• No results found

Hur påverkar storskarv (Phalacrocorax carbo) och skäggdopping (Podiceps cristatus) fisksamhället i grunda, näringsrika sjöar?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Hur påverkar storskarv (Phalacrocorax carbo) och skäggdopping (Podiceps cristatus) fisksamhället i grunda, näringsrika sjöar?"

Copied!
17
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Linköpings universitet | Institution för fysik, kemi och biologi Examensarbete, 16 hp | Programområde: Biologi Vårterminen 2020 | LITH-IFM-G-EX—20/3882—SE

Hur påverkar storskarv

(Phalacrocorax carbo) och

skäggdopping (

Podiceps cristatus)

fisksamhället i grunda, näringsrika

sjöar?

Victor Spjern

Examinator, Tom Lindström Handledare, Anders Hargeby

(2)

Avdelning, institution

Division, Department

Department of Physics, Chemistry and Biology Linköping University

URL för elektronisk version

ISBN

ISRN: LITH-IFM-G-EX--20/3882--SE

_________________________________________________________________ Serietitel och serienummer ISSN

Title of series, numbering ______________________________

Språk Language Svenska/Swedish Engelska/English ________________ Rapporttyp Report category Licentiatavhandling Examensarbete C-uppsats D-uppsats Övrig rappor _____________ Titel

Hur påverkar storskarv Phalacrocorax carbo och skäggdopping Podiceps cristatus fisksamhället i grunda, näringsrika sjöar?

How do Cormorant Phalacrocorax carbo and Great Crested Grebe Podiceps cristatus Affect the Fish Community in Shallow, Eutrophic Lakes?

Författare

Author Victor Spjern

Nyckelord

Great Cormorant, Great Crested Grebe, diet composition, foraging competition, diving predatory birds, implications from predation, prey size selection, prey species selection

Sammanfattning Abstract

Piscivorous birds are an integrated part of lake and coastline ecosystems. Despite decades of research it is yet unclear what influence fish eating birds have on the fish community. The aim of this literature study was to focus on how two fish eating birds, Great Cormorant and Great Crested Grebe, influence the fish community in shallow and eutrophic lakes. Different types of analysis methods have been used when doing research on the subject, including pellet analysis, stomach content analysis, tagging of fishes by “PIT”-techniques and analysis by observation. Results show that conclusions by studies tend to vary, but generally higher bird density, lower water temperature and a relatively high turbidity contribute to a higher influence on the fish community. Both bird species are opportunistic in their choice of food and catch prey of the species that occur locally. Both species also limit themselves in the prey size, but the choice vary over seasons because of water temperature and the birds requirements in association with breeding and migration. The significant level of influence seems to be when predation is conducted on younger and smaller fishes. The influence on the fish size can also be indirect, where predation on smaller individuals prevent fishes from becoming older and bigger. As studies tend to deviate in conclusion, no general answer to this issue can be given at present. Comprehensive research with several years of full control over both fish- and bird population is needed to find the proper conclusion.

Datum

Date 20/05-20

(3)

Innehållförteckning

1 Abstract ... 1

2 Sammanfattning ... 1

3 Introduktion ... 3

4 Material och metoder ... 4

5 Resultat ... 4

5.1 Storskarv (Phalacrocorax carbo) ... 4

5.1.1 Födoval och beteende hos storskarven ... 6

5.2 Skäggdopping (Podiceps cristatus) ... 7

5.2.1 Födoval och beteende hos skäggdoppingen ... 8

6 Diskussion ... 8

7 Samhälleliga och etiska aspekter ... 10

8 Tack ... 11

(4)

1

1 Abstract

Piscivorous birds are an integrated part of lake and coastline ecosystems. Despite decades of research it is yet unclear what influence fish eating birds have on the fish community. The aim of this literature study was to focus on how two fish eating birds, Great Cormorant and Great Crested Grebe, influence the fish community in shallow and eutrophic lakes. Different types of analysis methods have been used when doing research on the subject, including pellet analysis, stomach content analysis, tagging of fishes by “PIT”-techniques and analysis by observation. Results show that conclusions by studies tend to vary, but generally higher bird density, lower water temperature and a relatively high turbidity contribute to a higher influence on the fish community. Both bird species are opportunistic in their choice of food and catch prey of the species that occur locally. Both species also limit themselves in the prey size, but the choice vary over seasons because of water temperature and the birds

requirements in association with breeding and migration. The significant level of influence seems to be when predation is conducted on younger and smaller fishes. The influence on the fish size can also be indirect, where predation on smaller individuals prevent fishes from becoming older and bigger. As studies tend to deviate in conclusion, no general answer to this issue can be given at present. Comprehensive research with several years of full control over both fish- and bird population is needed to find the proper conclusion.

Keywords: Great Cormorant, Great crested grebe, fish community, bird population, shallow eutrophic lakes, turbidity.

2 Sammanfattning

Fiskätande fåglar är en integrerad del av ekosystem i sjöar och vid kustlinjen. Trots årtionden av forskning är det fortfarande oklart vilket inflytande fiskande fåglar har på fisksamhället. Syftet med denna litteraturstudie var att fokusera på hur två fiskätande fåglar, storskarv och skäggdopping, kan påverka fisksamhället i grunda och näringsrika sjöar. Olika analysmetoder har använts när studier utförts på ämnet, vilket inkluderar pelletanalys, magsäcksanalys, märkning av fiskar med ”PIT”-teknik och observationer. Resultaten visar att slutsatser av studier tenderar att variera, men generellt bidrar högre fågeldensitet, lägre vattentemperatur och en relativt hög grumlighet i vattnet till en större påverkan på fisksamhället. Båda fågelarterna är opportunistiska i sitt födoval och fångar byten av de arter som förekommer lokalt. Båda arterna är också begränsade i sitt val av bytenas storlek, men valet varierar mellan årstider på grund av vattentemperatur och fåglars behov i samband med häckning och

(5)

2

flyttning. Det största inflytandet verkar vara när predation sker på yngre och därav mindre fiskar. Inflytandet på fiskars storlek kan också vara indirekt, genom att predation på mindre individer hindrar fiskar att bli äldre och stora. Då studier tenderar att avvika från varandra, kan inget generellt svar ges till denna fråga för närvarande. Långtidsmässig forskning med flera år av full kontroll över både fisk- och fågelpopulation behövs för att nå en väl

(6)

3

3 Introduktion

En vanligt förekommande grupp predatorer på fisk i sjöar är fåglar som antingen jagar simmande i vattnet eller flygande. Huruvida förekomsten av vissa fågelarter har någon påverkan på hur fisksamhället förändras i sjöar och i kustområden är i många fall oklart. Det finns dock ett stort intresse i flera länder att ta reda på detta då vissa fågelarter minskat i antal, medan andra har ökat. Det finns också ett stort intresse bland fiskare och fiskodlare, då

konkurrensen från särskilda fågelarter påverkar deras verksamhet genom predation (Žydelis & Kontautas, 2008).

Storskarv (Phalacrocorax carbo) samt skäggdopping (Podiceps cristatus) är två arter vars

påverkan på fisksamhällen är oklara och har diskuterats konkurrera med fiskerienäringen

(Ulenaers et al., 1992; Östman et al., 2013). Förekomsten av främst storskarv har under en längre tid ökat i antal, både i Sverige (Ottvall et al., 2009) men även i flertalet andra länder i Europa, däribland Holland (Van Eerden & Voslamber, 1995).

Skarvar siktar in sig på de byte som de vet att de kan svälja (Skov et al., 2014) men det kan skifta mellan säsonger beroende på förändringar i antalet fåglar, temperatur och vattnets grumlighet (Emmrich & Düttmann, 2011; Gwiazda & Amirowicz, 2010). Skäggdopping siktar in sig på mindre byten som inte är lika snabba simmare som de större fiskarna (Martinoli et al., 2003) och letar efter byten endast med synen (Ulenaers et al., 1992). En studie utförd av Cardini och Chiozzi (2015) på storskrake och skäggdopping har visat att skäggdoppingen ibland tar sig an lite för stora byten vilket gör de oförmögna att svälja sitt byte. Detta leder till att de blir utsatta för kleptoparasitism, vilket är när någon annan predator, i detta fall storskrake, äter det bytet skäggdoppingen redan fångat. På så sätt slösar de energi i jakt på det bytet.

Svårigheten i att undersöka ifall fiskätande fåglar påverkar fisksamhällen ligger i den begränsade mängd data som kan samlas in då fiskar behöver kunna identifieras efter att fåglarna konsumerat dem (Skov et al., 2014). På grund av denna svårighet finns det en motstridighet i resultat från olika studier, där vissa argumenterar för att de faktiskt har en inverkan på fisksamhällen (Skov et al., 2014) medan andra säger att de inte har det (Engström, 2001). Vilket dock kan bero på olikheter i miljö, med fågeltäthet och hur lättfiskade sjöarna är för fåglarna.

(7)

4

Vid studier med syftet är att undersöka mängd och fiskkategorier som fåglar äter används flera olika analystekniker. Med ”PIT”-taggning individmärks fiskar med ett elektroniskt chip, som efter att fisken släppts tillbaka återfinns efter konsumtion från fåglar, där taggarna tas in för analys (Skov et al., 2014). Inhämtning av hela fåglar, vanligen via skjutning, för

magsäcksanalys på labb är en annan analysmetod (Gaye-Siessegger, 2014; Martinoli et al., 2003). Uppstötta restprodukturer från fiskar (ben och fjäll) som fåglarna stöter upp i form av slemtäckta pellets kan samlas in och analyseras för dietdata (Salmi et al., 2015).

Observationsanalys används också, dock endast på mindre dammar (Ulenaers et al., 1992; Gwiazda, 1997).

4 Material och metoder

Litteratur har sökts fram genom nyckelord på UniSearch via Linköpings universitet samt på google scholar. Sökord: Great Cormorant, Great crested grebe, fish community, bird

population, shallow eutrophic lakes, turbidity. Ett 50-tal artiklar av hittades med någon relevans kring ämnet. De tio artiklar som sammanställdes i resultatet var de som kunde hjälpa till att svara på frågan som rapporten är byggd på. Resterande artiklar bidrog till ämnet och hjälpte till att styrka diskussion kring frågan.

5 Resultat

5.1 Storskarv (Phalacrocorax carbo)

Analys av pellets samlade under ett år visade en signifikant skillnad i diet mellan årstider i en nederländsk sjö, Dümmer (Emmrich & Düttmann, 2011). En totalt större fiskbiomassa fångades av fågeln under höst/vinter då det också var högst fågeldensitet kring sjön. Data indikerade dock signifikant lägre fiskbiomassa i enskilda pellets under perioden oktober till mars i jämförelse med april och maj. Mört (28%), gädda (17%), gärs (15%) och abborre (14%) dokumenterades förekomma i skarvens diet. Ingen övergripande bild kunde skapas för att diskutera skarvens påverkan på fisksamhället. Resultat från denna studie visade även att framgångsfrekvensen i denna sorts sjö att fånga byten mellan åldrar var jämn (Emmrich & Düttmann, 2011).

I två separata sjöar, Ysmen och Garnsviken, i Sverige analyserades pellets samlade under maj månad för att undersöka dieten hos skarv efter att en population etablerats vid Ysmen.

Garnsviken användes som referens, då inga fiskande skarvar återfanns där. Från resultatet uppskattades att populationsstorleken skarv 1998 konsumerade 17 300 kg, eller 12,8 kg fisk

(8)

5

per hektar. Fiskpopulationen undersöktes före och efter kolonin av skarv etablerats. För att göra detta användes provfiskedata som sammanställdes i två perioder, period 1 (1983, 1987, 1991, 1994) där population skarv ej hunnit etablerats och period 2 (1995-1998) när den hade det. Resultatet visade att varken på abundansnivå eller biomassa, jämfört med den förändrade skarvdensitet i maj månad, hade fiskpopulationen påverkats. Dock tenderade mört att avta med ökad densitet skarv (Engström, 2001).

Till följd av storskaliga fördämningar i sjön IJsselmeer i Nederländerna skapades flertalet mindre sjöar för att kontrollera vattennivåerna, varav två av dessa är Wolderwijd och

Veluwemeer, som båda klassas som grunda och näringsrika och används även för rekreation och fiskeri. Hos dessa analyserades skarvens predation på fiskarpopulationer som bildats i sjöarna med hjälp av uppsamlade pellets mellan 1989-1992. Data visade att skarvarnas födopreferens varierade mellan år, med gärs som dominerande bytesart. Med ökad turbiditet i de grunda sjöarna jagade fåglarna sin föda i större grupper där fiskarna leddes in på grunt vatten och fångades. Vid ökad grumlighet i vattnet minskade storleken på byten. Resultatet från analys av uppsamlade pellets mellan oktober till mars kunde ingen direkt påverkan från skarvar hittas på fisksamhället (Dirksen et al., 1995).

Pellets från skarv under våren och hösten 2002, 2004 samt 2005 analyserades i

dammreservoaren Dobczyce, lokaliserad i floden Raba i södra Polen, i syfte att undersöka effekten av vattentemperatur på fågelns diet. Fiskpopulationens abundans i dammen tredubblades under hösten jämfört med den under våren. Under höst innehöll skarvens diet abborre (30%), mört (30%) och resterande av en blandning av obestämda fiskar. Under våren däremot förändrades dieten till att bestå av en majoritet mört (75%) och endast en liten del abborre (5%). Storleken på predaterade fiskar var som störst på våren (~20 cm) medan den sänktes till hälften under hösten (~10 cm). Förändringen av storleken hos fisken mellan årstider berodde inte på sänkt temperatur utan tillgängligheten av fisk. Statistiska test utfördes på skarvpopulationen och uppsamlade pellets för att ta reda på ifall skarven påverkade

fisksamhället men ingen skillnad i fiskarternas biomassa till följd av predation kunde hittas (Gwiazda & Amirowicz, 2010).

Warnolty är en grund, eutrof sjö i Polen där skarvens predation på gös undersökts under perioden 2009-2016 under de månader då fågeln ockuperade platsen (vanligen mellan mars och oktober, med undantag). Materialet som analyserades var uppstötta rester av fisken i form

(9)

6

av slemtäckta pellets. Data från fiskerier som fångat gös och längddistributionen i uppspydda rester från skarvar utgjorde grunden för statistiska test för att ta reda på skarvens påverkan på fisksamhället. Resultatet indikerade att skarvens predation på gös kunde påverka dess

population då de nästan exklusivt predaterade på juvenila individer (Traczuk & Kapusta, 2017).

Sjön Viborg var i fokus när skarvars predation analyserades på PIT-märkta fiskar. Mört, braxen och abborre märktes genom provfiske mellan åren 2008-2010. Mört och braxen visade sig vara mindre utsatt för predation än abborre, vilket verkar vara i relation till att deras flyktrespons när en predator är i närheten är sämre än den hos mört och braxen. Resultatet visade att ökad kroppsstorlek, speciellt hos mört och braxen hjälpte till med att minska risken för predation. Resultatet av skarvens prefererade predation på abborre, speciellt under år 2008 när den var betydligt stor på arten, tydde på att fisksamhället förändrades till följd av minskat antal av abborre i sjön. Dessutom argumenteras täthetsminskningen av abborre ha en

kaskadeffekt genom att främja zooplanktonpredaterande fiskar i sjön som är abborrens huvudföda (Skov et al., 2014).

Mellan åren 2011-2013 på vinterhalvåret studerades skarvens påverkan på fisksamhället i den grunda delen av sjön Bodensjön i Tyskland, genom att analysera innehållet i 282 skarvars magsäckar, detta till följd av den ökade populationsstorlek som skett under 15 år. Totalt kunde 16 fiskarter identifieras. De vanligast förekommande arterna i fångsten var abborre (41%), storspigg (24%) och mört (12%) var de som förekom av särskild abundans. Baserat på vikten hos fiskindivider var dock sutare (47%), gädda (24%) och abborre (7%) de viktigaste för skarvens diet. Den stora mängd unga abborrar som utgjorde skarvens diet tydde på reducerad fångst av fisken för fiskerier. Detta då fiskerier endast fångar fisk över en viss storlek och predation på ung fisk betyder att färre överlever till vuxen ålder. Framtida densitet av abborre i sjön förväntas därav påverkas. Resterande fiskarter bedömdes inte påverkas vad gäller biomassa (Gaye-Siessegger, 2014).

5.1.1 Födoval och beteende hos storskarven

Studie utförd på storskarvens födobeteende visade att när de jagar efter byten använder de sig av ett aggressiv teknik där de explosivt simmar för att leta byten med en maximal hastighet på ungefär 4 ms-1 (Ropert-Coudert et al., 2006). När skarven jagar i grupp har det observerats att

(10)

7

minska energin som behövs för att fånga dem (Cramp & Simmons, 1983). Förändringen av predationssätt mellan ensamjagande individer och jaga i grupp är ett resultat av grumligheten i sjön, där hög grumlighet leder till gruppredation (Dirksen et al., 1995).

5.2 Skäggdopping (Podiceps cristatus)

Under juli-oktober mellan 1985-1988 studerades skäggdoppingens påverkan genom predation på nors i sjön IJsselmeer i Nederländerna. Dieten hos fågeln studerades genom att analysera magsäcksinnehållet hos ett 50-tal fåglar som hade drunknat i fiskenät. Abundansen

Skäggdopping vid sjön förändrades över studieperioden där den från augusti varje år ökade i antal. Det ökade antalet fåglar mellan månader sammanföll med ökat tryck på populationen nors. Vid födosök valde skäggdoppingen alltid de största fiskarna, sett till kroppsstorlek, som fanns tillgängligt. Det hittades en viss påverkan på fisksamhället då densiteten nors i sjön minskade under månaderna. Dock predaterade även abborre på nors, vilket kan vara en anledning till den minskade densiteten nors. Detta till större grad (90%) i jämförelse med skäggdoppingen (10%) av all predaterad nors i sjön (Van Eerden et al., 1992).

I en fiskodling med dammar i den sydöstra delen av Nederländerna studerades

skäggdoppingens metod vid födosök i relation till densitet och storlek hos tillgängliga byten. Analysen skedde genom observation av fågelindividers aktiva period under dagen mellan mars till juli 1986-1988. Detta inkluderade allt från flytande i vattnet till skäggdoppingens hantering av byte. Predation vid flertalet dammar av varierad storlek visade att fiskdensiteten korrelerade med antalet fiskar som fångades. Dock fanns det ingen signifikant skillnad när det kom till konsumerad biomassa. Tre arter av fisk fanns tillgängligt för fågeln spridda i skilda dammar, mört, sarv och karp. I dammar med mört och sarv fångade skäggdoppingar överlag fiskar av den mindre storleken vilket antogs vara i relation till simhastighet. I de fall som en skäggdopping lyckades fånga karp var de av mindre storlek. Större storlek av karp medförde exponentiellt ökad hanteringstid vid konsumtion för enskilda skäggdoppingar. Detta eftersom skäggdoppingen behöver placera fisken rätt i näbben och svårigheten ökar med ökat

fiskstorlek (Ulenaers et al., 1992).

I dammreservoaren i Dobczyce, Polen, observerades födosökekologin hos skäggdopping från mars till oktober månad 1991-1992. Av de 58 fiskarter som fanns i dammen utgjordes 82% av mört, löja samt abborre. Kroppslängden av de fiskar som fångades av fågeln hade ett spann mellan 5-17,5 cm där medlet låg på 10 cm. Skäggdoppingen verkade inte ha någon

(11)

8

artpreferens utan fångade de fiskar de som var av rätt storlek. Vuxna skäggdoppingar åt större fiskar under parningssäsong än under höstmigrationen. Främst noterbart i resultat var att skäggdoppingar som jagade med sina ungar fångade signifikant mer fisk än de vuxna som jagade ensam. Detta var till följd av att ensamjagande skäggdoppingar konsumerar sina byten under vattenytan, medan de med unga kommer upp till ytan för att mata dem. När byten förs upp över ytan verkar framgången att konsumera ett byte öka, då de inte behöver placera byten rätt i näbben för att svälja dem utan bara få ett grepp om dem. Vilket de annars gör under ytan när de jagar för egen konsumtion (Gwiazda, 1997).

5.2.1 Födoval och beteende hos skäggdoppingen

Skäggdopping antas, utan styrkta bevis, jaga med synen vilket innebär att grumligheten begränsar fågelns födosök (Ulenaers et al., 1992). Precis som hos skarvar är simhastigheten central hos skäggdoppingen, men till skillnad från skarven så jagar skäggdoppingen mer passivt och håller en konstant simhastighet på 0,45 m/s (Van Eerden et al., 1992). Skäggdopping, när de jagar ensam, hanterar och konsumerar sitt byte under vattenytan (Gwiazda, 1997). När de däremot jagar i syfte att mata sina ungar kommer de upp till ytan innan konsumtion sker (Gwiazda, 1997). Under den tiden de matar sina ungar behöver de inte placera fisken rätt i näbben och hanteringstiden minskar och de kan fånga en större mängd fisk (Gwiazda, 1997). Detta borde leda till att det under en tid efter kläckningsperiod finns ett högre predationstryck på fisk, vilket vanligen är mellan april och augusti (Kloskowski, 2011). Anledningen till att vuxna skäggdoppingar matar sina ungar verkar ligga i de ungas framgång att fånga egna byten, vilket visar sig vara väldigt låg (Vogrin, 2003).

6 Diskussion

Studier som analyserat dieten hos skäggdopping och skarv visar att födovalet hos de enskilda arterna är någorlunda konsekvent oberoende lokalisering. Skarven konsumerar de största fiskarna som de med sin snabbheten kan fånga, vilket antas bero på temperatur med fiskar som simmar snabbare vid stigande temperaturer (Van Eerden & Voslamber, 1995). Om densiteten fisk i sjön är stor skiftar födopreferens och predation sker istället på mindre fisk, vilket gjordes tydligt av Gwiazda & Amirowicz (2010) då densiteten fisk var mycket större under höst jämfört med vår.

Dykande fåglar kräver en viss sikt för att fånga sitt byte och använder olika tekniker beroende på hur grumligt vattnet är (Van Eerden & Voslamber, 1995; Cramp & Simmons, 1983). Från

(12)

9

resultat av studier tyder predationsbeteendet från skarv och skäggdopping att en konsekvent för hög grumlighet i sjöar att en liten mängd fiskar lyckas överleva till en vuxen ålder och populationsdynamiken borde sannolikt förändras. Skov et al. (2014) pekar på liknande slutsats då abborre utsattes för högt predationstryck på vuxna individer. Här fanns antydan till en kaskadeffekt i näringsväven genom att främja fiskarter, som var abborrens huvudföda, inte utsätts för lika högt predationstryck.

Med unga skäggdoppingars oförmåga att fånga sina egna byten borde vuxna slösa mer energi än vad de kan få från egna byten, speciellt då skäggdoppingar sväljer sina byten hela. De vuxna måste därför välja byten i den storlek där de unga kan svälja, vilket borde vara väldigt svårt när de jagar med synen i miljöer med relativt hög grumlighet.

Trots att dieten hos skäggdopping och skarv från respektive studie som analyserats visade på generellt liknande resultat finns det skillnad i slutsats. Fyra studier (Engström, 2001; Traczuk & Kapusta, 2017; Gaye-Siessegger, 2014; Skov et al., 2014) fann att skarvar har potential att förändra fisksamhället, eller redan gjort det, i grunda och näringsrika sjöar. Detta medan tre (Gwiazda & Amirowicz, 2010; Dirksen et al., 1995; Emmrich & Düttmann, 2011) inte fann någon direkt påverkan från skarven på fisksamhället.

Analysmetoden som användes vid studier om skarven varierade. Fyra av sju använde sig utav metoden där analys sker på pellets från fåglarna (Emmrich & Düttmann, 2011; Engström, 2001; Dirksen et al., 1995; Gwiazda & Amirowicz, 2010). En skedde via PIT-taggning (Skov et al., 2014), en via magsäcksanalys (Gaye-Siessegger, 2014) och en analyserade uppstötta rester av fiskar från fåglar (Traczuk & Kapusta, 2017).

Endast en av de studier som använde sig av pelletanalys fann någon påverkan från skarvar på fisksamhället (Engström, 2001). Vilket ifrågasätter ifall den analysmetoden är optimal för detta syfte, eller om någon av de andra metoderna är mer lämpade. Speciellt då analys via pellets har studerats och indikerar på höga nivåer av osäkerhet då det kräver många antaganden (McKay et al., 2003). Även PIT-taggning kräver en hel del antaganden då det kräver att man innan genomförd studie provfiskar i sjön för att märka fiskar vilket gör att bara en andel av byterpopulationen blir känd (Skov et al., 2014). Helst skulle hela fiskpopulationen märkas men är i realiteten omöjligt att göra. Enda sättet detta hade varit möjligt på är ifall en

(13)

10

artificiell damm skapas med individuellt märkta fiskar dumpas ner i vattnet. Detta kräver dock att fåglar hittar till dammen och börjar predatera i den.

I de studier som fokuserade på Skäggdopping (Van Eerden et al., 1992; Ulenaers et al., 1992; Gwiazda, 1997) fann två av tre någon påverkan på fisksamhället i grunda och näringsrika sjöar. Den ena (Van Eerden et al., 1992) analyserade magsäcksinnehåll medan den andra (Ulenaers et al., 1992) endast gjorde analys genom dokumentation från observationer. Då vuxna individer av skäggdopping konsumerar sitt byte under vattenytan (Gwiazda, 1997) borde svårigheten att ge en korrekt slutsats och analys öka. Utöver detta finns det begränsat med forskning på skäggdoppingens födosöksstrategier med syftet att analysera dess påverkan på grunda och näringsrika sjöar. En svårighet som stöts på är att skäggdoppingens bo brukar ligga i täta vassbälten vilket gör det omöjligt för pelletanalys (McCartan & Simmons, 1956). Även PIT-taggning försvåras då taggarna kräver återupphämtning för analys. Dock är det de inte omöjligt med fler magsäcksanalyser.

På grund av den förändring som har skett i populationsdynamiken hos arterna skäggdopping och storskarv i Sverige (Žydelis & Kontautas, 2008), samt runt omkring i Europa (Van Eerden & Voslamber, 1995), är det viktigt med kontroll över samtliga arter som utnyttjar grunda och näringsrika sjöar som Tåkern. Detta med syftet att kunna förutspå förändringar i sjöns dynamik. Extra viktigt är det nu då provfiske från Tåkern har visat på förändringar i fisksamhället (Skog, 2020). Kring dessa två fågelarter finns det osäkerheter och i takt med att populationen ökat finns det risk att dynamiken kring Tåkern, och liknande sjöar runt om i Sverige och Europa påverkats av det. Därför finns behov av fullständig kunskap i frågan till vilken grad skäggdopping och storskarv påverkar fisksamhället i grunda och näringsrika sjöar.

7 Samhälleliga och etiska aspekter

På kort sikt kan studien bidra till en bättre förståelse av storskarvens och skäggdoppingens påverkan på fisksamhället i grunda, näringsrika sjöar och hur dessa sjöar fungerar. På lång sikt kan denna förståelse bidra till utformandet av förbättringsåtgärder åt sjöar i syfte att stärka ekosystemtjänster, såsom fiskproduktion, vattenkvalitet, retention av näringsämnen samt främjande för biologisk mångfald. Även rekreation är något som kan stärkas.

Då den genomförda studien är en litteraturstudie har det i direkt koppling till denna studie inte skett några etiskt tveksamma beslut. Dock kan litteratur använt komma från studier där

(14)

11

forskare tvingats begrunda sig i etiska aspekter som kan tillkomma, exempelvis vid hantering av fisk där syftet är märkning (Skov et al., 2014).

8 Tack

Speciellt tack till min handledare Anders Hargeby som väglett mig till att skriva en så

omfattande rapport som möjligt. Jag skulle också vilja ge ett tack till mina opponenter Emelie Karlsson och Fanny Hägg som gett kommentarer för att förbättra min text. Dessutom vill jag även ge ett tack till Manfred Skog vars masterarbete med provfiske i Tåkern stärkte

motivationen i frågan om studien.

9 Referenser

Cardini, A., & Chiozzi, G. (2015). Piracy strikes back on Lake Maggiore (Northen Italy): first report of Common Merganser Mergus merganser kleptoparasitizing Great Crested grebe Podiceps cristatus. October.

Cramp, S., & Simmons, K. (1983). Handbook of the birds of Europe, the Middle East and

North Africa: The birds of the Western Palearctic. Oxford: Oxford University Press.

Dirksen, S., Boudewijn, T. J., Noordhuis, R., & Marteijn, E. C. (1995). Cormorants

Phalacrocorax carbo sinensis in shallow eutrophic freshwater lakes: Prey choice and fish consumption in the non-breeding period and effects of large-scale fish removal. Ardea,

83(1), 167–184.

Eerden, Mennobart R Van, Piersma, T., & Lindeboom, R. (1992). Food Exploitation of Smelt Osmerus eperlanus by Great Crested Grebes Oecologia Competitive food exploitation of smelt Osmerus eperlanus by great crested grebes Podiceps cristatus and perch.

Oecologia, 93(4), 463–474.

Emmrich, M., & Düttmann, H. (2011). Seasonal Shifts in Diet Composition of Great Cormorants Phalacrocorax carbo sinensis foraging at a Shallow Eutrophic Inland Lake.

Ardea, 99(2), 207–216. https://doi.org/10.5253/078.099.0211

Engström, H. (2001). Long term effects of cormorant predation on fish communities and fishery in a freshwater lake. Ecography, 24(2), 127–138. https://doi.org/10.1034/j.1600-0587.2001.240203.x

Gaye-Siessegger, J. (2014). The great Cormorant (Phalacrocorax carbo) at lower lake Constance/Germany: Dietary composition and impact on commercial fisheries.

Knowledge and Management of Aquatic Ecosystems, 414, 1–12.

https://doi.org/10.1051/kmae/2014015

(15)

12

mesotrophic-eutrophic reservoir. Hydrobiologia, 353(1–3), 39–43. https://doi.org/10.1023/A:1003057400415

Gwiazda, R., & Amirowicz, A. (2010). Towards the optimal foraging strategy: Is seasonal shift in the diet of cormorants phalacrocorax carbo (L.) in a dam reservoir the effect of water temperature or size pattern in fish assemblages? Polish Journal of Ecology, 58(4), 783–792.

Kloskowski, J. (2011). Consequences of the size structure of fish populations for their effects on a generalist avian predator. Oecologia, 166(2), 517–530.

https://doi.org/10.1007/s00442-010-1862-3

Skog, M., (2020). Changes in the fish community over forty years in lake Tåkern, Sweden.

Master thesis. IFM Biology. Linkoping University. Sweden.

Martinoli, A., Gagliardi, A., Preatoni, D. G., Martino, S. Di, & Tosi, G. (2003). The Extent of Great Crested Grebe Predation on Bleak in Lake Como, Italy. Waterbirds: The

International Journal of Waterbird Biology 26(2), 201–208.

McCartan, L., & Simmons, K. E. L. (1956). Territory in the Great Crested Grebe Podiceps Cristatus Re‐Examined. Ibis, 98(3), 370–378.

https://doi.org/10.1111/j.1474-919X.1956.tb01420.x

McKay, H., KA, R., Carss, D., & Parrott, D. (2003). The limitations of pellet analysis in the study of cormorant Phalacrocorax spp. diet. Vogelwelt, 124, Suppl(January 2003), 227– 236.

Ottvall, R., Edenius, L., Elmberg, J., Engstrom, H., Green, M., Holmqvist, N., Lindström, Å., Tjernberg, M., & Part, T. (2009). Population trends for Swedish breeding birds. Ornis

Svecica, 19(3), 117–192.

Ropert-Coudert, Y., Grémillet, D., & Kato, A. (2006). Swim speeds of free-ranging great cormorants. Marine Biology, 149(3), 415–422. https://doi.org/10.1007/s00227-005-0242-8

Skov, C., Jepsen, N., Baktoft, H., Jansen, T., Pedersen, S., & Koed, A. (2014). Cormorant predation on PIT-tagged lake fish. Journal of Limnology, 73(1), 177–186.

https://doi.org/10.4081/jlimnol.2014.715

Traczuk, P., & Kapusta, A. (2017). Great cormorant (Phalacrocorax carbo) predation on pikeperch (Sander lucioperca L.) in shallow eutrophic lakes in Poland. Archives of Polish

Fisheries, 25(2), 123–130. https://doi.org/10.1515/aopf-2017-0012

Ulenaers, P., Van Vessem, J., & Dhondt, A.A., (1992). Foraging of the Great Crested Grebe in Relation to Food Supply. Journal of Animal Ecology, Vol.61, No.3, pp . 659-667

(16)

13

Published by : British Ecological Soc. 61(3), 659–667.

Van Eerden, M. R., & Voslamber, B. (1995). Mass fishing by cormorants Phalacrocorax carbo sinensis at Lake Ijsselmeer, the Netherlands: A recent and successful adaptation to a turbid environment. Ardea, 83(1), 199–212.

Žydelis, R., & Kontautas, A. (2008). Piscivorous birds as top predators and fishery competitors in the lagoon ecosystem. Hydrobiologia, 611(1), 45–54.

https://doi.org/10.1007/s10750-008-9460-7

Östman, Ö., Boström, M. K., Bergström, U., Andersson, J., & Lunneryd, S. G. (2013). Estimating competition between wildlife and humans-A case of cormorants and coastal fisheries in the Baltic Sea. PLOS ONE, 8(12).

(17)

References

Related documents

Punkt 66 Skyddsjakt JF Bilaga 4, Förslag ny punkt: storskarv Länsstyrelsen ser det som positivt att storskarv (phalacrocorax carbo sinensis) lyfts in under skyddsjakt på

Utifrån Song, Dwyer och ZhengCaos artikel om den ekonomiska situationen i turismindustrin där det påstås att turisters val av destination påverkas av priserna ser vi att detta

1. Economic incentives and competing investments 2. Decision latitude, what is possible for a small company to decide about.. Motivation and drivers.. Examples of internal

The theoretical foundation for the interview guide was based on the establishment of content validity (McDowell, 2006) and utility (Polit and Beck, 2004; 2008). The guide included an

Interviewee 3 argues that there is resistance towards LGTBQ+ staff at the Office and Interviewee 5 notes that the equality discourse at the Office and in the

patraffade(Elfving 1968,Lomholdt 1977).Med hialp av Susteras(1959)nyckelお r de JeckiSka arterna kunde hanen identifleras till S.c″ ′ srα ′ ′ s.. von Hagens.Bllthgens nyckel

Ett annat exempel på hur närliggande dammar påverkar förekomsten av större vattensalamander var ett antal dammar på Borås djurpark där det inte observerades några

Answers to questions dealing with developments of fish populations in relation to increasing cormorant numbers, and diet of great cormorants (papers II & III) were collected