• No results found

Prov med Merolitbärlager på väg 195 : Bankeryd -81: Lägesrapport 1983 (Test with a Merolit road base on road 195: Bankeryd -81: Status report 1983)

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Prov med Merolitbärlager på väg 195 : Bankeryd -81: Lägesrapport 1983 (Test with a Merolit road base on road 195: Bankeryd -81: Status report 1983)"

Copied!
34
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

rskr 5 ": hög jon 090tv ek u f w m r CTT S "2 du. .. "p ed e .. f e r a a c c e s s . ee -s e n f T a s -e n s d e a l h e k -a tt 22 s vu " o t R A r gt i Se o s s s kale 12 . e Re t; v Tec Tag 1 1 11 -2 04 .. * k at P då 116 BFL a k g ' kl3 1% S L O 1 d -22 % -; P a -. . 00 hå y t t s de k Ja n, .. vå pa T Mu sg B>

(2)

'

.

Nr 388 0 1984 Statens väg- och traiikinstitut (VTI) O 581 01 Linköping

ISSN 0347-6049 Swedish Road and Traffic Research Institute O 5-581 01 Linköping 0 Sweden

Prov med Merolitbärlager på väg 1 95

Bankeryd -81

Lägesrapport 1983

(3)

I N N E H A L L S F Ö R T E C K N I N G REFERAT ABSTRACT SAMMANFATTNING SUMMARY 1 BESKRIVNING Av PROVVÃGEN 2 TIDIGARE RAPPORTER 3 UTFÖRDA MÄTNINGAR 4 UTFÖRDA LABORATORIEUNDERSÖKNINGAR: FRYS-TÖVÄXLINGSFÖRSÖK 5 MÄTRESULTAT 6 PLANERADE MÄTNINGAR 7 KOMMENTAR

7.1 Bärighetsmätningar med fallvikt 7.2 Jämnhetsmätning i tvärled 7.3 Jämnhetsmätning i längdled 7.4 Tryckhållfasthetsbestämningar hos tillverkade provkroppar 7.5 Provborrning 7.6 Marklagrade provkroppar 8 ÖVERSIKT

9 REGISTRERING Av TJÃLDJUP OCH

UPPTINING 10 SKADEINSPEKTION 11 FRYS-TÖ-VÃXLINGSFÖRSÖK Bilagor VTI MEDDELANDE 3 8 8 Sid II III G D U ' I N 10 11 15 16 17 17 18

(4)

Prov med Merolitbärlager på väg 195

Bankeryd -81

Lägesrapport 1983

av Sven-Olof Hjalmarsson

Statens Väg- och Trafikinstitut (VTI)

581 01 LINKÖPING

REFERAT

Inom ramen för projektgruppen "Restprodukter i vägbyggnad" har Vägverket i samarbete med Väg-och Trafikinstitutet (VTI) sommaren 1981 provat möjligheterna att använda bärlager av slaggstabi-liserad krossad hyttsten (Merolit) genom att anlägga en provväg,av VTI benämnd Bankeryd -81.

Mätningar och provtagningar har efter provvägens färdigställande utförts av VTI och resultaten av dessa redovisas i lägesrapporter, av vilka denna

är den första.

(5)

II

Tests with a Merolit roadbase on road 195

Bankeryd -81

Status report 1983 VTI BULLETIN 388

by Sven-Olof Hjalmarsson

National Swedish Road and Traffic Research Institute

S-581 01 LINKOPING Sweden

ABSTRACT

As part of the work being undertaken by the project

group "Waste products in road construction" the National Road Administration has been collaborating during

summer 1981 with the National Swedish Road and Traffic Research Institute (VTI) to test the possibilities of using a roadbase of slag stabilised milled blast furnace sand (Merolit). The roadbase was used in the construction of a test road designated by the VTI as Bankeryd -81.

After completion of the test road, measurements have

been made and samples taken by the VTI. The results of these will be published in status reports, of

which this is the first.

(6)

III

Prov med Merolitbärlager på väg 195

Bankeryd -8l

Lägesrapport 1983

av Sven-Olof Hjalmarsson

Statens Väg- Och Trafikinstitut (VTI)

581 01

LINKÖPING

SAMMANFATTNING

I samband med Vägverkets nybyggnadsprojekt Väster-leden vid Jönköping har Statens Väg- och

Trafik-institut på uppdrag av CF (TUb) medverkat vid

plan-läggning och utförandet av provsträckor med bär-lager av dels slaggstabiliserad krossad hyttsten

(Merolit) dels bärlager av bitumenstabiliserat grus

(BG) som referens.

Avsikten med provvägen var

- att i praktiken studera vissa materialtekniska och utförandemässiga problem med denna bärlager-typ som framkommit i samband med TUbs uppställan-de av preliminära anvisningar för uppställan-denna

bärla-gertyp samt

- att den efter några år skall ge svar på

dimensio-neringsfrågan, dvs sambandet mellan å ena sidan

slitlagrets och merolitbärlagrets tjocklekar och å andra sidan överbyggnadens livslängd vid tra-fikering.

Provvägen består av 16 st provsträckor innehållande

12 st merolitsträckor med olika utföranden och en

sträcka med både BG och Merolit i kombination samt

3 st BG-sträckor som referens.

(7)

IV

Bärighetsmätning på provsträckorna bestämd med 5-tons fallvikt och angiven som dels en El_modu1 för de bundna lagren dels en Eg-modul för de

obund-na lagren tillsammantagobund-na, visar på en positiv utveck-ling hos samtliga provsträckor under det första

året. En viss nedgång hos El-värdena kan dock note-ras under påföljande år (1983).

Jämnhetsmätning i längdled gav ett genomsnittligt

PSI-värde lika med 3.68 vid första årets mätning och vid 1983 års mätning var medeltalet 3.78. Detta

visar att några påtagliga jämnhetsförändringar i

längdled hos de olika provsträckorna ej inträffat

under de första två åren.

Tvärprofilmätningarna visar att ytans jämnhet

mätt i tvärled fortgående haft en spårdjupsökning.

BG-sträckan nr 3 tillsammans med den tjocka merolit-sträckan nr 2 har haft den största ökningen (ca

12 mmzs spårdjup på 2 år). Skade-och sprickfrekvensen

är för samtliga sträckor ringa eller obefintlig.

Sträcka lO uppvisar några småskador och ett par

sprickor.

Provborrning har utförts ett antal gånger och av borrkärnornas tryckhållfasthet framgår att Meroliten långsamt har ökat från ca 2.0 MPa hösten -81 till

3.15 MPa hösten -83. Värdena ovan är medelvärden från samtliga provsträckor tillverkade enligt

grund-receptet.

Avslutningsvis kan sägas att det allmänna intrycket av samtliga sträckor är gott.

(8)

Tests with a Merolit roadbase on road 195 Bankeryd -81

Status report 1983 VTI BULLETIN 388

by Sven-Olof Hjalmarsson

National Swedish Road and Traffic Research Institute

8-581 01 LINKÖPING Sweden

SUMMARY

During the construction by the National Road

Admini-stration of the western link road at Jönköping,

the VTI was commissioned by the CF (TUb) to partici-pate in planning and building test sections, one

with a roadbase of slag stabilised milled blast furnace sand (Merolit) and another with a roadbase of bitumen stabilised gravel (BG) as a control.

The objectives of the test road were:

- to make a practical study of certain mathematical and constructional problems with the Merolit road-base relating to the TUb's preliminary directives for this type of roadbase, and

- within the next few years to find a solution to the dimensioning question, i.e. the relationship between, on the one hand, the thicknesses of the wearing course and the Merolit roadbase and, on the other hand, the resistance of the pavement to

traffic.

The test road consists of 16 test sections comprising 12 Merolit sections of various designs and one section with both BG and Merolit in combination with 3 control

sections built with BG.

(9)

VI

Loadbearing measurements on the test sections deter-mined with a 5-ton falling weight deflectometer and

specified with both an E1 modulus for the stabilised courses and also an E2 modulus for the unstabilised

courses combined, show a positive trend in all test sections during the first year. However, a certain

fall in the El values can be observed during the

following year (1983).

Longitudinal evenness measurements gave a mean PSI

of 3.68 for the first year's measurements, while the

mean for the 1983 measurements was 3.78. This indicates

that no tangible changes in longitudinal evenness on

the test sections occurred during the first two years.

Cross-profile measurements of lateral surface evenness show a continuous increase in rut depth. BG section No. 3 and the thick Merolit section No. 2 have shown the largest increase (about 12 mm rut depth in two years). Damage and cracking frequency is slight or non-existent on all sections. Section No. 10 shows slight damage and a few cracks.

A number of core drillings have been performed. These indicate that the compressive strength of Merolit has slowly increased from about 2.0 MPa in autumn 1981 to 3.15 MPa in autumn 1983. The above values

are means from all test sections constructed according to the basic specification.

In conclusion, the general impression from all sec-tions is good.

(10)

1 BESKRIVNING Av PROVVÄGEN

Provvägen är belägen vid Bankeryd i R-län och

har en total längd av 750 m med en körbanebredd av 9,2 m. Schematisk längdprofil över provvägen

fram-går av bilaga 1.

Undergrundens ytskikt på provsträckorna kan samman-fattningsvis sägas bestå av ett sandigt grovmoigt

material.

Provvägen utfördes i augusti 1981. Avsikten med provvägen är

- att i praktiken studera vissa materialtekniska och utförandemässiga problem med slaggstabilise-rad krossad hyttsten (Merolit) som framkommit vid uppställandet av preliminära anvisninga för

denna bärlagertyp.

- att den efter några år skall ge svar på dimensio-neringsfrågan, dvs sambandet mellan å ena sidan

slitlagrets och merolitbärlagrets tjocklekar och

å andra sidan överbyggnadens livslängd vid

tra-fikering.

2 TIDIGARE RAPPORTER

Byggnadsrapport, VTI Meddelande 291. "Prov med

Mero-litbärlager på väg 195, Bankeryd -81.

3 UTFÖRDA MÄTNINGAR

Tidpunkt för och typ av mätning som redovisas i

denna lägesrapport framgår av nedanstående tabell.

(11)

Tabell 1

Dynamisk Spårbild- Jämnhet Skade- Provborr-

Tjäl-provbe- ning i längd- inspek- ning djup

lastning (PRIMAL) led tion (CHLOE)

1981

September, November November - September Oktober Oktober 1982

Mars, Mars Mars, Mars, Juni, Mars

Juni, November Oktober Juni September September

1983

September September April Sep. September -Sep.

4

UTFÖRDA LABORATORIEUNDERSÖKNINGAR:

FRYS-TÖ-VÃXLINGSFÖRSÖK

5

MÄTRESULTAT

Resultat av ovanstående mätningar och laboratorie-undersökningar redovisas i tabell 10.

6

PLANERADE MÄTNINGAR

Av VTI planeras fram till 1985 fortsättning av redan påbörjade mätserier för registrering av bärighet, ytjämnhet, tjäldjup samt skador.

7 KOMMENTARER

7.1 Bärighetsmätningar

Bärighetsmätningar utfördes med VTIs 5 tons fall-vikt. Vid varje provbelastning utfördes samtidigt

(12)

deformationsmätning såväl i belastningsytans

cent-rum som i en punkt på avståndet 450 mm härifrån.

Provpunkterna var utplacerade i två mätlinjer per

provsträcka på den norrgående körbanan mot Bankeryd. Resultatet framgår av tabell 2.

Tabell 2 Sammanställning av beräknade lagermodu-ler dels för Merolitbärlager + slitlager

(BG-lager + slitlager)= E1, dels för

un-derlaget (samtliga obundna

överbyggnads-lager + undergrund) E2.

x*a...

©®®©©®®®®®®®®®

. _ - .. '-. . n ' u . .ø, . . o . J . .u n - .-= «. . un'.u;.mr40 ..u .- . | I i I . - I. a ut I .-.-..<I ' ' I v -0 . ..'' ,n ... ...0._ . i.'..0.',' .u',-,i _H. --.'..._n.._ ,u'o'O.'n _-,- .1'-. "0.:. .-0' '

I I I I I I I I I I l 1 I 1 I 2 131370 430 1.90 550 620 670 730 790 650 885 920 955 990 1LIOSO 065 120 155 Mätning I I I I 1 I I I I I I I i l I I 1 Datum ' * ' 4 810923 E1 1290 1380 8900 2020 2660 2080 3700 3300 2410 1490 2029 2060' 2440 32820 2320 Beläggn.temp . . -13-19OC EZ 147 137 156 171 154 178 182 168 175 184 185 185 174 183 176 811026 81 4480 4250 21780 5820 9590 4390 8010 8860 4580 2830 4340 5090 5160 5580 5090 Beläggn.temp 6-120C 82 132 126 152 160 130 170 176 158 164 172 178 168 164 170 166 820325 E1 2120 1750 11400 3590 3990 2280 3820 I 4310 2454 1934 2470 2270 2910 2730 3190 2590 Beläggn.temp 12-19°C 22 153 156 165 175 156 176 192 164 180 196 184 173 158 183 182 177 820615 E1 2648 2900 15375 2825 2665 3138 5513 2963 3855 2875 3666 3439 3983 4455 4477 3773 Beläggn.temp 16-25°C 82 132 123 150 180 143 175 184 147 157 180 180 175 155 179 168 160 820927 E1 3800 4670 18750 5410 3825 4085 6675 7425 5818 5591 6262 5762 5388 6171 6227 5773 Beläggn.temp -13-23°C EZ 123 123 153 154 137 167 174 132 153 153 173 161 153 164 156 142 830922 Bl 2645 3310 6600 5045 5835 3965 5575 6470 5550 4580 5750 4975 5500 5320 5285 4750 Beläggn.temp : v ; 12-180C 82 124 122 132 162 ; 127 174 V 193 i 140 147 166\ 173\ 162 158 173% 157 152

E1 = BG-lagrets resp. merolitlagrets E-modul

82 = Medelmodulen för vägkroppen under BG resP. merolitlagret

(13)

Avsikten med bärighetsmätningarna är i första

hand att bestämma de effektiva E-modulerna hos mero-litlagret resp BG-lagret samt se hur de förändras med tiden under inverkan av trafiken.

El-värdena för merolitbärlagren utvecklas klart

positivt under det första året (-81 till -82). Vid 1983 års mätning kan en avtagande tendens konstate-ras. Detta kan eventuellt ses mot bakgrund av en

ökad spårbildning, jfr fig 2.

Materialbehandlings-sträckorna (10 t.o.m. 16) uppvisar jämna

El-vär-den. Noteras bör att str. 10 vid alla tre mättill-fällena haft en något lägre bärighet än de övri-ga. Detta kan vara en signal på att småskador upp-stått på denna sträcka, jfr bil 2:3.

BG-sträckorna har också haft en gynnsam utveckling vilket framgår av fig 1.

E'MODUL MPa 7" 9000 -8000 -7000 -6000 P 5000 P 8209 #000 -_ 8309 I" I' *\\ 3000 // z / \\ I,\ / \\ / \ ,l \ 2000 - WE__ \\\/,I 1000 _ A A /N

©©®®©©®®®®w®®ww

0\\\ \\\ \\ \ \\\EFYÄE-?ö- \\\Exr_ ,.\\\\3\\\>._

/////

" '

-'

5 ' LH 1; I : 1 I 1 I I 5 1 I I I | I 13/370 A30 490 550 620 670 730 790 850 865 920 955 990 14/050 085 120 153 I i l i i i I I I 1 I ! | | i I I

Figur 1. Sammanställning av beräknade lagermoduler för merolitbärlager + slitlager resp BG-lager + slitBG-lager.

(14)

El-värdena för sträcka 3 har varit höga vid alla mättillfällen. Detta fenomen kan efter studier

tillskrivas beräkningsmetoden. Efter att ha

beräk-nat El -värdet för sträcka 3 och tagit hänsyn

till det lager om 13 cm bärlager som ligger under det 5 cm tjocka BG-lagret har man kommit fram till

en El-modul på 6600 MPa som kan jämföras och

där-vid överensstämma väl med de övriga BG-sträckor-na. Den nya lagermodulen har kunnat beräknas genom att på sträcka 3 tre-punktsmätning utförts (83.09). Någon liknande beräkning har ej kunnat genomföras

från de tidigare mättillfällena då endast två-punktsmätning är utförd på dessa.

Vid tunna konstruktioner såsom den ovan har ett un-derliggande lager med bärlager en avgörande betydel-se för beräkningsutgången av El-modulen pga dess non linjära egenskaper. Konstruktionen delas därvid upp i tre skikt i stället för två, där El ;modulen motsvarar BGzns E-modul, där E2 motsvarar det obund-na bärlagrets E-modul och där E3 motsvarar markens E-modul. Resultatet av beräkningarna för sträcka

3 blev följande: El=6600 MPa, E2=760 MPA, E3=132 MPa.

7.2 Jämnhetsmätning i tvärled

På varje provsträcka har 5 resp 3 tvärprofillinjer

inlagts för registrering av förändringar i vägens

tvärprofil s k spårbildning, främst orsakad av

permanenta deformationer som uppkommer genom trafik med tunga fordon. Mätningarna utfördes med VTIs PRIMAL-mätare. Resultaten har sammanställts i ta-bell 3.

(15)

Tabell 3 Spårdjup (mm) mätta med PRIMAL-mätaren. Medelvärde av 5 resp 3 mätlinjer per

provsträcka. Körfält mot Körfält mot Bankeryd Jönköping Prov- Spår 1 Spår 2 Spår 1 Spår 2 sträcka -82 -83 -82 -83 -82 -83 -82 -83 1 4,1 5,5 6,5 8,0 3,5 4,2 7,3 8,3 2 3,9 4,3 8,9 10.9 2,0 4,0 7,8 10,4 3 4,6 4,6 9,9 11,7 5,8 6,6 8,1 9.3 4 2,7 3,3 8,4 9,5 3,4 5,3 7,3 7,3 5 4,3 6,2 8,6 10,3 6,9 8,5 6,8 7,2 6 - 4,1 - 6,8 4,4 7,9 6,1 6,2 7 4,1 4,2 5,4 7,2 4,6 6,1 4,0 6,8 8 5,3 7,3 7,5 9,2 6,5 7,9 5,7 6,1 9 6,3 7,4 6,8 8,5 4,6 6,1 4,7 5,6 10. 3,1 - 6,4 7,2 5,8 7,0 5,2 5,6 11 7,4 7,4 7,2 9,1 4,0 5,4 6,8 6,8 12 3,4 4,6 6,2 7,6 3,9 - 3,8 3,8 13 2,6 3,6 6,0 7,6 2,3 3,8 4,9 4,9 14 0,9 1,7 6,4 8,1 5,0 5,4 4,9 6,2 15 1,4 - 7,3 9,3 2,9 3,9 5,4 7,8 Spår 1 närmast vägmitt Spår 2 närmast vägkant

Av mätningarna framgår att den tunna BG-sträckan - sträcka 3 - tillsammans med den tjocka

merolit-sträckan 2 har haft den största spårdjupsökningen.

Vid en internationell översikt framgår att olika

länders riktvärden på kritiska spårdjup

visserli-gen uppvisar en avsevärd variation, men att de i

ganska stor utsträckning håller sig kring

storleks-ordningen 20 mm. Som synes av figur 2 på nästa sida

har spårdjupets ökning mot Bankeryd med tiden (eller

med den sammanlagda trafikmängden) i stort sett varit likformig, för samtliga sträckor.

(16)

AS .Mot Jönköping mm 12,0 1 11,0 ' STR 2 10,0 ' 9.0' M m

Figur 2. Spårdjupets ökning med tiden.

Mätvärde-na representerar hjulspåret närmast

vägkant.

(17)

7.3 Jämnhetsmätning i längdled

Jämnhetsmätning i vägens längdled har utförts

med VTIs CHLOE-mätare. Mätresultaten bearbetas och

redovisas som trafikbarhetsvärdet PSI.

Tabell 4 visar resultatet av jämnhetsmätningarna i

längdled, uttryckt som ett PSI-värde på en

femgra-dig skala, där 5 anger bästa tänkbara jämnhet. Enligt tabellen var PSI-värdet lika med 3,68 i ge-nomsnitt för hela provvägen i november 1981,

allt-så ett par månader efter färdigställandet. I mars

1982 var medeltalet 3,71 och vid mätningen i okto-ber samma år var medeltalet 3,82. Vid 1983 års mät-ning uppmättes medel-PSI-värdet i april till 3.69

och i september till 3.78. Härav framgår att

vårmät-ningarna uppvisar ett något lägre PSI-värde än höstmätningarna. Detta är fullt normalt med tanke på vägens rörelse under tjällossningsperioden,i

vidare framgår av tabellen att några påtagliga jämn-hetsförändringar hos de olika provsträckorna ej

inträffat under de första två åren.

(18)

VTI MEDDELANDE 388

Tabell 4 Jämnhetsmätning i längdled (Chloe). Resultatet redovisas sem ett trafikbarhetsvärde (PSI). Prov- Mätning Mätning Mätning sträcka 81-11 82-03 82-10

nr Mot Banke- Mot Mot Banke- Mot Mot Banke- Mot

ryd Jön- ryd Jön- ryd Jön-kö- kö-

kö-ping

ping

ping

1 3,35 3,20 3,04 3,36 3,43 3,50 3,61 3,55 3,49 2 3,08 3,35 3,61 3,01 3,33 3,64 3,12 3,41 3,69 3 3,71 3,93 4,14 3,82 3,96 4,10 3,88 4,20 4,52 4 3,67 93,89 4,11 3,66 3,88 4,10 3,75 3,91 4,06 5 3,16 3,42 3,68 3,19 3,51 3,83 3,47 3,62 3,77 6 3,87 3,90 3,92 3,77 3,82 3,87 3,70 3,85 4,10 7 3,52 4,06 4,60 3,50 4,02 4,53 3,68 3,56 3,44 8 3,59 3,74 3,89 3,52 3,73 3,94 4,14 4,15 4,15 9 4,01 3,68 3,35 3,91 3,80 3,68 3,89 4,00 4,11 10 4,06 3,82 3,57 3,90 3,73 3,56 4,05 3,83 3,61 11 3,40 3,63 3,86 3,53 3,70 3,87 3,69 3,77 3,84 12 3,42 3,52 3,62 3,47 3,55 3,62 2,96 3,35 3,73 13 3,56 3,60 3,63 3,59 3,74 3,89 3,82 3,91 4,00 14 3,42 3,66 3,90 3,49 3,71 3,93 3,23 3,98 4,73 15 3,76 3,86 3,96 3,62 3,83 4,03 3,98 4,17 4,35 MV: 3,68i0,34 3,7liO,30 3,82i0,38

Prov- Mätning Mätning sträcka 83-09 83-04

nr Mot Banke- Mot Mot Banke- Mot

ryd Jön- ryd Jön-kö-

kö-ping

ping

1 3.78 3.52 3.25 3.30 3.35 3.39 2 2.85 3.27 3.68 3.13 3.38 3.63 3 3.58 4.03 4.48 3.54 3.83 4.11 4 3.55 3.76 3.97 3.44 3.65 3.85 5 3.48 3.66 3.83 3.33 3.50 3.67 6 3.66 3.99 4.32 3.76 4.07 4.38 7 3.59 3.45 3.31 3.73 3.57 3.41 8 4.13 4.03 3.93 3.86 3.95 4.03 9 3.72 3.92 4.11 3.62 3.59 3.56 10 4.04 3.80 3.56 3.89 3.74 3.58 11 3.58 3.76 3.94 3.53 3.69 3.85 12 3.04 3.33 3.61 3.24 3.40 3.55 13 3.71 3.93 4.15 3.58 3.80 4.01 14 3.43 4.18 4.92 3.72 4.04 4.36 15 4.03 4.07 4.10 3.58 3.78 3.98

MV:

3.7sio.28

3.69i0.23

(19)

lO

Tryckhållfasthetsbestämningar hos till-verkade provkroppar

Såsom framgått av tidigare byggnadsrapport, VTI Med-delande 291 inpackades dels på VTI dels hos Merox

6 st provkroppar per provsträcka.

Avsikten var att bestämma tryckhållfastheten efter

7,

ämnades en provkropp användas till frys-tö-väx-28, 90 och 360 dygns lagring i fuktrum. Dessutom

lingsundersökning och en provkropp per provsträcka lagras nedgrävd i sand i närheten av provvägen.

Resultat av tryckhållfasthetsbestämningar framgår

av tabell 5.

Tabell 5. Tryckhållfasthet, vattenkvot och torr

skrymdensitet hos provkroppar dels

instam-pade enligt AASHO T-l80 på VTI dels

vibrationspackade hos Merox. Prov- Sektion Vatten- Tryckhâllfasthet str kvot

Mv Prov tillv. vid VTI Prov tillv. vid Merox2)

7

28

90

1

Torrl) 7

28

90

1

dygn dygn dygn år skryn1 dygn dygn dygn år dens.

Nr m vikt-O/oMPa MPa MPa MPa kg/dm3 MP8 MP3 MP3 MPa l 18/400 7.5 0.8 1.9 2.9 3.8 2.08 1.8 2.4 3.6 4.4 2 13/460 7.2 0.9 2.0 2.9 4.1 2.10 1.9 2.9 3.8 4.9 4 13/580 7.2 0.8 2.1 3.1 4.1 2.10 2.2 3.0 4.3/4.2 5.5 6 13/700 7.7 1.2 2.4 3.6 4.7 2.12 2.3 3.1 4.2/3.8 5.3 7 13/76[] 7.1 1.0 1.8 3.0 4.5 2.12 2.3 3.4 4.4 5.4 9 13/870 7.6 0.9 2.1 3.1 4.6 2.13 1.9 3.1 4.0 -10 13/900 6.6 0.9 1.5 2.7 4.0 2.09 1.7 2.6 3.5 4.6 11 13/94{] 6.7 1.1 1.8 3.3 Ada 2.11 2.1 2.9 3.8 4.9 12 13/970 8.3 0.7 1.8 2.8 4.2 2.12 1.6 2.4 3.4 4.4 13 14/020 7.4 0.8 2.3 2.7 3.8 2.12 1.7 2.8 3.5 4.6 14 14/070 8.5 0.9 1.9 2.9 3.8 2.13 1.6 2.8 3.6/3.9 15 14/100 9.1 0.8 1.4 2.5 4.1 2.16 1.8 2.5 3.11 ' l) Vattenkvoten är medelvärdet hos 6 st provkrOppar.

2) Vibrering ca 4 min/lager. Totalt 2 lager.

3) Den torra skrymdensiteten är medelvärde av 6 st provkroppar.

(20)

ll

Resultaten visar på en ökning av tryckhållfastheten

från 90 till 360 dygn. Ökningen är drygt 1,0 MPa.

Provkropparna tillverkade hos Merox i Oxelösund

vi-sar på samma hållfasthetsökning, drygt 1,0 MPa.

7.5 Provborrning

För att följa upp och undersöka Merolitens

håll-fasthetstillväxt, har provborrning utförts med hjälp av VTIs diamantborrutrustning av fabrikat Prefix.

Provborrning har utförts 5 gånger, 810923, 811026 (dessa provborrningar är presenterade i VTI Meddel-ande 291) samt 820616, 820927 och 830929, vilka presenteras i föreliggande rapport. Vid borrningen 820616 gjordes 31 borrförsök varav 13 st borrkär-nor kunde provtryckas. Vid borrning 820927 gjordes 32 borrförsök varav 25 st borrkärnor kunde prov- I tryckas. Vid borrning 830929 gjordes 27 borrförsök varav 22 st borrkärnor kunde provtryckas. Resultatet av dessa tre borrningar redovisas i tabell 6, 7 och 8.

(21)

12

Tabell 6 Provborrningsresultat 828616, Bankeryd.

(A)

Str Sektion Bel Stab Borr- Tryck- Anmärkning nr kärna hållf.

cnm cm cm MPa

1

13/395 H-2,0 3,5 16,0

12,6

2,4

13/395 V-2,5 4,0 13,0 11,5 1,9

2 13/445 H-2,D - - - - Bundet men ej hel

borrkärna

13/465 V-2,5 - - - -

-"-4 13/57514-2J5 6,0 9,5 8,8 1,8

13/604 V-2,5 6,5 12,0 9,7 2,5

6

13/685 H-2,5

-

-

-

-

Bundet men ej hel

borrkärna

13/6961V-2,5 2,0 10,0 7,7 2,5

7

13/755 :+2,5

-

-

-

-

-"-13/7731V-1,5 2,5 10,0 8,7 2,5

9 . 13/862 H-2,5 2,5 11,5 7,7 2,0

13/874 V-2,5 - - - - Bundet men för tunn

borrkärna

10

13/898 H-2,5

-

-

-

-

Bundet men ej hel

13/905 V-2,5 - - - - borrkärna

13/907 :+2,5

-

-

-

-

_rv_

11 13/93214-2,5 - - - - " 13/94014-2,5 - - - - " 13/940 V-2,5 - - - - "

12

13/968 H-2,5

-

-

-

-

-"-13/975 V-2,5 3,5 8,0 - - För tunn borrkärna 13 14/00514-2J5 4,0 8,0 - -

-"-14/035 V-2,5 - - - - Bundet ej hel borrk.

14 14/062 H-2,5 3,5 7,5 5,6 2,8 14/070 V-1,5 3,5 9,5 8,5 2,4 14/073 H-2,5 4,0 9,0 7,9 2,4

15

14/098 H-2,5 3,0

8,5

7,3

2,9

14/100 V-2,5 3,0 9,5 7,9 2,5 14/108 H-2,5 2,5 7,5 - - För tunn borrkärna

16

14/13(] H-2,5

-

-

-

-

Bundet men ej hel

14/135 V- ,5

-

-

-

-

borrkärna

14/140 H-2,5 4,5 7,5

7,5

2,2

Av tabell 6 framgår att många av borrkärnorna föll sönder redan i borrhålet. Medelvärdet hos samtliga

provtryckta provkroppar blev 2,37 MPa.

(22)

13

Tabell 7 Provborrningsresultat 820627, Bankeryd.

(B)

Str Sektion Bel Stab Borr- Tryck- Anmärkning nr * kärna hällf. CW] cm mn MPa l 13/395FLFU 3,5 18,7 15,0 3,2 NLFU 3,5 20,0 17,0 3,9 2 13/458H.Hj 3,0 - - - Ej hel borrkärna NLFU 2,5 12,5 9,0 2,2 4 13/575FLFH 6,0 9,0 7,0 3,1 wmrü 6,0 11,0 9,0 3,2 6 13/690FLFU 2,0 10,0 9,0 3,1 leü 2,0 10,0 8,5 2,7 7 13/773FLFü 2,5 10,0 8,5 2,9 NLFü 2,5 10,0 9,0 2,5 9 l3/862FLFU 2,5 9,0 7,5 2,7 Nmkü 3,5 9,0 7,0 2,5

10 l3/900H.Hj 3,0 10,5 7,0 2,0 Hel borrkärna men

av-rundade ändytor M.Hj 2,5 7,5 - - För tunn borrkärna 11 13/935Ftkü 2,5 10,5 7,0 2,5 fWJü 2,5 11,0 8,0 2,4 V.Hj 3,0 - - - Ej hel borrkärna Viü - - - _ _H_ 12 13/97014J4j 2,5 11,0 6,5 3,3 ?Mkü 3,0 10,0 9,0 3,1 \AHj 2,5 9,5 7,0 3,0 13 14/020FLFU 3,0 10,0 8,0 2,7 NMFU 3,5 11,0 7,5 2,9 V.Hj 3,5 9,0 - - För tunn borrkärna 14 H.Hj 3,5 9,5 5,5 1,6 Hel men avrundade

ändytor

M.Hj 3,5 8,5 - - För tunn borrkärna V.Hj 3,0 9,0 6,5 1,7 Hel men avrundade

ändytor 15 FLFU 2,5 8,5 5,5 3,4 NLFU 3,5 9,0 7,5 3,4 VJ4j 3,0 9,5 9,0 3,1 16 FLFU 3,5 6,0 - -fWkü 5,0 8,0 6,5 3,4

Av tabell 7 framgår att en hållfasthetsökning har

in-träffat under sommaren. Ett betydligt större antal borrkärnor erhölls nu än tidigare. Medelvärdet hos samtliga provkroppar blev här 2,82 MPa.

(23)

14

Tabell 8 Provborrningsresultat 820929, Bankeryd (B)

Str Sektion I Bel Stab Borr- Tryck- Anmärkning nr kärna hällf. om om cm MPa l 13/395 H.Hj 3.5 19.5 14.4 3.9 13/410 V.Hj 3.5 19.5 15.0 3.7 2 13/450 H.Hj - - - - Ej hel borrkårna 13/470 H.Hj 2.5 10.0 8.0 1.7 13/460 V.Hj 2.5 12.0 9.0 3.4 4 13/570 H.Hj 5.5 10.0 7.8 3.2 13/600 V.Hj 6.5 9.5 8.5 4. 6 13/680 H.Hj - - - - Ej hel borrkärna 13/695 H.Hj l 5 11.5 9 4 4 3 7 13/750 H.Hj 2.5 10.0 9.0 3.1 13/770 V.Hj 2.0 9.0 7.0 3.1 9 13/860 H.Hj 3.0 9 0 7.0 3.6

13/870 V.Hj 2.5 7 0 - - Gick ej att trycka .i 10 13/900 h.Hj 3.0 9.5 7.0 2 7 13/910 V.Hj 3.0 9.0 6.5 2 9 11 13/930 H.Hj 2.5 8 5 7.6 19 13/940 V.Hj 3.0 9 0 6.8 2.0

12

13/970 H.Hj

2.5 10.0

8.0

3.4

13/980 V.Hj 3.0 9.5 8.0 4.5 13 14/000 H.Hj 3.5 9.5 6.2 2.9 14/030 V.Hj 2.5 10.0 8.7 1.8 14 14/060 H.Hj 3.5 9.0 6.5 3.3 14/070 V.Hj 3.0 9.5 8.1 3.6 15 14/100 H.Hj 2.5 8.0 6.7 3 3 14/070 V.Hj 3.5 9.0 6.8 2 8 16 14/130 H.Hj - Ej hel borrkärna

14/140 V.Hj

-

-

-

-H = Riktning mot Bankeryd V = Riktning mot Jönköping Hj: Hjulspår yttre

Av tabell 8 framgår att medelvärdet hos samtliga provkreppar blev 3.15

MPa, en Ökning med 0.3 MPa ijämförelse med provborrningen 820627.

(24)

15

En jämförelse kan göras med provkroppar

tillverka-de av VTI av merolitmaterial uttaget på vägen i

samband med byggnationen och lagrade i fuktrum i 1 år. Medelvärdet hos samtliga dessa provkroppar blev 4,18 MPa. Dessa fuktrumslagrade provkropparhar allt-så haft en gynnsammare hållfasthetstillväxt än det

utlagda merolitmaterialet på vägen.

7.6 Marklagrade provkroppar

I samband med merolitlagrets utläggning i augusti 1981 uttogs material och tillverkades cylindriska provkroppar som sedan lagrades i marken på

vägsta-tion i Jönköping. Det totala marklagrade antalet provkroppar var 12 st. Av detta antal uttogs efter 440 dygn 7 st för provtryckning på VTI. Resultatet

av provtryckningarna framgår av tabell 9.

Tabell 9 Provkroppar lagrade i marken på vägstation

i Jönköping och provtryckta på VTI.

Prov- Sektion Vatten- Prov till-sträcka kvot verkade vid

VTI nr % Tryckhåll-fasthet, MPa 440 dygn l 13/400 7,5 4,3 2 13/460 7,2 4 13/580 7,2 5,0 6 13/700 7,7 5,5 7 13/760 7,1 9 13/870 7,6 10 13/900 6,6 4,3 11 13/940 6,7 12 13/970 8,3 4,0 13 14/020 7,4 14 14/070 8,5 4,6 15 14/100 9,1 3,5 VTI MEDDELANDE 388

(25)

16

Av resultaten framgår att tryckhållfastheten hos de

marklagrade provkropparna överstiger både borrkärnor och tillverkade provkroppar lagrade i fuktrum +200C. Som förklaring kan antas vara att de yttre

betingel-serna (en ovanligt varm sommar) har påverkat de

marklagrade provkropparna positivt.

8 ÖVERSIKT

För att erhålla en tydlig bild av merolitmaterialets

utveckling har ett hållfasthetsdiagram uppritats med medelvärden hos tillverkade provkroppar och upptagna

borrkärnor på provsträckor vid Bankeryd. De

medtag-na medelvärdemedtag-na representerar endast de prov-sträckor som är utförda enligt grundreceptet.

Resultat framgår av figur 3.

TRYCKHÃLLFASTHET A MPO 6,0- PROVKROPPAR TILLV. AV VTI PROVKROPPAR TILLV. AV ME ROX 5,0 -. -./ PROVKROPPAR TILLV-. AV vn LAGRADE ! MARKEN PÅ. PLATS BORRKÄN R

4,0- 3,02,0 -I I I I L 1 I I I [ *V 7 D 28 90 100 291 1AR 390 1040 ZÅR LAGRlNGSTID DYGN

Figur 3. Diagram över tryckhållfasthetsvärden

för tillverkade provkroppar och upptagna

borrkärnor på provsträckor vid Bankeryd

utförda med Merolit enligt grundrecept

(26)

17

9 REGISTRERING AV TJÄLDJUP OCH UPPTINING

För registrering av tjäldjup och upptining har 4_st

tjälgränsmätare placerats på provvägen, dels på

sträcka 3 dels på sträcka 13. Dessa avlästes i samband med urtjälningsperioden i mitten av mars till och med månadens slut. Resultatet av avläsningarna blev att

max.tjäldjup var 1,45 m och att provvägen var helt

urtjälad den 1 april.

10 SKADEINSPEKTION

Skadeinspektion utfördes dels i mars månad 1982, dels i samband med reparation i juni månad samma år. Vid

inspektion våren 82 kunde konstateras småskador hos

beläggning på str 3, 6 och 7. Beläggningens tjocklek uppmättes till ca 2 cm i de yttre hjulspåren. Dessa

skador åtgärdades under juni månad genom fräsning av den gamla beläggningen i ett ca 1 m brett band i det yttre hjulspåret och därefter iläggning av ny

belägg-ningSmassa. På sträcka 10 noterades en längsgående spricka och en påbörjad krackeleringsskada. Se fig 4.

Figur 4. Längsgående sprickor på provsträcka lO.

(27)

18

Vid inspektion 830922 hade inget inträffat som förändrar bilden från 1982 års inspektion.

Huvudin-trycket av provsträckornas utseende och kondition

är mycket gott. En översikt av skador Visas på

bilagorna 2:1 t.o.m. 2:4

11 FRYS- TÖ-VÄXLINGSFÖRSÖK

Merolitprovkroppar tillverkade enligt AASHO-TlBO i samband med utläggning.

Provkropparna lagrade i fuktrum +20°C i 90 dygn.

Därefter utsattes de för frys-tö cykler (samman-lagt 10 cykler). Resultatet framgår av tabell 10.

Tabell 10 Jämförelse av tryckhållfastheten och

E-modulen hos dels provkroppar utsatta för

frys-tö växlingsförsök dels opåverkade

provkroppar.

Prov-

Sektion

Tryckhållfasthet

E-modull)

str

Opå- Frys- Opå-

Frys-verkad tö ver- tö kad

nr m MPa MPa MPa MPa

4 13/580 3,1 1,4 547 72 7 13/760 3,0 1,5 463 73 9 13/870 3,1 1,9 636 132 10 13/900 2,7 1.6 543 112 11 13/940 3,3 1,9 724 110 12 13/970 2,8 _1,9 730 198 13 14/020 2,7 1,8 466 139 14 14/070 2,9 1,2 483 52 15 14/100 2,5 1,0 259 47

l) Beräknad ur sambandet mellan belastningen pa

provkroppen och dess sammantryckning.

(28)

19

Resultatet av frys-tö-provningen visar på att

mate-rialets tryckhållfasthet och E-modul påtagligt

för-sämrats.

En jämförelse kan göras med fallviktsmätning

820325. Vägen hade då legat en tjällossningsperiod. Resultatet visar på en bärighetsnedgång i

jämförel-se med året innan och att merolitmaterialet inte varit helt frostsäkert vid kylans inträde hösten 1981. De i 90 dygn lagrade provkropparna som

utsat-tes för frys-tö-växlingar har alltså påverkats av

samma orsak.

(29)

BANKERYD -81

V T I M E D D E L A N D E 38 8

©®®©©®®0®®®®®®®®

\\\ \\\ \ \ \ H

;aigäiêiåç,:;?p{?j2§jäfgfçää45>/

\\\ 3.23.:3. \\\ \

23y5142.$%?3å41 .

,_\1\\i\: ;TKNÅKYÄÄTLF

$::ñ_n_ _zåu_.:nq:_uåfu.bahn.v_

Du. . C.. . . .,.. .. ' ' ' 'Ö 0 o 0 . o 0 i..0 . 0 . . 0 .9 .0 .'g . U . . 0 1' .0. ' . ..O I .. ° i :J |' ' . . ."' "' .0 c '0.-. h 'i" '-' ' "'.' ...' i.. ' .000.. "' h' .".' . O ' 1 .l . 0 a .i .0. '. g.. . . . t.. u .. ' 0... . I i .'I .I i ....1: ...al . a .05 u. n . . . . n . .| . ' o i. .. 00 . . . . n . . . .. .0 ' n ' 0, L .A ' a '. . . .00 0 ._ t.. u' . ....ov. '0. . . . i ,i 0.

. . .0.0 ...col . . i..a .ot., nu .i .ao .0 0 Å , ' '.I ',. . | 0 o'.0' 0il . U- q 0. 0 o,0 l.i 'i' 0v0 II!

i 0. . . 0 0 o . P 4 .. _ o I. A A i 1 i... ..v .0 .0.0 ...0... .. '. J _ i 0 0... 0 .Du . . g '.. .o o. 0 w . g 00 so I.. 000 0 . c 0 q 0 U 00 0 O , . 0' a. uu ' .i

|

I

I

I

I

I

I

I

I

I

I

l

I

I

I

|

1

137370

430

490

550

620

670

730

790

850 885 920 955 990

107050 085 120

155

i

l

l

I

I

I

I

|

I

I

I

I

I

I

i

I

I

.to u - 0 a .l 0' ". ..'. .' I

A: tjockL.

mm

35

35

25

25

35

25

25

35

35

35 35

35 I 35

35

35

kg/mZ

80

80

60

80

80

80

80

80

80

80 80

80

80

80

80

56 tjockL. mm - - 50 50 145 - - 95 - - -

-kg/m2

-

-

110

110

330

-

-

220

-

-

-

-

-

-

-merotic-"-

mm 200

150

-

100

-

125

100

-

80 100 100 100

100

100 100: 100

jMAOLITLAGRETS

1

;

L H ( 3 I ? J 3 3 .. .._ -. g g -. . -u Vattenkvot Z V V 1 - V - V V - V V V Kqukvot % K K - K - K K - K K K VäLtturer ant. 10 10 - 10 - 10 10 - 10 10 6 10 10 0 KLjstrjng Ja Ja - Ja ' Ja Ja - Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja

! Borstnjng Nej Nej - Nej - Nej Nej - Nej Ja Nej Nej Nej lNej Nej

Statens väg- och trafikinstitut

National Swedish Road 8: Traffic Research Institute

B i l a g a 1 Si da 1( 1)

(30)

Bilaga 2

SNSPEKTIONSPROTOKOLL

vÄc-.BREDD 9m

Sida 1(4)

przowÄe: BANKEEH/D

DATUM: 850922

51614: 50%;

.4930

540

550

/4150

Aqo

433%

- 41:0

VTI MEDDELANDE 388

(31)

lNSPEKTIOHSPROTOKOLL

VÄGBREDD

91m

DATUM:830922

pRovvÄe : BANKERYD

. 6:70

620

5?O

VTT MEDDELANan 'it R R G A M M A L B e m e e u. B o n n -: us l -N Y |L n e o Bilaga 2 Sida 2(4) SlGNZ 5-045

?70

730

640

(32)

VÄGBRE DD

9m

DATUM: 6309 22 I N SPEKTl ONSPROTOKOLL

pRowÄe: BANKERYD

.8210

®

850

79C>

®

:#0

VTI MEDDELANDE 388 Bilaga 2 Sçda 3(4) 5\6N1 5'0H3

CFO

@

955

885'

BTK) 1

(33)

Bilaga 2

lNSPEKTlONSPROTOKOLI_

VÄGBREDD 9m

Sida 4(4)

. 6/0-40

®

444/455

44/050

411/420

@

990

'143/085

®

®

CFO

'lä/0%)

VTI MEDDELANDE 388

(34)

References

Related documents

De uppmuntras generellt inte till att vara modiga och våga prova nya saker och detta leder till att de inte gärna tar för sig så mycket och inte vill testa nya saker och de får

Problem Statement: How Geely Auto to gain a sustainable development after acquiring Volvo Cars in Chinese automobile market.. Purpose: To prove that through enhancing

Detta innebär för siktklass 1 samma frifordons- hastighet för lbu och lbs och enbart 1,5 km/h högre hastighet för pb.. För siktklass 2-3 blir det något större

Gemensamt för alla brott: drabbad ekonomiskt, påverkad negativt, mer stöd från anhöriga än från samhället, otrygg Gemensamt för personrån: Påverkan psyksikt, rädsla,

I skolverkets rapport Miljöundervisning och utbildning för hållbar utveckling i svensk skola (2001) går att läsa att av de elever som gått ut grundskolan

Syftet med studien är att undersöka om det finns något samband sinsemellan kreativitet, personlighet och hur pass kreativt en person arbetar då detta inte tidigare

Assessing traffic safety based on traffic models is difficult and in addition to the traffic performance and space efficiency assessment tool, two different safety assessment tools

The qualitative safety assessment tool focus on which types of accidents in different types of road environments that different automation functions can help while