Användning av djurterapi för
personer med demens - En
litteraturstudie
The Use of Animal Assisted
Therapy for People with Dementia -
A Literature Review
Författare: Embla Eriksson, Artin Voghoui
Termin 5, 2020
Examensarbete: Grundnivå, 15 hp Huvudområde: Arbetsterapi
Arbetsterapeutprogrammet
Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.
Handledare: Anna Wäneskog, Studierektor, Centrum för innovation, forskning och utbildning
Örebro Universitet
Institutionen för hälsovetenskaper
Arbetets art: Examensarbete omfattande 15 högskolepoäng, inom ämnet arbetsterapi
Svensk titel: Användning av djurterapi för personer med demens - En litteraturstudie
Engelsk titel: The Use of Animal Assisted Therapy for People with Dementia - A Literature
Review
Författare: Embla Eriksson, Artin Voghoui
Datum: 20201213
Antal ord: 6796
Sammanfattning
Bakgrund: Vid demens blir de kognitiva förmågorna nedsatta och personen med demens
upplever ofta olika beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD). Även aktivitetsförmågan är nedsatt och i Model Of Human Occupation (MOHO) beskrivs tre begrepp viljekraft, vanebildning och utförandekapacitet som påverkar aktivitetsförmågan. Genom olika strategier, hjälpmedel och djurterapi kan arbetsterapeuten hjälpa personer med demens. Djurterapi handlar om att en person får utföra olika aktiviteter tillsammans med djur. Olika typer av djur används inom demensvården. Terapeutens roll under terapin är att hålla i sessionen och att föra samman djuret och personen.
Syfte: Syftet är att genom en litteraturstudie beskriva djurterapins användning för personer
med demens. Detta görs med hjälp av tre frågeställningar.
Metod: En litteraturstudie med 12 inkluderade artiklar från databaserna CINAHL Plus with
Full text och PsycInfo. Artiklarnas innehåll analyserades med hjälp av en artikelmatris. Artiklarnas kvalitet granskades.
Huvudresultat: Resultatet visade att djurterapi kan utföras med hjälp av flera olika djur samt
med olika utförare från varierande yrkesgrupper. Interventioner med djurterapi kan variera gällande längd och frekvens samt val av aktiviteter och antal deltagare.
Gällande effekter av djurterapi visade resultatet generella förbättringar av aktivitetsförmåga och BPSD. Resultatet visade även förbättringar inom sociala, fysiska och psykiska förmågor, men en studie visade tvärtom försämringar av kognitiv förmåga och humör.
Slutsats: Denna litteraturstudie har bidragit med kunskap om hur djurterapi kan utföras, vad
effekterna av terapin kan tillföra och exempel på hur samspelet mellan människa och djur ser ut. Det behövs dock fortfarande fler studier och mer evidens kring området djurterapi vid demens.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1 2. Bakgrund ... 1 2.1 Arbetsterapi ... 1 2.1.1 Aktivitet ... 2 2.1.2 Aktivitetsförmåga ... 2 2.2 Djurterapi ... 2 2.3 Demens ... 3 2.3.1 Riskfaktorer ... 32.3.2 Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens ... 3
2.3.3 Livskvalitet ... 4
2.3.4 Aktivitetsförmåga vid demens ... 4
2.4 Arbetsterapi för personer med demens ... 5
2.4.1 Arbetsterapeutens roll ... 5
2.4.2 Utredning och bedömning ... 5
2.4.3 Interventioner ... 5 2.6 Problemområde ... 5 3. Syfte ... 6 4. Metod ... 6 4.1 Design ... 6 4.2 Litteratursökning ... 7 4.3 Urval ... 7 4.4 Dataanalys ... 9 4.5 Kvalitetsgranskning ... 9 4.6 Etiska ställningstaganden ... 11 5. Resultat ... 12 5.1 Utförande av djurterapi ... 12 5.1.1 Djur ... 12
5.1.2 Utförare och terapins utformning ... 12
5.2 Effekter av djurterapi ... 13
5.2.1 Aktivitetsförmåga ... 13
5.2.2 BPSD och kognitiva förmågor ... 14
5.2.3 Livskvalité ... 14 6. Diskussion ... 15 6.1 Resultatdiskussion ... 15 6.1.1 Utförande av djurterapi ... 15 6.1.2 Effekter av djurterapi ... 16 6.2 Metoddiskussion ... 17 7. Slutsats ... 18 8. Referenslista ... 19 Bilaga 1: Artikelmatris ...
1. Inledning
I hela världen är det cirka 47 miljoner människor som lever med en demensdiagnos och ca 10 miljoner som insjuknar varje år. I Sverige är det mellan 130 000–150 000 människor som har en demensdiagnos och det är mellan 20 000–25 000 människor som insjuknar varje år (1). Demens kan ha en stor påverkan på personens liv och sociala relationer. Personen med demens upplever ofta olika nedsatta funktioner som påverkar utförandet av Aktiviteter i Dagliga Livet (ADL) (2,3). Detta gör att personen kan vara i behov av arbetsterapi (2).
Arbetsterapi handlar om att underlätta aktivitetsutförandet för personer så aktiviteten kan utföras på ett självständigt sätt (4,5). Detta gör arbetsterapeuten genom att stötta och hjälpa personen genom att ge personen med demens olika strategier och hjälpmedel för att klara av vardagen (2,6). Ännu ett sätt att hjälpa och stötta i vardagen är genom djurterapi med olika djur. Terapin kan användas för att förbättra en mängd olika funktioner (7). Djurens roll inom vård och omsorg är utbredd och används inom flera olika yrkesområden, så som arbetsterapi och fysioterapi (8). Djuren är viktiga då de bidrar till ökat välmående samt sprider glädje. Detta gör djuren genom det unika bandet och samspelet mellan människor och djur där människan får kommunicera genom både verbal och icke verbal kommunikation (9). Genom tiderna har evidensen kring djurens roll inom vård och omsorg ökat och forskning tyder på att de kan bidra med minskad ångest och stress samt ökat socialt samspel (9).
Djurterapi vid demens är ett område som intresserar båda författarna. De har båda kommit i kontakt med demens på olika sätt och har ett stort intresse av djur.
2. Bakgrund
2.1 Arbetsterapi
Arbetsterapi handlar om människa, aktivitet, hälsa och delaktighet (10). Arbetsterapi fokuserar på en persons dagliga aktiviteter och arbetsterapin är ett sätt att underlätta för personer att kunna utföra dessa aktiviteter på ett självständigt sätt (4,5). Inom arbetsterapin finns ett holistiskt synsätt där människan ses som en helhet och fokus ligger inte endast på en funktion utan även på hur de olika funktionerna påverkar och samspelar med varandra (11). Arbetsterapi kan användas inom många olika typer av områden som till exempel vård och omsorg, utbildning/skola samt industri (11).
Arbetsterapin är klientcentrerad. Detta betyder att personen är delaktig i terapin och det är personens val och mål som ligger till grund för terapin (11). Arbetsterapeuten hjälper
personen att utföra de dagliga aktiviteter som hen upplever som meningsfulla samt bibehålla en fungerande vardag (5,11).
2.1.1 Aktivitet
Aktivitet är ett relevant begrepp inom arbetsterapi och hjälper människor att skapa mening och bibehålla god hälsa. Fokuset ligger på aktiviteter som stödjer och hjälper personer att må bra (4). Aktiviteter i det dagliga livet (ADL) kan delas in i Personlig-ADL (P-ADL) och Instrumentell-ADL (I- ADL) (12).
P-ADL innefattar mer basala aktiviteter medan I-ADL innefattar aktiviteter som utförs på fritiden, arbetet och skolan. Exempel på P-ADL kan vara vardagliga aktiviteter så som att ta hand om hygien, toalettbesök samt att äta och dricka. Exempel på I-ADL kan vara
fritidsaktiviteter, shopping, städning eller att ta hand om husdjur (12).
2.1.2 Aktivitetsförmåga
Aktivitetsförmåga kan beskrivas enligt Model of Human Occupation (MOHO). MOHO är en teoretisk arbetsterapimodell med fokus på aktivitet, klientcentrering och holism (13). Inom MOHO används fyra centrala begrepp för att förklara aktivitetsförmågan. Dessa är viljekraft, vanebildning, utförandekapacitet och miljö (13).
Viljekraft handlar om en persons motivation till aktivitet. Motivationen till aktivitet styrs av personens värderingar och naturliga drifter som hunger (13). En persons erfarenheter,
motivation och intressen ligger till grund för viljekraften (13). Viljekraften styrs av en persons upplevelser av utförandekapacitet och tron på hens egna förmågor (13).
Vanebildning handlar om personers rutiner och vanor. Vanor bildas när en aktivitet upprepas över tid, till exempel vilket ben du stoppar i byxorna först (13). Vanorna påverkar
aktivitetsutförandet (13) och rollbildning. Rollerna skapas genom ett deltagande i olika sammanhang över tid och skapar en aktivitetsidentitet (13).
Utförandekapaciteten påverkas av en persons fysiska, mentala och kognitiva förmågor. Kapaciteten påverkas även av personens subjektiva upplevelser och objektiva fysiska förmågor (13).
Miljön innefattar allt i en persons omgivning, så som personer hen interagerar med, olika platser/omgivningar och olika föremål som används i aktiviteter. Miljöns inverkan styrs av de möjligheter, resurser, krav och begränsningar som finns och dessa kan både underlättade och begränsa en persons aktivitetsutförande (13).
2.2 Djurterapi
Djurterapi handlar om att utföra en intervention med olika typer av djur och olika aktiviteter (14) som motiverar personen till egenvård och sysselsättning (7). Interventionen används för att förbättra kognitiva, fysiska, psykiska samt emotionella förmågor (7,14). Hundar är det vanligaste djuret som används vid djurterapi (14). Att använda hästar är också vanligt och personen med demens får utföra olika aktiviteter med hästen som att rida eller sköta om hästen (15).
Även robotdjur kan vara lämpliga och är ett alternativ när levande djur inte är tillåtna inom exempelvis ett äldreboende (16) eller om de boende har pälsallergier (16). Robotdjuren kan se ut som hundar eller katter (16). Robotdjuret kan ha olika sociala funktioner såsom att ge
eller skälla (16). Robotdjuret (hunden) kan även bli matad samt lyssna på olika kommandon, frågor gällande matning/godis eller leka med tuggben (16).
Flera studier har diskuterat om vanliga djur eller robotdjur bör användas inom demensvården (17). Robotdjuret kan väcka olika slags reaktioner från personer med demens. Vissa tror att robotdjuret är ett levande djur och börjar interagera med det genom bland annat fysisk beröring (16) medan andra märker att robotdjuret inte är ett levande djur och därför inte interagerar med det (16). Djurterapi kan leda till ökad kommunikation, ökat
aktivitetsutförande och minskad social isolering (14). Djurterapin kan också leda till en minskning av dysterhet, depression och apati, förbättring av emotionella funktioner samt förbättring av sociala förmågor (14). Användningen av robotdjur leder till ökad
kommunikation mellan personer på äldreboenden samt mellan boende och personal (16). Personerna som bor på äldreboenden kan även få ökat självförtroende inom social kommunikation (16).
Terapeutens roll i djurterapin är att styra mötet och föra samman djuret och personen. Möten mellan ett tränat djur och en person kan leda till avslappning (18). Djurterapi passar bra då personen med demens uppfattar att djuret lyssnar och inte dömer hen. Djuret upplevs som en lyssnande vän (18).
2.3 Demens
I litteraturstudien kommer begreppet demens att användas då det är ett samlingsnamn för flera diagnoser som påverkar olika typer av kognitiva funktioner (3,19). De vanligaste
demensdiagnoserna som begreppet demens innefattar är Alzheimers, Vaskulär demens och Frontotemporal demens (19,20).
Nedsatt initiativförmåga, planeringsförmåga och minne är vanligt vid en demensdiagnos (21,22), även koncentrationen och den empatiska förmågan kan påverkas av en
demensdiagnos (21). Ibland kan en persons ansiktsuttryck se stelt ut och talet kan påverkas. Talet blir hackigt och trögt, orden hamnar i fel ordning och språkförståelsen försämras (21).
2.3.1 Riskfaktorer
Det finns olika riskfaktorer för olika typer av demens. Ålder, kön och ärftlighet är vanliga riskfaktorer (21,23). En av de större riskfaktorerna är en ohälsosam livsstil. En ohälsosam livsstil innefattar ofta fysisk inaktivitet, dåliga matvanor, alkoholintag och rökning. Livsstilen leder till högt blodtryck, fetma, ökad risk för stroke, brist på olika vitaminer och diabetes (24– 27).
2.3.2 Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens
Vid demensdiagnoser är det är vanligt med beteendeförändringar, oro, ångest och
hallucinationer (28). Dessa symtom brukar kallas “beteendemässiga och psykiska symtom vid demens” (BPSD) (29).
Till de beteendemässiga symtomen ingår att vandra omkring och inte sitta still, att plocka upp objekt och flytta runt dem, att upprepa olika beteenden såsom att öppna och stänga dörrar samt att skrika och ropa gällande exempelvis något personen behöver hjälp med (30).
Till de psykiska symtomen inom demens tillhör aggression och agitation vilka kan te sig både verbalt och med våld. Känslor av ångest och depression samt känslor av förvirring är vanligt vid BPSD. Alla dessa symtom kan leda till att personen ändrar sitt beteende på ett abrupt sätt. Vidare kan personer med BPSD-symtom drabbas av olika psykotiska svårigheter såsom att de börjar hallucinera i form av exempelvis röster samt att de kan börja få vanföreställningar (31,32). Symtomen leder ofta till en minskad livskvalité och lidande (29).
2.3.3 Livskvalitet
Livskvalité är en subjektiv upplevelse som påverkas och förändras beroende på personens livssituation. Att ha en god hälsa påverkar livskvaliteten men även social miljö, ekonomi, fritid och sysselsättning påverkar kvaliteten (33). Att ha ett funktionshinder eller sjukdom kan påverka livskvaliteten då den ofta sjunker vid insjuknandet men kan över tid återställas. Personen vill ofta vid funktionshinder och sjukdomar fortsätta ha samma sociala miljö och livssituation för att kunna bibehålla livskvaliteten (33).
2.3.4 Aktivitetsförmåga vid demens
Aktiviteter i det dagliga livet och aktivitetsförmågan kan påverkas hos personer med demens då olika funktioner blir nedsatta (2,3).
Nedsatt minne påverkar utförandekapaciteten vilket kan leda till att aktivitetsförmågan blir nedsatt på flera olika sätt. Det kan bli svårt att minnas i vilken ordning delmomenten i aktiviteten ska utföras vilket kan påverka aktiviteter som matlagning, påklädning eller
städning. Nedsatt minne leder också till kommunikationssvårigheter då personen kan glömma bort det som diskuterades eller vad som hen tänkte säga. Det kan även uppstå svårigheter i att komma ihåg sådant som ska ske, till exempel att gå till tandläkaren eller doktorn, men också det som har skett, till exempel om hen har ätit under dagen (34).
De exekutiva funktionerna påverkar en persons utförandekapacitet och viljekraft. Nedsatta exekutiva funktioner kan leda till svårigheter i att planera vardagen, att veta vilket objekt som ska användas under en specifik aktivitet samt svårigheter med tidsuppfattning. Aktiviteterna blir ofta röriga då personen har flera delmoment på gång samtidigt och det kan bli svårt att avsluta en aktivitet (34).
Nedsatt visuell bearbetning/ perception leder till både nedsatt utförandekapacitet och
påverkan på vanebildningen. Detta gör att det blir svårt att se helheten under en aktivitet och detta kan göra att aktiviteten att utförs på ett ostrukturerat sätt. Att det sker på ett ostrukturerat sätt beror på att det är svårt att avgöra de olika objektens relation till varandra, till exempel att tallriken ska vara i mitten och besticken på varsin sida. Det kan bli svårare med
orienteringsförmågan (34).
Nedsatt informationsbearbetning resulterar i att det blir svårare att dra slutsatser och koppla ihop information, till exempel kläder efter väder och tillgång till vardagliga föremål som ingredienser eller antal rena tallrikar (34). Detta påverkar både vanebildningen och utförandekapaciteten.
2.4 Arbetsterapi för personer med demens
2.4.1 Arbetsterapeutens roll
Personer med demens behöver ofta stöttning kring aktivitetsutförande och självständighet i vardagen vilket en arbetsterapeut kan hjälpa till med. Eftersom demens kan medföra svårigheter med att utföra vardagliga aktiviteter kan en arbetsterapeut finnas med som stöd och hjälp för att personen med demens ska kunna ha en så fungerande vardag som möjligt. Exempelvis kan arbetsterapeuten hjälpa personen att träna minnesförmågan och förskriva hjälpmedel så att hen lättare kan utföra vardagliga aktiviteter (2).
Arbetsterapeutens roll är att utreda aktivitetsförmåga och prova ut hjälpmedel som underlättar vardagen, stötta och erbjuda råd kring anpassningar av till exempel hemmet och hjälpa
personen att utföra de aktiviteter som är meningsfulla på ett sätt som personer upplever som självständigt (35–37).
2.4.2 Utredning och bedömning
Vid demens eller kognitiva svårigheter gör arbetsterapeuten en bedömning med hjälp av olika bedömningsinstrument och checklistor (38). Arbetsterapeuten kan exempelvis använda sig av en kognitiv checklista för att kunna bedöma en persons kognitiva svårigheter under en
aktivitet och hur stort hjälpbehov personen har (38).
Det är vanligt att arbetsterapeuten använder sig av “The Mini Mental State Examination” (MMSE) (39,40). MMSE mäter personens kognitiva förmågor som till exempel
orienteringsförmåga, minne, exekutiva funktioner och språk. MMSE används ofta för att följa en persons kognitiva utveckling under en längre period (41).
2.4.3 Interventioner
Arbetsterapeuter kan arbeta med säkerhet i hemmet för att underlätta för personer med demens att klara av att leva självständigt. Arbetet med att säkra hemmet kan innebära att arbetsterapeuten miljöanpassar hemmet. Detta kan exempelvis göras genom att sätta timer på spisen eller koppla ur den helt så att endast en mikro kan användas för att minska risken för brand (42).
Vid demens används ofta olika typer av strategier för att klara vardagen. Dessa strategier handlar bland annat om att hjälpa personen hitta ledtrådar när hen glömmer bort eller tappar bort sig. Det går att använda tejp, pilar eller bildscheman för att hjälpa personen lokalisera vissa objekt som till exempel kläder. Ibland går det att använda en kalender eller olika typer av klockor och påminnelser för att underlätta vardagliga aktiviteter (6). Arbetsterapeuten kan hjälpa till vid minnessvårigheter genom att arbeta tillsammans med personen och lägga fram olika påminnelser. Detta kan hjälpa personen att komma ihåg viktiga saker samt klara av vardagliga aktiviteter (39).
2.6 Problemområde
Det finns studier med liknande fokus på djurterapi (43,44,45) som denna litteraturstudie men inga studier har hittats med ett bredare perspektiv på djurterapins utformning, val av djur samt terapins olika effekter vid demens. Flera studier har ett primärt fokus på djurterapins effekter på BPSD (43, 46) men endast en studie (47) som tog upp arbetsterapi och aktivitetsförmåga hittades, men den studien hade inte ett brett perspektiv på djurterapi. Samspelet mellan djuret
och människan är inte tillräckligt beskriven och därför behövs det studier som innehåller detta (8). Eftersom det inte finns tillräckligt med studier som har ett brett fokus på användningen av djurterapi, fokus på terapins olika effekter samt fokus på endast demens behövs det
litteraturstudier som sammanställer detta. Det behövs även fördjupad kunskap om djurterapi och hur terapin påverkar personens vardagsliv och förmågor på längre sikt (5,9).
Att skapa en bred översikt över den kunskap som finns kring djurterapi för personer med demens är även av relevans då den kan öka kunskapen hos både arbetsterapeuter och arbetsterapeutstudenter.
Översikten är också viktig då personal inom vård och omsorg behöver ha kunskap om djurterapi och dess betydelsefulla effekter på ohälsa (7).
3.
Syfte
Syftet med litteraturstudien är att beskriva hur djurterapi kan användas för personer med demens.
Frågeställningar:
- Hur utförs terapin?
- Vilka effekter har terapin på aktivitetsförmågan? - Vilka övriga effekter har terapin?
4.
Metod
4.1 Design
Det finns flera vetenskapliga artiklar inom området djurterapi men artiklarna behöver sammanställas genom en litteraturstudie för att skapa en bättre och bredare överblick över terapins utformning och effekter.
En litteraturstudie kan användas för att systematisera nuvarande kunskap (48), både
kvantitativa och kvalitativa artiklar kan användas för att skapa en avgränsad sammanställning av det valda kunskapsområdet (49).
4.2 Litteratursökning
De databaserna som användes vid litteratursökningen var CINAHL Plus with Full Text och PsycInfo.
CINAHL valdes då databasen innehåller artiklar som handlar om omvårdnad, fysioterapi och arbetsterapi (50). Databasen ger möjlighet till att avgränsa och specificera sökningarna (48) vilket var relevant för litteraturstudiens litteratursökning.
PsycInfo valdes då databasen är bred och innehåller artiklar, tidskrifter och rapporter som rör områdena medicin, omvårdnad och närliggande områden som arbetsterapi (50). I sökningen användes sökorden “Dementia”, “Animal assisted therap*”, “Pet therap*” och “Occupational performance”. Sökorden valdes utifrån syfte och frågeställningar för att ge ett relevant urval av artiklar. Genom att välja relevanta sökord kommer urvalet att begränsas till syftet och det irrelevanta artiklarna sållas bort (48).
“Animal assisted therap*” och “Pet therap*” söktes med OR för att skapa ett block. “OR” används för att skapa ett block och sedan används “AND” för att kombinera block eller sökningar (48). Enligt Östlundh (51) används sökoperatorerna “AND” och “OR” för att bilda ett samband mellan de olika sökorden.
I sökningen användes trunkering, det vill säga sökordet söks som vanligt men ändelsen på ordet kapas genom en asterisk (*). Detta gör att flera olika varianter av sökordet kommer finnas med i sökningen (51).
4.3 Urval
Urvalet begränsades genom att använda inklusions- och exklusionskritereier. Kriterierna används för att finna relevanta artiklar (48).
De inklusionskriterier som användes till urvalet var:
• Deltagarna i artiklarna ska ha demens.
• Artiklarna ska handla om djurterapi vid demens.
• Artiklarna ska ta upp aktivitetsförmåga.
• Artiklarna ska ha medel eller hög kvalitet
De exklusionskritereier som användes var:
• Artiklar som ej svarar på syftet eller frågeställningarna
• Artiklarna ska inte vara litteraturstudier
Sökningen gav 40 träffar i CINAHL och 81 i PsycInfo, se Tabell 1. Avgränsningar används för att specificera sökningen mer (51).
I litteraturstudien valdes avgränsningarna “Peer reviewed”, “English language” och publiceringsår 2010–2020. Efter att avgränsningarna gjordes var det 22 artiklar kvar från CINAHL och 49 från PsycInfo. Artiklarna granskades sedan utifrån titel och abstract för att finna de mest relevanta. 19 artiklar lästes i fulltext, 12 artiklar var relevanta och hade medel/hög kvalitet, dessa togs med i litteraturstudien.
Tabell 1. Sökmatris (F=Fritext, MH= MeSH)
Datum Databas
Sökning Sökord Träffar Urval 1 Titel Urval 2 Abstract Urval 3 Dubbletter Urval 4 Fulltext CINAHL Plus with Full Text 20201012 S1 S2 S3 S4 S5 S6 S7 ”Dementia” (MH) “Animal assisted therap*” (F) “Pet Therap*” (MH) S2 OR S3 “Occupational Performance” (F) S1 AND S4 AND S5 Limits: 2010-2020 Peer Reviewed English Language 38,351 179 593 131 1,047 40 22 11 5 5 4 PsycInfo 20201012 S1 S2 S3 S4 S5 S6 S7 “Dementia” (MH) “Animal assisted therap*” (MH) “Pet Therap*” (F) S2 OR S3 “Occupational performance” (Fritext) S1 AND S4 AND S5 Limits: 2010-2020 Peer Reviewed English Language 78,115 1,125 37 55 677 81 49 21 14 14 8
4.4 Dataanalys
För att analysera insamlade data gjordes en analys av artiklarnas innehåll. Analysen utgick från litteraturstudiens frågeställningar men med en öppenhet för nya begrepp och nya resultat vilket Friberg beskriver som viktigt för att få ett helhetsgrepp om artiklarnas innehåll samt för att få med alla olika aspekter kring området (49). Litteraturstudiens frågeställningar upplevdes inte begränsa möjligheterna att lägga till ny information eller nya begrepp. Detta ledde till att nya begrepp som BPSD och livskvalitet uppkom under analysen och dessa ansågs vara relevanta för resultatet.
Innehållet i artiklarna analyserades systematiskt och strategiskt i olika steg. Analysen ligger till grund för samt underlättar skapandet av teman och kategorier (50). För att analysera innehållet lästes artiklarna enskilt flera gånger för att sedan gemensamt diskuteras och analyseras, i samband med diskussionen och analysen uppstod kategorier och
underkategorier. Att identifiera teman/kategorier är viktigt för att kunna se samband mellan källornas data och för att kunna skapa en syntes. Det finns olika typer av teman/kategorier som kan identifieras (52). Vid analysering av innehållet är det relevant att skapa kategorier för att underlätta förståelse av innehåll och syntetisering av resultat (50).
För att underlätta analysen av artiklarnas innehåll gjordes en artikelmatris. Matrisen beskriver artiklarnas design, metod, urval, kvalitet och resultat. Artiklarna struktureras enligt
bokstavsordning i matrisen, se Bilaga 1. Matrisen valdes att göras då den kan ge en helhetsbild av artiklarnas innehåll, resultat och få fram det viktigaste innehållet.
Matrisen ger en översikt över likheter och skillnader mellan artiklarnas metodval, syfte, interventioner samt urval (53) och matrisen underlättar syntetisering av resultatet.
Det är viktigt att göra en matris vid litteraturstudier för att få struktur över artiklarnas resultat (49). Matrisen ger en överblick över varje artikels resultat och kan underlätta förståelse av innehåll och kategorier som tas upp under analysen (49,54).
4.5 Kvalitetsgranskning
Kriterier för kvalitetsbedömning av data ser ungefär likadan ut för både kvalitativa och kvantitativa studier. Vid en kvalitetsbedömning bedöms innehållet, huruvida det är tydligt beskrivet samt förståeligt (55). I studien bör valet av studiedesign och metod vara beskrivet och väl motiverat, analysen bör vara tydligt beskriven, resultatet ska vara relevant för studiens syfte samt beskrivet på ett begripligt sätt. Studien bör även ha en diskussion där resultatet samt hantering av problem, som bias, diskuteras (55).
Kvalitetsgranskningen av de kvantitativa studierna gjordes med hjälp av Forsberg och Wengströms (50) kriterier för kvalitetsvärdering, de olika nivåerna av kvalitet beskrivs i tabell 2.
Vid kvalitetsgranskningen av de kvalitativa artiklarna användes SBU:s mall för kvalitetsgranskning (55). De olika nivåerna av kvalitet som användes från SBU:s handbok beskrivs i tabell 3.
Tabell 2. Kriterier för kvalitetsvärdering enligt Forsberg & Wengström (50) Studiedesign Hög kvalitet (1) Medel-
kvalitet (2)
Låg kvalitet (3)
RCT En större studie med tydligt beskriven metod och material. Studien har ett stort antal deltagare.
Studie med för få deltagare och otillräcklig statistisk styrka. Dåligt beskriven metod, urval och eventuella bortfall.
Kvasi-
experimentell
Studien har tydliga
frågeställningar, stort antal deltagare och innehåller adekvata metoder och instrument.
För få deltagare. Instrumenten som används är inte
reliabilitets- och validitetstestade. De statistiska metoderna är tveksamma. Icke- experimentell
Studien har ett stort antal deltagare och studien har lång uppföljning.
För få deltagare, dåligt beskriven metod med tveksamma statistiska metoder.
Tabell 3. Kvalitetsgranskning ur SBU:s handbok (55)
Hög kvalitet Medelhög kvalitet Låg kvalitet
“Klart beskrivet sammanhang (kontext)” “Sammanhanget ej beskrivet tydligt (kontext)” “Oklart beskrivet sammanhang (kontext)” “Väldefinierad
frågeställning” “Frågeställning ej beskriven tydligt” “Vagt definierad frågeställning” “Väl beskriven urvalsprocess, datainsamlingsmetod, transkriberingsprocess och analysmetod” “Några otydligheter i beskrivningen av urvalsprocess, datainsamlingsmetod, transkriberingsprocess och analysmetod” “Otydligt beskriven urvalsprocess, datainsamlingsmetod, transkriberingsprocess och analysmetod” “Diskussion om tolkningarnas trovärdighet och tillförlitlighet” “Några otydligheter om tolkningarnas trovärdighet och tillförlitlighet” “Diskussion om tolkningarnas trovärdighet och tillförlitlighet
är bristfällig eller saknas” “Implikationer för relevant
praktik välformulerade”
“Implikationer för relevant praktik är otydligt beskrivna”
“Implikationer för relevant praktik saknas eller är otydliga”
När kvalitetsgranskningen gjordes lästes först de utvalda mallarna för att skapa en tydligare bild av vad de olika kvalitetsnivåerna innefattar. Efter att mallarna gicks igenom började kvalitetsgranskningen. Artiklarna lästes flera gånger och samtidigt användes mallarna för att kunna utgöra artiklarnas kvalitet. Den text i artiklarna som ansågs vara relevant för
kvalitetsgranskningen markerades och kopierades över till ett separat Word-dokument för att lättare kunna analysera och värdera texten. De inkluderade artiklarnas kvalitet beskrivs i Bilaga 1.
4.6 Etiska ställningstaganden
Det är viktigt att de artiklar som används i en litteraturstudie har granskats av en
forskningsetisk kommitté (50). Det finns fyra principer som är relevanta att utgå ifrån vid etiska ställningstaganden. Dessa principer är Autonomiprincipen, Godhetsprincipen, Principen att inte skada och Rättviseprincipen (56).
Autonomiprincipen handlar om att respektera deltagarnas integritet och autonomi samt förmåga till självbestämmande. Principen handlar också om att varje deltagare ska få möjlighet att ta ställning till olika information samt deltagande i olika studier (56).
Godhetsprincipen innefattar att sträva efter att göra gott och att förebygga skador. Genom att göra gott på ett säkert och produktivt sätt kan ny kunskap finnas (56).
Principen att inte skada handlar om att en deltagare eller patient inte ska utsättas för onödiga risker och utgångspunkten för principen är att ha respekt för varje individs integritet och värderingar (56).
Rättviseprincipen fokuserar på att alla ska bli behandlade på ett likvärdigt sätt. På grund av olika biologiska faktorer kan personer behandlas olika men inom forskning bör endast detta ske enligt vetenskapliga normer (56).
Vid granskning av studiens etiska ställningstaganden är det relevant att utgå från dessa principer (52). För att ta reda på hur de inkluderade artiklarna diskuterat kring etiska ställningstaganden och om de var etiskt godkända lästes artiklarna flera gånger enskilt och sedans diskuterades innehållet gemensamt för att få en överblick över hur innehållet följde de etiska principerna. Alla artiklar i litteraturstudien har godkänts av en etisk kommitté och följer de grundläggande etiska principerna som finns.
5. Resultat
Artiklarna var publicerade mellan år 2010–2020. De inkluderade artiklarna är utförda i Sydkorea (57), USA (58–61), Tyskland (62), Italien (63), Australien (64), Norge (65), Spanien (66,67) och Sverige (68). Antalet deltagare i artiklarna varierade mellan 5 och 280. En kvantitativ studiedesign användes i 11 av de inkluderade artiklarna (57–67) och en artikel hade en kvalitativ studiedesign (68), se Bilaga 1.
Resultatet struktureras utifrån två kategorier som uppkommit under analysen. Kategorierna är uppbyggda av två respektive tre underkategorier, se Tabell 4.
Tabell 4. Kategorier och underkategorier
Utförande av djurterapi Effekter av djurterapi
Djur Aktivitetsförmåga
Utförare & terapins utformning BPSD & Kognitiva förmågor Livskvalité
5.1 Utförande av djurterapi
Kategorin ”utförande av djurterapi” innefattar vilka djur som kan ingå i djurterapi, vilka personer som utför djurterapin med deltagarna samt hur terapin utförs.
5.1.1 Djur
Djuren som finns med i de inkluderade artiklarna består av flera olika sorters hundar inom olika storleksgrupper, från små till stora (57,60,62,63,65–68). En artikel (58) inkluderade 4 terapihästar mellan 12–22 som var lugna och vana vid djurterapi. I artiklarna med hästar och hundar (57,58,60–68) får djuren genomgå olika lämplighetstester och träning innan studierna genomförts.
Robotdjur (PARO) (61,64,67) användes vid djurterapin i form av en gosedjurssäl, både elektroniska och icke-elektroniska. Även fiskar användes till djurterapin, två akvarier med 8– 10 färgglada fiskar användes (59). Det fanns inga lämplighetstest eller krav gällande fiskarna (59) och PARO (Personlig robot på japanska) (61,64,67).
5.1.2 Utförare och terapins utformning
Artiklarna där hundar användes i djurterapin var det framförallt olika typer av hundtränare eller hundspecialister som höll i terapisessionerna (62,63,65,66,68). Även psykologer, forskarassistenter (57,64), sjuksköterskor (60,61), arbetsterapeuter och fysioterapeuter (67) deltog vid sessionerna. Alla dessa var utbildade eller hade erfarenhet av djurterapi
(57,60,62,63,65–68).
De sessioner där hästar användes var det hästspecialister som höll i terapin (58). I en artikel (59) fanns det inga tydliga utförare. När PARO användes deltog djurterapeuter och
Deltagarna i de inkluderade artiklarna fick interagera med djuren genom att klappa och mata djuren (57,58,60,62,63,65,68), borsta djuren och fixa pälsvård (57,58,60,63), samtala med djuren på olika sätt (57,60,62,63,68) samt observera djuren (58,59). Deltagarna fick även fotografera djuren (57,58) och måla av dom (58). Även olika vardagliga föremål användes i aktiviteter för att aktivera och stimulera minnet, språket, motoriska funktioner och de olika sinnena (67). Deltagarna fick utföra fysisk aktivitet tillsammans med djuret i form av
promenader/ledning av djuret (57,58,63), olika typer av lekar (60,62,65) samt en mängd olika rörelse- och balansövningar (66,67).
Det är vanligast med sessioner som äger rum 1 dag per vecka (58,60,62,66,68) medan det näst vanligaste är 2 dagar per vecka (57,65,67) samt 3 dagar per vecka (61,63,64). Vidare är det varierat gällande terapisessionernas längd då 30 minuter är vanligast (58,65,66) medan resterande artiklar varierar mellan de kortaste sessionerna på 10 minuter (68) och de längsta sessionerna på 100 minuter (63). En artikel (59) hade inga terapisessioner men en intervention i form av ett akvarium med färgglada fiskar.
Slutligen är det vanligast med djurterapi som äger rum under 10 veckors tid (59,62,64,68) medan det näst vanligaste är 12 veckor (60,65) samt 3 månader (61,67). Resterande artiklar varierar mellan en längd på 3 veckor (63) och 12 månader (66).
5.2 Effekter av djurterapi
Här nedan följer resultatet gällande djurterapins effekter baserat på underkategorierna i Tabell 4.
5.2.1 Aktivitetsförmåga
Flera av de inkluderade artiklarna (57,58,60,63,66,68) uppvisar resultat på generella förbättringar inom aktivitetsförmåga och ADL. Deltagarna uppvisade en förbättring inom uppmärksamhet, motorisk aktivitet (63) och inom social interaktion genom att deltagarna var mer positiva till interaktion med djuret och utföraren under terapin samt andra människor efter terapin (57,58,66). Deltagarna visade även förbättringar gällande förmågan att läsa djurets kroppsspråk (68).
Deltagarna visade förbättringar inom fysiska, psykiska och emotionella funktioner då de blev mer bekväma med fysisk och verbal kontakt med andra människor (57,60).
Förbättringarna leder till att deltagarna uppvisar ökningar av aktivitetsutförande
(57,58,60,63,66). Detta sågs genom bedömningsinstrumenten som användes under studien och att vissa deltagare visade förbättringar inom ADL genom att de inte behövde lika mycket/ingen hjälp gällande personlig vård (60).
I två av artiklarna fanns det ingen signifikant skillnad mellan interventionsgruppen och kontrollgruppen gällande ADL (57,60). En artikel (65) beskriver att de depressiva symtomen hos deltagarna med mild/ medelsvår demens påverkas mycket lite av djurterapin.
5.2.2 BPSD och kognitiva förmågor
Flera av deltagarna i de inkluderade artiklarna visade en förbättring av BPSD-symtom (57,62,66,67).
Förbättring av de beteendemässiga symtomen visar sig genom mindre vandrande och plockbeteende (58,64). Deltagarna visade förbättringar av generella BPSD-beteenden vilket visade sig genom att deltagarna blev mer samarbetsvilliga, hade mindre sömnstörningar och visade mindre olämpliga och/eller farliga beteenden (59,64) samt hade mindre agitation (60,62,65).
Gällande de psykiska symtomen uppvisar deltagarna mindre aggression (66,68) och mer lugn (59,66,68). De uppvisade mindre depressiva symtom som till exempel ångest och
nedstämdhet (57,60–63,65). Deltagarna blev på bättre humör (57,68) och visade fler
känslouttryck i form av empati och sorg samt började säga till när dom kände sig obekväma (66,68). Deltagarna uppvisade även förbättringar inom kognitiva förmågor vilket resulterade i högre MMSE-poäng (57) och förbättrat minne (68).
En studie (67) beskriver att deltagarna i terapigruppen med PARO visade mindre nattliga beteendestörningar medan i gruppen med hundar visade deltagarna en ökning av dessa beteendestörningar samt att de blev mer aggressiva och irriterade.
Förbättringarna inom BPSD och kognitiva förmågor kunde ses genom de olika bedömnings- och mätinstrument som artiklarna använde som till exempel MMSE. Övriga instrument beskrivs i Bilaga 1.
5.2.3 Livskvalité
Deltagarna visade förbättring i form av mindre apati och stress (58,60), mer tillfredställdhet och ett bättre välmående (63,66) samt mindre smärta (61). Deltagarna visade också en minskad medvetenhet kring de svårigheter som deras demensdiagnos tillför (68). De med svår demens uppvisade en generell förbättring av sin livskvalitet (65–67).
Djurterapin hjälpte deltagarna att finna en inre mening genom tidigare minnen av bland annat hundar (68). Deltagarna fick mer självförtroende, upplevde mer trygghet i sig själva och blev mer självbestämmande gällande ställningstaganden kring hunden (68). Deras självuppfattning blev bättre samt att de blev bättre på att uttrycka tankar om sig själva (68).
Förbättringarna inom livskvalitet sågs bland annat genom Quality of Life in State Dementia (QUALID) som används för att mäta livskvalitet hos personer med demens (69).
6. Diskussion
6.1 Resultatdiskussion
Djurterapi kan utföras med hjälp av olika djur såsom hundar, hästar, fiskar samt elektroniska och icke-elektroniska gosedjur (57,58,60–68). Litteraturstudiens resultat visar att djurterapi kan utföras av många olika yrkeskategorier och att utformningen av djurterapin kan
skifta beroende på val av aktiviteter, längd på sessionerna samt hur många som deltar under varje session (57–69). Djurterapin leder till förbättringar inom aktivitetsförmågan och underliggande funktioner (57,58,60,63,66). De funktioner som förbättrats var
uppmärksamhet, motorisk förmåga (63), sociala förmågor (57,58,66), fysiska, psykiska och emotionella funktioner (57,60). Valentí-Soler et al (67) beskriver att deltagarnas kognitiva förmågor försämras under djurterapin och deltagarna blev mer irriterade och aggressiva.
Diskussionen nedan baseras framförallt på en jämförelse mellan denna litteraturstudies resultat och en litteraturstudie av Aarskog et al (70). Syftet med Aarskog et als studie är att skapa en översikt för effekterna av djurterapi med hundar och robotdjur för personer med demens på äldreboenden. Studien fokuserar på effekterna inom BPSD, depression, humör och livskvalité (70). Valet att jämföra med Aarskog et al (70) baseras på skillnaden i syftet då Aarskog et al beskriver djurterapins effekter på personer med demens som bor på ett boende medan denna litteraturstudie har ett mer översiktligt och brett fokus.
6.1.1 Utförande av djurterapi
Denna litteraturstudies resultat påvisar att hundar, hästar, fiskar och robotdjur kan användas, både långa och korta interventioner kan ge positiva effekter samt att utförare med flera olika yrkesbakgrunder kan hålla i terapin (57–68). Detta är en likhet med Aarskog et al som framför ett resultat där djurterapisessioner varar mellan 10 och 60 minuter, mestadels 2 dagar i veckan med 3 till 15 deltagare. Utförare av djurterapi i Aarskog et als resultat består främst av
terapeuter med och utan hundtränarutbildning samt personal på äldreboenden. Aarskog et als resultat (70) visar också att både hundar och robotdjur kan användas inom djurterapi.
Denna litteraturstudies resultat beskriver att deltagarna får interagera fysiskt (57,58,60–68) och verbalt med djuret/robotdjuret på olika (57,58,60–63,67,68) sätt samt utöva fysiska
aktiviteter tillsammans med djuren som att promenera, leka tillsammans eller utföra motoriska övningar (57,58,60–63,65–67). Aarskog et al beskrev att deltagarna fick interagera på flera sätt genom exempelvis fysisk och verbal kontakt samt fysisk aktivitet tillsammans med djuren (70) vilket är en likhet med denna litteraturstudie.
Att få interagera med ett djur, både verbalt och ickeverbalt kan underlätta och hjälpa personen till ökad social interaktion då djuret upplevs ofta som en lyssnande vän och detta bidrar till interaktionen. Eftersom djuret upplevs som en vän kan detta göra att personen upplever miljön på ett annat sätt och kan därför utvecklas.
I MOHO beskrivs det att miljöns inverkan underlättar eller begränsar en persons
aktivitetsutförande (13). Vid en funktionsvariation kan den sociala miljön ändras så andra i omgivningen upplevs dömande vilket kan leda till social isolering och nedsättning av den sociala förmågan (13).
I en studie (64) fick deltagarna sitta själva vid ett bord med PARO mitt på bordet. Deltagarna i artikeln uppvisade förbättringar inom BPSD vilken kan bero på hur forskarna valde att placera PARO. I MOHO beskrivs det att miljön har stor inverkan på en persons
aktivitetsutförande och beteenden samt att ett föremåls placering kan både underlätta och motverka olika beteenden samt uppmuntra eller hindra social interaktion (13).
Det kan uppstå tveksamheter kring denna litteraturstudies relevans då endast en artikel inkluderar en arbetsterapeut som utförare (67). Dock beskriver flera artiklar
(57,58,60,63,66,68) förbättringar inom aktivitetsförmåga vilket är ett arbetsterapeutiskt begrepp och är relevant inom arbetsterapi (4). Begreppet aktivitetsförmåga kan kopplas ihop med arbetsterapeutiska traditioner som till exempel MOHO (13). Aktivitetsförmågan kan beskrivas genom viljekraft, vanebildning och utförandekapacitet (13).
6.1.2 Effekter av djurterapi
BPSD och livskvalité får en stor del i resultatet vilket är överraskande och intressant. Hälften av artiklarna (57,58,62,64,66,67) påvisar en minskning av BPSD symtom och förbättring av kognitiva förmågor medan en artikel (67) visar en ökning av framförallt aggression och irritation samt försämring av kognitiva förmågor. Enligt Valentí-Soler et al (67) berodde dock resultatet på deltagarnas degenerativa demensdiagnos. Detta förvånade författarna då flera artiklar (58,60,63,64,66,68) hade deltagare med Alzheimers men endast Valentí-Soler et al (67) tar upp att djurterapins effekter kan påverkas negativt av demensdiagnosen. Detta stämmer inte överens med tidigare evidens (7,14) som visar på en förbättring av BPSD-symtom och kognition efter djurterapin.
Majoriteten av artiklarna uppvisar förbättringar inom BPSD (57–68), depressiva symtom (57,60–63,65), livskvalité (58–61,63,65–68) och aktivitetsförmåga (57,58,60,63,66,68), vilket är en likhet med litteraturstudien av Aarskog et al (70). Aarskog et al (70) beskriver att
deltagarna visade förbättringar inom BPSD, depression, livskvalité samt ökad
aktivitetsförmåga (70). Det ska dock noteras att inte alla studier i Aarskog et als resultat påvisar samma förbättringar (70).
Dabelko-Schoeny et al (58) diskuterar om huruvida olika sorters djur kan tillföra olika effekter, samt anses det att det fattas kunskap och studier om just detta. Dabelko-Schoeny et al (58) och Baek et al (57) har olika djur i sina studier, hästar och hundar. Det dessa två studier har gemensamt är att de båda uppvisar förbättringar gällande deltagarnas utförande av fysisk aktivitet. Något som dock skiljer dessa två åt är att Dabelko-Schoeny’s studie uppvisar resultat på mer engagemang, motivation och självständighet gällande fysisk aktivitet jämfört med Baek’s studie som uppvisar mer generella ökningar av fysisk aktivitet (57,58). Ifall dessa skillnader beror på inkluderandet av olika djur i studierna är svårt att säkerställa. För att kunna besvara detta behövs det studier som lägger vikt på denna typ av jämförelser av olika djurs effekter, i en och samma studie.
I och med att artiklarna framför förbättringar hos deltagarnas kognitiva (57,58,61,64,66,67) samt fysiska utföranden (58,59) kan en koppling till MOHO´s beskrivning av
utförandekapacitet ses.
I MOHO grundas utförandekapaciteten på individens förmågor, det vill säga individens fysiska och psykiska förmågors inverkan på utförandet, samt hur dessa kan begränsa och underlätta aktivitetsutförandet (13). I och med detta kan slutsatsen att flera av studierna
Den tidigare beskrivna kunskapsluckan tyder på en avsaknad av information och evidens kring samspelet mellan djur och människa (8). Denna litteraturstudie fyller kunskapsluckan till viss del då Swall et al (68) beskriver att samspelet mellan människa och djur kan leda till förbättringar i uppvisad sorg och empati samt förbättrad förmåga att läsa djurens kroppsspråk (68). Det behövs dock mer evidens kring samspelet mellan människa och djur för att fylla kunskapsluckan helt.
6.2 Metoddiskussion
En svaghet med litteraturstudien är att begreppet Occupational Therapy inte användes vid sökningen. Detta berodde på att de sökningar där begreppet fanns med blev resultatet av sökningen irrelevant. Sökningen gav endast artiklar med fokus på arbetsterapi och ingen artikel handlade om djurterapi. Trots många sökningar med block och olika variationer valdes begreppet bort. Om Occupational therapy hade använts som sökord kunde resultatet sett annorlunda ut. Begreppet hade kunnat tillfört fler artiklar med arbetsterapeuter som utförare och gett en mer tydlig koppling till arbetsterapi. När sökningen gjordes med de tre
diagnoserna Alzheimers, Vaskulär och Frontotemporal Demens blev också resultatet av sökningen irrelevant då det endast kom fram hur man gjorde bedömningar och arbetar
generellt med diagnoserna, resultatet innehöll inget om djurterapi. Detta kan också ses som en svaghet då begreppet demens valdes istället, men det är brett och innehåller både olika
demensdiagnoser och kognitiva svårigheter.
Enligt Östlundh (51) är det viktigt att planera sökningen genom att använda olika synonymer och olika sökord för att finna ett mer relevant resultat. I litteratursökningen användes inte olika synonymer och sökord men resultatet av sökningen bedömdes ändå relevant.
Litteraturstudiens inklusions- och exklusionskritereier användes istället för att kunna få fram relevanta artiklar att ta med i litteraturstudien och urvalet efter sökningen blev
smidigare. Även litteraturstudiens avgränsningar “Peer reviewed”, “English language” och publiceringsår 2010–2020 hjälpte författarna att få fram ett mer relevant resultat. Det är viktigt att använda avgränsningarna för att få ett mindre antal träffar i litteratursökningen samt att sökningen blir mer specificerad vilket leder till ett mer relevant resultat (51).
Genom att bedöma studiernas kvalitet kunde artiklarnas kvalitet säkerställas. I
litteraturstudien togs endast artiklar med medel/hög kvalitet med. Kvalitetsgranskningen gjordes också för att få en överblick över hur författarna i artiklarna hanterat olika typer av bias och hur de diskuterat kring sina ställningstaganden. Granskningen användes för att kunna ha som stöd för ett kritiskt granskande av både struktur och innehåll i artiklarna. Vid
granskningen användes Forsberg och Wengströms (50) kriterier för kvalitetsvärdering och SBU:s mall för kvalitetsgranskning (55). Detta ses som en styrka då det är relevant att använda mallar för att på ett systematiskt sätt granska artiklarnas kvalitet samt bedöma artiklarnas hantering av brister (50).
Artikelmatrisen som gjordes i litteraturstudien underlättade både urvalet och analysen. Matrisen bidrog till en tydlighet kring innehåll och innehållets relevans för syftet samt underlättade skapandet av kategorier. Enligt Axelsson (53) kan matrisen ligga till grund för strukturering av resultat vilket matrisen i litteraturstudien gjorde. Att matrisen gjordes är en styrka då en översikt av artiklarna är relevant vid en litteraturstudie för att ge läsaren möjlighet att lättare förstå val av artiklar utifrån syftet, läsaren kan lättare förstå hur dessa
analyserats (71) samt att matrisen skapar en förståelse för innehållet och de kategorier som uppkommit (49,54).
Trots att artiklarna innehöll olika resultat så innehöll de liknande begrepp och då kunde kategorier skapas. Skapandet av kategorier underlättade analysen, det blev lättare att förstå innehållet i artiklarna och hjälpte till att skapa en grund för resultatet. Enligt Polit & Beck (52) kan många olika typer av kategorier identifieras, men alla kategorier är viktiga för att skapa ett relevant och sammanhängande resultat.
Om varken matriser eller kategorier hade skapats hade analysen blivit mycket svårare och resultatet hade inte blivit lika relevant och tydligt.
När en artikel granskas bör studiens etiska ställningstaganden ses över (52). När de etiska ställningstagandena i artiklarna sågs över utgick analysen från de fyra etiska principerna. Att se över de etiska ställningstagandena ansågs vara viktigt att göra och därför blev det en svaghet med dataanalysen när en artikel hade mycket lite/ingen text om sina etiska ställningstaganden. I artikel (63) var det svårt att hitta fakta om deras etiska
ställningstaganden och om artikeln var godkänd av en etisk kommitté. Författarna övervägde att ta bort artikeln men valde att utgå från tidskriften som hade tydliga riktlinjer för etik och endast publicerade artiklar som var godkända av en etisk kommitté, det ledde till att
författarna valde att ta med artikeln i litteraturstudien. Det är viktigt att studier med både människor och djur följer etiska riktlinjer, men endast en artikel (58) tog upp sina etiska ställningstaganden kring djuret gällande risk och nytta vilket förvånade författarna till denna litteraturstudie. Det är relevant att ta upp etik kring djuret då det kan uppstå situationer som är problematiska eller farliga för djuret som till exempel i vissa sessioner där de kan utsättas för aggression (8). Vidare får djuren inte utsätts för lidande, man bör inte förminska deras värdighet och djuren ska ses som individer (72).
7. Slutsats
Denna litteraturstudie visar att det finns flera olika variationer gällande utförandet av djurterapi. En mängd olika djur kan användas, olika aktiviteter kan utföras med djuret och olika yrkesgrupper kan hålla i terapin. Djurterapi har generellt positiva effekter på BPSD- symtom, kognitiva förmågor, livskvalitet och aktivitetsförmågan. En studie påvisar negativa effekter gällande vissa BPSD-symtom hos deltagare med degenerativ demens.
Kunskapsluckan gällande samspelet mellan människa och djur är endast delvis fylld då bara en artikel tar upp detta.
Sammanställningen av kunskap kring utförandet av djurterapi och terapins olika effekter vid demens inkluderade betydligt fler artiklar.
Sammanfattningsvis har denna litteraturstudie tillfört viktig kunskap till vård- och omsorgspersonal om hur djurterapi kan utföras samt dess effekter.
8. Referenslista
1. Svenskt Demenscentrum. Demens i siffror [Internet]. Stockholm: Svenskt Demenscentrum; 2008 [uppdaterad 2020-08-03; citerad 2020-10-09]. Hämtad från:
https://www.demenscentrum.se/Fakta-om-demens/Demens-i-siffror
2. Josephsson S, Bäckman L, Borell L, Nygård L, Bernspång B. Effectiveness of an Intervention to Improve Occupational Performance in Dementia. OTJR. 1995;15(1): p. 36–49.
3. World Health Organisation. Dementia [Internet]. Manila: World Health Organization; C 2020 [cited 09 October 2020]. Available From:
https://www.who.int/westernpacific/health-topics/dementia
4. Blesedell Crepau E, Boyt Schell BA, Cohn ES. Contemporary Occupational Therapy Practice in the United States. In: Blesedell Crepeau E, Cohn ES, Boyt Schell BA, Editors. Willard & Spackman’s Occupational Therapy. Ed 11. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins; 2009. p. 216–21.
5. Erlandsson L-K, Persson D. ValMo-modellen: ett redskap för aktivitetsbaserad arbetsterapi. Uppl 1:4.Lund: Studentlitteratur; 2014.
6. Pascale Toglia J, Golisz KM, Goverover Y. Evaluation and Intervention for
Cognitive Perceptual Impairments. In: Blesedell Crepeau EB, Cohn ES, Schell BAB, Editors. Willard & Spackman’s occupational therapy. Ed 11. Philadelphia: Wolters Kluwer
Health/Lippincott Williams & Wilkins; 2009. p. 739–76.
7. Möller A, Wikström F. Om djurens inverkan på välbefinnandet hos personer med långvarig ohälsa. I: Lerner H, Silfverberg G, redaktörer. Hästen, hunden och den mänskliga hälsan: vård, behandling och terapi. Uppl 1. Stockholm: Ersta Sköndal högskola; 2014. s. 85–108. 8. Lerner H, Silfverberg G. Design och utvärdering av forskning och praktisk verksamhet. I:
Lerner H, Silfverberg G, redaktörer. Hästen, hunden och den mänskliga hälsan: vård, behandling och terapi. Uppl 1. Stockholm: Ersta Sköndal högskola; 2014. s.177–86. 9. Håkanson M, Karlsson Palmgren C, Sallander M, Henriksson G. Husdjur och folkhälsa -En
forskningsöversikt om betydelsen av sällskapsdjuren och lantbrukets djur för människors hälsa [Internet]. Västra Götaland: SLU; 2008. [citerad 2020-10-06]. Hämtad från:
https://www.researchgate.net/publication/285235116_Husdjur_och_folkhalsa_-_en_forskningsoversikt_om_betydelsen_av_sallskapsdjur_och_lantbrukets_djur_for_mannisk
ors_halsa
10. Sveriges arbetsterapeuter. Etisk kod för arbetsterapeuter [broschyr på Internet]. Nacka: Förbundet Sveriges arbetsterapeuter; 2018.
11. Cole MB, Tufano R. Applied theories in occupational therapy: a practical approach. Ed 1. Thorofare: Slack; 2008
12. Birge James A. Activities of Daily Living and Instrumental Activities of Daily Living. In: Blesedell Crepeau E, Cohn ES, Boyt Schell BA, Editors. Willard & Spackman’s Occupational
Therapy. Ed 11. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins; 2009. p. 538–78.
13. Kielhofner G. Model of human occupation: teori och tillämpning. Uppl 1. Lund: Studentlitteratur; 2012.
14. Pérez-Sáez E, Pérez-Redondo E, González-Ingelmo E. Effects of Dog-Assisted Therapy on Social Behaviors and Emotional Expressions: A Single-Case Experimental Design in 3 People With Dementia. J Geriatr Psychiatry Neurol. 2020;33(2): 109–19.
15. Fields B, Bruemmer J, Gloeckner G, Wood W. Influence of an Equine-Assisted Activities Program on Dementia-Specific Quality of Life. Am J Alzheimers Dis Other Demen. 2018;33(5): 309-317.
16. Campbell A. Dementia care: could animal robots benefit residents? Nursing and residential care. 2011;13(12): 602–4.
17. Fagerberg I, Silfverberg G. Robotdjur i demensvården - i vems intresse? I: Lerner H, Silfverberg G, redaktörer. Hästen, hunden och den mänskliga hälsan: vård, behandling och terapi. Uppl 1. Stockholm: Ersta Sköndal högskola; 2014. s. 151–64.
18. Nordgren L, Engström G. Effects of Animal-Assisted Therapy on Behavioral and/or
Psychological Symptoms in Dementia: A Case Report. Am J Alzheimers Dis Other Demen. 2012;27(8):625–32.
19. Svenskt demenscentrum. Vad är demens? [Internet]. Stockholm: Svenskt Demenscentrum; 2008 [uppdaterad 2020-01-27; citerad 2020-09-21]. Hämtad från:
https://www.demenscentrum.se/Fakta-om-demens/Vad-ar-demens
20. Camicioli R. Diagnosis and Differential Diagnosis of Dementia. In: Quinn J. Dementia. Chichester: John Wiley & Sons, Ltd; 2014. [cited 2020-09-20]. Available from:
http://ebookcentral.proquest.com/lib/universitetsbiblioteket-ebooks/detail.action?docID=1480869
21. Svenskt demenscentrum. Frontallobsdemens [Internet]. Stockholm: Svenskt Demenscentrum; 2008 [uppdaterad 2020-08-12; citerad 2020-10-09]. Hämtad från:
https://www.demenscentrum.se/Fakta-om-demens/Demenssjukdomarna/Frontotemporal-demens
22. Demensförbundet. Vaskulär demens [Internet]. Stockholm: Demensförbundet; [okänt år] [citerad 2020-10-09]. Hämtad från:
https://www.demensforbundet.se/om-demens/demenssjukdomar/vaskular-demens/
23. Svenskt demenscentrum. Riskfaktorer [Internet]. Stockholm: Svenskt Demenscentrum; 2008 [uppdaterad 2020-01-14; citerad 2020-10-09]. Hämtad från:
24. Greenblat C. Dementia - fact sheet [Internet]. Geneva: World Health Organisation; 2020 [cited 2020-10-09]. Available From:
https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/dementia
25. NE.se [Internet] Malmö: Nationalencyklopedin; [okänt år]. demens [citerad 09 oktober 2020]. Hämtad från: https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/demens
26. Svenskt Demenscentrum. Medelålderns livsstil påverkar demensrisken [Internet]. Stockholm: Svenskt Demenscentrum; [okänt år] [citerad 2020-10-09]. Hämtad från:
https://www.demenscentrum.se/Nyheter/Medelalderns-livstil-paverkar-demensrisk/
27. Alty J, Farrow M, Lawler K. Exercise and dementia prevention. Pract Neurol. 2020; 20:(3) p. 234–40. 10.1136/practneurol-2019-002335
28. Svenskt demenscentrum. Alzheimers sjukdom [Internet]. Stockholm: Svenskt Demenscentrum; 2008 [uppdaterad 2020-01-14; citerad 2020-10-09]. Hämtad från:
https://www.demenscentrum.se/Fakta-om-demens/Demenssjukdomarna/Alzheimers-sjukdom
29. BPSD. Om BPSD-registret [Internet]. Malmö; BPSD-registret; [okänt år]. [uppdaterad 2020-11-18; citerad 2020-11-17]. Hämtad från: https://bpsd.se/om-bpsd-registret/
30. Svenskt Demenscentrum. Beteendemässiga [Internet]. Stockholm: Svenskt Demenscentrum; 2008 [uppdaterad 2020-01-14; citerad 2020-10-09]. Hämtad från:
https://www.demenscentrum.se/Fakta-om-demens/Symtom/Beteendemassiga
31. Svenskt Demenscentrum. Psykiatriska [Internet]. Stockholm: Svenskt Demenscentrum; 2008 [uppdaterad 2020-01-14; citerad 2020-10-09]. Hämtad från:
https://www.demenscentrum.se/Fakta-om-demens/Symtom/Psykiatriska
32. Nägga K. Agitation och aggressivitet vid demens [Internet]. Kungsbacka: Internetmedicin.se; [okänt år] [uppdaterad 2019-10-01; citerad 2020-11-17]. Hämtad från:
https://www.internetmedicin.se/behandlingsoversikter/geriatrik/agitation-och-aggressivitet-vid-demens/
33. Services S beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). Viktigt men svårt mäta livskvalitet [Internet]. Stockholm: SBU; 2012 [citerad 2020-12-09]. Hämtad från:
https://www.sbu.se/sv/publikationer/vetenskap-och-praxis/viktigt-men-svart-mata-livskvalitet/
34. Björkdahl A. Kognitiv rehabilitering: Teoretisk grund och praktisk tillämpning. Uppl 1:2. Lund: Studentlitteratur AB; 2016
35. Sveriges arbetsterapeuter. Demens [broschyr på Internet] Nacka: Sveriges arbetsterapeuter [okänt år]. [citerad 2020-09-21] Hämtad från:
36. Eklund M. Arbetsterapi på olika nivåer. I: Eklund M, Gunnarsson B, Hultqvist J, redaktörer. Aktivitet & relation: mål och medel inom psykosocial rehabilitering. Uppl 2. Lund:
Studentlitteratur; 2020. s.73–88.
37. Leufstadius C, Argentzell E. Meningsfull aktivitet och psykiskt funktionshinder. I: Eklund M, Gunnarsson B, Hultqvist J, redaktörer. Aktivitet & relation: mål och medel inom psykosocial rehabilitering. Uppl 2. Lund: Studentlitteratur; 2020. s. 175–200.
38. Regionförbundet Örebro. Kognitiv-checklista vid arbetsterapeutisk bedömning av ADL-förmåga [broschyr på internet]. Örebro: Regionförbundet Örebro; 2012. [citerad 2020-10-16]. Hämtad från: https://demenscentrum.se/globalassets/kognitiv-checklista_orebro.pdf
39. Manley M, Bentley R, Richards C, Tattersall K, Warren A, Mackenzie A et al. Health conditions and active ageing. In: Atwal A, McIntyre A, editors. Occupational Therapy and Older People [Internet]. Ed 2. Chicester: John Wiley & Sons,Ltd; 2013 [cited 2020-09-21]. p.73-119. Available from: Occupational Therapy and Older People - Orebro University (exlibrisgroup.com)
40. Svenskt Demenscentrum. Basal demensutredning [Internet]. Stockholm: Svenskt Demenscentrum; 2012 [uppdaterad 2020-10-29; citerad 2020-09-21]. Hämtad från:
https://demenscentrum.se/Fakta-om-demens/Utredning-och-diagnos/Basal-demensutredning
41. Svenskt Demenscentrum. Skalor [Internet]. Stockholm: Svenskt Demenscentrum; 2009 [uppdaterad 2020-09-07; citerad 2020-10-16]. Hämtad från:
https://www.demenscentrum.se/arbeta-med-demens/skalor-checklistor/skalor
42. Rabins PV, Lyketsos CG, Steele CD. Practical Dementia Care [Internet]. Ed 2. New York: Oxford University Press; 2006 [cited 2020-09-21]. Available from: Practical Dementia Care - Orebro University (exlibrisgroup.com)
43. Yakimicki ML, Edwards NE, Richards E, Beck AM. Animal-Assisted Intervention and Dementia: A Systematic Review. Clin Nurs Res. 2019;28(1):9–29.
44. Bernabei V, De Ronchi D, La Ferla T, Moretti F, Tonelli L, Ferrari B, m.fl. Animal-assisted interventions for elderly patients affected by dementia or psychiatric disorders: A review. J Psychiatr Res. 2013;47(6):762–73.
45. Charry-Sánchez JD, Pradilla I, Talero-Gutiérrez C. Animal-assisted therapy in adults: A systematic review. Complement Ther Clin Pract. 2018; 32:169–80.
46. Filan SL, Llewellyn-Jones RH. Animal-assisted therapy for dementia: a review of the literature. Int Psychogeriatr. 2006;18 (4): 597–611
47. Cipriani J, Cooper M, DiGiovanni NM, Litchkofski A, Nichols AL, Ramsey A. Dog-assisted therapy for residents of long-term care facilities: An evidence-based review with implications for occupational therapy. Phys Occup Ther Geriatr. 2013;31(3):214–40.
48. Willman A, Bahtsevani C, Nilsson R, Sandström B. Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Uppl 4. Lund: Studentlitteratur; 2016.
49. Friberg F. Att göra en litteraturöversikt. I: Friberg F, redaktör. Dags för uppsats - vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Uppl 2. Lund: Studentlitteratur; 2012. s. 133–44.
50. Forsberg C, Wengström Y. Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Uppl 4. Stockholm: Natur & kultur; 2016.
51. Östlundh L. Informationssökning. I: Friberg F, redaktör. Dags för uppsats - vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Uppl 2. Lund: Studentlitteratur; 2012. s. 57–80.
52. Polit DF, Beck CT. Nursing Research : generating and assessing evidence for nursing practice. Ed 11. Philadelphia: Wolters Kluwer; 2021.
53. Axelsson Å. Litteraturstudie. I: Granskär M, Höglund-Nielsen B, redaktörer. Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Uppl 2:3. Lund: Studentlitteratur; 2012. s. 203–20.
54. Friberg F. Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I: Friberg F, redaktör. Dags för uppsats - vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Uppl 2. Lund: Studentlitteratur; 2012. s. 121–32.
55. SBU. Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården och insatser i socialtjänsten. En handbok [Internet]. Uppl 3 rev. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2017 [citerad 2020-10-22]. Hämtad från:
https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok.pdf
56. Olsson H, Sörensen S. Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Uppl 3. Stockholm: Liber; 2011.
57. *Baek S-M, Lee Y, Sohng K-Y. The psychological and behavioural effects of an animal-assisted therapy programme in Korean older adults with dementia. Psychogeriatrics. 2020;20(5):645–53.
58. *Dabelko-Schoeny H, Phillips G, Darrough E, DeAnna S, Jarden M, Johnson D, et al. Equine-Assisted Intervention for People with Dementia. Anthrozoös. 2014;27(1): 141-155.
59. *Edwards NE, Beck AM, Lim E. Influence of Aquariums on Resident Behavior and Staff Satisfaction in Dementia Units. West J Nurs Res. 2014;36(10): 1309-22.
60. *Friedmann E, Galik E, Thomas SA, Hall PS, Chung SY, McCune S. Evaluation of a Pet-Assisted Living Intervention for Improving Functional Status in Pet-Assisted Living Residents With Mild to Moderate Cognitive Impairment: A Pilot Study. Am J Alzheimers Dis Other
61. *Petersen S, Houston S, Qin H, Tague C, Studley J. The Utilization of Robotic Pets in Dementia Care. J Alzheimers Dis. 2017;55(2):569–74.
62. *Majic T, Gutzmann H, Heinz A, Lang U, Rapp M. Animal-Assisted Therapy and Agitation and Depression in Nursing Home Residents with Dementia: A Matched Case-Control Trial. Am J Geriatr Psychiatry. 2013;21(11): 1052-59.
63. *Mossello E, Ridolfi A, Mello AM, Lorenzini G, Mugnai F, Piccini C, et al. Animal-assisted activity and emotional status of patients with Alzheimer’s disease in day care. Int
Psychogeriatr. 2011;23(6):899–905.
64. *Moyle W, Jones C, Murfield J, Thalib L, Beattie E, Shum D, et al. Effect of a robotic seal on the motor activity and sleep patterns of older people with dementia, as measured by wearable technology: A cluster-randomised controlled trial. Maturitas. 2018;110: 10–7.
65. *Olsen C, Pedersen I, Bergland A, Enders-Slegers MJ, Patil G, Ihlebæk C. Effect of animal-assisted interventions on depression, agitation and quality of life in nursing home residents suffering from cognitive impairment or dementia: A cluster randomized controlled trial. Int J Geriatr Psychiatry. 2016;31 (12): 1-10.
66. *Sánchez-Valdeón L, Fernández-Martínez E, Loma-Ramos S, López-Alonso AI, Bayón Darkistade E, et al. Canine-Assisted Therapy and Quality of Life in People With Alzheimer-Type Dementia: Pilot Study. Front Psychol. 2019;10 (1332): 1-6.
67. *Valentí-Soler M, Agüera L, Rodríguez J, Rebolledo C, Muñoz A, Pérez I, et al. Social robots in advanced dementia. Front Aging Neurosci. 2015;7 (133): 1-12.
68. *Swall A, Ebbeskog B, Lundh Hagelin C, Fagerberg I. Stepping out of the shadows of Alzheimer’s disease: a phenomenological hermeneutic study of older people with
Alzheimer’s disease caring for a therapy dog. Int J Qual Stud Health Well-being. 2017;12(1): 1–8.
69. Svenskt Demenscentrum. Qualid [Internet]. Stockholm: Svenskt Demenscentrum; 2011 [uppdaterad 2020-01-28; citerad 2020-11-21]. Hämtad från: Qualid | Demenscentrum
70. Aarskog NK, Hunskår I, Bruvik F. Animal-Assisted Interventions With Dogs and Robotic Animals for Residents With Dementia in Nursing Homes: A Systematic Review. Phys Occup Ther Geriatr. 2019;37(2):77–93.
71. Friberg F. Tankeprocessen under examensarbetet. I: Friberg F, redaktör. Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur; 2012. s. 37–46. 72. Lerner H. Risker för djur och risker för människor. I: Silfverberg G, Lerner H, redaktörer.
Hästen, hunden och den mänskliga hälsan: vård, behandling och terapi. Stockholm: Ersta Sköndal högskola; 2014. s. 165–76.
Bilaga 1: Artikelmatris
Författare, publiceringsår, land & kvalitet
Syfte Design och metod Resultat
(57) Baek SM Lee Y Sohng KY (2020) Sydkorea Kvalitet: Hög Tidskrift: Psychogeriatrics
Syftet med studien var att undersöka vilken
effekt djurterapi har
på kognitiv funktion, känslor, problematiska beteenden och aktiviteter i dagliga livet hos äldre personer med demens.
Studien har en kvasi-experimentell studiedesign med 28 deltagare med ospecificerad demens.
Deltagarna fördelades i två grupper där interventionsgruppen fick ta del av djurassisterad terapi under en period på 8 veckor medan kontrollgruppen fick vanlig terapi.
Data samlades in med hjälp av dessa validerade mätinstrument:
- Mini-Mental Status Examination (MMSE) mätte kognitiva svårigheter. - Faces Rating Scale (FRS) användes för att mäta känslouttryck.
- Cornell Scale for Depression in Dementia (CSDD) användes för att mäta depression. - ADL och problematiska beteenden mättes med checklistor samt sjukhusets egna mätinstrument.
Utförande av djurterapi
I studien inkluderades friska hundar som har genomgått hälsokontroller samt har tidigare erfarenhet av djurterapi. De ansvariga för utförandet terapin var psykologer,
socialarbetare- och administratörer, en forskningsassistent och en volontärarbetare med hund (Pet partner). Deltagarna fick i den första fasen interagera med djuren genom fysisk kontakt. Den andra fasen involverade omhändertagande i form av promenader, sköta om pälsen, och samtal med djuren. I slutfasen fick deltagarna mata, fotografera samt gå på fest med djuren. Terapisessioner: 8 veckor, 2 dagar/vecka. 60 min per session.
