Christin Hagwall 820514 Mälardalens Högskola Institutionen för samhälls och beteendevetenskap Höstterminen 2006 Handledare: Sverre Wide
Hushållsarbete hos unga sammanboende par.
– En kvalitativ studie av kvinnor och mäns skilda synsätt.
Innehållsförteckning:
1. Introduktion... Sid 4. 2. Problemformulering och syfte... Sid 5.
2.1 Frågeställningar ... Sid 5. 2.2 Avgränsning ... Sid 5.
3. Disposition... Sid 6. 4. Tidigare forskning ... Sid 6.
4.1 Teorier som förklarar hushållsarbete ... Sid 6. 4.2 Utvecklingen mot det jämställda samhället ... Sid 7. 4.3 Är vi jämställda idag när det gäller hushållsarbete?... Sid 11. 4.4 Förklaringar till nutidens fördelning av hushållsarbete ... Sid 12. 4.4 Sammanfattning av tidigare forskning... Sid 13.
5. Teoretisk och begreppslig referensram ... Sid 15.
5.1 Arbete kontra tillverkning... Sid 16. 5.2 Mannens synvinkel och kvinnans synvinkel... Sid 16. 5.3 Arbete utan slut... Sid 17. 5.4 Hushållsarbete och förvärvsarbete... Sid 18. 5.5 Assymmetriskt rollövertagande... Sid 19. 5.6 Roller och socialisation... Sid 20. 5.7 Sammanfattning av teoretisk och begreppslig referensram ... Sid 21.
6. Metod ... Sid 22.
6.1 Hermeneutisk studie ... Sid 23. 6.2 Intervjuer ... Sid 24. 6.3 Urval ... Sid 26. 6.3.1 Presentation av Par 1... Sid 27. 6.3.2 Presentation av Par 2... Sid 27. 6.3.3 Presentation av Par 3... Sid 27.
7. Resultat ... Sid 27.
7.1 Kvinnans synvinkel ... Sid 27. 7.1.1 Måsten, humör, tid och ork ... Sid 28. 7.1.2 Intresse ... Sid 28. 7.1.3 Fritid... Sid 29. 7.1.4 Uppskattning ... Sid 29. 7.1.5 Kunskap och att göra rätt ... Sid 29. 7.1.6 På mannens villkor... Sid 30. 7.2 Mannens synvinkel ... Sid 30. 7.2.1 Tid... Sid 30. 7.2.2 Arbetstiden och ekonomin ... Sid 31. 7.2.3 Kunskap... Sid 31. 7.3 Sammanfattning av resultat... Sid 31. 7.3.1 Den kvinnliga synvinkeln ... Sid 31. 7.3.2 Den manliga synvinkeln... Sid 32. 7.4 Tolkning av kvinnor och mäns synvinkel... Sid 32.
8. Diskussion ... Sid 35.
8.1 Återkoppling till resultat och teori... Sid 35. 8.2 Jämställdhet... Sid 38. 8.3 Förslag till fortsatt forskning... Sid 39. 8.4 Vad innebär detta för samhället?... Sid 40. 8.5 Avslutande diskussion ... Sid 40.
Sammanfattning ... Sid 42. Litteraturlista ... Sid 43. Bilaga 1: Intervjufrågor... Sid 44.
1. Introduktion:
Jag såg för ett tag sedan filmen The Stepford wives. Den handlade om en stad där männen dominerade och kvinnorna var perfekta hemmafruar som utförde sina sysslor utan att klaga. Det visade sig senare i filmen att de perfekta kvinnorna är robotar som männen har konstruerat för att de ska få den perfekta hustrun som lagar mat, städar och tar hand om barn samtidigt som hon är vackert klädd och ser fräsch ut. Kvinnorna hade tidigare varit smarta och framgångsrika kvinnor i karriären, men männen hade känt sig hotade av detta. Därför hade de skapat den perfekta hemmafruroboten så att de i sin tur fick känna sig lyckade och vara de som tjänade mest pengar och försörjde familjen. Denna film var kanske åt det överdrivna hållet, men den väckte ändå tankar av hur synen på könens olika roller och uppgifter samt hushållsfördelningen ser ut. Forskning visar att det i de flesta hushåll är kvinnan som gör de flesta sysslor medan männen i större utsträckning satsar på sitt yrke. Det kan vara så att män känner sig hotade för att kvinnor är de som ser när saker behöver göras i hemmet. Och att kvinnor tar på sig mer sysslor än vad de hinner med. I slutet av filmen framkommer det dock att det inte är männen i byn som har gjort kvinnorna till robotar, utan att det är en av kvinnorna själva eftersom hon drömmer om den perfekta världen. Denna kvinna vill ha en värld där kvinnor är kvinnliga och blir bekräftade som kvinnor genom att utföra hushållssysslorna och ta hand om barnen, medan männen gör de manliga sakerna såsom att yrkesarbeta och träffas på den lokala herrklubben, och de bli på så sätt bekräftade som män. Även om detta är fiktion så kan det ändå tänkas ha vissa likheter med verkligheten, många kvinnor eftersträvar en perfektionism som är ouppnåelig och de vill att deras hem ska vara perfekt välstädade och fläckfria, utan att inse att det många gånger är för högt ställda krav. Det kan även tänkas att många män kan känna sig hjälplösa i kvinnans ständiga strävan efter perfektionism. Det han uppfattar som att förvara saker smart och inom räckhåll uppfattar hon som oordning. Detta kan tänkas vara en aspekt i att det i en del hem råder en meningsskiljaktighet om vad som är oordning och vad som inte är det.
I dagens samhälle pratas det mycket om jämställdhet och att kvinnor och män ska jämställas lönemässigt och att föräldraledigheten ska delas lika. Man hör ständigt att Sverige är ett av väldens mest jämställda länder och att vi har kommit långt i utvecklingen när det gäller lika förutsättning för alla. Men hur ser det då ut i verkligheten? Och då främst i våra Svenska hem?
Enligt Mikael Nordenmark så är förvärvsarbetstid lätt att definiera, men just hushållsarbetstiden svårare. Detta dels för att det är svårt att definiera vad som ska räknas som hushållsarbete, och dels för att det är svårt att mäta tiden som ägnas åt dessa sysslor. Nordenmark menar att en vanlig definition om vad som är hushållsarbete är ”arbete som utförs i syfte att sköta hem och andra familjemedlemmar” (2004:26). Det som oftast räknas in är då rutinarbete såsom matlagning, inköp av mat, diskning, tvättning och städning. Ibland brukar man även räkna in sysslor som mindre reparationer, barnpassning, trädgårdsarbete och klädvård (2004:25-26).
Harriet Holter skriver bland annat att vårt samhälle präglas av jämställdhet, men att vårt vardagliga, politiska och ekonomiska mönster avslöjar att kvinnor och män inte är jämställda (1992:73).
Hur kan då denna ojämlikhet förklaras? Vad beror den på? Hur kan det komma sig att vi trots att vi lever i ett av världens mest jämställda länder inte är jämställda när det gäller hushållsarbete? Vad beror detta på? Jag tycker att detta är ett intressant ämne som är värt att
belysa därför att människor tycks leva i en föreställning att dagens unga par lever jämställt. Jag har hört personer som tillhör den ”äldre” generationen säga ”Men eran generation är ju annorlunda än vad våran är, ni är mer jämställda”, de tycks leva i en föreställning om att det ser annorlunda ut idag än vad det gjorde på deras tid. Hur kan det vara så när forskning pekar på att vi trots allt inte är jämställda? Hur kan denna ojämlikhet förklaras? Finns det något som kan förklara att det ser ut såhär?
Idén till undersökningsområdet uppkom då jag läste en bok om hur vi socialiseras in i våra könsroller, och hur detta sedan påverkar oss hela livet. Då började jag tänka på hur detta kunde tänkas påverka oss i förhållande till arbetsliv och familjeliv. Detta ledde till att undersökningsområdet var mycket stort från början, tanken var att undersöka hur könsrollerna såg ut på arbetsplatsen och i hemmet. Men vid noga övervägande blev slutsatsen att könsroller i förhållande till hemmet och till hushållsarbete var den frågan som var mest intressant. Jag har tidigare gjort en undersökning i ämnet könsroller, då inriktad mot små barn i socialisationsprocessen, så tanken började nu utvecklas mot könsroller bland vuxna och främst bland heterosexuella par som lever tillsammans. Min föreställning är att par idag inte lever så jämställt som man kanske kan tro.
Utifrån detta så bestämde jag mig för att undersöka ämnet för att se om det existerar en manlig och en kvinnlig syn som ligger bakom tvisten om hushållsarbetet, vilket också skulle kunna leda till en mer nyanserad bild av vad konflikten faktiskt handlar om.
2. Problemformulering och syfte:
Jag har valt att fokusera på fördelningen av hushållsarbete och se om det är någon skillnad på kvinnor och mäns syn. Fokus ligger då på hur unga par i åldern 20-30 år ser på fördelningen och hur de förklarar att det ser ut som det gör.
2.1 Frågeställning:
Den fråga som jag har för avsikt att undersöka är hur sammanboende par ser på hushållsarbetsfördelningen. Hur förklarar de sammanboende paren att arbetsfördelningen ser ut som den gör?
2.2 Avgränsning:
Jag har valt att undersöka tre heterosexuella sammanboende par i åldrarna 20-30 år utan barn. Heterosexuella par valdes därför att de består av en man och en kvinna och att det där antas vara större chans att upptäcka könsrollsmönster. Anledningen att sammanboende par valdes var av den enkla anledningen att man då har ett gemensamt hem vars arbetsuppgifter ska delas upp mellan parterna. Unga par i åldern 20-30 år valdes eftersom de tillhör den yngre generationen som bor tillsammans och en ganska vanlig föreställning är att de är mer medvetna om jämställdhet än äldre generationer. 20-30 åringar har ofta inte bott tillsammans så länge så de är ganska ”nya” på området att fördela arbetsuppgifter.
3. Disposition:
Uppsatsen ser ut på följande sätt:
I kapitel 4 presenteras tidigare forskning som handlar om hur utvecklingen då det gäller jämställdheten har sett ut, hur unga par ser på hushållsarbetsfördelningen, om vi är jämställda idag när det gäller hushållsarbete och vad som kan tänkas vara förklaringen att det ser ut som det gör. Tidigare forskning är uppdelad i mindre avsnitt. Efter en genomgång av tidigare forskning går vi vidare till att titta på den teori som ligger till grund för detta arbete.
I kapitel 5 presenteras den teoretiska och begreppsliga referensramen som består av olika teorier som kan fördjupa synen på hushållsarbete. Dessa teorier är hämtade från fyra olika författare, vilka är Hanna Arendt som talar om arbete och tillverkning, Carin Holmberg som talar om rollövertagande, att det anses vara en kvinnlig egenskap att vara omhändertagande, Simone De Beauvoir som talar om subjekt och objekt samt immanens och transcendens och kvinnan som det andra könet, samt Nina Björk som talar om att alla spelar roller, kvinnor som kvinnor och män som män, men att manligheten är högre värderat än kvinnlighet.
I kapitel 6 presenteras den metod som ska användas, vilken är hermeneutiken och datainsamlingsmetoden är intervjuer. Tre par har intervjuats. Detta ger sammanlagt sex stycken intervjuer, tre med kvinnor och tre med män.
Efter metodavsnittet går vi vidare till kapitel 7, där resultaten presenteras utifrån de frågeställningar som undersökningen avser att besvara. Ett av resultaten som framkom var att kvinnor ser på hushållsarbete som något man gör oavsett om man har tid eller inte, och oftast spelar det inte så stor roll vem som gör det bara det blir gjort. Medan män ser på arbetsfördelningen som något man gör när man har tid över, samt att ekonomin är en viktig faktor. Både kvinnor och män pratar även om att kunskap också är ett viktigt begrepp som spelar in.
Efter att ha presenterat resultaten kommer vi att övergå till diskussionsdelen som är i kapitel 8. I denna del kommer jag att diskutera en manlig och en kvinnlig syn på och förståelse av hushållsarbete, samt om min undersökning på något sätt kan bidra till något bra för samhället.
4. Tidigare forskning:
Den tidigare forskningen jag har studerat handlar om hur utvecklingen i samhället har sett ut då det handlar om jämställdhet, teorier som kan tänkas förklara att fördelningen av hushållsarbete ser ut som den gör och resonemang om vi är jämställda idag då det handlar om hushållsarbete. Med den tidigare forskningen vill jag försöka se vad det kan bero på att vi trots att vi är så medvetna om jämställdhet idag, och trots att det är ett så debatterat ämne ändå inte är jämställda när det handlar om hushållsarbete. Jag vill se vad tidigare forskning har att säga om vad detta skulle kunna bero på.
4.1 Teorier som förklarar hushållsarbete
Mikael Nordenmark (2004) har skrivit Arbetsliv, familjeliv och kön och i den studerar han hur arbetsfördelningen i hemmet ser ut. Nordenmark menar att en av anledningarna till att han gjort undersökningen är att han finner det intressant att exempelvis nio av tio
middagsbjudningar avslutas med att det är kvinnorna som reser sig upp från bordet och tar hand om disken medan männen sitter kvar. Han frågar sig vad det är som kan förklara dessa könsskillnader och varför vissa par är mer jämställda än andra. Det han finner är att det ofta är en klassfråga. Män med högre utbildning försöker vara mer jämställda hemma än män med låg utbildning. Även att kvinnans lön och arbetstid påverkar hur mycket hushållsarbete som mannen utför. De kvinnor som tjänar mer än sina män har också större möjlighet att diskutera sig fram till en mer jämställd fördelning. De kvinnor som arbetar mer än sina män har även större chans till en fördelning där båda gör lika mycket. Nordenmark säger att det i detta fall inte är en jämställd fördelning eftersom kvinnan i det stora hela ändå får göra mer eftersom hon dessutom arbetar mer. Under 50-talet i Sverige så var ungefär hälften av alla kvinnor hemmafruar och nästan alla män fanns ute på arbetsmarknaden. Men även idag femtio år senare så ser vi en tydlig traditionell uppdelning av arbetsuppgifterna i hemmet. Trots att majoriteten av dagens vuxna kvinnor förvärvsarbetar så ägnar de dubbelt så mycket tid åt hushållsarbete än vad männen gör (2004:14, 27).
4.2 Utvecklingen mot det jämställda samhället
Katarina Larsson (2004) har gjort en studie kallad Andrahandskontrakt i folkhemmet.
Närmiljö och kvinnors förändringsstrategier. I den beskriver hon utvecklingen av hushållerskor till hemmafruar, och resultatet av detta. Under 1800-talet var det vanligt att ha tjänstefolk, speciellt vanligt var detta i överklassen. Men under början av 1900-talet minskade tillgången på tjänstefolket så att husmödrarna själva fick ta hand om skötseln av hushållet. Tidigare var det vanligt att många kvinnor arbetade som hembiträde i någon annans hushåll, men allt eftersom industrin började expandera så minskade antalet kvinnor som arbetade som hushållerskor (2004:55-56). Katarina Larsson betonar att kvinnorörelsen stod inför ett dilemma då det gällde hembiträdena, som behövdes för att de borgerliga kvinnornas livsstil skulle kunna upprätthållas, samtidigt som hembiträdena även de var kvinnor. Detta ledde till att feministerna började argumentera för en förhöjd status för yrket. Frågan hur hushållsarbetet skulle organiseras, blev först nu ett problem för kvinnor. Att män skulle utföra hushållsarbete eller ta hand om barn var för de flesta otänkbart. Detta ledde till att man startade hushållsskolor, införde husmorssemester, samt höjde status och löner för att locka fler kvinnor att börja arbeta som hembiträden (2004:55-56).
Yvonne Hirdman (2001) skriver i sin bok Genus om olika stereotypa genuskontrakt och att de socialdemokratiska kvinnorna har varit aktiva då det gäller att utforma ett modernt hushållskontrakt. I början av 1920-talet arbetade de genom att lokalisera problem och definiera samt ge pragmatiska lösningar. Några exempel på de lösningar som de uppnått är; moderskapsförsäkring, änkepension, barnavårdslagstiftning och tandvårdsförsäkring.
1920 skrevs en ny äktenskapsbalk som de socialdemokratiska kvinnorna länge kämpat för. Den innebar att alla gifta kvinnor skulle få bli myndiga, att både kvinnor och mäns plikter, ansvar, skyldigheter och rättigheter skulle ses som likvärdiga. Visserligen var mannen pengaförsörjaren, men kvinnans hemarbete skulle ses som lika mycket värt och hon skulle på så sätt ses som medförsörjare (2001:152-153).
1925 som skapades behörighetslagen som innebar att kvinnor skulle få samma rätt som män att inneha exempelvis stadstjänst, förutom militär, domare och präst (2001:152-153).
Hirdman menar även att genusnormerna syns tydligast då man studerar den arbetande gifta kvinnans liv under mellankrigstiden. Hirdman menar att kvinnan gör det ”trots allt”, trots en fientlig inställning från facket där man kallar hennes lön för ”kvinnolön”. Trots bristen på förståelse för hemarbetets och arbetets konkurrens, brisen på barnomsorg, bristen på en make som ”hjälper till”, affärernas öppettider som gör att kvinnan måste smita iväg tidigare från jobbet för att hinna handla. Trots dessa motgångar så gör hon det ändå (2001:152-153). Under 30-talet så gick kvinnorna ut i arbetslivet istället för att jobba som hembiträde, men kvinnornas steg ut på arbetsmarknaden gjorde att efterfrågan på hemhjälp ökade (2004:55-56). 1939 förbjöds dessutom arbetsgivare att avskeda kvinnor för att de gift sig eller för att de väntade barn (2001:152-153).
Larsson beskriver efterkrigstiden som en tid då man led av stor brist på arbetskraft. Detta ledde till att kvinnor i allt större utsträckning började yrkesarbeta, detta ökade allt mer under 40-talet. När kvinnorna arbetade allt mer så gjorde det att ett behov av barnomsorg utvecklades. Detta handlade om kvinnors problem att kombinera moderskap med arbete. Därför beslutade man 1943 att ge stöd till nystartad barnomsorg (2004:135).
Yvonne Hirdman (2001) talar i boken Genus om olika genuskontrakt. Hon säger att det stereotypa genuskontraktet byggde på att mannen var den beskyddande och försvarande. Kvinnan är underordnad mannen, hon ska föda barn och tjäna sin man genom hemmet (2001:77-80). Ett exempel på denna syn kan man skåda i dåtidens vigsel ”Tager du denna kvinna att sörja för i nöd och lust? Tager du denna man att älska/lyda i nöd och lust?” (2001:85). Genom detta kontrakt ser man på kvinnor som de omhändertagna, de bör alltså inte vara otacksamma och bete sig som män. Deras plats är i hemmet där de ska utföra sina sysslor, föda och ta hand om barn (2001:85). Hirdman talar även om folkhemmets genuskontrakt som innebar en befrielse för kvinnan genom lönearbetet. Detta nya kontrakt bygger på en förbättring av det tidigare stereotypa genuskontraktet. Vardagen skulle fördelas genusstereotypt mellan en försörjare och en försörjd (2001:147). Hirdman säger att det mest idealtypiska genuskontrakt man kan tänka sig är Per Albins ”folkhem”, med kvinnans plats i hemmet och mannen genom sitt lönearbete som familjeförsörjare. (2001:148-149).
Under 1950-talet sågs barnavården mest som en nödåtgärd för de kvinnor som behövde. Kvinnans plats ansågs vara i hemmet, försörjd av en man. Detta var staten och kommunens könsideologiska syn (2004:157). En kvinna vid namn Margit Palmaer uttalade sig om att hon tyckte kvinnoföreningar kunde leda till att kvinnor gick samman och åstadkom saker. Det var viktigt att hushållet rationaliserades så att kvinnor fick en möjlighet till att ha ett socialt arbete. Detta ledde till att man bland annat upprättade kommunala tvättstugor (2004:95-96). Tvättarbetet är ett exempel på en syssla som har en könsideologisk förklaring och är ett reproduktivt arbete. Det var inte på tal om att kvinnor skulle frigöras till annat arbete (2004:107).
Under 70-talet uttalade sig Olof Palme om att det i detta samhälle var helt naturligt att båda i familjen arbetade och delade på ansvaret för hemmet (2001:167-168). Så under en period om hundra år så förändrades Sverige från att ha varit ett jordbruksland till att bli ett, vad Hirdman kallar det, ”modernt mönsterland”. I det nya samhället var det lika vanligt att man såg män gå med barnvagn som att se kvinnor med portföljer skynda till jobbet. I den nya tiden var kvinnorna plötsligt självförsörjande, kvinnor gifte sig och skilde sig och födde barn både i och utanför äktenskapet (2001:172).
Sedan 70-talet så finns jämställdhetens genuskontrakt som politisk modell, detta har Hirdman hämtat från Näringsdepartementets hemsida år 2000 ”Målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet, en jämn fördelning av makt och inflytande mellan kvinnor och män. Samma möjligheter för kvinnor och män till ekonomiskt oberoende. Lika villkor och förutsättningar för kvinnor och män i fråga om företagande, arbete, arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter i arbete” (2001:175).
Christina Axelsson (1992) har gjort en kvantitativ undersökning i Hemmafrun som försvann.
Övergången till lönearbete bland gifta kvinnor i Sverige 1968-1981. I den diskuterar Axelsson bland annat hushållsarbete och fördelningen mellan kvinna och man. Hon säger att till följd av teknikens utveckling så har tidsåtgången till hushållsarbete minskat. Uppgifter såsom att handla mat, laga mat, ta hand om barnen och hålla ordning hemma har blivit fysiskt lättare eftersom många tekniska hjälpmedel har tillkommit som underlättar och gör arbetsprocessen snabbare. Lagning av kläder är ett exempel på en uppgift som har minskat i omfattning, eftersom vi idag hellre köper nya kläder än att laga de gamla. Däremot har behovet av att hämta och lämna barnen på dagis, förskola och fritidsaktiviteter ökat. Även olika sorters inköp och kontakt med samhällsorgan, har ökat.
Axelsson nämner att hushållsarbetet har minskat hos kvinnor och ökat hos män. Det som har inträffat under senare år är en viss omfördelning av hushållsarbetet i familjen (1992:93). Axelsson nämner det nya jämställdhetsstänkandet som att kvinnor och män skulle ha samma roller, alltså både en yrkesroll och en familjeroll. Tidigare hade man kritiserat att kvinnan hade dubbla roller, både en på jobbet och en i hemmet, medan mannen endast hade en roll: yrkesrollen (1992:148). Övergången till lönearbete hos kvinnor ledde ändå till att könsrollerna bevarades. Män och kvinnor fick olika yrken och på så sätt olika klassposition. Största delen av kvinnorna hamnade inom den offentliga sektorn med låg lön, medan männen ofta hade tjänstemannapositioner med högre lön. Axelsson nämner även en könsspecifik socialisation där flickor fostras in i en familjeroll och pojkar in i en försörjarroll (1992:152). Axelsson skriver att de hemmafruar som inte gick ut på arbetsmarknaden hade mer psykiska besvär än kvinnor som gick ut på arbetsmarknaden. Med psykiska besvär menade hon trötthet och att de använder mer lugnande preparat, såsom exempelvis valium (1992:154). Övergången ledde till att kvinnorna fick en dubbel roll, dels en yrkesroll och en familjeroll, medan männens familjeroll inte utökades i samma grad (1992:155). Axelsson definierar jämställdhet ”Med jämställdhet menas att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter att ha ett arbete som ger ekonomiskt oberoende, vårda barn och hem och delta i politiska och samhälleliga aktiviteter” (1992:7). Eftersom de traditionella könsrollerna är socialt skapade och att det varken är historiskt eller biologiskt givet att det är kvinnan i familjen som ska ha ansvaret för hemmet och barnen, medan mannen ska ansvara för försörjningen, så går de att förändra (1992:80).
Gunnel Forsberg skriver i Kvinnor och mäns liv och arbete att kvinnor alltid har utfört tjänster åt andra, och då oftast utan att ta betalt. De kvalifikationer som ett arbete kräver baseras oftast på manliga egenskaper, om en kvinna fortsätter att ta ansvar för hem och barn kan hon då leva upp till dessa krav? (1992:113). Kvinnors medelarbetstid är 33 timmar i veckan, detta deltidsarbete ger oftast inga pengar som räcker till mat, kläder och bostad. Man måste alltså kompensera detta genom antingen bidrag eller genom en makes inkomst. Huvudskälet till att kvinnor deltidsarbetar visade sig vara antingen bristen på heltidsjobb eller bristen på barntillsyn. Dessutom ville kvinnorna få tid över att umgås med sina barn och sin familj. När man då talar om kvinnors arbete är det viktigt att man förstår att det handlar om både obetalt
och betalt arbete (1992:114-115). Forsberg bad även ungdomar i åldern 20-25 år att skriva om sina planer och önskemål för framtiden, då det gällde arbete, bostad och familjeliv, samt vilka hinder de ser i att få sina önskningar uppfyllda. En del av det resultat hon fick var att män inte reflekterade, i lika stor utsträckning som kvinnor, över om barnaskaffande skulle påverka deras yrke (1992:141-144).
Ulla Björnberg har i Kvinnor och mäns liv och arbete skrivit om tvättmaskinen som underlättade arbetet med tvätten, men ledde till att vi istället tvättar oftare och har mer kläder. (1992:195). Björnberg talar om olika saker som påverkar då man delar upp arbetet hemma Hon säger att premissen har att göra med maktposition och ställning i äktenskap och samhälle för kvinnor och män. En annan premiss som hon nämner är kvinnor och mäns olika syn på sin roll i det gemensamma familjeprojektet, detta utgår ifrån ansvarsrationalitet. Män är oftast tekniskt rationella, medan kvinnor är ansvarsrationella. Kvinnor uppfostras att ta hand om andra, medan män uppfostras i ett mål-, medel-, utbytetänkande (1992:197). Björnberg talar även om att ingen går oberörd av det andra arbetsskiftet. Kvinnor blir trötta, sjuka och känslomässigt utmattade. Männen påverkas på samma sätt om de deltar, och om de inte deltar så påverkas de indirekt av sina fruar (1992:204-205).
Edmund Dahlström, Arne Nilsson, Gunnel Forsberg och Ulla Björnberg med flera (1992) har skrivit boken Kvinnor och mäns liv och arbete. Där skriver de olika författarna om hur utvecklingen av kvinnors yrkesarbete har sett ut, samt männens ökade fokusering mot hem och familj. Förhållandet mellan könen var inte enbart en kvinnofråga, utan även männen skulle tjäna på jämställdhet. Kvinnans liv kunde inte ändras om inte mannens också gjorde det, eftersom könsrollerna var invävda i varandra. Rollfördelningen innebar en stark segregering av hem och arbete, och barnen lärde inte känna sina fäder eftersom de arbetade jämt. Dessa roller ledde till negativa kostnader för samhället, då alkoholism och brottslighet ofta blev en konsekvens av frånvarande fäder (1992:20-21).
Harriet Holter skriver bland annat att vårt samhälle präglas av jämställdhet, men att vårt vardagliga, politiska och ekonomiska mönster avslöjar att kvinnor och män inte är jämställda (1992:73). Kvinnors graviditet ses som en privat och individuell angelägenhet på arbetsplatsen, istället för att ses som en arbetsplatsfråga. Genom att man hela tiden betraktar kvinnan som fri att själv välja om hon vill satsa på arbetsliv eller familjeliv så drar man fokus från de element av tvång som vidmakthåller valsituationen. En kvinna kan alltså välja att antingen dubbelarbeta eller bli försörjd av en man (1992:75).
Dahlström skriver att eftersom kvinnor ansvarar för största delen av hushållsarbetet och omvårdnaden av barn, sjuka och äldre så blir detta ett hinder för dem på arbetsplatsen och i det sociala livet. Kvinnors löner är lägre än mäns vilket i sin tur leder till att kvinnor får en sämre pension. Män dominerar inom de högbetalda och inflytelserika arbetena, medan kvinnorna tillhör majoritet inom de okvalificerade, lågbetalda och underordnade arbetena (1992:31). Detta kan man jämföra med Arne Nilsson som talar i Kvinnor och mäns liv och
arbete om att män på 90-talet började orientera sig mer mot hem och familj, de ville inte jobba lika mycket övertid eftersom barnen var avgörande. Kvinnors allt högre deltagande i arbetslivet gör att de också ställer högre krav på att männen ska öka sitt deltagande i hemarbetet och familjen (1992:225-227).
4.3 Är vi jämställda idag när det gäller hushållsarbete?
Göran Ahrne och Christine Roman (1997) har skrivit boken Hemmet, barnen och makten.
Förhandlingar om arbete och pengar i familjen. I den talar de om att det finns två olika förhandlingar som paret kan använda sig av. Dels det explicita, som innebär att samborna/makarna diskuterar öppet de frågor som rör fördelningen av arbete och pengar. Den implicita, som betyder att samborna/makarna har hittat ett sätt att kommunicera utan att diskutera det öppet. Detta kan ske genom exempelvis tonfall, gester och ansiktsuttryck (1997:5-6). Ahrne och Roman talar om könsroller och de normer som vi lär oss genom socialisationen. Vi lär oss vad som förväntas av oss, och vi lär oss hur vi ska bete oss utifrån det kön vi tillhör. Vi lär oss så småningom ”rätt” och ”fel” beteende, detta genom sanktioner och beröm (1997:8). Man kan ju utifrån detta fundera över om det finns olika synsätt och om detta i så fall skulle kunna vara förklaringen till att uppdelningen av hushållsarbete ser ut som den gör. Denna studie har som mål att undersöka om kvinnor och män har olika synsätt när det handlar om hushållsarbete, och om detta kan förklara varför det ser ut som det gör. Nordenmark presenterar några resultat där han skriver att svenska kvinnor utför två tredjedelar mer hushållsarbete än vad män gör och att kvinnor oftast sköter tvätt, städning, matlagning och tar hand om barnen. Män däremot har oftast hand om snöskottning, gräsklippning och utför mindre reparationsarbeten (2004:56).
Ahrne och Roman inriktar sin undersökning mest mot frågor som rör arbetsfördelningen i hemmet, är det alltid samma person som utför en syssla? Eller delar de lika? Det visade sig att det beror på vilken syssla det handlar om. Män väljer gärna sysslor såsom att handla, städa och diska, och i en tredjedel av hushållen är det mannen som utför dessa sysslor oftare eller lika ofta som kvinnan. Män uppskattar även att de deltar mer i hushållsarbetet än vad de i själva verket gör, eller vad kvinnan tycker att de gör (1997:26-27). Bara i vart femte hushåll delar makarna på tvätten, annars så står kvinnan för all tvätt. Mäns ökade deltagande i hushållsarbete syns tydlig när det gäller sysslor som att handla mat, städa och diska, medan de andra sysslorna till största delen fortfarande utförs av kvinnor. En annan anledning till att fördelningen ser ut som den gör är att paren delar upp arbetet efter vad de tycker är roligast. Tvätten och matlagningen sköts oftast av kvinnan, medan mannen handlar och diskar. Kvinnan syr gardiner medan mannen sätter upp gardinstängerna. Även hos par som gör arbetet gemensamt, för att de då tycker att det är roligare, tenderar att göra olika saker (1997:50-51). Kvinnor och män väljer även sysslor som bekräftar deras kön, kvinnor ”gör fint hemma”, pyntar, sätter upp nya gardiner och blir på så sätt bekräftade som kvinnor. Männen gräver i trädgården, fixar med bilen, spikar och skruvar upp saker på väggen, dessa ”manliga” sysslor bekräftar dem som män.
Ahrne och Roman menar på att mannens deltagande i hushållsarbetet anses öka ju fler timmar som kvinnan arbetar (1997:6). De skriver att kvinnan får en positiv bekräftelse på sin könsidentitet genom hushållsarbetet, de ses som goda fruar och mödrar. Medan mannen förnekar sin könsidentitet genom hushållsarbetet, det ses alltså som förståeligt att män flyr hushållsarbete (1997:11). Ahrne och Roman skriver även att kvinnor deltidsarbetar i större utsträckning än vad män gör, deltidsarbete tycks inte vara ett alternativ för män. De säger att kvinnor har ökat sitt förvärvsarbete och minskat sin tid till hushållsarbete, med det är svårt att mäta hushållsarbetstiden, eftersom det är svårt att definiera vad som räknas som hushållsarbete. Det kan ibland vara svårt att särskilja vad som är hobby och vad som är hushållsarbete, en person kan till exempel tycka om att laga mat och gör lite lyxigare mat på
lördagen, är det då hushållsarbete? I det här fallet kan den dagliga matlagningen ses som arbete medan helg maten ses som fritidssysselsättning (1997:25).
Några av de resultat som Nordenmark fick fram och som förefaller särskilt intressanta är att i hushåll där kvinnor förvärvsarbetar och män är arbetslösa finns den jämlikaste fördelningen av hushållsarbetet, men att det egentligen inte är en rättvis uppdelning eftersom kvinnan förvärvsarbetar och på så sätt ändå får göra mer än mannen. Detta fenomen existerar dock inte då rollerna är de omvända (2004:111). Så även om kvinnor har utökat sitt engagemang i större utsträckning på arbetsmarknaden så har det inte inneburit att män engagerat sig mer i hushållsarbetet, detta har i sin tur lett till att kvinnor utför ett andra arbetsskift när de kommer hem ifrån sitt förvärvsarbete (2004:114). Nordenmark menar även att män i större utsträckning än kvinnor uppfattar sin relation som totalt jämställd (2004:121-122). Nordenmark säger att begreppen könsideologi och distributiv rättvisa var bra teoretiska begrepp för att förstå föreställningarna om rättvisa och jämställdhet. Dessa hänger ihop på så sätt att könsideologi har betydelse för om arbetsfördelningen kommer att uppfattas som rättvis eller orättvis (2004:136).
4.4 Förklaringar till nutidens fördelning av hushållarbete.
Axelsson ser en skillnad i uppdelningen av hushållsarbete som är beroende av vilken klass man tillhör. I arbetarhushåll existerar en mer traditionell fördelning, medan det i tjänstemannahushåll inte existerar en lika traditionell fördelning. Axelsson ser även att de kvinnor som tjänar lika mycket som mannen har större möjlighet att förhandla sig till en jämnare fördelning av hushållsarbetet. En utgångspunkt i förhandlingen är att män inte åtar sig hushållsarbetsuppgifter frivilligt, eftersom de har en negativ inställning till det. Många kvinnor har däremot en positiv inställning till hushållsarbete och utför kanske just därför den större delen av hushållsarbetet (1992:96). Att klasstillhörighet även skulle spela in i fördelningen av hushållsarbete är en intressant aspekt. Detta väcker även tankar om det även existerar olika syn även inom samma klass. Eftersom klasstillhörighet är svårdefinierat så kan det kanske även bidra till olika syn på hushållsarbete även om man jämför medelklass med medelklass.
Nordenmark ser ett samband mellan att högutbildade män utför en större del hemarbete jämfört med vad lågutbildade män gör. Även att par som är högutbildade har en mer jämställd arbetsfördelning medan par som är lågutbildade har en mer traditionell fördelning. Detta tror han har sin förklaring i att högutbildade män genom utbildning blir mer medvetna om den orättvisa fördelningen av hushållsarbete. Eftersom Nordenmark tolkar hushållsarbete som något som både kvinnor och män försöker undvika i så stor utsträckning som möjligt så menar han att ekonomiska resurser oftast får vara det som styr uppdelningen. Eftersom det ofta är kvinnan som har mindre ekonomiska tillgångar så blir det också hon som förlorar och således får genomföra mer hushållsarbete (2004:188). Nordenmark presenterar olika förklaringsteorier till varför denna uppdelning ser så orättvis ut, några av dessa tänker jag presentera här. Den relativa resursteorin utgår ifrån att både kvinnor och män försöker undvika hushållsarbete i så stor utsträckning som möjligt. Den neoklassisk ekonomiska teorin som betonar att ekonomin styr uppdelningen av arbete. Uppdelningen bestäms således av vad som är mest effektivt för hushållet. En tredje teori är beroendeteorin som menar att det finns ett ekonomiskt beroende mellan samboparen och att mannen oftast står för hushållets huvudsakliga inkomst och kvinnans inkomst därför har underordnad betydelse (2004:36-37).
Nordenmark betonar att den skeva fördelningen kan bero på vilken könsideologi som kvinnor och män har lärt sig. Han definierar könsideologi som de attityder och värderingar som en individ har gällande könsroller. Men att det vanligtvis är männens könsideologi som påverkar hur den totala arbetsfördelningen i hemmet ser ut (2004:57-58). Även begreppet distributiv rättvisa har betydelse då detta beskrivs som kvinnors och mäns sätt att uppfatta rättvisa. Att kvinnor och män på olika sätt uppfattar vad de är lämpade att sköta och på så sätt uppfattar situationen rättvis eller orättvis (2004:42). Edmund Dahlström bekräftar detta i Kvinnor och
mäns liv och arbete, där han skriver om olika synsätt på hem och familj, han nämner speciellt det konservativa synsättet. Där kvinnan ses som mindre kompetent än mannen och på så sätt mindre värdefull, vilket innebär att kvinnans plats är i hemmet. Om kvinnan mot förmodan förvärvsarbetar så ses detta som ett hot mot familjen. En hustrus uppgift är att offra sin egen karriär för sin make och sina barn (1992:19).
Ahrne och Roman säger att vanans makt är stor och svår att förändra när man väl har vant sig vid en viss ordning. Då en kvinna exempelvis går från att vara föräldraledig till att börja heltidsarbeta så är det svårt att återigen få en jämlik fördelning. Hos ett par som Ahrne och Roman intervjuade berättade kvinnan att de kommit fram till en rättvis fördelning, men att han ändå inte gjorde sin del eller såg när det behövdes göras. Hon får då be honom att göra något, hon vill inte tjata så det blir ofta att hon gör det själv så att det blir gjort. Hon säger att det känns som att han vet att ju längre han väntar, desto större är chansen att hon ska göra det. Därför började denna kvinna med en ny taktik, hon höjde sin toleransnivå och lät det vara skitigt och väntade på så sätt ut honom (1997:55).
4.5 Sammanfattning av tidigare forskning:
Utvecklingen i Sverige har gått från att vara ett samhälle där det var vanligt med tjänstefolk under början av 1800-talet med hemmavarande husmödrar, till att bli en nation där även kvinnor förvärvsarbetar. Under en period om ungefär hundra år gick landet från ett jordbrukssamhälle till ett modernt ”mönsterland”. När tillgången på tjänstefolk minskade under 1900-talet blev kvinnorna tvungna att själva ta hand om hushållet. Under 20-talet skapades ett hushållskontrakt med bland annat änkepension och moderskapsfärsäkring. Under mellankrigstiden förvärvsarbetar kvinnor trots bristen på barnomsorg och oförstående arbetsgivare. Under efterkrigstiden började kvinnor på allvar att bege sig ut på arbetsmarknaden och nu inrättades barnomsorgen. 1950-talet var hemmafruarnas tid, då skulle kvinnor stanna i hemmet medan männen gick ut och arbetade. Under 70-talet skedde en revolution som bidrog till att både kvinnor och män förvärvsarbetade och skötte hemmet gemensamt.
Den tidigare forskningen visar att det vanligtvis är kvinnan som genomför den största delen av hushållsarbetet. När kvinnor började förvärvsarbeta i större utsträckning så ledde det till att många kvinnor idag arbetar dubbla arbetsskift, dels har hon det betalda förvärvsarbetet och dels det obetalda hushållsarbetet.
Hushållsarbetstid är även svårt att definiera eftersom det är svårt att veta exakt vad som är hushållsarbete. De sysslor man ska dela upp tenderar delas upp efter vad man tycker är roligt. Det vanligaste är att män gör sysslor såsom att handla mat, städa och diska. Medan kvinnor gör de andra sysslorna och har främst ensamt ansvar för tvätten.
Hushållsarbetsfördelningen kan i det närmaste ses som en klassfråga. Man har funnit att mannens utbildningsnivå påverkar hur pass mycket han deltar i hushållsarbete. De män som har en högre utbildning deltar också mer i hushållet än vad män med lägre utbildning gör, detta kan tänkas ha sin förklaring i att högutbildade män blir mer medvetna om de orättvisa skillnaderna som råder. Att klasstillhörighet skulle spela in i fördelningen av hushållsarbete är en intressant aspekt, detta väcker även tankar om det även existerar olika syn även inom samma klass. Eftersom klasstillhörighet är svårdefinierat så kan det kanske även bidra till olika syn på hushållsarbete även om man skulle jämföra medelklass med medelklass.
Man menar även att socialisationen är en väldig stor bidragande orsak till de orättvisor som existerar. Kvinnor uppfostras till att göra ”kvinnliga” sysslor såsom att pynta och göra fint hemma för då blir de bekräftade som kvinnor. Män å andra sidan uppfostras till att försörja familjen och göra de ”manliga” sysslorna, de gräver i trädgården och sköter om bilen för då blir de bekräftade som män.
Man kan även se att kvinnors arbetstid och lön påverkar fördelningen av hushållsarbetet. I familjer där kvinnan arbetar mer än mannen finns den jämlikaste fördelningen av hushållsarbete, det är egentligen inte en rättvis fördelning eftersom kvinnan förvärvsarbetar och ändå får göra mer än mannen. Men då rollerna är omvända så ser fördelningen inte lika ut.
Yvonne Hirdman talar om olika stereotypa genuskontrakt, där hon säger att kvinnan ses som den omhändertagna och underlägsna, medan mannen ses som den som försörjer sin familj. Kvinnan har sin plats i hemmet där hon ska föda och ta hand om barn. Kvinnor deltidsarbetar även i större utsträckning än män och anledningen till detta antas vara att kvinnor behöver mer tid till att sköta om hemmet och familjen. Det ses som en ond cirkel att så många kvinnor deltidsarbetar för att hinna med hemmet, och att de då inte bidrar med lika mycket pengar och det slutar med att kvinnan får göra det mesta hemma för mannen försörjer henne ekonomiskt. Den tidigare forskningen visar även på att vanans makt är stor, att det är lätt att leva kvar i gamla hjulspår om man vant sig vid en viss ordning. Om kvinnan exempelvis har varit föräldraledig ett tag och sedan ska återgå till sitt förvärvsarbete så är chansen stor att hon fortsätter att göra mer i hemmet och det är svårt att få till en jämlik fördelning.
Den tidigare forskningen fokuserar mest på att det är en orättvis fördelning, samt vilka sysslor kvinnor respektive män gör. De fokuserar även på hur fördelningen ser ut, men de har inte fokus på vad denna ojämlikhet kan bero på. Nordenmarks studie är den enda av den tidigare forskningen som ger sig i kast med att försöka förklara varför fördelningen ser ut som den gör. Jag vill undersöka vad det är som gör att fördelningen av hushållsarbete ser ut som den gör.
Min undersökning behövs eftersom den tidigare forskningen mest koncentrerat sig på gifta par med barn, därför är min studie inriktad på sammanboende par utan barn. Jag tycker också att den tidigare forskningen är mer inriktade på ”äldre” par, därför vill jag undersöka par i 20-30 års ålder. Jag vill även göra en undersökning som koncentrerar sig på hur det ser ut i hushållen idag, eftersom det har gått några år sedan mycket av den tidigare forskningen är skapad.
5. Teoretisk och begreppslig referensram:
För att få fram en teoretisk och begreppslig referensram så har fyra böcker använts, dessa bygger huvudsakligen på ett socialkonstruktionistiskt synsätt, där könsroller ses som något som samhället konstruerat.
Den tyska filosofen Hanna Arendt (1998) skriver i boken Människans villkor om arbete och tillverkning. Hon säger att det förr existerade ett förakt för de verksamheter som handlade om livsnödvändigheter, och som på så sätt inte lämnade något spår efter sig (1998:121). Jag har valt hennes teori eftersom jag tycker att det är intressant att se om hennes teori om att hushållsarbete föraktas fortfarande lever kvar i dagens samhälle. Hennes teori om arbete och tillverkning finner jag även intressant och kan kanske hjälpa till att förklara synen på hushållsarbete som något oändligt som aldrig blir klart.
Carin Holmberg (2003) har gjort en studie som heter Det kallas kärlek. En socialpsykologisk
studie om kvinnors underordning och mäns överordning bland unga jämställda par. Hon säger att kvinnors förflyttning ut i den offentliga arenan inte motsvaras av att män har förflyttat sig in mot hemmet och hemarbetet (2003:59). Holmberg säger även att det i dagens samhälle antas att kvinnor är empatiska och relations- och omsorgsinriktade. Kvinnor förväntas förstå andra, detta rollövertagande uppfattas som en mycket kvinnlig egenskap (2003:76). Jag har valt Holmbergs studie eftersom hon belyser kvinnliga och manliga roller och illustrerar vår socialisation in i könsroller som en stor bidragande orsak till den orättvisa fördelningen av hushållsarbete.
Simone De Beauvoir (2006) skrev 1949 en bok som väckte stor debatt och förändrade många kvinnors liv, Boken hette Det andra könet. I den skriver Beauvoir bland annat om mannen som subjekt och kvinnan som objekt. Att kvinnan är det andra könet, eftersom mannen är det första enligt skapelseberättelsen (2006:26). Jag har valt De Beauvoirs teorier eftersom hon är så omtalad och väckte sådan stor debatt på sin tid då hon gav ut sin bok Det andra könet. Jag vill se om man än idag kan applicera hennes teorier på hushållsarbetsfördelningen.
Nina Björk (1996) har skrivit boken Under det rosa täcket. Om kvinnlighetens vara och
feministiska strategier. I den diskuterar hon vad som är manligt respektive kvinnligt. Hon menar att vi alla lever i en sorts maskerad där vi klär ut oss i olika roller, antingen som kvinna eller som man (1996:18-24). Jag har valt Björks teori eftersom jag finner det intressant att roller kan vara den bidragande orsaken till att fördelningen av hushållsarbete ser ut som den gör.
Jag har valt dessa teorier eftersom jag tycker de kompletterar varandra genom att de lägger fokus på olika aspekter av hushållsarbete och därför tycker jag att det är viktiga för förståelsen av just detta. Jag finner att de belyser olika orsaker som kan förklara fördelningen av hushållsarbete medan de samtidigt har samma synsätt, därför tycker att de hör ihop och är lätta att kombinera. Och eftersom de kompletterar varandra så bildar de en helhet som jag har använt mig av då jag tolkat resultaten.
5.1 Arbete kontra tillverkning:
I Människans villkor skriver Hanna Arendt (1998) om arbete och tillverkning. Det Arendt menar med arbete är de sysslor som inte lämnar något spår efter sig och som kan upprepas i all oändlighet. Till detta räknas livsnödvändigheter såsom mat, städning, tvätt etc. Dessa arbeten blir aldrig färdiga, utan de följer samma upprepning och avslutas först när organismen som utför arbetet dör. Det har således ingen början och inget slut, utan det är bara en oändlig process. Arendt skriver att arbetet enligt Karl Marx kan beskrivas som ett samspel mellan människa och natur, där produkten blir ett naturmaterial som anpassats efter mänskliga behov för konsumtion, denna produkt skapas för kommande förintelse, materien förändras inte utan förstörs (1998:140-143). Därför var detta tjänstefolkets sysselsättning, de förhöll sig med dessa livsnödvändigheter utan att de producerade något bestående, detta har varit bakomliggande både före och under den nya tiden då man definierat arbete och slaveri (1998:123-127).
Det Arendt menar med tillverkning är inte kroppens arbete utan det som människans händer skapar. Tillverkningen åstadkommer den obegränsade mångfalden av ting som existerar i den människoskapande världen. Vi sliter ut producerade saker snarare än att konsumera dem. Men saker förmultnar och genom det så skapas nya ting genom ett slags kretslopp (1998:187-189). Tillverkning sker även efter en modell, en slags prototyp på hur den färdiga produkten sedan ska se ut. Man försöker genom tillverkningen skapa något bestående (1998:192). Vad som gäller för arbetets samt produktionens slut är således att arbetets mål är konsumtionen. Tillverkningens slut nås när en ny vara har producerats och blir beständig, något som kan stanna kvar i den mänskliga världen utan människan hjälp. Den tillverkande processen av detta ting behöver alltså inte upprepas. Medan arbetes slutprodukt inte är något beständigt utan att arbetet ebbar ut. Men att arbete och tillverkning är beroende av varandra är däremot klart, man måste äta för att tillverka, och man måste tillverka för att få äta (1998:195). Arendt fortsätter att tala om de ting som ger människans värld stabilitet är att vissa ting är utbytbara för att de inte är unika. De äger med andra ord inget värde som man inte kan uttrycka i pengar (1998:225). Arendt skriver även att den välsignelse som tillverkning kan sprida över livet kan aldrig arbetet åstadkomma, eftersom det rör sig om korta ögonblick av glädje och lättnad då en prestation fullbordas. Den belöning man får handlar snarare om rutiner i form av måltider än om tillagningen av maten och själva ätandet (1998:151).
Arendt berättar om bytesmarkanden som människans behov av att visa upp sina händers verk och få uppskattning av detta. Det är härifrån människans ständiga behov av att visa upp vad han/hon gjort och få beröm för detta härstammar (1998:215).
Enligt Arendt är alltså människan en varelse vars praktiska verksamhet tar olika former. Det är troligt att den som ägnar sig enbart åt arbete ser annorlunda på dessa jämfört med den som också tillverkar.
5.2 Mannens synvinkel och kvinnans synvinkel:
1949 skrev Simone De Beauvoir (2006) Det andra könet. I den undrar hon bland annat varifrån kvinnors underkastelse kommer (2006:27). ”Kvinnorna lever utspridda bland männen, via bostaden, arbetet, de ekonomiska intressena och sin sociala ställning hårdare knutna till vissa män – fäder eller äkta makar – än till andra kvinnor” (2006:29). Beauvoir
säger även att det inte är naturen som definierar kvinnan, utan att kvinnan definierar sig själv genom att införliva naturen i sitt känsloliv (2006:72).
Beauvoir skriver om den gifta kvinnan och säger att det oftast är kvinnan som offrar mer för mannen än vad han gör för henne. Det är kvinnan som flytta med mannen, dit hans arbete kräver att de flyttar. Som Beauvoir själv säger ”Hon bryter mer eller mindre tvärt med sitt förflutna och ansluts till sin makes universum” (2006:492). Beauvoir talar om mannen som subjektet och kvinnan som i sin tur blir objektet. Enligt skapelseberättelsen så är mannen det första könet, och kvinnan skapades av hans revben. Kvinnan blev alltså det andra könet, medan mannen är det rätta könet. Mannen kan tänka sig själv utan kvinnan, medan kvinnan inte kan tänk sig utan mannen. Hon blir således vad han bestämmer att hon ska vara. Mannens kropp har en mening, medan kvinnan är en ofullständig man. Mänskligheten är manlig, kvinnan definieras på så sätt inte som mänsklig, utan som något som är motsatsen till man. Kvinnan uppfattas inte heller som en självständig varelse (2006:26).
5.3 Arbete utan slut:
Beauvoir talar även om att äktenskapet gör en kvinna till slav, men det gör henne samtidigt till härskarinnan i hemmet. Många kvinnor väljer äktenskapet för att de kvinnojobb som finns tillgängliga för kvinnor är dåligt betalda, och den utväg som många kvinnor då ser är att gifta sig så de blir försörjda (2006:493-494). Hon säger även att i det traditionella äktenskapet är mannens uppgift handlingen: han måste producera, kämpa och göra framsteg. Medan kvinnan i sin tur inte inbjuds att transcendera sig tillsammans med mannen, vilket leder till att hon stängs in i immanensen. Det enda kvinnan således kan göra är att skapa sin egen lycka och bygga ett harmoniskt liv. Hon skapar alltså ett hem som det blir hennes uppgift att sköta (2006:519). Det som Beauvoir menar med transcendens är att varje subjekt kan hävda sig genom olika projekt, som en transcendens. Varje gång som transcendensen återfaller i immanens så degraderas subjektets existens. Beauvoir säger att ”Varje individ som är angelägen om att berättiga sin existens erfar detta som ett oändligt behov av att transcendera sig” (2006:37). Man försöker låsa fast kvinnan som objekt och viga henne åt immanensen, eftersom hennes transcendens gång på gång kommer att transcenderas av ett mer väsentligt och dominerande medvetande (2006:37-38). Denna uppdelning leder således till att kvinnan stängs in i immanensen medan mannen tillåts transcendera sig (2006:519).
Hemmet har alltså olika betydelse för kvinnor och för män. För mannen är hemmet bara en bostad, som inte tyngs av minnen eller av att tidigare generationer bott där. Medan kvinnan anstränger sig för att göra bostaden hemtrevlig och ge det samma värde som barndomshemmet hade. Beauvoir säger även att ”Eftersom mannen har tillgång till hela världen och kan bekräfta sig själv genom olika projekt är han bara måttligt intresserad av sitt hems inredning. Kvinnan är däremot instängd i den äktenskapliga gemenskapen: för henne gäller det att förvandla detta fängelse till ett kungarike” (2006:521). Beauvoir beskriver även kvinnor och mäns olika syn på föremål och oordning. Män ser de föremål som de omger sig med som redskap och arrangerar dem efter användningsområde. Denna männens ordning uppfattar kvinnan som oordning, då han placerar sina tillhörigheter inom räckhåll. Det är alltså genom hushållsarbetet som kvinnan tar sitt hem i besittning. Och när arbetet är slutfört kan hon slappna av och betrakta sitt verk (2006:520-523). Men för att det ska bli en positiv tillfredställelse för kvinnan så krävs det att hon lagt ner sin tid på en inredning som hon är nöjd med, annars kommer hon aldrig att uppleva den glädje och belöning hon får av att betrakta sitt arbete. Beauvoir beskriver dagens mödor som tallrikar som måste diskas, möbler
som måste dammas och kläder som ska lagas. För att nästa dag återigen upprepa proceduren då tallrikarna åter är smutsiga, möblerna dammiga och kläderna trasiga. Husmodern sliter på så sätt ut sin kropp genom att gå runt i en ring, hon tillverkar ingenting, bara förevigar nuet. Denna kamp börjar varje dag, och hon känner att hon inte erövrar något gott utan bara kämpar emot något ont (2006:525). Detta rutinmässiga arbete som ska utföras varje dag präglas av en ständig väntan. En väntan på att vattnet ska koka, att tvätten ska torka, att ugnen ska bli varm och så vidare. Dessa vardagssysslor framstår som mindre tråkiga för män eftersom det för dem endast framstår som tillfälliga ögonblick som de vill bli klara med så fort som möjligt. Det som gör kvinnans arbete så otacksamt är just att bostad och mat är nödvändiga ting för att livet ska upprätthållas, de skänker ingen mening men husmodern måste ändå engagera sig i dessa (2006:532). Beauvoir skriver även att kvinnan är medveten om att världen i sin helhet är manlig. Eftersom att det är männen som har skapat den, och det är männen som styr den (2006:699).
5.4 Hushållsarbete och förvärvsarbete:
Holmberg (2003) har talar i boken Det kallas kärlek. En socialpsykologisk studie om kvinnors
underordning och mäns överordning bland unga jämställda par. om förvärvsarbete och säger att de allra flesta människor måste arbeta eller studera för att få råd med mat och kläder. Detta leder till att arbetstiden är en icke förhandlingsbar tid, eftersom det är tid vi måste befinna oss på någon annan plats än i hemmet. Arbetstiden är alltså av stor betydelse för hur hushållsarbetsfördelningen ser ut. Om den ena partnern jobbar kvällar eller nätter, eller har ett arbete som kräver mycket övertidsarbete, så sätter detta en annan ram för den gemensamma tiden än om båda arbetar på samma tider. I detta fall blir den gemensamma tiden mindre (2003:102).
Holmberg skriver att i parens gemensamma hem finns det en hel del sysslor som måste utföras. Städning, disk och tvätt kan räknas till ”de stora” (2003:106). Medan de nödvändiga men ibland osynliga sysslorna i hemmet som exempelvis att vattna blommorna, slänga sopor, handla, byta lakan, städa toaletten, göra fint hemma, sy, underhålla bilen, plocka upp när det är stökigt och laga mat, kan räknas till ”det lilla” (2003:109). Holmberg säger att paren kan handskas med dessa problem på olika sätt, antingen så delar de upp dem emellan sig enligt varannan-gång-principen. Det vill säga att de diskar varannan gång och så vidare. De kan även välja att dela upp hushållsarbetet enligt förhandlingsprincipen, det betyder att de innan arbetet utförs förhandlar sig fram till vem som gör vilka arbetsuppgifter (2003:106-112). Vem som då utför de olika sysslorna beror lite på om de anses som ”lätta” eller ”tunga” arbetsuppgifter. Gäller det att bära tunga matkassar eller meka med bilen så utför vanligtvis mannen dessa. Medan kvinnan oftast utför byten av lakan, gör fint i hemmet, köper gardiner och syr. Det är även vanligtvis kvinnan som vattnar blommorna, om de inte har kommit överens om att mannen ska lära sig det. Det kan exempelvis ha varit så att mannen hade ansvaret för blomvattningen, men att han antingen övervattnade eller torkade ut dem, så blommorna vissnade. Därför har kvinnan återtagit ansvaret för blommvattningen. Även om båda parter uppger att de ”plockar upp” från golvet, så är det ändå hon som gör det oftare för det ”går av bara farten” och hon tänker inte på att hon gör det. Om båda i paret tycker om att laga mat så gör även båda det, annars är det kvinnan som får göra det. De arbeten som inte kommer upp till diskussion tillfaller oftast kvinnan. För att sammanfatta detta kan man säga att mannen är överordnad och inte vet om allt det extraarbete som kvinnan utför, och han är inte intresserad av att ta reda på det heller (2003:106-112). Mannen säger att han kräver att de
ska dela upp sysslorna emellan sig, men han säger att han tycker att hennes krav är för höga eller orimliga. Detta tolkar Holmberg som att förutsättningen för att mannen ska delta i arbete är att han får definiera vad som är rimligt att göra och när det ska utföras (2003:115). Han blir således irriterad och arg då han tycker att hon försöker styra och bestämma i vissa situationer, eller när hon säger att ett arbete inte kan skjutas upp till en annan dag. Kvinnan blir i sin tur sur på honom när han är slarvig och sprider saker omkring sig, samt när han vill skjuta upp saker till en annan dag (2003:117-118).
5.5 Assymmetriskt rollövertagande:
Holmberg säger att det i dagens samhälle antas att kvinnor är empatiska och relations- och omsorgsinriktade. Kvinnor förväntas förstå andra, detta rollövertagande uppfattas som en mycket kvinnlig egenskap (2003:76).
När Holmberg frågar sina informanter hur de har kommit fram till den fördelning som de har hemma blir svaren olika. Antingen så utför kvinnan de uppgifter som mannen finner svåra eller ovana, det blir alltså enklare för henne att göra det själv än att få honom att lära sig det. Det andra svaret är att mannen gör de saker han bör lära sig. Både kvinnan och mannen söker svaren till att han inte behärskar vissa uppgifter i att han inte har lärt sig dessa hemma. Samtidigt säger kvinnan att hon inte behövde hjälpa till hemma när hon var liten, men att hon ändå lärde sig hushållsarbete senare eftersom hon hade uppfostras som flicka och även lekte ”flicklekar”. Detta betyder alltså att mannens uppfostran som pojke anses försvåra hans möjligheter att klara dessa sysslor som vuxen. När han utför en arbetsuppgift mindre bra eller glömmer att göra den så beror det enligt kvinnan på att han ännu inte har lärt sig och att denna läroprocess får lov att ta tid. De gånger han inte gör sin del av arbetet så säger hon att det inte hjälper att tjata eller skälla på honom eftersom det då ofta leder till att han blir arg och vägrar göra det, eller ber henne att göra det själv om hon nu lider så mycket av det. Mannen menar med andra ord att hans läroprocess tar tid och han alltså har rätt att göra arbetet när han känner för det. Då det uppstår en situation där kvinnan vill att han ska göra något, till exempel tvätta en tröja åt henne så måste hon ha bra argument för varför han ska göra det, annars är risken stor att hon får göra det själv.
Kvinnan försvarar ofta mannens bristande engagemang i hushållsarbetet med att han har fritidsaktiviteter som kräver mycket tid eller har ett extraarbete och därför inte kan utföra sina sysslor. Det tycks tydligt att kvinnor använder sig av ett rollövertagande då de beskriver varför mannen gör mindre hemma, eller varför han inte utför en speciell syssla, detta kallar Holmberg för assymetriskt rollövertagande. Med detta menar hon att kvinnan så att säga citerar mannen och förklarar utifrån hans perspektiv, Hon ”sätter sig in i” hans situation och utifrån detta ger en förklaring till varför. Detta verkar dock inte existera i den omvända situationen. Männen sätter sig sällan in i kvinnans situation (2003:106-112).
När paret har olika toleransnivå för var gränsen går för vad som är smutsigt så resonerar paren att om kvinnan har lägre toleransnivå så får hon utföra mesta delen av sysslorna. Det är ingen av paren som reflekterar över att problemet finns hos den som har högre toleransnivå, utan det är kvinnans uppfattning som utgör problemet för de båda. När rollerna är omvända och det är kvinnan som har en hög toleransnivå, kanske därför att mannen haft eget boende innan och på så sätt skaffat sig rutiner när det gäller tvätt och disk, så är det kvinnan som får lära sig av mannen. Här är det alltså inte kvinnan som får lära sig i sin takt och hon svarar honom inte heller med att han kan göra det själv om han lider av det. Sammanfattningsvis kan man alltså
säga att det är mannens toleransnivå som bestämmer när och hur sysslorna ska utföras. När kvinnan har utfört en syssla mer än vad mannen har gjort, till exempel diskat, så tar hon upp det till diskussion för att få igenom en annan arbetsfördelning. Det kan visa sig att han inte varit medveten om att hon har diskat oftare än honom. Det verkar alltså som om han inte alltid är medveten om det arbete som hon utför, samtidigt säger han att han kan få dåligt samvete för att hon gör mer än honom, men han glömmer lätt bort det (2003:106-112).
5.6 Roller och socialisation:
Nina Björk (1996) skriver i Under det rosa täcket. Om kvinnlighetens vara och feministiska
strategier att vi alla spelar roller, som på en maskerad, som antingen man eller kvinna. Utifrån dessa maskeradkostymer så beter vi oss också på ett sådant sätt som förväntas av oss utifrån hur vi ser ut. Vi rör oss på olika sätt, går på olika sätt, använder olika kläder, pratar på olika sätt och tillskrivs olika personlighetsegenskaper. Om vi inte lever upp till de förväntade rollerna så uppfattas vi inte som kvinnliga eller manliga. Kvinnligheten är alltså en roll som måste spelas.
Björk kritiserar ”livmoderfeministerna”, för att vilja bevara könsskillnaderna och beskriva dessa som något naturligt. Hon menar att livmoderfeministerna tycker att jämställdheten enklast kan uppnås genom att könsrollerna bevaras. Hon kritiserar starkt ett uttalande från Ann-Marie Pålsson som är lektor i nationalekonomi. Pålsson säger att ur den kvinnliga synpunkten så borde det vara lättare att uppnå jämställdhet om hemarbetet värderades lika som annat arbete som är inkomstbetingat (1996:190).
I kapitlet ”Moderskap och modernitet” så talar Björk även om Carin Holmbergs avhandling
Det kallas kärlek. Hon säger att där visar Holmberg att våra föreställningar om kvinnligt och manligt är hierarkiskt ordnade, och det manliga är högre värderat än det kvinnliga. Kvinnor definierar sig alltså utifrån en underordnad position i förhållande till männen. Att vara kvinna bli alltså synonymt med att vara underordnad. Men Björk kritiserar även Holmbergs syn på att kvinnor är underordnade på samtliga plan. Hon menar att i den privata sfären så värderas det kvinnliga högre än det manliga. En man kan alltså känna sig underlägsen i hemmet eftersom han vet att han borde kunna prata mer om sina känslor, han borde vara mer generös samt inrikta sig mer på andra människors behov (1996:101-102).
Björk ser även en förklaring i kvinnor och mäns olika beteende genom den sociala träning vi får. Kvinnans sociala träning består till stor del av relationer, att lära sig att lyssna på andra och hon lär sig att ha empati för andra. Mannens sociala träning däremot består av att han lär sig att tala, han lär sig tävling och självförverkligande. Detta menar Björk är en stor bidragande orsak till de orättvisor vi ser i samhället mellan kvinnor och män. Kanske skulle även detta kunna förklara de skillnader i hushållsarbete som råder (1996:108).
Björk nämner även maktskillnaden som en produkt av att män definieras i motsättning till kvinnor. Och kvinnor definieras i motsättning till män. Männens makt bygger alltså på kvinnors avsaknad av den. När kvinnor kom ut på arbetsmarkanden i större utsträckning så kunde de ha erövrat den makt som det innebär att ha ett eget jobb och tjäna egna pengar. Den offentliga sektorn byggdes ut och kvinnorna fick nya arbeten utan att ”ta” männens. Kvinnornas löner blev låga till skillnad mot männens. Detta ledde till att obalansen i hierarkin bevarades och på så sätt även könsskillnaderna (1996:176).
Björk tillägnar även ett helt kapitel i sin bok till Simone Beauvoir där hon bland annat nämner Beauvoirs kända citat att ”Man föds inte till kvinna, man blir det” (1996:193). Man blir alltså kvinna genom att man uppfyller det ”rosa täckets” förväntningar. Björk menar att Beauvoirs verk Det andra könet är 1900-talets viktigaste feministiska verk (1996:199).
5.7 Sammanfattning av teoretisk och begreppslig referensram:
Både Björk och Holmberg talar om rolltagande. Björk säger att alla spelar roller som på en maskerad, kvinnor spelar kvinnor och män spelar män. Holmberg talar om ett sorts assymetriskt rollövertagande som kvinnor har uppfostrats till. Det anses vara en väldigt kvinnlig egenskap att kunna sätta sig in i andras situation och vara omhändertagande. Kan man alltså förstå hushållsarbete utifrån de roller som kvinnor och män spelar? Eftersom omhändertagande av andra ses som en kvinnlig egenskap och försörjande av familjen ses som en manlig, kan vi genom det förstå varför fördelningen av sysslor ser ut som de gör? Men Björk håller inte med Holmberg på den punkt att manligheten värderas högre på alla plan, hon menar på att män istället är underordnade i hemmet eftersom de inte innehar kvinnliga egenskaper som anses viktiga där. Jag tänker använda mig av rollteorin genom att försöka se hushållsarbetet ur en kvinnlig samt en manlig synvinkel.
Utifrån rollteorin kan man knyta in Hanna Arendt synvinkel på arbete och tillverkning. Arendt säger att arbete inte skapar något bestående, utan det är bara en process som upprepas utan början och utan slut. Kan man då applicera arbete som motsvarande hushållsarbete, och tillverkning som förvärvsarbete? Kan man förstå detta i förhållande till Simone De Beauvoirs immanens och transcendens? Är det så att man kan utföra hemarbete så länge man får transcendera sig själv på sitt förvärvsarbete och där skapa något bestående? Kan man då se hemarbetet som immanensen? Kan man även se en förklaring i att hemarbetet inte skapar något bestående eftersom arbetsprocessen är oändlig och varje dag består av nya tallrikar som ska diskas och nya kläder som ska tvättas. Kan man tolka det att vi utifrån våra roller väljer att antingen arbeta eller tillverka? Eftersom omhändertagande ses som en kvinnlig egenskap kan vi då förstå det som att kvinnor stängs in i immanensen och arbetet, eftersom hon där blir bekräftad som kvinna? Män väljer att transcendera sig och tillverka eftersom det ses som en manlig egenskap att förverkliga sig själv och ekonomiskt försörja sin familj? Och mannen väljer detta eftersom han anses vara socialt handikappad och eftersom han inte innehar kvinnliga egenskaper så ägnar han sig inte åt hushållsarbete i lika stor utsträckning som kvinnor?
Människan har ett behov av att visa upp vad man har gjort, och på så sätt få beröm och uppskattning. Är det här en förklaring att man gör hushållssysslor, för att man vill ha beröm för det man gjort? Eller kan det ses som anledningen till att man förvärvsarbetar? För att det ska bli en bestående produkt som man kan visa upp och få beröm för? Är det bekräftelse kvinnor och män söker? Söker kvinnor beröm för de sysslor de gör i hemmet, och män för det som de producerar på sitt förvärvsarbete? Kan det vara en del i att en del kvinnor ibland känner att de är tagna förgivet för att de inte får beröm för det som de gör hemma? För sanningen är ju att folk ser mer av det man producerar på arbetet än det man gör i hemmet. Fler människor kan också se det man åstadkommer på sitt förvärvsarbete, eftersom inte alla kommer hem till oss och får se vårat hem. Förvärvsarbete resulterar även i en lönecheck, det gör inte hemarbetet, eftersom det inte kan mätas i pengar. Men de som kommer hem till oss och ser vårat hem ser också in i vårat innersta rum. Ens hem speglar ens personlighet, och kanske särskilt kvinnor tänker så. Så om man har ett stökigt hem så tolkar människor det
