S T A T E N S V Ä G I N S T I T U T
S T O C K H O L M
R A P P O R T i s
PROVVÄG MED OLIKA PÅGRUS VID
DEROME I HALLANDS LÄN
AV
A N D E R S H J E L M É R o c h B E R T I L L I L J E Q V I S T
F Ö R T E C K N I N G
Ö V E R
R A P P O R T E R F R Å N S V E N S K A V Ä G I N S T I T U T E T
O C H
S T A T E N S V Ä G I N S T I T U T
1. E rfaren h eter från p ro vv äg en v id B ålsta under åren 19 3 2 och 19 3 3 , a v N . vo n M atern och S. H a llb erg ... 19 33 2. V ägb eläggn in gar på landsbygdens allm än na v ä g a r i Sverige den 1 jan u ari 1 9 3 4 ... 19 34 3. V ägb eläggn in gar på landsbygdens allm än na v ä g a r i Sverige den 1 jan u ari 1 9 3 5 ... 19 35 4. H y v elb la n d n in g på ku stvägen norr om K a lm a r år 19 3 5 , a v N . v o n M a t e r n ... 19 36 5. V ägb eläggn in gar på landsbygdens allm änna v ä g a r i Sverige den 1 jan u ari 1 9 3 6 ... 19 36 6. V ägb eläggn in gar på landsbygdens allm än na v ä g a r i Sverige den 1 jan u ari 1 9 3 7 ... 19 3 7 7. V ägb eläggn in gar på landsbygdens allm än na v ä g a r i Sverige den 1 jan u ari 1 9 3 8 ... 1938 8. V ägb eläggn in gar på landsbygdens allm än na v ä g a r i Sverige den 1 jan u ari 1939 ... 1939 9. M askinblandning a v grusvägb an a Sö dra Å sbo 19 3 8 — 19 39 , a v G . B e s k o w ... 19 39 10. V ägb eläggn in gar på landsbygdens allm än na v ä g a r i Sverige den 1 jan u ari 1 9 4 0 ... 1940 1 1 . M öjligheter till ökad an vän d n in g a v su lfitlu t i Sverige ... 1940 12 . B o m u llsväv som inlägg i bitum inösa beläggningar a v S. H a llb e rg och A . H je lm é r . . . . 19 4 1 13 . V ägb eläggn in gar på landsbygdens allm än na v ä g a r i Sverige den 1 jan u ari 1 9 4 1 ... 19 4 1 14 . N å g ra undersökningar a v sulfitlu t, a v H . A r n fe lt ... 19 4 1 15 . P r o v v ä g med o lika pågrus v id D erom e i H allan d s län a v A . H je lm é r och B. L ilje q v is t 19 4 1
PROVVÄG MED OLIKA PÅGRUS VID DEROME
I HALLANDS LÄN.
V id statens väginstituts kontroll av stenmaterial till vägbeläggningar, även som vid den under 1938 utförda grusinventeringen i Hallands län, har det visat sig, att det i dessa trakter är ont om stenmaterial, som lämpar sig för framställning av pågrus till ytbehandling. Den halländska natursingeln har dessutom i vissa avseenden andra egenskaper än i övriga delar av landet. A v denna anledning utfördes i september 1939 en provväg med pågrusmaterial från Hallands län. I samband därmed fick väginstitutet möjlighet att genom jämförelse med praktiken kontrollera vissa laboratoriemetoder för undersök ning av stenmaterial.
Provvägen är belägen på länshuvudvägen V arberg— Borås mellan V . Derome och Derom e station inom Him le och Y iske vägdistrikt. Provsträckorna ligga på en raksträcka i nord-sydlig riktning. Vägen går i det närmaste horison tell över ett öppet fält, så att förhållandena för de olika sträckorna äro m yc ket likartade. Provvägen, vars bredd är sex meter, indelades på sekt. 40— 500 i tjugu meter långa provsträckor, en för varje pågrus enligt tabell 1. Längd mätningen, som går från söder m ot norr, börjar, där stensättningen genom V . Derom e slutar. Underlaget till ytbehandlingarna är en år 193 6 utförd asfalt- indränkning av typ IA6, som ytbehandlades år 19 3 7 .
Provvägen utfördes på entreprenad av A. B. Bsrgendahl o. H öckert, G öte borg, under kontroll av ingenjörerna vid väginstitutet A. Hjelm ér och B. Liljeqvist, vilka även utarbetat denna rapport.
Använda stenmaterial.
23 pågrusmaterial, såväl natursingel som krossad singel och m akadam, an vändes på provvägen. De voro alla från Hallands län med undantag för två, nämligen ett från Kinnevalds vägdistrikt i Kronobergs län och ett från Kållered i Göteborgs och Bohus län. Det förra, som är av m ycket god kvalitet, har tidigare provats av väginstitutet, och medtogs här för erhållande av jäm fö relse. Det senare materialet användes som pågrus vid ytbehandling av belägg ningen i provvägens fortsättning. Stenmaterialen, utom materialet från Kållered, transporterades från de olika fyndorterna i bilar till vägdistriktets krossanlägg ning i Kvarnom e, där de krossades och sorterades. Krossanläggningen bestod av en rotationskross av Svedala tillverkning och ett sorteringsverk av samma fabrikat. Enär alla material krossades i samma kross, blev variationen i ko rn form hos de krossade materialen enbart beroende av materialens olika
benä-Fig. i. Karta över H allands län med fyndigheterna fö r de provade pågrussorterna inlagda. N u m ren hänföra sig till de två sista siffrorna i resp. materials S.V .-n um m er (jfr. tabell i).
Förteckning över provsträckor och använda pågrusm aterial.
Sektion S.V . nr M aterial B e r g a r t Fyndort Vägdistrikt Län
4
- O 1 os O 79 0 1 makadam diabas . . ... ... Bergsnäs Kinnevalds Kronobergs
60 — 80 7902 krossad singel röd gnejs . . Espered T önnersjö Hallands
80— IOO 7903 » » » » Esmared »
1 0 0 — 12 0 7904 » » röd och grå g n e js ... Susegården Halm stads härads » 1 2 0 — 140 7905 makadam grå gnejs (typ röd gnejs, men rik på m örka mineral) Skallen » » » I 4 0 — l6 o 7906 krossad singel röd gnejs . . ... ... N y b ro y> » »
O 0 0 T 0 so 7907 » » • • . . .
...
G röninge Fjäre > 1 8 0 —200 7908 » » » » V åxtorp H öks 200 — 220 7909 » » B jörkered » »2 2 0 — 24O 7 9 10 singel » » . . Källstorp H im le 0. Viske »
240 — 260 7 9 1 1 makadam grå g n e js ... Kloskifte » » » » 260 — 280 7 9 12 » grå gnejs (typ röd gnejs, men rik på m örka mineral) Söndrum H alm stads härads » 2 8 0 — 3OO 7913 krossad singel röd g n e js ... Kattarp H öks »
0
N
1
O
O
79H makadam granatam fibolit . ... Elestorp » »
3 2 0 -3 4 0 7915 krossad singel röd gnejs . . Sem bsm öllan Arstads »
340— 360 7 9 16 singel » » ' H olm H alm stads härads
O
S
0 1
UJ CO O 7917 krossad singel » i> » » »
38O — 4OO 7 9 18 » > röd och grå g n e js ... ... Linanäs Fjäre »
40 0---420 7919 röd g n e js ... ... M urtan Faurås »
4 20— 440 7920 makadam p y ro xen g n e js... ... Stenastorp » »
4 4 0---46O 7 9 2 1 7> g r ö n s t e n ... A nneberg Fjäre »
46O---48O 7922 » » Kallaberget i> »
O 0 1 O O O
genhet att vid krossning ge flisigt material. Kornstorleken var för alla mate rialen ca 7 — 13 mm.
I tabell 1 lämnas uppgifter om fyndort och beskaffenhet av de olika mate rialen. Fyndigheterna ha dessutom inlagts på kartan, fig. 1.
Provvägens utförande.
Samtliga stenmaterial hade i förväg krossats och sorterats (makadam och krossad natursingel) eller endast sorterats (natursingel). De tvättades däremot inte. N är arbetet med provvägen påbörjades, lågo de färdiga i upplag vid krossplatsen i Kvarnom e (fig. 2). Från upplaget transporterades de alltefter som arbetet fortskred med bil till arbetsplatsen — ett stenmaterial per lass.
Fig. 2. Krossplatsen vid Kvarnom e.
Arbetet med provvägens utförande påbörjades den 1 september 1939 kl. 9. Vädret var då gott med solsken och ca + 2 0 ° C temperatur. Avsikten var, att hela provvägen skulle utföras på en dag. På grund av en åskskur vid middagstiden måste emellertid arbetet avbrytas, när sex provsträckor utförts. Det fortsattes på eftermiddagen, sedan beläggningen torkat. De flesta pågru sen hade hållits torra under presenningar, men några blevo våta av regnet. På grund av det uppehåll i arbetet, som regnskuren förorsakade, kunde inte hela provvägen färdigställas samma dag. De sju sista provsträckorna utfördes i stället dagen därpå i gott väder. I tabell 2 anges för de olika provsträc korna väderleken och tidpunkten för utförandet.
Som bindemedel användes asfalttjära A T 15/85, som levererades i tankbil från Göteborgs gasverk direkt till arbetsplatsen.
Arbetet utfördes på följande sätt:
den gamla beläggningsytan, som var fullständigt torr, renborstades med sop m askin;
Spridning av bindem edel och pågrus.
Fig. 3. Fig. 4.
asfalttjära A T 15/85 utspreds för hand, genom slang och spridarmunstycke direkt från tankbilen till en mängd av 1 ,3 — 1,4 kg/m 2 (fig. 3). Bindemedlets temperatur var vid arbetets början ca 14 0 ° C ;
pågrus utspreds för hand till en mängd av 10 — 15 l/m2 (fig. 4). Mängden pågrus varierade beroende på materialets egenskaper;
vältning utfördes med vält av typ »Åkermans M am m utvält, Eslöv». Välten gjorde fyra enkelturer över varje sektion och arbetade med ett valstryck av ca 55 kg/cm valsbredd.
Enär vägen ej var avstängd för trafik, utfördes arbetet på en väghalva i taget. Asfalttjäran utspreds på halva vägbredden till en längd av 60 eller 80 m, varefter stenmaterialet utspreds och vältades. Trafiken insläpptes sedan omedelbart, för att behandlingen skulle kunna äga rum på den andra väghalvan.
Observationer på provvägen
.
Provvägen har inspekterats av väginstitutet dels vid utförandet, dels med jämna mellanrum därefter. H ärvid har man främst iakttagit, om pågruset suttit fast och om det krossats. Dessutom ha observationer av beläggnings- ytans råhet utförts.
Iakttagelserna av, om pågruset suttit fast, har skett genom observation av täckningsgraden, d. v. s. hur stor del av ytan, som varit täckt med pågrus, och krossningen har bedömts efter en fem gradig skala genom jämförelse mel lan de olika provsträckorna. Anteckningar om täckningsgrad och krossnings- grad vid olika inspektioner ha sammanställts i tabell 2.
A v tabellen framgår, att pågruset suttit väl fast den första månaden efter ut förandet, men att det därefter delvis lossnade, så att det i maj 1940, 8 månader efter utförandet, var i större eller mindre grad bortslitet från nästan alla
prov-O bservationer på provvägen.
Sektion S.V .
nr Fyndort U tfö rt den
V i d u t f ö r a n d e t V i d s e n a r e i n s p e k t i o n e r
V äderlek Stenmaterialets beskaffenhet vid spridningen Kross ning vid vält-ning Täckningsgrad i % Krossningsgrad Eft er 3 ve ck or s tra fik De n 22/» 1 9 3 9 Eft er 8 m ån ad er s tra fik De n 14/5 19 40 Eft er 15 m ån a de rs tra fik De n 14/ i2 19 40 Eft er 3 ve ck or s tra fik De n asi/9 19 39 Eft er 8 m ån ad er s tra fik De n u /s 19 40 Eft er 15 m ån a de rs tra fik De n u /i2 19 40
4 0 — 60 7 90 1 Bergsnäs ' h kl 9 — 12 sol, ca + 2 0 ° C torrt, rent 0 ICO 95 80 O O I
60 — 80 7902 Espered » » » » » » » torrt, ganska rent 0 — 1 IOO ON O 1 ON 80 3 3 3
80— IOO 79° 3 Esm ared » » » » » » » torrt, rent 0 — 1 ICO 80 70 3 3 3
IOO — 120 7904 Susegården » » » » » » ganska vått, orent 0 — 1 95 80 80 3 3 3
1 2 0 — I40 79 05 Skallen » » » » » » » torrt, rent 0 — 1 ICO 75 30 3 2 — 3 3
I 4 0 — l6 o 7906 N y b ro » » » » » » » torrt, ganska rent 1 IOO 50 5° 2— 3 2 - 3 3
I6 0 — l8 o 7907 Gröninge 'h kl 1 7 — 19 .30 halvklart, 1 6 — 1 8 ° C vått, » » 0 95 0 1 0 30 2 2 — 3 -—
l8 0 — 200 7908 V åxtorp » » , » » » » » » » 0 — 1 IOO 40— 50 60 2 2 - 3 3 200—.220 7909 Björkered » » » » » ganska vått, ganska rent 0 — 1 ICO - * ) 80 2 — 3 2 - 3 3
220 — 240 7 9 10 Källstorp » » » » » » » orent 1 IOO
--
*) 80 2 2 — 3 324O— 260 7 9 1 1 Kloskifte » » » » » » torrt, rent 0 ICO 65 50 1 I — 2 1
26 0— 280 7 9 12 Söndrum » » » » » » » » 0 — 1 IOO 95 — 100 IOO 2 2 4
280— 300 7 913 Kattarp » » » » » » » ganska rent 0 — 1 IOO 90 — 95 90 3 3 - 4 4
30D — 320 79*4 Elestorp » » T> » » » » rent 0 ICO 90 80 1 I 1
32 O -3 4 O 7915 Sem bsm öllan » » » » » » ganska vått, ganska rent 0 — 1 IOO 95 80 2 2 3
34 0 — 360 7 9 16 H olm » » » » » » » orent 0 — 1 ICO 95 80 2 2 3
360 — 380 7 9 l 7 H o lm */• kl 8 — 10 sol, ca + 2 0 0 C torrt, rent 0 — 1 ICO 75 30 2 2 - 3 4
3 8 0 —400 7 9 18 Linanäs » » » » » » » » ganska rent 0 — 1 IOO 60 IO 2 2 — 3 — 4OO— 42O 7 9 I9 Murtan » » » » » » » ganska vått, orent 0 — 1 IOO 50 30 2 2 — 4 2 0 — 44O 7 9 20 Stenastorp » » » » » » » torrt, rent 0 IOO 20 0 1 — 2 2 —
44O— 460 7 9 2 1 Anneberg » » » » » » » » » 0 — 1 ICO 20 0 1 — 2 3 —
4 6 0 —480 7922 K allaberget » » » » » » » » 0 IOO 10 0 0 — 1 1 —
00 O O O 79M Kållered » » » » » » » 7> » 0 IOO 10 0 1 1 —
Beteckningar: Krossningsgraden angives medelst betygsättning, varvid 4 betecknar fullständig krossning och 0 ringa krossning. Täckningsgraden angives medelst den procent av ytan, som är täckt av pågrusmaterial.
Fig. 5— 7. T re provsträckor, fotograferade efter 8 månaders trafik, den 1 4 maj 1940.
sträckor (fig. 5— 7). I december 1940, 15 månader efter utförandet, hade pågruset lossnat ytterligare och på de sju sista provsträckorna, d. v. s. de som vid utförandet gjordes den andra dagen, var det nästan fullständigt borta.
De flesta pågrusen krossades ovanligt hastigt, trots att trafiken på grund av bensinrestriktioner var mindre än normalt. På de provsträckor, där pågruset var fullständigt losslitet i december 1940, kunde observationer av krossningen då inte ske. A v de material, som då sutto fast, visade endast tre god hållfasthet, medan de övriga hade ganska dålig eller dålig hållfasthet. De flesta av de loss- slitna materialen hade emellertid, så länge de voro kvar, visat god hållfasthet.
Observationerna av ytans råhetsgrad visade snart, att variationerna voro större mellan olika delar av samma provsträcka än mellan medeltalen för de olika provsträckorna. De gjorda observationerna voro därför av föga intresse. Blödningar förekom m o i stort sett endast på en del ställen på de ytor, där pågruset helt slitits bort.
Fig. 5 (ovan). Pågrus från Espered (S.V. 7902). Pågruset täcker ytan i stort sett väl, men har slitits bort från några mindre fläckar i bak grunden.
Fig. 6 och 7 (t. h.) Pågrus från Stenastorp (S.V. 7920) och Kållered (S.V. 7924). Pågruset nästan helt bortslitet.
Laboratorieundersökningar.
De på provvägen använda materialen ha undersökts på väginstitutets labo ratorium.
A v bindemedlet har undersökts ett p rov, som togs första dagen och ett som togs den andra. I följande tabell anges dels normernas fordringar på asfalttjära A T 15/85, dels resultaten av de undersökningar, som utförts på bindemedelsprov från provvägen. U n d e r s ö k n i n g A T 15/85 F o rd ri n g a r e n li g t n o rm e r: B it u m in ö sa b in d e m e d e l 19 3 9 P ro v S .V . 7 9 2 3 , ta g e t de n V 9 19 3 9 P ro v S .V . 7 9 2 4 , ta g e t de n 2/9 19 3 9
Viskositet i standard viskosimeter, io mm öppning vid 3 0 0C sek. < 250 1 2 1 *47 . Fraktionerad destillation: V a t t e n ... • % < 0.5 O.o 0.0 Lättolja (intill i / o ° C ) . . < 1.0 0 .0 0.0 M ellanolja ( 1 7 0 — 2 7 0 0C ) . . 0— IO 12.0 I 1.0 T u n go lja (270 — 3 0 0 °C ) . . 4 — 12 6-5 6.8 B e c k ... — 8 l . o 81.6
Förluster under destillation . — 0-5 0.6
N a f t a l i n ... < 4 — —
Allm än b eskaffenhet: ... — N o rm al N o rm al
F ör de olika pågrussorterna ha kornstorlek, flisighet, sprödhet (slaghållfasthet) och vidhäftning till bituminösa bindemedel undersökts.
Kornstorleken var för de vid Kvarnom e sorterade materialen ca 7 — 13 mm. Makadamen från Kållered hade en kornstorlek av 5 — 1 1 mm.
Flisighet och sprödhet har bestämts enligt en metod, som närmare finns angiven i väginstitutets meddelande nr 54. Resultaten återfinnas i tabell 3. V arje i tabellen angivet värde är medeltal av minst tre bestämningar. På dia grammet, fig. 8, har för de olika materialen sprödhetstalet avsatts som funk tion av flisighetstalet.
Pågrusens vidhäftning till bituminösa bindemedel har undersökts dels enligt Riedel-W ebers kokprov, dels genom lagring i vatten av stenar överdragna med asfaltlösning. Båda metoderna finnas närmare beskrivna i väginstitutets med delande nr 60. Resultaten ha sammanställts i tabell 3.
i r
R esultat av laboratorieundersökningar.
S.V . Material Fyndort Flisighets- tal *)
Sprödhets- tal *)
Vidhäftningsförm åga till bituminösa bindem edel
1. R ie d e l- W ebers kokp rov 2. Indränk- ning m ed asfaltlösning och vatten lagring. Blottade st en yto r i %
79° 1 m akadam Bergsnäs 1 6 39 god ca 30
790 2 krossad singel Espered 8 83 god 10
79° 3 » > Esm ared 8 79 m edelgod 20
7904 » » Susegården 8 10 4 god 5
79° 5 makadam Skallen 13 88 m edelgod
65
7906 krossad singel N y b ro 7 96 god 10
79 °7 » » Gröninge 9 80 m edelgod 25
79 08 » » Våxtorp 10 83 medelgod 20
7909 » » Björkered 8 90 m edelgod 20
7 9 10 singel Källstorp 1 1 97 god 5
7 9 1 1 m akadam Kloskifte 13 56 dalig 65
7 9 12 » Söndrum 1 1 88 dålig 65
79*3 • krossad singel Katta rp 9 1 1 4 m edelgod 10
79x4 m akadam Elestorp 1 1 63 m edelgod 30
7915 krossad singel Sembsmöllan 4 96 god 10
7 9 1 6 singel H olm 4 84 dålig 20
7 9U krossad singel H olm 10 99 dålig
65
7 9 18 » » Linanäs 9 71 dålig 65
79*9 » » M urtan 7 78 m edelgod 25
79 20 makadam Stenastorp 12 62 dålig 65
7 9 2 1 » A nneberg 25 63 dålig 30
7922 » Kallab erget 13 34 god 30
79M » Kållered 5 28 m edelgod 20
*) M edeltal av minst tre bestämningar.
Jämförelse mellan observationer på provvägen och resultat
av laboratorieundersökningar.
V i d h ä f t n i n g .
Såsom fram går av tabell 2 har täckningsgraden varit m ycket varierande för de olika sträckorna. Särskilt anm ärkningsvärt är, att de 7 sträckor, som ut fördes andra dagen, samtliga i regel varit väsentligt sämre än de, som utför des första dagen.
De utförda laboratorieprovningarna enligt gängse metoder, Riedel-W ebers ko kpro v och vattenlagringsprovet, vars resultat fram går av tabell 3, kunna emellertid icke ge någon förklaring till nyss nämnda förhållanden.
H uruvida de dåliga resultaten med hänsyn till pågrusets kvarsittande på vägbanan är att hänföra till pågrusets egenskaper eller andra orsaker, kan ty värr ej bedömas.
Såsom väginstitutet redan tidigare framhållit, är det m ycket vanskligt att på grundval av laboratorieprov söka förutsäga, om ett stenmaterial i praktiken kom m er att sitta fast. U tö ver stenmaterialets egenskaper inverka nämligen ett flertal faktorer, såsom beläggningens läge och beskaffenhet, trafiken, väder leken under och närmast efter utförandet samt bindemedlets egenskaper.
H å l l f a s t h e t .
Enär de material, som utlades den andra dagen, nästan helt lossnat, kunde krossningsgraden för dem inte bedömas vid den senaste inspektionen i decem ber 1940. Jäm förelsen mellan resultaten av hållfasthetsundersökningarna på laboratoriet och krossningen på vägen måste därför i första hand gälla de material, som utlades den första dagen. Dessa material ha i diagrammet, fig. 8, betecknats med punkter, medan de material, som utlades den andra dagen, betecknats med kryss.
Observationerna på provvägen av de förra visar, att endast tre material, nämligen S.V. 7 9 0 1, 7 9 1 1 och 7 9 14 , visat sig ha god hållfasthet, medan håll fastheten för de övriga måste betecknas som dålig, särskilt med hänsyn till den ringa trafik, som de varit utsatta för. I diagrammet, fig. 8, ligga alla material med dålig hållfasthet ovanför den i diagrammet inlagda linjen från
Fig. 8. Samband m ellan sprödhetstal och flisighetstal för de undersökta pågrussorterna.
Beteckningar: N u m ren hänföra sig till resp. pågrussorters S.V .-
num m er, varav här de två sista siffrorna medtagits (jfr ta bell 1). D e material, som utlades den första dagen ha m ar kerats med punkter, m edan de som utlades den andra dagen betecknats med kryss.
punkt flisighetstal o, sprödhetstal 70 till punkt flisighetstal 30, sprödhetstal 1 1 0. Materialen med god hållfasthet ligga däremot avsevärt under denna linje.
Väginstitutet har tidigare vid bedömning av hållfasthet hos stenmaterial, avsedda som pågrus till ytbehandling, ansett att material, som i diagrammet ligga över denna linje ha dålig hållfasthet. Material, som ligga närmast under linjen äro ur hållfasthetssynpunkt tveksamma, medan material som ligga längre ner i diagrammet ansetts ha god hållfasthet.
Härm ed överensstämmer även väl de observationer av hållfastheten hos materialen på de sju sista provsträckorna, som gjordes, innan dessa material lossnade. De flesta av dem hade god hållfasthet.
De resultat, som erhållits på provvägen med avseende på stenmaterialens hållfasthet, stämma alltså m ycket väl överens med resultaten av laboratorie- undersökningarna och ha därför givit en värdefull bekräftelse på; att den av väginstitutet införda undersökningsmetoden är användbar.
Tillgång på användbara pågrusfyndigheter
i Hallands län.
A v de på provvägen använda halländska pågrusmaterialen ha endast två givit gott resultat, nämligen S.V. 7 9 1 1 , makadam från Kloskifte och S.V. 7 9 14 , makadam från Elestorp. De material, som utlades den andra dagen, ha nästan helt slitits bort. Om detta beror på dåliga materialegenskaper hos pågruset är inte klarlagt.
Provvägen har givit en värdefull bekräftelse på, att väginstitutets på labora- torieundersökningar grundade omdöme om de halländska stenmaterialens håll fasthet varit riktigt. Om pågrusen bedömas enbart med hänsyn till hållfast heten, vilket tills vidare synes riktigast, kunna ytterligare fyra halländska ma terial, nämligen S.V. 791 8, 79 2o, 7 9 2 1 och 7922 anses lämpliga som pågrus, medan det är tveksamt, huruvida S.V. 791 9 är användbart. De båda jämförelse materialen från andra län, S.V . 7901 och S.V . 7924, ha båda god hållfasthet.
De provade halländska materialen med god hållfasthet äro: S.V. 7 9 1 1 : makadam från Kloskifte. S.V. 7 9 14 : makadam från Elestorp. S.V. 7 91 8: krossad singel från Linanäs. S.V. 7920: makadam från Stenastorp. S.V. 7 9 2 1 : makadam från Anneberg. S.V. 79 22: makadam från Kallaberget.
Dessa material äro, med undantag för S.V . 791 8, makadamsorter framställda av m örka basiska bergarter eller av grå gnejs. S.V. 791 8 utgöres av krossad natursingel, till stor del bestående av grå gnejs. De undersökta proven av röd gnejs, såväl makadam som krossad natursingel, ha samtliga visat sig ha dålig hållfasthet.
Berggrunden i södra och mellersta delarna av Hallands län utgöres till största delen av röd gnejs, medan den i länets norra del huvudsakligen består av grå gnejs med insprängda grönstenspartier. Det är därför naturligt, att fyndighe terna för pågrusmaterial med god hållfasthet nästan uteslutande ligga i länets norra del (jfr fig. i). A v de undersökta materialen från mellersta och södra delarna av länet har endast ett god hållfasthet, nämligen S.V. 7 9 14 , makadam av granatamfibolit från Elestorp. Denna fyndighet är emellertid relativt liten och består av en isolerad körtel, insprängd i gnejsmassivet.
Stockholm i april 19 4 1.
Stock h olm 19 4 1. Iv a r Haeggström s B o k try c k e ri A . B .
