Datoranvändning inom trämanufakturindustrin en översikt över möjligheter att använda datorer i tekniska sammanhang

iiMPip®iEir

Olle Hagman

Datoranvändning inom

trä-manufakturindustrin — En

översikt över möjligheter att

använda datorer i tekniska

sammanhang

Trätekn i kCent r u m

DATORANVÄNDNING INOM TRÄMANUFAKTURINDUSTRIN - En översikt över möjligheter a t t använda d a t o r e r

i t e k n i s k a sammanhang TräteknikCentrum, Rapport P 8612077 Nyckelord computers design machining production capacity production costs production management productivity Stockholm i december 1986

1. SAMMANFATTNING 2. BAKGRUND 9. 10. 11. 12. 13. INLEDNING

TILLÄMPNINGAR INOM PROJEKTERING 4.1 Datorstödd k o n s t r u k t i o n : CAD 4.2 Beräkningsprogram

4.3 S i m u l e r i n g av f a b r i k s l a y o u t e r TILLÄMPNINGAR INOM PRODUKTION

5.1 Optimering av m a t e r i a l u t n y t t j a n d e 5.2 5.3 5.4 5.5 NC-styrda bearbetningsmaskiner Datorstödd t i l l v e r k n i n g : CAM I n d u s t r i r o b o t a r

PBB ( p r o d u k t i o n med begränsad bemanning) TILLÄMPNINGAR, DVRIGT

6.1 D i g i t a l i s e r i n g s u t r u s t n i n g

6.2 M a t e r i a l - och p r o d u k t i o n s s t y r n i n g 6.3 Mätning och s t y r n i n g med persondatorer

6.4 M u l t i v a r i a t dataanalys STUDIE AV PRAKTIKFALL 7.1 Målsättning 7.2 Terminologi - b e s k r i v n i n g av systemets verkningssätt 7.3 U t r u s t n i n g och programvara 7.4 Val av CAD/CAM-system 7.5 Företaget 7.6 Programmering

7.7 NC-programmering utan datorstöd 7.8 " med " 7.9 CAM-programmering UTBILDNING 8.1 NC-programmering 8.2 CAD UTRUSTNING RATIONALISERINGSVINSTER INFÖRANDE AV NV TEKNIK ORDFÖRKLARINGAR REFERENSLISTA 3 5 6 8 11 12 13 13 13 14 1 17 21 21 21 23 23 24 24 25 26 26 27 27 27 28 30 31 31 31 32 32 33 34 37 BILAGA 1-3

Rapporten b e s k r i v e r e t t a n t a l tänkbara områden, där d a t o r e r e l l e r datorba-serade system har kommit e l l e r kan komma t i l l användning inom trä(manufak-t u r ) i n d u s trä(manufak-t r i n , främsträ(manufak-t i samband med p r o j e k trä(manufak-t e r i n g och p r o d u k trä(manufak-t i o n ; deträ(manufak-t r e n trä(manufak-t a d m i n i s t r a t i v a området behandlas i n t e .

Den s k a l l ses som en i n v e n t e r i n g av de möjligheter som idag föreligger, a t t med datorstöd i en e l l e r annan form, r a t i o n a l i s e r a k o n s t r u k t i o n och t i l l -v e r k n i n g inom den träbearbetande i n d u s t r i n . Några a-v de tillämpningar som nämns är i p r a k t i s k t bruk redan i d a g , andra är mera h y p o t e t i s k a e l l e r l i g g e r längre fram i t i d e n .

I det f a l l a t t kostnaderna för den b e s k r i v n a u t r u s t n i n g e n har gått a t t få fram, har de a n g i v i t s t i l l s i n s t o r l e k s o r d n i n g . Det t o r d e dock vara k l a r t att en s t o r kostnadspost v i d en övergång t i l l e t t d a t o r b a s e r a t system är den a r b e t s t i d som måste avsättas för i n f o r m a t i o n och u t b i l d n i n g . Om man i n t e är beredd a t t satsa här, t o r d e det många gånger vara svårt a t t få lön-samhet på denna t y p av i n v e s t e r i n g a r .

Rapportens senare d e l t a r upp e t t p r a k t i k f a l l , där man använt en numeriskt s t y r d överfräs i e t t mindre snickeriföretag. Denna har programmerats med hjälp av en persondator och en på marknaden allmänt förekommande programva-ra för CAD/CAM.

Följande s l u t s a t s e r har d r a g i t s utifrån den utvärdering som g j o r t s :

- Det i s t u d i e n använda programmet Autocad är e t t lämpligt nybörjarprogram som kan användas e f t e r en mycket k o r t inlärningsperiod. Det saknar en del f i n e s s e r som f i n n s på dyrare system, men r a t i o n a l i s e r a r ändå r i t a n -det. Programmet gör d e t möjligt a t t skapa komplicerade tvådimensionella former. För a t t använda hela d e t i n t e g r e r a d e CAD/CAM-paketet behövs en längre inlärningsperiod samt förståelse för hur NC-maskinens styrsystem a r b e t a r .

CAM-modulerna för NC-beredning innehåller f u n k t i o n e r , som gör a t t a l l g e o m e t r i - och t e k n o l o g i b e r e d n i n g kan göras på persondatorn. Det reduce-rar väsentligt ställtiden för NC-maskinen. Programdelarna med f u n k t i o n e r för geometriberedningen f u n g e r a r e m e l l e r t i d i n t e b r a .

- Många av de f i n e s s e r som f i n n s i programvaran är i dagsläget onödig för träbearbetning. Beredning för denna är i n t e så komplex och t o l e r e n s k r a -ven låga.

För ca 150.000 k r kan man få e t t k o m p l e t t system, som k l a r a r a t t göra r i t n i n g a r , bereda NC-bearbetningar samt även h a r möjligheter a t t t a fram underlag för e t t MPSsystem. Dock saknades möjligheter t i l l t r e d i m e n s i o -n e l l programmeri-ng och a t t i-nföra p a r a m e t e r k o -n s t r u k t i o -n e r . Dessa möjlig-h e t e r f i n n s på senare v e r s i o n e r av Autocad.

Fn h e l d e l problem f i n n s kvar även om man köper e t t CAD/CAM-system. Snickeribranschens mindre företag utgår o f t a från m a l l a r och p r o t o t y -per. Svårigheten a t t göra om dessa t i l l C A D - r i t n i n g a r kvarstår. Många gånger kan e t t e n k l a r e NC-beredningsprogram av den t y p som u t v e c k l a t s på snickeriföretaget vara mer användbart.

I det a k t u e l l a företaget kommer man i n t e a t t satsa på e t t CAD/CAM-system av den t y p som utvärderats, utan på d e t e n k l a r e datorstödda konstruk-t i o n s s y s konstruk-t e m som också b e s k r i v s i s konstruk-t u d i e n . Efkonstruk-tersom man i n konstruk-t e a r b e konstruk-t a r med r i t n i n g a r i någon större utsträckning och i n t e h e l l e r önskar göra det i f r a m t i d e n , nöjer man s i g med a t t enbart bereda N C - f i l e r med datorstöd. I b i l a g o r ingår förteckningar över leverantörer av f l e r a av de system, som presenteras i r a p p o r t e n .

Datorer har under de senaste åren kommit t i l l s t o r användning inom den me-kaniska i n d u s t r i n och b y g g n a d s i n d u s t r i n . Inom trämanufakturindustrin har dock användningen inom de t e k n i s k a områdena v a r i t mycket blygsam medan den a d m i n i s t r a t i v a datoranvändningen är på väg a t t slå igenom. En undersökning g j o r d av Malmöhus läns u t v e c k l i n g s f o n d v i s a r a t t ca 80 % av de trämanufak-t u r i n d u s trämanufak-t r i e r som d e l trämanufak-t o g i enkäträmanufak-ten, använde s i g av d a trämanufak-t o r e r på e trämanufak-t trämanufak-t e l l e r annat sätt. Det v a r däremot endast ca 10 % som använde d a t o r e r i t e k n i s k a a p p l i k a t i o n e r (CAD/CAM).

Trämanufakturindustrin har, liksom annan t i l l v e r k a n d e i n d u s t r i , genomgått förändringar vad avser de e n s k i l d a maskinernas k a p a c i t e t och de produceran-de enheternas s t o r l e k , v i l k a båda har ökat. S a m t i d i g t växer kraven på a t t produktionen s k a l l vara o r d e r s t y r d och kundanpassad.

S t u d i e r av e t t a n t a l trämanufakturföretag har e m e l l e r t i d g i v i t v i d handen, a t t man inom v i s s a problemområden i n t e har h u n n i t t a konsekvenserna av och inrätta s i g s i g e f t e r denna, d e l v i s nya, s i t u a t i o n . Man har t ex en s t o r k a p i t a l b i n d n i n g i b l a m a s k i n u t r u s t n i n g , men lågt utvecklade s t y r f u n k t i o n e r och långa ställtider. Därtill kommer en förhållandevis låg nivå på accepte-randet och användningen av d a t a t e k n i k inom produktionsprocessen.

Anledningen t i l l d e t t a kan stå a t t f i n n a bland följande s p e c i e l l a "träför-utsättningar":

Små företag som i n t e har råd a t t i n v e s t e r a i s t o r a system. - Höga b e a r b e t n i n g s h a s t i g h e t e r .

- R e l a t i v t låg utbildningsnivå hos personalen.

Träets a n i s o t r o p a egenskaper som medför automatiseringsproblem.

För a t t den svenska trämanufakturindustrin i n t e s k a l l komma på efterkälken gentemot andra branscher och länder, krävs en snabb kunskapsöverföring och i n t r o d u k t i o n av den nya t e k n i k e n .

Då man anser a t t j u s t en ökad användning av d a t o r e r s k u l l e kunna vara lös-ningen på f l e r a av dessa problem, i n i t i e r a d e s e t t p r o j e k t för a t t kartlägga möjligheterna t i l l sådan datoranvändning inom trämanufakturindustrin.

P r o j e k t e t p l a n l a d e s ungefär s a m t i d i g t med a t t man, i samband med den första nordiska datakonferensen för träindustrin i Köpenhamn 1984, beslöt a t t i n -rätta en Nordisk Datakommitté, men s t a r t a d e s först året därpå. Det avsåg, förutom a t t r e s u l t e r a i b l a föreliggande r a p p o r t , också a t t b i d r a t i l l en kompetensuppbyggnad hos TräteknikCentrum inom det a k t u e l l a området. Däri-genom räknar man med a t t på e t t bättre sätt kunna t i l l g o d o s e branschens be-hov av vägledning och rådgivning inom en mycket dynamisk s e k t o r .

E t t första s t e g består i en genomgång av vad som f i n n s inom den d a t o r i s e r a -de p r o d u k t i o n s t e k n i k e n och v i l k a möjligheter -den inrymmer för träindu-s t r i n . I denna r a p p o r t görträindu-s en träindu-sammanfattning av vad träindu-som f i n n träindu-s inom o l i k a

I en strävan a t t göra framställningen mera överskådlig, har de o l i k a förfa-randen som p r e s e n t e r a s d e l a t s i n i t r e huvudgrupper: projektering,

produk-t i o n samproduk-t sammanlänkande e l l e r övergripande sysproduk-tem e l l e r meproduk-toder. Deproduk-t är

dock ogörligt a t t en sådan i n d e l n i n g b l i r h e l t konsekvent, eftersom de nämnda områdena g r i p e r i n i varandra.

I . P r o j e k t e r i n g s a n k n u t n a tillämpningsområden

De metoder som huvudsakligen har s i n användning inom p r o j e k t e r i n g och v i l k a b e s k r i v s i det följande är:

1. P r o j e k t e r i n g med datorstöd, s k Computer Aided Design e l l e r som det v a n l i g e n förkortas: CAD.

2. Beräkningsprogram för numerisk lösning av komplicerade matematiska problem.

3. S i m u l e r i n g av l a y - o u t e l l e r maskinuppställningar och produktionsflöden v i d ny- e l l e r ombyggnad av t i l l v e r k n i n g s a v d e l n i n g a r .

I I . Produktionsanknutna tillämpningsområden

Följande tillämpningsområden har mera anknytning t i l l p r o d u k t i o n e n : 1. Optimering av m a t e r i a l u t n y t t j a n d e , t y p programmerad automatisk

kap-n i kap-n g .

2. Numeriskt s t y r d a t i l l v e r k n i n g s m a s k i n e r , s k NC-maskiner.

3. Datorstödd t i l l v e r k n i n g i v i d a r e bemärkelse, s k Computer Aided Manu-f a c t u r i n g , e l l e r som d e t o Manu-f t a s t Manu-förkortas: CAM.

4. I n d u s t r i r o b o t a r .

5. P r o d u k t i o n med begränsad bemanning, d v s i hög grad automatiserad, v a n l i g e n förkortad: PBB.

H i t räknas u t r u s t n i n g e l l e r metoder, som i n t e e n k e l t kan räknas vare s i g t i l l p r o j e k t e r i n g e l l e r p r o d u k t i o n , utan har anknytning t i l l båda dessa om-råden.

1. U t r u s t n i n g för a t t omvandla analoga data ( i form av en r i t n i n g e l l e r modell) t i l l numeriska ( d i g i t a l a ) värden, anpassade för d a t o r e r , s k d i g i t a l i s e r i n g s u t r u s t n i n g .

2. M a t e r i a l - och p r o d u k t i o n s s t y r n i n g , förkortat: MPS.

3. Mätning av data och s t y r n i n g av processer med p e r s o n d a t o r e r . 4. Analys av komplicerade samband mellan många v a r i a b l e r , s k m u l t i

4. TILLÄMPNINGAR INOM PROJEKTERING 4.1 Datorstödd k o n s t r u k t i o n : CAD

CAD, v i l k e t är en förkortning av datorstödd k o n s t r u k t i o n , kan beskrivas som en metod:

att v i a e t t datorsystem skapa och dimensionera mekaniska e l l e r e l e k t r i s k a

k o n s t r u k t i o n e r e l l e r system,

att presentera dem v i s u e l l t på en bildskärm,

att s i m u l e r a deras verkningssätt och t a fram u p p g i f t e r om deras prestanda.

CAD används idag inom: 1. Elektronikområdet 2. Arkitektområdet 3. K a r t o g r a f i s k a området 4. Mekanikområdet 5. F i l m p r o d u k t i o n 6. Anläggningsteknik.

Det f i n n s många orsaker a t t använda CAD. Det huvudskaliga skälet är a t t få ned l e d t i d e n för p r o d u k t f r a m t a g n i n g .

Andra skäl som kan vara värda a t t r e d o v i s a är:

- Man undviker dubbelarbete eftersom man kan förflytta, k o p i e r a , förstora och återanvända hela e l l e r d e l a r av r i t n i n g a r .

- Man får möjlighet a t t på e t t e n k e l t sätt studera t r e d i m e n s i o n e l l a geo-m e t r i e r genogeo-m a t t förflytta och r o t e r a dessa i förhållande t i l l varand-ra. Dyra modellbyggen kan alltså f r a m f l y t t a s t i l l en senare t i d p u n k t i p r o j e k t e t och kan då göras i e t t färre a n t a l v a r i a n t e r .

Man får e t t e n k e l t sätt a t t generera i n d a t a t i l l o l i k a t y p e r av a n a l y s -program.

- Man kan skapa bearbetningsunderlag t i l l o l i k a bearbetningsmaskiner. - CAD/CAM g e r e t t a d m i n i s t r a t i v t samband dels mellan k o n s t r u k t i o n s - och

bearbetningsdelen av en k o n s t r u k t i o n , d e l s mellan o l i k a d e t a l j e r i kon-s t r u k t i o n e n . Man kan t i l l exempel a u t o m a t i kon-s k t framkon-ställa kon-s t y c k l i kon-s t o r för en k o n s t r u k t i o n .

CAD förekommer idag i en mängd o l i k a utföranden. Man kan utifrån sättet a t t a r b e t a med systemen särskilja två o l i k a t y p e r . Dels i n t e r a k t i v a system, där konstruktören d i r e k t s e r följden av en åtgärd, dels system där man först matar i n en s t o r mängd data och sedan får u t en färdig lösning som r e s u l -t a -t .

av a t t göra tvådimensionella a v b i l d n i n g a r . För i n v e s t e r i n g a r över två m i l j o n e r kronor kan man få system som k l a r a r av s t o r a t r e d i m e n s i o n e l l a a v b i l d n i n g a r . På senare t i d har det kommit fram system som bygger på s k i n t e l l i -genta a r b e t s s t a t i o n e r , v i l k a endast v i d större beräkningar kräver bistånd från c e n t r a l d a t o r .

Exempel inom svensk trämanufakturindustri:

HU5RIT är e t t i c k e i n t e r a k t i v t system där konstruktören anger v i l k a av e t t a n t a l inprogrammerade k o n s t r u k t i o n s d e t a l j e r som s k a l l användas samt v i l k e n geometri huset s k a l l ha. Inmatningen av data görs v i a d a t a f i l e r e l l e r genom a t t f y l l a i s p e c i e l l a b l a n k e t t e r . Som r e s u l t a t fås r i t n i n g a r och m a t e r i a l -s p e c i f i k a t i o n e r i form av k a p l i -s t o r o d y l .

HUSRIT ingår i e t t s t o r t CAD-system som tillhandahålls av Jacobson A Widmark där de f l e s t a byggnadssätt och m a t e r i a l är i n t e g r e r a d e . För a t t u t -n y t t j a systemet f o r d r a s i-nge-n datorku-nskap uta-n ma-n köper färdiga lös-ni-ngar på s i n a k o n s t r u k t i o n e r . Detta system kräver en s t o r d a t o r men delsystem t y p HUSRIT kan användas på en m i k r o d a t o r .

DATATRAPP är e t t k o n s t r u k t i o n s - och beredningsprogram som utifrån e t t fåtal givna parametrar k o n s t r u e r a r och r i t a r upp en t r a p p a . Möjlighet f i n n s a t t generera k a p l i s t o r samt underlag för NC-bearbetning. Systemet är baserat på en mikrodator.

Dessa två system är exempel på hur man kan gå tillväga då man vet v i l k e n produkt man har och kommer a t t ha i f r a m t i d e n . Man kan då utforma system, som v i a e t t s t o r t i n i t i a l a r b e t e med a t t bygga upp s t a n d a r d r u t i n e r , ger e t t minimalt k o n s t r u k t i o n s a r b e t e för produkter som är ganska l i k a varandra.

Figur 1. D a t o r r i t a d trappa.

Exempel på a r b e t e med e t t i n t e r a k t i v t CAD-system: Man kan använda e t t s t o r t CAD-system (MEDUSA) för a t t t a fram o f f e r t u n d e r l a g på en b o k h y l l a . Utgående från enkla s k i s s e r r i t a s b o k h y l l a n upp i t r e p r o j e k t z o n e r på grafikskär-men. Det g r a f i s k a systemet kan sedan t a fram en t r e d i m e n s i o n e l l färgbild som k o p i e r a s med en bläckstråleskrivare. T i l l s k i l l n a d från e t t system där man t i l l v e r k a r p r o t o t y p e r är d e t mycket e n k e l t a t t göra om modellen om den i n t e b l i r som man tänkt s i g . I en s k i s s e r a d v i d a r e u t v e c k l i n g liknande den man f i n n e r i v e r k s t a d s i n d u s t r i n , kan de e n s k i l d a delarna i b o k h y l l a n t i l l verkas i CNCmaskiner som hämtar geometridata från CADsystemet. Y t t e r l i g a -r e en möjlig i n t e g -r e -r i n g ä-r a t t koppla ihop MPS-system och CAD. Bokhyllan kan sedan sparas som en p a r a m e t e r k o n s t r u k t i o n . Nästa gång man s k a l l göra en l i k n a n d e h y l l a p l o c k a r man fram den gamla r i t n i n g e n och m o d i f i e r a r den e n k e l t e f t e r behov.

Systemtyp I n v e s t e r i n g k k r D r i f t s k o s t n a d kkr/år Persondatorbaserat CAD-system 150 10 med hårddisk, d i g i t i z e r , p l o t t e r , programvara för två-d i m e n s i o n e l l använtvå-dning M i n i d a t o r b a s e r a t CAD-system, 1200 230 en a r b e t s p l a t s , p r i n t e r , p l o t t e r med a r k f o r m a t AO, d i g i t i z e r , programvara för två e l l e r t r e dimensioner

Med 5 års a v s k r i v n i n g s t i d , restvärde O och 18 % internränta får man en årskostnad på d r y g t 600 k k r , v i l k e n med e t t u t n y t t j a n d e på 90 % ger en timkostnad på 375 k r . Avancerat CAD-system, två 3600 730 a r b e t s p l a t s e r , p r i n t e r , p l o t t e r med a r k f o r m a t AO, programvara

Med 5 års a v s k r i v n i n g s t i d , restvärde O och 18 % internränta får man en årskostnad på d r y g t 1.900 k k r , v i l k e n med e t t u t n y t t j a n d e på 90 % ger en timkostnad på 585 k r per a r b e t s s t a t i o n .

4.2 Beräkningsprogram

Inom den t e k n i s k a s e k t o r n har numerisk lösning av svåra matematiska problem b l i v i t möjligt i och med datorns intåg. Beräkningsmetoder som " f i n i t e l e -ment metod" och " f i n i t d i f f e r e n s metod" har g j o r t d e t möjligt a t t dels göra hållfasthetsberäkningar på k o m p l i c e r a t m a t e r i a l och k o n s t r u k t i o n e r , d e l s a t t beräkna och s i m u l e r a t ex värmeflöde i en b e f i n t l i g geometri.

Som en u t v e c k l i n g av hållfasthetsberäkningarna f i n n s idag möjlighet a t t på g r a f i s k väg v i s a spänningsförhållanden i behandlade k o n s t r u k t i o n e r . Även de deformationer som uppkommer t i l l följd av b e l a s t n i n g a r kan v i s a s .

Inom trämanufakturindustrin f i n n s idag v i s s a p o t e n t i e l l a användningsområden för den här typen av program. E t t problem är dock a t t dessa o f t a är utveck-lade för i s o t r o p a m a t e r i a l , t ex stål, medan trä är a n i s o t r o p t i t r e dimen-s i o n e r och har dimen-s t o r dimen-s p r i d n i n g på m a t e r i a l d a t a för v i l k a det idag t i l l dimen-s t o r del saknas parametrar.

Innan man kan t a s t e g e t f u l l t u t och dimensionera t ex möbler med dessa me-toder måste e t t s t o r t a r b e t e läggs ned på bestämning av m a t e r i a l p a r a m e t r a r och hur o l i k a hopfogningssätt fungerar hållfasthetsmässigt.

Här följer några exempel på hur t e k n i k e n används idag:

Takstolsberäkningar med f i n i t element metod. Det f i n n s färdiga program i v i l k a man anger en t y p av t a k s t o l samt husets bredd och får u t

nödvändi-ga dimensioner på t a k s t o l e n . Systemet kan även kopplas samman med e t t CAD-system varigenom f i n n s möjlighet a t t få r i t n i n g a r och k a p l i s t o r för

den så konstruerade t a k s t o l e n .

Frekvensanalys av tonträ t i l l f i o l l o c k . Det är e t t försök a t t v i a en ma-t e m a ma-t i s k modell besma-tämma paramema-trar för vad som är bra ma-tonma-trä.

Beräkning av värmeflöde och fuktflöde i trä som ändrar f u k t k v o t . Den me-tod som används är f i n i t d i f f e r e n s meme-tod.

Figur 2. Svängande f i o l l o c k , v i d o l i k a v i b r a t i o n e r .

4.3 S i m u l e r i n g av f a b r i k s l a y o u t e r

S i m u l e r i n g av f a b r i k s l a y o u t e r med d a t o r , innebär a t t man bygger upp s i n i n dustrianläggning e l l e r t i l l v e r k n i n g s a v d e l n i n g på datorskärmen. Där " i n s t a l -l e r a s " sedan maskiner, r o b o t a r och t r a n s p o r t s y s t e m och förf-lyttningsrikt- förflyttningsrikt-n i förflyttningsrikt-n g a r bestäms. Systemet ställer sedaförflyttningsrikt-n eförflyttningsrikt-n r a d frågor som berör t ex t i d för a r b e t s c y k l e r , stillestånd, t r a n s p o r t t i d e r o s v . När systemet är d e f i n i e r a t i s i n h e l h e t , kan s i m u l e r i n g a r av produktionen göras för o l i k a valda t i d s -p e r i o d e r , t ex för e t t s k i f t , för t r e s k i f t , en månad e t c .

Man kan följa s i m u l e r i n g e n på skärmen på e t t sätt som l i k n a r TV-spel, d v s de maskiner som a r b e t a r för tillfället ändrar färg o s v . Man kan få fram s t a t i s t i k för a t t i n d i k e r a f l a s k h a l s a r , p r o d u k t i o n s t a k t och annan informa-t i o n .

Huruvida d e t t a system är a p p l i c e r b a r t på trämanufakturindustrin är svårt a t t bedöma. Det är framtaget främst för i n d u s t r i e r med hög automations-grad. Inom trämanufakturindustrin behövs möjligen någon annan form av simu-l e r i n g , där r e n t f y s i s k a t r a n s p o r t p r o b simu-l e m kan studeras.

5. TILLÄMPNINGAR INOM PRODUKTION 5.1 Optimering av m a t e r i a l u t n y t t j a n d e

I d e t f a l l man har en g e o m e t r i s k t begränsad råvara måste man t i l l g r i p a nå-gon metod som innebär a t t man får u t så mycket som möjligt av råvaran. Den mänskliga hjärnan f u n g e r a r bra i många f a l l om i n t e k r i t e r i e r n a för optime-r i n g e n s k i f t a optime-r föoptime-r snabbt e l l e optime-r a n t a l e t dimensioneoptime-r äoptime-r föoptime-r s t o optime-r t .

Optimerad användning av råvara b l i r svårare j u f l e r f r i h e t s g r a d e r e l l e r d i -mensioner man måste t a hänsyn t i l l . E t t sätt a t t lösa d e t t a är a t t ha en råvara som är homogen och oändlig i utsträckning, i den e l l e r de dimensio-ner som s k a l l optimeras. Jämför t i l l exempel en fingerskarvningsanläggning där en oändligt lång bräda t i l l v e r k a s . Förutsatt a t t man känner t i l l önskad s l u t l i g längd för den bräda man kapar, behöver i n g e t s p i l l uppkomma förutom k a p s n i t t e t . D e t t a är en lösning som f u n g e r a r i en e l l e r högst två dimensio-ner ( i exemplet längd och k v a l i t e t ) .

Idag f i n n s d e t inom trämanufakturindustrin u t r u s t n i n g a r som o p t i m e r a r längdkapning av brädor. Det f i n n s också anläggningar för a t t optimera f o r -matsågning av s k i v o r .

För y t t e r l i g a r e f r i h e t s g r a d e r saknas idag p r o d u k t i o n s u t r u s t n i n g . 5.2 NC-styrda bearbetningsmaskiner

Numerisk s t y r n i n g av en maskin innebär a t t den d i r e k t s t y r s av i n s t r u k t i o -ner som införs med hjälp av talvärden.

När man s k a l l programmera b e a r b e t n i n g s c y k l e r n a är tillvägagångssättet för o l i k a maskintyper (fräs, b o r r , svarv o s v ) och o l i k a m a s k i n f a b r i k a t unge-fär detsamma o a v s e t t en-, två- e l l e r t r e d i m e n s i o n e l l rörelse. Man anger k o o r d i n a t e r och r a d i e r för a t t bestämma rörelser, anger matning och skärda-t a samskärda-t d e f i n i e r a r d e skärda-t e l l e r de v e r k skärda-t y g som s k a l l användas. Sådan program-mering är mycket arbetskrävande och komplicerad när svårare former s k a l l tas fram. Det är dock idag den enda metod som f i n n s i Sverige för träbear-betningsmaskiner av NC-typ.

I f r a m t i d e n kommer en k o p p l i n g t i l l CADsystem a t t medföra en e n k l a r e p r o -grammering av NC-maskiner. Man måste dock ha k l a r t för s i g a t t d e t f i n n s e t t s t o r t övergångsmotstånd när man inför den här typen av t e k n i k . Personer som s k a l l sköta programmering bör ha, e l l e r s k a f f a s i g , goda kunskaper i matematik och d a t a t e k n i k .

Idag f i n n s följande träbearbetningsmaskiner försedda med NC-styrning: Bandsåg

- Borr - överfräs - Hyvlar

Inom övriga i n d u s t r i g r e n a r förekommer även andra bearbetningsmaskiner som t ex:

Svarv

- Laser (skärning i tunna m a t e r i a l , t ex plåt, p l a s t och trä).

En d e l av de maskiner som f i n n s inom träbearbetningsindustrin har långa omställningstider och lämpar s i g därför för ombyggnad t i l l d a t o r s t y r d p o s i -t i o n e r i n g . E -t -t a n -t a l sådana sys-tem har p r o v a -t s v i d Trä-teknikCen-trum i Jönköping. Försöken v i s a r a t t man för låga kostnader kan s t y r a p o s i t i o n e -r i n g e n med m i k -r o d a t o -r e -r kopplade t i l l likst-römsmoto-re-r på de a x l a -r man v i l l manipulera.

Det är t r o l i g t a t t e t t införande av NC-teknik av denna t y p är det bästa sättet a t t lära och förankra d a t o r s t y r d p r o d u k t i o n s t e k n i k b l a n d de anställ-da. Det är även ekonomiskt a t t börja på d e t t a sätt då i n v e s t e r i n g e n b e t a l a r s i g snabbt i form av förkortade ställtider. Det kan vara l i t e svårare a t t m o t i v e r a införandet av mer komplicerade maskiner, t y p NC-överfrasar med verktygsväxlare, där ökad f l e x i b i l i t e t är en f a k t o r som är b e t y d l i g t svåra-re a t t ekonomiskt beräkna.

5.3 Datorstödd t i l l v e r k n i n g : CAM

CAM, v i l k e t är en förkortning av Computer-Aided M a n u f a c t u r i n g , innebär a t t man s t y r p r o d u k t i o n e n med d a t o r e r , som v i a program för s i m u l e r i n g av verk-tygsvägar och skärdata t a r fram i n s t r u k t i o n e r t i l l bearbetningsmaskinerna (NC-maskiner).

V i n s t e n med d a t o r i s e r i n g av p r o d u k t i o n e n l i g g e r o f t a i en i n t e g r e r i n g av o l i k a system; CAD, CAM, t i l l v e r k n i n g s k o n t r o l l o s v . D e t t a har många gånger v i s a t s i g svårt a t t genomföra i p r a k t i k e n , då system som är u t v e c k l a d e på o l i k a håll o f t a har svårt a t t kommunicera med varandra. D e t t a gÖr a t t man bör vara mycket s k e p t i s k när dataförsäljare t a l a r om i n t e g r e r a d e kompletta system.

De CAD/CAM-system som f i n n s idag är baserade på större datorsystem t y p VAX, Prime o s v . Det har även dykt upp persondatorbaserade system med i n t e g r e -r i n g av CAD/CAM. I e t t p i l o t f a l l , v i l k e t -r e d o v i s a s som en b i l a g a i denna r a p p o r t , har e t t sådant system provkörts mot en NC-fräs för utvärdering. Det är e t t mycket i n t r e s s a n t a l t e r n a t i v då dator och programvara t i l l s a m

-mans k o s t a r k r i n g 150.000 k r .

CAD/CAM innebär även en möjlighet a t t d i r e k t i n t e g r e r a e t t m a t e r i a l - och p r o d u k t i o n s s t y r t system (MPS-system) samt a t t införa andra ingenjörstekniska områden i samma system, t ex p r o c e s s t y r n i n g , k v a l i t e t s k o n t r o l l och t i l l -v e r k n i n g s k o n t r o l l . Det är ännu en lång -väg d i t . I de här sammanhangen gäl-l e r det a t t a r b e t a e f t e r devisen "Tänk s t o r t men börja smått" fÖr a t t i n t e införandet a t t denna nya t e k n i k s k a l l m i s s l y c k a s .

5.4 I n d u s t r i r o b o t a r

Anledningen t i l l a t t t a med i n d u s t r i r o b o t a r i denna sammanfattning över datortillämpningar är a t t de s p e l a r en v i k t i g r o l l i de i n t e g r e r a n d e d a t o r -stödda t i l l v e r k n i n g s s y s t e m , som idag f i n n s i v e r k s t a d s i n d u s t r i n .

T e k n i s k t s e t t är i n d u s t r i r o b o t e n uppbyggd av huvudkomponenterna gripdon (hand och f i n g r a r ) , arbetsmaskin ( s k e l e t t och muskler) och s t y r s y s t e m ( n e r -ver och hjärna). Det är ingen tillfällighet a t t robotens beståndsdelar jäm-förs med människans. I själva verket har rörelseapparaten hos d j u r och människor s t u d e r a t s mycket noga för a t t få uppslag t i l l t e k n i s k a lösningar vid k o n s t r u k t i o n av r o b o t a r .

Gripdonet är en komponent som i de f l e s t a f a l l måste s p e c i a l t i l l v e r k a s för v a r j e e n s k i l d r o b o t i n s t a l l a t i o n . Människohanden med sina 22 f r i h e t s g r a d e r är en r i k inspirationskälla för gripdonskonstruktörer.

Arbetsmaskinen svarar för förflyttningen av g r i p d o n e t . Rörelserna åstadkoms med pneumatiska, h y d r a u l i s k a e l l e r e l e k t r i s k a rörelsedon. För a t t kunna ma-n i p u l e r a och förflytta e t t föremål t i l l ema-n v a l f r i puma-nkt krävs mima-nst sex f r i h e t s g r a d e r i e t t k a r t e s i s k t k o o r d i n a t s y s t e m , något som sällan u p p f y l l s av dagens r o b o t a r . De rörelsemönster som är v a n l i g a s t framgår av nedan-stående f i g u r e r .

C

En r o b o t kan användas på många sätt och här följer en k v a l i f i c e r a d g i s s n i n g på hur i n d u s t r i r o b o t a r ( I R b ) används i Sverige idag:

Punktsvetsning 10-15 % av a n t a l e t Bågsvetsning 6-9 Sprutmålning 8-12 "~ Gradning, s l i p - 6-8 ""• n i n g och p o l e r i n g Montering 1 Maskinbetjäning 58-42 M a t e r i a l h a n t e r i n g 8-10 Övrigt 2 I l -I l — I l -I l —

Inom trämanufakturindustrin har r o b o t a r f u n n i t s i n p l a t s i samband med sprutmålning, men de bör även b l i i n t r e s s a n t a i i n t e g r e r a d e system där de f u n g e r a r som s e r v i c e t i l l CNC-maskiner och övriga bearbetningsmaskiner. Även för a t t ersätta manuella a r b e t s o p e r a t i o n e r , t y p p u t s n i n g och fräsning, bör i n d u s t r i r o b o t kunna komma ifråga. Y t t e r l i g a r e en i n t r e s s a n t användning är, a t t roboten tillsammans med e t t b i l d a n a l y s s y s t e m står för k v a l i t e t s s o r -t e r i n g av komponen-ter.

U t v e c k l i n g s a r b e t e med r o b o t a r i trämanufakturindustrin pågår i Norge v i d I n d u s t r i f o r s k n i n g A/S i Sykkylven, där man anpassar en robot för putsning av möbelkomponenter. Liknande arbeten h a r på försök utförts i Sverige. Idag pågår u t v e c k l i n g s a r b e t e med a t t i n t e g r e r a r o b o t s t y r n i n g e n t i l l CAD-system. D e t t a s k u l l e vara i n t r e s s a n t för a t t skapa "svåra" t r e d i m e n s i o n e l l a former, men s t e g e t d i t är ännu mycket långt.

Robotar är numera mycket enkla a t t programmera. Det e n k l a s t e sättet är a t t r e n t f y s i s k t leda griparmen i de rörelser den s k a l l utföra. E t t annat sätt är a t t ge de punkter i koordinatsystemet som g r i p d o n e t s k a l l förflytta s i g mellan.

Idag f i n n s r o b o t a r v i l k a kan hantera d e t a l j e r som väger upp t i l l 200 kg. Vissa extrema r o b o t a r kan k l a r a upp t i l l åtta t o n .

Maximal förflyttningshastighet är beroende av v i k t k a p a c i t e t e n , men kan g r o v t sägas l i g g a k r i n g en meter per sekund. Repeternoggrannhet l i g g e r från 0,3 mm t i l l 0,1 mm.

Inom trämanufakturindustrin har man v i d e n s k i f t s d r i f t svårt a t t f i n n a produktionsmoment, som innehåller e t t tillräckligt s t o r t a n t a l r o b o t o p e r a t i o -ner, för a t t kunna motivera den i n v e s t e r i n g , som en i n d u s t r i r o b o t innebär. Det s k a l l då vara andra skäl, såsom arbetsmiljö e l l e r annars olösliga upp-g i f t e r som m o t i v e r a r a n s k a f f n i n upp-g e n av en r o b o t .

En 6 0 ^ k i l o s ASEArobot k o s t a r idag ca 600.000 k r . Med t i l l s a t s för b i l d b e -h a n d l i n g b l i r roboten "seende" oc-h kan då särskilja o l i k a komponenters läge och form, en sådan k o m p l e t t e r i n g k o s t a r ca 200.000 k r .

5.5 PBB ( p r o d u k t i o n med begränsad bemanning)

Med PBB avses i d e t t a sammanhang a t t man, genom en högre grad av f r i k o p p l i n g mellan människa och maskin, förlänger den t i d då p r o d u k t i o n s u t r u s t -ningen u t n y t t j a s genom a t t :

- U t r u s t n i n g e n under en v i s s t i d kan producera a u t o m a t i s k t e l l e r med r i n g a mänsklig övervakning.

Det manuella a r b e t e t kan utföras v i d t i d e r som är oberoende av k o r t a a r -b e t s c y k l e r .

För a t t förverkliga en sådan p r o d u k t i o n måste man, om möjligt, automatisera o f t a förekommande a r b e t s u p p g i f t e r e l l e r göra dem oberoende av k o r t a a r b e t s -c y k l e r .

PBB kan delas upp i två nivåer där den första innebär a t t maskinerna produ-cerar k o n t i n u e r l i g t under d a g t i d . Den andra innebär k o n t i n u e r l i g p r o d u k t i o n upp t i l l 24 timmar per dygn med r i n g a mänsklig övervakning.

Fördelen med PBB är a t t m a s k i n u t n y t t j a n d e t ökas, liksom p r o d u k t i v i t e t e n . K a p i t a l b i n d n i n g e n i varor i a r b e t e minskas. Vidare kan man möta krav på k o r t a r e a r b e t s t i d , slopande av s k i f t a r b e t e och förbättrad arbetsmiljö. Dagens NCmaskiner har o f t a en k o r t a r e ekonomisk än t e k n i s k livslängd. I n

-förandet av PBB ger, genom de besparingar som kan erhållas, möjlighet a t t m o t i v e r a i n v e s t e r i n g a r i t e k n i s k t avancerade bearbetningsmaskiner.

Datorns r o l l v i d införandet av PBB kan belysas med några exempel: Samverkan k o n s t r u k t i o n - p r o d u k t i o n i CAD/CAM-sytem.

- F l e x i b l a m a s k i n u t r u s t n i n g a r där en a l l t större d e l av ställarbetet utgör byte av programvara t i l l d a t o r e r .

System för automatisk m a t e r i a l h a n t e r i n g .

- Okad användning av d a t o r e r i d i r e k t a n s l u t n i n g t i l l maskinerna skapar möjlighet t i l l f l e x i b l a och omfattande system för övervakning, process-s t y r n i n g , k v a l i t e t process-s k o n t r o l l , felprocess-sökning o process-s v .

- Möjlighet t i l l k o n t r o l l av p r o d u k t i o n s u t r u s t n i n g e n s tillstånd, t ex glapp, s l i t a g e , temperatur e t c .

Det är svårt a t t g e n e r e l l t bedöma möjligheterna a t t införa PBB i trämanu-f a k t u r i n d u s t r i n . En h e l d e l trämanu-f o r s k n i n g t o r d e krävas inom e t t trämanu-f l e r t a l områ-den, innan man kan tänka s i g en h e l t automatiserad p r o d u k t i o n .

Fxempel på problemområden är: Råvaruformat och k v a l i t e t Verktygsförslitning

- V e r k t y g s h a v e r i e r Transportörer

Spånproblem

- Kvalitetshållning o s v .

E t t annat problem som uppstår v i d införandet av PBB e n l i g t den högre nivån, är hur övriga system s k a l l anpassas t i l l e t t som fungerar utanför o r d i n a r i e a r b e t s t i d . Därtill f o r d r a s b u f f e r t a r som måste s t y r a s exakt. Detta ställer krav på e t t fungerande MPS-system.

5.6 B i l d b e h a n d l i n g med d a t o r e r

B i l d b e h a n d l i n g e l l e r b i l d a n a l y s innebär e t t sätt a t t med d a t o r e r behandla s y n l i g i n f o r m a t i o n som föreligger i en, två e l l e r t r e dimensioner.

Människan är idag den g e n e r e l l t s e t t bästa b i l d b e h a n d l a r e n och använder b i l d b e h a n d l i n g en s t o r d e l av s i n a r b e t s t i d . Det är e t t mycket krävande a r -bete a t t analysera b i l d e r och en s t o r d e l av vår hjärnkapacitet används för d e t t a . Människans bildseende är mycket e f f e k t i v t , men vare s i g o b j e k t i v t e l l e r outtröttligt v i d t ex k o n t i n u e r l i g k v a l i t e t s k o n t r o l l .

Människans oförmåga a t t k l a r a långa k o n t r o l l i n t e r v a l l , de s t o r a i n v e s t e r i n g a r som krävs för a t t iscensätta mekanisk p r o d u k t i o n s e l l e r k v a l i t e t s k o n t r o l l samt de mekaniska systemens b r i s t a n d e f l e x i b i l i t e t , ger d a t o r i s e -rad b i l d b e h a n d l i n g en s t o r p o t e n t i a l i morgondagens i n d u s t r i e l l a automa-t i o n .

Det kommer a t t f i n n a s e t t behov av både g e n e r e l l a och s p e c i a l i n r i k t a d e "seende" datorsystem.

De datorsystem som idag f i n n s för b i l d a n a l y s kan med några få undantag endast behandla r e l a t i v t enkla scener, något som begränsar deras användbar-h e t . V i d i n s t a l l a t i o n av dessa ställs s t o r a krav på b e l y s n i n g ocanvändbar-h k o n t r a s t . Nästa g e n e r a t i o n i n d u s t r i e l l a bildbehandlingssystem börjar idag a t t f i n n a s u t e på i n s t i t u t i o n e r för forskningsändamål. Det krävs s t o r a i n v e s t e r i n g a r för a t t u t v e c k l a och t i l l v e r k a systemen. De färdiga produktionssystemen be-höver dock i n t e b l i så dyra: minnes- och beräkningskapacitet för d a t o r e r b l i r a l l t b i l l i g a r e .

Där långa s e r i e r e l l e r p r o c e s s t i l l v e r k n i n g förekommer, har automationen gått mycket långt inom i n d u s t r i e l l p r o d u k t i o n . De system man använder där är o f t a mycket i n f l e x i b l e och k l a r a r i n t e k o r t a s e r i e r på grund av långa ställtider. Annan t y p av i n d u s t r i med t i l l v e r k n i n g av enstaka produkter i

r e l a t i v t k o r t a s e r i e r har en mycket lägre p o t e n t i a l för automation. I t ex s n i c k e r i e r u t n y t t j a r man människans f l e x i b i l i t e t i s t o r utsträckning. Det kräver en s t o r f l e x i b i l i t e t hos systemen för a t t automatisera denna produk-t i o n . Här har bildsysproduk-temen s i n p l a produk-t s för a produk-t produk-t koppla ihop NC-maskiner och r o b o t a r och ge s t y r o r d e r .

Det ekonomiska m o t i v e t för a t t införa seende d a t o r e r i i n d u s t r i e l l a t i l l -lämpningar är möjligheten a t t :

Förbättra produkternas k v a l i t e t . - Minska s p i l l och k a s s a t i o n .

- Förbättra p r o d u k t i v i t e t e n .

- Möjliggöra kundanpassade p r o d u k t e r genom ökad f l e x i b i l i t e t .

- Möjliggöra t r a n s p o r t och h a n t e r i n g av komponenter och produkter utan a t t behöva använda dyrbara och s p e c i a l t i l l v e r k a d e magasin och f i x t u r e r . Med hjälp av en videokamera kan man idag behandla v i d e o b i l d e r i e t t data-system. B i l d e n från kameran består av e t t a n t a l element ( P i x e l s ) som sedan delas upp i gråskala e l l e r färg beroende på system. B i l d e n kan sedan l a g r a s e l l e r m o d i f i e r a s . Man kan ändra gråskala e l l e r färg för a t t i d e n t i f i e r a o l i k a nyanser e l l e r gränser i b i l d e n . Om b i l d e n görs h e l t binär, d v s be-står endast av s v a r t a e l l e r v i t a b i l d e l e m e n t , kan man beräkna oregelbundna y t o r och avstånd i b i l d e n . Genom a t t göra om b i l d e n t i l l en v e k t o r i s e r a d r e p r e s e n t a t i o n , kan man använda systemet för a t t f i l m a r i t n i n g a r och omvandla dem så a t t de kan användas i e t t CADsystem. Man kan förflytta b i l d -en e l l e r manipulera d-en g-enom a t t förstora, förminska e l l e r v r i d a d-en. Det f i n n s idag system, t i l l en kostnad av ca 20.000 k r , som kan användas på persondatorer med möjlighet t i l l CAD-anslutning. Det f i n n s också s t o r a sys-tem där man kan göra avancerade beräkningar på bildinnehållet. Kostnaderna för e t t avancerat system l i g g e r mellan 0,3 t i l l 1,5 m i l j o n e r k r o n o r . Några exempel på hur b i l d a n a l y s används idag:

Skogsuppskattning från f l y g - och s a t e l l i t b i l d e r . - K v a l i t e t s a n a l y s av v i r k e (på f o r s k n i n g s s t a d i e t ) .

Analys av fuktrörelser i trä med hjälp av datortomograf. I d e n t i f i e r i n g och s o r t e r i n g , t ex för a t t s t y r a en r o b o t .

Träindustrin s k u l l e kunna tänkas använda b i l d a n a l y s , exempelvis för a t t överföra r i t n i n g a r och även p r o t o t y p e r t i l l CADsystem, för k v a l i t e t s -k o n t r o l l av v i r -k e och -komponenter, v i d -komponentuttag från råvaran, för k o n t r o l l av limpåföring.

Systemtyp System för inläsning av b i l d på persondator ( e x k l d a t o r ) IBM, Vang, V i k t o r System för inläsning av r i t -n i -n g t i l l perso-ndatorbaserat CAD-system

IBM PC, PC/AT, PC/XT; Vang PIC Binärt 2-D-bildsystem för

enkl a r e i d e n t i f i e r i n g och p o s i tionsmätning av inlärda d e t a l -j e r . Moduluppbyggt för spe-c i a l a n p a s s n i n g Binärt linjekamera-system för igenkänning och t j o c k l e k s b e -stämning Streckkodsläsare för a n s l u t -n i -n g t i l l Överord-nad dator Generella b i l d b e h a n d l i n g s s y s -tem med gråskalebehandling och manipuleringsmöjligheter I n v e s t e r i n g kkr D r i f t s k o s t n a d 15 25-30 100-200 90 25 500-2000 10 % av inv/år

>om 6. TILLÄMPNINGAR, ÖVRIGT

6.1 D i g i t a l i s e r i n g s u t r u s t n i n g

D i g i t a l i s e r i n g används här i betydelsen a t t överföra analoga data såsi mätdata e t c , t i l l d i g i t a l a d a t a . Det innebär a t t anpassa dessa värden för datoranvändning. E t t exempel är a t t f o r a över r i t n i n g a r t i l l databaser. Inom trämanufakturindustrin kan man stöta på problem när man v i l l gå över t i l l en mer a u t o m a t i s e r a d p r o d u k t i o n p g a a t t d e t utgångsmaterial man har

i form av r i t n i n g a r e t c i n t e är tillräckligt s p e c i f i c e r a t . V i l l man då gå över t i l l e t t CAD-system kan det därför vara lämpligt a t t använda s i g av e t t hjälpmedel för a t t först överföra r i t n i n g a r n a t i l l d i g i t a l form. Idag f i n n s d e t e t t f l e r t a l v e r k t y g ( D i g i t i z e r s ) för a t t på d e t t a sätt över-föra data. Här är några exempel.

D i g i t a l i s e r i n g s b o r d : E t t bord med f a s t l a g t k o o r d i n a t s y s t e m där man p l a c e r a r r i t n i n g e n och med e t t hålkors markerar punkter som överförs d i g i t a l t .

Kostnad 10.000-15.000 k r .

Mus: L i t e n handhållen s t y r k u l a som används för a t t s t y r a markören på b i l d -skärmen. Kostnad 3.000 k r .

E l e k t r o n i s k t r i t b r a d e : E t t v a n l i g t ritbräde som försetts med e l e k t r o n i k för a t t bestämma läge i e t t k o o r d i n a t s y s t e m .

B i l d a n a l y s : R i t n i n g a r f o t o g r a f e r a s med videokamera. V i d e o b i l d e n avläses sedan med avseende på gråskala, v i l k e t ger möjlighet a t t l a g r a b i l d e n d i g i -t a l -t .

P l o t t r a r : Man kan använda de f l e s t a p l o t t r a r bakvägen, d v s man kan föra pennan manuellt och avläsa dess läge.

Kostnad: A 3 - p l o t t e r 10.000- 25.000 k r AO- " 100.000-250.000 "

T r e d i m e n s i o n e l l d i g i t i z e r : I p r i n c i p en omvänd robot med en mätspets vars läge kan förflyttas i t r e dimensioner. Kostnad 150.000 k r .

6.2 M a t e r i a l - och p r o d u k t i o n s s t y r n i n g

A l l a företag har idag någon form av m a t e r i a l - e l l e r p r o d u k t i o n s s t y r n i n g , a n t i n g e n systematiserade r u t i n e r e l l e r i n f o r m e l l a r u t i n e r dolda hos e n s k i l -da me-darbetare. Införandet av e t t MPS-system, m a n u e l l t e l l e r d a t o r i s e r a t , innebär en i n v e n t e r i n g av företagets r e s u r s e r och ger i de f a l l man l y c k a s , en v i n s t i form av säkrare k a l k y l e r , minskade lagerkostnader och mer o p t i -mala s e r i e s t o r l e k a r med hänsyn t i l l ställkostnader e t c .

MPS innebär e t t samarbete mellan marknads-, p r o d u k t i o n s - och ekonomiavdel-ningarna på företag och innebär a t t följande r u t i n e r sammankopplas:

Huvudplanering Inköp

- L a g e r h a n t e r i n g Beredning - K a l k y l e r - O f f e r t f r a m t a g n i n g - Kundorderhantering P r o d u k t i o n s o r d e r s a t s e r T i d s s t u d i e r N y k o n s t r u k t i o n - R i t n i n g s a r b e t e n

För a t t få e t t fungerande system krävs en genomgång av a r t i k l a r , r i t n i n g a r och o p e r a t i o n e r . Detta ger möjligheten a t t lägga upp en p r o d u k t i o n s s t r u k t u r som ges f l e r a nivåer.

Idag f i n n s e t t f l e r t a l d a t o r i s e r a d e MPS-system baserade dels på mikro-, d e l s på m i n i d a t o r e r . M i n i d a t o r e r krävs v i d större system med s t o r a data-mängder. Här som v i d övrig d a t o r h a n t e r i n g gäller e m e l l e r t i d a t t k a p a c i t e t e n hos de små maskinerna snabbt växer.

E t t a l t e r n a t i v t i l l a t t s k a f f a egen d a t o r u t r u s t n i n g är a t t hyra tjänster från en servicebyrå.

När man har s y s t e m a t i s e r a t färdigt har man s k a f f a t s i g en bättre möjlighet a t t framförallt t a fram följande r u t i n e r :

- K a l k y l e r och o f f e r t e r - Bruttobehovsberäkning

I n v e n t e r i n g - Ordersatser.

Man kan även a n s l u t a andra t y p e r av d a t o r i s e r a d e r u t i n e r t y p m a t e r i a l b e -ställningar, a d m i n i s t r a t i v a ekonomirutiner och p l o c k l i s t o r t i l l e t t s t o r t system. Det gäller dock a t t "tänka s t o r t men börja smått" och g r a d v i s bygga upp systemet.

Om i n t e fungerande r u t i n e r f i n n s uppstår lätt problem med a v r a p p o r t e r i n g från o l i k a i n s t a n s e r . E t t sätt a t t lösa d e t t a är genom d a t o r i s e r a d e verk-s t a d verk-s t e r m i n a l e r a n verk-s l u t n a t i l l verk-syverk-stemet. V i a deverk-sverk-sa kan tvåvägverk-skommunikation ske och den i n f o r m a t i o n som f i n n s b l i r åtkomlig för a l l a anställda.

Systemtyp I n v e s t e r i n g D r i f t s k o s t n a d Persondatorbaserat en-arbets- 90-150 10-15 kkr/år p l a t s s y s t e m M i n i d a t o r b a s e r a t f l e r a r b e t s - 400-1000 40-100 " p l a t s s y s t e m Servicebyråhantering 100-200 20-30 kkr/mån

6.3 Mätning och s t y r n i n g med persondatorer

Det f i n n s möjlighet a t t använda en persondator för a t t mäta och s t y r a o l i k a processer inom i n d u s t r i n . Fördelen med a t t använda persondatorer istället för specialanpassade e n k o r t s d a t o r e r , är a t t man s l i p p e r s k a f f a de s p e c i e l l a u t v e c k l i n g s s y s t e m som annars krävs.

För a t t d a t o r n s k a l l kunna kommunicera med omvärlden, krävs a t t man kan an-passa s i g n a l e r n a t i l l d a t o r n . För d e t t a f i n n s e t t a n t a l kommunikationskort som kan göra om t ex analoga s i g n a l e r t i l l d i g i t a l a e l l e r v i c e versa. De k a l l a s I/O-kort där I står för IN och O för OUT ( u t ) .

Om d a t o r n är belägen i närheten av den process man v i l l s t y r a e l l e r mäta, och man är i behov av höga överföringshastigheter är d e t lämpligt a t t kom-municera v i a datorns p a r a l l e l l " b u s s " . Det är den d a t a l e d n i n g som d a t o r n

an-vänder i n t e r n t . Då f u n g e r a r I/O-portarna som minnesadresser som man kan s k r i v a på e l l e r läsa av. V i d långa avstånd och då h a s t i g h e t e n i n t e är så v i k t i g kan man använda s i g av d a t o r n s s e r i e l l a gränssnitt, v a n l i g e n RS 232 e l l e r V.24. Då måste man använda s i g av en annan bestyckning som kan göra om de data som kommer p a r a l l e l l t t i l l s e r i e l l a .

Datorer som är lämpade för p a r a l l e l l k o m m u n i k a t i o n är ABC 80-800, som har e t t väl u t v e c k l a t system för e x t e r n kommunikation. För s e r i e l l kommunika-t i o n är d e kommunika-t lämpligkommunika-t a kommunika-t kommunika-t använda s i g av d a kommunika-t o r e r där färdiga kommunikakommunika-tions- kommunikations-system f i n n s , t ex HP. Det f i n n s i d a g möjlighet a t t använda de f l e s t a per-sondatorer om man a n s l u t e r e n k o r t s d a t o r e r , som l o k a l t sköter databehand-l i n g e n och sedan databehand-l e v e r e r a r sedatabehand-lekterade/bearbetade data t i databehand-l databehand-l huvuddatorn.

6.4 M u l t i v a r i a t dataanalys

M u l t i v a r i a t dataanalys är e t t sätt a t t studera och optimera processer med många v a r i a b l e r inblandade. Utgående från e t t l i t e t a n t a l prov, där man mä-ter f l e r a ingående v a r i a b l e r , gör man en matematisk modell. Den kan sedan användas för a t t förutsäga r e s u l t a t e t när man ändrar värdena på dessa var i a b l e var . Metoden ävar u var s p var u n g l i g e n u t v e c k l a d av kemistevar f o var a t t gövara k l a s -s i f i c e r i n g a r av p r o v e r , a n a l y -s e r av kemi-ska proce-s-ser och för a t t optimera processer. Den är i n t r e s s a n t i samband med träbearbetning; v i har en råvara som v a r i e r a r på e t t sätt som i n t e kan k o n t r o l l e r a s . Metodiken kan vara e t t sätt a t t matematiskt behandla de v a r i a t i o n e r som v i har på p r o v m a t e r i a l e t vid f o r s k n i n g om och k r i n g trä. V i d automatiserad p r o d u k t i o n är d e t av största v i k t a t t v i a automatiserade och enkla mätmetoder i d e n t i f i e r a kompo-nenter som stör k v a l i t e t och produktionsflöde, så a t t dessa kan l y f t a s u t ur p r o d u k t i o n e n på e t t t i d i g t stadium. M u l t i v a r i a t analys kan vara e t t sätt att h i t t a v a r i a b l e r , som v i s a r på t ex o l i k a a v v i k e l s e r , v i l k a kan mätas på ett e n k e l t sätt. Metoden är i första hand e t t f o r s k a r v e r k t y g , men den kan även användas i konsultuppdrag där d e t gäller a t t optimera processer, t ex t o r k n i n g , l a c k e r i n g och m a t e r i a l u t n y t t j a n d e . Kostnaden för programmet är låg, ca 10.000 k r , men det krävs en h e l d e l a r b e t e för a t t lära s i g använda d e t samt a t t få grepp om d e t problem man a n a l y s e r a r . Det här sättet a t t a r

-beta på kan vara lösningen på svåra problem, men är för den s k u l l i n g e t trollspö. Många gånger v i s a r d e t s i g a t t de data man har mätt i n t e

7. STUDIE AV PRAKTIKPALL 7.1 Målsättning

A v s i k t e n med s t u d i e n var a t t utvärdera användningen av e t t persondatorbase-r a t CAD/CAM-system föpersondatorbase-r a t t undepersondatorbase-rlätta ppersondatorbase-rogpersondatorbase-rammepersondatorbase-ring av en Övepersondatorbase-rfpersondatorbase-räs. NC-fräsen var inköpt av e t t mindre företag och man hade från företagets sida svårigheter a t t programmera i n nya d e t a l j e r och hålla maskinen belagd. Inom s t u d i e n s ram har följande f a k t o r e r s t u d e r a t s :

Programmering - Inlärningstid för CAD/CAM-program - Programmeringsmetoder

- Hjälpmedel - T i d s v i n s t

Programvara - Anpassning t i l l trämanufakturindustrins behov - Anpassning t i l l NC-maskin

Hårdvara - M a s k i n k o n f i g u r a t i o n

- Krav på g r a f i s k upplösning

- Kommunikation, persondator/NC-maskin Företaget - Möjlighet a t t tillgodogöra s i g t e k n i k e n

- Målsättning - Behov av CAD/CAM

- U t b i l d n i n g av personal - Införande av ny t e k n i k

7.2 T e r m i n o l o g i - b e s k r i v n i n g av systemets verkningssätt

Computer Aided Design (datorstödd k o n s t r u k t i o n )

Computer Aided Manufacturing (datorstödd t i l l v e r k n i n g ) Numeric C o n t r o l ( a u t o m a t i s k s t y r n i n g av process)

Angivande av skärdata och v e r k t y g s v a l

Angivande av verktygsvägar i och utanför a r b e t s s t y c k e t Maskinförberedande f u n k t i o n , t ex s t a r t av s p i n d e l CAD CAM NC Teknologiberedning Geometriberedning M-funktion

G - f u n k t i o n Förberedande f u n k t i o n , anger t ex t y p av rörelse (rät/kurva).

Det system som utvärderats, är e t t CAD/CAM-system för persondatorer a v s e t t för s t y r n i n g av en NC-överfräs. D e t t a innebär följande: D e t a l j e n som s k a l l t i l l v e r k a s i den numeriskt s t y r d a fräsen, r i t a s med hjälp av den programva-ra som f i n n s i persondatorn. Det går t i l l så, a t t man med hjälp av tangent-bord e l l e r d i g i t a l i s e r i n g s b o r d ger kommandon, t ex a t t r i t a en c i r k e l med en v i s s r a d i e med s p e c i f i c e r a d centrumkoordinat. Den färdiga d e t a l j e n kan måttsättas med s p e c i e l l a r u t i n e r och r i t a s upp på papper med hjälp av en p l o t t e r .

När k o n s t r u k t i o n e n är k l a r , använder man s i g av nästa d e l av den i n t e g r e r a -de programvaran f o r a t t bereda d e t a l j e n för NC-bearbetning. Man anger bear-betningsvägar, s t a r t - och s t o p p u n k t e r , skärhastighet, m a t n i n g s h a s t i g h e t , b o r r c y k l e r o s v. I denna programvara kan man skapa s i n a egna i n s t r u k t i o n e r för a t t r a t i o n a l i s e r a a r b e t e t .

Det s i s t a s t e g e t i b e r e d n i n g s a r b e t e t är en översättning av de kommandon som använts t i l l det språk NCmaskinen förstår. R e s u l t a t e t är en d a t a f i l , s k r i -ven på samma sätt som om den g j o r t s på NC-maskinens mikroprocessor. Denna f i l för sedan, v i a en kommunikationsledning, över p r o g r a m b i b l i o t e k e t på NCmaskinens processor och fräsen är k l a r a t t utföra bearbetningen av d e t a l -j e n .

7.3 U t r u s t n i n g och programvara

Dator: VIKTOR 9000 baserad på en I n t e l 8088 1 6 - b i t a r s mikroprocessor med 8 - b i t a r s databuss.

RAM-minne 640 Kbyte. D i s k e t t s t a t i o n 1,2 Mbyte.

Operativsystem MS-DOS och CP/M-96; här används MS-DOS 2.11. D i g i t i z e r : Houston Hl-pad.

P l o t t e r : Hewlett-Packard 7475. S k r i v a r e : Epson Fx-80.

Kostnad för hårdvara ca 85.000 k r . Idag kan man köpa en b e t y d l i g t bättre persondator för samma p r i s e l l e r något lägre.

Programvara: Autocad v e r s i o n 2.05. NC-programmer.

C-Post.

Temac, kommunikations- och ordbehandlingsprogram. Kostnaden för programvaran l i g g e r k r i n g 60.000 k r .

NCmaskin: överfräs t y p SMS a r b e t s y t a 1,2 x 2,4 m^ med v r i d b a r t s p i n d e l -huvud med två s p i n d l a r och automatisk verktygsväxling.

Fräsen är två och en h a l v - a x l i g , d v s fräsen kan s a m t i d i g t röra s i g i endast två av t r e möjliga r i k t n i n g a r .

Styrsystemet är av f a b r i k a t General E l e c t r i c t y p CNC 8000. Kostnad: K o s t n a d s i n t e r v a l l 0,5 - 1,0 Mkr.

7.4 V a l av CAD/CAM-system

Inför v a l e t av CAD/CAM-system, v a r det främsta k r i t e r i e t a t t undersöka e t t system, som innebar en låg i n v e s t e r i n g i m a s k i n u t r u s t n i n g och programvara.

I och med d e t t a fanns endast e t t fåtal a k t u e l l a system och endast e t t som man kan inrymma inom ramarna för CAD/CAM, d v s både ritningsframställning och NC-beredning. övrig programvara genererar endast en geometriberedning utifrån en d i g i t a l i s e r i n g av en färdig r i t n i n g .

Programvaran som utvärderats h e t e r Autocad och är väl s p r i d d i S v e r i g e . Det är en programvara, som u t v e c k l a t s s p e c i e l l t för p e r s o n d a t o r e r . Den kan an-vändas på de f l e s t a sådana som f i n n s på marknaden. För a t t kunna genomföra beredning, måste man k o m p l e t t e r a med två i n t e g r e r a d e p r o g r a m b i t a r ; NC-programmer och C-Post. Dessa programpaket är n y l i g e n framtagna och har ännu e j nått någon s p r i d n i n g i S v e r i g e .

Företaget Autodesk AB i Mölndal h a r , t i l l s a m m a n s med S&5 Systemutveck-l i n g HB i Linköping, stäSystemutveck-lSystemutveck-lt programvaran t i Systemutveck-l Systemutveck-l TräteknikCentrums förfogande under en sexmånadersperiod för utvärdering.

7.5

Det studerade företaget är e t t mindre snickeriföretag som t i l l v e r k a r homo-gena furumöbler. Det har 16 anställda och man har s i n t i l l v e r k n i n g förlagd i l o k a l e r , som är avsedda för en b e t y d l i g t större p r o d u k t i o n än dagens. För närvarande f i n n s i n t e några p l a n e r på a t t u t v i d g a p r o d u k t i o n e n , vars bas är bord, s t o l a r och skåp av egen design, k l a r l a c k a d e e l l e r betsade i pastellfärger.

Maskinparken är t r a d i t i o n e l l och produktionen föga automatiserad. Under vå-ren 1985 köpte man e m e l l e r t i d en NC-styrd överfräs för t i l l v e r k n i n g av det a l j e r med mer komplicerade geomedetriska former. V i d inköpedet udetförde l e v e -rantören i I t a l i e n NC-programmering av e t t a n t a l komponenter, som senare kördes i k o r t a r e s e r i e r . Företagets personal f i c k även en v i s s u t b i l d n i n g i programmering. Det visade s i g senare a t t personalen e j hade fått tillräck-l i g u t b i tillräck-l d n i n g för a t t sjätillräck-lv k tillräck-l a r a av a t t programmera nya d e t a tillräck-l j e r . Maski-nen har därför under e t t halvårs t i d i n t e h a f t någon större beläggning.

7.6 Programmering

NC-maskinen kan programmeras antingen utan e l l e r med ( e x t e r n t ) datorstöd. I det förra f a l l e t kan den programmeras på två o l i k a sätt.

7.7 NC-programmering utan datorstöd

D i r e k t programmering med hjälp av e t t e d i t e r i n g s p r o g r a m i dess s t y r d a t o r , manuellt förande av maskinens a x l a r .

D i r e k t programmering

Den manuella programmeringen görs så a t t man på manövreringsorganets b i l d -skärm s k r i v e r i n programrader och block som innehåller kommandon, v i l k a s k a l l utföras, t ex s p i n d e l s t a r t , t y p av programmering: s t e g v i s / a b s o l u t , matningshastighet o s v . Dessa kommandon ges i form av M-funktioner och G-f u n k t i o n e r .

Fräsens rörelse s t y r s av k o o r d i n a t a n g i v e l s e r ( x , y och z ) som anger fräsens nästa p o s i t i o n . Vägen t i l l nästa p o s i t i o n bestäms av den G - f u n k t i o n man an-g i v i t .

Om man kan utgå från k o r r e k t a a r b e t s r i t n i n g a r med k o r r e k t måttsättning samt r a d i e r och centrumpunkter väl d e f i n i e r a d e , är d e t förhållandevis lätt a t t programmera maskinen på d e t t a sätt. Den kompensation för v e r k t y g s r a d i e n , som behöver göras, utförs a u t o m a t i s k t av maskinens programvara.

Inom s n i c k e r i b r a n s c h e n saknar man o f t a väldefinierade r i t n i n g a r . Man ställ e r i n maskinerna med m a ställ ställ a r . Detta ger probställem v i d programmering på a n g i -vet sätt, e f t e r s o m man, för a t t överföra en m a l l måste behärska en h e l d e l geometri. Annars får man i n t e den p r e c i s i o n på k o o r d i n a t e r n a , som maskinen kräver, e f t e r s o m styrsystemen för NC-maskiner är anpassade t i l l verkstads-i n d u s t r verkstads-i n s höga krav på p r e c verkstads-i s verkstads-i o n .

Manuellt förande

Ett annat sätt a t t programmera maskinen är, a t t manuellt föra dess v e r k t y g t i l l o l i k a a k t u e l l a p o s i t i o n e r . Sedan låter man programvaran i s t y r d a t o r n läsa av de p o s i t i o n e r n a och f u n k t i o n e r n a , för a t t därefter av dessa b i l d a det nya programmet.

7.8 NC-programmering med datorstöd

I d e t f a l l programmering sker med datorstöd läser man i n e t t färdigt pro-gram från en e x t e r n propro-grammeringsenhet. Det är d e t t a a l t e r n a t i v som v i k o n c e n t r e r a t oss på. Det f i n n s två möjligheter för e x t e r n programmering. Antingen kan man utifrån en r i t n i n g göra en ren geometriberedning med hjälp av matematiska f u n k t i o n e r i e t t dataprogram, e l l e r också kan man v i a e t t CAD/CAM-program både r i t a upp d e t a l j e n och bereda den för NC-bearbetning. I d e t t a p r o j e k t har v i s t u d e r a t båda dessa a l t e r n a t i v för a t t få fram en så f u n k t i o n e l l lösning som möjligt.

Enklare form: u t a n CAD-programmering

Geometriberedning med datorstöd i s i n e n k l a s t e form går t i l l på följande sätt. Dataprogrammet frågar e f t e r k o o r d i n a t e r för den punkt d i t v e r k t y g e t s k a l l förflytta sig. Man anger de koordinatvärden som avläses e l l e r uppmäts från r i t n i n g e n s koordinatsystem. V i l l man a t t bearbetningen s k a l l ske i k u r v f o r m , anger man d e t t a och anger även om d e t s k a l l ske medsols e l l e r motsols. Man måste även ange en k o n t r o l l p u n k t på kurvan, för a t t programmet s k a l l kunna beräkna de i n d a t a som NC-maskinen kräver. På d e t t a sätt går man

igenom d e t a l j e n s bearbetningsmoment. Programmet skapar därvid en d a t a f i l med d e t format som NC-maskinens s t y r s y s t e m kräver. Denna f i l kan sedan överföras t i l l s t y r s y s t e m e t v i a e t t kommunikationsprogram.

Denna t y p av program är enkel a t t förstå och kräver för s i n användning inga matematiska kunskaper. I den här tillämpningen används d e t utan andra

hjälpmedel än e t t r i t b o r d och en persondator. I en mer avancerad v e r s i o n kan man tänka s i g a t t mata i n punkterna v i a e t t d i g i t a l i s e r i n g s b o r d , med vars hjälp k o o r d i n a t e r n a avläses e l e k t r o n i s k t från r i t n i n g e n . Det f i n n s så-dana system på marknaden i d a g , men de b e t i n g a r e t t högt p r i s , ca

300.000 k r .

Nackdelen med den här programmeringsvarianten, i jämförelse med e t t

CAD/CAM-system, är a t t en d e l av maskinprogrammeringen måste ske v i d maski-nens styrskåp samt a t t man v i d v a l av b r y t p u n k t e r i n t e h a r något stöd från d a t o r n .

Med CAD-programmering

Genom a t t använda CAD, t a r man även fram r i t n i n g e n med datorstöd. Det ovan nämnda Autocad, är e t t m e n y s t y r t program där a l l a kommandon i menyerna f i n n s förklarade i en hjälpmeny. Det innebär a t t programmet från början är mycket lätt a t t använda. Man kan göra enkla r i t n i n g a r på egen hand e f t e r en mycket k o r t i n t r o d u k t i o n (8 tim). Genom a t t s i t t a v i d d a t o r n och göra kon-s t r u k t i o n e r , lär man kon-s i g kon-s u c c e kon-s kon-s i v t f l e r och f l e r f i n e kon-s kon-s e r . E f t e r en t i l l två veckor är man n o r m a l t uppe i samma k a p a c i t e t som v i d manuell r i t n i n g . Vid rättningar och ändringar har man tillgång t i l l b e t y d l i g t snabbare och mer e f f e k i v a redigeringsmöjligheter, än om man a r b e t a r v i d e t t v a n l i g t r i t -bord.

De k o n s t r u k t i o n e r som man skapar på bildskärmen kan l a g r a s i form av block som sedan kan plockas fram och användas i andra sammanhang. Det innebär a t t man s u c c e s s i v t bygger upp e t t b i b l i o t e k med d e t a l j e r , t ex av o l i k a för-band. Om de utan större förändringar kan användas i g e n , r a t i o n a l i s e r a s kon-s t r u k t i o n kon-s a r b e t e t väkon-sentligt. D e t a l j b i b l i o t e k för vikon-skon-sa kon-specialområden f i n n s a t t köpa. Tyvärr saknas ännu sådana b i b l i o t e k som är anpassade t i l l träkonstruktioner.

Vid programmering har man tillgång t i l l o l i k a hjälpmedel såsom d i g i t i z e r , p l o t t e r och o l i k a p r o g r a m r u t i n e r .

AutoCad är en programvara som s k a l l kunna användas med o l i k a t y p e r av hård-vara och därför k l a r a r en mängd o l i k a p l o t t r a r och d i g i t i z e r s . V i d program-meringen kan man välja a t t mata i n kommandon och k o o r d i n a t e r antingen v i a tangentbord e l l e r d i g i t i z e r . V i l k e n metod man väljer är en vanesak, men det snabbaste sättet t o r d e vara a t t ge kommandon från tangentbordet och k o o r d i n a t e r med d i g i t i z e r n . V i d utvärderingen används en V i k t o r PC med f l o p p y -d i s k . Det är e t t ganska långsamt system och vänteti-derna v i -d o m r i t n i n g och upphämtning av gamla r i t n i n g a r är besvärande. I dagens läge med sjunkande p r i s på IBM AT och jämförbara d a t o r e r , f i n n s det möjlighet a t t t i l l samma e l l e r lägre kostnad s k a f f a s i g prestanda, som gör a t t Autocad fungerar f u l l t tillfredsställande vad gäller väntetider.

Det är möjligt a t t komma åt de r i t n i n g s f i l e r man k o n s t r u e r a t , v i l k e t är nödvändigt för a t t kunna kommunicera med CAM-programmen. Men d e t ger också en möjlighet a t t från r i t n i n g s u n d e r l a g e t skapa k a p l i s t o r och MPS-underlag. Autocad i den v e r s i o n som t e s t a t s , f y l l e r de krav som man kan ställa på e t t tvådimensionellt r i t s y s t e m för trämanufakturindustrin. Det bör vara e t t mycket i n t r e s s a n t a l t e r n a t i v eftersom i n i t i a l i n v e s t e r i n g e n är måttlig. Sam-t i d i g Sam-t ger d e Sam-t möjligheSam-ter a Sam-t Sam-t öka resurserna om så krävs.

Det v i saknat, om man jämför med d y r a r e system för PC e l l e r m i n i d a t o r , är h a n t e r i n g i t r e dimensioner, möjligheter a t t skapa p a r a m e t e r k o n s t r u k t i o n e r samt e t t mer a u t o m a t i s e r a t måttsättningssystem. Man har dock från g e n e r a l -agenten Autodesk meddelat a t t d e t kommer en ny v e r s i o n av Autocad, med möjl i g h e t a t t införa p a r a m e t e r k o n s t r u k t i o n e r . Det f i n n s även en t r e d i m e n s i o -n e l l v e r s i o -n av Autocad, me-n de-n har i -n t e utvärderats i d e t t a samma-nha-ng, då d e t råder en v i s s osäkerhet om CAM-programvaran fungerar mot denna ver-s i o n .