Örebro Universitet Handelshögskolan
FÖ3001 V14 Företagsekonomi C, Uppsats Handledare: Simon Lundh
Examinator: Magnus Frostenson VT-14
Hur ser diskussionerna ut kring det nya
K-regelverket?
Robin Eriksson 890826 Erik Leffler 900926 Linda Johnsson 890309
Abstract
In Sweden by the year 2014, there will be a new accounting regulation that will be applied to the accounting line of business. Due to this there have been previous and ongoing discussions regarding this in two journals, Balans and Result. The purpose of this study is to get an understanding of these discussions published in the two journals, and also to see if there are any significant differences between the authors of the articles, depending on which journal they are writing for. The articles from both journals, Balans and Resultat were scanned and the relevant articles that considered the subject were then discussed and analyzed. Subsequently theories that could explain what the different authors were trying to convey within their articles were deliberated. The study found significant differences regarding the opinions on the regulation changes. Other findings were that if a person was given informed information, could have more involvement and was given the opportunity to give their opinion on the new regulation, it made one more receptive to change. Finally, the study found that the manner in which individual authors expressed themselves and their opinions, differed depending on what journal the author was being published in. Keywords: Resultat, Balans, organizational change, institutional theory, agency theory
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 1 1.1 K-‐REGELVERKET ... 1 1.2 PROBLEMATISERING ... 2 1.3 SYFTE ... 4 1.4 FORSKNINGSFRÅGOR ... 4 1.5 DISPOSITION ... 4 2. TEORETISK REFERENSRAM ... 5 2.1 INSTITUTIONELL TEORI ... 5 2.1.1 Nyinstitutionell teori ... 6 2.1.2 Informella normer ... 7 2.2 FÖRÄNDRING ... 82.2.1 Motstånd mot förändring ... 8
2.2.2 Stöd av förändring ... 9
2.3 AGENTTEORI ... 11
3. METOD ... 13
3.1 UTFÖRANDE AV STUDIEN ... 13
3.2 UNDERSÖKNINGSDESIGN ... 14
3.3 DATAINSAMLING ... 14
3.4 KATEGORISERING AV DATA ... 14
3.5 BEDÖMA DOKUMENT ... 15
3.6 URVALS-‐ OCH KLASSIFICERINGSPRINCIPER ... 16
3.7 METODDISKUSSION ... 17
4. EMPIRI OCH ANALYS ... 18
4.1 KATEGORI 1 ... 18
4.2 KATEGORI 2 ... 21
4.3 SAMMANFATTANDE EMPIRI OCH ANALYS ... 28
5. SLUTSATS OCH DISKUSSION ... 33
5.1 SLUTSATS ... 33 5.2. DISKUSSION ... 34 6. REFERENSLISTA ... 37 BILAGA ... 39
1. Inledning
Det inledande kapitlet i denna studie introducerar läsaren för ämnet och varför detta är intressant och aktuellt. Det framförs ett syfte och frågeställningar som studien svarar på i det avslutande kapitlet.
1.1 K-‐regelverket
Sedan 2004 har Bokföringsnämnden (BFN) som tar fram regleringar och ändringar inom redovisning för företag arbetat fram ett nytt regelverk, där företag kategoriseras in i fyra olika kategorier (bokföringsnämnden, 2013). De fyra kategorierna är olika regelverk för hur företagen skall hantera sin redovisning. Detta gjordes för att förenkla och dela in olika sorters bolag till antingen K1, K2, K3 eller K4 där förkortningen K i sammanhanget betyder kategori. Anledningen till att skapa det nya regelverket var att BFN ansåg att tidigare regelverk var för generellt och inte anpassat efter hur de olika företagen såg ut. Enligt BFN ska alla större företag klassas som K3 medan mindre företag kan anpassas efter K2 eftersom det är enklare. BFN hävdar att K3 fungerar som huvudalternativ medan K2 är en förenkling av K3. Ett företag som väljer K2 kan byta upp till K3 men ett företag som väljer K3 får enbart byta till K2 under vissa omständigheter. K1 riktar in sig på enskilda firmor och utgör ingen större skillnad från tidigare regler för dem. K4 som de allra största företagen faller under har inget val i detta avseende utan där blir företagen indelade automatiskt (FAR:s Samlingsvolym 2013:525). Kriterierna för att kunna betecknas som ett K3 bolag är att antalet anställda är mer än 50 stycken, företagets balansomslutning är större än 40 miljoner kronor samt företagets nettoomsättning är större än 80 miljoner kronor. Av dessa kriterier måste minst två vara uppfyllda två år i följd för att det ska klassas som ett större företag (Falk, 2013). K3 är en redovisningsstandard som större onoterade företag måste anamma om de uppfyller två av dessa kriterier, medan de som inte uppfyller kriterierna kan välja antingen K2 eller K3. K2 inriktas till mindre företag och reglerna i denna kategori har företagen kunnat tillämpa sedan den 31 december 2008. K3 utkom i sin fulla form sommaren år 2012 och från år 2014 måste företagen välja vilken av kategorierna de ska tillämpa (bokföringsnämnden, 2013).
1.2 Problematisering
Inledande citat är från experter inom redovisning, med experter anses de som är yrkesverksamma inom revision och redovisning:
“Var kommer då uppfattningen att en årsredovisning som är upprättad enligt K2 inte ger en rättvisande bild av företaget? Inte vet jag, men uppenbarligen har någon missat tåget.” (Caisa Drefeldt, Balans 4-2012)
”K3 ger en bättre bild av hur tillgångarna faktiskt används” (Jenny Nobrand,
Resultat 2/2014)
Dessa citat kommer från tidningarna Balans och Resultat. Tidningen Balans är ett forum för revisorer och redovisningskonsulter, där det erbjuds en fri och obunden debatt kring frågor inom redovisning, revision, affärsjuridik och andra frågor som tillhör revisions och rådgivningsbranschens intresseområden. Tidningen Resultat är ett forum för extern kommunikation där revisorer och redovisningsrådgivare vänder sig till företag och andra intressenter (FAR Akadami AB, 2013).
Ett intressant ämne att studera i dessa tidningar är diskussionen kring K-regelverket eftersom många företag år 2014 måste välja vilken kategori, K2 eller K3, som deras verksamhet ska tillämpa. Experter som kommenterar ämnet i artiklarna kan ha stor ämnesmässig kunskap, men det är viktigt att vara kritisk och tänka på vad dessa experter har för agenda med det de vill säga med texten. Finns det några skillnader i hur diskussionerna förs i Balans och Resultat, vad som sägs över tid och hur detta framställs? Är det möjligt att se varför skribenterna uttrycker sig på ett specifikt sätt och sker diskussionen utifrån ett synsätt där syftet är att utveckla regelverket till något bättre? Det som kan diskuteras är därmed om de som kritiserar regelverket har en agenda, ifall de har ett egenintresse vid argumentationen (Gauld, 2007)
Vid anpassning av ett nytt regelverk som har tagits fram av en organisation finns det en risk att det uppstår kritik, utifrån institutionell teori går det att försöka förklara denna kritik. Frågor som den tar upp är hur regelverk uppkommer och varför det kan uppstå kritik. Den institutionella teorin handlar om organisationer och dess omgivning, dels hur omgivningen påverkar organisationer men även om hur
organisationer förändras (Hedlund, 2007). Något som är centralt inom den institutionella teorin är att institutioner skapas av människors sociala verklighet, dock är begreppet institution inte enkelt att definiera. Ekonomer och statsvetare definierar en institution som en produkt av medvetna handlingar. Där fokus ligger på politiska samt ekonomiska regler (Eriksson-Zetterquist, 2009). K-regelverk har tagits fram av BFN. Frågan som kan ställas är om institutioner har tillräcklig kunskap att ta fram ett regelverk. BFN, som består av revisorer och redovisningskonsulter har troligtvis kunskapen för att förstå hur en regeländring inom området fungerar i praktiken. Det finns dock olika uppfattningar inom redovisningsprofessionen angående vad för effekter regeländringarna kommer leda till eftersom det finns utrymme för tolkning inom redovisning som kontrolleras genom informella normer som betecknar god redovisningssed (Eriksson-Zetterquist, 2009).
Coetsee (1999) skriver i sin artikel om förändring, där han påpekar att det finns många förklaringar till hur en förändring kan skapa motstånd. I detta sammanhang finns det en profession där lagändringar möjligtvis skapar osäkerhet till hur det ska hanteras. Det finns därmed en risk att de som berörs av lagändringen motsätter sig förändringen och får en kritisk utgångspunkt mot lagändringen. Hur detta påverkar själva diskussionen är därmed intressant att undersöka.
En revisor har många intressenter, till exempel kunder, regelverk och arbetsgivare vilket skapar en problematik när det gäller hur revisorn ska förhålla sig till alla intressenter. Enligt Gauld (2007) har individer ett egenintresse, detta egenintresse kan påverkas av vilka intressenter denna har. Revisorn kan därför behöva ta hänsyn till både sina kunder, sin arbetsgivare, regelverk och den egna uppfattningen kring regelverket. Revisorn kan ha en åsikt kring hur regelverket ska anpassas till kunders behov, en annan för att tillfredsställa arbetsgivaren och väga in detta för att kunna tillfredsställa sitt eget intresse. Det är därmed intressant att undersöka hur dessa revisorer diskuterar i olika artiklar internt i tidningen Balans och hur det behandlas externt i tidningen Resultat.
1.3 Syfte
Syftet med denna studie är att få en förståelse för hur experter inom redovisningsbranschen resonerar kring det nya K-regelverket internt i tidningen Balans samt externt i tidningen Resultat.
1.4 Forskningsfrågor
Utifrån de diskussioner som sker i tidningarna Balans och Resultat ska de underliggande forskningsfrågorna besvaras och undersöka skillnader samt likheter vad som sägs i de båda tidningarna gällande nya K-regelverket:
• Vilka problem kan uppstå vid tolkning av ett nytt regelverk och vad kan de bero på?
• Vilka faktorer påverkar hur revisorer och redovisningsrådgivare ser på regelförändring?
• Hur och varför kan revisorer och redovisningsrådgivares diskussioner skilja sig beroende på vem som är intressent?
1.5 Disposition
Utifrån det inledande kapitlet leds studien in i den teoretiska referensramen där relevanta teorier som kopplas till ämnet förklaras. Hur arbetet har utförts framställs i studiens metodkapitel och följs av ett kombinerat empiri- och analyskapitel där empirin sammanfattats och analyseras. I studiens avslutning besvaras studiens forskningsfrågor samt en slutdiskussion kring vad studien kommer fram till och förslag på framtida forskning.
2. Teoretisk referensram
Den teoretiska referensramen är uppbyggd på teorier och är en hjälp för att kunna analysera den empiri som samlats in. De tre huvudteorierna är institutionell-, förändring- och agent teori.
För att få en förståelse för professionen som revisorer och redovisningsrådgivare tillhör finns det enligt Artsberg (2005) tre grupper som hanterar redovisningsfrågor. En av dessa är de som arbetar med redovisning utifrån ett praktiskt perspektiv eftersom de arbetar för företag, den andra gruppen är de som lär ut kunskap på universitet, högskolor och privata skolor där de lär ut normer och gör detta på ett pedagogiskt sätt. Sista gruppen är de som sköter redovisningsfrågor och tar fram regelverk för hur detta ska hanteras i praktiken. Bara för att det finns olika sorters grupper betyder det inte att en person enbart kan tillhöra en grupp utan det finns de som tillhör flera samtidigt, exempelvis finns det de som arbetar för företag men samtidigt hjälper till vid framtagandet av regelverk. Att benämna dessa som en profession görs för att dessa tillhör en yrkesgrupp som har specifik kunskap inom ett område och är auktoriserade revisorer och redovisningsrådgivare (Artsberg, 2005: 103-104).
2.1 Institutionell Teori
Denna teori handlar i grund och botten om institutioner, vilket sedan 1800-talets slut främst fått fäste hos nationalekonomer. Efter att teorin blivit mer populär har även andra områden som samhällsvetenskap anammat teorin, diskussioner har därefter startat kring dess ursprung, är det en ekonomisk term eller har teorin utvecklats till begreppet nyinstitutionell teori som vissa menar är den samhällsvetenskapliga benämningen (Hedlund, 2007). Enligt Arrow (1987) handlar institutionell teori om att svara på frågor varför ekonomiska institutioner utvecklas som de gör och att de tillför en mer omfattande mikroekonomisk analys än tidigare. Inom institutionell teori finns det en institutionell mall med formella lagar och regelverk som kan ändras av politiker och lagstiftare. Det finns dock ingen säkerhet att eventuella förändringar sker
utan påverkan av politiker och lagstiftares egna preferenser om vad som är rätt eller fel, vilket kan sätta lagändringar i en icke önskvärd riktning. Det är därmed viktigt att vara uppmärksam kring den övertro som finns hos lagstiftare att de utför en förändring som uppskattas av samhället. Inom samma mall finns det också informella normer och värderingar som påverkar det dagliga användandet hos de aktörer som berörs av regelverket. Det är samtidigt oklart om och hur politiska utspel samt regeländringar kan komma att leda till förändring i och med att det inte alltid blir en förändring i de branscher som dessa är utvecklade till. I dessa båda fall kan det skapa politiska komplikationer. Elster (1983) menar att det finns en risk för bieffekter vid en lagändring, som troligtvis inte lagstiftare och politiker insett vid lagstiftningen. Bieffekter i detta sammanhang betyder inte enbart att de är negativa men eftersom det är något som inte kontrollerats medan de applicerats kan det skapa förvirring. Inom den institutionella mallen finns sanktionsmekanismer som kontrollerar de formella regelverken där betydelsen ligger i återkopplingen till informella regler. Uppfattar individer att reglerna är felaktiga vid införandet av en ny regel finns det en risk att de rationaliserar hur de följer regelverket och på så sätt kan de rättfärdiga sig själva kring hur de väljer att hantera det nya regelverket även om detta sätt strider mot hur de bör använda sig av det. Detta är en risk om aktörer anser att regelverket inte är positivt för branschen. För att motverka detta krävs det att politiker och lagstiftare tar utgångpunkt hos de aktörer som berörs av regeländringen och inte agerar utan att först se till vilka bieffekter och andra effekter en lagändring utger (Hedlund 2007).
2.1.1 Nyinstitutionell teori
Nyinstitutionell teori är en utveckling av institutionell teori och fokuserar på organisationers gemensamma processer samt dess struktur. En intressant fokusering inom denna teori är att organisationer som arbetar inom samma bransch är väldigt homogena i sitt arbete (Eriksson-Zetterquist, 2009). Johansson (2002) diskuterar hur organisationen strategiskt agerar mot omgivningen, samt förhållandet mellan organisation och omgivning som en fråga om makt och beroende. Detta kan ses som två motsatta sidor av samma sak, hur stor makt A har över B avgörs av hur beroende B är av A. A och B kan öka sin makt genom att samarbeta med varandra, en förutsättning är att båda parterna har något att vinna på det. Genom samarbete måste parterna ge avkall på sina egna krav för att kunna öka kontrollen över omgivningen.
Inom institutionell teori skiljs det på flexibla och oflexibla organisationer eller institutioner. Där flexibiliteten handlar om i vilken utsträckning organisationer anpassar sig till krav från omgivningen. Den oflexibla varianten innebär att organisationer vänder sig inåt och anpassar sig efter de egna medlemmarna som utgörs av en sammansvetsad och engagerad grupp med en gemensam identitet, där dessa personer är de som styr organisationen. Den flexibla varianten är istället genomsyrad av värderingar som påtrycks från det omgivande samhället, omgivningen påverkar och kräver anpassning därefter (Johansson, 2002).
I den institutionella teorin finns det enligt Scott (1995) tre olika sociala beteenden inom institutioner, dessa är kognitivt beteende, normativt beteende och regulativt beteende. Kognitivt beteende handlar om att aktörer har vissa regler och rutiner som de följer samt att de handlar på ett visst sätt. Det andra beteendet som en institution kan anamma är normativt vilket bygger på normer och värderingar, detta beteende styrs av vilka mål som finns och hur dessa mål nås. Den regulativa innebär att fokus är på övervakning och skapande av regler.
2.1.2 Informella normer
När det gäller informella normer hos en bransch bygger dessa på oskrivna regler hur aktörer inom en bransch bör agera utefter kulturella traditioner och nedärvda värderingar. Det existerar även offentliga normer som berör allt från mänskliga rättigheter till affärsetik, det finns också uppträdande normer som tillhör vissa organisationer och miljöer. Tillslut finns det även vissa rena konventioner som att bilar kör till vänster eller höger på vägen. Vissa av dessa formella regler och normer är direkt kopplade till regelverk medan andra har växt fram eller växer fram inom olika branscher. Inom redovisning har de informella normerna växt fram till god redovisningssed vilket kommer kunna ändras i och med nya regelverk införs. Inom branscher och i samhälle bygger de informella normerna på de kulturella aspekterna där normerna förmedlas mellan generationer för att bevara en bransch eller till och med nationens kultur (Hedlund 2007: 147-150).
2.2 Förändring
Det finns olika perspektiv på förändring, fyra centrala förändringsperspektiv är förändring som evolution, maktkamp, livscykler och planerad förändring. Planerad förändring är det som de flesta tänker på när organisationer går igenom förändring. Detta perspektiv utgår ifrån att organisationer kan förändras och manipuleras, ofta av ledningen i en organisation. Det kännetecknas som en rationell förändringsprocess och kan delas in i fyra olika faser.
Fas 1: En förändring eller förväntningen av att det sker, det kan till exempel innebära förändrad teknik eller att organisationen åläggs nya regler och lagar av en myndighet. Fas 2: Organisationen, oftast analyserar ledningen förändringar som väntas eller har inträffat och sätter upp mål att förhålla sig till.
Fas 3: När målen är satta appliceras den struktur, kultur, personalpolitik och så vidare som bäst kan appliceras på förändringen.
Fas 4: Förändringen verkställs.
Inom det planerade perspektivet är det föga sannolikt att människor har tydliga mål, full kunskap om problem eller lösningar och det kommer i regel att uppstå svårigheter när förändringen verkställs, det kallas verkställighetsproblem. “Det centrala till detta är fenomenet motstånd mot förändring” (Jacobsen & Thorsvik, 2008).
2.2.1 Motstånd mot förändring
Förändringar möts ofta av motstånd, Jacobsen och Thorsviks (2008) utgångspunkt är att motstånd är en relativt rationell reaktion från grupper och individer. I många fall försvarar individen något som är känt, som personen menar är rätt och riktigt. De lyfter fram tio orsaker till att det uppstår motstånd mot förändring, i denna studie kommer de väsentliga orsakerna för detta arbete att lyftas fram. En orsak är fruktan för det okända. Där förändringar bland annat betyder att gå från ett säkert tillstånd till en situation präglad av osäkerhet. Varje förändring innebär konfrontering av det okända, något som för vissa kan kännas “skumt” eftersom det finns en trygghet att fortsätta med det som är känt (Jacobsen, Thorsvik, 2008). En annan orsak kan vara att förändringen leder till extraarbete under en period, det krävs i regel extra resurser vid
förändring. Många påpekar att det är alltför arbets- och resurskrävande där de inte vill utföra fler uppgifter inom ramen för en kanske redan pressad arbetssituation. Det kan bygga på att individer inom organisationen åläggs nya krav på kunskap och kompetens. Detta kan göra att personer känner sig osäkra i sin arbetssituation på grund av kompetensbrist. Den sista orsaken som anses vara väsentlig i denna studie är att externa aktörer vill ha stabilitet, vilket innebär att organisationsförändringar inte bara påverkar interna parter i organisationen utan även externa intressenter eftersom varje förändring betyder nya omständigheter. Förändringar i en organisation kan ofta indirekt påverka andra organisationer (Jacobsen & Thorsvik, 2008).
Coetsee (1999) Går in mer djupgående på fyra olika stadier av motstånd. Där det starkaste motståndet nämns som aggressivt motstånd, detta motstånd yttras genom att personer saboterar eller medvetet begår fel. Därefter nämns två mellanliggande stadier av motstånd, den ena är passivt motstånd som uppstår när det finns mild eller liten form av motstånd. Det präglas av att personerna i fråga yttrar sig om förändringarna men gör det inte lika aktivt som i nästa steg av motstånd. Det andra mellanliggande stadiet är aktivt motstånd, typiskt med denna form är starkt motstånd men inte destruktivt beteende. Här motsägs förändringen genom att framföra starka motsatta åsikter och attityder. Det sista stadiet av motstånd är den neutrala zonen, där de inblandade i situationen är informerade om förändringen men deras uppfattningar och attityder mot förändringen är neutral. Deras beteende karaktäriseras av en “passiv nedgång” av motstånd och visar att personen börjar acceptera förändringen (Coetsee 1999).
2.2.2 Stöd av förändring
Coetsee (1999) går även in på olika nivåer av acceptans eller stöd till förändringar, där han utvecklar Lawler’s (1992) teori om förändring. Den första, svaga formen av acceptans uppstår när de berörda eller involverade visar stöd för den förslagna förändringen. De berörda skulle rösta för förändringen men gör inget för att demonstrera detta. Personen visar inget aktivt stöd, exempelvis kan en person vara supporter för ett specifikt lag inom idrott, men visar inte detta utåt. Förutsättningar för att gå vidare till nästa stadie av stöd är information och kunskap, samt en möjlighet att få ut något av förändringen, det kan t ex vara en belöning eller ett erkännande. När
dessa förutsättningar uppfylls går den berörda vidare till nästa fas, som Coetsee (1999) kallar för inblandning, vilket är en starkare form av stöd och visas genom deltagande beteende. Inblandningen påverkas av den information och kunskap som innehas, samt befogenhet, belöningar och igenkännelse. Harvey och Brown (1996) definierar befogenhet som processen att ge anställda makten att ta egna beslut om sitt arbete och belöningar tolkas som att få kompensation för arbetet som gjorts. Att en person kommit till detta stadie av stöd manifesteras genom villigt samarbete och deltagande beteende. Coetsee (1999) utvecklar Lawler’s (1992) teori om förändring och det sista stadiet är engagemang. Faktorerna som skapar den sista nivån är information, kunskap, befogenhet, belöningar, igenkännande och gemensamma mål och visioner. Coetsee (1999) menar på att motstånd och engagemang är varandras motsatser i en oavbruten följd där den neutrala zonen följs av den svaga formen av acceptans. Genom att se det på det sättet blir det enklare att förstå att det som påverkar engagemanget även påverkar motståndet.
Modellen ovan är konstruerad utifrån Coetsee’s (1999) teori om förändring, där kunskap och information påverkar de olika stadierna av motstånd respektive stöd för förändring. För att uppnå de två starkaste formerna av förändring krävs även andra variabler. I stadiet involvering krävs utöver kunskap och information om förändring även en möjlighet till belöningar och igenkännelse under förändringen, samt befogenhet. Befogenhet definieras som processen att ge anställda makten att ta egna beslut om sitt arbete. För att gå vidare till det sista stadiet av stöd till förändring krävs att det finns en gemensam vision, att de som är medverkande i förändringen vill samma sak. Modellen ses som en följd där aggressivt motstånd bör förklaras med att det inte finns någon eller väldigt lite information och kunskap om förändringen. Mer kunskap och information leder till att de som genomgår en förändring är mer mottagliga för den, dock kommer inte det högsta stödet av förändring att uppfyllas om inte kriterierna befogenhet, belöningar, igenkännelse och gemensamma mål är med och påverkar.
2.3 Agentteori
Denna teori grundar sig i att en person som till exempel arbetar som konsult har intressen från olika håll. En anställd revisor har ett egenintresse kring hur arbetet ska utföras för att få vinning men det finns samtidigt andra parter som påverkar revisorns arbete. Dessa kan till exempel vara företaget där revisorn är anställd samt det företag som anlitar revisorns tjänster. Lagar kan också ses som något som påverkar situationen. Alla dessa parter förutom redovisningsreglerna söker att tjäna pengar vilka kräver att det arbete som utförs skapar vinst. Det utsätter därmed konsulten för påtryckningar kring hur arbetet skall utföras, det gör att det skapas en situation där konsulten måste bedöma vilket intresse denne har kring arbetet. Vill konsulten ta kunden som prioritet kan det skapa konflikt med arbetsgivaren. Om det istället blir en fråga om att arbetsgivaren skall tjäna mest på situationen kan det skapa irritation hos kunden vilket kan skapa problematik i att kunden exempelvis väljer att anlita en annan redovisningsbyrå för att utföra arbetet i framtiden. (Artsberg, 2011: 83-86)
Gauld (2007) lyfter fram att individer och firmor söker att maximera sin egen nytta och sina egna intressen. Agentteorin beskrivs som komplicerad på grund av olika faktorer. Den väsentliga faktorn i denna studie är att det kan uppstå ett snedvridet
urval, med snedvridet urval menas att exempelvis en köpare kan ta ett beslut som missgynnar köparen på grund av att det finns asymmetrisk information. Grundläggande i detta är att en part antas ha mer information om ämnet än den andra. Exempelvis kan en revisor eller revisionsbyrå inneha mer information och kunskap än de som utnyttjar en tjänst, företaget eller personen som de uträttar redovisningen för. En annan faktor som Gauld (2007) beskriver är att det kan uppstå ett problem, exempelvis om principalen inte kan få tillräckligt mycket information om en agents bakgrund, motivation eller förmåga innan de ingår ett avtalsförhållande.
3. Metod
Metodavsnittet beskriver arbetsprocessen av studien, i detta kapitel framställs hur den teoretiska referensramen samt empirin samlats in. Här presenteras det tillvägagångssätt som använts vid datainsamlingen. Kapitlet avslutas i en metoddiskussion där författarna ges tillfälle att reflektera om vad som kunde gjorts annorlunda.
3.1 Utförande av studien
Arbetsgångens process har inte varit en direkt väg mellan introduktion och slutprodukt, utan startade med en diskussion kring vad som är ett aktuellt och relevant område att undersöka. Efter detta gjordes en litteraturgenomgång för att vidare undersöka vad inom redovisning som kunde vara intressant att skriva om. Det nya K-regelverket bestämdes vara huvudinriktningen och genom att läsa i tidningarna Balans och Resultat uppmärksammades en oenighet kring regelverken K2 och K3 vilket utforskades. Forskningsfrågor togs fram vilka inte var de slutgiltiga forskningsfrågorna men det var en process som utvecklades under studiens utförande. Efter detta gjordes en litteraturgenomgång för att se vilka teorier som kunde användas vilket ledde till att institutionell teori togs fram, senare i arbetet togs två andra teorier fram vilka var agentteori och förändringsteori. Information angående revisorer som profession i inledningen av den teoretiska referensramen togs fram för att få en uppfattning kring hur branschens experter förhåller sig till varandra. Detta för att få en förståelse varför de kallas för en profession. Utifrån teorierna utformades tre forskningsfrågor. Empirin samlades efter detta in och analyserades utefter de tre teorierna i det samlade empiri och analyskapitlet. Empiri- och analyskapitlet utformades efter teorierna och sammanställdes och analyserades efter vad som sagts över den tidsperiod som avgränsats och mellan de båda tidningarna. Kapitlet utformades efter två kategorier som innefattade institutionell teori och förändring. Det avslutades med en sammanfattad analys där agentteori kopplade ihop artiklar som behandlar både institutionell teori och förändring. I slutsatsen beskriver författarna vad studien har kommit fram till för att svara på forskningsfrågorna. Som avslutning på studien utgörs en slutdiskussion där författarna ger sina egna synpunkter på arbetet och vidare forskning.
3.2 Undersökningsdesign
Denna studie har utgått från empiri för att fånga vilket område som ska undersökas och efter det har teorier tagits fram för att förklara den empiri som sedan har samlats in Detta för att öka förståelsen kring hur diskussioner har sett ut i de båda tidningarna samt att förklara varför diskussion uppstått. För att samla in data till empirin har en kvalitativ innehållsanalys applicerats, detta verktyg används först och främst inom dokumentstudier. Det finns tre sätt att använda sig av denna sorts teknik vilka är, konventionell, styrd och summativ innehållsanalys. Denna studie använder sig av styrd innehållsanalys eftersom studien startar i teorier som används för att förklara och analysera data som samlats in. Teorin blir därmed en sorts guide för att bedöma empirin och ett verktyg för att förklara (Hsiu & Shannon, 2005).
3.3 Datainsamling
Den utgångspunkt som denna studie har är att det är en dokumentstudie. Hos en dokumentstudie kommer insamlad data framförallt från utgivna texter och i detta fall från olika artiklar (Bryman & Bell 2005:438). Artiklarna som behandlas i empirin har hämtats ur tidningarna Balans och Resultat från årtalen 2007 fram till 2014 och de valda artiklarna hanterar diskussioner kring K2 och K3. Tidningen Resultat hette först Nytt från revisorn som sedan bytte namn till Koncist år 2011 och år 2013 byttes namnet till Resultat som den heter idag. För att förenkla för läsaren refereras dessa tre olika namn till samma tidning som Resultat i studien. Det urval som har gjorts grundas på att det var först år 2007 som det började diskuteras kring K-regelverken. De artiklar som valts ut kopierades ut i pappersform för att kunna markera de viktigaste citaten och styckena som var mest relevant till studien. Arbetet fortsatte sedan med att sammanfatta vad de olika artiklarna tar upp för att kunna koppla dessa med andra artiklar som hanterar samma diskussion.
3.4 Kategorisering av data
Empirin som samlats in kategoriseras efter de teorier som sammanställs i den teoretiska referensramen för att se hur diskussionerna har sett ut över tid. Detta görs
genom ett kategoriseringssystem där de olika artiklarna bedöms efter vad de behandlar. De kategorierna som använts har gjorts utifrån två teorier och lyder:
Kategori 1. Diskussionen om regelverket. Kategori 2. Värderingen av regelverket.
Kategorierna togs fram för att kunna dela in artiklarna i kategori ett eller två beroende på deras bidrag till diskussionen. Detta sätt att koda artiklarna hjälpte till vid analysen av empirin och bidrar till förståelse av empirin samt att svara på studiens forskningsfrågor.
3.5 Bedöma dokument
För att utvärdera den data som samlats in och bedöma hur användbar och riktig den är har fyra kriterier efterföljts som Bryman & Bell (2005) refererar till (Scott 1990). Dessa fyra kriterier bygger på autenticitet, trovärdighet, representativitet och meningsfullhet. Autenticitet beskriver om materialet är äkta och av ett otvetydigt ursprung. Trovärdighet bekräftar om data är utan felaktigheter och förvrängningar. Om materialet är typiskt för den kategori den tillhör visar detta på om den är representativ och om det är tydligt och begripligt är den att ses som meningsfull. De artiklar som används i empirin anses vara dokument i och med att de är utgivna texter som allmänheten har tillgång till och därmed är det viktigt att använda de fyra kriterier som Scott (1990) menar visar på hur kvalitativa dessa är. Inom autenticitet är det viktigt att framhäva kring att de som skrivit dessa artiklar är experter inom området och på så sätt innehar kunskapen till att kommentera det nya regelverket och ifrågasätta vad de innebär och vad för konsekvenser det kan få. Att artiklarna är trovärdiga kräver däremot en kunskap kring ämnet hos den som läser och en kontroll av vad som sägs är relevant och anses vara utan felaktigheter. Data som samlats in är väsentlig till denna studie vilket gör att den är representativ. I de artiklar som denna studie behandlar anses tydliga och begripliga vilket gör att de kan anses vara meningsfull för denna studie.
Bryman & Bell (2005) presenterar en lista för hur dokument, i detta sammanhang empirin, bedömts för att säkerställa att data som samlats in är aktuell och korrekt. I de
flesta artiklar som sammanställs i empirin finns information på vem som skrivit artiklarna och vilken expertis personen har i ämnet genom dess yrkesbeteckning. I vissa artiklar visas ingen information om vem som skrivit artikeln utan där står tidningens redaktion som författare och ansvarig för vad som publicerats. Artiklarna är skrivna för att upplysa och diskutera kring frågor som berör ämnet och påverkar experterna. I och med att de som skrivit artiklarna i Balans och Resultat har positioner inom olika företag där deras arbetsuppgifter är att hantera redovisningsfrågor ger det dem auktoritet att diskutera frågor inom K-regelverken. Vid frågor kring materialets äkthet har detta kontrollerats och jämförts med vad som sägs inom förordningar och regelverk för att säkerställa att informationen är korrekt. I och med att skribenterna av artiklarna kan ha ett eget intresse i varför de uttrycker sig som de gör tas detta upp i empiri- och analyskapitlet. Tidningen Balans är ett forum för diskussion inom ämnet vilket ger en kontrollerad miljö där de kan uttrycka sig, det är därmed relativt lätt att kontrollera om det som skrivits är originellt vilket det anses vara. För att bedöma om artiklarna är tydliga har dessa artiklar diskuterats av författarna till denna studie för att se till att innebörden är passande till ämnet. För att bedöma det som skrivits i artiklarna, diskuteras och jämförs artiklar som tar upp samma område för att på så sätt uppmärksamma om någon artikel är svårare att tyda än andra. För hur dokumentet ska tolkas används den sista punkten i denna checklista, detta för att tolkningen av artiklarna ska överstämma med vad skribenterna vill få fram.
3.6 Urvals-‐ och klassificeringsprinciper
De artiklar som använts från tidningarna Balans och Resultat togs ut mellan åratalen 2007 och 2014 eftersom det är under denna period som det funnits en diskussion kring regelverkets påverkan. Tidigare artiklar som behandlar K-regelverket i dessa båda tidningar tar endast upp att det är ett nytt regelverk på väg utan någon vidare diskussion. För att placera in de olika artiklarna utefter de två kategorierna har dessa diskuterats mellan författarna till denna text för att på så sätt få en gemensam bild av vad artiklarna säger samt vilken kategori de ska tillhöra. Till kategori ett placerades de artiklar som behandlar hur regelverket ska hanteras och den diskussion som sker kring vad som påverkar regelverket samt hur de olika företagen skall använda sig utav det. Till kategori två tillkommer de artiklar som diskuterar hur förändringen av
regelverket påverkar företag samt vad de olika skribenterna till artiklarna har för åsikt med det nya regelverket för att på så sätt se hur uppfattningen utav det nya regelverket är. Exempel på hur en artikel har kategoriserats in i kategori ett är om en artikel behandlar diskussion om huruvida K2 eller K3 ska appliceras för ett företag som kan välja mellan de båda samt att de artiklar som tar upp kritik mot det nya regelverket. Till kategori två placerades de artiklar som tar upp åsikter kring regelverket hos de olika experterna, det som avgjorde detta var om en skribent var positiv, negativ eller hade delade meningar kring regelverket. Tillsammans hjälper de båda kategorierna att ge en övergripande bild kring vad regelverket betyder samt hur uppfattningen är hos de som ska använda dem. Det bidrar även till att se om det finns skillnader mellan olika experter och skribenter samt om en expert motsäger sig själv i olika artiklar.
3.7 Metoddiskussion
I och med att de artiklar som använts i studien är många finns det en risk att artiklar fallit bort och därmed inte tagits upp i studien. Dock har detta kontrollerats med en genomgång av de artiklar som har använts för att artiklar inte ska falla bort, men det finns alltid en risk på grund av den mänskliga faktorn. Vad som också går att reflektera över är hur arbetet har utförts vid kategoriseringen av data på grund av en subjektiv tolkning av artiklarna. Det som tolkas ur en artikel behöver inte vara den tolkning som författaren av artikeln vill få fram med sin artikel. För att styrka det som studien kommer fram till kunde intervjuer med de som skrivit artiklarna gjorts för att försäkra att det som tolkas ur artiklarna är en korrekt tolkning men på grund av svårigheter att få tag i denna mängd intervjuer har detta inte varit aktuellt.
4. Empiri och Analys
Följande kapitel innehåller studiens insamlade data och analys. I de två kategorierna som använts för att kunna analysera empirin har en sammanställning gjorts för att få en övergripande bild över vad som sagts i de båda tidningarna Balans och Resultat. Slutligen i detta kapitel har en sammanställning gjorts för att försöka förklara varför artiklarna tar upp det de gör.
4.1 Kategori 1
I de artiklar som kategoriserades in som kategori ett börjar diskussionerna i Balans nummer 6/7 från år 2007 där Bengt Skough kritiserar (godkänd revisor och ansvarig inom FAR SRS) regelverket K2 eftersom det enligt honom saknas en klar struktur i förändringsprocessen. Enligt Hedlund (2007) kan det finnas en övertro hos regelsättarna att den förändring som görs uppskattas av samhället och det kan förklara varför Bengt Skough är kritisk mot förändringen. Att det inte funnits en klar struktur i förändringsprocessen visar på att de som tagit fram regelverket kanske inte har gjort regelverket tillräckligt utförligt för att de som ska använda det ska kunna göra förändringen. Det kan bero på okunskap i hur det ska appliceras från tidigare regelverk hos regelsättarna.
I Balans nummer tio från år 2007 diskuterar Caisa Drefeldt (auktoriserad revisor, ledamot i BFN) hur reaktionerna har sett ut kring K2: ”Tyvärr kan jag bara
konstatera att det råder en osäkerhet om regelverkets status gentemot varandra.”
Denna diskussion fortsätter i Balans nummer tolv från år 2012 där Pernilla Halling (chefredaktör, Balans) öppnar numret med att säga: “Jag är glad att jag slipper välja
mellan K2 och K3. Inte ens experter är överens om vilket årsredovisningsregelverk som är det bästa för merparten av företagen”. Det visar på att det finns en osäkerhet
på hur regelverket ska användas. I samma nummer tar Göran Arnell (redovisningsspecialist, KPMG och ordförande i FAR:s policygrupp) upp att företag tvingas in i K2 eftersom det finns oklarheter och kommenterar det med: “Enligt
bokföringsnämnden är det K3 som är huvudregelverket, men nu verkar det som om nämnden anser att det är K2 som är huvudregelverket och att så många bolag som möjligt borde välja K2.” I Balans nummer åtta från år 2013 kommenterar Göran
Abrahamsson (auktoriserad revisor, EY) osäkerheten mellan K2 och K3 med: “Jag
anser dock att antalet som kan välja K2 är betydligt fler än antalet som bör göra det”. Caisa Drefeldt uttrycker sig återigen om oklarheten i Balans nummer tio år 2013
med: “Ju mer jag studerar och reflekterar över dessa två allmänna råd desto mindre
givet är det att mindre företag alltid ska välja K2”. Att det finns en osäkerhet
angående vad regelverken betyder skapar en diskussion och kan bero på det Hedlund (2007) säger angående att det inte finns någon säkerhet att eventuella förändringar sker utan påverkan av politikers och lagstiftares egna preferenser av vad som är rätt eller fel, vilket kan sätta lagändringen i en icke önskvärd riktning. Det är därmed viktigt att vara uppmärksam kring den övertro som finns hos lagstiftare att de utför en förändring som uppskattas av samhället. Detta kan därmed förklara hur det kan komma sig att det finns en oklarhet kring vad regelverket säger eftersom alla har olika kunskap och preferenser kring hur ett regelverk ska tolkas.
Göran Arnell fortsätter i sin artikel i Balans nummer tolv från år 2012 och frågar varför det ska vara svårt för företag att byta mellan regelverken, han anser att det gör att företag tvingas in i K2 vilket bygger på att K2 anses vara huvudregelverket i hans artikel. Detta kommenterar Caisa Drefeldt i Balans nummer fyra från år 2013 med att säga: “Det är inte möjligt att byta till K2 från K3 allt för ofta”. Hon framför samtidigt i artikeln att K3 äntligen är här och hävdar att de som ställer sig frågande till regelverket inte är tillräckligt pålästa på regelverket. Hedlund (2007) skriver att det är oklart om hur regeländringar kan komma att leda till förändring i och med att det inte alltid blir en förändring i de branscher som dessa är utvecklade till vilket kan styrka den osäkerhet som finns och gör att det regelverk som applicerats på en bransch inte får fotfäste förrän det är tillräckligt klart vad som gäller. Denna diskussion mellan Arnell och Drefeldt är exempel på oenighet, Caisa som varit med och tagit fram regelverket ser regelverket på sitt sätt vilket kan kopplas till Hedlund (2007) där lagstiftares egna preferenser kan påverka regeländringen.
Peter Nilsson (skattejurist och kompetensansvarig, LRF Konsult) skriver i sin artikel i Balans från år 2010 nummer elva angående det nya regelverket K3 och specifikt om upplägget kring redovisningsnormer anpassat efter det. “När redovisningsnormerna
skapas måste hänsyn tas till redovisningsområdets struktur där lagstiftare, i detta fall BFN, aktivt getts mandat att ansvara för normgivningen.” “Min poäng är att det inte
är omfattningen på de allmänna råden som avgör om de är svåra att tillämpa utan hur de är strukturerade och skrivna. Det allmänna rådet för K3 är i många delar så minimalistiska att det av den anledningen är omöjligt att tillämpa utan att parallellt läsa kommentaren.” Inom den institutionella mallen skriver Hedlund (2007) att det
finns sanktionsmekanismer som kontrollerar de formella regelverken där betydelsen ligger i återkopplingen till informella normer. Hedlund (2007) påpekar också att informella normer inom redovisning växt fram till god redovisningssed vilket kommer kunna ändras i och med nya regelverk införs. Att det enligt Nilsson inte har arbetats fram tillräckligt utförliga allmänna råd för K3 kan därmed visa på att lagstiftare inte har anpassat normeringen till det nya regelverket. Utan kanske anser att det är något som kommer växa fram allt eftersom det kan göra att regelverket blir svårare att förstå vilket bidrar till ökad diskussion och oenighet vad regelverket betyder. Elster (1983) menar att det finns en risk för bieffekter vid en lagändring och att behöva ändra normeringen kan anses vara en bieffekt och frågan är därmed om lagstiftarna har förutsett detta eller inte vid framtagandet av regelverket.
I tidningen Resultat finns det en sida som heter frågor och svar, där personer och företag kan ställa frågor. Mellan åren 2010 och 2014 går det att urskilja att det ställs frågor kring hur K2 och K3 regelverken ska hanteras i praktiken. Eftersom det kommer in frågor under denna period finns det en viss oklarhet hur regelverken ska fungera. Eftersom K2-regelverket var färdigställt år 2008 kan det tyckas vara märkligt att det finns oklarheter kring hur detta ska appliceras. Enligt institutionell teori kan institutioner som ger ut regelverk få det svårt att skapa ett regelverk som alla aktörer blir underförstådda med eftersom det kan finnas okunskap hos institutionen hur väl det fungerar i praktiken (Hedlund, 2007). Att frågor uppstår för de nya regelverken kan inom den institutionella teorin också tolkas som att förhållandet mellan organisation och omgivning är en fråga om makt och beroende (Johansson 2002). I detta fall går det att koppla omgivningen till de företag och personer som vill ha svar på frågor gällande regelverken K2 och K3 är beroende av de som är kunniga inom detta område för att kunna applicera de nya regelverken. En del frågor som uppstår handlar om vilket regelverk av K2 och K3 som passar bäst in i olika situationer, att det skapas frågor angående gråzoner gör att regelverket utvecklas men att det finns gråzoner kan bero på att regelverken från början inte var tillräckligt distinkta i sitt utförande. Enligt Elster (1983) kan det bero på att regelsättarna inte haft kontroll över
vilka effekter regelverket kommer få vid framtagandet av det, vilket skapar osäkerhet angående regelverket som bieffekt. År 2010 i nummer fyra upplyser BFN i tidningen Resultat att gränserna i årsredovisningen har ändrats. Denna ändring kan bero på det Johansson (2002) tar upp inom institutionell teori angående om organisationer eller institutioner är flexibla eller inte där flexibiliteten handlar om i vilken utsträckning organisationer anpassar sig till krav från omgivningen. Den flexibla varianten är genomsyrad av värderingar som påtrycks från det omgivande samhället, omgivningen påverkar och kräver anpassning därefter (Johansson, 2002). I detta fall kan en anledning till ändringen av gränsvärden bero på tryck från omgivningen, om det uppstår problem med ett regelverk kan en flexibel institution öppet ta emot kommentarer och åsikter som sedan leder till en ändring.
Det som framgår i tidningarna Balans och Resultat i denna kategori är att det finns skillnader i vad som tas upp i de olika tidningarna. I Balans förs en diskussion medan det i Resultat inte framförs någon diskussion utan enbart svarar på frågor från företag. Detta kanske kan bero på ett av de tre sociala beteenden Scott (1995) hävdar finns i institutioner. Vilket är kognitivt beteende som innebär att aktörer har vissa regler och rutiner som de följer samt att de handlar på ett visst sätt. Det visar tidningarna Balans och Resultat eftersom det finns en intern diskussion i Balans samtidigt som de visar en enad åsikt extern i Resultat.
4.2 Kategori 2
De artiklar från tidningarna Resultat och Balans som har kopplats till kategori två börjar med en artikel år 2008, där Caisa Drefeldt skriver i nummer 6/7 i Resultat om förenklingarna med det nya regelverket K2. Hon skriver att det kommer vara enkelt att byta till det nya regelverk och säger: ”Den stora förenklingen är att det blir lättare att göra bokslut och mindre att upplysa om i årsredovisningen”. Andra artiklar som är positiva till förändring är exempelvis en som är skriven av Gunvor Pautsch som är kanslichef hos BFN i tidningen Balans nummer tio. Där hon går igenom K2s tillämpning samt att BFN arbetar med att ta fram K3 och påpekar detta med: ”Jag
uppmanar alla att läsa in sig på inte bara K3 som är nytt, utan även i K2 så att vi blir av med de förutfattade meningarna”. Caisa Drefeldt, skriver i samma nummer och
säger: ”Nu är K2 äntligen här”. Göran Abrahamsson kommenterar i en artikel i Balans från år 2013 nummer åtta med: “De flesta är positiva till att ha fått ett
komplett regelverk i stället för det lapptäcke som vi hade innan. Med K3 och K2 har vi två kompletta regelverk som båda baseras på årsredovisningslagen (ÅRL), K3 som är mer avancerat men också mer flexibelt och K2 som är förenklat”. Att dessa personer är positiva till förändringen förklaras med Coetsee’s (1999) teori där personer som har information och kunskap kommer att visa ett starkare stöd till förändringar. Om dessa sedan får befogenhet att vara delaktiga i förändringen går de vidare till nästa steg av stöd till förändring, vilket är involvering. Caisa Drefeldt sitter som ledamot i BFN och har varit med och tagit fram regelverket, hon är i största grad involverad i arbetet med förändringen, involvering är ett stadie i Coetsee’s (1999) teori. För att uppnå detta stadie ska även personen ha möjlighet att ge anställda makt att ta egna beslut om sitt arbete, de anställda är i detta fall de som måste tillämpa de nya regelverken. Drefeldt och BFN har samma vision, ett exempel på det är att K3 ska vara huvudregelverk samt att regelverket ska bidra till att förbättra svensk redovisning. Drefeldt har även möjlighet att få uppmärksamhet för hennes arbete med regelverken, hon kan få det genom att regelverken fungerar i praktiken, höjer svensk redovisning eller att revisorer och redovisningskonsulter uppskattar de nya regelverken. Även Gunvor Pautsch, BFN, bör ha makt i förändringsarbetet, vilket gör att dessa två visar stöd till förändring. Enligt Coetsee (1999) borde Drefeldt tillhöra den högsta kategorin av stöd för förändring, vilket är engagemang i och med att hennes artiklar förespråkar förändringarna och visar aktivt stöd för dem.
En artikel i Resultat nummer 8/9 från år 2009 informeras om ett förslag gällande K2 för mindre ekonomiska föreningar som bokföringsnämnden tagit fram och skickat på remiss. Detta hade företag, revisorer och redovisningsrådgivare senast till den 20:e september samma år att ge sina synpunkter på. Att BFN valt att skicka ut regelverket på remiss är ett sätt att testa hur redovisningsbranschen ser på regelverket, att en institution som BFN gör detta är att göra dem delaktiga i förändringen vilket kan bidra till att redovisningsbranschen blir mer mottagliga till förändringen. Enligt Coetsee (1999) är detta ett av stegen för att öka stödet för en förändring. Det görs även i Balans nummer tre från år 2011 och nummer tre från år 2013, där medlemmarna i FAR’s policygrupp ser regelförändringen som positiv vilket kan förklaras genom Coetsee’s (1999) teori om att makt att bidra till förändring ökar
stödet för det. De kommer med konstruktiv kritik för att underlätta arbetet för BFN vilket visar på att de även har de bakomliggande faktorerna kunskap och information som Coetsee (1999) tar upp. Det som framkommer ur empirin är att även personer som inte varit med och tagit fram regelverken är positiva till förändringen, i Resultat nummer två från år 2014 finns en intervju med Maria Sundgren som är ekonomichef på fastighetsbolaget Åkers Styckebruk, deras företag har arbetat med K3-regelverket sedan våren 2013. I hennes organisation har flera delar av organisationen involverats, inte bara ekonomiavdelningen utan även förvaltningsarbetarna och fastighetsskötarna har blivit informerade om förändringen som ska äga rum. Hon själv har gått en kurs på FAR akademi för att få grundläggande kunskap om hur K3 ska användas. Hon är väldigt nöjd med förändringen till K3 och tror att det beror på att de tidigt hade möten och förstod hur viktigt arbetet med att förstå K3 var. Det kan trots allt kopplas till Coetsee (1999) eftersom hon involverat hela företaget i förändringen och även ökat sin egen kunskap genom att gå kurser från FAR har hon införskaffat sig kunskap om förändringen. Maria arbetar inom fastighetsbranschen vilket är en av de branscher som annars har visat motstånd mot förändring, framförallt på grund av att de i K3 måste använda sig av komponentavskrivning i sina fastigheter. Maria kommenterar komponentavskrivningen på följande sätt: ”I K2 kostnadsförs i princip allting. Från
att en fastighet förvärvas så skrivs den av varje år och de investeringar som görs syns inte i balansräkningen. Med andra ord sjunker fastighetens värde. Men i K3 måste man använda sig av komponentavskrivning. Det resulterar i en balansräkning som mer visar verkligt värde och en resultaträkning med jämnare och mer rättvisande resultat”.
I Balans nummer åtta från år 2013 finns ett exempel på att fastighetsbranschen är en bransch som överlag varit negativa mot förändringen där Göran Abrahamsson intervjuas angående K2 och K3. Han svarar på frågan vad det finns för fallgropar med K2 respektive K3: ”Komponentavskrivningen har varit den enskilt största
debattfrågan i samband med K-projekten. Fastighetsbranschen har varit mycket kritisk eftersom komponentavskrivning innebär en ökad administrativ börda. Så för företag med fastigheter som står och väger mellan K2 och K3, talar det för att flera kommer att välja K2. Exempelvis kommer nog många bostadsrättsföreningar att välja K2. Men risken är att dessa företag i stället missar annat som är bra med K3.”
Detta är dock inte något som Maria ser som negativt utan något positivt. Fastighetsbranschens negativa kommentarer kan istället kopplas till Jacobsen och Thorsvik (2008) som nämner att en anledning till motstånd är att det kan bli resurskrävande, eftersom Abrahamsson säger att det kan bli en ökad administrativ börda. Maria har antagligen vägt för och nackdelar mellan K2 och K3 och har sedan ansett att K3 är det regelverk som passar dem bäst även om det kan bli mer resurskrävande, vägs det upp av den positiva sidan att det visar ett mer verkligt värde. Maria visar i intervjun starkt stöd för förändringen, hon har inte makten att göra något åt förändringen, dock har hon befogenheten att ta ställning till vilket regelverk som ska väljas i företaget.
I Balans nummer 8/9 från år 2009 riktas kritik mot att K2-regelverkets förenklingar skulle kunna leda till att företag inte ger en rättvisande bild. FAR:s policygrupp, bestående av tre personer diskuterar positiva saker med K3 om att regelverket kan lyfta svensk redovisning. De kommenterar: ”K3 är oerhört viktigt för utvecklingen av
god redovisningssed i Sverige och innebär en rimlig anpassning till internationell utveckling”. FAR:s policygrupp har hjälpt BFN i arbetet med K3 genom att lämna
synpunkter på förslaget, de har även en löpande dialog och stödjer arbetet med K3. De väsentligaste förslagen och synpunkterna innefattar bristande användarvänlighet, där de menar att utkastet till K3 förslaget är skrivet på ett mycket svårtillgängligt sätt där varje kapitel inleds av ett allmänt råd, följt av kommentarer som till övervägande del är en upprepning av det allmänna rådet. För att underlätta för läsaren föreslår de att K3 struktureras om genom att kommentarerna infogas i direkt anslutning till respektive punkt. Detta har BFN tagit till sig och arbetar med att förenkla strukturen. En annan synpunkt är att målgruppen för K3 bör utökas och K2 endast tillåtas för mycket små företag. De delar BFN:s uppfattning om att K3 ska vara huvudregelverk och att K2 ska utgöra ett mer förenklat regelverk för mindre företag. K3 ställer som helhet höga krav på redovisningen men om K3 ska vara huvudregelverk bör det däremot inte avskräcka mindre företag som av olika skäl vill redovisa enligt K3. Skillnaderna mellan regelverken är för stora, samt att gränsen för att få använda K2 är för liten enligt dem. FAR:s policygrupp hjälper BFN i arbetet med K3, de är därmed inblandade i förändringsarbetet med K3, De säger att de stödjer arbetet med K3 och genom detta visar aktivt stöd. De har även en makt att kunna förändra saker med regelverken eftersom BFN tar till sig deras åsikter och har börjat arbeta med att
förenkla strukturen av K3. Att Policygruppen stödjer förändringen kan förklaras med hjälp av Coetsee’s (1999) teori om att personer som har kunskap och information visar stöd till förändring.
Caisa Drefeldt avslutar Balans nummer fyra år 2012 med att konstatera att det finns för lite kunskap kring K2 på marknaden och att det är viktigt att kunskap inom detta skapas. Att öka kunskapen för K2-regelverket ökas är positivt både för utövarna samt de som tagit fram det. För revisorer och andra som använder regelverken i praktiken är det självklart viktigt att veta vilka regler och lagar som ska följas, för BFN är det viktigt om utövarna är insatta i förändringsarbetet eftersom det enligt Coetsee (1999) minskar motståndet. Det Cecilia Nystam (redovisningskonsult, Wällerstedts redovisningsbyrå) nämner i Balans nummer tolv år 2012 kan även det kopplas till Coetsee’s (1999) teorier om förändring, hon säger: “Det kanske inte är så att K2 är
en förenkling, men K3 är definitivt en försvåring”. I detta sammanhang kan en
försvåring tolkas som något negativt. K3 är vid detta tillfälle relativt nytt och kunskapen kan därmed vara bristfällig vilket kan förklara hennes motstånd till förändring. De har fått positiva reaktioner gällande K2, det kan bero på att regelverket har funnits längre och mer tid har kunnat användas på att skapa sig kunskap och information om det.
Hittills har Coetsee (1999) hjälpt till att förklara varför personer är för eller emot förändring men i Balans nummer tolv från 2012 går Caisa Drefeldt in på att vissa företag inte vill välja, de vägrar. “Men är det möjligt för ett företag att vägra välja?
Årsredovisningslagen kräver att ett företag ska följa god redovisningssed när det upprättar sin årsredovisning. Och när K2 och K3 blir allmänt förekommande så blir de god sed. Men sannolikt blir det en domstol som till slut måste avgöra frågan”.
Detta motstånd kan ses som det starkaste motståndet eftersom det kan liknas med att sabotera eftersom om alla skulle vägra förändringen skulle den inte kunna genomföras. De som vägrar att välja kan kopplas till Johansson (2002) som nämner oflexibla organisationer, företagen som vägrar att välja kan vända sig inåt och anpassa sig efter de egna medlemmarna och försöker vara de personer som styr organisationen, detta skulle fungerat om det inte är obligatoriskt att välja regelverk. BFN har fått påtryckningar utifrån och en förändring har varit nödvändig för den
Svenska redovisningen därmed har BFN fungerat som en flexibel organisation som anpassat sig efter omgivningen.
Efter genomgång av tidningarna Balans och Resultat visar det på att de flesta skribenter i tidningarna är positiva till arbetet med förändring, iallafall i dem artiklar som är kopplade till Coetsee’s (1999) teorier.
Omarbetad modell utifrån Coetsee’s förändringsteori.
Att Drefeldt och Pautsch placerar sig i de två högsta stegen av stöd till förändring går att förklara genom Coetsee’s (1999) teori. Modellen har omarbetats från den teoretiska referensramen eftersom andra variabler har visats förklara varför personer visar stöd eller motstånd till förändring. De personer och grupper som har visat på det
starkaste stödet till förändring har varit delaktiga i förändringsarbetet. Gunvor Pautsch som har tagit fram regelförändringen bör genom sin position på BFN vara delaktig i förändringsarbetet, Drefeldt är även hon delaktig i förändringsarbetet genom att hon arbetar med förändringen. I denna modell uppvisas skillnader på att ha en möjlighet att påverka förändringen och att verkligen göra förändring, FAR’s policygrupp hade till en början möjlighet att påverka förändring men genom att BFN har tagit till sig av förslag till förenklingar har de därmed blivit delaktiga i förändringen och placeras in i den högsta nivån av stöd mot förändring. Ekonomichefen Maria Sundgren, AB Åkers Styckebruk, Har vetskapen och information om vad som påverkas av förändringen. Enligt Coetsee (1999) hade hon placerats i kategorin stöd till förändring, däremot visar hon på kriterier för nästa steg, involvering, eftersom hon visat villigt samarbete och deltagande beteende. Det beror på att hon tagit del av FAR’s kurser för att öka sin förståelse för regelförändringarna samt villigt samarbetat genom att ha tillämpat förändringen i sitt företag. En extra variabel har lagts till, kvalitetshöjning, Maria Sundgren anser att regelförändringen gjort att kvaliteten i redovisningen har höjts i och med att balansräkningen visar ett mer verkligt värde och de har fått en resultaträkning med jämnare och mer rättvisande resultat. Den kvalitetshöjande variabeln flyttar upp Maria Sundgren ett steg i stödet till förändring. Abrahamsson nämner i Balans nummer åtta år 2013 att K3 kan bli resurskrävande. En sammanslagen variabel kan applicerats för att förklara att förändringen är resurskrävande i en oflexibel organisation. En organisation som vänder sig inåt och anpassar sig efter de egna medlemmarna och försöker vara de som styr organisationen (Johansson 2002) skapar därmed motstånd till förändring. Åkers Styckebruk visar sig vara en flexibel organisation eftersom de anpassar sig efter omgivningen och de nya reglerna, en flexibel organisation. Empirin har visat på att den flexibla organisationen inte påverkas lika starkt av att det är resurskrävande, utan variabeln kvalitetshöjning väger upp och skapar involvering i förändringen.
4.3 Sammanfattande Empiri och Analys
Inom agentteorin diskuteras varför en person kan uttala sig på ett specifikt sätt i allmänhet, det kan enligt Gauld (2007) bero på att det finns ett egenintresse hos den som uttalar sig och det gör att en diskussion utformas efter vems intresse det ligger. I flera fall har det funnits både skillnader och likheter i diskussioner mellan vad de olika experterna i Balans och Resultat tycker om regelverket. I andra fall går det att se att det skiljer sig på vad en person säger i en artikel jämfört med vad samma person säger i en annan, vilket skapar frågor kring vad dessa personer har för agenda med sina uttalanden. Inom både kategori ett och kategori två kan det finnas en bakomliggande faktor som detta kapitel avser att svara på.
En intressant diskussion som finns i tidningen Balans är angående en återkommande fråga om vilket regelverk K2 eller K3 som ska ses som huvudregelverket. Denna diskussion är intressant eftersom en artikel i Balans nummer tre från år 2011 informerar att ca 97 % av företagen kan välja K2 men att det är K3 som är det uttalade huvudregelverket. Nedan kommer några citat från tidningen Balans som berör detta område:
“Ju mer jag studerar och reflekterar över dessa två allmänna råd desto mindre givet är det att mindre företag alltid ska välja K2” (Balans 10/2013, Caisa Drefeldt)
“..Jag anser dock att antalet som kan välja K2 är betydligt fler som bör gör det”
(Balans 8/2013, Göran Abrahamsson)
“enligt Bokföringsnämnden är det K3 som är huvudregelverket, men nu verkar det som om nämnden anser att det är K2 som är huvudregelverket och att så många bolag som möjligt borde välja K2” (Balans 12/2012 Göran Arnell)
“det fina med K3 är att vi äntligen har ett komplett huvudregelverk” (Balans
8-9/2012, Göran Abrahamsson)
“Vi delar BFN:s uppfattning om att K3 ska vara huvudregelverket för redovisning och att K2 ska utgöra mer förenklat regelverk för mindre företag” ”Om K3 ska vara huvudregelverket bör det dock inte avskräcka mindre företag som av olika skäl
önskar redovisa enligt K3. Vi anser att skillnaden mellan K2 och K3 är för stora och att allt för stora företag får tillämpa K2” “..kraven i K2 är för låga och att kraven i K3 är för höga” ”Vår förhoppning är att endast mycket små företag ska välja K2 och att de flesta företag ska välja att tillämpa huvudregelverket K3” (Balans 3/2011
Göran Abrahamsson, Göran Arnell och Mattias Overud)
Det som kan ses utifrån dessa citat är att de som är experter inom ämnet inte är eniga om vilket av regelverken som egentligen borde klassas som huvudregelverk. Enligt Gauld (2007) söker firmor och individer att maximera sin egen nytta och sina egna intressen och i detta fall skiljer sig diskussionen i Balans gällande vilket som är huvudregelverket, detta kan bero på att de som uttalar sig kritiskt vill få egen vinning. De kanske har ett eget intresse till varför de säger som de gör i Balans.
Caisa Drefeldt som skriver flera artiklar i Balans kommenterar sin syn på regelverket ett flertal gånger och söker främst att förklara vad andra enligt henne missuppfattar med regelverket. Hennes intresse i diskussionerna kan förklaras med det Gauld (2007) säger om det egenintresse som kan finnas hos individer och organisationer. Drefeldt har varit med och tagit fram regelverket vilket kan vara en anledning till att hon vill försvara regelverket och kommenterar i tidningen Balans nummer två från år 2013 att de som är kritiska borde läsa på regelverket bättre vilket enligt henne kommer göra det mer självklart vad som gäller. Att en person som varit involverad i regelverket är för en förändring som gjorts går att förklaras med det Coetsee (1999) säger om att de som är involverade i ett regelverk har mer kunskap och har högre förståelse kring regeländringen än de som saknar samma kunskap. I två artiklar från olika år i tidningarna Balans och Resultat framgår det dock två olika åsikter hos Drefeldt mot regelverket angående vilket av K2 och K3 som små företag ska välja. När hennes uttalande skiljer sig i Balans nummer tio från år 2013 och i Resultat nummer två från år 2014 går det att se detta från två perspektiv. Kan det vara som tidigare kopplats till Gauld (2007) att hon har egenintresse i de båda uttalanden eller har hennes åsikt av regelverket ändrats och därmed medger att det inte är lika självklart längre vad som gäller.
