• No results found

Framträdande diskurser om staden hos olika aktörer inom planeringen : En analys av Storgatans omvandling till sommargågata i Linköping

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Framträdande diskurser om staden hos olika aktörer inom planeringen : En analys av Storgatans omvandling till sommargågata i Linköping"

Copied!
39
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Kandidatuppsats, 15 hp | Kandidatprogrammet i samhällsplanering Vårterminen 2020 | ISRN LIU-TEMA/SAP-G--2020/020-SE

Framträdande diskurser om staden

hos olika aktörer inom planeringen:

En analys av Storgatans omvandling

till sommargågata i Linköping

Niklas Gustafsson

Niklas Eriksson

Handledare: Malin Henriksson Examinator: Anna Storm

(2)

Upphovsrätt

Detta dokument hålls tillgängligt på Internet – eller dess framtida ersättare – under 25 år från publiceringsdatum under förutsättning att inga extraordinära omständigheter uppstår.

Tillgång till dokumentet innebär tillstånd för var och en att läsa, ladda ner, skriva ut enstaka kopior för enskilt bruk och att använda det oförändrat för ickekommersiell forskning och för undervisning. Överföring av upphovsrätten vid en senare tidpunkt kan inte upphäva detta tillstånd. All annan användning av dokumentet kräver upphovsmannens medgivande. För att garantera äktheten, säkerheten och tillgängligheten finns lösningar av teknisk och administrativ art.

Upphovsmannens ideella rätt innefattar rätt att bli nämnd som upphovsman i den omfattning som god sed kräver vid användning av dokumentet på ovan beskrivna sätt samt skydd mot att dokumentet ändras eller presenteras i sådan form eller i sådant sammanhang som är kränkande för upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart.

För ytterligare information om Linköping University Electronic Press se förlagets hemsida http://www.ep.liu.se/.

(3)

iii

Sammanfattning

Studien syftar till att identifiera och beskriva vilka diskurser om staden som blir framträdande hos olika aktörer i samband med Storgatans omvandling till sommargågata och därigenom få en fördjupad förståelse för hur arbetet mot hållbarhet tas i uttryck i innerstadsplaneringen. Det görs via en diskursanalys av intervjuer och texter, där tidigare identifierade diskurser om staden används. Samtidigt undersöks även vilka konflikter som finns kring Storgatans omvandling. Resultaten visar att de olika aktörerna har liknande diskurser kring deras vision av stadens utformning, dock tar de sig i uttryck på olika sätt. Konflikter och utmaningar som uppstår

kopplat till detta gäller främst trafiken i området där den största utmaningen är kollektivtrafikens omflyttning. Slutsatsen är att de olika aktörerna som varit delaktiga i studien generellt sett ställer sig positiva till gågatans implementering och det också finns en god grund för en eventuell framtida permanent implementering av den.

Nyckelord: diskurser om staden, gågata, bilfri stad, hållbarhet Abstract

This study aims to identify and describe discourses about the city and how they appear from different stakeholder’s views regarding the transformation of Storgatan to a pedestrian street during the summer in Linköping city. This creates a deeper insight into how work towards sustainability become visible in the planning of the inner city. The study uses a discourse analysis of interviews and texts to study which identified discourses about the city become apparent. Conflicts that appear regarding the transformation of Storgatan is also

analyzed. Results show that while different stakeholders follow similar discourses about the city regarding their ideal, they are also expressed in different ways and can relate to different

meaning. The conclusion is that the different stakeholders largely agree that the implementation of a pedestrian street on Storgatan is something positive, and that a good foundation for an eventual future permanent implementation of the pedestrian street is shown.

(4)

iv Förord

Först och främst vill vi tacka alla informanter som bidragit till denna studie och delat med sig av sina tankar och åsikter, det har varit till stor hjälp i vårt arbete.

Vi vill även rikta ett stort tack till vår handledare Malin Henriksson som hjälp oss väldigt mycket och lett oss i rätt riktning för att få uppsatsen så bra som möjligt genom värdefulla återkopplingar och förslag.

Linköping, juni 2020

(5)

v

Innehållsförteckning

Upphovsrätt ... ii Sammanfattning ... iii Abstract ... iii Förord ... iv

1. Inledning och Bakgrund ... 6

1.1 Syfte och frågeställningar ... 6

1.2 Avgränsningar ... 7

1.3. Disposition ... 7

2. Teori och tidigare forskning ... 8

2.1 Diskursteoretiska grunder ... 8

2.2 Diskursteori enligt Hajer och Versteeg ... 9

2.3 Diskurser om staden i tidigare forskning ... 9

2.4 Implementering av bilfria innerstäder i andra städer ... 10

2.4.1. Oslo ... 11 2.4.2. Malmö ... 11 2.4.3. Göteborg ... 11 3. Metod ... 13 3.1 Diskursanalys ... 13 3.2 Urval ... 14 3.3 Genomförande ... 15 3.4 Etiska överväganden ... 16 3.5 Metoddiskussion ... 16 3.6 Källkritik ... 18 4. Resultat ... 19 4.1. Tillgänglighet ... 21 4.2 Miljö ... 23 4.3 Mötesplatser ... 24 4.4 Trygghet ... 26 4.5 Trafikseparering ... 26 5. Analys ... 28

5.1 Vilka diskurser blir framträdande hos aktörerna? ... 28

5.2 identifierade konflikter mellan olika aktörers perspektiv ... 29

5.3. Jämförelse med tidigare forskning ... 30

6. Diskussion och Slutsats ... 32

6.1. Framtida Studier ... 33

Referenslista ... 34

Bilaga 1: Intervjuguide för landskapsarkitekt på Linköpings kommun ... 37

Bilaga 2: Intervjuguide för trafikoperativ chef på Östgötatrafiken ... 38

(6)

6

1. Inledning och Bakgrund

Hållbarhet är en stor fråga inom dagens samhällen och detta tar sig inte minst uttryck i planeringen av städer. Aspekter kopplade till hållbarhet har fått en allt större uppmärksamhet inom i stort sett all planering av samhällen och städer globalt sett vilket är en utveckling som framför allt har tillkommit efter skapandet av Agenda 21 under 1990-talet (Teron, 2015, s. 221). Agenda 21 innehåller olika riktlinjer på individuell, lokal, nationell samt även

internationell nivå för att få samhället i en mer hållbar inriktning och således är hållbarhet en aspekt som i stor utsträckning påverkar dagens planering (Sveriges Riksdag, 1995). Kopplat till detta hållbarhetsarbete är bilfria innerstäder en trend inom stadsplaneringen som vuxit allt mer under senare år, där bilar bortprioriteras till förmån för gång- och cykeltrafik som är mer hållbara transportsätt. Exempel på städer där detta framträder är Göteborg och Malmö (Koglin, Vogel, Perander, Larsson & Marcheschi, 2019).

I samband med denna utveckling har det dock skapats delade meningar gällande vilken typ av planering som ska användas för att främja hållbarhetsaspekter på bästa sätt. Hållbarhet är i sig ett brett begrepp som kan tolkas på en rad olika sätt och utöver det finns även ett till lager av komplexitet, då hållbarhet innefattar sociala och ekonomiska aspekter utöver de miljömässiga. Dessa står ofta i konflikt och kan sägas ligga till grund för vilka olika samhällsaspekter som ses som viktigast hos olika aktörer. Ett begrepp som kan användas i detta fall är diskurs, vilket innefattar att det finns olika sätt att se och förstå omvärlden och att detta i sin tur tar sig

uttryck i form av diskurser (Jørgensen & Phillips, 2002, s.1).

Ett specifikt fall som är intressant att sammankoppla till alla dessa aspekter är Storgatan i Linköpings innerstad, i synnerhet gällande dess omvandling till en sommargågata. Under sommaren 2019 omvandlades Storgatan temporärt till en gågata och vid tidpunkten för denna studie är Storgatan planerad att genomgå samma omvandling under sommaren 2020.

(Linköpings kommun, 2019a; Alvin, 2020). Därav finns det en tydlig koppling mellan det specifika fallet Storgatan och de övergripande aspekterna gällande hållbarhet inom

planeringen som beskrivits ovan. Linköpings kommun redogör i sin utvecklingsplan (2016) för en målsättning från deras sida gällande att vara koldioxidneutralt år 2025. Denna

målsättning kan ses sammanbunden till de övergripande riktlinjerna kopplade till hållbarhet i samband med Agenda 21. Kommunen beskriver vidare i sin utvecklingsplan att denna målsättning ska nås utifrån en övergripande inriktning att öka andelen gång, cykel- och kollektivtrafik samt genom att minska andelen biltrafik. Det är dessutom en fråga som är väldigt aktuell inom Linköping då omvandlingen till gågata skedde 2019 och planeras genomföras igen under sommaren 2020. En relevant fråga som kan ställas utifrån detta är huruvida olika aktörer har samma syn på gågatan eller om det finns skilda meningar kring vad gågatan kan bidra till.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att identifiera och beskriva vilka diskurser om staden som blir framträdande hos olika aktörer gällande frågan om Storgatans omvandling till sommargågata samt att se vilka eventuella konflikter dessa olika diskurser om staden kan leda till.

(7)

7

Syftet leder till dessa frågeställningar:

• Vilka diskurser om staden blir framträdande för de olika aktörerna gällande förändringen av Storgatan till sommargågata?

• Vilka möjligheter och utmaningar ser olika aktörer på förändringen av Storgatan till sommargågata i Linköpings innerstad?

• Vilka eventuella konflikter framträder mellan olika aktörer gällande omvandlingen av Storgatan till sommargågata?

1.2 Avgränsningar

Omvandlingen av Storgatan till en gågata är något som berör flera aktörer i samhället och det är då av intresse att se hur dessa förhåller sig till denna omvandling genom att de själva får beskriva vilka förtjänster och brister de ser kopplade till den. De aktörer som ligger i fokus för denna undersökning är Linköpings kommun, Östgötatrafiken, näringslivet samt medborgare. Detta då vi bedömer att dessa aktörer har en tydlig sammankoppling samt ett intresse i frågan om Storgatans omvandling till gågata.

Med hänsyn till tidsramen och omfånget av intervjuer så är antalet informanter som medverkar i studien något begränsat. Vidare är studien avgränsad till att enbart undersöka Storgatan och därför är inte de resultat som framkommer nödvändigtvis applicerbara på andra fall i andra städer.

1.3. Disposition

I uppsatsen första del presenteras en inledning och problembeskrivning av studiens

ämnesområde, syfte och frågeställningar samt avgränsningar. I studiens andra del redogör vi för de teoretiska utgångspunkter som uppsatsen har, vilka utgörs av tidigare forskning och teorier om diskursanalys som teori, bilfria innerstäder samt gågator. I studiens tredje del presenteras studiens urvals- och genomförandeprocess samt redogörs för tillämpningen av metoder i studien. Även etiska övervägande och källkritik presenteras. I studiens fjärde del presenteras resultat utifrån studiens insamlade empiri. Detta följs av en empirisk analys i studiens femte del där resultatet kopplas samman med teori och tidigare forskning. I den avslutande delen av studien presenteras slutsatser där studiens syfte besvaras.

(8)

8

2. Teori och tidigare forskning

I teoridelen ges först en redogörelse för de teoretiska grunderna i diskurser vilket följs av en redogörelse av tidigare forskning gällande diskurser om staden samt om bilfria innerstäder. Detta görs i form av en inledande redogörelse för vad diskursteori är och hur diskurser kan definieras. Därefter görs en mer fördjupad redogörelse för en specifik definition av

diskursteori utifrån Hajer och Versteeg (2005). Detta följs i sin tur av en beskrivning av olika identifierade stadsdiskurser som är aktuella inom dagens stadsplanering. Avslutningsvis redogörs det för hur andra städer har jobbat med gågator och vilka resultat som där har framkommit. En fördjupad redogörelse för diskursanalys förekommer sedan i nästkommande metoddel. Diskursanalysen som där redogörs för bygger på den teoretiska beskrivning av diskurser som ges i denna teoridel.

2.1 Diskursteoretiska grunder

En definition av diskursteori är att omvärlden kan ses och förstås på olika sätt och att olika diskurser formas utifrån dessa förståelser och människors sätt att prata om dem. En central utgångspunkt är att språket formas utifrån hur människor uttrycker sig i sitt sociala liv. Detta leder i sin tur till att exempelvis politiska diskurser och medicinska diskurser formas. Således är en central aspekt inom diskursanalys att dessa språkliga mönster undersöks (Jørgensen & Phillips, 2002, s.1). Även Guardado (2018, s.72) redogör för diskurser och beskriver det som en samling av idéer och koncept som används för att ge mening till fysiska och sociala ting eller fenomen. Vidare beskriver Zanotto (2020, s.104–106) kopplingen mellan ideologier och diskurser inom planeringen och menar att specifika trossystem som är socialt accepterade och ses som sunt förnuft skapar en grund för ett visst sätt att prata om planering och

stadsutveckling på ett sätt som legitimerar vissa handlingar medan andra ses som otänkbara, detta i form av diskurser.

En viktig figur inom utvecklingen diskursteori och diskursanalys är den franska historikern Michel Foucault som utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv utgår ifrån att diskurser är avgörande för vad som anses vara sanning. Foucault ämnar undersöka underliggande regler för vad som kan och inte kan sägas i olika sammanhang och således vad som anses vara sant eller falskt. Utgångspunkten är att det egentligen finns ett obegränsat antal sätt att formulera ståndpunkter men att ståndpunkterna som produceras inom ett specifikt fält trots detta är relativt snarlika. Många uttalanden och ståndpunkter sägs aldrig och skulle heller aldrig accepteras som meningsfulla då de historiska reglerna av den specifika diskursen begränsar vad som får sägas (Jørgensen & Phillips, 2002, s.1, 12–13). Foucault (1972/2011, s.64–65) beskriver också själv att det finns en mängd villkor som det krävs hänsyn till för att nya diskursiva objekt ska framträda och att dessa villkor är svåra att uppfylla. Vad detta innebär är att det inte är möjligt att tala om vad som helst när som helst och att det inte heller är lätt att finna någonting nytt att säga för att nya diskursiva objekt ska skapas. De diskursiva villkoren består av en mängd förbindelser vars relationer upprättas mellan exempelvis ekonomiska och sociala processer eller beteendeformer.

Diskursanalys är dock ett komplext forskningsområde och trots att Foucault har haft en central roll i dess utveckling är inte det angreppsättet det enda. Diskursanalyser innefattar istället en mängd olika angreppssätt som kan användas för att utforska många olika sociala frågor i många olika typer av studier. Det finns ingen enskild tolkning kring vad diskurser är

(9)

9

och hur de bör analyseras. Istället utformas olika tolkningar utifrån flera olika perspektiv gällande vad begreppen diskurs och diskursanalys innefattar (Jørgensen & Phillips, 2002, s.1). 2.2 Diskursteori enligt Hajer och Versteeg

Hajer och Versteeg (2005, s.175) beskriver att diskurser ofta kan förväxlas med diskussioner men att det finns en viktig skillnad mellan de två. Likt Guardado (2018) beskriver Hajer & Versteeg (2005, s.175) diskurser som en samling av idéer som används för att ge mening till sociala och fysiska ting eller fenomen. Diskussionen är således det som analyseras.

Diskursanalysen försöker finna särskilda återkommande språkbruk som kan återfinnas i diskussioner.

Gällande diskursanalytisk teori menar Hajer & Versteeg (2005, s.175–176) att olika diskurser skapas och återskapas på ett specifikt inlärt vis. Detta är grunden i diskursanalys som utgår ifrån målsättningen att identifiera särskilda aspekter i språkanvändningen som är

återkommande och som också kan återfinnas inom diskussioner eller debatter. Utifrån detta är det i sin tur möjligt att identifiera särskilda diskursiva strukturer som inte nödvändigtvis är uppenbara för de som deltar i diskussionen.

Hajer och Versteegs (2005, s.176) definition av diskurs baseras på en socialkonstruktivistisk tradition som betonar språkets vikt och att det finns ett flertal socialt konstruerade

verkligheter. Således har den en kritisk inställning till sanningen och lägger istället vikt på kommunikationer inom vilka kunskap kan utbytas. Synen på verkligheten som socialt konstruerad innebär att meningen får större betydelse. Det ges ett exempel i form av

miljömässiga fenomen och att det inte är dessa fenomen i sig som är av betydelse utan snarare hur de tolkas av samhället.

2.3 Diskurser om staden i tidigare forskning

Som beskrivits tidigare har frågan om hållbarhet blivit allt mer framträdande inom

planeringen, detta har fört med sig olika diskurser gällande hur planeringen ska ske för att främja hållbarhet på ett så effektivt och tillfredställande sätt som möjligt. Detta är något som redogörs för av Tozer (2018) som menar att begreppet hållbarhet kan tolkas på många olika sätt, vilket kan leda till förvirring. Detta kan i sin tur leda till att implementeringen av politiska bestämmelser i praktiken kan leda till konflikter. Implementeringar av

hållbarhetsaspekter i praktiken har lagt fokus på definierade hållbarhetsmål för att sedan försöka hitta det “bästa” sättet att implementera dessa, Komplexiteten i frågan om hållbar utveckling har dock försvårat detta då sociala, miljömässiga och ekonomiska aspekter ofta står i konflikt. (Tozer, 2018, s.177–178). Detta kan i sin tur sammankopplas till Tunström (2009, s.14 & 64–65) där olika diskurser som är aktuella inom dagens stadsplanering identifieras utifrån olika aktörers ställningstaganden gällande vad som utgör ”den goda staden”.

Författaren redogör framför allt för två ideal inom den svenska planeringen som står i kontrast till varandra: den traditionella staden och den moderna staden. Den förstnämnda grundar sig i att det inom den svenska stadsplaneringen finns en tendens att blicka tillbaka på det som varit, vilket framkommer av idéen att det finns ett behov av att återskapa staden efter gamla

ideal för att uppnå attraktivt stadsliv och stadsmiljö. Gällande den moderna staden så redogör författaren för att den bland annat präglas av att det byggs upp nya områden i stadens utkanter.

(10)

10

Tunström (2009, s.89) beskriver vidare att formen på staden också tar sig uttryck genom benämningar som den glesa staden, den täta staden eller den blandade staden.

Den täta staden karaktäriseras huvudsakligen av en kompakt bebyggelse men kopplas också

ofta till annat som exempelvis ett omfattande socialt liv och funktionsblandning. Att gynna förtätning och tät stadsmiljö samt att bygga inom de stadsgränser som finns är vanligt

förekommande förslag inom planeringen som syftar till att motverka den glesa staden och den problematik som den anses skapa.

En annan framstående idé inom stadsplanering som Tunström (2009, s.95) redogör för är den

gröna staden. Det finns en vanlig uppfattning gällande att det är möjligt att kombinera den gröna staden och den täta staden. Detta genom att prioritera bort bilen till förmån för

bil, cykel samt kollektivtrafik då dessa aspekter kan gynnas av förtätning förutsatt att det bygger på en god planering.

Vidare lyfter Tunström (2009, s.99–100) att aspekter som mångfald, attraktivitet samt att staden är levande ofta ses som centrala gällande vad som utgör ”den goda staden”. Det beskrivs att dessa ofta används som generella stadsplaneringsmål i form av den attraktiva, levande eller goda staden. begreppen attraktiv och levande har inte någon klart definierad betydelse, dock redogör författaren för att den attraktiva och levande staden kan innefatta en blandning av olika trafikslag, god tillgänglighet samt möten och mötesplatser. Detta

inkluderar ett fokus på gång- cykel- och kollektivtrafik för att uppnå en stad som är tillgänglig för alla, samt präglad av mänskliga möten där människor kan mötas på gator och torg.

2.4 Implementering av bilfria innerstäder i andra städer

Enligt Betz, Prottung och Lienkamp (2017, s.1–6) bor över två tredjedelar av alla europeiska invånare i tätortsområden och en av de största utmaningarna i dagens stadsplanering är att skifta de rörelsemönster som finns för att minska utsläpp och trafikbuller. Författarnas studie går ut på att se över möjligheten av en bilfri innerstad i München, Tyskland. Vad som

framkommer i studien är att det finns goda möjligheter för en implementering av en bilfri innerstad och att det inte krävs några större åtgärder för att göra detta på helger. Dessa resultat är baserade på en analys av rörelsemönster.

Minh (2016, s.285–291) redogör för begreppet Car free cities, vilket vi i denna studie väljer att definiera som bilfri innerstad. Författaren beskriver att bilfria innerstäder inte behöver innebära att ett förbud mot biltrafik i staden införs utan att det snarare handlar om att bilen parkeras utanför stadskärnan och att människor till fots tar sig in till innerstaden. Staden Hanoi är studiens fokus och slutsatsen är att det inte är själva planeringen i sig som är central i detta sammanhang, utan snarare handlar det om att få medborgarna att förstå, delta och

samverka tillsammans med politikerna om framtida mål, för att nämna ett exempel. Koglin et al. (2019, s12-18) redogör för hur begreppet bilfria distrikt diskuteras på olika nivåer. På internationell nivå finns det IPCC dokument, FN:s globala mål och EU-direktiv där bilfria distrikt nämns. De nämner att IPCC-direktivet tar upp vikten av kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik samt vikten av närhet. I FN:s elfte hållbarhetsmål som innefattar hållbara städer och samhällen är det viktigt att förbättra trafiksäkerheten med att exempelvis öka kollektivtrafiken, särskilt för personer i utsatta situationer som exempelvis äldre och funktionshindrade. På den nationella nivån nämns även flera olika exempel. Dels redogörs det för planeringsverktyget “Trafik för en attraktiv stad” som har riktlinjer utifrån sociala,

(11)

11

miljömässiga och ekonomiska hållbarhetsmål. Verktyget lägger stor vikt kring minskad biltrafik där det handlar om att prioritera gångtrafik och mycket av argumentationen bygger också på att minska biltrafiken. Fler dokument som nämns är exempelvis ett dokument

framtaget av Boverket som handlar om att biltrafiken måste minska för att nå hållbarhet där de menar på att den tekniska utvecklingen av fordon inte kommer vara tillräckligt för att

förbättra luftkvalitéerna och bullernivåerna.

Arbetet med bilfria innerstäder går även att sammanföras med trygghet. Paydar, Kamani-Fard & Etminani-Ghasrodashti (2016, s.290) redogör för att gång är någonting som en majoritet av alla människor använder sig av och hur det påverkar minskade luftföroreningar samt förbättrar den fysiska hälsan hos medborgare. En förbättrad gångtrafik förbättrar även den sociala hållbarheten i form av sociala möten. Vidare redogör författarna för att ökad otrygghet leder till att färre väljer gång som ett transportsätt och att antalet fotgängare minskas, slutsatsen är att trygghet är viktigt för att öka antalet fotgängare och hållbarheten i staden.

2.4.1. Oslo

Oslo har en målsättning att minska växthusgaserna i staden med 50% 2030 och helt 2050, för att detta ska kunna uppnås har mål sats på olika kommunala sektorer. Inom transportsektorn är ett av de huvudsakliga syftena för att uppnå detta mål att göra Oslos innerstad helt bilfri 2019 (Rydningen, Höynes & Kolltveit, 2017, s.1–2). I den studie där detta framkommer förekommer det även en frågeställning som inriktar sig på hur aktörer och grupper påverkas av omvandlingen till en bilfri innerstad. Studien redogör för en intervju med en person som är VD för Oslo Commercial Association. I intervjun ställer sig personen positiv till en förändring men menar att det måste ske försiktigt. Att stänga ner gator skulle skada affärer kortsiktigt och det finns olika typer av behov i området som löses på olika sätt. Personen är däremot mer positiv till en bilfri innerstad och ser det som ett bättre sätt att lösa konkurrensen med stora varuhus utanför stadskärnan än att försöka efterlikna dem. Även en person som arbetar på ett företag ansvarigt för kollektivtrafiken i Oslo är positiv till minskad biltrafik och framhävning av gång- cykel- och kollektivtrafik (Rydningen et al., 2017, s.8–9).

2.4.2. Malmö

Koglin et al. (2019, s.31–32) redogör för hur Malmö har gjort om Friisgatan till gågata under sommarhalvåren sedan 2017. Syftet med sommargågatan var att förbättra platsens

olika kvalitéer samt förbättra det urbana rummet. Under “European Mobility Week” i

september 2016 testades projektet där Gatukontoret hade dialoger med besökare, boenden och verksamma på platsen. Efter att detta hade Gatukontoret uppföljningsmöten med

verksamheterna och fastighetsägarna längs Friisgatan där idén om sommargågatan

utvecklades mellan näringslivet och den kommunala förvaltningen. Den största utmaningen som sommargågatan hade efter olika dialoger med besökare, boenden och verksamma var att det var mycket olovlig körning då det fortfarande åkte mycket bilar genom området.

2.4.3. Göteborg

Även i Göteborg har en sommargågata implementerats. Koglin et al. (2019, s.35) redogör för hur Göteborg har gjort om Tredje Långgatan till en sommargågata mellan 1 maj och 30 september sedan 2015. Initiativet för detta projekt kom från en restaurangägare i området som skickade ett önskemål att få göra om Tredje Långgatan till en gågata för att skapa plats för

(12)

12

evenemang och uteserveringar. Sommargågatan blev återkommande och 2018 kom även ett yrkande från trafiknämnden om att implementera gågatan permanent. Koglin et al. (2019, s.35) redogör vidare att syftet med detta var att skapa levande, trygga och attraktiva vistelsemiljöer i staden som skulle gynna olika grupper som exempelvis barn och skapa trygghet utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Utmaningar som dock kom från detta projekt var olovlig trafik, nedskräpning samt att kroglivet hade skapat en konflikt med de boende i området.

(13)

13

3. Metod

I denna del ges inledningsvis en redogörelse för diskursanalys som metod samt dess

socialkonstruktivistiska grund och en förklaring av varför detta ligger till grund för studien. Detta följs av en beskrivning av urvalsprocessen samt en förklaring till varför studiens underlag och medverkande aktörer har valts. Vidare ges en förklaring till hur studiens intervju- och textanalys har genomförts. Avslutningsvis redogörs för etiska överväganden inom studien samt en metoddiskussion och en datainsamlingsdiskussion där vi lyfter

ytterligare resonemang och förklaringar gällande valet av studiens metod och det material som studien grundar sig i.

3.1 Diskursanalys

Den analys som genomförs i denna studie är i form av en kvalitativ text- och

diskursanalys. Vårt syfte med studiens analys är inte enbart att se hur mycket utrymme frågan om gågatan får i medborgarförslag eller media, utan snarare är syftet att identifiera centrala teman och viktiga punkter som framkommer i texterna och intervjuernas material. Detta är i linje med David & Suttons (2016, s.269) beskrivning av att kvalitativa analyser av texter kan innefatta aspekter som hur olika aktörer framställs samt hur bilder och ord förs samman för att skapa olika känslointryck som exempelvis rädsla eller trygghet.

Diskursanalys som metod är starkt sammankopplad med socialkonstruktivismen och den bör inte heller frånkopplas denna teoretiska grund, vilken innefattar föreställningen att språket har en central del i omvärldens sociala konstruktion (Jørgensen och Phillips, 2002, s.3–4). Baserat på detta är också det diskursanalytiska angreppssättet som används i denna studie byggd på en socialkonstruktivistisk ansats.

Hajer och Versteeg (2005, s.176) beskriver att en fördel med socialkonstruktivistiska angreppsätt är att de kan ta hänsyn till en mängd komplexa interaktioner. Ett exempel ges i form av utvecklingen mot mer hållbara samhällen, där det ständigt förs en kamp kring hur det ska tolkas och implementeras. Baserat på detta är en diskursanalytisk metod grundad i

socialkonstruktivismen ett relevant angreppssätt för denna studie, då frågan om en

implementering av en gågata i Storgatan har en tydlig koppling till den hållbarhetsutveckling som idag råder samt att diskursanalysen också på ett effektivt sätt kan ta hänsyn till den komplexitet som finns i stadsplaneringen som helhet, där det finns en mängd olika intressen att ta hänsyn till.

En annan aspekt som lyfts av Hajer och Versteeg (2005, s.177) är det faktum att trots att olika aktörer diskuterar frågor rörande exempelvis miljö och hållbarhet genom samma termer så innebär inte det nödvändigtvis att aktörerna förstår dessa termer på samma sätt. Ofta använder olika aktörer särskilda begrepp i sina diskussioner och utgår ifrån att de andra förstår vad de menar. Författarna beskriver dock att även om olika aktörer delar samma begrepp så kan de ge dessa begrepp olika meningar. Detta faktum är också relevant för denna studie då det visar på att olika aktörer kan ha olika förståelse för eller olika prioriteringar gällande stadens

utformningar trots att de placerar sig inom samma diskurs, vilket är en viktig aspekt gällande analysen av vilka diskurser som framkommer hos de olika aktörerna.

(14)

14

Tunström (2009) redogör för aktuella stadsdiskurser som återfinns inom stadsplaneringen och dessa stadsdiskurser ligger i fokus för analysen i denna studie. Detta i form av att analysen fokuserar på hur de olika aktörerna pratar om Storgatans omvandling eller ämnen som kan kopplas till densamma och detta sammankopplas i sin tur till stadsdiskurser som Tunström (2009) identifierat.

Diskursanalysen i denna studie genomfördes på så sätt att de transkriberingar som skapats utifrån intervjuerna analyserades för att se vilka olika teman som framträdde i det

informanterna sade. Analysen baserades på de svar som framkom och en mer detaljerad analys av underliggande meningar i hur språket användes av respektive aktör, exempelvis i form av vilken betoning aktörerna använder gjordes därmed inte. Analysen av dessa temans förekomst bygger på Fairclough (1992, s.236) som menar att en undersökning av temas förekomst i texter görs utifrån målsättningen att finna mönster i textens tematiska struktur. Liknande analyser genomfördes även för medborgarperspektivet som grundar sig i skrivna texter och inte i intervjuer. Denna identifiering av teman är en typ av kodning vilket beskrivs av Jørgensen och Phillips (2002, s.124–125) som menar att olika delar av materialet som analyseras kan uppdelas utefter olika identifierade teman.

3.2 Urval

Urvalet av intervjupersoner är baserat på David och Suttons (2012, s.197) beskrivning av selektiva eller teoretiska urval där urvalet baseras på den kunskap som forskaren besitter och utifrån detta också uppfattningen om vilka människor som är lämpliga för studien.

Anledningen till att vi använder selektivt urval baseras på Fairclough (1992, s.227) som beskriver att i en diskursanalys är det viktigt att det görs en inkludering av människor som är relevanta inom studiens ram. Individer inkluderas här baserat på deras specifika kunskaper. Urvalet av texter görs via samma bedömning av valet av intervjupersoner, det vill säga att texterna har valts ut baserat på deras relevans för studien.

De aktörer som analyseras i denna studie är Linköpings kommun, Östgötatrafiken, näringsidkare samt medborgare och således är de fokus som vi valt för denna studie

planeringsperspektiv, näringslivsperspektiv och medborgarperspektiv. Planeringsperspektivet inkluderas då omvandlingen av Storgatan till gågatan skedde på kommunens initiativ

(Linköpings kommun, 2019a). Utöver detta faktum ser vi även kommunen som en naturlig aktör att undersöka då det i huvudsak är de som är ansvariga för stadsplaneringen i Linköping. Även Östgötatrafiken är kopplat till planeringsperspektivet då de är ansvariga för planeringen av busslinjer i Linköpings innerstad. Denna aktör inkluderades då gågatan är en fråga som påverkar dem i stor grad genom att dess implementering förutsätter att busslinjer dras om. Näringslivet inkluderas i undersökningen då de i stor grad påverkades av den omvandling som skedde.

Först tog vi kontakt med kommunen där vi identifierat en landskapsarkitekt som vi ansåg ha störst koppling till frågan om sommargågatan i Linköping och frågade om personen ville ställa upp på en intervju. Efter det bestämde vi oss för att ta kontakt med en trafikoperativ chef på Östgötatrafiken då det idag finns två linjer som går igenom Storgatan för att få en bild av dennes ställning till gågatan. Sist försökte vi ta kontakt med flertalet olika näringsidkare längs Storgatan. Vi skickade till ett femtal verksamheter varav två svarade och ville ställa upp på intervju. I början tittade vi även på intresset för intervjuer från medborgares sida men

(15)

15

efter att ansökningar om medverkan i sociala medier visat på lågt intresse att medverka i studien valde vi att gå vidare med en textanalys av medborgares åsikter.

Båda av de näringsidkare som intervjuats för denna studie bedriver sin verksamhet i nära anslutning till Storgatan och därav ansåg vi att det var av intresse att inkludera deras

perspektiv gällande hur de upplevde den omvandling som var och även deras inställning till samma omvandling i framtiden. Vidare bedriver de olika näringsidkarna som medverkat i denna studie olika typer av verksamheter vilket fördjupar studiens analys då dessa

näringsidkare bidrar med olika perspektiv. Näringsidkare 1 bedriver en liten klädbutik och Näringsidkare 2 bedriver en restaurangverksamhet.

Medborgarperspektivet inkluderas då även medborgare påverkas av denna omvandling. Medborgare är den aktör som representeras av flest antal individer och då det i huvudsak är dessa som vistas på Stora torget och den anslutande Storgatan är det av intresse att se vilka åsikter denna grupp har i frågan. Till skillnad från övriga aktörer undersöks inte

medborgarperspektivet genom intervjuer utan genom andra texter som medborgarförslag och åsikter som förts fram i tidningar, detta då det är en väldigt bred och diversifierad grupp som kan inrymma en stor mängd olika synpunkter och åsikter.

3.3 Genomförande

Samtliga intervjuer gjordes på ett ostandardiserat och halvstrukturerat sätt. David och Sutton (2012, s.113–114) menar att ett ostandardiserat sätt söker efter öppna svar. Frågorna är väldigt öppna medan ett strukturerat sätt innefattar en sträng inkludering av frågor och ordningsföljd. Det fanns emellertid frågor som inte var med i intervjuguiden som ställdes som följdfrågor och frågor som inte ställdes då vi ansåg att personen redan hade täckt den frågan. Vissa frågor som ställdes kunde ge mer standardiserade svar och vissa frågor som ställdes var lite mer ostrukturerade vilket gjorde att det blev en viss blandning i frågorna, däremot var merparten av intervjun ostandardiserad och halvstrukturerad. Anledningen till detta är att vi ville ha öppna svar kring hur de olika aktörerna ser på sommargågatan och se vilka diskurser om staden som där framträder. Till intervjuerna användes tre olika typer av intervjuguider. En för landskapsarkitekten, en för den trafikoperativa chefen och en för de två olika näringsidkarna. Intervjuguiderna är snarlika men vi beslutade att göra en för varje informant för att få

intervjuerna så skräddarsydda som möjligt för respektive informant. Därav skiljer sig vissa av frågorna mellan guiderna men de är uppbyggda efter samma grund.

För att få in medborgarperspektivet användes opinionstexter som exempelvis ledare och insändare. Detta tillhandahölls genom att söka på nyckelord som bilfrihet, gågata, trafik, centrum och liknande i Östgöta Correspondentens sökmotor. För att få ytterligare information om medborgares perspektiv har även medborgarförslag använts för att se hur medborgare ser överlag på trafiken i Linköpings innerstad. Detta för att få en större samling av data. Även här används liknande nyckelord.

Intervjuerna gjordes via Microsoft Teams där intervjun med den trafikoperativa chefen och landskapsarkitekten var 30–45 minuter långa och intervjuerna med näringsidkarna var 15–25 minuter långa. Intervjuerna spelades in men sparades inte på egna datorer utan endast på Linköping Universitets molnlagring. Vidare användes inte kamerorna då Microsoft Teams både sparar bild och ljud och då en person inte ville bli filmad gjorde vi alla intervjuer på likadant sätt.

(16)

16

I intervjuerna utgick vi från intervjuguiden. Vid ett flertal frågor kunde intervjupersonerna även svara på en annan fråga från intervjuguiden, då valde vi att inte ta upp frågan med risk att det skulle bli upprepande. I vissa intervjuer märkte vi också att en del frågor inte var relevanta och därför kunde dessa frågor också tas bort och inte ställas vid intervjutillfället. Efter intervjuerna hade spelats in genomfördes transkriberingar av respektive intervju. Vi transkriberade ord för ord det som sades i intervjuerna.

3.4 Etiska överväganden

Vi har följt Vetenskapsrådets (2002) riktlinjer angående forskningsetiska frågor i våra intervjuer där vi exempelvis skickade ut vårt syfte med studien och ett informationsformulär om hur intervjun kommer gå till intervjupersonerna. Det skickades även ut ett

samtyckesformulär där det beskrevs mer detaljerat hur intervjun kommer gå till och vad som deras information används till. Utifrån riktlinjerna kunde även informanterna när som helst avbryta sin medverkan och för att på ett ytterligare sätt stärka deras medverkan ställdes frågan om de deltagande vill ta del av studiens resultat innan texten skickas in.

Samtyckesdokumentet innefattade att personerna avidentifierades i den mån det var

möjligt. Utöver detta spelades intervjun in för att underlätta transkriberingen. Intervjuerna har sparats på Linköpings Universitets molnlagring och informanterna har blivit informerade över hur detta har gått till. Intervjuerna är avidentifierande och med hänsyn till detta beskrivs inte i närmare detalj vilken verksamhet näringsidkarna bedriver annat än att det är en klädbutik och en restaurangverksamhet.

3.5 Metoddiskussion

Analyserna i denna studie använder som tidigare nämnts en socialkonstruktivistisk ansats, vilket påverkar vilka resultat som framkommer då det grundar sig i ett antagande om att det finns flera socialt konstruerade verkligheter vilka kan ta sig uttryck i from av diskurser.

Baserat på detta analyseras i denna studie vilka olika diskurser som framträder gällande hur en stad bör utvecklas men det görs inga närmare analyser kring vilka fördelar respektive

nackdelar som diskurserna i sig har eller huruvida en viss diskurs är bättre än någon annan. Vidare hade ett annat angreppssätt och metodval kunnat ge andra svar, exempelvis hade ett angreppssätt med större fokus på språkets underliggande meningar sannolikt resulterat i andra resultat än vad som framkommer i denna studie. Ett angreppssätt med mer fokus på

underliggande meningar hade inte bidragit till att identifiera diskurser på det sätt som var syftet med denna studie och används således inte.

I denna studie har vi analyserat intervjuerna och texterna baserat på de svar som gavs och inte lagt någon vikt vid att undersöka underliggande meningar som exempelvis olika tonlägen. Fokus har legat på att analysera det som sägs i dessa intervjuer och texter och hur det kan sammankopplas med de olika diskurser som finns inom dagens stadsplanering enligt Tunström (2009). En konsekvens av detta kan vara att vissa underliggande meningar som skulle kunnat bidra till en mer fördjupad analys utelämnas. Då de intervjuade fick ta del av studien innan dess publicering och godkänna den bedöms dock risken för eventuella feltolkningar eller liknande som liten.

Det ska poängteras att intervjuernas struktur kan ha påverkat de svar som gavs av

(17)

17

gågatan. Detta var dock något som undveks i största möjliga mån genom att ha en öppen frågeställning. Vidare ska det också understrykas att vi som författare i egenskap av

samhällsplanerarstudenter kan ha format egna föreställningar om samhällets struktur och vad som är positivt eller negativt inom planeringen. Vi har som målsättning att vara neutral i vår bedömning av det material som presenteras, likväl kan dock vår bakgrund färga tolkningen av materialet. Utöver detta ska även poängteras att det urval som gjort gällande vilka informanter som inkluderas i studien också påverkar vilket resultat som presenteras. Det är möjligt att ett annat urval av informanter hade lett till andra resultat. Även andra aktörer som inte är i nära anslutning till gågatan kan påverkas av omvandlingen, dessa inkluderas dock inte i studien vilket i sin tur har en påverkan på resultatet.

Vi genomförde intervjuerna online på grund av den pandemi i form av COVID-19 som råder i dagsläget. Det hade varit fördelaktigt att genomföra intervjuerna person till person för att se på ansiktsuttryck men med hänsyn till pandemin beslutade vi oss för att göra intervjuerna online för att undvika onödiga personliga möten. Då det inte var möjligt att spela in enbart ljud samtidigt som kameran var igång i Microsoft Teams beslutade vi att ha samtliga kameror avstängda under alla intervjutillfällen. Detta innebar att det inte heller var möjligt att göra några slags bedömningar kring ansiktsuttryck och liknande.

Gällande insamlingen av medborgarförslag så valdes dessa ut baserat på dess relevans för studien där de förslag som involverade trafik, gång- och cykel samt gågatan i allmänhet analyserade närmare. Dessa förslag tillhandahölls via Linköpings kommuns hemsida (Linköpings Kommun, 2019b) Utöver dessa medborgarförslag analyserades även

tidningsartiklar för att se hur övriga åsikter framkommer. Här ska det poängteras att ledare inkluderades i analysen, detta för att ge mer nyans till analysen då ledartexterna utryckte mer negativa åsikter än vad som speglade det övriga materialet. Det ska här understrykas att dessa typer av texter kan vara politiskt färgade, i och med att ledaren inte hade någon partipolitisk ställning bedömde vi dock att detta inte var något som färgade analysen på ett negativt sätt. Vidare skriver Östgöta Correspondenten själva att dess ledarsidor är borgerliga (Dahlgren, 2020), vilket också kan ha en påverkan på vilka åsikter som framförs i tidningen. Utöver detta ska även sägas att ledarens åsikter inte heller nödvändigtvis är representativa för allmänheten. Insamlingen av material som representerar medborgares perspektiv gjordes som tidigare nämnts genom att analysera texter där medborgares åsikter framkommer. Detta grundar sig i att vi av olika anledningar fann det problematiskt att genomföra intervjuer med denna samhällsgrupp. Vi försökte göra en intresseanmälan för att göra intervjuer även med

medborgare men det var ett lågt intresse. Vi tänkte även genomföra korta gatuintervjuer med olika medborgare i stadskärnan men bedömde att den rådande situationen med COVID 19 som innebär att mänsklig närkontakt ska undvikas innebar att denna idé inte var optimal. Baserat på dessa faktorer valdes därmed att istället samla in medborgarnas perspektiv via olika texter. Vidare ska också poängteras att medborgarnas perspektiv i denna studie inte kan sägas vara representativt för medborgarna som helhet, då analysen grundar sig i ett relativt begränsat urval av material. Utöver detta så inkluderar studien endast förslag från medborgare som gjort sin röst hörd, vilket innebär att en stor grupp medborgare och deras eventuella åsikter inte inkluderas i denna studie.

(18)

18

3.6 Källkritik

För att hitta relevant forskning för vår studie användes Linköping Universitetsbiblioteks sökmotor. Några centrala nyckelord som användes i sökningen var: diskursanalys, samhällsplanering, bilfria innerstäder, stadsdiskurser och gågata. Sökningar på dessa nyckelord gjordes både på svenska och engelska där de olika orden även kombinerades. I studien har vi använt oss av vetenskapliga ”peer-reviewed” artiklar. Vi anser att detta är trovärdiga källor då de blivit granskade innan de har publicerats. I vår studie har vi även använt oss av kurslitteratur från samhällsplanerarprogrammet vid Linköpings Universitet. I tidigare forskning har vi använt oss av Koglin et al. (2019). Vi anser att den källan är trovärdig, även om det är en rapport publicerad i centrum för forskning och därmed inte en publicerad artikel. Då den är författad av forskare samt är byggd på ett vetenskapligt

tillvägagångssätt bedömer vi att den är trovärdig. Vi använder denna tidigare forskning för att se vilka konflikter som uppstått i implementeringen av sommargågator i Malmö och Göteborg samtidigt som författarna även gör en bra beskrivning av riktlinjer från olika hierarkiska nivåer. Rapporten är gjord på uppdrag av ”Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik” som har integrerad samhällsplanering och kollektivtrafik som forskningsuppdrag. Vi anser därmed att de har stor expertis i området och därmed är trovärdiga.

Vår analys utgår ifrån Moa Tunströms (2009) doktorsavhandling där författaren har identifierat diskurser om staden. Författaren är i sig inte en diskursteoretiker. Vi använder Tunströms (2009) text då det där redogörs för stadsdiskurser på ett tydligt sätt. Det ska

understrykas att det endast är definitionerna av de olika stadsdiskurserna som används i denna studies analys. Diskursanalysens teoretiska och metodologiska utgångspunkter underbyggs istället av annan tidigare vetenskaplig forskning i form av Hajer och Versteeg (2005). I teorin används även boken ”Discourse Analysis as Theory And Method” av Jørgensen och Phillips (2002). Denna bok används för att grundläggande förklara diskurs som teori och för att få en ingång till Foucault som är en central figur inom det diskursanalytiska fältet. Vi anser att denna bok är trovärdig då Jørgensen och Phillips (2002) är lektorer inom

kommunikationsvetenskap och tematiska studier. Därmed anser vi att de har en expertis kring ämnet och att boken således är pålitlig.

I metoden används även Fairclough (1992) och dess definition av hur teman identifieras i texter samt för att underbygga urvalet av aktörer. Boken anses vara trovärdig då författaren är en central figur inom diskursanalys och språkprofessor vid Lancasters Universitet.

(19)

19

4. Resultat

Linköping är Sveriges femte största kommun och sjunde största tätort med 163

tusen respektive 113 tusen invånare (Statistiska Centralbyrån, 2019; Statistiska Centralbyrån, 2020). Linköping är därmed en stor stad och kommun. I stadens centrum går flertalet

busslinjer där den störst trafikerande gatan är Sankt Larsgatan med 12 olika busslinjer som går dagligen. Tio av dess linjer går igenom Trädgårdstorget varav de resterande 2 linjerna, linje 3 och 13 svänger av till Storgatan och går igenom Stora Torget istället (Östgötatrafiken, 2018). Linje 3 och 13 går alltså idag igenom Storgatan där sommargågatan låg 2019 och där den är planerad att placeras igen sommaren 2020 (Linköpings kommun, 2019a; Alvin, 2020).

Figur 1. Översiktsbild över Storgatan och dess närliggande gator. Sommargågatan är markerat i rött.

(20)

20

Figur 2. Bild på del av Storgatan när det var sommargågata år 2019.

Ovanstående figurer visar att Storgatan ligger i anslutning till Stora Torget samt domkyrkan, St. Larskyrkan och Stadshuset. Gatan ligger centralt och i närhet till olika

funktioner i samhället. Längs gatan finns mycket restaurangverksamheter, butiker och kontor. Gällande medborgares åsikter om Storgatan och dess omvandling till sommargågata

kan konstateras att det generellt ses som någonting positivt. Detta understryks av en

undersökning som gjordes av Linköpings kommun där det visade sig att 88% av medborgarna var positiva till sommargågatan 2019, vilket samhällsbyggnadsnämnden tog i åtanke när de senare valde att göra en sommargågata även detta år då det visade sig att det var populärt bland medborgarna (Alvin, 2020).

I Linköpings kommun finns det något som kallas för “Linköpingsförslaget”, det är ett medborgarförslag där kommunmedlemmar framför sina åsikter för att människor senare ska rösta om det. Om ett förslag uppnår 100 röster tas det vidare till ansvarig förvaltning eller nämnd (Linköpings Kommun, 2019b).

Nedan presenteras de centrala delar som identifierats utifrån respektive aktörs svar (eller utifrån textanalysen i fallet medborgare). Resultatet är uppdelad i olika teman som baseras på dessa centrala delar. Dessa teman utgår i sin tur från tre olika perspektiv:

Medborgarperspektivet, planeringsperspektivet (som inkluderar Linköpings kommun och Östgötatrafiken) samt näringslivsperspektivet (som inkluderar näringsidkare 1 och 2). Utifrån resultaten analyseras sedan i studiens nästa del vilka diskurser som framkommer enligt Tunströms (2009) beskrivningar.

(21)

21

4.1. Tillgänglighet

Under temat tillgänglighet placeras resultat som visar på att tillgänglighetsaspekter som exempelvis en välfungerande kollektivtrafik eller funktionsblandning är centrala för aktören. Gällande medborgarperspektivet så framkommer tillgänglighet återkommande. Framför allt genom gång- och cykeltrafik. Många av förslagen som kom in mellan 1 april 2019 och 1 oktober 2019, alltså några månader innan sommargågatan implementerades till några månader strax efter, behandlar frågan om cykeltrafik i staden och hur det ska kunna främjas. Utifrån detta kan konstateras att tillgänglighet är en aspekt som läggs stor vikt vid från medborgarnas sida. Det finns många citat som understryker detta, främst utifrån förslag som medborgarna själva skickat till Linköpings kommun. Citatet som följer nedan understryker detta:

Gör cykelvägen mer attraktiv än bilvägen […] Gör det enklare för cyklister att undvika biltrafiken och vice versa! (Linköpings Kommun, 2019c).

Här blir det märkbart att personen vill att det ska läggas större fokus på tillgängligheten för cyklister men även tillgänglighet för bil nämns. I ett annat medborgarförslag tas tillgänglighet återigen upp sammankopplat till cykling i Linköpings stad:

“Det saknas cykelparkering i trädgårdsföreningen för besökare […] (Linköpings Kommun, 2019d).

Här handlar det istället om bristen av parkeringar på en specifik plats men återigen är samtidigt kopplingen till tillgänglighet för cyklister och cyklism i Linköpings innerstad märkbar.

Gällande planerarperspektivet kan konstateras tillgänglighet är ett återkommande tema även där. Vad som dock här ska noteras är att kommunen nämner tillgänglighet utifrån sociala aspekter som det offentliga rummet, samtidigt som tillgänglighet också benämns i mer generell bemärkelse. Detta framgår av följande citat där den intervjuade landskapsarkitekten beskriver sin arbetsroll:

“vår uppgift att bevaka dem frågorna kring det offentliga rummet fungerar dels som en demokratisk plats, dels alla funktioner, tillgänglighet för samtliga medborgare”

(Personlig kommunikation, Landskapsarkitekt, 26 mars 2020)

Här kan konstateras att det från kommunens sida finns en grundläggande målsättningen att medborgare ska ha god tillgänglighet. Begreppet tillgänglighet benämns här också relativt övergripande. Vad som kan konstateras av detta är sociala aspekter får stor vikt men samtidigt kan den övergripande tillgängligheten för alla medborgare som nämns sägas visa på att också andra tillgänglighetsaspekter ses som viktiga.

Landskapsarkitekten nämner även de främsta utmaningarna i arbetet med sommargågatan 2019 och där läggs fokus på leveransfordonens tillgänglighet till platsen:

[…] Det är inte så jättemånga verksamheter som har lager idag utan man förlitar sig på att man får leveranser kontinuerligt, vilket gör att de får väldigt mycket leveransfordon in i stadskärnan där vi har redan trånga gaturum […] (Personlig kommunikation,

(22)

22

Här nämns det att leveranser är en viktig del för verksamheterna i området. Här kan återigen ses att sociala aspekter är av vikt från kommunens sida, då verksamhetsperspektivet och dess påverkan lyfts.

Vidare nämns även Östgötatrafiken av landskapsarkitekten där de beskriver tillgängligheten för kollektivtrafiken:

[…] det här projektet gör ju absolut att det blir svårare för dom. Vi gör det ju inte lättare liksom, när vi koncentrerar all dess trafik till trädgårdstorget. Samtidigt så är det ju det som är fördelen med att vi gör det som en temporär lösning under sommaren, då trafiken ändå brukar gå ner lite […] (Personlig kommunikation, Landskapsarkitekt, 26 mars

2020).

Detta citat understryker att kommunen även är medvetna om och lägger vikt också vid tillgänglighet kopplad till trafikmässiga aspekter.

Utifrån Östgötatrafikens egna perspektiv läggs tyngd på tillgänglighet i from av att det finns en målsättning om att kollektivtrafiken ska vara effektiv och på så sätt också vara mer

tillgänglig. De lägger vikt vid att kollektivtrafiknätet ska vara effektivt för att det ska fungera väl och nämner även en oro kring att implementeringen av gågatan kan få negativa

konsekvenser genom att exempelvis resenärer blir förvirrande av att många bussar är på samma plats samtidigt. Detta belyses i följande citat:

[…] ska man ha en kollektivtrafik som fungerar bra så krävs det att den går rakt, att den går snabbt och den går ofta. […] det är där som utvecklingspotentialen finns. (Personlig

kommunikation, Östgötatrafiken, 27 mars, 2020). Samt:

Det är just den här belastningen på trädgårdstorget som vi är oroliga för […] Det kommer att bli trångt på Trädgårdstorget […] det här gör ju att kommer det väldigt många bussar samtidigt där så blir ju kunderna väldigt förvirrade och framförallt de som har…

funktionsbegränsningar får ju problem också att hitta sin buss och det här skapar ju en otrygghet hos kunderna (Personlig kommunikation, Östgötatrafiken, 27 mars, 2020) Kopplat till detta ges också viss kritik till kommunen från Östgötatrafikens sida:

[…] i det här fallet så var kommunen lite väl… om de ska ha någon kritik i det här, man var väldigt måna om att biltrafiken runtomkring den här neddragningen skulle fungera i alla fall, det var något parkeringshus som man var väldigt måna om att man skulle kunna åka […] Men kollektivtrafiken, den kunde man flytta på och det är väl det här

signalmässigt som vi tycker att... Om man ska vara hård mot någon så att säga, i det här fallet så är det viktigt att vara hård mot bilisterna i sådana fall och flytta på dem.

(Personlig kommunikation, Östgötatrafiken, 27 mars, 2020).

Här kan urskönjas att olika tillgänglighetsaspekter prioriteras mellan de olika aktörerna där Östgötatrafiken lägger störst vikt vid att kollektivtrafiken ska fungera väl medan kommunen, enligt denna åsikt, lägger vikt vid biltrafikanternas tillgänglighet.

(23)

23

Även näringslivsperspektivet visar på tillgänglighet som ett återkommande tema och det kan konstateras att det anses vara en viktig aspekt för en välfungerande stad ur detta perspektiv, vilket framgår av följande citat med näringsidkare 1 gällande implementeringen av gågatan:

För vår del så har jag svårt att se stora nackdelar med det […] Det negativa är väl möjligtvis bussanknytningar. […] Jag tror inte att vi drabbas jättehårt av det men jag tror […] Hemköp till exempel skulle kunna ta en ganska hård smäll av sådant. Den tillgängligheten blir ju sämre. […] Annars är det ju såklart sådant som ofta kommer upp från näringsidkare att det ska vara tillgängligt med, ja kommunikationer och parkeringar och sådant. Personligen är jag inte jätteorolig för sådant (Personlig kommunikation,

näringsidkare 1, 1 april, 2020).

Här framgår att informantens största oro av effekterna med gågatans implementering är att dess påverkan på bussanknytningar till platsen kan få en negativ effekt på platsens näringsliv. Näringsidkare 1 nämner vidare mer sociala aspekter kopplade till tillgänglighet gälande att det ses som viktigt att samtliga samhällsgrupper ska kunna ta sig till platsen, vilket framgår av följande citat.

förutsatt att det görs någon typ av satsning på kollektivtrafik […] och så ska man kunna vistas i stan och det måste vara tillgängligt för alla med, ja du vet funktionshinder och så vidare. Äldre personer (Personlig kommunikation, näringsidkare 1, 1 april, 2020). Även näringsidkare 2 berör tillgänglighet vilket framgår av följande citat:

[…] Och är man rörelsehindrad eller har nedsatt syn då. Då håller man sig på trottoaren om man inte vet att man kan gå överallt då så att säga. Det finns hinder och då fick ju inte vi använda trottoaren. Att den fick vi inte använda till våra verksamheter för

tillgänglighetens skull. (Personlig kommunikation, näringsidkare 2, 6 april 2020).

I detta citat framgår också ett fokus på sociala aspekter utifrån rörelsevarierades perspektiv och vilken påverkan det i sin tur har på informantens restaurangverksamhet.

Sammanfattningsvis kan sägas att temat tillgänglighet förekommer hos samtliga aktörer som varit delaktiga i studien och är också det temat som blir mest synligt i den genomförda intervju- och textanalysen. Tillgängligheten nämns i främst i samband med kollektivtrafiken samt gång- och cykeltrafiken men framkommer även utifrån mer sociala aspekter som exempelvis hänsyn till olika samhällsgruppers tillgänglighet till platsen.

4.2 Miljö

Under temat miljö behandlas aspekter som minskade utsläpp och fokus på grönområden som centrala delar hos aktören. Under detta tema placeras endast ett fåtal citat där hållbarhet läggs stor tyngd vid. Detta då hållbarhet är ett brett tema som inkluderar en stor mäng aspekter. Vissa svar från den genomförda analysen som här placerats in under andra teman kan sägas ha en sammankoppling till hållbarhet. Under detta tema presenteras dock de svar där det finns en särskilt tydlig vikt vid hållbarhet. De perspektiv som här inkluderas är planerarperspektivet i form av Östgötatrafiken samt näringslivets perspektiv i form av näringsidkare 1.

Östgötatrafiken lägger stor tyngd vid hållbarhet i sin verksamhet och redogör för det i positiva termer, vilket framgår av följande citat:

(24)

24

Vi ska öka marknadsandelen gentemot biltrafiken […] det är bra för folkhälsan att gå och cykla så det är ingenting som man vill att dem ska åka kollektivt utan det är bilister som man vill komma åt och det har ju kommunen också ett intresse av att man minskar på biltrafiken. […] och så finns ju det här med klimatpåverkan och sådana saker och den moderna stadsplaneringen bygger ju på att man har en minskad biltrafik. (Personlig

Kommunikation, Östgötatrafiken, 27 mars 2020).

Här ser vi en tydlig bild av hållbarhet, det i form av det fokus som hålls för minskat bilresande men även i form av hållbara transportsätt där ökandet av resenärerna ska komma från

biltrafikanter och inte gång- och cykeltrafikanter, som snarare ska främjas. Samtidigt

framkommer en medvetenhet kring frågan om klimatpåverkan och att en minskad biltrafik är positivt ur detta hänseende.

Näringsidkare 1 berör frågan om bilfria innerstäder närmare och gällande frågan om hur informanten skulle ställa sig till en innerstad helt utan personbilar ges svaret:

Personligen tycker jag att allt sådant är bra. Det kanske är dåligt för butiken […] Men jag tror ju att biltrafiken måste ner generellt miljömässigt. (Personlig kommunikation, näringsidkare 1, 1 april, 2020).

Här framgår att aktören ser en bortprioritering av bilen som eftersträvansvärd ur hållbarhetsperspektiv för att gynna staden.

Sammanfattningsvis kan sägas att temat hållbarhet framkommer som tyngdpunkt i ett relativt litet antal svar från de olika aktörerna. Som konstaterats ovan har dock detta att göra med att hållbarhet är brett och att flera andra svar som återfinns under andra teman även har en koppling till hållbarhet. Vad som kan konstateras baserat på de svar som återfinns under denna rubrik är dock att hållbarhet sammankopplas till en minskad biltrafik och att det ses som en viktig förutsättning i den fortsatta stadsutvecklingen.

4.3 Mötesplatser

Temat mötesplatser innefattar resultat där det läggs en vikt vid aspekter som bidrar till att exempelvis främja sociala möten eller öka stadskärnans attraktivitet.

Ur medborgarperspektiv framkommer mötesplatser återkommande som en central aspekt, vilket understryks genom ett förslag som handlar om att göra sommargågatan till en permanent gågata. Förslaget fick 765 röster som tycker att detta är något bra vilket är en avsevärd mängd i jämförelse med andra förslag som kommit in under den här tiden. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden har dock avslagit yrkandet med motiveringen att det inte finns några planer för tillfället och att de vill satsa på att göra det till en sommargågata varje år. (Linköpings Kommun, 2019e). Upphovspersonen till förslaget medgav i en intervju med Östgöta Correspondenten att personen upplever en lugnare och mysigare atmosfär efter gågatans implementering och att personen också sedan implementeringen ofta vistas på uteserveringarna (Alvin, 2019). Detta understryker att upphovspersonen ser gågatans positiva effekter främst i form av att miljön kring området blir trevligare och att det lockar till att vistas på uteserveringar, därigenom läggs här tyngd på ett levande stadsliv och ett främjande av mötesplatser i stadskärnan.

(25)

25

Gällande planeringsperspektivet så nämns arbetet med gågatan ur kommunens synvinkel som en möjlighet till att göra Linköping mer attraktivt under sommartid samt att detta i sin tur kan göra staden mer levande. Detta visar på att ett mer levande stadsliv som kan bidra till

mötesplatser är en central aspekt, vilket också framgår av följande citat:

[...] syftet var att testa om gaturummet och torget kan liksom under sommaren ha en annan funktion när busstrafiken går ner något och att vi kan skapa en sommarstad i innerstaden, för Linköping är ju inte direkt känt för att vara superlivat under sommaren så att just att det hände någonting […]. (Personlig kommunikation, Landskapsarkitekt, 26 mars, 2020).

Utifrån näringslivets perspektiv så framgår temat genom att en central positiv effekt av gågatan som beskrivs är att den bidragit med en ökad försäljning och fler besökare. En ökad rörelse av människor till platsen likt det som här beskrivs är sammankopplas till temat genom en vikt vid mer rörelse och således också fler mänskliga möten på området. Näringsidkare 1 understryker detta vidare genom att personen ser det som ett krav att nya aktiviteter

tillkommer till området, samt att personen också tror att en stor anledning till att gågatan implementerades var att det skulle skapa en mer händelserik innerstad. Detta framgår av citaten nedan:

[…] När det där bygget väl var klart och vi kunde utnyttja gågatan som gågata då

upplevde jag det som jättepositivt. Vi hade en väldigt bra sommar försäljningsmässigt och så. […] Jag tror att det var någon typ av besöksrekord i förra sommaren också, om man kollar på besöksnäringen […] (Personlig kommunikation, näringsidkare 1, 1 april, 2020).

Samt:

[…] Jag hoppas att det blir mer andra typer av verksamheter också, det är i alla fall något vi kommer kräva. […] att få till kanske lite musik eller konst eller någon typ av händelse som inte är så riktat mot konsumtion även om vi driver en butik. Jag tror också att det är lite av målet av gatan från kommunens sida att få ett mer händelserikt city och kanske mera platser för umgänge i staden. […] Sen är det en poäng miljömässigt också men kanske försöka minska trafik och så […] (Personlig kommunikation, näringsidkare 1,

1 april, 2020).

Även näringsidkare 2 pratar om sommargågatan och nämner då att möjligheten att ha uteserveringar var attraktivt. Detta understryker att informanten ser ett främjande av mötesplatser som en viktig aspekt och framgår i följande citat:

[…] för oss så… vart det ju väldigt bra uppsving kan man väl säga, vi var med direkt på att vilja liksom vara med och ha en uteservering. […] (Personlig Kommunikation,

näringsidkare 2, 6 april 2020).

Även följande citat av näringsidkare 2 kan sammankopplas till ett främjande av mötesplatser: Jag tycker ju att man ska bygga om den så den har samma stil som Nygatan […]. Alltså

inga trottoarkanter, jämna nivåer mellan husfasaderna liksom […]. (Personlig

(26)

26

Här nämner näringsidkare 2 ett eget förslag på hur personen skulle vilja se Storgatan i framtiden. En bortimplementering av trottoarkanter skulle kunna ses bidra till att fler

människor vistas på området vilket i sin tur kan skapa nya mötesplatser, samtidigt som det är nära sammankopplat till tillgänglighet.

att plana ut gator är även något som framkommer i intervjun med landskapsarkitekten där personen redogör för hur Platensgatan i centrala Linköping har gjorts om:

[…] Där så gjorde man ju om det till ett gångfartsområde för ett par år sen och där ändrade man ju också lite utformningen på gatan […] sen när man gjorde om gatan så jämnade man ut det så att det blev ett golv, ett jämnt golv, inga kantstenar […] (Personlig

kommunikation, Landskapsarkitekt, 26 mars 2020) 4.4 Trygghet

Inom temat trygghet är det främst trafiksäkerhet som dyker upp i vår text- och intervjuanalys. De perspektiv som berör att tryggheten är en viktig aspekt är främst medborgarna men även till viss del näringsidkarnas perspektiv. Medborgarförslag där cykeln är i fokus förekommer även i sammanhang där tyngden läggs på tryggheten, vilket framgår av följande citat där en person skrivit om att det ska finnas en cykelöverfart på ett övergångsställe i centrala

Linköping:

[…] osäkerhet eftersom bilister egentligen inte har väjningsplikt för cyklister som ska korsa […] Det skapar otrygghet både för bilister och cyklister.” (Linköpings Kommun, 2019f).

I det medborgarförslag som involverar cykelparkering i trädgårdsföreningen lyfts även tryggheten på detta sätt:

Det finns alltid en risk att lekande barn får cyklar på sig om de välter. (Linköpings

Kommun, 2019d).

Här ser vi två olika medborgare som tycker att det finns en osäkerhet kring vissa

övergångsställen där personen känner sig otrygg i risk för eventuella olyckor. I det andra citat här ovan nämns också en otrygghet, utifrån barnens perspektiv.

Ur näringslivsperspektivet framkommer även att trygghet är en viktig aspekt i form av följande citat från näringsidkare 2:

Jag tycker att det är väldigt smala trottoarer och man är alltid livrädd för att någon ska få en bussbackspegel i nacken när dom går där […]. (Personlig kommunikation,

näringsidkare 2, 6 april 2020) 4.5 Trafikseparering

Inom detta tema inryms svar som lägger vikt vid att trafikseparering är viktigt inom staden. Detta tema representeras endast av en person som ställer sig negativ till gågatans

implementering då den bilfrihet den innebär anses få stora konsekvenser för innerstadens näringsliv.

(27)

27

En syn på trafikseparering som en central aspekt beskrivs av Christian Dahlgren (2019a) som i en ledare skriver att det finns ett problem med att göra innerstaden mer bilfri. Han nämner att det redan finns problem för butiker att konkurrera med e-handeln och att mindre biltrafik skulle få cityhandeln att dö ut helt då bilisterna istället åker ut till Tornby.

I ledaren hänvisar han till en intervju med arkitekten Jerker Söderlind i SVT som nämner Linköping som ett exempel där de säger sig vilja bygga mer i staden men snarare planerar för dubbelt så mycket handel utanför innerstaden. I slutet av ledaren tar han upp

Linköpingsalliansens löfte om att förbättra tillgängligheten för bil i innerstaden och han ser det som att det kommer hjälpa affärerna i city. (Linköpingsalliansen är en politisk samverkan mellan Liberalerna, Kristdemokraterna, Moderaterna och Centerpartiet (Linköpings Kommun, 2019g).

Dahlgren (2019b) beskriver även i en krönika ett samtal med en skomakare i innerstaden som pekar på att e-handeln och trafiksituationen är den största problematiken kring hans

verksamhet. Det som Dahlgren menar är kontentan är att om inte politikerna inser vikten av privatbilismen i cityhandeln kommer cityverksamheten kärva. Dahlgren nämner att andra aktörer i cityhandeln tycker likadant, återigen tas Linköpingsalliansens program och deras målsättning att förbättra för bilismen upp. Efter detta beskriver han en förvåning över att övre Storgatan förvandlades till en gågata, något han menar rimmar illa och ställer sig frågvis till hur det skulle gynna bilvänligheten i innerstaden.

Det finns även en insändare som är ett svar till Dahlgrens ledare och krönika. Den personen ställer sig frågvis och undrar hur bilarna ska få plats och använder sig då av en ironisk retorik. Exempel på citat från texten är:

Jag har följande förslag till dig att använda i ditt nästa inlägg […] Bygg p-platser på Trädgårdstorget, Stora torget och mellan S:t Larskyrkan och Åhlénshuset. Samtidigt kan man ta bort alla trottoarer så att bilar lätt kan parkera utanför affärerna. (Pettersson, 2019). Utöver de identifierade temana som beskrivits ovan så framgår även att samverkan ses som en viktig aspekt, främst från kommunens perspektiv. I intervjun med landskapsarkitekten

framkommer det att kommunen lägger stor vikt vid samverkan och att föra dialog med andra aktörer i denna fråga. Specifikt med näringsidkare. Detta blir märkbart i följande citat:

[…] Sen hade vi även ett möte efter sommargågatan för att samla upp erfarenheter men tyvärr så var det väldigt få som deltog på de här mötena. På det första informationsmötet hade vi kanske 20 personer men samtliga andra möten hade vi väl kanske sex personer som kom, så uppslutningen var inte sådär jättestor […] (Personlig kommunikation, Landskapsarkitekt, 26 mars 2020).

References

Related documents

A partnership project as part of the Swe- dish Wood Construction Strategy’s Continuing Training Programme, involving Luleå University of Technology, Växjö University,

Detta kan ses som en utökning utav diskurs/block 1, men i denna diskurs/block fördjupas det mer om vad varje aktör från de olika sidorna vill ha inom sina avtal och varför de

Det gör att det finns många exempel på åtgärder man kan titta på”(Ferm, 2016, 12 november) säger Maria Rizell där hennes modalitet kommer fram genom att hon formulerar

Eftersom placeringen (hö-vä) på vägen är densamma för skadan som markerats av LTU, Konsult A och Konsult B samt att det inte finns några andra större ojämnheter registrerade i

Vi har valt att avgränsa oss till de olika alternativen för placeringar av premiepension hos de stora aktörerna på den svenska marknaden, dvs. pensionsmyndigheten, SEB,

Däremot bör beaktande tas till det faktum att Storbritannien ligger i framkant inom redovisningen (Doupnik & Pereras 2015), vilket kan ha resulterat i att landet utvecklat fram

Oavsett alla de fördelar som intervjupersonerna upplever med ett heterogent nätverk samlat på en och samma plattform så upplever de trots allt ändå ett behov av att dela

När det gäller fortbildningen i stort så får de en viss fortbildning som kommer att gälla på hela friskolan men i övrigt så ansvarar de själva för vilken fortbildning de