Akademin för hälsa, vård och välfärd
Forskarutbildningsområdet
hälsa och välfärd
Granskning av avhandlingar från HVV:s utbildning på
forskarnivå
Kerstin Isaksson
Maja Söderbäck
Per Tillgren
Innehåll
Förord 5
Sammanfattning 7
Summary 9
1. Bakgrund 11
1.1 Forskarutbildningsområdet hälsa och välfärd i MDH:s ansökan 11 1.2 Högskoleverkets beslut om tillstånd att utfärda licentiat- och doktorsexamen
inom området hälsa och välfärd 13
1.3 Forskarutbildningens dimensionering, innehåll och genomförande 13
1.3.1 Allmänna studieplaner 14
1.3.2 Forskarutbildningens kurser och avhandlingsarbete 15
2. Syfte och frågeställningar 17
3. Material och metod 19
3.1 Deduktiv innehållsanalys av området hälsa och välfärd i avhandlingarna 19
3.1.1 Metod – Material och tillvägagångssätt 19
3.2. Bibliometrisk analys 21
3.2.1 Innehållsanalys utifrån avhandlingarnas abstract 21
3.2.2 Publicering av artiklarna 21
4. Resultat 23
4.1 Området hälsa och välfärd i avhandlingarna 23
4.1.1 Generell anknytning till området hälsa och välfärd 24 4.1.2 Avgränsning av området hälsa och välfärd med fokus av välfärdsrelaterade
aspekter på hälsa, alternativt hälsorelaterade aspekter av välfärd 24
4.1.3 Hälsa och välfärd kontra det egna forskningsämnet 25
4.1.4 Hur ”delaktighet” framkommer som en central dimension i området
hälsa och välfärd 25
4.1.5 Avhandlingarnas professionella kunskapsintresse och praktikerrelevans 26
4.2 Bibliometriska analysen 26
4.2.1 Det visualiserade resultatet av abstrakten 26
4.2.2 De vetenskapliga artiklarnas kvalitetsbedömning utifrån Norska listan 28
4.2.3 De vetenskapliga artiklarnas ämnesklassificering 29
5. Diskussion 33
5.1 Hälsa och välfärd i avhandlingarna 33
5.2 Resultatdiskussion 34
5.2.1 Området hälsa och välfärd 34
5.2.2 Mång- och tvärvetenskaplighet inom området hälsa och välfärd 35 5.2.3 Det egna forskarutbildningsämnet (vårdvetenskap, arbetslivsvetenskap) i
relation till området hälsa och välfärd 36
5.2.4 Delaktighet som ett centralt begrepp inom området hälsa och välfärd 37
5.2.5 Avhandlingarnas professionella kunskaps- och praktikintresse 38
6. Slutsatser och rekommendationer 39
Referenser 41
Förord
Under våren 2018 fick vi en förfrågan från Forskningsrådet vid Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) vid Mälardalens högskola om att granska hur området hälsa och välfärd åter- speglas i de avhandlingar som genomförts inom forskarutbildningen som startade hösten 2012.
Denna rapport är resultatet från det uppdraget. I bakgrunden beskrivs innehållet i de olika un- derlag som låg till grund för beslut att inrätta och genomföra forskarutbildning inom området hälsa och välfärd vid Mälardalens högskola. Uppdraget för granskningen har avgränsats och konkretiserats i ett syfte med specifika frågeställningar. Materialet omfattar de 15 avhandlingar som lagts fram och försvarats vid högskolan från 2012 t.o.m. vårterminen 2018.
I en process med dialoger har granskningens resultat under mars och april månad 2019 presen- terats och diskuterats i Akademins Forskningsråd, Handledarkollegium och forskarutbildningens doktorandgrupp. Synpunkter som framkommit vid de mötena har värderats och beaktas i denna slutrapport.
Vi vill särskilt tacka bibliotekarie Per Nyström vid Mälardalens högskola för konstruktiva syn- punkter på vårt arbete med de vetenskapliga publikationerna, avhandlingarna och de ingående artiklarna, men också i den bibliometriska analys som han medverkat i.
Det är vår förhoppning att vår granskning kan bidra till kunskap om hur området hälsa och välfärd återspeglats i akademins avhandlingar och vara ett stöd för fortsatt utveckling och kvalitetssäkring av forskarutbildningen.
Västerås maj 2019
Kerstin Isaksson Maja Söderbäck Per Tillgren
Professor emerita Docent Professor emeritus
Sammanfattning
Sedan höstterminen 2012 finns vid Mälardalens högskola (MDH) och Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) en forskarutbildning inom området hälsa och välfärd. Året innan hade då- varande Högskoleverket beslutat ge högskolan tillstånd att utfärda licentiat- och doktorsexamen inom området hälsa och välfärd. Med ett område avses ett begränsat kunskapsfält som kan omfatta ett eller flera forskarutbildningsämnen. Enligt Högskoleförordningen kan högskolor få ett sådant tillstånd om utbildningen och forskningen vid högskolan har en sådan kvalitet och omfattning att utbildning på forskarnivå kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå och med goda utbildningsmässiga förutsättningar i övrigt inom området.
I MDH:s ansökan om examensrätt gjordes en avgränsning av området hälsa och välfärd till hälso- relaterade aspekter av välfärd och välfärdsrelaterade aspekter på hälsa. Detta inkluderade ett holistiskt perspektiv på hälsa och dess sammanhang som t.ex. kulturellt och socialt. I området finns också en koppling till WHO:s klassifikation ICF (International Classification of Functioning, Disablility and Health) om studier av aktivitet, delaktighet och omgivningsfaktorer där hälsa och välfärd är relaterad till varandra. Ytterligare en avgränsning var att området skulle ha en tydlig praktikerrelevans och ett professionellt kunskapsintresse. Området beskrevs som mång- och tvärvetenskapligt men omfattade initialt endast examination i ämnet vårdvetenskap. Från 2013 ingår också arbetlivsvetenskap och socialt arbete som ämnen i forskarutbildningsområdet och från 2017 även folkhälsovetenskap och fysioterapi. Under läsåret 2016/2017 disputerade de första doktoranderna från forskarutbildningen inom området hälsa och välfärd. Våren 2018 tog Forsk- ningsrådet vid HVV ett initiativ till en granskning av hur området hälsa och välfärd beskrivits i examinerade avhandlingar fram till 2018-06-30.
Syftet med granskningen var att undersöka hur avhandlingar vid HVV beskrivit förståelse för det mångvetenskapliga området hälsa och välfärd i förhållande till det egna specifika forsknings- ämnet. Detta utifrån fem frågeställningar: (1) Generell anknytning till området hälsa och väl- färd,(2) Avgränsning av området hälsa och välfärd med fokus av välfärdsrelaterade aspekter av hälsa, alternativt hälsorelaterade aspekter av välfärd, (3) Hälsa och välfärd kontra det egna forskningsämnet, (4) Hur framkommer ”delaktighet” som en central dimension i området hälsa och välfärd utifrån möjligheter, rättigheter och engagemang, samt (5) Avhandlingarnas
professionella kunskapsintresse och praktikerrelevans?
Materialet för granskningen omfattade femton sammanläggningsavhandlingar som framlagts och godkänts inom området hälsa och välfärd vid HVV fram till 2018-06-30. Designen för gransk- ningen baserades på principer för metodtriangulering. En kvalitativ deduktiv innehållsanalys har använts för att granska hur området hälsa och välfärd återspeglats i avhandlingarnas titel,
keywords, abstrakt, bakgrund och diskussion. Dessutom gjordes en kvantitativ bibliometrisk analys av texten i avhandlingarnas abstrakt och av kvalitetsaspekter och ämnesområdesklassifi- cering av de publicerade vetenskapliga artiklarna.
Resultatet från den kvalitativa delen av granskningen av avhandlingarnas innehåll visar att det i alla avhandlingars bakgrund på något sätt fanns en generell anknytning till området hälsa och
perspektiv på hälsa var vanligt förekommande och en anknytning till området fanns via forsk- ningsproblemet, men beskrevs sällan med begrepp eller utifrån teoretiska perspektiv. Det mång- vetenskapliga perspektivet i avhandlingarna var mycket begränsat.
De välfärdsrelaterade aspekterna av hälsa var vanligast genom att hälsa/vård relaterades till kultur, hälso- och sjukvårdssystem, demografi, familj eller profession. Detta sker explicit i bakgrunden som speglar att hälsa och åtgärder för att vidmakthålla hälsa och att möta behov varierar mellan människor och åldersgrupper. Det kan bero på grupptillhörighet, kulturella perspektiv och de samhällsförhållanden som råder. I de avhandlingar som hade en thailändsk kontext framkom detta tydligare. De hälsorelaterade aspekterna av välfärd fanns implicit beskrivet kring stress i arbetslivet och att psykosociala relationer och organisatoriska faktorer inom välfärdssektorn har betydelse för hälsan. Välfärdens villkor i relation till hälsa framkom explicit i några avhandlingars diskussion.
Fjorton av de 15 avhandlingarna tillhör forskarutbildningsämnet vårdvetenskap som initialt var det enda ämnet vilket också framträder explicit i flertalet avhandlingar. De berör sjuksköterskans perspektiv och arbetsområde/nursing eller rör intensivvård, äldrevård, barnsjukvård och öppen vård. Andra avhandlingar betonar mer omvårdnad/’caring’, i relation till patienter eller anhöriga. I några av avhandlingarna inom vårdvetenskap framkommer implicit tillhörighet till ämnena folkhälsovetenskap, socialt arbete eller fysioterapi. En avhandling finns explicit inom ämnet arbetslivsvetenskap. Vad avser delaktighet som en central dimension i området hälsa och
välfärd så framkom detta mer specifikt som aktivt engagemang i några av avhandlingarna, men
förekom oftare med synonyma ord som inflytande, samverkan etc. Utifrån granskning av
av-handlingarnas professionella kunskapsintresse och praktikerrelevans framkom detta explicit i
flertalet avhandlingar.
Resultatet från den bibliometriska innehållsanalysen av ord i avhandlingarnas abstrakt visar på ett mönster kring fyra grupperingar: (1) sjuksköterskan/nurse och vårdrelationer, (2) han- tering/treatment relaterar till bl. a. hälsa, patient och olika interventioner, (3) care/omvårdnad med bl.a. relationer till familj, äldre, välfärdsarbetare och teknolog, samt (4) barn och familj med relationer, delaktighet, erfarenheter och vårdsituationer, vardagsfungerande och applikations- stöd. Sammantaget ger den visualiserade beskrivningen en intuitiv förståelse av området hälsa och välfärd. Motsvarande resultatet från den kvantitativa granskningen av de vetenskapliga artiklarna som ingick i avhandlingarna, visade att 35 av de 60 artiklarna/manuskripten var publicerade vid disputationen och 12–18 månader senare var 51 artiklar publicerade i 47 olika vetenskapliga tidskrifter. Enligt ”Norska listan” var 3 av artiklarna publicerade i de mest ledande och prestigefyllda tidskrifterna inom fältet. Från artiklarnas ämnesklassificering framkom att merparten var inom medicinsk vetenskap och med i hög utsträckning koppling till vårdvetenskap, men det förekom också artiklar som klassificeras till arbetslivsvetenskap, folkhälsovetenskap, socialt arbete, psykologi och sociologi.
Forskarutbildningsområdet hälsa och välfärd är fortfarande under utveckling och har ännu inte fått fullt genomslag av alla de fem nu ingående ämnena. Granskningen visar att området hälsa och välfärd inte är tydligt synliggjort och problematiserat i avhandlingarna utifrån högskolans ansökan och inte heller i överensstämmelse med Högskoleverkets bedömargrupps intentioner. Detta bör därför tydliggöras i kommande styrdokument, i kurser inom forskarutbildningen och i avhandlingsarbeten. För att utveckla områdets potential och vara nyskapande behöver det bli tydligare vad området innehåller, hur det förhåller sig till det egna forskningsproblemet och for- skarutbildningsämnet, men också klargöra och utveckla områdets mång- och tvärvetenskapliga karaktär.
Summary
Since autumn 2012, a doctoral education in the area of health and welfare is available at Mälar- dalen University (MDH) and the School of Health, Care and Social welfare (HVV). The year before, the Swedish National Agency for Higher Education had decided to give the university permission to organize licentiate and doctoral degrees in the area of health and welfare. An area is identified to a limited field of knowledge that may include one or more research subjects.
According to the Higher Education Ordinance (Högskoleförordingen), institutions which give higher education can obtain such a permit if the education and research at the university has a quality and scope which show that postgraduate education can be conducted at a high scientific level with good educational conditions.
In MDH's application for a doctoral program, a delimitation of the area of health and welfare was made to health-related aspects of welfare and welfare-related aspects of health. This included a holistic perspective on health and its contexts, culturally and socially. In the area there is a con- nection to the WHO classification ICF (International Classification of Functioning, Disability and Health) about studies of activity, participation and environmental factors, where health and welfare are related to each other. Another important part of the application was that the area should have a clear practical relevance and contribute to professional development. The area was described as multi- and interdisciplinary. Initially the education comprised only examinations in the discipline of caring science. From 2013, work life science and social work were also included as disciplines in the doctoral education area. From 2017 public health science and physiotherapy science were also added to the doctoral program. During the academic year 2016/2017, the first doctoral students from the PhD program in the field of health and welfare defended their theses. In spring 2018, the Research Council at HVV took the initiative for a review of how the area of health and welfare was described in the theses. The purpose of this review was to investigate how the theses described an understanding of the multidisciplinary area of health and welfare in re- lation to their own specific research discipline. This was based on five issues: (1) General connec- tion to the area of health and welfare, (2) Delimitation of the area of health and welfare with the focus of welfare-related aspects of health, or health-related aspects of welfare, (3) Health and welfare versus one's own research discipline, (4) How does "participation" appear as a central dimension in the area of health and welfare based on opportunities, rights and commitment, and (5) the professional knowledge interest and the practical relevance.
The material for the review included fifteen theses presented and approved in the field of health and welfare at HVV until 2018-06-30. The design for the review was based on principles of method triangulation. A qualitative deductive content analysis was used to review how the area of health and welfare is reflected in the title, keywords, abstract, background and discussion of the theses. In addition, a quantitative bibliographic analysis was made of the text in the abstracts of the theses, and quality aspects and discipline area classification of the published scientific articles in the theses.
The result of the qualitative part of the examination of the content of the theses shows that in all backgrounds of the theses’ there was in some way a general connection to the area of health and welfare, which in some cases is also was followed up and problematized in the discussion section.
A holistic perspective on health was common, and a connection to the area was found through the specific research problem but was rarely described with concepts or from theoretical perspec- tives. The multi- and interdisciplinary perspective in the theses’ was very limited.
The welfare-related aspects of health were most commonly related to culture, health care system, demography, family or profession. This was done explicitly in the background, which reflects the fact that health and measures to maintain health and to meet needs vary between people and age groups. This may be due to group affiliation, cultural perspectives and societal conditions. In the theses’ that had a Thai context, this became clearer compared to the Swedish ones. The health- related aspects of welfare were implicitly described about stress in working life and that psycho- social relations and organizational factors in the welfare sector are important for health. The wel- fare conditions in relation to health emerged explicitly in some theses’ discussion.
Fourteen of the 15 theses belong to the postgraduate discipline of caring science, which was initi- ally the only discipline which also appears explicitly in most theses. They concerned the nurse's perspective and work area as elderly care, child care and primary care. Other theses emphasize caring in relation to patients or relatives. In some of the theses in care science, implicit affiliation to the disciplines of public health science, social work or physical therapy emerges. One thesis is explicitly within the discipline of work life science. As regards participation as a central dimen-sion in the area of health and welfare, this emerged more specifically as active involvement in some of the theses, but more often appeared with synonymous words such as influence,
collaboration etc. The thesis's professional interest and practical relevance emerged explicitly in most of the theses.
The result of the bibliometric content analysis of words in the abstracts of the theses shows a pattern of four groups: (1) the nurse / nurse and care relations, (2) management / treatment related to health, patient and various interventions, (3) care / nursing with in relationships with family, elderly, welfare workers and technologists, as well as (4) children and family with re- lationships, participation, experiences and care situations, everyday functioning and application support. Overall, the visualized description gives an intuitive understanding of the area of health and welfare. Corresponding results from the quantitative examination of the scientific articles included in the theses showed that 35 of the 60 articles / manuscripts were published when the theses were defended or 12-18 months later. Fifty-one articles were published in 47 different scientific journals. According to the "Norwegian list", 3 of the articles were published in the most leading and prestigious journals in the field. The discipline classification of the articled showed that the majority were in medical science and, to a great extent, were linked to care science, but there were also articles classified as work life sciences, public health science, social work, psychology and sociology.
The doctoral program in the area of health and welfare is still under development and has not yet received the full impact of all the five disciplines included today. However, based on the univer- sity's application and the intention of the Swedish National Agency for Higher Education this review shows that the area of health and welfare is not clearly visualized and problematized in the theses. The recommendation is that this should be made clearer in the forthcoming steering documents, in the courses and in future thesis. In order to develop the area's potential and be innovative, it needs to be clearer for the doctoral students what the area of health and welfare contains, how it can be related to the own research problem and research discipline as well as to have a multi- and interdisciplinary character.
1. Bakgrund
I oktober 2010 beslutade Mälardalens högskola (MDH) att hos dåvarande Högskoleverket ansöka om examensrätt för området Hälsa och välfärd (MDH, 2010a). Orsak till ansökan var att högsko- lans styrelse i MDH:s forsknings- och utbildningsstrategi för perioden 2009–2012 gett sex fram- tida inriktningar högsta prioritet (MDH, 2007). En av de sex prioriterade inriktningarna var hälsa och välfärd som saknade forskarutbildning inom området.
De författningar som anger krav på högskolorna för att utfärda examen finns i högskolelagen (HL, SFS 1991:1434) och högskoleförordningen (HF, SFS 1993:100). I HF beskrivs detta närmare för generella examina på följande sätt:
Tillstånd att utfärda generella examina på forskarnivå får lämnas till andra högskolor än universitet inom ett område, om utbildningen och forskningen vid högskolan har en sådan kvalitet och omfattning att utbildning på forskarnivå inom området kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå och med goda utbildningsmässiga förutsättningar i övrigt. (HF 6
kap. 5 C)
Som område avses ett begränsat kunskapsfält som kan omfatta ett eller flera forskarutbildnings- ämnen (UKÄ, 2016). Det är lärosätet som i sin ansökan anger hur området ska avgränsas och vil- ket ämne eller vilka ämnen som ska ingå.
1.1 Forskningsområdet
hälsa
och välfärd i MDH:s ansökan
I MDH:s ansökan görs en avgränsning till området hälsa och välfärd i en framtida forskarut- bildning (MDH, 2010b). Detta område är större än ett ämne, men mindre än ett vetenskaps- område, och är ämnesmässigt mångvetenskapligt. I ansökan är det initialt ämnena vårdveten- skap, folkhälsovetenskap och socialt arbete som kan bli aktuella som forskarutbildningsämnen. Arbetslivsvetenskap nämns också i ansökan som ett näraliggande ämne som kan integreras.De två centrala begreppen i området är hälsa och välfärd. Välfärd avgränsas till att inte inkludera hela det fält och de perspektiv som innefattas i generell välfärdsforskning. I ansökan ges exempel på de perspektiv som inte ska ingå i MDH:s avgränsning av området, som ekonomiska och stats- vetenskapliga perspektiv på välfärd, eller studier kring trygghetssystem eller välfärdens fördel- ning i befolkningen. Motsvarande avgränsning har också gjorts kring fältet hälsa, vilket innebär att det bio-medicinska fältet inte ingår eller hur sjukdomar uppkommer, dess symptom och be- handling med bio-medicinska åtgärder. Inte heller ska ingå farmakologisk eller teknisk utveckling som möter den bio-medicinska vårdens syfte att upptäcka eller behandla sjukdomar.
Hälsobegreppet i MDH:s avgränsning av området hälsa och välfärd utgår istället från ett holis- tiskt/målinriktat synsätt. I det holistiska/målinriktade synsättet bestäms hälsa utifrån individens perspektiv och det sammanhang hon/han befinner sig i. Enligt detta synsätt bestäms hälsa inte
bara av om människan har en sjukdom eller funktionsnedsättning, utan också vad människan själv ser eller upplever som hälsa respektive ohälsa. Detta innebär att en individ kan ha full hälsa även om hon har en sjukdom eller begränsad funktions- eller aktivitetsförmåga. Det innebär också att hälsa inte går att särskilja från det sammanhang som råder vid ett visst tillfälle varför hälsan också blir kulturellt och socialt relaterad. Hälsodefinitionen blir därmed flexibel, varierar mellan människor och beror på grupptillhörighet, kulturella perspektiv och de samhällsförhål- landen som råder vid en viss tidpunkt.
Ytterligare en konkretisering av hälsobegreppet görs i MDH:s ansökan utifrån WHO:s klassi- fikation ICF (International Classification of Functioning, Disablility and Health). I denna be- skrivning av hälsobegreppet uttrycks det huvudsakligen som studier av aktivitet, delaktighet och omgivningsfaktorer där hälsa och välfärd är relaterade till varandra. En central dimension i ICF:s beskrivning är begreppet delaktighet, som en möjlighet att påverka den egna livssituationen, och som en rättighet för alla människor i ett demokratiskt och jämlikt samhälle. Utifrån ICF kan även delaktighet tolkas som en persons engagemang i en livssituation.
Det förda resonemanget om de två centrala begreppen inom området hälsa och välfärd tydliggörs och avgränsas i MDH:s ansökan på följande sätt. Välfärd ska huvudsakligen fokuseras på de hälsorelaterade aspekterna av välfärd, och för hälsa är det de välfärdsrelaterade aspekterna av hälsa som är centrala. Hälsoforskning och välfärdsforskning kan ses som två delmängder som delvis sammanfaller i en gemensam sektor som utgör MDH:s forskarutbilningsområde hälsa och välfärd (Figur 1). I MDH:s ansökan beskrivs dock inte denna skärningspunkt mer utförligt. Styrkan i MDH:s val av området hälsa och välfärd är enligt ansökan att det ger en möjlighet att föra samman forskare från olika discipliner till ett gemensamt kunskapsfält. Genom samarbete i projekt och i forskarutbildningen ges möjligheter till förnyelse och utveckling (s. 40-41).
Figur 1: Avgränsning av området Hälsa och välfärd vid MDH från högskolans ansökan till Högskoleverket 2010 (MDH 2010b).
I ansökan till Högskoleverket finns ytterligare en avgränsning för området hälsa och välfärd näm- ligen att forskningen och forskarutbildningen ska ha en tydlig praktikerrelevans och ha det pro- fessionella kunskapsintresset som utgångspunkt. Detta ska bidra till att inom området utveckla en kunskapsbas med relevans för yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och andra vård- och välfärdsinstitutioner.
Praktikerrelevansen i forskningen ska även bidra till att utveckla beslutsstöd för ett evidensba- serat praktikerfält. Forskningen ska också öka förståelsen för det professionella arbetets villkor
i ansökan är vidare att forskning och en forskarutbildning inom området hälsa och välfärd ska utvecklas i samarbete med omgivande samhälle med kommuner, landsting och näringsliv i regionen men också i internationell samverkan.
1.2
Högskoleverkets beslut om tillstånd att utfärda licentiat- och
doktorsexamen inom området hälsa och välfärd
I juni 2011 beslöt dåvarande Högskoleverket (HSV, 2011a) att ge Mälardalens högskola tillstånd att utfärda licentiat- och doktorsexamen inom området hälsa och välfärd, men också att få ut- färda masterexamen inom samma område. Underlaget för högskoleverkets beslut var dels hög- skolans ansökan, yttrande från sakkunniga i ärendet (professor Karin Axelsson, Luleå tekniska universitet, professor Stina Johansson, Umeå universitet, professor Marit Kirkevold, Univer- sitetet i Oslo och professor Per-Olof Östergren, Lunds universitet), samt intervjuer med repre- sentanter för högskolan vid en hearing i Stockholm våren 2011. De sakkunnigas yttrande om- fattade förutom området för examenstillstånd, även en bedömning av högskolans kvalitetsarbete, forskarutbildningsmiljö, handledarresurser och ekonomi.
I bedömargruppens sammanfattande bedömning och förslag till beslut (HSV, 2011b) framhålls att det ansökta området hälsa och välfärd både är nydanande och har stor potential. Bedömar- gruppen framhåller att det vid högskolan finns forskning som kan placeras inom området hälsa och välfärd, trots att bedömargruppen ser vissa brister i formuleringen av området anser gruppen att högskolan har förutsättningar att starta och bygga upp området men att det bör definieras tydligare. Inom området ska ämnena vårdvetenskap, folkhälsovetenskap och socialt arbete ingå, men vårdvetenskap planeras som första forskarutbildningsämne. Bedömargruppen framhåller att det vid högskolan finns forskning som kan placeras inom området hälsa och välfärd, samt att det finns handledarkompetens inom vårdvetenskap och även viss sådan kompetens i folkhälsoveten- skap och socialt arbete. Bedömargruppen framhåller att folkhälsovetenskap och socialt arbete behöver tydliggöras i utbildningens kurser och att kursernas hemvist inom forskarutbildnings- området även behöver ses över.
Bedömargruppen anser att det är möjligt att starta forskarutbildning inom området. Detta även om den planerade dimensioneringen bedöms vara för stor initialt och anser därför att omfatt- ningen av forskarutbildningen inom området bör balanseras och ta hänsyn till den handledar- kompetens som finns inom socialt arbete. Bedömargruppen anser också att Mälardalens högskola har ett kvalitetssystem för att kunna upprätthålla en tillfredsställande kvalitet i forskarutbild- ningen, samt att högskolan uppvisar de ekonomiska förutsättningar som krävs. Utifrån de grun- der bedömargruppen redovisat i sitt yttrande föreslås att Mälardalens högskola ges tillstånd att utfärda examen på forskarnivå inom området hälsa och välfärd.
1.3 Forskarutbildningens
dimensionering, innehåll och
genomförande
Efter Högskoleverket beslut om examensrätt i juni 2011 påbörjade Akademin för hälsa, vård och välfärd, arbetet med att planera och genomföra den nya forskarutbildningen utifrån den inrikt- ning och innehåll som redovisats i MDH:s ansökan. Målsättningen var då att 12–15 doktorander skulle antas vartannat år. Detta för att på fyras års basis ha 25 doktorander samtidigt inskrivna på
forskarutbildningen, vilket skulle säkerställa att de obligatoriska kurserna kan ges vid lämpliga tidpunkter och med garanterade kursplatser för doktoranderna.
Vid den första antagningen av doktorander läsåret 2012/2013 antogs 22 doktorander och vid nästa antagningstillfälle läsåret 2014/2015 antogs ytterligare 9 doktorander till forskarutbild- ningen i hälsa och välfärd. Flera av doktoranderna kom från Thailand genom ett samarbetsavtal mellan Mälardalens högskola och Hälsoministeriet i Thailand och Rangsit University i Bangkok, Thailand. Vid första antagningstillfället antogs alla 22 doktoranderna i ämnet vårdvetenskap. Skälet var att det i ansökan till Högskoleverket beskrevs att det vid forskarutbildningens start fanns flest seniora forskare med handledarkompetens inom vårdvetenskap. Följden av detta är att de avhandlingar som är med i den aktuella granskningen huvudsakligen finns inom ämnet
vårdvetenskap.
År 2013 inrättades även arbetslivsvetenskap och socialt arbete som forskarutbildningsämnen inom området hälsa och välfärd. Arbetslivsvetenskap var tidigare en av sex prioriterade forsk- ningsinriktningarna vid MDH och ingick då som ett forskarutbildningsämne inom teknik- området. I samband med en ny organisation för högskolan 2013 kom arbetslivsvetenskap att tillhöra Akademin för hälsa, vård och välfärd. I MDH:s ansökan till högskoleverket 2010 nämn- des att det vid högskolan fanns två andra forskarutbildningsämnen, arbetslivsvetenskap och utbildningsvetenskap som i vissa delar var relaterade till området hälsa och välfärd.
Vid det andra antagningstillfället läsåret 2014/2015 antogs 8 doktorander till ämnet vårdveten- skap och en doktorand till ämnet arbetslivsvetenskap. Under 2017 har även Folkhälsovetenskap och Fysioterapi inrättats som forskarutbildningsämne inom området hälsa och välfärd vid Mälar- dalens högskola. Ingen av dessa avhandlingar finns med i den aktuella granskningen.
1.3.1 Allmänna studieplaner
För varje ämne som ett universitet eller högskola inrättar ska det enligt högskoleförordningens paragraf 26 finnas en allmän studieplan. I den studieplanen ska enligt paragraf 27 § det huvud- sakliga innehållet i utbildningen anges, samt krav på särskild behörighet och de övriga föreskrif- ter som behövs.
I den första allmänna studieplanen från 2011 (MDH, 2011) finns inte området hälsa och välfärd beskrivet. Men i den allmänna studieplanen från 2014 (MDH, 2014a) och därefter är området beskrivet på följande sätt:
Området hälsa och välfärd är ett kunskapsfält där hälso- och välfärdsforskning möts. Avgränsningen av välfärd innebär ett fokus på de hälsorelaterade aspekterna av välfärd. Motsvarande avgränsning av hälsa är huvudsakligen de välfärdsrelaterade aspekterna av hälsa. Om man ser hälsoforskning och välfärdsforskning som två delmängder som delvis sammanfaller är det således den gemensamma sektor som därmed uppstår som utgör kunskapsfältet hälsa och välfärd.
I den första allmänna studieplanen från 2011 (MDH, 2011) finns en beskrivning av ämnet vård- vetenskap liksom i de senare fastställda studieplanerna 2014 och 2016 (MDH, 2014a, MDH 2016b) och där ämnet vårdvetenskap beskrivs:
Inom forskarutbildningsämnet vårdvetenskap är människors hälsa och vårdande under hela livscykeln i fokus. I vårdvetenskap studeras individens och gruppers resurser för att
berörd personal samt vårdens möjligheter att stödja individen och de närstående utgör viktiga perspektiv. Av vikt är människors möjlighet till delaktighet och trygghet vid behovsbedömning, val av och genomförande av åtgärder. Av speciellt intresse är sådana sammanhang där de egna resurserna sviktar och/eller befinner sig i en utsatt situation. Vårdvetenskaplig forskning omfattar olika teorier och metoder för studier av problem, åtgärder och de ingående processerna, liksom beroendet av berörda sammanhang såsom samhällelig organisation, kulturella, sociala och globala. Forskningen kan beskrivas och problematiseras ur ett individ-, grupp- eller samhällsperspektiv och har ett
tvärprofessionellt intresse som omfattar förebyggande, stödjande, omvårdande och rehabiliterande/ habiliterande åtgärder.
Vårdvetenskaplig forskning har beröringspunkter med forskning inom
folkhälsovetenskap, arbetslivsvetenskap och socialt arbete vilket möjliggör synergieffekter i forskningsresultat och därmed vidgar förståelsen av aktuellt forskarutbildningsområde.
Motsvarande beskrivning i den allmänna studieplanen för forskarutbildningsämnet arbetlivs- vetenskap från 2014 (MDH, 2014b) är:
Arbetslivsvetenskap vid Mälardalens högskola är ett flervetenskapligt ämne som har sin bas i samhällsvetenskap och humaniora (beteendevetenskap, ekonomi, folkhälsa, historia). Arbetslivsvetenskap innefattar vetenskapliga studiet av sociala processer i arbetet och av villkor och möjligheter i arbetslivet över tid - ur individens, arbetsplatsens,
organisationens och samhällets perspektiv. Arbetets betydelse för människors utveckling, välbefinnande och hälsa är centralt. Delaktighet ses som ett centralt begrepp i detta sammanhang och genusperspektiv har en särskild betydelse för studier i och utanför välfärdtjänstesektorn. Globalisering, etnisk, kulturell och social mångfald är andra processer av central betydelse i dagens arbetsliv.
Arbetslivsvetenskaplig forskning omfattar teorier och metoder för studier av sociala processer som rör individer, grupper och organisationer i arbetslivet, liksom beroendet av berörda sammanhang (t ex samhälle kultur). Forskningen har ett tvärprofessionellt intresse som omfattar utveckling, förändring såväl som förebyggande åtgärder. Arbetslivsvetenskaplig forskning har beröringspunkter med forskning inom
folkhälsovetenskap, vårdvetenskap och socialt arbete vilket möjliggör synergieffekter i forskningsresultat och därmed vidgar förståelsen av det aktuella
forskarutbildningsområdet.
1.3.2 Forskarutbildningens kurser och avhandlingsarbete
Forskarutbildningen inom området hälsa och välfärd omfattar 240 hp. Själva avhandlingsarbetet motsvarade minst 165 hp och kursdelen omfattade 75 hp vid starten 2012. Av kursdelen var 45 högskolepoäng obligatoriska för alla doktoranderna och omfattade en grundkurs för studier på forskarutbildningsnivå (7,5 hp), kurser i området hälsa och välfärd (22,5 hp), kurser i forsknings- metodik (15–30 hp) och avhandlingsspecifika kurser (15–30 hp). Därtill kan forskarstuderande få tillgodo räkna sig även andra relevanta andra kurser på avancerad nivå inom avhandlingens om- råde (max 15 hp). Under de första åren gjordes några mindre ändringar i kursutbudet (MDH, 2018a). En mer omfattande förändring gjordes av kursdelen inför läsåret 2018/19 som nu om- fattar 60 hp varav 37,5 hp är obligatoriska och 22,5 hp väljs i samråd med handledarna. Motivet till ändringen var en anpassning till andra likande forskarutbildningar i Sverige samt att utvär- dering visat att själva avhandlingsarbetet tar mer tid i anspråk och bör utökas till 180 hp.
Avhandlingsarbetet för doktorsexamen kan antingen vara i form av en sammanläggningsavhand- ling eller i form av en monografi. En sammanläggningsavhandling ska innehålla fyra delstudier i form av vetenskapliga artiklar. Minst två artiklar ska vara publicerade eller accepterade för publi- cering vid disputationen. De två övriga artiklarna kan vara i form av manuskript. Därtill ska det även finnas en sammanbindande kappa. Under 2015 och 2016 diskuterade professorer, som även är ämnesföreträdare, vilka strategier som ska gälla för att säkra fördjupning i respektive forskar- utbildningsämne. Bland dessa strategier framställdes att vissa krav kan ställas på innehållet i en avhandling (MDH, HVV, 2016a. I slutdokumentet från forskningsrådet 2016 (Bilaga 1.1) anges fyra minimikrav på avhandlingens innehåll i relation till det egna forskarutbildningsämnet och forskarutbildningsområdet hälsa och välfärd:
1. Att den forskarstuderande i avhandlingen/kappan förhåller sig till aktuella teoretiska perspektiv och diskussioner i forskarutbildningsämnet.
2. Att den forskarstuderande i avhandlingen/kappan förhåller sig till aktuell empirisk forskning på området inom forskarutbildningsämnet.
3. Att den forskarstuderande i avhandlingen/kappan för en explicit diskussion om avhandlingens relevans för praktikområdet och forskarutbildningsämnet.
4. Att den forskarstuderande i avhandlingen/kappan för en explicit diskussion om hur avhandlingen förhåller sig till området hälsa och välfärd.
Utvecklingsarbete av forskarutbildningen pågår fortlöpande och visar sig bland annat genom förändringar i studieplanerna 2018 då nya forskarutbildningsämnen inrättats.
2. Syfte
och
frågeställningar
Syftet med denna granskning är att undersöka hur avhandlingar vid HVV med start 2012-09-01 – 2018-06-30 beskriver förståelse för det mångvetenskapliga området hälsa och välfärd i förhållan- de till det egna specifika forskningsämnet.
Frågeställningar till grund för analys vid granskning av avhandlingarna
I. Generell anknytning till området hälsa och välfärd?
II. Avgränsning av området hälsa och välfärd med fokus av välfärdsrelaterade aspekter av hälsa, alternativt hälsorelaterade aspekter av välfärd?
III. Hälsa och välfärd kontra det egna forskningsämnet?
IV. Hur framkommer ”delaktighet” som en central dimension i området hälsa och välfärd utifrån möjligheter, rättigheter och engagemang?
3. Material
och
metod
Det material som använts i granskningen har varit de femton sammanläggningsavhandlingar som framlagts och godkänts inom området hälsa och välfärd vid Akademin för hälsa, vård och välfärd under 2012-09-01 – 2018-06-30 (Bilaga 3.1).
Granskningen av avhandlingarna har triangulerats genom användning av flera metoder (Golaf- shani, 2003). Kvalitativ deduktiv innehållsanalys har använts för granskning av hur området häl- sa och välfärd återspeglats i avhandlingarnas titel, keywords, abstrakt, bakgrund och diskussion. För att få ytterligare kunskap om hur området hälsa och välfärd återspeglats i avhandlingarna har även bibliometrisk analys genomförts. Dels genom analys av avhandlingarnas abstrakt för att sö- ka substantiv som kan härledas till området hälsa och välfärd. Dels genom en granskning av kvalitetsaspekter av publicering avseende publicerade artiklar vid disputationen samt 1 – 1,5 år senare, samt val av vetenskapliga tidskrifter och dess ämnesområde.
3.1
Deduktiv innehållsanalys av området hälsa och välfärd i
avhandlingarna
3.1.1 Metod – Material och tillvägagångsätt
Materialet för granskningen är 15 avhandlingar, varav 14 finns inom vårdvetenskap där tio följt allmänna studieplanen från 2011 och fyra planen för 2016. Avhandlingen i arbetlivsvetenskap har genomförts inom studieplanen för 2014 (Bilaga 3.2–3.4).
Granskning och analys har genomförts med kvalitativ deduktiv innehållsanalys, vilket används när analysstrukturen är operationaliserad utifrån innehållet i valda kända dokument, eller ti- digare kunskap (Elo & Kyngäs, 2008). Analysen i denna granskning av avhandlingar är baserad på nedanstående dokument som utgjorde källor vid införandet av forskarutbildningen inom hälsa och välfärd:
- Mälardalens högskola. Ansökan om examensrätt för forskarutbildning i området hälsa och välfärd (MDH 2010).
- Högskoleverkets beslut, (2011a).
- Allmän studieplan för Vårdvetenskap vid Mälardalens högskola (MDH, 2011 och 2016b). - Allmän studieplan för Arbetslivsvetenskap (MDH, 2014b).
Ur dessa dokument har fem domäner valts ut för analys. Dessa domäner utgjordes av: Generell anknytning till området hälsa och välfärd; Avgränsning av området hälsa och välfärd med fokus av välfärdsrelaterade aspekter av hälsa, alternativt hälsorelaterade aspekter av välfärd; Hälsa och välfärd kontra det egna forskningsämnet; ”Delaktighet” som en central dimension i området hälsa och välfärd samt Professionellt kunskaps- och praktikerintresse. Frågeställningar kring dessa domäner har därefter varit utgångspunkten i granskningen. Dessa frågeställningar är:
1. Hur är den generella anknytningen till området hälsa och välfärd? Explicit / Implicit.
2. Finns avgränsning av området hälsa och välfärd med fokus av välfärdsrelaterade aspekter av hälsa, alternativt hälsorelaterade aspekter av välfärd? Explicit / Implicit.
3. Hur beskrivs hälsa och välfärd kontra det egna forskningsämnet? Explicit / Implicit. 4. Hur framkommer ”delaktighet” som en central dimension i området hälsa och välfärd? Explicit / Implicit.
5. Avhandlingarnas professionella kunskaps- och praktikerintresse? Explicit / Implicit.
Frågeställningarna har sökts i titel, nyckelord, abstract, introduktion/bakgrund och diskussion. Ett analysverktyg skapades där innehållet i varje domän beskrivits och användes som gemensam utgångspunkt för den deduktiva innehållsanalysen. Detta verktyg har justerats vid oklarheter fram till en slutlig version (Bilaga 3.5). När en domän bedömts som Explicit i respektive avhand- ling innebär det att en direkt beskrivning utifrån innehållet finns. Exempel som att ett särskilt avsnitt i avhandlingens bakgrund eller diskussion beskriver generellt hur avhandlingen hör hem- ma inom området hälsa och välfärd.
När en domän bedömts som Implicit i respektive avhandling innebär det istället att texten förstås av granskarna som att det motsvarar innehållet i domänen utan att författaren själv angett det. En implicit beskrivning kan bygga på att några av nyckelorden i definitionen och avgränsningen av hälsa och välfärd förekommer i texten. Exempel som att avhandlingen undersöker hur olika vårdinsatser påverkar patienters hälsa men inte diskuterar det i relation till välfärd. Delaktighet anges som ett centralt begrepp i ansökan men även som rättigheter, möjligheter, och engagemang som anknyter till hälsa.
Delaktighet/participation ska i analysen innebära aktivt deltagande/aktiv samverkan. Engelska nyckelord som vi implicit tolkar som participation/delaktighet är involvement, engagement och influencing.
Tillvägagångssättet har inneburit att fem avhandlingar först analyserades av varje granskare utifrån analysverktyget. Granskarna har under arbetsprocessen träffats regelbundet för att disku- tera respektive fynd och validera hur analyserna genomförts, där också vid behov verktyget juste- rats. Granskarna har därefter bytt avhandlingar för ytterligare fördjupad validering. Gransknings- processen har genomförts med återkommande diskussioner kring förhållningssätt och tillämp- ning av analysverktyget i förhållande till de respektive avhandlingarna. Där granskarna har haft handledningsuppdrag eller deltagit i seminarier av en avhandling under doktorandprocessen, har särskild iakttagelse kring jäv hanterats.
Bedömningen av varje avhandling genomfördes i en matris (Bilaga 3.6) för varje avhandling med beskrivning av hur domänerna framkommit i titel, nyckelord, abstract, introduktion/bakgrund och diskussion. Slutligen gjordes en bedömning av diskussionens djup och bredd i avhandlingen kring hälsorelaterade aspekter av välfärd, respektive välfärdsrespekterade aspekter av hälsa. Djupet bedömdes som beskrivande om det fanns en återkoppling till referenser som visat samma sak eller om de var abstraherande där resultaten syntetiseras och diskuteras sammantaget på en högre nivå som inkluderar tillämpade begrepp, modeller och teorier. Därtill bedömdes också om det fanns en breddad diskussion med en problematisering och där resultaten också sätts in i ett vidare sammanhang.
Bedömningen av respektive avhandling har slutligen sammanställts i en resultattabell (där för- fattarna har gjorts konfidentiella med koder A-O). I resultatavsnittet ges exempel ur avhand- lingarna hur domänerna visar sig. Detta förfaringssätt är vanligt vid en deduktiv innehållsanalys enligt Elo & Kyngäs (2008).
3.2 Bibliometrisk
analys
För att ytterligare granska hur området hälsa och välfärd återspeglats i avhandlingarna användes även principer och metoder för bibliometrisk analys. Bibliometri är en metod som utvecklats och tillämpas för att studera och mäta vetenskaplig publicering (Moed, 2005). I denna granskning har dels en innehållsanalys gjorts av abstrakten i de 15 avhandlingarna, och dels en granskning av i vilka vetenskapliga tidskrifter publicering har skett.
3.2.1 Innehållsanalys utifrån avhandlingarnas abstrakt
Som ett komplement till den kvalitativa analysen har en statistisk innehållsanalys genomförts för att erhålla, vad man kan kalla, en ”kognitiv karta” över området hälsa och välfärd i avhandlingarnas abstrakt. Detta för att få en visualisering av frekventa ord i abstrakt och deras inbördes relationer. Till denna analys har programmet VOS-viewer använts (Waltman, Van Eck, & Noyons 2010). Pro- grammet söker igenom en textfil med samtliga abstrakt där substantiven extraheras, samtidigt er- hålls respektive ords frekvens. Emellertid krävdes en viss manuell bearbetning för att exkludera ord relaterade till vetenskaplig metod. Dessutom sammanfördes synonyma och när liggande ord till ett och samma begrepp, vilken kan sägas utgöra en gemensam ’etikett’.
Därefter utförde programmet en nätverksanalys där varje ords samförekomst med varje annat ord beräknas. Utifrån denna analys skapades en visualisering där (i) varje ord representeras av en cirkel vars storlek är proportionell mot ordets frekvens, och (ii) ord som ofta förekommer till- sammans placeras nära varandra. Samförekomst markeras dessutom av linjer mellan varje cirkel. Ju bredare linje, desto frekventare (Van Eck & Waltman, 2011, 2014). För att få en tydligare vi- suell bild i resultatet har nätverket ytterligare bearbetats i programmet Gephi (Bastian, Heymann & Jacomy, 2009), där även en s.k. modularity analys utförts som tilldelat likartade ord en viss färg.
3.2.2 Publicering av artiklarna
Artiklarna i avhandlingarna har även granskats vad avser antalet och i vilken vetenskaplig
tidskrift de var publicerade i vid disputationen eller 1 – 1,5 år därefter. Tidskrifternas kvalitet har granskats utifrån ”norska listan”. Denna lista är inte inriktad på artiklarnas genomslagskraft i form av citeringar, utan belyser i vilken utsträckning tidskriften har publicerat artiklar med stor vetenskaplig prestige (NSD, 2018).
Bedömning av publikationerna sker utifrån två nivåer: Nivå 1 – vetenskaplig publikation och
Nivå 2 - vetenskaplig publikation med särskild stor prestige. Det finns fyra kriterier för vad som
är en vetenskaplig publikation och som alla måste vara uppfyllda: (1) att den måste presentera nya insikter, (2) vara i en form som gör resultaten verifierbara eller användbara i ny forskning, (3) vara skriven på ett språk och ha en distribution som gör den tillgänglig för de flesta forskare som kan vara intresserade av den och, (4) vara i en publiceringskanal med rutiner för peer review (UHR, 2004). Nivå 2 innebär att publikationen ska uppfylla kriterierna för nivå 1. Därtill ska de
också vara publicerade i de mest ledande och prestigefyllda publikationskanalerna inom fältet och som utgör de översta 20 procent av den totala mängden publicerings kanaler. För att ytter-ligare granska inom vilka ämnesområden de publicerade avhandlingsartiklarna har klassificerats har Ulrichweb (2018) använts i analysarbetet.
4. Resultat
Först presenteras det kvalitativa resultatet av hur området hälsa och välfärd visar sig i avhand- lingarna. Därefter beskrivs de bibliometriska resultaten och slutligen görs en översiktlig sam- manfattning utifrån triangulering av resultaten.
4.1
Området hälsa och välfärd i avhandlingarna
De specifika fynden i avhandlingarna beskrivs utifrån domäner inom hälsa och välfärd (Tabell 4.1). Tabell 4.1 Bedömning av femton avhandlingar inom forskarutbildningsområdet hälsa och välfärd.
Domän
Avhandling
Generell anknytning till området hälsa och välfärd
Explicit / Implicit
Avgränsning av området hälsa och välfärd med fokus av välfärdsrelaterade aspekter av hälsa, alt. hälsorelaterade aspekter av välfärd Explicit / Implicit
Hälsa och välfärd kontra det egna forskningsämnet Explicit / Implicit Framkommer participation / ”delaktighet” som en central dimension Explicit / Implicit Avhandlingarnas professionella kunskaps- och praktikerintresse Explicit / Implicit
A Explicit i bakgrunden Implicit beskrivning av välfärdsrelaterade
aspekter av hälsa i bakgrunden Implicit Folkhälsovetenskap Implicit i bakgrund (skapa motivation) Nej B Explicit i bakgrund och diskussion Explicit beskrivning av välfärdsrelaterade
aspekter av hälsa i bakgrund och diskussion som även är abstraherande och problematiserande
Explicit Vårdvetenskap/ Caring/Reproduktiv hälsa
Explicit i bakgrund och
diskussion Explicit i bakgrund och diskussion C Explicit i bakgrund och diskussion Explicit beskrivning av hälsorelaterade aspekter
av välfärd i bakgrund och diskussion som även är abstraherande och problematiserande
Explicit
Arbetslivsvetenskap Implicit i bakgrund och diskussion (Involvering)
Implicit i titel och diskussion D Explicit i bakgrund och diskussion Explicit beskrivning av välfärdrelaterade
aspekter av hälsa i bakgrund och diskussion som är beskrivande
Explicit
Vårdvetenskap /Nursing Nej Explicit i titel, bakgrund och diskussion E Explicit i bakgrund och implicit i
diskussion Explicit beskrivning av välfärdrelaterade aspekter av hälsa i bakgrund och implicit i diskussion som är beskrivande
Explicit
Vårdvetenskap /Nursing Nej Explicit i bakgrund och diskussion Implicit i titel F Explicit i bakgrund och diskussion Explicit beskrivning av välfärdsrelaterade
aspekter av hälsa i bakgrund och diskussion som även är deskriptiv och problematiserande
Explicit: Vårdvetenskap Implicit Fysioterapi
Implicit i bakgrund och diskussion (collaboration, support)
Explicit i bakgrund, diskussion: G Explicit i bakgrund och diskussion Explicit beskrivning av välfärdsrelaterade
aspekter av hälsa i bakgrund och diskussion som är abstraherande, problematiserande
Explicit Vårdvetenskap Implicit Socialt arbete
Implicit bakgrund och diskussion (influence)
Explicit i titel, bakgrund och diskussion
H Explicit i bakgrund och diskussion Explicit beskrivning av välfärdsrelaterade aspekter av hälsa i bakgrund och diskussion som även är abstraherande och problematiserande
Implicit
Vårdvetenskap/Nursing Implicit bakgrund och diskussion. (involvering)
Explicit i titel, bakgrund och diskussion
I Explicit i bakgrund och diskussion Explicit beskrivning av välfärdsrelaterade aspekter av hälsa i bakgrund och diskussion som även är abstraherande och problematiserande
Explicit
Vårdvetenskap Explicit i titel, abstrakt, bakgrund och diskussion Explicit i bakgrund och diskussion Implicit i titel J Explicit i bakgrund och diskussion Explicit beskrivning av välfärdsrelaterade
aspekter av hälsa i bakgrund och diskussion som även är abstraherande och problematiserande
Implicit
Vårdvetenskap/Nursing Implicit i bakgrund och diskussion Explicit i bakgrund och diskussion Implicit i titel K Explicit i bakgrund och diskussion Explicit beskrivning hälsorelaterade aspekter på
välfärd i bakgrund och diskussion problematiserande
Explicit
Vårdvetenskap/Nursing
Implicit i abstrakt, bakgrund och diskussion (involvement)
Explicit i titel, bakgrund och diskussion
L Explicit i titel, abstrakt, bakgrund och diskussion
Explicit beskrivning av välfärdsrelaterade aspekter av hälsa i bakgrund och diskussion som även är problematiserande
Explicit Vårdvetenskap
Explicit bakgrund och diskussion
Implicit i bakgrund och diskussion M Explicit i bakgrund och diskussion Explicit beskrivning av välfärdsrelaterade
aspekter av hälsa hälsorelaterade aspekter på välfärd i bakgrund och diskussion som även är abstraherande och problematiserande
Explicit
Vårdvetenskap/Nursing Explicit i bakgrund och diskussion Explicit i keyword, abstrakt, bakgrund och diskussion N Explicit i bakgrund Explicit beskrivning av välfärdsrelaterade
aspekter av hälsa i bakgrund och diskussion som även är problematiserande.
Explicit:
Vårdvetenskap/Nursing Explicit i keyword, abstrakt, bakgrund och diskussion
Explicit i bakgrund och diskussion Implicit i titel
O Explicit i bakgrund och diskussion Explicit beskrivning av hälsorelaterade aspekter på välfärd i bakgrund och diskussion som även är abstraherande och problematiserande
Explicit
Vårdvetenskap/Caring Explicit i keyword, abstrakt, bakgrund, diskussion
Explicit bakgrund och diskussion Implicit i titel och keyword
4.1.1 Generell anknytning till området hälsa och välfärd
Området hälsa och välfärd finns överlag explicit beskrivet på något sätt i alla avhandlingarnas bakgrund, men mer sällan i diskussionsavsnitten. I bakgrunden kan detta förekomma under en egen rubrik med en direkt beskrivning av hur avhandlingen hör hemma inom området hälsa och välfärd. De avhandlingar som skrivits av de thailändska doktoranderna har en tydligare explicit beskrivning av hälso- och välfärdssystemet som utgångspunkt för sitt avhandlingsområde. Be- skrivning av det svenska välfärdssystemet görs inte på motsvarande sätt, trots att det i vissa avhandlingar skulle kunna vara relevant.
Ett exempel hur området beskrivs generellt är från en avhandling som studerar patienters återhämtning efter operation. Resultatet av vården har en direkt inverkan på hälso- och välfärdssystemet, eftersom en adekvat rehabilitering möjliggör återgång till arbete och var- dagsliv. Det sistnämnda framkommer explicit i avhandlingen.
Generellt visar sig området hälsa och välfärd mer implicit i diskussionen. I flera avhandlingar nämns det inte alls. När det görs sker det med en beskrivande uppföljning av hur resultatet kan förstås i relation till tidigare forskning, som beskrivits i bakgrunden. Ett exempel är en
avhandling som undersöker tekniskt stöd för sjuksköterskor i läkemedelsövervakning i vård av äldre, men som inte diskuterar det i relation till hälsa och välfärd. Att hälsa och välfärd är en rättighetsfråga beskrivs och problematiseras i begränsad omfattning, men sker exempelvis i en avhandling om tonårsföräldrar i Thailand.
4.1.2 Avgränsning av området hälsa och välfärd med fokus av hälso-
relaterade aspekter av hälsa, alternativt hälsorelaterade aspekter av
välfärd
Inom forskningsämnet vårdvetenskap kan det ses som relevant att välfärdsrelaterade aspekter av hälsa finns representerade. Det sker explicit i bakgrundsbeskrivningen i flera avhandlingar som speglar att hälsa och åtgärder för att vidmakthålla hälsa och att möta behov varierar mellan människor och åldersgrupper, samt beror på grupptillhörighet, kulturella perspektiv och de samhällsförhållanden som råder. Välfärdsperspektiv på hälsa visar sig också genom att
välbefinnande sätts in i ett socialt sammanhang. Det kan vara familjens betydelse och roll som vårdgivare och komplement till professionella vårdgivare som beskrivs. Aspekter som att mänskliga relationer, inflytande eller samarbete inom både hälso- och välfärdssektorn är långt ifrån problemfri och finns beskrivet i flera avhandlingar. Anhörigas och familjens betydelse för att stärka, försvaga eller till och med förhindra insatser från vård- eller omsorgsgivare visar andra avhandlingar. Ytterligare exempel är en avhandling med koppling till WHO:s ICF-CY modell, vilken berör hur för tidigt födda barn fungerar i vardagen. Adekvat rehabilitering kan möjliggöra återgång för patienten till arbets- och vardagsliv är en central välfärdsaspekt i en avhandling. Ett annat exempel är att stödinsatser i hemmet genom eHealth och välfärdsteknologi kan möjliggöra att uppnå en god och jämlik hälsa i en ökad andel äldre i befolkningen.
Stress som hälsorelaterad aspekt av välfärd inom arbetslivet finns beskrivet inom akut vård- verksamhet. Diskussionen har ett holistiskt perspektiv kring stressorer i arbetslivet på orga- nisation- och individnivå. En avhandling inom arbetslivsvetenskap diskuterar mer implicit hur psykosociala relationer och organisatoriska faktorer inom välfärdssektorn har betydelse för hälsan.Det kulturella sammanhanget påverkar samspelet på ett tydligt sätt vilket framgår i de thai ländska avhandlingarna. Ett annat exempel på välfärdsrelaterad aspekt på hälsa finns i
betydelsen av hälsosystemet och dess roll.
En avhandling berör dock implicit om välfärdsaspekter har betydelse för att främja en individs hälsa, vilket skulle kunna ha betydelse för att skapa motivation för fysisk aktivitet som är av- handlingens syfte.
Välfärdens villkor i relation till hälsa och de funna resultaten framkommer explicit i diskussion- en i några avhandlingar där resultaten både abstraheras i ett teoretiskt perspektiv och proble- matieras i sitt sociala sammanhang. Till exempel finns en problematisering av välfärdens villkor gentemot hälsa för tonårsföräldrar i Thailand, eller för kvalitén av välfärdsarbetares relationer i sin organisation. Ett annat exempel, också från Thailand, problematiserar hur interventioner för att främja hälsosamt åldrande faktiskt även kan bidra till ojämlik hälsa. En annan avhandling beskriver samhällsutmaningen med en allt äldre befolkning och problematiserar tillit till välfärds- och kommunikationsteknologi inom hemtjänst (eHem-tjänst). Här görs problematiseringen uti- från olika intressenters perspektiv, äldre, anhöriga och biståndshandläggare, men även utifrån ett samhällsperspektiv med utmaningar för välfärdssektorn.
4.1.3
Hälsa och välfärd kontra det egna forskningsämnet
Granskningen visar att vårdvetenskap explicit framträder i flertalet avhandlingar som det egna forskningsämnet. Flera avhandlingar berör sjuksköterskans perspektiv och arbetsområde/nur- sing. Exempel på verksamhetsområden i dessa avhandlingar är intensivvård, äldrevård, barn- sjukvård och öppen vård. Andra avhandlingar inom vårdvetenskap vill betona omvårdnaden/’ca- ring’, i relation till patienter eller anhöriga.
Exempel på detta är ett individinriktat omvårdnadsperspektiv för att förstå patienter och anhö- riga i samband med hjärtbesvär eller psykisk ohälsa och självmord, och barns interaktion med vårdpersonal. Ytterligare avhandlingar i forskningsämnet vårdvetenskap anger implicit sin till- hörighet till forskningsämnena folkhälsovetenskap, socialt arbete eller fysioterapi. En avhandling av de granskade finns explicit inom forskningsämnet arbetslivsvetenskap som inrättades inom forskningsområdet hälsa och välfärd 2013. Den berör tillit inom välfärdsorganisationer.
4.1.4 Hur ”delaktighet” framkommer som en central dimension i området
hälsa och välfärd
En central dimension inom området hälsa och välfärd, som betonas i ansökan om forskarutbild- ning, är begreppet delaktighet. Delaktighet (Participation) har vid granskningen hanterats expli- cit då det beskrivs med möjligheter att delta i eller påverka den egna livs- eller arbetssituationen och som en rättighet.
Delaktighet som en sådan central dimension i avhandlingen berörs explicit och helt genomgå- ende när fokus är på att underlätta barns delaktighet i vårdsituationer. En annan avhandling utgår från och tillämpar ICS-modellen för unga (CY), där delaktighet är en av modellens tre centrala beståndsdelar. Ytterligare exempel där delaktighet har en central och explicit dimension i avhandlingen genom att medverka som tonårsföräldrar, eller där utgångspunkten är WHO:s definition av Active ageing och där delaktighet ingår som en central komponent. Andra begrepp som används i avhandlingarna och implicit anger viss inriktning mot delaktighet är termer som ’collaboration’, ’support’, ’influence’ ’involvement’ och ’empowerment’. Exempel är ’involvement’ av familjen och vårdtagare för att vården ska fungera optimalt t.ex. för missbrukare, och tbc patienter. Begreppet engagemang är en central strategi för att kunna interagera med patienter och deras närstående i vårdarbetet, men också att engagemang kan bidra till patientens empowerment och välbefinnande. Mer implicit beskrivs delaktighet även som inflytande och engagemang i arbetssituationen, som att vara involverad i psykologiska kontrakt i relationer
inom en arbetsorganisation. Ett annat implicit exempel är där betydelsen av de äldres
involvering en bart nämns, eller genom att till exempel uppmuntra motivation. Vikten av ökat samarbete och inflytande från familjen beskrivs som ett resultat i en avhandling (begreppet empowerment, cooperation).
4.1.5 Avhandlingarnas professionella kunskapsintresse och praktiker-
relevans
Denna domän framkommer explicit i flertalet avhandlingar. Avhandlingarnas professionella kunskapsintresse och praktikerrelevans är i hög grad relaterat till forskningsobjektet och dess sammanhang, därför finns flera intressenter och tillämpningsområden. Exempel på intresse- grupper som nämns är anhöriga, vårdgivare, professionsgrupper inom hälso- och sjukvården och inom socialtjänsten och politiker.
Ofta berör avhandlingarna sjuksköterskans profession och verksamhetsområde. Exempel är inom intensivvård och äldrevård och om samspel mellan familj i behov av stöd av sjuksköterskor och vård i hemmet. Ytterligare exempel är att kunskapen kan bidra till att utveckla riktlinjer för omvårdnad, om smärtlindring och smärthantering eller för att främja kvalitén av vården. En annan avhandling är fokuserad på att ge ny kunskap till fysioterapeuter som arbetar med äldre. De thailändska avhandlingarna är kunskaps- och professionsinriktade då det handlar om vård av tuberkulospatienter och missbruksvård. Avhandlingarna betonar ny och viktig kunskap. Andra avhandlingar riktar sig inte mot någon särskild yrkesgrupp utan rör barn i vårdsituationer i allmänhet eller barns vardagsfungerande. I en avhandling (inom arbetslivsforskning) är kunskapsintresset riktat till politiker och verksamma inom välfärdssektorns organisationer. Implicit framkommer relevans för professionella, praktiker och anhöriga/familjer till barn i sitt vardagsfungerande. Ett annat exempel lyfter fram att kunskapen från avhandlingen kan användas av politiker för att utveckla en praktik som främjar hälsosamt åldrande, men också för att stärka ett samhälles arbete med äldre, såväl som att förbättra utbildning. Ett ytterligare exempel berör att ny teknologi som utvecklas har behov av att få till stånd tvärprofessionellt samarbete. En av- handling saknar dock en tydlig professionsanknytning då den riktar sig mot teknikutveckling för att motivera den enskilda individens hälsa.
4.2 Bibliometriska
analysen
4.2.1 Det visualiserade resultatet av abstraktens innehåll
Här har abstraktstexterna i de 15 avhandlingarna innehållsmässigt analyserats. Resultatet visar 61 0rd som förekommer mer än tre gånger. De tio mest frekventa orden i abstrakten, efter att likartade ord slagits samman, är i fallande ordning: nurse, treatment, care, children, application, older person, everyday functioning, experience, family och situation. Nätverket illustreras inedanstående bild som kan sägas motsvara förståelse av hur innehållet i området hälsa och välfärd framkommer i den deduktiva analysen.
Figur 1. Grafisk bild av substantiv i avhandlingarnas abstrakt
En allmän reflexion av resultatet är att figuren beskriver ett relativt homogent nätverk. Inga riktigt tydliga grupper urskiljer sig, dessutom visar nätet av linjer att de flesta av orden är förbundna med de flesta andra.
Inte desto mindre kan vissa tendenser urskiljas: infärgningen, som bygger på en modularity analys, påvisar på fyra grupper som grovt kan sägas reflektera fyra inriktningar inom området hälsa och välfärd.
I. Den blå grupperingen kring Sjuksköterskan/Nurse har relationer till andra professioner, familjevårdare, kompetens, organisation, och resurser, och signalerar ett inom pro-fessionsperspektiv som sammanhållande tema.
II. Den andra, röda, gruppering kring Hantering/Treatment relaterar till hälsa, patient, olika interventioner, läkemedelshantering och patientproblematik liksom personlig återhämt-ning.
III. En tredje, grön, gruppering finns kring Care/Omvårdnad täcker ett större område med relationer till familj, äldre, välfärdsarbetare, teknologi, övningar, kommunikation, stöd, kvalitet och säkerhet.
IV. Ytterligare en, gul, gruppering berör barn och familj med relationer till delaktighet, erfarenheter och vårdsituationer, vardagsfungerande samt applikationsstöd.
Trots ett tämligen litet statistiskt material ger detta en bild som, även den, stöder vår intuitiva förståelse av området hälsa och välfärd och som på så sätt kan fungera som en kognitiv karta över detta.
4.2.2
De vetenskapliga artiklarnas kvalitetsbedömning utifrån Norska
listan
I de femton sammanläggningsavhandlingarna ingår 60 vetenskapliga artiklar eller manuskript till vetenskapliga artiklar. Vid disputationen var 35 artiklar publicerade. Ytterligare tre artiklar var accepterade för publicering. Femton artiklar var insända för granskning till en vetenskaplig tidskrift, medan sju fortfarande var i manuskript. Tolv till arton månader efter disputation (2019- 01-31) var ytterligare 16 artiklar publicerade i en vetenskaplig tidskrift (Bilaga 4.1).
De 51 artiklarnas är publicerade i 47 olika vetenskapliga tidskrifter (Tabell 4.2). Vid granskning av tidskriftens kvalitet finns 45 av dem upptagna på den Norska listan (NSD, 2018), varav 42 är klassificerade på nivå 1 och tre på nivå 2. Av de sex artiklar som är publicerade i tidskrifter som inte finns med på Norska listan är en av dem ny från 2017. Några av de andra tidskrifterna har utgivning i Asien. En orsak till att dessa inte ingår i Norska listan kan också vara att de inte har varit föremål för bedömning.
Tabell 4.2 De vetenskapliga tidskrifter där avhandlingarnas artiklar är publicerade (n=51)
American Journal of Men’s Health Arbetsmarknad & Arbetsliv Asian Nursing Research BMC Nursing BioMed Central Public Health Contemporary Nursing Early Child Development & Care Early Human Development Electronic Physician The European Journal of Social Work European Journal of Physiotherapy European journal of cardiovascular nursing Geriatric Nursing Global Health Action (2 artiklar) International Journal of Health Care Quality Assurance International Emergency Nursing International Journal of Mental Health International Journal of Mental Health Nursing International Journal of Qualitative Studies on Health and Well‐being (2 artiklar) Journal of Aging and Physical Activity Journal of Aging Research Journal of Biomedical Informatics Journal of Child Health Care Journal of Clinical Nursing Journal of Cross‐Cultural Gerontology Journal of Evaluation of Clinical Practice Journal of Geriatric Physical Therapy Journal of Holistic Nursing Journal of Nursing Management Journal of Public Health in Developing Countries Journal of Sports Medicine Journal of Technology in Behavioral Science Midwifery Nordic Social Work Research (2 artiklar) Nursing & Health Science (2 artiklar) Open Journal of Nursing Pain Research and Management Pacific Rim International Journal of Nursing Research Preventive Medicine Reports Physiotherapy Theory and Practice PLoS One Research in Developmental Disabilities SAGE Open Nursing Scandinavian Journal of Primary Health Care Scandinavian Journal of Work and Organizational Psychology. The Journal of cardiovascular nursing Work
4.2.3 De vetenskapliga artiklarnas ämnesklassificering
De publicerade artiklarnas ämnesklassificering är hämtade från två olika källor i Ulrichweb. Från en av dessa källor framkom att 33 av de 47 artiklarna finns inom huvudgruppen ’Medical Sciences’ (Tabell 4.3). Under denna huvudgrupp finns 13 artiklar som också klassificerats till undergrupperna Nurses and Nursing, inom Cardiovasculär diseases 2, Computer applications 1, Obstertics and gynecology 1, Pediatrics 1, Physical medicin and rehabilitation 3, inom Psychiatry and Neurology finns 3, Physical fitness and hygine 1 artikel och inom Public health and Safety finns också 1 artikel. Förutom en stark koppling av
artiklarna till huvudgruppen medicinsk vetenskap finns även vetenskapliga artiklar som har ämnesklassificerat som arbets- livsvetenskap, folkhälsovetenskap, psykologi, socialt arbete och sociologi (Tabell 4.3).
Tabell 4.3 Artiklarnas ämnesklassificering i Ulrichweb (n=47)
ÄMNESKLASSIFIERING – HUVUDGRUPPER Antal
ANTHROPOLOGY, GERONTOLOGY AND GERIATRICS 1 BUSINESS AND ECONOMICS - LABOR AND INDUSTRIAL RELATIONS 1 CHILDREN AND YOUTH (ABOUT), MEDICAL SCIENCES - PEDIATRICS 1 GERONTOLOGY A SPORTS MEDICINE AND GERIATRICS 2
MEN'S HEALTH 1
MEDICAL SCIENCES 33
OCCUPATIONAL HEALTH AND SAFETY 1
PSYCHOLOGY 2
PUBLIC HEALTH AND SAFETY 1
SOCIAL SCIENCES: COMPREHENSIVE WORKS 1
SOCIAL SERVICES AND WELFARE 1
SOCIOLOGY 1
Uppgift saknas 1
TOTALT 47
Från den andra källan i Ulrichweb med indextermen (DDK), anges fler och mer specifik ämnes- eller områdestillhörighet som medicinska specialiteter och behandlingsformer, sjukdomar och demografiska uppgifter. Dessa indextermer ger en mer spridd bild över artiklarnas innehåll (Tabell 4.4). Analysen av de publicerade artiklarna i denna källa visar en tydlig inriktning på att merparten av artiklarna finns som huvud- eller undergrupp inom ämnesområdet omvårdnad eller sjuksköterskans arbetsområde. Dessutom ingår flera av artiklarna inom huvudgruppen medicin och hälsa eller till diagnoser/sjukdomsgrupper och medicinska specialiteter. Några andra artiklar finns huvudgrupper som omfattar behandlingsformer/terapier/utrustning. Till den mångvetenskapliga dimensionen finns förutom artiklar inom vårdvetenskap även artiklar inom psykologi, samhällsvetenskap och arbetslivsvetenskap. Denna bibliometriska källa visar även att några av de publicerade artiklarna har grupperats utifrån demografiska variabler relaterade till kön/män och unga/äldre/åldrande.
