energibesparingar vid omfattande renove-ring varierar också stort. Femtio till sextio procent reduktion av det totala energibe-hovet är vanligt förekommande siffror men siktar man på så kallad passivhus-standard kan energibesparingspotentialen vara betydligt högre, [2].
Ett exempel från den svenska markna-den visar att ungefär hälften av det sven-ska bostadsbeståndet inryms i flerbo-stadshus. Inom det så kallade miljonpro-grammet (byggt 1961 till 1975) uppgår den totala energianvändningen, inklusive hushållsel, till cirka 9,5 TWh/år. Specifik energianvändning ligger i medeltal kring 210 kWh/(m2 år). Total uppskattad an-vändning och besparingspotential för re-levanta delsystem framgår av tabell 1, [2]. Upp till en halvering av energian-vändningen kan uppnås i denna typ av byggnader.
Kvalitetssäkring – behövs det? Kvalitetssäkringssystemet har utvecklats inom projektet Square har som främsta syfte att säkerställa ett optimalt resultat när förbättrad inomhusmiljö och energi-effektivitet ligger i fokus vid renovering-en, figur 1. Genom att arbeta med båda delarna parallellt undviker man risken att den ena förbättras på bekostnad av den andra. Systemet omfattar i princip hela processen från idé till förvaltning och är uppbyggt som ett traditionellt kvalitets -säk ringssystem. Det lämpar sig därför väl för att integreras med organisationens re-dan existerande system för kvalitetssäk-ring som till exempel ISO 9001.
Systemet är främst avsett att fungera genom egenkontroll från fastighetsägarens, beställarens eller förvaltarens sida men i Sverige finns även möjligheter till
tredje-54 Bygg & teknik 2/09
Det krävs nya arbets- och samverk-ansformer för att uppfylla de allt tuffare kraven på energieffektivise-ring och god innemiljö som ställs i moderna renoveringsprojekt. De tuffare kraven är resultatet av kli-matförändringar, resursbrist, sociala förändringar, ökad förekomst av byggnadsrelaterad ohälsa och ökad vistelse inomhus. Kvalitén i arbets-utförande och på komponenter och system blir också alltmer avgörande för att nå ett bra slutresultat. Inom det SP-ledda EU-projektet Square har ett generellt kvalitetssäkringssystem för innemiljö och energianvändning utar-betats som kan användas i samband med renovering av flerbostadshus med fokus på miljonprogrammets bostäder. Ut-gångspunkt för systemet har huvudsakli-gen varit de svenska P-märkningsreglerna för innemiljö och energianvändning, [1], samt andra liknande befintliga system. Kvalitetssäkringssystemet finns redovisat i detalj i en projektrapport på engelska som även är översatt till svenska, [3]. Dessutom har en vägledning tagits fram för att underlätta för byggherrarna att im-plementera kvalitetssystemet i organisa-tionen och använda det i ombyggnadspro-jekten, [4].
Stor energibesparingspotential i miljonprogrammet
Andelen flerbostadshus som är i behov av renovering varierar kraftigt inom EU-län-derna. Exempelvis har Österrike och Fin-land redan renoverat 30 till 40 procent av sitt lägenhetsbestånd, medan Sverige en-dast renoverat cirka 15 procent och Bulga-rien i princip har behov av renovering i hela sitt bestånd. Uppskattad potential för
partscertifiering genom SP:s P-märkning, [1].
Att upprätta ett kvalitetssäkringssys-tem kräver tid och pengar, men för en or-ganisation som arbetar långsiktigt och räknar med att genomföra fler renove-ringsprojekt i framtiden kommer det att vara en god investering. Detta under för-utsättning att man lyckas hitta en god ba-lans mellan administrativa krav, praktisk nytta och generell acceptans inom organi-sationen. Lyckas man med detta så kan man skörda frukterna i form av:
●Ekonomiska och miljömässiga bespa-ringar som på längre sikt kan bli mycket stora.
●Färre suboptimeringar och negativa ef-fekter av ensidigt fokus på antingen inne-miljösatsningar eller energieffektivise-ring.
●Förbättrad återkoppling och erfaren-hetsuppbyggnad inom organisationen genom systematiskt, planerat och väl do-kumenterat arbete. Det ger en möjlighet att finna brister i tid innan det leder till större kostsamma åtgärder och minskar behovet av akututryckningar.
●Förbättrad kommunikation mellan äga -re, förvalta-re, brukare och driftpersonal genom tydliga mål och mätbara resultat. ●Nöjdare kunder och mindre klagomål genom aktiv medverkan från de boende och genom systematiskt arbete med han-tering av avvikelser och klagomål. Hur går det till?
För att bli användbart och effektivt måste kvalitetssäkringssystemet skräddarsys till den aktuella organisationens rutiner och verksamhet. Det innebär konkret att orga-nisationen, antingen genom eget arbete eller med hjälp av en extern konsult
byg-Kvalitetssäkring av innemiljö och
energianvändning vid renovering
av miljonprogrammets bostäder
Artikelförfattare är Kristina Mjörnell, och Peter Kovacs, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Borås.
Tabell 1: Energianvändning och besparingspotential för svenska beståndet.
–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
Energi användning Dagens energianvändning Besparingspotential
(TWh) (TWh)
–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
Byte eller renovering av fönster 1,5 – 2,0 0,5 – 1,0
Isolering av byggnadsskalet 1,0 – 1,5 0,5 – 1,0 Lufttäthetsåtgärder 0,5 – 1,0 0,5 Ventilationåtgärder 2,0 – 2,5 1,5 – 2,0 Tappvarmvatten 1,5 – 2,0 0,5 – 1,0 Förluster i uppvärmningssystem 0,5 – 1,0 0,5 Hushållsel 1,0 – 1,5 0,0 – 0,5 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Totalt 8,5 – 10,5 4,0 – 5,5
ger upp kvalitetssäkringssystemet, upp-rättar rutiner och dokument och förankrar systemet i organisationen. Organisationen bör analysera hur kraven i kvalitetssä-kringssystemet för innemiljö och energi kan integreras i ett befintligt ledningssys-tem i de fall ett sådant finns på plats, figur 2. Man bör sedan utarbeta en plan för hur tillkommande rutiner på bästa sätt ska kunna inarbetas i det befintliga systemet. Om organisationen arbetar efter ISO 9001:2000 kan paragraferna 4.1 och 7.1 i denna ge vägledning när planen upprät-tas.
Kvalitetssäkring i ombyggnadsprocessen
Hur väl man lyckas med att uppfylla energimålen och kraven på god inomhus-miljö i bruksskedet beror till stor del på hur framgångsrik ombyggnadsprocessen är. Rutiner för förberedelser, planering och övervakning av ombyggnadsproces-sen är en stor hjälp för organisationen att säkerställa kvalitet och nå bra resultat.
Inför ombyggnad. Innan
ombyggnads-processen påbörjas ska en enkätundersök-ning om de boendes uppfattenkätundersök-ning om inne-miljön utföras. Syftet med enkäterna är att få brukarnas synpunkter beträffande termisk komfort, luftkvalitet, buller, be-lysning och ljusförhållanden.
Dessutom ska det utföras en teknisk ut-värdering av inomhusmiljön och energi-användningen som underlag för att ta fram åtgärdsförslag i samband med om-byggnaden. Utredningen omfattar en grundläggande första undersökning, så kallad GFU och en första energianalys, så kallad FEA.
En GFU omfattar en inventering och be siktning av byggnaden som helhet samt ett urval av enskilda lägenheter och kan göras på en enskild byggnad eller på en grupp byggnader med likartad teknisk uppbyggnad och status samt liknande system för värme och ventilation.
En del mätningar krävs för att kontrol-lera om innemiljön uppfyller de krav som ställs av myndigheter eller av byggherren
eller förvaltaren. Vid besiktningen under-söks väggar, golv och tak med avseende på fukt, lukt, mögel, bakterier och radon. Kontroll sker att ventilationssystemet ger tillräckligt höga flöden och inte alstrar för höga ljudnivåer. Dessutom kontrollerar man ljudnivån i lägenheter orsakat av omgivningsbuller såsom trafik. Invente-ringen ska utföras i en så stor del av lä-genheterna så att resultatet kan anses re-presentativt för hela beståndet. De fel och brister som identifieras i samband med GFU utgör underlaget för en åtgärdsplan som upprättas inför ombyggnaden.
FEA består av en inventering av bygg-naden eller byggnadsbeståndet med dess aktuella energistatus och energiprestanda. Inventeringen kan bestå av granskning av ritningar, driftuppföljningsprogram, över-vakningssystem och annan dokumenta-tion, till exempel projekteringsunderlag från tidigare ombyggnader. Vidare ingår besiktning av status på energirelaterade installationer och byggnadskomponenter, intervjuer med driftpersonal och eventu-ella kompletterande mätningar. FEA bör så långt som möjligt samköras med GFU när det gäller okulär besiktning och inter-vjuer med driftpersonal med mera.
För att säkerställa att prioriterade bris-ter och fel som identifierats i GFU och FEA åtgärdas ska dessa åtgärder integre-ras i projekteringen och ombyggnaden. Organisationen ska ta beslut om vilka åt-gärder som ska utföras, exempelvis: ●Åtgärda fuktskador.
●Tilläggsisolering av byggnadsskalet för att minska transmissionsförlusterna genom grund, fasad och tak.
●Isolering eller inbyggnad av konstruk-tionsdetaljer som verkar som köldbryg-gor, till exempel balkongplattor.
●Åtgärder för att förbättra lufttätheten. ●Byte av fönster för att minska transmis-sionsförlusterna och förbättra lufttäthe-ten.
●Minska värmeförluster genom ventila-tionsluften (värmeåtervinning, täta ofri-villiga luftläckage).
●Möjliggöra kontinuerlig uppföljning av energiprestanda.
●Uppmuntra energieffektivt beteende hos brukarna genom separat temperatur-styrning, el- och varmvattenmätare i varje lägenhet.
Uppföljning i planeringsskedet.
Bygg-herren beslutar om krav på innemiljö och energianvändning för ombyggnaden. Med varje krav ska det även anges förslag på metod för verifiering samt vem som är ansvarig för att kravet uppfylls. Vid pla-nering av ombyggnaden ska kraven på energianvändning och innemiljö beaktas liksom resultaten från GFU och FEA. Det kan vara lämpligt att göra en uppföljning av kraven när man formulerat ombygg-nadsprogrammet för att stämma av att dessa är rimliga att uppfylla med de pla-nerade åtgärderna. Det är viktigt att kra-ven som ställs samt rutiner för uppföljn-55 Bygg & teknik 2/09
Figur 1: Kvalitetssäkring vid renovering av flerbostadshus.
TECKNING: ERIC WERNER TECKNAREN AB
ning är tydliga vid upphandling av arki-tekter, konsulter, entreprenörer, installa-törer och leveraninstalla-törer. Otydliga krav kan leda till missförstånd och höga kostnader i senare skede. Byggherren kan och bör också definiera krav på dessa olika utfö-rares kompetens, erfarenhet, interna kvali-tetskontroll, förståelse för uppställda mål-sättningar och så vidare för att på så sätt öka förutsättningarna för ett bra slutresul-tat.
Uppföljning i projekteringsskedet. Det
är viktigt att val av konstruktioner, teknis-ka system och funktioner blir riktiga i ett tidigt skede. Redan i projekteringsskedet måste specialisterna samverka och foku-sera på byggnaden som helhet istället för på enskilda delar. Under projekteringen är det viktigt att följa upp att kraven på energianvändning och innemiljö uppfylls med de föreslagna konstruktionerna och systemen. Lämpligt är att uppföljningen görs på projekteringsmöten där alla pro-jektörer är samlade. Om det finns möjlig-het kan entreprenören följa senare delen av projekteringen för att ha möjlighet att komma med synpunkter på val av kon-struktion och system som kan inarbetas i handlingarna.
Uppföljning i byggskedet. I samband
med produktionsstart är det lämpligt att byggherren håller en informationsträff tillsammans med projektörer och entre-prenörer. Vid detta tillfälle bör byggher-ren informera om vilka åtgärder man har valt i projekteringen för att säkerställa att kraven ska uppfyllas. Entreprenörerna får chans att komma med synpunkter på val av konstruktioner och tekniska system.
Entreprenören arbetar enligt bygg-handlingarna och utför de kontroller och verifierande mätningar som finns angivna i handlingarna och som ska göras under produktionen. Det kan till exempel gälla kontroll av lufttäthet, fukt- eller ljudnivå-er. Entreprenören tar fram underlag för
drifts- och skötselinstruktioner för system och installationer, såsom rensning av brunnar, städrutiner och städmetoder för ytskikt etcetera.
När ombyggnaden är avslutad utförs verifierande mätningar av att de specifi-cerade kraven uppfylls.
Uppföljning i förvaltningsskedet. I
samband med överlämning av byggnaden är det lämpligt att entreprenörerna går igenom med förvaltaren och visar på kri-tiska konstruktioner och detaljer, visar hur systemen fungerar, hur de ska skötas och hur inställningar görs. Det är även viktigt att man går igenom drift- och sköt-selinstruktioner och att förvaltaren inte-grerar dessa i sina rutiner.
Regelbundna driftsronder är ett effek-tivt sätt att kontrollera och följa upp fas-tigheternas status. Det kan exempelvis handla om att kontrollera speciellt fuktut-satta konstruktioner eller vara vaksam på uppkomst av lukter, se till att avvattning av tak och markytor fungerar, se till att städning och belysning av allmänna ytor är tillfredsställande med mera.
Uppföljning av temperaturer, energi-användning, energiflöden, el och varm-vatten görs lämpligast med datoriserad driftövervakning för hela byggnaden samt för varje enskild lägenhet. Detta
ökar erfarenhetsmässigt möjligheterna till att spara energi med bibehållen komfort och ger möjlighet att snabbare upptäcka fel i driften, vilket gör att investeringen kan bli lönsam på kort tid. I detta sammanhang kan också prognosstyrning vara aktuellt att överväga.
Driftmöten hålls regelbundet för att ta hand om och diskutera eventuella avvi-kelser och förbättringsåtgärder som fram-kommit vid driftronder och vid drifts-övervakning.
För att höra de boendes synpunkter på innemiljön i lägenheterna och allmänna ytor kan man arrangera möten. De boen-des synpunkter fångas även upp i de åter-kommande boendeenkäterna samt i rap-portering av klagomål. Det bör även vara med en representant för de boende på de regelbundna driftsmötena och driftsron-derna. Avvikelser från kraven, exempel-vis frekventa klagomål på innemiljön, ökande energianvändning eller brister och fel tas upp på regelbundna möten med förvaltningsorganisationen vid led-ningens genomgång. Där tas beslut om förebyggande och korrigerande åtgärder som ska genomföras för att kraven ska uppfyllas. Ledningens genomgång tar också upp nya lagar och regler och annat som kan göra att organisationens krav
56 Bygg & teknik 2/09
Faktaruta
Koordinator Kristina Mjörnell
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
E-mail: kristina.mjornell@sp.se, Tel: +46 10 516 57 45
Partners TTA – Trama Tecnoambiental S.L., Spanien TKK – Helsinki University of Technology, Finland AEE – Institute for Sustainable Technologies, Österrike Trecodome, Nederländerna
Energy Agency of Plovdiv, Bulgarien AB Alingsåshem, Sverige
Poma Arquitectura S.L., Spanien
och policy behöver revideras. Genom dessa olika återkopplingar skapas förut-sättningar för en kontinuerlig förbättring av verksamheten.
Erfarenheter från ett ombyggnadsprojekt
Inom projektet Square testas kvalitetssäk -ringssystemet i tre pilotprojekt runt om i Europa. I det svenska pilotprojekt Bro-gården har det kommunala bostadsbola-get Alingsåshem valt att genomföra en mycket långtgående renovering av ett flerbostadshus byggt 1971 till 73. Kraven på energianvändning efter renovering är högt ställda och i nivå med en frivillig standard för passivhus som nyligen tagits fram i Sverige, [5]. Samtidigt är kraven på inomhusmiljö likaledes högt ställda och i enlighet med kraven för P-märkt innemiljö, [3]. Tillgänglighetsfrågor, det vill säga utformning av tekniska lösningar med funktionshindrade boende och besö-kare i fokus har också haft en hög prioritet i planeringen av ombyggnaden.
Alingsåshem har valt upphandlings-eller samarbetsformen partnering för sitt renoveringsprojekt och har slutit ett fler-årigt samarbetsavtal med ett antal bygg-och installationsföretag. En grundläg-gande tanke bakom detta är att man inom projektet vill arbeta mer med dialog kring krav och mål och ha mer insyn i varan-dras kalkyler och planering än i ett tradi-tionellt byggprojekt. På så sätt förväntar man sig att nå högre kvalitet till en (på lite längre sikt) lägre kostnad, samtidigt som kunskap och erfarenheter av ny tek-nik och nya metoder ökar både inom orga-nisationen och hos dess samarbetsparter.
Några viktiga komponenter i samarbe-tet kring renoveringen är till exempel: ●Byggherren (Alingsåshem) arrangerade tidigt informationsmöten med alla pro-jektdeltagare för att nå en gemensam vär-de- och kunskapsgrund.
●Byggentreprenören arbetar kontinuer-ligt med information till anställda kring kvalitetsmål, ansvar, arbetsmiljö och ytt-re miljö genom information i lunchrum och på byggplatsen, samt information i samband med fredagsmöten med olika teman.
● Byggherren informerar kontinuerligt de boende om möjligheterna till delaktig-het i processen, om målen för renovering-en och hur projektet fortskrider. Detta sker vid informationsträffar, genom ett nyhetsbrev och genom TV-sändningar över det lokala nätet.
● En visningslägenhet har ställts i ord-ning där de boende får möjlighet att titta på utformning av tekniska system och praktiska lösningar som planeras för om-byggnaden. Det kan till exempel gälla dragningar av ventilationskanaler, föns -ternischer, placering av
värmeåtervin-ningsaggregat och hur man byter ett luft-filter.
Brogården omfattar totalt 300 lägenhe-ter varav 18 ingår i en första etapp som planeras vara inflyttningsklar i februari
2009. Mer information om ombyggnaden av Brogården, nyhetsbrev med mera finns
på www.alingsashem.se. ■
Referenser
[1] Certifieringsregler för P-märkt innemiljö och energianvändning, SPCR 114E. www.sp.se.
[2] Overview of potentials and estima-ted costs for energy savings in retrofitting of social housing. Reports from Austria, Bulgaria, Finland, Spain and Sweden. Intern rapport 2.2 i Square-projektet.
[3] Kvalitetssäkringssystem för effektiv energianvändning och förbättrad inom-husmiljö vid ombyggnad av flerbostads-hus. Svensk översättning av rapport 4.1 i Square-projektet. www.iee-square.eu.
[4] En vägledning till kvalitetssäkring av innemiljö och energianvändning vid reno-vering av flerbostadshus, (Dokumentet är ett stöddokument till dokumentet Kvalitets-säkringssystem för effektiv energianvänd-ning och förbättrad inomhusmiljö vid om-byggnad av flerbostadshus, rapport 4.1 i Square-projektet.) Kommer att publiceras på hemsidan www.iee-square.eu inom kort
[5] Kravspecifikation för passivhus i Sverige,www.energieffektivabyggnader.se. 57 Bygg & teknik 2/09
Figur 3: Implementering av kvalitets -säkringssystemet i ombyggnads-processen.
Figur 5a och b: Provtryckning utfördes för att kontrollera det nya klimatskalets lufttäthet.
Figur 4: Väderskydd används vid ombyggnad av Brogården.
