Sammanfattning
Denna studie syftar till att undersöka hur döden skildras i barnlitteratur. Materialet utgörs av sex stycken barnböcker som har valts ut med kriterierna popularitet, årskurs och en variation av författare. Böckerna som analyseras är Adjö, herr Muffin, Bröderna Lejonhjärta, Det magiska hjärtat, Flickan med svavelstickorna, Godnatt mister Tom och Spring Fanny, Spring!
I undersökningen studeras hur döden beskrivs och vad den innebär i barnböcker. Frågeställningarna i studien har varit följande: Hur beskrivs döden och vad innebär den? Hur beskrivs huvudpersonernas förhållningssätt till och reaktioner på döden?
Tidigare forskning visar att barn sörjer olika beroende på deras tidigare erfarenheter och att barns reaktioner på sorg beror på deras sociokulturella utveckling. Skolan har en viktig roll när det kommer till barn i sorg just för att under skolåren spenderar barnen den mesta av sin vakna tid i skolan och att det är bra om skolan har tillgång till böcker som behandlar död och sorg för att kunna, med böckernas hjälp, ge barnen förutsättningar samt öka förståelsen för döden och sorgbearbetning.
Resultatet av analysen delas in i olika teman Döden genom den efferenta texten som visar hur döden beskrivs i böckerna och Döden i en föreställningsvärld delas in i underteman och ger läsaren en bild av olika föreställningsvärldar som kan bidra till en ökad förståelse av döden.
En slutsats blir att man som lärare kan använda dessa böcker som effektiva redskap för att samtala om död med barn. Beroende på vilken bok man använder sig av får eleverna erfara olika föreställningar om döden och vad den innebär.
Nyckelord: Barnlitteratur, barn i sorg, döden, föreställningsvärld,
Innehållsförteckning
Sammanfattning 2
1 Inledning 4
2 Bakgrund 5
2.1 Barn och sorg 6
2.2 Skönlitteraturens relevans 6
2.3 Barnlitteratur 7
3 Syfte och frågeställningar 8
4 Forskningsöversikt 9
4.1 Olika perspektiv som beskriver döden i barnlitteratur 9
4.2 Döden i barnlitteratur ur ett samhällsperspektiv 10
4.3 Skolans roll i sorgbearbetning 10
5 Teoretiska utgångspunkter 12
5.1 Litteraturdidaktik 12
6 Material och metod 14
6.1 Didaktisk relevans 14
6.2 Material 14
6.2.1 Adjö, herr Muffin av Ulf Nilsson (2002) 14
6.2.2 Bröderna Lejonhjärta av Astrid Lindgren (1973) 14
6.2.3 Det magiska hjärtat av Kristina Ohlsson (2016) 15
6.2.4 Flickan med svavelstickorna av H. C Andersen (1845) 15
6.2.5 Godnatt mister Tom av Michelle Magorian (1981) 15
6.2.6 Spring Fanny, spring! av John Reynolds Gardiner (1982) 15
6.3 Analysmetod 15
6.4 Validitet och reliabilitet 16
6.5 Forskningsetiska principer 16
7 Analys och resultat 17
7.1 Döden genom den efferenta texten 17
7.1.1 Adjö herr muffin (2002) 17
7.1.2 Bröderna Lejonhjärta (1973) 17
7.1.3 Det magiska hjärtat (2016) 17
7.1.4 Flickan med svavelstickorna av H.C Andersen (1845) 18
7.1.5 Godnatt mister Tom av Michelle Magorian (1981) 18
7.1.6 Spring Fanny, spring! av John Reynolds Gardiner (1982) 18
7.2 Döden i en föreställningsvärld 19
7.2.1 En värld bortom det onda 19
7.2.2 Alla ska vi dö 20
7.2.3 Den västerländska spegeln 20
7.2.5 Sorgbearbetning 21 8 Diskussion 23 9 Konklusion 25 9.1 Vidare forskning 26 Referenslista 27 Bilagor 29
Bilaga 1. Inlägg i lärargrupper på Facebook 29
Bilaga 2. Statistik över kommentarer från facebook 30
1 Inledning
Jag har alltid fascinerats av skönlitteratur. Jag började läsa i tidig ålder och har läst mycket. Det som fascinerar mig mest är hur författaren med hjälp av språket kan förmedla sådan känsla och få en att försvinna in i en annan värld under tiden som man läser.
När jag själv fick barn blev intresset för just barnlitteratur väldigt stort. När man läser för ett barn och man märker hur det skapas tankar och funderingar om vad som skrivs i boken, och hur man med åren märker hur deras tankar utvecklas med hjälp av dessa böcker.
I detta arbete kommer jag att ha mitt fokus på hur barnböcker tar upp temat döden. Döden är ett ämne som är väldigt svårt att samtala om samt ett väldigt tabubelagt ämne. Men det är också något av det mest naturliga som finns. Allt som lever kommer också någon gång att dö det är inget vi kommer ifrån. Men hur berättar man om döden för barn? Barn i de yngre åldrarna har väldigt svårt att ta till sig något så abstrakt som just döden. Där är barnlitteratur något som kan hjälpa för att som vuxen kunna skapa tankar och samtala om döden med barn.
Döden är också någonting, enligt mina uppfattningar, barn börjar fundera över i tidiga åldrar. I grundskolans tidiga år får man som lärare tidigt möta unga elever med funderingar kring döden. Det är ofta man står inför situationer som lärare där det har skett dödsfall hos någon av eleverna, någons mormor kanske har dött, eller ett husdjur.
Skönlitteratur har en viktig plats i undervisningen under grundskolans tidiga år, där högläsning men också läsning på individuell nivå sker nästan på en daglig nivå, kan man som lärare ta hjälp av dessa böcker för att eleverna ska få en insyn i hur man kan bearbeta döden.
I den här studien vill jag ta reda på hur barnlitteratur förhåller sig till temat döden. Genom att undersöka olika barnböcker som behandlar döden vill jag se hur författarna gestaltar och samtalar om döden. Jag vill ta reda på hur döden beskrivs och vilket förhållningssätt huvudpersonerna har på döden. För att just få en bild av hur jag själv sedan som färdig lärare ska kunna använda mig av dessa böcker i mina samtal om döden med mina kommande elever.
2 Bakgrund
I detta avsnitt kommer bakgrunden till studiens aktuella ämne att beskrivas genom att beröra hur barn hanterar sorg, skolans roll i elevernas sorgbearbetning, skönlitteraturens relevans samt definitionen av barnlitteratur.
2.1 Barn och sorg
Psykologen Atle Dyregrov (1999) studerade små barn och deras sorghantering och det var länge som man ifrågasatte om barn verkligen kunde sörja. Nu för tiden fokuserar forskningen på hur barn sörjer istället för om de sörjer. Dyregrov menar att det inte bara är vid dödsfall som barn känner sorg utan även vid andra förluster, till exempel en skilsmässa mellan föräldrarna. Beroende på barnets ålder och erfarenheter har de olika förståelse för vad döden innebär. Dyregrov anser att barn behöver utveckla begrepp för att kunna förstå vad som händer när någon dör. Detta medför skillnader mellan en treårings syn på döden jämte en åttaårings syn på döden. Åttaåringen har genom åren utvecklat fler begrepp om döden än treåringen. Det svåraste för barn att förstå är att döden inte är något tillfälligt utan att det är slutet. Att för barnet förstå att den som dött aldrig mer kommer tillbaka är problematiskt för barnet (Dyregrov, 1999, s.13-14).
Enligt både John Holland (2008) och Angela Wiseman (2013) beror barns reaktioner på sorg på deras sociokulturella utveckling. Med detta menas att barn reagerar på olika sätt på en förlust beroende på deras ålder, erfarenheter och hur deras utveckling ser ut (Holland, 2008, s.413, Wiseman, 2013, s.2). Vissa barn reagerar med sömnsvårigheter, medan andra barn får starka känsloreaktioner genom skrik och slag (Dyregrov, 1994, s.61).
2.2 Skönlitteraturens relevans
Att läsa skönlitteratur är viktigt för barns språkutveckling, men en annan fördel är också att via? läsning av skönlitteratur utvecklar barnen en förförståelse för omvärlden. Dessutom kan böcker hjälpa barn att bearbeta sina erfarenheter och värderingar (Persson, 2007, s.218,224).
Att läsa skönlitteratur i skolan är en viktig del i grundskolans tidiga år. I Skolverkets läroplan för grundskolan står det att man ska:
Ta tillvara på elevernas nyfikenhet och ge dem möjlighet att utveckla sitt intresse och sin förmåga [...] genom att ge dem möjligheter att läsa, lyssna på samt [...] samtala om såväl skönlitteratur som andra typer av texter (Skolverket, 2019).
Detta citat är taget ur förskoleklassens syftestext vilket visar på att man tidigt i skolan ska ge eleverna chansen att bli bekanta med skönlitteratur.
Lgr 11 (2019) tar även upp skönlitteratur i kursplanen för svenska, även här i syftestexten. Skolverket skriver att:
I undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen. [...] I mötet med olika typer
av texter [...] ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden (Skolverket, 2019).
Med det menas att under skolans tidiga år ska eleverna arbeta med olika typer av skönlitterära texter för att utveckla sin syn på världen. Skolan behöver dock verka som en drivande faktor för att få barnens läslust att hålla under åren som barnen går i skolan (Lindö, 2005, s.22-25).
Skönlitteratur kan användas som ett användbart redskap för att synliggöra och förklara känslor och tankar som kan komma att uppstå hos barn som har förlorat någon. Genom att läsa skönlitterära böcker får barnen språkliga redskap till att kunna sätta ord på sina tankar.
För att kunna hjälpa barn med att välja ut böcker som passar för ämnet gäller det att, som vuxen, ha läst på om olika böcker. Vilken bok passar för vilket ändamål? Skönlitterära böcker som är noga utvalda kan ge barnen rätt redskap till att hantera känslor och ge dem en trygghet till det de känner.
2.3 Barnlitteratur
Denna studie grundar sig i en analys av barnböcker och därför kommer här en beskrivning av begreppet barnlitteratur.
Barnbokens födelse säger man kom under upplysningstiden på 1700-talet. Det var då man förändrade sin syn på barndomen. Innan dess ansågs barndomen vara slut när barnen nått sju års ålder. Under romantiken växte idén om att barnlitteratur inte bara skulle roa utan också undervisa barnen (Nettervik, 2002, s.7). Man såg att med boken kunde man få hjälp att implementera normer och värderingar på barnen, såsom religion, hygien och lydnad (Kåreland, 2001, s.27). Välkända författare från den här tiden är Bröderna Grimm med sina folksagor såsom Rapunzel, Hans och Greta och Askungen.
Det som är viktigt att tänka på när det gäller barnlitteratur är att begreppet inte betyder att böckerna är skrivna av barn eller har barn som huvudpersoner, utan att böckerna är skrivna för barn. Det som bland annat kännetecknar barnlitteratur är att böckerna är skrivna med ett språk som ska vara lätt för barn att förstå, till exempel förenklade ord och kortare meningar (Nettervik, 2002, s.9; Nikolajeva, 1998, s.11).
Barnlitteratur utgör en viktig roll för barns utveckling. Genom läsning av barnlitteratur kan barn få en inblick i andra människors liv och erfarenheter. All litteratur såväl skönlitterär såsom faktatexter och barnlitteratur påverkar sin läsare. Därför är det viktigt för lärare att vara kritisk till den barnlitteratur som väljs för läsning i klassrummet. Det finns böcker även för barn som visar på en dålig människosyn och fördomar. Det gäller för lärare att analysera barnlitteratur både till texten och illustrationerna så att lärare får en inblick i vad barnlitteraturen förmedlar (Nettervik, 2002, s.14).
Maria Nikolajeva (1998) beskriver det typiska handlingsförloppet i barnlitteratur med att huvudpersonen från början befinner sig i en trygg miljö/ett hem för att sedan behöva lämna tryggheten/hemmet och ge sig iväg på ett äventyr. Berättelsen slutar oftast med att huvudkaraktären återvänder hem. Detta händelseförlopp kallar hon för barnlitteraturens grundmönster. Barnlitteratur har oftast lyckliga slut, som inte bara betyder att huvudpersonen alltid kommer hem utan det kan också vara att huvudpersonen når sitt mål. Det konkreta lyckliga slutet kan också ersättas med ett öppet slut som lämnar till läsaren att själv tänka ut hur berättelsen slutar (ibid., 1998, s.37,40-41).
3 Syfte och frågeställningar
Den här uppsatsen kommer att undersöka hur döden behandlas i barnlitteratur. Syftet med studien är att ta reda på hur ett antal barnböcker beskriver ämnet döden och hur huvudpersonerna förhållningssätt till den.
I studien kommer sex stycken barnböcker som används i grundskolan att analyseras utifrån temat döden.
Frågeställningarna som ska besvaras är: 1. Hur beskrivs döden och vad den innebär?
2. Hur beskrivs huvudpersonernas förhållningssätt till och reaktioner på döden?
4 Forskningsöversikt
Nedan presenteras forskning som beskriver olika perspektiv på döden i barnlitteratur, döden i barnlitteratur ur ett samhällsperspektiv och skolans roll i sorgbearbetning.
4.1 Olika perspektiv som beskriver döden i barnlitteratur
Ringa Sandelin (1979) har kunnat identifiera fyra perspektiv inom vilka döden har beskrivits på olika sätt när hon läst Astrid Lindgrens böcker. Det första perspektivet är: verklighetstrogna barn i en verklig värld med verkliga händelser. Där ett exempel är i boken Vi på Saltkråkan där Pelle tänker på vad som händer när man dör och om livet bara tar slut. Det andra perspektivet är: verklighetstrogna barn i en verklig värld men med fiktiva händelser. Ett exempel är böckerna om Kalle Blomkvist . Det tredje perspektivet är: fiktiva barn i en verklig värld med fiktiva händelser. Här skriver Sandelin (1979) om Pippi Långstrump som lever alldeles ensam med en mamma som är död. Pippi säger att mamma är en ängel som håller koll på henne genom ett hål i himlen. Det fjärde och sista perspektivet är: verkliga barn i en fiktiv värld med fiktiva händelser. Här tar Sandelin (1979) upp Bröderna Lejonhjärta som exempel där två pojkar dör och hamnar i fantasilandet Nangijala (Sandelin, 1979, s.96-101).
Sandelin (1979) skriver att döden som händelse inte får något större fokus i dessa böcker, förutom i Bröderna Lejonhjärta där döden är huvudtemat. När Astrid Lindgren skrivit om döden har hon givit en balanserad bild av den med både positiva och negativa aspekter (Sandelin, 1979, s.106). Sandelin (1979) skriver i sin avhandling:
I min undersökning har jag kommit fram till att fastän Astrid Lindgren ofta låter döden bli skrämmande nära och känslan av ensamhet bli påtaglig, så lämnar hon inte barnen i berättelsen med den känslan, utan låter alltid någon positiv vändning ske (ibid., s.106).
Citatet visar att Astrid Lindgren håller sig till det typiska barnboks mönster som Nikolajeva (1998) beskriver, att barnböcker oftast har lyckliga slut (ibid., s. 37).
Robin L. Carrs (1973) skriver i sin artikel “ Death As Presented in Children's Books” om hur döden framställs i barnlitteratur. Han menar att i de böcker där döden förekommer, skrivs den i de flesta fall ut men att den inte är det huvudsakliga temat i boken. Han anser att döden som tema intresserar barn och de gärna vill tala om och diskutera ämnet när det presenteras (Carr, 1973, s.701).
I barnlitteratur tolkas döden på många olika sätt. Somliga böcker beskriver döden som något skrämmande medan andra böcker skriver fram döden som en påminnelse till människan att ta tillvara på det liv man lever eftersom livet till sist kommer att ta slut. Författare av barnböcker använder sig av många olika tekniker för att visa olika former av död. I många böcker beskrivs situationer där den elaka karaktären dör såsom till exempel i Snövit, där den elaka drottningen dör eller i Jack och bönstjälken där den gamla, elaka jätten dör när trädet faller. Sådana skildringar av döden kan få barn att tro att om man elak förtjänar man att dö (Carr, 1973, s.701).
Döden beskrivs oftast som något naturligt och som händer oss alla, men det finns också beskrivningar av karaktärer som genom uppoffring av sitt eget liv kan rädda livet på andra. Att en
karaktär måste dö för att rädda någon annan finns till exempel i C. S Lewis bok Häxan och lejonet. Lejonet Aslan offras för att rädda alla andra. Han återuppstår igen i slutet av boken (Carr, 1973, s.703).
4.2 Döden i barnlitteratur ur ett samhällsperspektiv
I artikeln "Beyond Death: Children's Books and the Hereafter" skriver Eric Kimmel (1980) om hur författare under en stor del av 1900-talet undvek att skriva om döden som tema i barnlitteratur. Självklart var det människor och karaktärer som dog i böckerna men det var först på 1980-talet som författare skrev om och lade fokus på temat döden med utförligare beskrivningar i böckerna.
Före 1900-talet förekom temat döden oftare i barnlitteratur och den beskrevs också mer utförligt än under 1900-talet. Mor- och farföräldrar dog oftast i hemmet och spädbarnsdöd var vanligt. Barn fick därför erfara döden på ett närmare och mer naturligt sätt än de får idag. Döden var vardag. Kimmel (1980) menar att det finns flera förklaringar till varför författare började skriva om döden på ett annat sätt. Barnlitteratur speglar det samhälle som producerar dem och under tidigt 1900-tal undveks samtal och beskrivningar om döden. Kimmel (1980) skriver också att barn 1980 löpte mindre risk att erfara död på nära håll och att deras uppfattning om död främst kommer från tv, böcker, förlusten av ett djur eller en nära anhörig, som oftast dör på ett sjukhus. Detta är lika relevant idag.
4.3 Skolans roll i sorgbearbetning
Arbetar man i skolan kommer man som lärare någon gång att stöta på barn som går igenom en sorg. Det kan vara att ett husdjur som dött, eller en anhörig. I sin artikel “How schools can support children who experience loss and death” anser John Holland (2008) att skolan har en viktig roll i barns sorgbearbetning. Oavsett vem som dör kommer förlusten att ha stor inverkan på barnet och skolan behöver ha tydliga riktlinjer och rutiner för hur man arbetar när dessa situationer uppstår (Andersson & Ingemarsson, 1994, s.15; Holland, 2008, s.412,415). Ett barn som inte får stöttning i sin sorg kan uppleva känslor av skuld och kan tro att det är barnet självt som är anledningen till förlusten (Holland, 2008, s.413).
När ett barn återvänder till skolan efter att ha varit med om ett dödsfall kan de känna sig annorlunda. De kanske är osäkra och kanske upplever de en känsla av ensamhet, vilket lärare kan ha svårt att hantera eftersom de ofta är osäkra på hur de ska samtala om döden i skolan (Holland, 2008, s.418).
Eftersom lärare är de som möter elever i skolan och tillsammans delar en stor del av vardagen behöver lärare känna sig trygga i att kunna samtala med elever om ämnet (Holland, 2008, s.414). Dock känner många lärare att de saknar de verktyg och färdigheter som behövs för att kunna stötta barn i sorg. Detta identifierade Holland (2008) i sin artikel och han menar att det är viktigt att lärare får träna på de färdigheter som behövs i denna stöttning (ibid., s.415-416).
Holland (2008) tar upp möjligheten för lärare att arbeta med och läsa barnlitteratur i samtal om döden. Att förbereda och samtala med barn om något abstrakt som döden borde göras före en kris för att döden möjligen ska kunna bli en så naturlig del av livet som möjligt (ibid., s.420). Atle Dyregrov (1990) menar att skolan ska ha tillgång till böcker som behandlar död och sorg för att kunna förbereda både lärare och elever inför sådana händelser (ibid., s.75). Med hjälp av
barnlitteratur kan man ge barnen verktyg till att möjliggöra samtal om döden. Holland (2008) tar upp boken Charlotte’s webb som exempel för att ta upp ämnet och samtala om det på ett tryggt och säkert sätt (ibid., s.420).
5 Teoretiska utgångspunkter
5.1 Litteraturdidaktik
Nationalencyklopedin definierar begreppet litteraturdidaktik som idéer om litteraturundervisning (NE/litteraturdidaktik).
Louise Rosenblatt (2015) är den teoretiker som troligen haft det största inflytandet på den litteraturdidaktiska forskningen i Sverige. I sin Literature as Exploration (2002) var Rosenblatt (2002) en av de första som presenterade en “reader-response” teori som bygger på mötet mellan texten och läsaren (ibid., s.36). Rosenblatts (2015) teori, transaktionsteorin, betonar att det är läsaren, och inte författaren, som skapar mening åt texten (Öhman, 2015, s.67).
I Rosenblatts (2002) transaktionsteori utgår hon ifrån begreppen efferent och estetisk läsning. Med efferent läsning menar Rosenblatt (2002) att man hämtar kunskap om något i texten. Det kan vara något specifikt drag eller någonting som läraren har plockat ut som eleverna ska fokusera på. Estetisk läsning handlar om konnotativ läsning där läsaren utifrån sina egna erfarenheter skapar meningen i texten (Öhman, 2015, s.68; Rosenblatt, 2002, s.41).
Vidare diskuterar Louise Rosenblatt (2002) litteraturläsningens roll i skolan i Literature as Exploration (2002). Hon betonar vikten av att eleverna själva ska låtas ha sina egna tolkningar av en text och läraren ska analysera transaktionen mellan dem istället för texten eller eleverna i sig. Rosenblatts (2002) transaktionsteori visar att lärare bör besitta en kunskapsbredd. Förutom att ha kunskaper om olika texter måste de även ha kunskap om hur eleverna läser och tar emot texter (ibid., 2002, s.41).
En annan teoretiker inom litteraturdidaktiken är Judith A. Langer (2015). Hon anser att litteraturen har en betydelsefull plats i undervisningen eftersom litteraturen har en förmåga att binda samman människors subjektiva erfarenheter med de objektiva händelserna i vår värld. Utifrån läsarens erfarenheter bygger läsaren upp olika föreställningsvärldar i mötet med texten. Dessa skiljer sig mellan individer beroende på tidigare erfarenheter och de förändras hela tiden under behandlingen av texten (Öhman, 2015, s.74).
Langers teori bygger på en analys av hur föreställningsvärlden byggs upp genom fyra olika stadier. Under läsningens gång pendlar man mellan dessa fyra stadier när nya uppfattningar dyker upp i texten.
Första stadiet innebär att läsaren befinner sig utanför en föreställningsvärld. Genom att börja läsa kliver man in i den föreställningsvärlden. Läsaren skapar en uppfattning om handlingen i texten med hjälp av karaktärerna, miljön, situationerna samt intrigerna som finns i texten. (Öhman, 2015, s.75). I det andra stadiet fördjupar sig läsaren i föreställningsvärlden som läsaren har uppfattat och spekulerar utifrån sina erfarenheter över betydelsen av texten. Det tredje stadiet skiljer sig från de andra. Här används inte de egna erfarenheterna utan läsaren kliver ut ur föreställningsvärlden och ifrågasätter vad man har varit med om under läsningen. I det fjärde stadiet objektifierar läsaren erfarenheterna och går bortom det subjektiva och reflekterar över och analyserar det man läst, vad det betyder, hur är det gjort och varför. Det centrala för Langers (2015) teori är skapandet av föreställningsvärldar som kan göras genom läsandet av en text (Öhman, 2015, s.75).
Denna studie inspireras av Louise Rosenblatts (2002) och Judith A. Langers (2015) litteraturdidaktiska teorier, att man som vuxen kan hjälpa barn att inte bara lära sig mer om döden utan också få en ökad förståelse för den. Precis som John Holland (2008) och Atle Dyregrov (1990) nämner kan böcker vara ett bra verktyg för att få barnen att utveckla erfarenheter och förståelse för döden. Beroende på bokens efferenta texter om döden kan barnet få kunskap och förståelse för hur man kan dö och vad som möjligen händer efter döden. Detta vet ju ingen med säkerhet men böckerna ger olika kulturbundna förslag. Barnlitteratur och dess innehåll är bra redskap för hur vi kan möjliggöra en ökad förståelse för barns tankar och känslor och olika böcker kan bygga och utveckla elevers olika föreställningsvärldar om döden.
6 Material och metod
Arbetet med denna studie bygger på en analys av utvalda barnböcker utifrån uppsatsens tema. Med hjälp av tematisk analys som vald metod kommer uppsatsens frågeställningar få svar. Analysen begränsas till sex stycken valda titlar inom barnlitteratur.
6.1 Didaktisk relevans
Begreppet didaktik betyder lärande och undervisning. För att studien ska ha en didaktisk relevans behöver böckerna som analyseras användas i skolan. För att få tag på litteratur som används i skolan användes Facebook och kontakt med olika skolbibliotek. Jag skrev ett inlägg (se bilaga 1) som jag lade ut i fyra olika facebookgrupper anpassade för lärare. Där fick lärare kommentera vilka böcker som de använde när de arbetar i skolan. Lärarna fick också kommentera i vilken årskurs de använde sig av böckerna vilket gjorde att jag kunde plocka ut relevanta titlar för min behörighet (åk F-3). Jag förde in alla titlar i en tabell (se bilaga 2) där jag sedan valde ut de titlar som var populärast. Jag valde ut sex stycken av de mest populära böckerna och kontaktades skolbibliotek för att säkerställa att mitt val av böcker används i skolan. Detta för att öka relevansen i valet av titlar.
Kriterierna för valet av böcker var popularitet, årskurs och en variation av författare. Detta för att få ett så brett resultat som möjligt.
6.2 Material
Här beskrivs den barnlitteratur som används med kort beskrivning av handlingen av boken och dess karaktärer.
6.2.1 Adjö, herr Muffin av Ulf Nilsson (2002)
Adjö, herr Muffin handlar om ett marsvin som blir sjuk och dör av ålderdom. Under sin sista tid i livet tänker herr Muffin tillbaka på den tiden i livet där allt var bra i hans liv. Han gör en lista på alla bra saker han har varit med om. En dag börjar han få ont i magen som vägrar att ge med sig. I sin brevlåda får han massa brev där det står att döden inte är någonting att vara rädd för och att himlen, om man kommer till himlen, är en härlig plats.
6.2.2 Bröderna Lejonhjärta av Astrid Lindgren (1973)
Bröderna Lejonhjärta handlar om bröderna Karl (Skorpan) och Jonatan. Skorpan är svårt sjuk och Jonatan förberedde honom ofta inför döden genom att berätta om Nangijala, landet man kommer till efter döden. En kväll börjar det brinna i deras hus, för att rädda Skorpan tar Jonatan honom på ryggen och hoppar ut genom fönstret. Jonatan skadar sig i fallet och det sista han säger till Skorpan innan han dör är “Vi ses i Nangijala”. Det dröjer dock inte långt innan Skorpan dör av sin sjukdom. Skorpan kommer till Nangijala där han träffar Jonatan igen. Där de lever sitt livs äventyr.
6.2.3 Det magiska hjärtat av Kristina Ohlsson (2016)
Det magiska hjärtat handlar om Roberta och hennes svårt sjuka kompis Charlotte. Charlotte har medfött hjärtfel och under årens lopp bli hon bara sämre och sämre. Till slut är hennes hjärta så dåligt att hon behöver få ett nytt för att överleva, vilket visar sig vara lättare sagt än gjort.
På en auktion hittar Roberta en jordglob som hon får veta av sin morfar är magisk. Om man lyckas utföra jordglobens uppdrag får man önska sig någonting och den önskningen kommer att slå in dagen efter. Roberta ser sin chans att rädda Charlotte och skaffa fram ett hjärta till henne. Men tiden är knapp. Ska Roberta hinna hitta ett hjärta till Charlotte innan det är försent?
6.2.4 Flickan med svavelstickorna av H. C Andersen (1845)
Flickan med svavelstickorna handlar om en liten fattig flicka som blir utskickad barfota på nyårsafton mitt i snön för att sälja svavelstickor. Hon lyckas inte att sälja dessa svavelstickor och trots att hon fryser vågar hon inte gå hem innan hon sålt några. Hon söker skydd och kryper ihop i ett hörn mellan några hus och värmer sig genom att tända svavelstickorna. Hon börjar se syner i lågorna. På morgonen hittas hon död, ihjälfrusen.
6.2.5 Godnatt mister Tom av Michelle Magorian (1981)
Godnatt mister Tom handlar om William Beech som evakueras under andra världskriget från London till den engelska landsbygden. Han hamnar hos en gammal enstöring vid namn Tom och William får uppleva vänlighet för första gången i sitt liv. Men en dag kommer hans elaka mamma plötsligt och hämtar honom. När veckor har gått och Tom inte har hört någonting från Will ger sig Tom ut för att leta efter honom. I boken får man följa William i sin sorgbearbetning när hans närstående dör och Tom hjälper honom med detta.
6.2.6 Spring Fanny, spring! av John Reynolds Gardiner (1982)
Spring Fanny, spring! handlar om Willy och hans morfar. En dag vägrar morfar att stiga upp ur sängen. Doktorn säger att han inte är sjuk men han har gett upp hoppet. Willy och hans hund Fanny gör allt för att morfar ska bli frisk igen. Willy ställer upp i en hundspannstävling för att vinna pengar till morfar. Vid mållinjen brister Fannys hjärta och hon dör. Willy får bära Fanny över mållinjen. Willy vinner pengarna vilket gör att morfar blir frisk men Willy har förlorat sin hund Fanny.
6.3 Analysmetod
Det empiriska materialet undersöktes genom det litteraturdidaktiska perspektivet med hjälp av den tematiska analys som beskrivs av Virginia Braun och Victoria Clarke (2006). Denna analysmetod användes för att analysera och identifiera teman i det empiriska materialet. Enligt Braun och Clarke (2006) passar denna metod de oerfarna analytikerna eftersom den inte kräver en avancerad teknisk eller teoretisk kunskap (Braun & Clarke, 2006, s. 9).
Metoden följer sex steg för att hitta teman i den data som analyseras. I steg ska man bli bekant med sitt material (Braun & Clarke, 2006, s.16), vilket gjordes genom att jag läste böckerna flera gånger för att bekanta mig med dem och hitta den efferenta texten som behandlade döden.
I steg två ska man plocka fram initiala koder ur materialet (ibid., 2006, s.18). Koderna kännetecknar de särdrag som analytikern är intresserad av. Under detta steg läste jag böckerna en
gång till utifrån de koder som jag plockat fram. Koderna var text om döden, känslor och funderingar på döden, hur karaktärerna hanterar döden, realistisk död, fantasi, händelser efter döden. Jag markerade i böckerna och skrev ner på ett block där materialet utmärkte dessa koder.
I det tredje steget analyseras koderna för att identifiera möjliga teman (ibid., 2006, s.19). Denna sökning utfördes genom att de koder som skrivits ner organiserades i grupper utifrån hur de korrelerade med vad koderna handlade om. Därefter sorterades koderna in i olika teman.
Under steg fyra granskades de teman som framkommit genom läsningen (ibid., 2006, s.20). De förfinades, reviderades och flyttades om behovet fanns. Teman som framträdde var till exempel att döden sågs som befriande eller som speglande av vår västerländska kultur.
I steg fem definierades och namngavs de teman som framkommit (ibid., 2006, s.22). Huvuddragen i varje tema påvisades, kontrollerades mot studiens tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter och skrevs ner i analysen. I analysen framträdde slutligen två huvudteman. Det första temat benämns Döden genom den efferenta texten, där böckerna undersöktes utifrån Rosenblatts (2002) litteraturdidaktiska teori genom efferent läsning. Det andra huvudtemat var Döden i en föreställningsvärld där Langers (2015) litteraturdidaktiska teori om föreställningsvärldar användes för att undersöka huvudpersonernas förhållningssätt och reaktioner på döden. Efter ytterligare analys av böckerna utifrån olika föreställningsvärldar uppkom fler underteman som relevanta för studien. Dessa underteman fick namnen en värld bortom det onda, alla ska vi dö, den västerländska spegeln, den verkliga döden samt sorgbearbetning.
I steg sex skrevs själva rapporten (ibid., 2006, s.23) där analysens resultat presenteras under de huvud- och underteman som identifierats ovan.
6.4 Validitet och reliabilitet
Validiteten i denna studie kan anses som hög då resultatet av analysen svarar på forskningsfrågorna. Studiens reliabilitet är också hög då den kan göras om med samma resultat (Johansson & Svedner, 2006, s.105,108). Här kan man fundera över hur mycket personliga åsikter och erfarenheter, som en annan läsare har, speglar resultatet. Studiens forskningsfrågor är utformade på ett sätt som gör att personliga åsikter inte kan färga studien. Studien fokuserar på att undersöka hur böckerna beskriver döden och hur författarna gestaltar huvudpersonernas förhållningssätt på döden.
6.5 Forskningsetiska principer
För att uppfylla Vetenskapsrådets (2002) informationskrav har deltagarna i studien fått information om hur deras deltagande behandlas i studien (se bilaga 1). Genom att svara på de frågor som ställdes i de olika Facebookgrupperna har respondenterna godkänt hur deras svar kommer att behandlas i undersökningen, utifrån informationsbrevet. Deltagarna har även fått kännedom om att deras uppgifter behandlas enligt konfidentialitetskravet men eftersom jag har använt offentliga Facebookgrupper finns deras kommentarer tillgängliga för övriga medlemmar att se. Vad gäller nyttjandekravet har uppgifterna som samlades in använts enbart för mitt forskningsändamål.
7 Analys och resultat
I detta kapitel kommer analysen av det empiriska materialet presenteras, utifrån de två huvudteman som identifierats. Det första huvudtemat är Döden genom den efferenta texten där varje bok undersöktes utifrån Rosenblatts (2002) litteraturdidaktiska teori genom efferent läsning. Böckernas beskrivning av döden redovisas bok för bok med hjälp av Ringa Sandelins (2002) olika perspektiv på döden som tas upp i forskningsöversikten. Det andra huvudtemat var Döden i en föreställningsvärld där Langers (2015) litteraturdidaktiska teori om föreställningsvärldar användes för att undersöka huvudpersonernas förhållningssätt och reaktioner på döden. Här redovisas resultatet av analysen utifrån de teman som identifierats i den tematiska analysen: En värld bortom det onda, Alla ska vi dö, Den västerländska spegeln, Den verkliga döden samt “Sorgbearbetning”.
7.1 Döden genom den efferenta texten
Studien fokuserar på hur döden behandlas i barnlitteratur, därför har Louise Rosenblatts (2002) teori om efferent läsning används vid läsningen av litteraturen. När en text läses efferent fokuserar man på specifika drag i litteraturen (Rosenblatt, 2002, s.41). Fokus under läsningen har legat på den text som i litteraturen behandlar döden. I detta avsnitt besvaras studiens första forskningsfråga: Hur beskrivs döden och vad den innebär.
7.1.1 Adjö herr muffin (2002)
I Adjö, herr Muffin beskrivs hur huvudpersonen herr Muffin dör av ålderdom. Herr Muffins ägare reflekterar över om döden ger en evig vila eller om man hamnar i himlen. Hon skriver ned sina tankar i brev till Herr Muffin (som han äter upp) där hon beskriver sin syn på döden och ger en bild till Herr Muffin av att döden inte är farlig, att det är något som kommer hända oss alla.
Boken beskriver döden i enlighet med Ringa Sandelins (1979) första perspektiv där döden
sker i en verklig värld med en verklighetstrogen karaktär och en verklig dödsorsak.
7.1.2 Bröderna Lejonhjärta (1973)
Bröderna Lejonhjärta skiljer sig från de andra böckerna i det empiriska materialet genom att huvudpersonerna Jonatan och Skorpan dör två gånger i boken. Första gången de dör kommer de till Nangijala, andra gången de dör kommer de till Nangilima. I boken beskrivs döden som någonting nödvändigt, någonting som måste ske, men att det finns ett liv efter döden. När Jonatan dör är de sista orden som han säger till Skorpan ”Gråt inte, Skorpan, vi ses i Nangijala” (Lindgren, 1973, s.18).
Boken beskriver döden enligt Ringa Sandelins (1979) fjärde perspektiv där verkliga barn befinner sig i en fiktiv värld med fiktiva händelser i och med att Jonatan och Skorpan hamnar först i Nangijala, där de slåss mot en drake, sedan i Nangilima.
7.1.3 Det magiska hjärtat (2016)
I Det magiska hjärtat beskrivs Roberta och Eriks kamp för att hjälpa Robertas vän Charlotte som har ett hjärtfel och behöver ett nytt hjärta. Roberta är rädd för döden får hjälp av en präst att bearbeta sina rädslor. Erik råkar ut för en olycka, han blir påkörd av en bil och dör av sina skador. När Erik dör doneras hans hjärta till Charlotte vilket gör att hon överlever. Här beskrivs
en bild av döden som inte enbart ledsam utan som något som kan ge liv åt någon annan genom organdonation.
Boken beskriver döden enligt Ringa Sandelins (1979) första perspektiv då boken utspelar sig i en verklig miljö med verkliga barn och beskriver en verklig dödsorsak.
7.1.4 Flickan med svavelstickorna av H.C Andersen (1845)
I Flickan med svavelstickorna får man följa en flicka under hennes sista timmar i livet. Hon håller på att frysa ihjäl i en snödriva då hon inte vågar gå hem med osålda varor. Hon hallucinerar och ser inre bilder av varma kaminer och stora middagar. Till sist ser hon den vackra, glada, snälla mormodern som uppenbarar sig som en ängel. Hon kommer ner från himlen och hämtar flickan och tar med henne bort från den kalla, hemska natten och upp till Gud i himlen. Citat från boken:
Mormor hade aldrig förr varit så vacker, så stor; hon lyfte opp den lilla flickan på sin arm, och de flög i glans och glädje, så högt, så högt. Och ingen kyla, ingen hunger, ingen ångest - de var hos Gud (Andersen, 1958, s.118).
Döden benämns i text först i slutet av boken, då några förbipasserande personer upptäcker flickan i snön. Hon beskrivs som leende med rosa kinder och döden ses som något befriande, samtidigt beskriver personerna som fann henne händelsen som tragisk.
Boken beskriver döden enligt Ringa Sandelins (1979) första perspektiv där en verklig flicka i en verklig värld fryser ihjäl i snön.
7.1.5 Godnatt mister Tom av Michelle Magorian (1981)
Boken Godnatt mister Tom utspelar sig på den engelska landsbygden under andra världskriget, där Will får spendera sin tid hos mister Tom, undan det krigshärjade London. Regelbundna uppdateringar om kriget kommer till dem via radio och telegram om personer, bland annat närstående, som har dött i kriget. Döden beskrivs på flera olika sätt. Wills lillasyster dör i hans famn när de sitter inlåsta i en skrubb och Wills mamma tar livet av sig. Slutligen dör Wills bästa vän Zach när han reser hem till London för att hälsa på sin skadade pappa. Zach dör av en flygbomb som faller över London.
Boken beskriver döden enligt Ringa Sandelins (1979) första perspektiv där verkliga karaktärer
dör i extrema, men inte desto mindre verkliga miljöer, av verkliga orsaker såsom svält, sjukdom, självmord och bomber.
7.1.6 Spring Fanny, spring! av John Reynolds Gardiner (1982)
I boken Spring Fanny, spring! bor pojken Willy och hans hund Fanny hos sin morfar som har tappat livsglädjen. I boken beskrivs morfars tappade livsglädje som ett sjukdomsförlopp där han vägrade att stiga upp ur sängen, vägrade äta eller dricka och doktorn berättar att morfar kommer att dö. Det gör han inte utan den som slutligen dör är Willys hund Fanny när Willy tävlar med henne i en hundspannstävling. Döden beskrivs som snabb, oväntad och smärtfri. Citat från boken “Hon var trettio meter från mållinjen när hjärtat brast. Hon dog på fläcken. Hon led inte.”(1982 s.75). I boken beskrivs döden som slutgiltig, hunden dog och kommer inte tillbaka. Boken beskriver Ringa Sandelins (1979) första perspektiv där verkliga karaktärer dör av en verklig orsak i en verklig miljö: hunden Fanny dör av hjärtstopp under en hundspannstävling.
7.2 Döden i en föreställningsvärld
För att kunna svara på studiens andra forskningsfråga hur huvudpersonernas förhållningssätt och reaktioner beskrivs i böckerna togs hjälp av Judith A. Langer (2015). Hon anser att litteratur i undervisningen är betydelsefull för att den kan hjälpa läsaren att bygga upp föreställningsvärldar utifrån sina tidigare erfarenheter (Öhman, 2015, s.74).
Under denna rubrik kommer de föreställningsvärldar som framkom i analysen att tematiskt redovisas samt se hur huvudpersonerna förhåller sig till och reagerar på döden.
7.2.1 En värld bortom det onda
Att ha döden som en symbol för slutet på lidandet är något som syns i majoriteten av det empiriska materialet som har analyserats. I Bröderna Lejonhjärta ser man döden som en befrielse från allt lidande. Astrid Lindgren (1973) visar det när hon skriver om Nangijala:
“Hur kan det få vara så hemskt att en del måste dö när dom inte har fyllt tio år ens? sa Skorpan. Vet du skorpan, jag tror inte att det är så hemskt, jag tror du får det härligt sa Jonatan. [...] Du flyger iväg någon helt annanstans [...] till Nangijala [...] man får vara med om äventyr från morgon till kväll [...] han sa att bara jag kom till Nangijala skulle jag genast bli frisk och stark och till och med vacker” (Lindgren, 1973, s.6,7,10).
Skorpan vet att han ska dö och han är rädd men Jonatan lugnar honom genom att berätta om Nangijala. Nangijala ses som ett paradis där man inte längre sjuk och inte har några skador. I boken skriver Astrid Lindgren att man kan göra saker som man inte kunde innan som till exempel simma och rida. Bröderna Lejonhjärta till skillnad från de andra böckerna skapar en föreställningsvärld med döden vigd åt fantasin. Detta gör att barn kan få en möjlighet att kunna tolka döden på ett mer fantasifullt sätt. Tanken om ett liv efter döden kan möjliggöra att döden inte upplevs som lika skrämmande. Bröderna Lejonhjärta är den enda boken som analyserats som skapar en föreställningsvärld vigd åt fantasin. Resten av det empiriska materialet i studien ger en mer realistisk bild av döden och vad som händer efter.
I Flickan med svavelstickorna gestaltas döden som en befrielse från allt ont. H.C. Andersen (1958) skriver “i hörnet av huset satt i den kalla morgonstunden den lilla flickan med röda kinder, med ett leende kring läpparna - död, ihjälfrusen” (ibid., s.119). Flickan får slippa allt lidande, med kyla, svält och elaka föräldrar, och komma till sin älskade mormor i himlen. Det står inte skrivet i boken hur den lilla flickan förhåller sig till döden. Men hon är inte rädd och när hon ser mormor så ber hon henne att ta med den lilla flickan upp till himlen. Denna bok skapar en föreställningsvärld där det finns ett liv efter döden, ett liv hos Gud uppe i himlen.
I boken Spring Fanny, spring! lämnas platsen efter döden till fantasin eftersom den inte är utskriven i boken, som i Bröderna Lejonhjärta och Flickan med svavelstickorna. I boken skriver Gardiner (1982) att Willy verkligen inte vill att hans morfar ska dö och han gör allt för att det inte ska ske medans när Fanny dör så visar Willy ett lugn och säger: “Du var jätteduktig, gumman. Jätteduktig. Jag är så stolt över dig. Nu ska du vila. Bara vila.” (Gardiner, 1982, s.76). Detta citat skapar en föreställningsvärld där Fanny hamnar på en plats bortom vår värld där hon får återhämta sig.
Robin L. Carr (1973) skriver att döden kan ses som något skrämmande men som kan mildras genom att barnböcker ofta skriver om döden som någonting befriande (Carr, 1973, s.701). Att
det finns ett liv efter döden eller att man får en evig vila och blir av med det som är dåligt kan ge ett lugn till läsaren. Det framstår som vanligt att när någon dör pratar man ofta om att “nu slipper hen lida”. Man ger en förskönad bild av döden vilket kan vara för att det egentligen inte finns någon som kan berätta vad som faktiskt händer när man har dött.
7.2.2 Alla ska vi dö
Gemensamt för det empiriska materialet är att döden ses som slutgiltig, att alla ska vi dö någon gång. Karaktärerna i böckerna ser döden som en naturlig del av livet och att den är oundviklig. Atle Dyregrov (1999) skriver att barn ofta har svårt att förstå är att döden är slutet, att vi inte kommer tillbaka när vi har dött (ibid., 1999, s.13). Dyregrov (1990) menar att skolans tillgång till böcker som behandlar död är ett bra komplement till att förbereda både lärare och elever inför döden (ibid., 1990, s.75). Många av de analyserade böckerna visar på hur karaktärerna bearbetar och utvecklar deras/sina tankar på döden.
I Adjö, herr Muffin följer man herr Muffin som inte har ett uttalat förhållningssätt till döden. Han förstår inte att han ska dö. Vid läsning av Adjö, herr Muffin förflyttas man in i en föreställningsvärld där man får följa herr Muffins sista tid i livet. Han tänker tillbaka på allt det fina som han har åstadkommit men också hur han inte förstår vad som händer med honom och varför han har ont i magen. Genom att läsa Adjö, herr Muffin tillsammans med elever kan man som lärare hjälpa dem att möjligen skapa en förståelse för hur djur dör och att djuret inte förstår vad det är som händer. Detta kan underlätta för barnet när de förlorar ett djur. I boken skriver herr Muffins ägare, med hjälp av sin pappa, brev till honom där hon diskuterar döden och där de till slut kommer fram till att döden inte behöver vara så skrämmande.
I boken Det magiska hjärtat får man följa Roberta och Charlottes rädslor och funderingar över döden som de tydliggör genom att skriva ned dem i en lista:
“ROBERTAS OCH CHARLOTTES DÖDSLISTA - Varför döden är hemsk
För att den varar så länge.
För att man kanske glöms bort efteråt.
För att ens föräldrar- och en massa andra- blir jätteledsna. För att det kanske gör ont att dö.
För att man inte vet vad som händer efteråt. Jag kom på en sista sak jag ville ha med [...]
För att döden kan komma precis när som helst.” (Ohlsson, 2016, s.92-93)
Dessa funderingar är något som de flesta människor någon gång reflekterat över. Roberta samtalar med en präst och får svar på flera av dessa funderingar. Det hjärtfel som Charlotte har är någonting som många barn skulle kunna relatera till eftersom det är en vanlig sjukdom.
Gemensamt för böckernas huvudkaraktärer är att deras reaktion på döden är sorg och sorgeprocesser. Läsaren får följa karaktärerna när de går igenom olika stadier av sorg och hur karaktärerna bearbetar dessa.
7.2.3 Den västerländska spegeln
De analyserade böckerna präglas av den västerländska kulturen där fyra utav sex böcker visar tydligt kristna värderingar, med Gud, himmel och begravningar. Som exempel beskrivs det i Adjö,
herr Muffin att de lägger honom i en kartong med alla hans favoritsaker för att sedan begrava honom under en ceremoni med psalmer, tal och ett kors på graven. I de fyra böckerna som visar kristna värderingar blir läsarens föreställningsvärld präglad av ett kristet perspektiv.
De två böcker som inte visar på en tydlig kristen tradition är Bröderna Lejonhjärta av Astrid Lindgren och Spring Fanny, spring! av John Reynolds Gardiner (1982). Lindgren (1973) nämner inte någon himmel eller någon Gud i sin berättelse. Vid läsning av Bröderna Lejonhjärta tillåts vi en föreställningsvärld bortom vår västerländska kultur. Karaktärerna hamnar på en plats där man inte längre är sjuk eller har ont, en plats där man kan göra saker som man inte kunde innan, som att simma till exempel, som Skorpan inte kunde i den verkliga världen. Lindgren (1973) möjliggör för ett tankesätt bortom det kristna perspektivet och läsaren tillåts att använda sin fantasi och andra möjliga livsåskådningar.
De analyserade böckerna präglas av sin samtid, där Eric Kimmel (1980) menar att döden var mer utskriven i barnböcker förr i tiden jämfört med de böcker som skrivs idag. Flickan med svavelstickorna är skriven 1845 och beskriver huvudkaraktärens död på ett mer grafiskt sätt, där de kristna värderingarna är som tydligast i det empiriska materialet.
7.2.4 Den verkliga döden
Alla de analyserade böckerna beskriver döden som saklig och verklighetsförankrad. I Det magiska hjärtat dör Erik när han blir påkörd av en bil. I Adjö, herr Muffin dör marsvinet av ålder. I Flickan med svavelstickorna fryser flickan ihjäl när hon sitter ute på natten i tunna kläder. Detta skapar föreställningsvärldar som kan ge elever en ökad förståelse för och en känsla av att det som sker i böckerna kan hända på riktigt.
Döden i Bröderna Lejonhjärta skiljer sig från de andra böckerna på så sätt att även om de dödsorsaker som beskrivs, sjukdom och självmord, är verklighetsförankrade har Jonatan och Skorpan en längtan till att få dö som inte förekommer i de andra böckerna. Astrid Lindgren (1973) skapar en föreställningsvärld där döden är något att längta efter, där de andra böckerna beskriver döden som någonting man vill undvika. Bröderna Lejonhjärta är också den enda bok i det empiriska materialet där huvudpersonerna faktiskt tar livet av någon annan. Jonatan och Skorpan strider mot riddar Tengil och till slut skickar de draken Katla på honom så att han dör.
7.2.5 Sorgbearbetning
Precis som Robin L. Carr (1973) skriver om hur barn har individuella uppfattningar om döden (ibid., 1973, s.701) visar även karaktärerna i de analyserade böckerna på olika sätt att bearbeta sorg. I Bröderna Lejonhjärta är Skorpan rädd för döden och vetskapen om att han ska dö skrämmer honom. Jonatan däremot är lugn. Han vet att efter döden kommer man till Nangijala vilket han ofta berättar för Skorpan. Tron på ett liv fritt från plågor i Nangijala gör att Skorpans förhållningssätt förändras så att han själv längtar dit efter Jonatans död.
I kontrast till sin änglalika karaktär har Jonatan en mörkare syn på döden. Han anser att om man är ond så förtjänar man att dö. I boken berättar han för Skorpan att “Tengils stund kommer, han ska krossas som en lus och försvinna för evigt liksom alla andra tyranner förr eller senare” (Lindgren, 1973, s.61). Denna syn skulle kunna skapa en föreställningsvärld hos läsaren om att onda människor förtjänar att dö.
Roberta och Charlotte i Det magiska hjärtat är båda rädda för döden. När någon pratar om döden blir Roberta arg och vill undvika ämnet. Att inte veta vad som händer efter döden
skrämmer henne. Hon är rädd för att döden aldrig tar slut, det finns en risk att man blir bortglömd och hon är rädd att man blir ensam när man dör. Alla dessa rädslor delar hon med Charlotte. För att bearbeta sina rädslor skriver de ner dem i lista som Roberta visar för en präst som också hjälper henne att bearbeta dem. Charlotte får hjälp att bearbeta dessa rädslor när hon talar med en psykolog på sjukhuset. När Robertas vän Erik dör i en cykelolycka vill hon inte förstå det. I boken står det såhär: “När någonting är riktigt, riktigt otäckt vill man inte tro att det är sant. Arg blir man också” (Ohlsson, 2016, s. 184). Det magiska hjärtat tar oss till en föreställningsvärld som ligger väldigt nära vår egen erfarenhetsvärld.
Huvudkaraktärerna i Godnatt mister Tom har olika sätt att reagera och bearbeta döden. Mister Tom reagerar med sorg och tystnad över att han har förlorat sin fru och barn till scharlakansfeber. Med Wills hjälp går mister Tom från tyst sorg till acceptans över att hans familj är borta. Will får uppleva tre närstående personers bortgång i boken, där alla framkallar olika reaktioner hos Will. Han har svårt att acceptera sin systers död och tar på sig skulden över att hon dog då han inte kunde ge henne mat när Wills mamma hade låst in dem i en skrubb utan vatten och mat. När han sedan får träffa sin fröken som precis har fått barn inser han att han inte hade kunnat göra något åt situationen med sin syster och når en sorts acceptans. Wills mamma tog sitt liv vilket gjorde Will förbryllad. I boken står det:
“Vi har tyvärr dåliga nyheter, William.” sa hon. “Det gäller din mamma.” Han tittade förskräckt på henne. “Vill hon ha mig tillbaka?” “Nej.” Han log av lättnad [...] “Din mamma är tyvärr död. Hon begick självmord.” Han tittade oförstående på henne. “Jag förstår inte.” “hon dödade sig själv.” Will stirrade misstroget på henne. “Dödade sig själv? Men ….varför?” [...] Hur kunde någon vilja låta bli att leva, tänkte Will, när det fanns så mycket att leva för” (Magorian, 1981, s. 261)
Citatet visar Wills reaktion när han får veta att hans mamma är död.
När Will fick beskedet om att hans bästa vän Zach dog av en bomb i London svartnade det för ögonen på honom, benen vek sig under honom och han svimmade. Veckorna efter Zachs död levde Will i ett töcken. Han kände sig helt bedövad och den enda gången han kunde glömma smärtan var när han fick måla, men så fort han slutade kom smärtan tillbaka. Will känner sig plågad och arg över att Zach lämnat honom och gav Gud skulden för detta. Såhär står det i boken:
“Zach är inte död”, mumlade han. “Inte på riktigt. Inte det som fanns inuti Zach”, fortsatte han och tittade ut över fälten. “Ingen kan ta ifrån mig mina minnen, och jag kan prata med honom när jag än vill”. [....] “Jag är ingen halv människa längre”, tänkte han. “Jag är en hel människa nu. Jag kan leva utan Zach, även om jag fortfarande saknar honom” (Magorian, 1981, s. 361,364).
Genom att lära sig cykla på Zachs cykel accepterar Will så småningom att Zach är död och att han lever kvar i Wills minne.
8 Diskussion
Syftet med studien var att undersöka hur ett urval av barnböcker skriver om döden, hur döden framställs i böckerna och vad döden innebär. Nedan diskuteras hur resultatet förankras i den forskning som finns gällande dödens gestaltning i barnlitteratur samt barns uppfattning om sorg och skolans roll i sorgbearbetning. Studiens frågeställningar har varit följande: Hur beskrivs döden och vad innebär den? Hur beskrivs huvudpersonernas förhållningssätt till och reaktioner på döden? I analys- och resultatdelen delades frågorna in i två huvudteman: Döden genom den efferenta texten och Döden i en föreställningsvärld.
Tema “Döden genom den efferenta texten“ förbinds med hur döden beskrivs genom olika perspektiv i barnlitteratur (Sandelin, 1979, s.96-101). De analyserade böckerna faller under det första och fjärde perspektivet som Ringa Sandelin (1979) identifierat om hur döden gestaltas i barnlitteratur: verklighetstrogna barn i en verklig värld med verkliga händelser och verkliga barn i en fiktiv värld med fiktiva händelser. Sandelin (1979) skriver att döden beskrivs men inte har fokus i de böcker hon undersökt av Astrid Lindgren. Att döden som tema inte behandlas i dessa böcker kan ha sin grund i att mellan 1900- och 1980 undvek författare att skriva om död i barnlitteratur (Kimmel, 1980). Att skriva barnlitteratur med tema döden var mer vanligt i barnlitteratur innan 1900-talet. Detta är Flickan med svavelstickorna från 1845 ett exempel på. Författare undvek till och med att ta upp ämnet mellan 1900 och 1980 (ibid., 1980). Godnatt mister Tom är skriven 1981 och ligger på gränsen till där man började skriva om död i barnlitteratur igen.
Tema “Döden i en föreställningsvärld” kopplas till studiens andra forskningsfråga där huvudpersonernas förhållningssätt och reaktioner på döden besvaras. I analysen framkom det att fem av de sex böcker som analyserats beskriver döden som slutgiltig, vilket gör att barnen kan få en bild av att livet tar slut. Atle Dyregrov (1999) konstaterar att det svåraste för barn att förstå är att livet tar slut när vi dör, att vi inte vaknar igen (ibid., s.14). I Bröderna Lejonhjärta ges ett alternativt slut till döden där det möjligen finns världar att komma till efter döden. I alla de analyserade böckerna ses döden som en naturlig del av livet och genom att man får följa karaktärernas sorgbearbetning ges läsaren möjligheter att själv fundera över hur man kan reagera över att någon dör. Eftersom elever spenderar mycket tid i skolan krävs det att skolan tar ett ansvar för att kunna möta elever i sorg (Andersson & Ingemarsson, 1994, s.15).
Beroende på elevernas tidigare erfarenheter har de varierad förståelse för döden. Vissa elever
har erfarenheter av att någon i dess närhet har gått bort medan hos andra fattas den erfarenheten. John Holland (2008) skriver om möjligheten för skola och lärare att i både förebyggande syfte och som stöttning under elevers pågående sorgbearbetning, använda barnlitteratur med tema döden i undervisningen. Genom att tillsammans läsa om andra som genomgår samma upplevelser som eleverna, kan det skapa flera föreställningsvärldar med olika syn på döden. Detta kan underlätta för eleverna att veta att de inte är ensamma i sin sorg samt ge dem verktyg att hantera den (ibid., s.420).
Alla de analyserade böckerna visar en död med verklighetsförankring, då de beskriver verkliga barn eller djur som dör av verkliga orsaker. Detta gör att eleven ges möjlighet att relatera till döden på ett ofarligt sätt, då de ges möjlighet att identifiera sig med karaktärerna och genom deras ögon uppleva döden. Böckerna blir på så sätt användbara i och kring arbetet med ämnet döden och kan underlätta kommunikationen mellan läraren och eleven som läser boken. Som exempel kan vi i Adjö herr muffin se hur döden bearbetas genom brevskrivning mellan herr Muffin
och hans ägare. Många elever kan säkert relatera till detta eftersom många elever har ett eller flera husdjur. Diskussionerna i boken mellan med pappan och dottern som skriver breven visar att herr Muffins ägare får en ökad förståelse för döden.
Det kan verka skrämmande för elever att läsa om döden då vi inte vet någonting om den samt att döden är slutgiltig. Böckerna som analyserats visar detta men också att döden är något befriande. Återkommande i böckerna beskrivs det att lidandet tar slut och att de som dör i böckerna kommer att få vila. I Bröderna Lejonhjärta kan Nangijala skapa en form av hopp för läsaren om vad som sker i och efter mötet med döden. Möjligheten att hamna i Nangijala kan underlätta känslan av dödens slutgiltighet då det kan ge en tro på ett ett liv efter detta. Detsamma gäller i Flickan med svavelstickorna där flickan kommer till himlen och blir fri från allt världsligt lidande. Beskrivningar av döden som befriare kan hjälpa att mildra läsarens rädsla för döden.
I Det magiska hjärtat kan Robertas känslor inför och frågor om döden visa att det är okej att
vara ängslig, rädd och fundersam över den. De skapar en relation mellan henne och läsaren då hennes frågor kan göra läsaren medveten om egna funderingar. I boken får Roberta också svar på sina frågor vilket kan möjliggöra ett lugn för läsaren genom att själv få svar eller få veta att det är ett ämne som måste diskuteras.
Eric Kimmel (1980) skriver att barnlitteratur präglas av det samhälle som producerar dem. Detta är påtagligt i studiens analyserade böcker då de präglas av den västerländska kulturen med kristna värderingar vilka syns genom de hänvisar till himlen och Gud som görs i flera av dem.
Böcker med senare utgivningsår har en mer neutral syn på döden. I de böckerna ställer man sig oviss till vad som sker efter döden. Religionen syns mer i de tidigare verken även om kristna värderingar genomsyrar alla böckerna i analysen. Eftersom barn formas och får sina erfarenheter av sin omgivning är det viktigt att som lärare att granska barnlitteratur och vara kritisk till den litteratur man väljer (Nettervik, 2002, s.14).
I skolans styrdokument skrivs det att skönlitteratur är viktigt för att eleverna ska ges möjlighet att utveckla sin förståelse för omvärlden (Skolverket, 2019). Döden är ett abstrakt och svårbegripligt ämne för alla människor, särskilt för barn och därför är läsning av barnlitteratur med tema döden ett bra redskap för att konkretisera ämnet (Dyregrov, 1999, s.13-14). Böckerna som analyserats beskriver verkliga barn och verkliga händelser vilket gör att elever ges möjlighet att relatera till de karaktärer och händelser som skrivs fram i böckerna. Bröderna Lejonhjärta är den bok som öppnar upp för fantasin genom att visa på ett liv efter döden vilket kan få barn till att våga fundera på ett liv efter döden. Att lära sig acceptera döden är svårt. Att inse att döden är slutgiltig och att den döde inte kommer tillbaka mer är något som alla oavsett ålder tampas med.
