sig, men att de hade olika sätt att visa det på.

Rättvisa var viktigt. Både flickor och pojkar var tydliga med att de inte upplevde någon direkt orättvis behandling eller favorisering av elever, men att vissa elever möjligtvis kan få mer uppmärksamhet vid vissa tillfällen.

”Men jag tycker att det är sällan som lärare så här, favoriserar elever och sånt utan alla får lika mycket hjälp och alla blir bemötta på samma sätt.” (Flicka)

Båda grupperna påpekade att en så kallad bra lärare ska vara hjälpsam och ett stöd i elevens utveckling.

Elevernas åsikter kring ett bra lärarbemötande sammanfattas av orden “positiv” och

“professionell”. Att lärare ska vara glada och trevliga, positivt inställda till sitt jobb och att det märks att de brinner för sitt ämne benämndes som positivt. Just att lärare bör vara trevliga mot sina elever var återkommande. En pojke tog upp att det är trevligt när lärare hälsar på dem i korridoren, vilket han fick medhåll för.

(24)

19

“(…) vara trevliga i korridoren… Det är ju alltid roligare att möta någon som hälsar glatt än någon som bara går förbi snabbt så… Bara hälsa. Det blir ju trevligare då.”

(Pojke)

Pojkarna diskuterade även att de uppskattade en lärare med auktoritet i klassrummet, men inte utanför det. En lärare som inte hälsade utanför klassrummet ansågs distant och pojkarna trodde att detta kunde bero på att läraren försökte behålla sin auktoritet även utanför klassrummet, vilket inte uppskattades.

“(...) då blir det ju liksom auktoritärt utanför klassrummet också liksom, men det ska det bara vara i klassrummet.” (Pojke)

Att bli hälsade på och trevligt bemötta utanför klassrummet av sina lärare tycktes vara viktigt för pojkarna. En pojke gav exempel på en lärare som alltid hälsade glatt, och övriga pojkar höll med och verkade tycka om läraren i fråga.

Flickorna tycktes se på detta lite annorlunda. De uppskattade vad som benämndes som “seriösa” och “professionella” lärare. En av flickorna menade att lärare bör hålla en

professionell roll och inte bli för “kompis” med sina elever. Hon trodde att en kompisrelation skulle kunna innebära att seriositeten minskade. Hon fick medhåll av en annan flicka som uttryckte att en lärare som är “kompis” kanske får svårt att få arbetsro i klassrummet och att det kunde vara bra att hålla distans mellan kompis- och lärarroll.

När gruppen fick diskutera hur de själva skulle bemöta sina elever om de var lärare sade pojkarna att de skulle vara demokratiska men auktoritära samt alltid bemöta sina elever med respekt, medan flickorna mestadels diskuterade problematiken i att balansera en

kompisrelation och professionalitet i sin lärarroll gentemot elever.

Eleverna hade flera önskemål gällande undervisningen. Dessa önskningar berörde

elevinflytande, varierade undervisningsmetoder, engagemang från lärare samt samverkan mellan lärare gällande skoluppgifter. Flera elever berättade att de ville få ha inflytande i undervisningen, men de var även tydliga med att de önskade en tydlig hierarki i klassrummet och att läraren är den som ska ta de slutgiltiga besluten.

(25)

20

Önskan om varierade undervisningsmetoder diskuterades i både flick- och pojkgruppen. Pojkarna diskuterade även en önskan om en mer individanpassad undervisning, för att

exempelvis undvika att ett antal elever som utfört uppgifter snabbt inte ska bli sysslolösa samt att andra elever som inte arbetar i samma tempo riskerar att hamna på efterkälken.

”Individanpassning. Så inte vissa lämnas bakom och inte vissa hamnar framför och så långt fram att de inte får något att göra.” (Pojke)

Engagemang från lärare var även ett önskemål från både pojkar och flickor. Båda grupperna antydde att en lärare som visar engagemang och väcker elevernas intresse för ämnet skapar intressant undervisning. En flicka påtalade att en lärare som verkar oengagerad och som själv inte har något intresse för ämnet påverkar eleverna till att själva verka mer oengagerade och ointresserade.

”Typ, engagerad och får en att typ vilja veta mer, liksom. Och gör det intressant, liksom, även om det är lite tråkigt kanske.” (Flicka)

Flickorna diskuterade även kring att de får mycket skoluppgifter innan lov, som

inlämningsuppgifter och prov. En flicka påpekade att flera lärare ansåg att just deras ämne var det viktigaste för eleven och det som eleven borde lägga mest av sin studietid på. Hon menade att lärare borde samverka kring skoluppgifter innan skolloven, för att visa hänsyn till eleverna och minska risken för att examinerande moment schemaläggs för tätt.

“Eleverna ska ju liksom få ha inflytande på vad dom ska få lära sig, men samtidigt måste ju läraren kunna ta de slutgiltiga besluten.” (Pojke)

Återkommande ämnen rörande undervisningen var undervisningsmetoder och önskan om mer varierade sådana, relationen mellan elevinflytande och lärarens auktoritet, engagemang från lärare samt faktorer som påverkade stämningen i klassrummet negativt eller positivt. Gällande stämningen i klassrummet var flera av eleverna, både pojkar och flickor, överens om att det är läraren som påverkar denna mest. Det nämns bland annat att stämningen varierar beroende på vilken lärare de har på lektionen. Eleverna menar att lärarens humör och sinnestillstånd smittar av sig i klassrummet. En glad och trevlig lärare främjar stämningen, medan en lärare som ”har en dålig dag” påverkar stämningen negativt.

(26)

21

”Asså, läraren (...) smittar verkligen av sig. Asså, om den är glad och typ såhär framåt och (...) tycker det är kul, så blir det ju att det kanske smittas av på gruppen, men om en lärare kommer och typ ”idag är en dålig dag”, typ, då blir det ju att… Då blir det ju inte

så jättehipp lektion kanske.” (Flicka)

En flicka påpekar dock att om det handlar om en klass som är stökig så kanske en trevlig och glad lärare inte räcker till för att få ett lugnt klassrum. En pojke nämner något liknande, att även själva klassen kan påverka stämningen. Flera elever är dock överens om att det är läraren som påverkar stämningen mest och en av pojkarna menar att omgivningen inte spelar någon roll för stämningen, så länge läraren har kontroll. Vad läraren tillåter eller inte tillåter i klassrummet har enligt eleverna stor påverkan på stämningen i klassrummet.

6.2 Hinder och problematik

“Men sen så är vi ju rätt stora klasser, asså, vi är ju 27-28 i varje klass. (...) så tänker man på mattelektionen så kan man inte få hjälp liksom, kanske. Det finns ju lektioner

som man sitter och inte får någon hjälp alls, egentligen, det händer ju.” (Flicka)

Att få tid med sina lärare var ett återkommande tema under fokusgruppintervjuerna.

Mestadels diskuterade eleverna möjligheten att få hjälp av och tid med sina lärare, samt att de själva har ett ansvar för att få tillgång till hjälp.

Eleverna uttryckte att de generellt är nöjda med skolpersonalen, men pojkarna framhöll en önskan om att få, i sina egna ord uttryckt, “bättre vikarier”. Detta var något som en pojke tog upp då det diskuterades vad de själva skulle göra om de vore rektor på skolan och som han fick medhåll i från övriga pojkar. Pojkarna uttryckte ett tydligt missnöje mot att de ibland behövde ha vikarier som de vantrivdes med, och menade att rektorn borde välja vikarier noggrannare.

På ämnet rektor poängterade en pojke att skolan bör av rektorn ses som flera individuella processer, och inte som en organisation. Han menade även att det vore positivt om rektorer kunde få en bättre inblick i varje lärares klass, men uttryckte förståelse för svårigheten med detta.

(27)

22

“Det är väl ganska svårt för rektorer att se klassrum för klassrum, dom ser allting som enorganisation medan det egentligen är individuella processer, så man kanske borde försöka skaffa sig en helhetsbild, eller inte en helhetsbild utan mer

en bild av varje lärares klass.” (Pojke)

Eleverna ansåg att storlek på klass kan påverka deras möjligheter till att få tid med och hjälp av sina lärare. Att deras klasser var stora var ett återkommande ämne. En flicka berättade att de är ungefär 27-28 elever i varje klass och hon uttryckte förståelse för att en lärare då inte har tid att hjälpa alla elever. Hon berättar att det under vissa lektioner innebar att elever kunde få sitta och vänta på hjälp en hel lektion utan att kunna få detta. Hon menade att en lösning på det problemet skulle ha kunnat vara att eleverna delats upp i fler klasser så att antalet elever per lärare hade blivit mer hanterligt.

En annan flicka tillade att detta nog kan bero på lärarbrist. Speciellt under

matematiklektionerna kände eleverna av bristen på tid med sin lärare. Det var under specifikt dessa lektioner som många ville ha hjälp, men det var också då som det var svårast att få detta. Det var när eleverna diskuterade just matematiklektioner som ordet lärarbrist nämndes.

”Det är ju egentligen typ lärarbrist också om man tänker just hjälp i matte. För läraren kanske vill hjälpa med den hinner inte det för vi är ju så stora klasser.” (Flicka)

När eleverna vidare diskuterar hjälp i undervisningen så framkommer det att flera av dem anser att eleven bör ta initiativ vid behov. Flera nämner att eleven själv har ett ansvar och bör ta kontakt med lärare om de behöver hjälp. Eleverna håller med varandra om att när de väl ber om hjälp efter lektionstid så får de detta. Ingen uttrycker att det är svårt att få hjälp av sina lärare med studierna så länge de själva tar initiativ till att få det. En flicka tyckte att de får de möjligheter och material som krävs för att de ska kunna lyckas med studierna för de elever som vill detta.

”Alla tar inte (...) möjligheten till att ta hjälp. Asså, de tänker att ”nä, men jag behöver inte, jag skiter i det” och sen säger de såhär att ”Nä, jag får ju aldrig hjälp”, men jag menar man måste ju också… Man måste ju ge och ta lite också, kan ju inte bara sitta där och tro att det kommer av sig självt, för de som vill (...) nå ett högre betyg, kanske… Skapar en relation med läraren lite mer och

(28)

23

Eleverna anser alltså att hinder för god kontakt med lärare är klasstorleken och eleven själv. Detta besvarar forskningsfråga 3.

Gällande kontakten mellan lärare och elever hade flickorna och pojkarna ofta liknande åsikter, men vid frågan om huruvida de ansågs sig ha lärare att prata med vid behov uttryckte

pojkarna tveksamhet till skillnad från flickorna som svarade jakande på ett säkert sätt. Pojkarna var eftertänksamma till en början, innan de gemensamt kom överens om att de alla ändå hade åtminstone en lärare vardera som de kände sig trygga att prata med. Denna skillnad må vara marginell, men ändå märkbar. I pojkarnas sätt märktes det tydligt att de ställde sig tveksamma till huruvida de kunde prata med sina lärare, medan flera av flickorna inte behövde tänka efter utan svarade snabbt och med säkerhet. Detta besvarar forskningsfråga 2.

6.3 Kännedom om elevhälsan

Författarna undrade huruvida eleverna kände till elevhälsan. Detta angavs i form av en enkel handuppräckning på “ni som anser er ha koll på era rättigheter gällande elevhälsan kan räcka upp en hand”.

I flickgruppen var det ingen som räckte upp handen. I pojkgruppen räckte enbart en pojke upp handen tveksamt. Han hade en vag aning om vad elevhälsan var för något. Av 12 personer ansågs sig alltså en person ha någon kännedom om elevhälsan. Dessa elever saknade med andra ord vetskap om elevhälsans psykologiska, psykosociala, socialpedagogiska och medicinska insatser.

(29)

24

7. DISKUSSION

De återkommande teman som eleverna talade om under intervjuerna var som ovan nämnts resurser, undervisning och bra lärare. Eleverna var generellt nöjda med skolan och

utbildningen i sig, men påtalade en del önskemål, vilka diskuteras och knyts an till tidigare forskning i resultatdiskussionen.

I metoddiskussionen lyfts för- och nackdelar med fokusgrupper som datainsamlingsmetod och detaljer kring de hinder och fördelar som författarna lade märke till under utförandet av dessa intervjuer.

7.1 Resultatdiskussion

Önskemålen från eleverna handlade om lärares bemötande av eleverna, om lärares engagemang och ledarroll samt lärares förmåga till anpassade och individuella

undervisningsmetoder. Dessa önskemål har av författarna delats upp i rubrikerna bra lärare, elevens arbetsbörda, samt elevens behov och ansvar.

7.1.1 Bra lärare

Ett önskemål från eleverna gällde lärarens roll i klassrummet. Eleverna önskade en tydlig hierarki i klassrummet, där läraren har ledarrollen men låter eleverna få ha inflytande över undervisningen. Att bli behandlad med respekt och att få ha inflytande i undervisningen var något eleverna i denna studie ansåg vara viktigt. Detta får stöd i tidigare svensk forskning som visar att elever önskar att bli behandlade med respekt, samt att deras åsikter bör tas på allvar (Olson, Fahlén & Jansson, 2008).

Eleverna önskade även att lärarna skulle använda sig av mer varierade undervisningsmetoder, vilket även stöds av eleverna i studien av Warne, m.fl. (2013). Denna studie fann även att monotona arbetsuppgifter kunde leda till stökiga klassrum. Engagemang från lärare var något

(30)

25

eleverna ansåg vara viktigt, då de upplevde att en engagerad lärare ger mer intressant undervisning och skapar större intresse för ämnet hos eleverna. Att engagerade lärare bidrar till positiva effekter på elever har även bevisats av van Uden, m.fl (2013), som kom fram till att engagerade och omtänksamma lärare kunde öka elevers engagemang för skolan och därmed minska risken för avhopp från studierna. Warne, m.fl (2013) lyfter även vikten av lärares bemötande, då detta är avgörande för elevers framgång i skolan.

En engagerad lärare med tydlig ledarroll flätas även in i hur eleverna anser och känner att stämningen i klassrummet är och bör vara. Samtliga elever påpekade att umgänget i klassen påverkar stämningen, men att läraren är den största påverkningsfaktorn. Lärarens humör och sinnestillstånd påverkar stämningen i klassrummet, exempelvis genom att en lärare är på bra humör och visar att denna brinner för sitt ämne. Detta smittar över på eleverna som även de blir på bra humör och finner undervisningen intressant. En positiv lärare skapar en god stämning i klassrummet, enligt eleverna i denna studie. En pojke önskade även att denna positivitet skulle visa sig utanför klassrummet, då han gärna ville bli hälsad på av sina lärare i korridoren. Han fick medhåll från övriga pojkar i att stämningen i skolan blir trevligare om lärare hälsar på sina elever. I en undersökning från Nya Zeeland framgår det att eleverna anser att relationen mellan lärare och elev är av stor vikt för elevens studieresultat, bland annat att lärarna ska kunna sätta sig in i elevernas situation (Peterson, Rubie-Davies, Elley-Brown, Widdowson, Dixon & Irving, 2011). Även detta är något som togs upp av de elever som intervjuades i denna undersökning, vilket visar att resultaten från Nya Zeeland och denna undersökning i Skövde kommun är överensstämmande. En flicka i Skövde tillade även till diskussionen att lärare dock ska kunna se om en elev behöver hjälp på något sätt. Detta tas även upp i en tidigare studie, där en annan elev tyckte att lärare bör kunna se att stökigt beteende från elever kan vara ett rop på hjälp (Warne, m.fl., 2013).

Utefter dessa överensstämmande resultat gällande relation mellan lärare och elev drar författarna slutsatsen att elever gör bättre studieresultat om de har en god relation till sin lärare. Att lärare kan sätta sig in i elevers situation anses av författarna vara positivt, då läraren på detta sätt förmodligen kan göra undervisningen mer individuell och se elevernas specifika behov.

Det märktes en skillnad i huruvida pojkarna och flickorna ansåg sig kunna prata med sina lärare vid behov. Pojkarna var mer tveksamma än flickorna. Dock visar enkätundersökningen

(31)

26

från 2014 att 16.7% av tjejerna har en lärare på skolan att prata med om de är ledsna eller har något problem, motsvarande 21.6% av killarna (Skövde kommun, 2014). Alltså är detta resultat inte representativt för kommunen, förmodligen då denna studie enbart utfördes på en gymnasieskola och i ett och samma program. En större kvalitativ undersökning på fler skolor i kommunen skulle förmodligen generera ett mer representativt resultat. Faktum kvarstår dock att en skillnad upplevdes av författarna i just denna undersökning och bland just dessa elever.

Oavsett vill författarna lyfta behovet av att lärare visar sig tillgängliga för sina elever, samt att kurser och utbildningar för lärare gällande att upptäcka och förstå när elever behöver extra stöd kan vara av vikt för att underlätta för både lärare och elever. Det är även viktigt att lärare kan framföra att de är lika tillgängliga för både flickor och pojkar och att samtliga har samma rätt till att få stöd vid behov. Avslutningsvis bör lärare göras medvetna om sina eventuella skillnader i beteende gentemot flickor och pojkar.

7.1.2 Elevens arbetsbörda

Ett önskemål från flickornas grupp var en jämnare fördelning av examinerande skoluppgifter. I dagsläget var flickorna stressade över att flera examinerande moment schemalades tätt inpå skolloven. Pojkarna nämnde överhuvudtaget inte detta fenomen. I Skövde kommun visar enkätundersökningen från 2014 att 71.7% av flickorna alltid eller ofta är stressade,

motsvarande 37.5% av pojkarna. Det fanns med andra ord en tydlig skillnad mellan könen inom kommunen gällande stress. Flickornas önskemål om att lärarna ska samverka gällande skoluppgifterna och samarbeta med schemaläggningen av skoluppgifterna bör därmed tas på allvar, för att minska denna stress.

Problemet med ansamling av examinerande moment nära lov är tidigare studerat under en statlig utredning gällande ungdomars stress och psykiska ohälsa (SOU 2006:77). Beslut om denna utredning togs av regeringen i maj 2005 och Lena Hallengren, (S), var dåvarande statsråd med uppdrag att anlita en särskild utredare. Till detta anställdes Sven Bremberg, docent i folkhälsa.

(32)

27

Bremberg fann att skolan är den främsta och i många fall även den enda stressfaktorn för eleverna och att stressen stiger märkbart under tider med tätt schemalagda examinerande moment. Bremberg ansåg att lärare sinsemellan bör samverka och tillsammans planera de examinerande momenten innan loven för att undvika hög arbetsbelastning under kort period för eleverna. Detta skulle minska stressen bland eleverna. Denna statliga utredning visar även att elever upplever att de lär sig mer djupgående, att “kunskapen fastnar” om

arbetsbelastningen och de examinerande momenten fördelas mer jämnt under terminen. Vid stressiga perioder med flera moment innan skollov finns en risk att eleverna enbart memorerar in kunskap inför prov och sedan snabbt glömmer det. Bremberg gav därför förslag till

regeringen på åtgärder gällande undervisningen i skolan. Ett av dessa förslag var: “Bättre samordning och planering av lärare av prov och läxor så att arbetsbelastningen fördelas jämnt över terminen”. Bremberg fann även att samverkan och gemensam planering mellan lärare gällande prov innan lov var av så pass stor vikt att de förslog till regeringen att

samarbetsförmåga borde införas som obligatoriskt ämne inom samtliga lärarutbildningar på högskole- och universitetsnivå (SOU 2006:77). Denna statliga utredning var färdigställd i augusti 2006. Efterföljande månad hölls riksdagsval vilket resulterade i regeringsbyte. Därefter verkar beslut gällande Brembergs förslag fått en lägre prioritering, då det enda författarna hittade gällande denna utredning var ett förslag på beslut från Stockholm Stad (2007) där kommunstyrelsen lämnar förslag på åtgärder gällande ungas psykiska hälsa, baserat på ovan nämnda utredning. Dock har Brembergs förslag gällande lärarutbildningen och lärarsamverkan ej prioriterats och nämns överhuvudtaget inte i detta beslut.

Då enkätundersökningen som genomfördes i Skövde kommun 2014 visar att många elever upplever stress i skolan anser författarna att det skulle vara av vikt för skolledning, rektor och lärare att se över skoluppgifterna innan lov och se om man på något sätt kan samarbeta för att minska stressen hos eleverna. Studien stödjer även enkätundersökningen i att flickor i Skövde kommun upplever mer stress än pojkar.

7.1.3 Elevens behov och ansvar

Flickgruppen talade om storleken på klasserna. De stora klasserna kan leda till att alla elever inte hinner få den hjälp de behöver under lektionerna, vilket påverkar stämningen i

(33)

28

klassrummet och undervisningen negativt. Flickorna talade om att det är under

matematiklektionerna detta märks av mest, då det är svårt för lärarna att hinna hjälpa alla de elever som behöver hjälp och stöd med matematiken. En flicka menade att hon gärna hade sett att det fanns fler klasser på programmet, med färre elever i varje klass, så att lärarna hade haft mer tid till att hjälpa alla. I övrig undervisning ansåg både flick- och pojkgruppen att de fick den hjälp de behövde samt att det aldrig var några svårigheter att nå lärarna och be dem om hjälp utanför klassrummet.

Flickorna och pojkarna var överens om att själva grunden för att få hjälp av lärare var att be om detta själva. De menade att ansvaret för att få hjälp av sina lärare låg på eleverna och en av flickorna ansåg att de fick de möjligheter och material som krävdes för lyckade studier så länge eleverna själva valde att nyttja dessa. Eleverna tyckte alltså att ansvarstagandet låg hos eleverna för dessa ska kunna nå goda studieresultat. Detta lyfts även i forskningen från Nya Zeeland där elever talat för att det är elevens ansvar att göra goda studieresultat (Peterson, m. fl., 2011).

Eleverna önskar att klasserna vore mindre, då de tror att detta kan leda till att de får mer tid tillsammans med sina lärare. Mindre klasser har visat sig kunna gynna elevers

inlärningsprocess, samt deras studieresultat (Brühwiler & Blatchford, 2009).

Elevengagemanget för studierna har också visat sig öka i mindre klasser, med andra ord har eleverna tagit mer ansvar för sina studier om klasserna är mindre. Eventuellt har detta att göra med att eleverna även får mer tid tillsammans med sina lärare och mer uppmärksamhet av sina lärare i en mindre klass, vilket kan bidra till att deras motivation för skolan har ökat. Dessa positiva resultat bygger dock till stor del på att lärarna tar till vara på möjligheten att individualisera sina utlärningsmetoder, och att denne inte bara lär ut via instruktioner till hela klassen utan även varierar och individanpassar sina tekniker. I små klasser där läraren har fortsatt att lära ut till hela klassen via instruktioner och inte individanpassat och varierat undervisningen så har de positiva effekterna gått förlorade (Blatchford, Basset & Brown, 2011). En rapport (Håkansson, 2011) visar att klasstorlek har viss effekt på elevers

skolprestationer, men också att undervisningsmetoder, tydliga instruktioner och bra förtroende i relationen mellan elever och lärare har desto större effekt. Huruvida mindre klasser har positiv effekt på elevernas studieresultat hänger alltså fortfarande till stor del på lärarna. Ett sätt att angripa det problem som eleverna beskriver kan alltså vara att lärarna i högre grad varierar sig i klassrummet, är tydliga i sina instruktioner, samt bemöter sina elever på ett bra

(34)

29

och förtroendeingivande sätt. Eventuellt så skulle eleverna då inte se klassens storlek som ett problem, eller uppleva att de inte får den hjälp som de behöver.

Gällande elevernas kännedom om elevhälsan anser författarna att mer information kring detta bör gå ut till eleverna. Den nya samlade elevhälsan från 2011 förutsätter en samverkan mellan elevhälsans personal och övrig skolpersonal och då elevhälsan omfattar psykosociala,

medicinska, psykologiska och specialpedagogiska insatser är det av vikt att eleverna känner till detta och vet vilken hjälp de har rätt att få.

7.2 Metoddiskussion

Avsikten med denna studie var att få ett kvalitativt resultat som ett komplement till Skövde kommuns kvantitativa undersökning gällande ungdomars psykiska hälsa. Författarna hade även ett intresse för hur lärare kan främja elevers hälsa. Efter att ha undersökt ämnet uppstod syftet med studien.

7.2.1 Nackdelar

Författarna upplevde att samtliga elever var studiemotiverade och ambitiösa, vilket kan ha bidragit till något ensidigt resultat. Något som möjligen stärkt studien skulle vara ett

deltagande av elever från fler olika program. Fördelen med att ha fokusgruppsintervjuer med elever från olika program hade varit att få infallsvinklar från olika program och delar av skolan.

Rekryteringen genomfördes med hjälp av programansvarig lärare. Denne gav författarna förslag på tid och datum då datainsamlingen kunde genomföras. Programansvarig satte alltså författarna i kontakt med eleverna som sedan frivilligt fick delta. Hade författarna istället tagit kontakt med elever i någon offentlig del av skolan hade möjligen elever som var mer

(35)

30

intresserade av ämnet anmält sig, vilket kan ha påverkat resultatet annorlunda.

Deltagarna i de båda var väldigt eniga och klara om sina åsikter, tankar och upplevelser. Frågorna besvarades ofta snabbt och säkert, med få och korta diskussioner eleverna emellan. Detta ledde till att tidsåtgången för intervjuerna blev betydligt kortare än förväntat. Möjligen hade författarna i förväg kunnat skapa en mer utvecklad intervjuguide med frågor som i högre grad hade uppmanat till samtal eleverna emellan. Författarna själva anser att mer diskussion och ett mer utvecklat samtal eleverna emellan hade kunnat lyfta studien.

Nackdelar med att hålla fokusgrupper är bland annat att vissa deltagare kan ha mer

självförtroende och på så sätt framträda starkare i gruppen (Scottish Government Health and Social Care Directorates, u.å.). Detta var något som till viss del märktes av under

datainsamlingen, då båda fokusgrupperna innehöll individer som var mer framträdande med sina åsikter och erfarenheter.

Ytterligare en nackdel med fokusgrupper är att samtliga deltagare möjligtvis inte hinner känna förtroende för situationen och på grund av det inte vill dela med sig av alla tankar, åsikter och erfarenheter denne har (Scottish Government Health and Social Care Directorates, u.å.). Hade enskilda intervjuer kunnat genomföras hade författarna möjligen fått fler infallsvinklar, men då arbetet med studien hade en tidsbegränsning föll möjligheten att hinna med att genomföra enskilda intervjuer bort.

7.2.2 Fördelar

Gruppindelningen utefter kön skedde på grund av att deltagarna skulle känna sig bekväma i situationen. Två grupper med blandat kön hade eventuellt gett en längre och större diskussion, men på grund av att gruppindelningen användes så underlättade det för författarna att urskilja skillnader mellan flickor och pojkars upplevelser och åsikter.Författarna anser att

uppdelningen var positiv, då vissa skillnader kunde märkas tack vare denna. Det var även skillnad i sätt att tala med varandra i grupperna, vilket i en blandad grupp eventuellt hade snedvridit resultatet. Pojkarna pratade betydligt mycket mer i munnen på varandra och

(36)

31

flickorna, vilka istället turades om med att prata, väntade tills andra pratat färdigt och vände sig emellanåt till varandra med frågan “eller vad tycker ni andra?”. Författarna tror att flickornas utsagor hade hamnat i skymundan i sällskap med pojkarna och att det hade ökat risken för att flickorna hade pratat mindre.

Eleverna var överlag snabba på att svara på frågorna och behövde sällan tänka efter någon längre stund. Detta minskade tidsåtgången, men visar även att eleverna själva var väl

medvetna om sina egna åsikter på ämnet. Vissa elever var mer framträdande och snabbare på att svara än andra, men samtliga elever bidrog med egna tankar på ämnet. Fördelen med att ha elever som läste samma kurs var att de möjligen kände en trygghet att dela med sig av sina upplevelser och åsikter, då de hade bekanta i sin omgivning.

Båda författarna deltog och var delaktiga genom hela processen, från bildandet av frågeguiden till den färdiga analysen. Båda författarna har transkriberat, läst igenom och jämfört dessa med ljudupptagningarna från fokusgruppsintervjuerna. Ljudupptagningarna var alltigenom tydliga, utan förlorat ljud, eller utomstående och/eller störande ljud. Analysen genomfördes tillsammans från början till slut och varje steg diskuterades sinsemellan innan några beslut togs. Författarna anser att detta har bidragit till en hög tillförlitlighet för resultatet, vilket stöds av Granskär & Höglund-Nielsen (2008).

De resultat som studien har genererat får stöd i tidigare genomförda studier, där

gymnasieelever har uttryck liknande önskningar och idéer (Warne, m.fl., 2013). Författarna anser att detta ökar giltigheten i studien och att detta pekar på att resultatet är representativt för gymnasieelever i denna åldersgrupp.

Då samtliga deltagande elever i undersökningen var 18 år fyllda så faller de utanför

barnkonventionens ramar. Författarna tror dock att deltagarnas åsikter och erfarenheter även kan spegla hur de blivit bemötta av lärare innan de nådde myndig ålder. Då denna studie är ett komplement till Skövde kommuns enkätundersökning av psykisk hälsa bland

References

Related documents

Den ena kopplas till en insamling som gjordes 1929 bland äldre informanter härstammande från de svensktalande i Estland, som i slutet av 1780-talet utvandrat från Dagö till

This project studied how the Nordic countries apply policies to address the social determinants of health, and such a perspective demands awareness of the structural conditions

Bestämning av styvhet (E-modul) och stabilitet (permanent deformation) har gjorts med dynamisk treaxiell provning (treaxtest) med olika provningsnivåer med flera

Denna teoretiska utgångspunkt passar därför bra att utgå ifrån när det kommer till personer med övervikt och fetma då det är viktigt för dessa personer att nå slutmålet i deras

of electronic voting. The reform resulted in a 10 percentage increase in the share of valid votes cast. Voting is mandatory in Brazil, therefore the reform did not increase the

När det gäller undervisning av flerspråkiga elever är alla lärare överrens om vikten av stöd på sitt modersmål för att kunna utveckla sitt andra språk och även

Filter ash, bottom ash, agglomerated slag and quartz sand (bed material) were collected from of a circulating fluidized bed boiler (104 MWth) fired with forest residues as well

The vertebrate inventory included birds, amphibians and reptiles, fish, and mammals Sampling techniques included the use of live traps, pitfall traps, coverboards, dip nets,