• No results found

Finns det ett samband mellan koffein och ångest hos unga vuxna? : En kvantitativ tvärsnittsstudie

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Finns det ett samband mellan koffein och ångest hos unga vuxna? : En kvantitativ tvärsnittsstudie"

Copied!
31
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Finns det ett samband mellan koffein

och ångest hos unga vuxna?

En kvantitativ tvärsnittsstudie

Rebecca Livaniou

GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN

Självständigt arbete grundnivå 4:2021

180hp [Hälsopedagogprogrammet] 2018-2021

Handledare: Magnus Lindwall

Examinator: Maria Ekblom

(2)

Sammanfattning

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka sambandet mellan koffein och ångest hos 18-29 åringar. Den primära frågeställningen är om det finns ett samband mellan koffeinkonsumtion och ångest hos unga vuxna. Vidare även om det finns ett samband mellan koffeinkonsumtion och ångest i relation till kroppsvikt hos både män och kvinnor. I samband med detta är hypotesen att högre koffeinkonsumtion hänger ihop med högre ångestnivåer hos män och kvinnor. Metod

Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie. En enkätundersökning utfördes online och 245 individer deltog. Av totalt 245 deltagare var 18% i åldrarna 18–21 år, 44,9% mellan 22–25 år och 37,1% mellan 26–29 år. Könsfördelningen var relativt jämnt fördelad då 42% var män och 58% var kvinnor. Studien hade inget bortfall.

Enkätundersökningen bestod av tre kategorier; allmänna frågor, koffeinkonsumtionsfrågor samt ångestfrågor. De allmänna frågorna bestod av ålder, längd, vikt och kön. Koffein konsumtionsfrågorna baserades på en redan validerad enkät vid namn Diet and Behavior Scale (DABS) och som översattes till svenska (Richards et al., 2015). Ångestfrågorna baserades på en annan redan validerad enkät vid namn Generalized Anxiety Disorder – 7 questionnaire (GAD-7) (Sidik et al., 2012). Jag använde mig av en version som var översatt till svenska (Psykatristöd, u.å).

Resultat

Av totalt 245 deltagare hade 51 personer medel till hög grad av ångest. Dock hittades inget samband, samtidigt som resultatet var icke signifikant.

Slutsats

Eventuella orsaker till att studien inte visar ett samband kan vara att majoriteten av deltagarna skapat en koffeintolerans då många var regelbundna i sitt intag. Deltagarna kan även ha konsumerat en för låg dos för att kunna påvisa ångest. Då reaktionerna efter

koffeinkonsumtion kan se olika ut från person till person är det svårt att generalisera för en hel grupp. Valet av studiedesign är inte heller det bästa med tanke på att en enskild persons koffeinkonsumtionsmönster och kroppsreaktion ser olika ut.

För att få mer tydliga och specifika svar på sambandet mellan koffein och ångest skulle framtida forskning eventuellt behöva utföras experimentellt, då detta är ett ämne som är svårt att studera för en hel grupp.

(3)

Innehållsförteckning

1. Bakgrund ... 1

1.1 Inledning ... 1

1.2 Existerande forskning ... 2

1.3 Psykisk ohälsa ökar hos unga vuxna ... 2

1.4 Vad är ångest? ... 3

1.5 Koffein ... 3

1.6 Koffeinism ... 4

1.7 Koffeinkonsumtionen ökar i samhället ... 4

2. Syfte och frågeställningar ... 5

3. Metod ... 5 3.1 Studiedesign ... 5 3.2 Urval ... 5 3.3 Datainsamling ... 6 3.4 Dataanalys ... 7 4. Resultat ... 8 5. Diskussion ... 9 5.1 Resultatdiskussion ... 9 5.1.1 Toleransutveckling ... 9 5.1.2 Ångest ... 10 5.2 Metoddiskussion ... 10 6. Slutsats ... 12 7. Käll- och litteraturförteckning ... 13 8. Bilagor ... 17

(4)

Bilaga 1 - Litteratursökning ... 17 Bilaga 2 - Webbenkät ... 18

Tabell- och innehållsförteckning

Figur 1………..7 Tabell 1………8

(5)

1. Bakgrund

1.1 Inledning

Hälsa definieras som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro av sjukdom (World Health Organization, 2020).

Mental hälsa är ett tillstånd där individen kan arbeta självförverkligande, klara av vardagens normala påfrestningar och bidra till samhället. Psykisk hälsa är fundamentalt för ett

fungerande samhälle, både på ett individuellt och kollektivt plan. (World Health Organization, 2018)

Den psykiska ohälsan ökar bland unga vuxna jämfört med i andra åldrar, och det finns många bidragande faktorer till detta (Folkhälsomyndigheten, 2020). Exempel på orsaker till ökad psykisk ohälsa kan vara olika former av påfrestningar så som stress, oro, ångest eller sorg (Vårdguiden, u.å).

Man kan även se att konsumtionen av koffein ökar i samma åldersgrupp (Gard & Nairn-Tallén, 2020). Just energidryck kan man även se marknadsförs för unga vuxna. Detta i samband med att smakerna påminner om läsk och sötadrycker vilket eventuellt bidrar till ett ökat intag. (Kim, Sim & Choi, 2017)

Olika människor är olika känsliga för koffein och för vissa kan det leda till eventuella symtom som hjärtklappningar, svettningar, ångest med mera. (Livsmedelsverket, 2020).

Observerar man dessa kroppsreaktioner kan man se att det liknar som vid fysiska symtom av ångest.

Denna uppsats utfördes för att ta reda på om det finns ett samband mellan koffeinkonsumtion och ångest. Då den psykiska ohälsan ökar bland unga vuxna kan ett ökat koffeinintag vara en av flera bidragande faktorer.

(6)

1.2 Existerande forskning

I en översiktsartikel av Richards och Smith (2016) har majoriteten av studierna som undersökt sambandet mellan koffein och ångest, endast jämfört individer som ej konsumerar koffein regelbundet med individer som gör det. Ingen av studierna tar hänsyn till eventuell påverkan av längd och vikt för slutresultatet och majoriteten av dessa tar till beräkning endast koffein från energidrycker (Richards & Smith, 2016). Resultaten kan inte generaliseras för den åldersgrupp denna uppsats ämnat att studera, detta på grund av ett bredare åldersspann.

Trapp med kollegor (2013) såg ett samband mellan ångest och koffein i en grupp som bestod av både män och kvinnor i åldrarna 17–23. Resultatet visade sig dock inte längre vara

signifikant när man enbart kollade hos kvinnorna i studien (Trapp et al., 2013). Resultaten kan inte generaliseras för den åldersgrupp jag studerat, detta pga. ett mindre åldersspann.

Även ett positivt samband har hittats mellan veckokonsumtion av koffein och ångest, dock var dess resultat endast signifikant när man kollade kaffe i relation till ångest, och inte till någon annan koffeinkälla. (Richards & Smith, 2015) Sambanden som hittats i föregående studier har icke signifikansen som gemensam nämnare inom frågeställningarna jag har studerat.

Min undersökning ämnade att studera konsumtion av koffein från te, kaffe, cola och

energidryck. Det undersöktes även om det fanns ett samband mellan koffeinkonsumtion och ångest i relation till kroppsvikt hos både män och kvinnor.

1.3 Psykisk ohälsa ökar hos unga vuxna

Folkhälsomyndighetens senaste studie om nedsatt psykiskt välbefinnande visar att orolighet, ängslan och ångest är vanligast hos unga vuxna. Högst andel med svåra eller lätta besvär finns hos 16–29 åringar, då 66% svarar att de haft något av dessa problem. (Folkhälsomyndigheten 2020)

Personer med psykisk ohälsa har oftast svårigheter i sociala sammanhang och förväntas även ha kortare livslängd än personer som inte har några psykiska hälsoproblem alls. Individer med ångest har även en högre risk att uppleva diskriminering på arbetsplatsen eller skolan, samt utvecklar en högre risk att få problem med sin ekonomi. (Brunner, 2017)

(7)

Många med psykisk ohälsa kan också ha en tendens att känna sig överväldigade, samt känna en skuld pga. den försämrade kapaciteten att hantera känslor som uppstår. (Marcus et al., 2012)

1.4 Vad är ångest?

Ångest är kroppens automatiska respons mot hot, den triggas när individen känner sig hotad eller pressad. Detta är positivt under korta omständigheter, då det kan hjälpa individen att bli mer fokuserad och motiverad i nuet. Blir denna respons dock långvarig och överflödig utvecklas negativa effekter. (Helpguide, 2021) Ångest kan visa sig både fysiskt och psykiskt bland annat genom att individen kan känna sig yr, får svettningar, ökad hjärtfrekvens, högre blodtryck, skakningar och jobbiga tankar (American Psychological Association u.å).

Ångest brukar delas upp i primär och sekundär, där primär ångest innebär att det är grunden till själva diagnosen och sekundär innebär att det är en av flera symptom. Ångest delas även upp i realångest och irrationellångest, där realångest handlar om att man vet orsaken till sin ångest, och irrationellångest handlar om att man inte vet orsaken till den. Irrationellångest brukar även delas upp i diffus och icke diffus irrationellångest, vilket innebär att den diffusa uppträder mer fritt flytande medan den icke diffusa endast uppträder under vissa händelser eller situationer. (Psykologiguiden, 2010)

GAD är en förkortning på engelskans Generalized Anxiety Disorder, som på svenska översätts till Generaliserat Ångestsyndrom. GAD är en av flera varianter av ångestsyndrom. En person med GAD känner sig ständigt orolig och föreställer sig att något dåligt kommer hända nästan hela tiden. Det kan handla om individen i sig, eller att någon i dess närhet skulle råka ut för något riktigt illa. Personen har svårt att slappna av och vara i nuet, eftersom

känslan tar över. Personen ska ha varit i det här tillståndet i minst 6 månader för att det ska klassas som GAD. Att oroa sig över någonting då och då är inte samma sak som att ha GAD, utan det påverkar hela ens liv. (Vårdguiden, 2019)

1.5 Koffein

Koffein är den mest konsumerade och stimulerande substans som används i världen. Den motverkar trötthet och ökar fokus, intar man dock för stora mängder kan det resultera i

(8)

hjärtklappningar, sömnproblem, illamående och muskeldarrningar. Koffein existerar naturligt i kaffe, te, guarana, maté och mörk choklad, samt som ett tillsatt ämne i bl.a. energidrycker och coladrycker. Det används även som smaksättning i mat och dryck. Hur mycket koffein man får i sig beror på vad man konsumerar. Mängden koffein i kaffe och te varierar beroende på växtsort och växtplats, men generellt består en kopp kaffe (15 centiliter) av ungefär 70 milligram koffein. Energidryck består av ungefär 80 milligram koffein per burk (25 centiliter), och en coladryck av ungefär 40 milligram per burk (33 centiliter). (Livsmedelsverket 2020)

Rekommendationerna är att man bör undvika koffeinkosttillskott som inte har ett doseringsmått, då risker för överdosering kan öka. Energidryck bör inte användas som törstsläckare, samt ej kombineras med alkohol. Reaktioner på koffeinintag förutom det som nämnts tidigare kan vara magbesvär, kräkningar, magont, diarré och ångest. Vissa människor undviker koffein just på grund av detta, medan andra konsumerar hur många koppar kaffe som helst utan några effekter. (Livsmedelsverket 2020)

1.6 Koffeinism

Koffeinism är ett annat ord för ångestsyndrom som orsakas vid ett upprepat högre intag av koffein (TemaNord, 2004). Enligt den nordiska rapporten (TemaNord 2004) uppstår koffeinism vid ett intag av 500–600 mg/dag för en vuxen, vilket motsvarar hela 7–8 mg koffein/kg kroppsvikt. I en studie av Winston med kollegor (2005) uppges att koffeinism uppstår vid 1000–1500 mg/dag. Utgår man från dessa två källor betyder det att de som konsumerade mest koffein i min studie hade behövt konsumera dubbelt eller trippelt så mycket för att få effekter av hög ångest.

1.7 Koffeinkonsumtionen ökar i samhället

I en undersökning av Lemming med kollegor (2018) studeras ungdomars kostvanor i årskurs 5, 8 och år 2 på gymnasiet. Studien visar att ett högre intag av koffeinhaltiga drycker är

korrelerat med högre ålder. Dryckerna som ingick i undersökningen var energidryck, kaffe, te, varm choklad, coladryck, cola light, kaffe latte och chailatte. Av deltagarna från årskurs 5 var det 47,2% som aldrig intog något av dessa drycker, i årskurs 8 var det 39,3% och från

(9)

I en undersökning av Reissig med kollegor (2009) kan man se en ökad försäljning av energidryck globalt. År 2006 växte försäljningen med hela 17%, och mellan 2002 och 2006 har årsförsäljningen ökat med hela 55%. Det lanserades även ungefär 500 nya märken runt om i världen sammanlagt år 2006. Det är en stor skillnad på innehållet av koffein i

energidryck om man jämför med kaffe. En energidryck kan bestå av en koncentration på 2,5-171mg per 30ml, medan kaffe i samma mängd innehåller ca 13-25mg koffein. (Reissig et al., 2009)

2. Syfte och frågeställningar

Syftet är att undersöka sambandet mellan intag av koffein och ångest hos 18–29 åringar. Frågeställning:

- Finns det ett samband mellan koffeinkonsumtion och ångest hos unga vuxna? - Finns det ett samband mellan koffeinkonsumtion och ångest i relation till kroppsvikt

hos både män och kvinnor? Hypoteser:

- Högre koffeinkonsumtion hänger ihop med högre ångestnivåer hos både män och kvinnor.

3. Metod

3.1 Studiedesign

Vald studiedesign var en kvantitativ tvärsnittsstudie då deltagarna fick besvara frågor via webbenkät. För att resultaten skulle kunna generaliseras behövdes en stor rekrytering av deltagare, därmed valet av en kvantitativ metod (Patel & Davidsson, 2019).

3.2 Urval

Studiedeltagarna var totalt 245 stycken varav 44 st (18%) var i åldrarna 18–21 år, 110 st (44,9%) var mellan 22–25 år och 91 st (37,1%) var mellan 26-29 år. Könsfördelningen var relativt jämnt fördelad då 103 st (42%) var män och 142 st (58%) var kvinnor.

(10)

För att få delta i studien behövde man vara mellan 18–29 år. Några andra inklusionskriterier fanns inte. Studien baserades på ett icke slumpmässigt bekvämlighetsurval på grund av tidsbrist. Webbenkäten tillsammans med information kring studien delades i en

facebookgrupp ”GIH – Hälsopedagoger”, i studieansvariges facebook profil, instagram story samt vidarebefodring via kursansvariges skolmejl till alla studenter på Gymnastik- och idrottshögskolan.

3.3 Datainsamling

Webbenkäten (se bilaga 2) gjordes via tjänsten Google forms och var helt anonym. Enkäten var uppdelad i tre kategorier; allmänna frågor, koffeinkonsumtionsfrågor samt ångestfrågor. De allmänna frågorna bestod av ålder, längd, vikt och kön.

Koffein konsumtionsfrågorna baserades på en redan validerad enkät vid namn Diet and behavior scale (DABS) där specifika frågor valdes ut och sedan översattes till svenska (Richards et al., 2015). DABS frågorna som valdes ut var 8 stycken. 4 av dessa frågor besvarades genom att deltagaren kunde välja mellan fem svarsalternativ angående hur ofta man konsumerade kaffe, te, energidryck och cola; aldrig, 1 gång i månaden, 1-2 gånger i veckan, de flesta dagar (3-6 dagar i veckan) och varje dag. Resterande 4 frågor besvarades genom att deltagarna kunde välja mellan 5 svarsalternativ angående hur många koppar/burkar kaffe, te, energidryck och cola som konsumerades. Via dessa svarsalternativ kunde jag ta reda på hur ofta deltagarna konsumerade energidryck, te, kaffe och cola, samt den självuppskattade mängden av dessa per vecka.

Ångestfrågorna baserades på en annan redan validerad enkät vid namn Generalized Anxiety Disorder – 7 questionnaire (GAD-7) (Sidik et al., 2012). Jag använde mig av en version som var översatt till svenska (Psykatristöd, u.å). Denna enkät visade huruvida en person hade generaliserat ångestsyndrom eller inte, dock användes denna enkät endast för att kartlägga studiedeltagarnas grad av ångest. GAD-7 självskattningsfrågor bestod av åtta frågor som besvarades via 4 svarsalternativ; inte alls, flera dagar, flertalet dagar och dagligen. Varje svarsalternativ hade en viss poäng. Svarsalternativet ”inte alls” motsvarade 0 poäng, ”flera dagar” 1 poäng, ”flertalet dagar” 2 poäng och ”dagligen” 3 poäng. Dessa poäng räknades sedan samman för att få fram en totalpoäng. Maximumvärdet var 24 poäng och

(11)

på max- och minimumvärdet av enkäten sammanställdes tre olika grader för totalpoängen där 0-8 poäng var låg grad, 9-16 medel och 17-24 hög.

3.4 Dataanalys

Enkätsvaren laddades ner via google forms i excelformat. Alla svar kontrollerades och gjordes om till siffror. Koffeinkonsumtionssvaren gjordes om till mängd koffein i milligram. Detta utfördes genom att kategorisera varje koffeindryck i mängd koffein per kopp alternativt per burk. Det finns olika varianter av energidryck och dess koffeinmängd per 100 gram kan variera. I denna studie användes energidrycken Nocco som grund till beräkningen av

koffeinmängd för energidrycker. En burk Nocco består av ungefär 33 cl dryck och innehåller ca 180 mg koffein (NOCCO NO CARBS COMPANY, u.å.). En kopp kaffe består av ungefär 15 cl och innehåller ca 70 mg koffein. En kopp te består av ungefär 20 cl och innehåller ca 33 mg koffein, och en burk cola består av 33 cl och innehåller ca 40 mg koffein.

(Livsmedelsverket 2020) Med hjälp av denna kategorisering kunde man genom Excel beräkna mängden konsumerad koffein per deltagare. Dessa svar fördes sedan över till SPSS.

Svaren från ångestfrågorna gick igenom samma procedur gällande kontroll och omvandling till siffror. Totalpoängen för varje person räknades ut och överfördes sedan till SPSS.

Då statistiken var skevt fördelad genomfördes spearman correlation mellan milligramkoffein per vecka och ångest, samt mellan mg/kg/dag och ångest för att hitta eventuella samband. Detta utfördes även separat för varje grupp.

(12)

4. Resultat

Majoriteten av deltagarna (194 stycken) hade en låg grad av ångest, då totalpoängen var mellan 0–8. Medel grad av ångest hade 44 st, då totalpoängen var mellan 9–16. Resterande 7 deltagare hade en hög grad av ångest då totalpoängen var 17-24.

Figur 1. (Diagrammet nedan beskriver frekvensen av ångest hos deltagarna)

Tabell 1. (Beskrivande statistik för ångest och koffein hos män och kvinnor i studien) Kön N Minimum Maximum Medelvärde SD

Ångest totalpoäng (GAD-7) Män 103 0 18 4,58 3,92 Kvinnor 142 0 20 6,01 4,80 Koffeinkonsumtion (mg/vecka) Män 103 0 2250 640,34 434,37 Kvinnor 142 0 2000 641,28 418,33

(13)

Inget samband hittades mellan grad av ångest och milligramkoffein per vecka för hela gruppen då r=0,015 och p-värdet=0,812.

Det hittades fortfarande inget samband när man studerade sambandet mellan ångest och mg/dag/kg (r=0,054 och p-värde=0,0396). Båda resultaten var icke signifikanta.

5. Diskussion

5.1 Resultatdiskussion

Syftet med studien var att undersöka om det fanns ett samband mellan koffeinintag och ångest. Undersökningen visade inget samband mellan koffeinintag och ångest hos unga vuxna. Majoriteten konsumerade koffein flera gånger i veckan utan att påvisa en högre grad av ångest. Medelvärdet för koffeinkonsumtionen var 640,89 mg per vecka för båda grupperna tillsammans. Enligt TemaNord (2004) finns det inga gränsvärden till hur mycket koffein som får finnas i en produkt. Man har även observerat att vid upprepade högre doser mer än 7-8 mg/kg kroppsvikt hos en vuxen per dag konsumeras (vilket motsvarar ca 500-600 mg/dag) kan ge upphov till effekter som oro, nervositet, aptitlöshet, huvudvärk, yrsel, irritabilitet och generell ångest. (TemaNord, 2004) I relation till detta kan man se att deltagarna i denna studie konsumerade en låg dos. Deltagarna i studien intog i snitt 640,89 mg/koffein per vecka vilket är betydligt mycket mindre än vad som sägs ge upphov till ångest enligt föregående. Detta kan vara en anledning till att inga effekter observerats.

Medelvärdet för grad av ångest (GAD-7) i totalpoäng för hela gruppen var 5,41. I relation till maxpoängen för GAD-7 formuläret som var 24 totalt, kan man se att medelvärdet för gruppen var väldigt lågt i jämförelse. Hade man en totalpoäng mellan 0–8 ansågs man ha en låg grad av ångest.

5.1.1 Toleransutveckling

Möjliga orsaker till att resultatet visade så låga effekter på koffeinkonsumtionen kan vara att majoriteten av studiedeltagarna var regelbundna koffeindrickare och därför eventuellt utvecklat en tolerans mot vissa effekter, i detta fall graden av ångest.

Toleransutveckling sker via regelbunden konsumtion under en längre tid då man påverkar nedbrytningen av koffeinet i kroppen. Det är väldigt individuellt vilken mängd som ger negativa respektive positiva effekter. (Livsmedelsverket, 2018) Andelen som aldrig intog

(14)

koffein var endast 5 av 245 deltagare. Lägsta intaget av koffein per dag för hela gruppen var 0 mg och högsta 309 mg. Enligt den nordiska rapporten har man uppskattat den högsta dosen utan negativ effekt att vara 0,3 mg koffein/kg kroppsvikt och lägsta dosen för att utveckla ångest och obehag att vara 2,5 mg koffein/kg kroppsvikt (TemaNord, 2008). I min studie var lägsta intaget 0,074 mg koffein/kg kroppsvikt och högsta 4,06 mg koffein/kg kroppsvikt. Av dessa var tjugo deltagare som hade ett intag över den lägsta dosen för att få en effekt av ångest. Deras totalpoäng i grad av ångest var väldigt olika, då minimum var 1 poäng och max var 20. Detta kan bero på att graden av tolerans var olika från person till person, och man kanske hade behövt se till varje deltagares enskilda konsumtionsmönster mer specifikt rent tidsmässigt.

5.1.2 Ångest

I min studie tog jag ingen hänsyn till bestämningsfaktorer på grund av tidsbrist.

Bestämningsfaktorer är andra faktorer som skulle kunnat påverka resultaten. Exempelvis hade man kunnat ställa frågor kring om personen har andra diagnoser sedan tidigare, hur personen mår just nu och om personen går igenom något tufft i livet för tillfället. Hade personen svarat att hen gått igenom någonting tufft eventuellt redan har en diagnos sedan tidigare, hade det haft en stor påverkan i studien och dess slutresultat. Vid utformningen av enkäten hade man kunnat ta hänsyn till bestämningsfaktorer för att sedan justera resultaten efter till exempel andra psykiska sjukdomar för att få fram mer specifika resultat.

5.2 Metoddiskussion

Då detta var en kvantitativ tvärsnittsstudie kunde inget kausalt samband hittas, det kunde endast undersökas huruvida två eller fler variabler samverkade under samma tidpunkt

(Denscombe, 2014). Studien visade inget samband, och resultatet var inte signifikant. Det går alltså inte att säga att det låga sambandet är pålitligt på grund av dess höga p-värde.

Styrkan i studien är att den har många deltagare, vilket medför en större power och mindre chans att resultatets icke signifikans beror på för lite deltagare. Studiens icke-slumpmässiga urval ökade risken för ett systematiskt fel, vilket måste tas i beaktning (Ejlertsson, 2012).

Datainsamlingsmetoden som användes var en webbenkätundersökning, dessa typer av undersökningar gör det enklare att anpassa efter deltagarnas tillgänglighet (Patel &

(15)

Davidsson, 2019). Då studien utfördes mitt under en pandemi så ansåg jag att en

webundersökning var det bästa sättet att få så många deltagare som möjligt att delta i studien. Majoriteten av frågorna i webenkätundersökningen krävde dock att man hade ett bra minne gällande sin koffeinkonsumtion samt sin grad av ångest. Detta medför en minnesbias då tillförlitligheten blir låg pga detta. Det går även att ifrågasätta mina val av frågor då

koffeinkonsumtionsdelen bestod av frågor kring antalet burkar och koppar vilket kan se olika ut beroende på hur stor koppen eller burken är, samt vilket märke energidrycken har.

Exempelvis skriver Livsmedelsverket (2020) att energidrycker generellt brukar innehålla ca 32 mg koffein per 100 gram. Tittar man vidare på energidrycken nocco så innehåller den ca 54 mg koffein per 100 gram (NOCCO, u.å). Det är svårt att veta vilken specifik energidryck deltagarna konsumerat, och det är något som man kunnat tagit hänsyn till genom att lägga till en fråga kring detta. Koncentrationen av koffein i kaffe, te och energidryck kan också se väldigt olika ut.

I studien kan man även fundera på uppbygganden av svarsalternativen angående hur många koppar/burkar kaffe, te, energidryck och cola som konsumerades då två av dessa

svarsalternativ innehöll 5 koppar/burkar. Då antalet 5 koppar/burkar fanns med i två svarsalternativ kan detta ha varit en störfaktor i slutresultatet i beräkningen av mängd konsumerad koffein.

Existerande forskning kring ämnet har gjorts tidigare, och majoriteten av de studier jag hittat har använt sig av kvantitativa tvärsnittsstudier dock med andra resultat än vad jag fick.

Ett exempel är studien av Trapp med kollegor (2013) som visade ett positivt samband och hög signifikans mellan konsumtion av energidrycker och ångest hos unga män, efter att ha justerat för samvariation och andra psykiska sjukdomar. Anledningen till att studien enbart visade signifikans för männen i studien kan bero på att männen hade ett betydligt högre intag av energidryck än kvinnorna i studien. Detta om man tar hänsyn till att det hittades ett positivt samband. (Trapp et al., 2013) Tittar vi på min studie kunde man se att medelvärdet för ångest hos kvinnorna var ca 1,5 enheter högre än hos männen. Medelvärdet för koffeinkonsumtion hos kvinnorna var även 1 mg högre än hos männen, dock säger dessa resultat ingenting på grund av att sambandet ej var positivt eller signifikant.

Majoriteten av studierna jag hittat som undersöker koffein i relation till ångest är

(16)

6. Slutsats

Orsaken till det låga sambandet kan ha varit att deltagarna konsumerat en för låg dos av koffein för att kunna se några effekter, eventuellt att majoriteten skapat sig en tolerans. Det kan även ha varit att de som väl hade problem med ångest inte orsakades av just

koffeinkonsumtionen utan av andra bestämningsfaktorer.

För att få mer tydliga och specifika resultat skulle framtida forskning behöva vara

experimentella studier så man kan studera effekterna mer djupgående då det kan se olika från person till person.

(17)

7. Käll- och litteraturförteckning

American Psychological Association. (u.å). Anxiety. https://www.apa.org/topics/anxiety/

Andersson, H. C., Hallström, H. Kihlman, B.A. (2004). Risk assessment of caffeine and other

methylxanthines during pregnancy and risk of adverse effects in pregnant women and their euses (2004:565). TemaNord.

http://norden.diva-portal.org/smash/get/diva2:702226/FULLTEXT01.pdf

Brunner, R. (2017). Why do people with mental distress have poor social outcomes? Four lessons from the capabilites approach. ScienceDirect, 191(?), 160-167.

https://doi.org/10.1016/j.socscimed.2017.09.016

Denscombe, M. (2014). The good research guide: for small-scale social research projects. McGraw-Hill Education (UK)

Ejlertsson, G. (2012). Statistik för hälsovetenskaperna (2. uppl.). Studentlitteratur.

Folkhälsomyndigheten. (1 december 2020). Därför ökar psykisk ohälsa bland unga. https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/barn-och-unga--psykisk-halsa/darfor-okar-psykisk-ohalsa-bland-unga/

Folkhälsomyndigheten. (8 december 2020). Statistik psykisk hälsa.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/statistik-psykisk-halsa/

Gard, J., Nairn-Tallén, W. (2020). Ungdomars konsumtion av koffeinhaltiga drycker – En

enkätstudie. [Examensarbete, Umeå Universitet]. DiVA.

http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1441365&dswid=7529

Helpguide. (februari 2021). Anxiety Disorders and Anxiety Attacks.

(18)

Hofmeister, E. H., Muilenburg, J. L., Kogan, L., Elrod, S. M. (2010). Over-the-counter stimulant, depressant, and nootropic use by veterinary students. J Vet Med Educ, 37(4), 403-416. https://doi.org/10.3138/jvme.37.4.403

Kim SY, Sim S, Choi HG (2017). High stress, lack of sleep, low school performance, and suicide attemptsare associatedwith high energy drink intake in adolescents. PLoSONE 12(11), 1-12. 10.1371/journal. pone.0187759

Lemming, W. E., Moraeus, L., Sipinen, P. J., Lindroos, K. A. (2018). Riksmaten ungdom

2016-17 Livsmedelskonsumtion bland ungdomar i Sverige. (142018). Livsmedelsverket.

https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2018/2018-nr-14-riksmatenungdom-huvudrapport_del-1-livsmedelskonsumtion.pdf

Livsmedelsverket. (3 februari 2020). Koffein.

https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/kosttillskott/amnen-i-kosttillskott/koffein

Livsmedelsverket (2018). Riskhanteringsåtgärder för att hålla nere intaget av

energidrycker/koffein bland barn och unga (2018/00523). Livsmedelsverket.

https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/om-oss/regeringsuppdrag/rapport-med-bilaga- riskhanteringsatgarder-for-att-halla-nere-intaget-av-energidrycker-koffein-bland-barn-och-unga.pdf

Marcus, M. A., Westra, H. A., Eastwood, J. D., Barnes, K. L., Mobilizing Minds Group. (2012). What Are Young Adults Saying About Mental Health? An Analysis of Internet Blogs.

J Med Internet Res, 14(1):e17. https://doi.org/10.2196/jmir.1868

Meltzer, M. H., Fotland, Ø. T., Alexander, J., Elind, E., Hallström, H., Lam, R. H.,

Liukkonen, K., Petersen, A. M., Solbergsdottir, J. (2008). Risk assessment of caffeine among

children and adolescents in the Nordic countries (2008:551). TemaNord.

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:701839/FULLTEXT01.pdf NOCCO NO CARBS COMPANY. (u.å). NOCCO BCAA.

(19)

Patel, R., & Davidsson, B. (2019). Forskningsmetodikens grunder. Studentlitteratur.

Psykiatristöd. (u.å). Skattningsskalor Ångestsyndrom. https://psykiatristod.se/utredningar-och-skalor/skattningsskalor-angestsyndrom

Psykologiguiden. (31 augusti 2010). Ångest.

https://www.psykologiguiden.se/rad-och-fakta/symtom-och-besvar/psykisk-ohalsa/angest

Reissig, C. J., Strain, E. C., & Griffiths, R. R. (2009). Caffeinated energy drinks--a growing problem. Drug and alcohol dependence, 99(1-3), 1–10.

https://doi.org/10.1016/j.drugalcdep.2008.08.001

Richards, G., Malthouse, A., Smith, A. (2015). The Diet and Behavior Scale (DABS): Testing a New Measure of Food and Drink Consumption in a Cohort of Secondary School Children From the South West of England. Journal of Food Research, 4(3).

http://dx.doi.org/10.5539/jfr.v4n3p148

Richards, G., & Smith, A.P. (2016). A Review of Energy Drinks and Mental Health, with a Focus on Stress, Anxiety, and Depression. Journal of Caffeine Research, 6(2), 49-63. https://doi.org/10.1089/jcr.2015.0033

Richards, G., Smith, A. P. (2015). Caffeine consumption and self-assessed stress, anxiety, and depression in secondary school children. J Psychopharmacol, 29(12), 1236-47.

https://doi.org/10.1177/0269881115612404

Sidik, M. S., Arroll, B., Goodyear-Smith, F. (2012). Validation of the GAD-7 (Malay version) among women attending a primary care clinic in Malaysia. Journal of Primary Health Care.

4(1), 5-11. https://doi.org/10.1071/HC12005

Trapp, G. S. A., Allen, K., O’Sullivan, T. A., Robsinson, M., Jacoby, P., Oddy, W. H. (2013). Energy drink consumption is associated with anxiety in Australian young adult males.

(20)

Vårdguiden 1177. (12 september 2019). Generaliserat ångestsyndrom – GAD. https://www.1177.se/Stockholm/sjukdomar--besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/angest/generaliserat-angestsyndrom---gad/

Vårdguiden 1177. (u.å). Vad är psykisk ohälsa?

https://www.1177.se/Kronoberg/liv--halsa/psykisk-halsa/for-barn-och-unga-om-rattspsykiatrin-i-vaxjo/vad-ar-psykisk-ohalsa/

Winston, A., P. Hardwick, E., Jaberi, N. (2005). Neuropsychiatric effects of caffeine.

Advances i Psychiatric Treatment, 11(6), 432-439.

https://doi.org/10.1192/apt.11.6.432

World Health Organization. (2020). BASIC DOCUMENTS Forty-ninth edition 2020

[Broschyr]. World Health Organization. https://apps.who.int/gb/bd/pdf_files/BD_49th-en.pdf

World Health Organization. (30 mars 2018). Mental health: Strengthening our response. https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/mental-health-strengthening-our-response

(21)

8. Bilagor

Bilaga 1 - Litteratursökning

I bilagan Litteratursökning ska du återge de sökningar du har gjort för att hitta tidigare forskning inom ditt ämnesområde. Se Uppsatsguiden för exempel på hur bilagan kan fyllas i.

Syfte och frågeställningar:

Syftet med studien är att undersöka sambandet mellan mängd koffein och ångest hos unga vuxna. Den primära frågeställningen lyder: ”Finns det ett samband mellan

koffeinkonsumtion och ångest hos unga vuxna?”

Vilka sökord har du använt?

Ämnesord och synonymer svenska Ämnesord och synonymer engelska Ångest och koffein hos unga vuxna

Ångest koffein

Generaliserat ångestsyndrom

Mental illness young adults caffeine Young adults anxiety

Anxiety caffeine Anxiety energydrink Anxiety coffee

Energy drinks/caffeine young adults Generalized anxiety disorder

Mental illness caffeine GAD-7 validation

Var och hur har du sökt?

Databaser och andra källor Sökkombination

Pubmed:

Google Scholar:

Anxiety caffeine Anxiety energydrink GAD-7 validation

DABS diet and behavior scale

Kommentarer

Det var svårt att hitta studier samt översiktsartiklar med fokus på koffein som helhet relaterat till ångest, speciellt inom den åldersgrupp jag valt. Dock hittades relevant forskning relaterat till den generella befolkningen inom ämnet bl.a. via litteraturlistor i befintliga studier och akademiska rapporter.

(22)
(23)
(24)
(25)
(26)
(27)
(28)
(29)
(30)
(31)

References

Related documents

Människor som själva hade erfarenhet av ångest upplevdes av informanterna kunna ge det bästa stödet, då dessa personer till fullo upplevdes förstå och acceptera den ångest

I projektet visade det sig att det vara komplicerat att implementera en egen container med hjälp av Linux namespaces. För att undvika att återuppfinna hjulet på nytt, valde

Critical steps in the chemical analysis of psilocybin and related sub- stances in mushrooms are the method of extraction, the chromatographic method used to separate compounds, and

The next part of our proposal deals with mobile ad-hoc networking functionality. The idea is that users normally covered by access points or base stations that

Farmakologisk behandling av depression och ångest för personer med Alzheimers sjukdom eller relaterade sjukdomar kan förbättra livskvalitet för både patienter och vårdgivare

Studien visar på att lärare kan, för att hjälpa barn med oro för just detta, arbeta för att på alla sätt skapa ett klassrumsklimat där ingen har rätt att skratta åt

Resultatet visade även ett negativt samband mellan upplevd tränarbeteende och generell ångest, vilket innebär att desto bättre upplevt tränarbeteende desto mindre upplevd generell

Då resultatet för medelvärdet för vägd poängsättning för NOVA kunskapstest ökade signifikant efter behandlingsperioden kan detta tolkas som att resultaten indikerar att