• No results found

Är det cringe att flossa? : En studie om det finns tydliga skillnader mellan mäns och kvinnors kännedom om och användning av 24 engelska lånord i det svenska språket.

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Är det cringe att flossa? : En studie om det finns tydliga skillnader mellan mäns och kvinnors kännedom om och användning av 24 engelska lånord i det svenska språket."

Copied!
48
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Akademin för utbildning EXAMENSARBETE

kultur och kommunikation SVA303 15 hp

VT20

Är det cringe att flossa?

En studie om det finns tydliga skillnader mellan mäns och kvinnors kännedom om och användning av 24 engelska lånord i det svenska språket.

Is it cringe to floss?

A study if there are clear differences between men’s and women’s knowledge and use of 24 English loanwords in the Swedish language.

Jenny Larsson

Handledare: Gerrit Berends Examinator: Stefan Blom

(2)

2

Akademin för utbildning EXAMENSARBETE

kultur och kommunikation SVA303 15 hp

VT20

SAMMANDRAG

___________________________________________________________________________

Jenny Larsson

Är det cringe att flossa?

En studie om det finns tydliga skillnader mellan mäns och kvinnors kännedom om och användning av 24 engelska lånord i det svenska språket.

Is it cringe to floss?

A study if there are clear differences between men’s and women’s knowledge and use of 24 English loanwords in the Swedish language.

2020 Antal sidor: 48

___________________________________________________________________________

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns tydliga skillnader mellan mäns och kvinnors kännedom om och användning av 24 utvalda engelska lånord hämtade från nyordslistorna åren 2010–2019. Kvantitativa och kvalitativa metoder har med hjälp av en enkätundersökning använts för att få informanter att svara på om de har kännedom om dessa engelska lånord och i så fall ange användningsfrekvensen samt i vilket sammanhang orden används. Resultatet visar att inga tydliga skillnader kan fastställas mellan mäns och kvinnors kännedom om och användning av de utvalda engelska lånorden. Däremot varierar

kännedomen kring några specifika lånord där skillnader kan ses mellan könen. Slutsatsen kan dras till att kännedom om och användning av engelska lånord inte skiljer sig tydligt mellan könen, men att några märkbara skillnader kan ses i kännedom om några specifika lånord mellan könen.

___________________________________________________________________________

Nyckelord: Engelska lånord, lånord, direktlån, översättningslån, betydelselån, nyordslistorna, Institutet för språk och folkminnen.

(3)

Innehåll

1 Inledning ... 4

1.1 Syfte och frågeställningar ... 5

1.2 Disposition... 5

2 Bakgrund och tidigare forskning ... 6

2.1 Bakgrundshistoria om engelska lånord ... 6

2.2 Definition lånord ... 7

2.3 Tidigare forskning om manligt och kvinnligt språk och lånord ... 7

3 Metod och material ... 11

3.1 Metod... 11

3.2 Material och genomförande av undersökningen ... 11

3.3 Reliabilitet och validitet ... 13

3.4 Etiska aspekter ... 14

4 Resultat ... 15

4.1 Informanternas kön och ålder ... 15

4.2 Kännedom om engelska lånord ... 16

4.3 Användningsfrekvens av engelska lånord ... 20

4.4 Sammanhang i användning av engelska lånord ... 22

4.5 Informanternas val av engelska lånord ... 25

4.6 Sammanfattning resultat ... 28

5 Diskussion ... 30

5.1 Resultatdiskussion ... 30

5.2 Metoddiskussion ... 33

6 Slutsats... 35

6.1 Förslag till vidare forskning ... 35

Källförteckning ... 36

Bilagor ... 38

Bilaga 1 – Missivbrev... 38

Bilaga 2 – Enkäten ... 39

(4)

4

1 Inledning

Svenska språkets utveckling har pågått i flera hundra år, och kommer fortsätta utvecklas i flera hundra år till. Varje år publicerar Språkrådet hos (Institutet för Språk och folkminnen) nyordslistor på ord, nyord eller fraser som har fått en ökad användningsfrekvens i det svenska språket och samhället. Orden kan influeras av olika världshändelser, samhällskriser, tekniska nyheter eller komma från andra språk. Institutet för språk och folkminnen (2020) skriver att orden hämtas in från massmedia men även tips från allmänheten tas emot. Språkrådet menar att deras uppgift är att lyfta fram nya ord, lånord eller ord som fått ytterligare betydelse i svenskan. I december månad varje år släpps nyordslistan, och de ord som kommit med på listan börjar snabbt att diskuteras i media. Engelska lånord har funnits i svenskan ända sedan 1200-talet skriver Stålhammar (2010:41), och sedan 1950-talet har engelska lånord fått en kraftig ökning in i det svenska språket menar Pettersson (2005:143). I varje års nyordslista har engelska lånord fortsatt ökat. Hur ställer vi oss till det som språkbrukare, egentligen?

Språkrådet (2020) skriver att allt fler stora företag använder sig mer av engelska som

kommunikationsspråk. Det är även vanligt att fler forskningsavhandlingar skrivs på engelska och att universitet och högskolor använder mer engelska. Dessutom använder media mer engelska i sitt sätt att kommunicera inom reklam. Däremot menar Språkrådet att det svenska språket inte har en hotbild om att försvinna eftersom svenska används och pratas av

majoriteten på skolor, företag och inom media i Sverige.

Enligt Ljung (1988:22) gjordes en undersökning år 1981 då 2000 stycken svenskar fick frågan om vilket utländskt språk som enligt dem var viktigast att kunna. 95 % av deltagarna svarade att engelska var det viktigaste språket att kunna. Engelskan anses ha blivit en statusmarkör, och att kunna engelska utökar kunskap och möjligheter internationellt. Ljung (1988:151) menar att engelskan kommer ha en fortsatt påverkan på det svenska språket så länge engelska länder förblir starka politiskt, ekonomiskt och språkligt i världen. Det svenska folket verkar tycka att det är viktigt att kunna det engelska språket. Den intressanta frågan är om det finns tydliga skillnader mellan mäns och kvinnors kännedom om och användning av de engelska lånord som kommer in för att etablera sig i det svenska språket? I den här studien avser jag att ta reda på just detta.

(5)

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med den här studien är att undersöka om det finns tydliga skillnader mellan mäns och kvinnors kännedom om och användning av 24 engelska lånord hämtade från nyordslistorna år 2010–2019 hos Institutet för språk och folkminnen.

Med följande frågor avser jag att uppnå studiens syfte:

1. Finns det några tydliga skillnader i kännedom mellan män och kvinnor angående de 24 engelska lånorden? Vilket kön har högst kännedom om orden?

2. Finns det en tydlig skillnad i användningsfrekvens mellan män och kvinnor angående de 24 engelska lånorden?

3. Finns det en tydlig skillnad i olika sammanhang mellan män och kvinnor där de 24 engelska lånorden används?

1.2 Disposition

Uppsatsen består av sex kapitel. Kapitel 2 handlar om bakgrundshistoria till engelska lånord och definition av ordet lånord. Sedan presenteras tidigare forskning i ämnet om skillnader i manligt och kvinnligt språk och engelska lånords skillnader i användning hos män och kvinnor. I kapitel 3 beskrivs arbetets metod, material och genomförande. Dessutom presenteras enkätens utformning, frågor, datainsamlingen samt enkätens aspekter kring validitet, reliabilitet och etik presenteras. I kapitel 4 redovisas resultatet från

enkätundersökningen, och en resultatsammanfattning. I kapitel 5 diskuteras resultatet, val av metod, och synpunkter om studien. Slutligen i kapitel 6 presenteras slutsatsen av studien och förslag till vidare forskning.

(6)

6

2 Bakgrund och tidigare forskning

I det här kapitlet presenteras bakgrundshistoria till engelska lånord i svenskan, definition av lånord, samt tidigare forskning om manligt och kvinnligt. Dessutom presenteras forskning om användning av engelska lånord mellan män och kvinnor.

2.1 Bakgrundshistoria om engelska lånord

Det svenska språket har sedan långt tillbaka i tiden lånat ord från andra språk. Det främsta språket som svenskan lånade från var tyskan men även franskan och engelskan. Från cirka 1200-talet har de första engelska lånordet etablerat sig in i det svenska språket. Det engelska ordet var grundweall som blev på svenska grundval, skriver Stålhammar (2010:41).

Stålhammar (2010:43) poängterar dessutom att mellan 1200–1600-talet var det många engelska lånord som handlade om industri, sjöfart och främst textil. På den tiden var det känt att olika tyger från textilindustrin i England speglade många lånord som spreds inte bara till svenskan utan även till resten av världens språk. Mellan 1600–1800-talet ökade de engelska lånorden, ord från politik, samhällslivet, mat, dryck och tekniken var populära ord som etablerade sig in i det svenska språket. Några ord som etablerade sig som vi även känner igen idag är ord som, single (singel), arrak, tobak, parlament, import och export (Stålhammar, 2010:41–61). Pettersson (2005:143) menar att det inte är förrän på 1950-talet och efter andra världskriget som engelska lånord tar som störst plats i svenska språket. Holmberg (2009) beskriver USA som ett framträdande land med stor politiskt makthavande efter andra världskriget. Många engelska lånord kom till då, och desto fler när diverse

kommunikationskanaler skapades och styrdes mestadels därifrån. Stålhammar (2010:39) tillägger att språket påverkas av vad som händer runt omkring i världen, och på så sätt har historien skapat ord som på så vis skapat lånord. Mellan 1800-talet och 1900-talet ändrades typen av lånord radikalt. Då 1800-talets lånord bestod mestadels av direktlån av engelska ord och desto mindre översättningslån så blev det tvärtom under 1900-talet. Då övertog

översättningslånen mer än direktlån i det svenska språket. En anledning till det var att man ville sätta det svenska språkets prägel och liknelse på orden (Stålhammar, 2010:92). Sedan dess har ökningen av engelska lånord i olika former importerats desto mer och i större

utsträckning. Idag finns så pass många engelska lånord i det svenska språket att vi ibland inte vet att ordet ursprungligen kommer ifrån engelskan.

(7)

2.2 Definition lånord

Att sätta en definition på ordet lånord är svårt. Det finns en rad olika varianter som går under samlingsnamnet lånord. Enligt Nationalencyklopedin (”Lånord”, NE, 2020) beskrivs lånord som ett ord som man tagit från ett annat språk eller ”lånat in” men som inte lämnas tillbaka. Agazzi (2015:17), däremot, beskriver hellre lånord med termen importord, eftersom man aldrig lämnar tillbaka ett ord utan man har importerat det i språket. Martola, Mattfolk och Sandström (2014) skriver att termen importord står för alla olika typer av lån av ord, då exempelvis översättningslån. I den här studien kommer därför engelska lånord att användas som definition. Edlund och Hene (2013:28–38) beskriver direktlån, översättningslån och

betydelselån som några av de varianter som finns inom engelska lånord. Ett direktlån menas

att man tar ordet rakt av och för in det i språket. Man ändrar inte på ordets struktur eller innebörd. Stålhammar (2010:89) ger tydliga exempel på direktlån ifrån engelskan, bland annat orden snowboard, frisbee och skateboard. Översättningslån beskrivs som tidigare nämnts i avsnitt 2.1 att man vill sätta sitt språks prägel på ordet, och därmed översätter ordet till sitt egna språk. Ett svenskt exempel i form av ett idiom ”få kalla fötter” från engelskans

”get cold feet” som menas att man ändrar sig i sista sekund om något på grund av rädsla

(Stålhammar, 2010:91). Slutligen beskrivs betydelselån enligt Nationalencyklopedin (”lånord”, NE, 2020) ett ord som fått ytterligare betydelse från ett annat språk. Ljung

(1988:76) utvecklar betydelselån som ett ord som redan finns i det svenska språket men som får ytterligare betydelse av de engelska språkets ord. Ett exempel som Ljung (1988:76) tar upp är ordet huvudvärk. I svenskan kan vi säga att vi får huvudvärk om något besvärligt problem som dyker upp. Samma betydelsefras existerar i engelskan, och dessutom har ordet huvudvärk och engelskans headache samma betydelse redan sedan innan.

2.3 Tidigare forskning om manligt och kvinnligt språk och

lånord

Med begränsad tidigare forskning kring skillnader i ämnet engelska lånords kännedom om och användning bland män och kvinnor, finns forskning kring skillnader i mäns och kvinnors språkbruk.

Sundgren (2013:169) skriver att forskning kring mäns och kvinnors språkbruk spelar stor roll inom olika kategorier. Dessa avgörande kategorier kan vara bland annat ålder, bakgrund och klasstillhörighet. Sundgren (2013:164) skriver även att kvinnor har en tendens till att utveckla sitt språk fortare än män, däremot kan tvivel råda om det har med könsskillnaderna

(8)

8 att göra eller om de har att göra med deras förväntningar som vuxna har på exempelvis

kvinnors språkutvecklande kontra mäns. Språkforskare anser dock idag att

språkutvecklingsskillnaden mellan män och kvinnor har att göra med socialpåverkan av samhället (Sundgren, 2013:165).

Sundgren (2013:167) sammanfattar tre modeller som har inflytande på mäns och kvinnors olika roller inom språket: bristmodellen, differensmodellen och dominansmodellen.

Bristmodellen betyder att kvinnor inte har samma vana och språkbruk som män har när det kommer till att tala tydligt och öppet i offentligheten. Differensmodellen går ut på att män och kvinnor har olika sätt att kommunicera på, vilket kan leda till missförstånd mellan könen. Dominansmodellen har sedan lång tid tillbaka varit till fördel för männens språk med deras makt och sociala status i samhället, den som har mest social status får gehör inom

kommunikationen. Sundgren (2013:159) menar att olika kulturer, olika genus, och de sociala variablerna är bakomliggande faktorer till olikheter inom språkbruk. Forskare studerar hur olika språkdrag skiljer sig åt mellan könen där genusnormer ofta associeras till olika språkliga aktiviteter.

Ljung (1988:102) skriver om skillnaderna mellan mäns och kvinnors olika inställning till engelska lånord med hjälp av hämtat material ifrån en EIS-undersökning. Han menar att det finns tydliga skillnader mellan könsgrupperna och dess syn på engelska lånord. Informanterna var uppdelade i kategorierna kön, ålder, yrke, utbildning och bostadsort. Vid undersökning av betydelselån och översättningslån blev den avgörande variabeln informanternas ålder. Han menar dock att det fanns en tydlig skillnad mellan könens inställning till lånorden men att åldern var den mer avgörande faktorn med störst skillnad. Resultatet visade att inställningen till engelska betydelselån och översättningslån var mest positiv hos tonåringar och unga män. Resultatet visade även att den grupp som var mest negativ till inställningen av engelska betydelselån och översättningslån var äldre och medelålderskvinnor. När det kommer till engelskans direktlån av ord så har kategorin delats in i fyra delar. Icke-anpassade ord,

anpassade ord, icke-anpassade fraser och anpassade fraser. Ljung beskriver kategorierna som de anpassade orden och fraserna har fått en svensk prägel eller stavning på orden medan icke-anpassade engelska ord och fraser är något som förekommer i språket istället för ett

försvenskat ord. Resultatet av undersökningen ledde till att inget kön kunde fastställas kring mest positiv eller negativ till anpassade lånord. Däremot var yngre medelålders mer positiva till dessa lånord medan tonåringar var mest negativa. Icke-anpassade ord var däremot

tonåringar och unga män mer positiva till ordlånen medan äldre medelålders kvinnor hade en negativ inställning. Resultatet angående anpassade fraser visade att tonårskvinnor hade en

(9)

positiv inställning medan medelålders och äldre män var de som var mest negativa. Sista kategorin icke-anpassade fraser var tonårskvinnor mest positiva, och medelålders och äldre män mer negativa. Geografiskt visade det sig att större städer har en mer positiv syn på engelska lånord än till exempel människor som bor i Norrland. Dessutom var människor utan utbildning mer positiva till engelska lånord medan kategorin universitetsutbildade och

tjänstemän ställde sig negativt till engelska lånord. Ljung (1988:134) sammanfattar

undersökningen till att den mest positiva gruppen till engelska lånord i det svenska språket är tonåringar och unga människor. När det kommer till kön visar det sig att män har en mer positiv inställning till engelska lånord än vad kvinnor har. Däremot inte i alla olika kategorier, men slår man ut på det stora hela så är procentsatsen högre för män.

Sharp (2001) gjorde en undersökning baserad på engelskan i det svenska talade språket. Undersökningen handlade om engelskans användning inom gruppen ungdomar och personer anställda inom ett internationellt företag i Sverige. Sharp kom fram till att de personer som är anställda på de internationella svenska företaget talar mer engelska än ungdomarna. Däremot kunde undersökningen bevisa att engelska hos unga män används tre gånger mer än vad det gör hos kvinnor. Sharp menar att i männens närvaro i samtal ökar kvinnors användning av engelska, men att i männens frånvaro förekommer engelska desto mindre i kvinnors samtal. Sharp poängterar även att typen av engelska varierar mellan de två grupperna. Affärsengelska och facktermer är mer vanligt inom gruppen som arbetar på de internationella företaget, medan en mer avslappnad engelska i form av nöjesaktiviteter och informell engelska förekommer hos ungdomar.

Bidemo (2017) gjorde en kvantitativ studentuppsats med hjälp av en enkätundersökning om nyord och informanters ordkännedom, användningsfrekvens och nyords etablering i det svenska språket. Resultatet av undersökningen visade att informanterna hade högre kännedom om engelska lånord än svenska nyord, och att användningen av engelska lånord var det som informanterna använde mest. Dessutom visade resultatet på att män använder och har högre kännedom om engelska lånord jämfört med kvinnor. Samtidigt använder kvinnor fler nyord än lånord jämfört med män. I ålderskategorierna gick ingen större skillnad att se gällande kännedom och användningsfrekvens. I Bidemos studie fanns bland annat orden app, cosplay, douche och dumpstra, som även finns med i denna studie. Gällande dessa ord kunde

slutsatsen dras att män har högre kännedom om orden app, cosplay, douche och dumpstra jämfört med kvinnor. Angående användningsfrekvensen av de specifika orden hade svarsalternativet att aldrig använda ordet högst procentsats gällande alla informanter.

(10)

10 Brundin och Hebert (2017) gjorde en studentuppsats med hjälp av en enkätundersökning för att se attityder till engelska lånord i det svenska språket. Studiens resultat visade att majoriteten av informanterna hade en positiv attityd till engelska lånord i det svenska språket. Informanterna trodde inte att det svenska språket var hotat på grund av engelska lånord, snarare att det berikar språket. Dessutom visade resultatet av undersökningen att den äldre ålderskategorin 60–71 år hade en mer negativ attityd angående engelska lånord jämfört med en den yngsta ålderskategorin 20–29 år, som hade en mer positiv attityd till engelska lånord. Ålderskategorierna däremellan hade mera jämt fördelat både positiva och negativa attityder.

(11)

3 Metod och material

I det här kapitlet kommer studiens metod, material och genomförande av undersökningen att beskrivas. Inledningsvis beskrivs studiens val av metod. Därefter presenteras material och genomförandet. Slutligen presenteras studiens validitet, reliabilitet och studiens hänsyn till etiska aspekter.

3.1 Metod

Studien består av en kvantitativ undersökning i form av en enkätundersökning, dessutom behandlar sista frågan i enkätundersökningen kvalitativa inslag i form av en fritext. Metoderna valdes för att kunna ge en ökad förståelse och analys över resultaten. Patel och Davidsson (2019:150) skriver att den kvalitativa metoden är till för att stärka och fördjupa den vetskap som inhämtas genom en kvantitativ metod. Informanterna fick besvara en

enkätundersökning angående deras kännedom om och användning av 24 engelska lånord. Bryman (2008:155) utvecklar att en kvantitativ studie är bra för att se tydliga skillnader hos olika kategorier. Studiens syfte är att ta reda på om det finns tydliga skillnader mellan mäns och kvinnors kännedom om och användning av engelska lånord. På så vis är en

enkätundersökning utmärkt för att samla in material och visa kvantitativa data. Därför valdes den typ av metod för att det ansågs tillföra det som studien eftersträva. I den kvalitativa delen har informanterna fått en öppen fråga som kan besvaras med fritext. Bryman (2008:341) beskriver att i en kvalitativ metod ligger fokus på att få informanternas ord och

verklighetsbild i en naturlig situation. Det gäller att försöka tolka den sociala verklighetsbild som finns hos informanterna och hur de tolkar den. Holme och Solvang (1997:92) tillägger att det är viktigt att kunna se från ett inre och ett yttre perspektiv hos informanterna, på så sätt skapas en tydligare förståelse av studien. Syftet med metoderna är att den kvantitativa delen besvarar frågeställning ett, två och tre och innehåller slutna frågor som informanterna får ta ställning till. Medan den kvalitativa delen besvarar frågeställning två och tre och innehåller en mer öppen fråga med fri tolkning och fritext att besvara.

3.2 Material och genomförande av undersökningen

Valet av engelska lånord är hämtat från nyordlistorna från år 2010–2019 hos Institutet för språk och folkminnen. Inom 2010–2019 finns 62 stycken ord som nyordslistorna kallar för engelska lånord, inspirerade, av eller tagna ifrån engelskan. Studien har avgränsats till att

(12)

12 undersöka 24 av dessa engelska lånord eftersom studien skulle ha blivit för stor annars. För att skala ner till cirka hälften utgick jag från att ha en bredd av olika engelska lånord som,

direktlån, översättningslån och betydelselån. Därmed valdes 24 engelska lånord ut efter nämnda premisser, och målet var även att få en bra spridning av ord mellan årtalen. Översättningslån har en klar majoritet när det kommer till engelska lånord i det svenska språket, och därför uteslöts många av dessa lån för att få variation. Orden och dess betydelse finns att se i Bilaga 3.

De utvalda orden är app, emoji, embrejsa, twerka, normcore, spoilervarning, yoloa,

cosplay, douche, dumpstra, fomo, ghosta, influerare, cringe, dabba, doxa, grit, Dm:a, explainer, flossa, techlash, VAR, deepfake, sharenting. Med dessa ord i åtanke skapades en

enkätundersökning för att ta reda om det finns tydliga skillnader angående kännedom om och användning av engelska lånord mellan män och kvinnor. Genom att ha kännedom om orden innebär det att man ska ha hört talas om ordet. Det behöver möjligen inte betyda på att man vet vad ordet betyder. Enkäten som finns att se i bilaga 2 skapades genom hemsidan

survio.com. Patel och Davidsson (2019:112) skriver att det är till en fördel för

enkätundersökningen att göra ett utprovningstest på en grupp personer för att se om frågorna är hållbara och att inga missförstånd uppstår. På så sätt har man chans att justera eventuella punkter innan enkäten sänds ut vidare. Första utkastet på enkäten utprovades på fem nära vänner till mig för att få synpunkter på eventuella missförstånd och förbättringar. De synpunkter som kom in var att ibland vill man svara att man aldrig använder ett lånord. Därefter ändrades enkäten om och alternativen aldrig och använder inte ordet lades till. Efter pilottestarnas synpunkter och ändringarna i enkäten har jag valt att inte ha med dessa fem informanters svar i undersökningen eftersom de inte hade samma svarsalternativ som resten av informanterna. Enkäten spreds digitalt via den sociala plattformen Facebook genom min privata Facebooksida. Enkäten blev delad vidare av fyra andra personer så att undersökningen kunde nå ut till olika målgrupper. Målet var att få in minst 60 svar från informanter, och jämt fördelat mellan båda könen. Med hjälp av survio.com kunde enkäten ställas in att den

avslutades när målet hade nått svar ifrån 30 män och 30 kvinnor. Enkäten låg ute på Facebook i 2 veckors tid, och då enkäten uppnådde 60 svar från informanter redan efter så kort tid togs beslutet att det skulle leda till tillräckligt med information för studien.

Enkäten bestod sammanlagt av sex frågor, fråga ett handlade om att klicka i det kön man identifierar sig med, man, kvinna eller övrigt. Kategorin övrigt lades till för att inte förolämpa någon som möjligen inte identifierar sig med något av könen, detta rekommenderades av (Ejlertsson, 2019:94). På fråga två skulle man klicka i den åldersgrupp man tillhörde,

(13)

alternativen var under 19, 19–24, 25–30, 31–36, 37–42, 43–48, 49–55, 55–60 och 60+. Det primära syftet med studien är inte att analysera åldersskillnaderna, däremot är det en sekundär intressant faktor i resultatet och intressant att se spridningen på deltagandet. Därefter följde frågan Har du hört talas om det här engelska lånordet? Frågan är baserad på syftet och första frågan i frågeställningen. Svarsalternativen var endast ja eller nej, svarade informanterna nej kunde de klicka sig vidare till nästa ord. Däremot om informanterna svarade ja följde två obligatoriska följdfrågor. Den första följdfrågan har i syfte att svara på frågeställning två om användningsfrekvens av de engelska lånorden, Hur ofta använder du ordet? svarsalternativen var varje dag, en gång i veckan, en gång i månaden eller aldrig. Den andra följdfrågan har i syfte att svara på frågeställning tre, i vilka olika sammanhang informanterna använder

engelska lånord ”i vilket sammanhang använder du ordet?” Svarsalternativen var, på fritiden,

på jobbet, på sociala medier eller använder aldrig ordet. Därefter följde samma struktur på

alla 24 engelska lånord. Den sista frågan i enkäten gick ut på att nämna fem engelska lånord

du använder mest utöver de som redan nämnts. På så sätt skulle studien beröra de kvalitativa,

få informanternas bild av engelska lånord och deras användning i samhället. Dessutom är frågan anpassad till att svara på frågeställning två och fråga tre i syftet.

3.3 Reliabilitet och validitet

Den här enkätundersökningen besitter hög reliabilitet på grund av att varje fråga om de engelska lånorden är utformade på exakt samma sätt. Bryman (2008:160) beskriver att en hög reliabilitet inte ska råda några tvivel när det kommer till att frågorna är pålitliga och innehåller en god följd av frågorna. Varje fråga i enkätundersökningen är identiskt när det kommer till att klicka i svarsalternativen. I varje fråga lyder samma ordning på svarsalternativen för att inga missförstånd ska uppstå. Patel och Davidsson (2019:133) skriver också hur viktigt det är att enkäten inte missuppfattas på något vis, samt att frågorna i enkäten besitter en enkel och logisk följd. Ejlertsson (2019:121) förklarar att en hög reliabilitet är att samma personer som gjort en enkät skulle få samma svar ifall de gjorde samma enkät en kort tid senare. Jag anser att om samma informanter skulle besvara enkäten idag igen så skulle svaren vara lika som första gången. Ord generellt tar lång tid innan de fastnar och används hos människor,

dessutom finns ord med från 2010 och jag anser att om man inte har hört talats om ett ord i 10 års tid kommer man inte att veta det idag heller om enkäten skulle göras om.

Validitet innebär att mäta det som är ämnat att mäta och på så sätt stärks validiteten i en studie (Bryman, 2008:162). Jag anser att enkätundersökningen har gett resultat för att den ska

(14)

14 innefattas som trovärdig och dessutom följer studiens syfte och besvarar frågeställningarna. Resultatet har lett till en slutsats om de finns tydliga skillnaden i användning och kännedom om specifika engelska lånord mellan män och kvinnor. Dessutom har varje svar behandlats på samma sätt vilket skapar en objektivitet inom studien.

3.4 Etiska aspekter

Alla informanter i enkätundersökningen är garanterade sin anonymitet. Informanterna har aldrig angivit känslig personinformation om dem själva. Det enda informanterna har behövt svara på är vilken åldersgrupp de tillhör samt deras könsidentifikation. Informanterna har även fått information om att deras svar endast kommer till att vara material i den här studien och ingenting annat. Det har vart frivilligt att delta, och att närsomhelst avbryta sitt

deltagande. Patel och Davidsson (2019:83) skriver att det är extremt viktigt att informanternas hälsa tas under hänsyn och respekteras. Därför är ingen av frågorna i undersökningen stötande eller påträngande. Ejlertsson (2019:34) tillägger också att information om frivilligt

deltagande, studiens syfte och informanternas anonymitet tydligt ska framgå i en

enkätundersökning. Det anser jag att denna studies enkätundersökning har uppfyllt (se Bilaga 1).

(15)

4 Resultat

I detta kapitel redovisas resultatet av enkätundersökningen. Inledningsvis i avsnitt 4.1 introduceras informanternas kön och ålder. I avsnitt 4.2 presenteras resultatet av

informanternas kännedom om de engelska lånorden. I avsnitt 4.3 presenteras resultatet om informanternas användningsfrekvens av lånorden. Avsnitt 4.4 redovisas svaren från

informanternas användning av lånorden i olika sammanhang. Avsnitt 4.5 avser den kvalitativa delen av studien om informanternas lånord som de använder. Slutligen sammanfattas

resultatet i avsnitt 4.6.

4.1 Informanternas kön och ålder

Nedan visar tabell 1 en sammanfattning av fråga ett och två i enkätundersökningen. Klicka i det alternativ som du identifierar dig med, och klicka i ett alternativ i den åldersgrupp du tillhör. Könsidentiteterna är uppdelat i man, kvinna och övrigt. Åldersgruppen är uppdelat till under 19, 19–24, 25–30, 31–36, 37–42, 43–48, 49–55, 55–60 och 60+.

Ålder/kön Man Kvinna Övrigt Totalt:

Under 19 0 0 0 0 19–24 4 4 0 8 25–30 11 10 0 21 31–36 4 2 0 6 37–42 3 3 0 6 43–48 1 2 0 3 49–54 0 1 0 1 55–60 5 5 0 10 60+ 2 3 0 5 Totalt: 30 30 0 60

Sammanfattningsvis har 30 män och 30 kvinnor svarat på enkäten. I åldersgrupp under 19 har noll personer deltagit gällande båda könen. I åldersgrupp 19–24 har fyra män och fyra

kvinnor deltagit, och i åldersgrupp 25–30 har 11 män och 10 kvinnor deltagit. Vidare i åldersgrupp 31–36 har fyra män och två kvinnor svarat, och i åldersgrupp 37–42 har lika många män som kvinnor svarat på enkäten tre stycken vardera. I åldersgrupp 43–48 finns svar

(16)

16 från en man respektive två kvinnor, något lägre deltagande från åldersgrupp 49–54 där endast en kvinna har deltagit och noll män. Slutligen har fem män och fem kvinnor svarat från åldersgrupp 55–60, och två män och tre kvinnor från åldersgrupp 60+. Informanterna består av en varierad målgrupp, däremot har ingen person under 19 år i respektive kön deltagit, dessutom har ingen informant klickat i könsidentifikationen övrigt. Därför kommer varken åldersgruppen under 19 eller könsidentifikation övrigt att redovisas i någon form av resultat. Sammanlagt har ålderskategorin 25–30 år klart flest informanter från båda könen och lägst deltagande förutom under 19 år, har ålderskategorin 59–54 år gällande båda könen.

4.2 Kännedom om engelska lånord

I det här avsnittet kommer skillnaden mellan mäns och kvinnors kännedom om varje engelskt lånord att presenteras. Informanterna har fått svara på frågan, Har du hört talas om det här engelska lånordet? I Figur 1 nedan visas samtliga 24 engelska lånord i den vågräta

kategoriraden i botten, skillnaden mellan män och kvinnor är uppdelade i en färgskillnad där män har en mörkare orangefärg och kvinnor representerar en ljusare orangefärg. Ovanför respektive stapel visas en totalsiffra på antal jakande svar inom varje ord av respektive kön.

(17)

Samtliga informanter inom båda könen har hört talas om engelska lånorden app och emoji. Dessutom har alla 30 kvinnor även hört talas om ordet flossa, medan 27 män har hört talas om ordet flossa. När det gäller orden yoloa, douche, fomo, cringe och sharenting har lika många män som kvinnor svarat att de har hört talas om orden. Fler män har dock hört talas om orden

twerka, normcore, cosplay, dumpstra, doxa, techlash, VAR och deepfake. Medan fler kvinnor

än män har hört talas om orden embrejsa, spoilervarning, ghosta, influerare, dabba, grit,

dm:a, och explainer. Av dessa 24 engelska lånord visar det sig att något fler kvinnor har hört

talas om dessa engelska lånord än män. Slår man ihop alla ord och samtliga svar inom varje ord visar det sig att alla kvinnor tillsammans har svarat 412 ja-svar på att de har kännedom om engelska lånord. Gör man samma sak med männens svar visar det sig att männen har svarat 408 ja-svar tillsammans angående kännedom om engelska lånord. En iakttagelse är att noll kvinnor känner igen ordet techlash medan fyra män gör det. Dessutom varierar det som mest i ord som cosplay och dumpstra där fem fler män än kvinnor har kännedom om orden, och ordet VAR har åtta fler män än kvinnor kännedom om. En annan iakttagelse är att nio fler kvinnor har kännedom om ordet explainer, och dubbelt så många fler kvinnor än män har kännedom om ordet grit. De nämnda skillnaderna är de som sticker ut märkvärt och som har minst fem personer i skillnad om kännedom. Resterande ord har inga tydliga skillnader när det kommer till kännedom om engelska lånord mellan män och kvinnor.

Tabell 2 nedanför visar hur männen inom de olika ålderskategorierna svarade på frågan, Har du hört talas om det här engelska lånordet? Högst upp från vänster till höger finns de olika ålderskategorierna. Lodrätt till vänster finns de 24 engelska lånorden. Den gröna

tabellen är en sammanfattning av männens svar och under ålderskategorierna står antalet informanter i vardera åldersgrupp. Ålderskategori 49–54 bestod av noll informanter, och därför är den kategorin struken i tabellen.

(18)

18 Högst kännedom om engelska lånord har åldersgrupp 19–24 år, och mannen som är mellan 43–48 år. I åldersgrupp 19–24 år finns fyra personer som har 13 ord som 100 % av deltagarna har hört talats om, vilket är mer än hälften av orden. Dessutom är det den enda åldersgrupp som inte svarat nej på någon av frågorna angående kännedom om samtliga engelska lånord. I åldersgrupp 43–48 år svarade en man att han har hört talats om 17 av de engelska lånorden. Lägst kännedom om engelska lånord har åldersgrupp 60+ med fyra igenkännande ord tillsammans baserat på två mäns svar. Åldersgrupp 55–60 och 25–30 år fanns fem ord som alla informanter har hört talats om till 100%. Däremot har åldersgrupp 25–30 endast två ord som ingen har hört talats om, medan åldersgruppen 55–60 har desto flera. Åldersgrupp 31–36 och 37–42 år har sju ord vardera som alla i grupperna har hört talats om. Inom mäns

ålderskategori är unga män 19–24 och en man som är någonstans mellan 43–48 år gammal de som har högst kännedom om engelska lånord.

Tabell 3 nedanför visar hur kvinnorna i de olika ålderskategorierna svarade på samma fråga. Kvinnornas tabell är gul, men innehåller samma struktur som männens tabell 2. Män Antal: 19–24 (4) 25–30 (11) 31–36 (4) 37–42 (3) 43–48 (1) 49–54 (0) 55–60 (5) 60+ (2) App 100% 100% 100% 100% 100% - 100% 100% Emoji 100% 100% 100% 100% 100% - 100% 100% Embrejsa 100% 45% 25% 67% 100% - 40% 0% Twerka 100% 100% 100% 100% 100% - 60% 50% Normcore 25% 9% 0% 0% 0% - 0% 0% Spoilervarning 100% 100% 50% 100% 100% - 60% 0% Yoloa 100% 82% 0% 33% 100% - 0% 0% Cosplay 75% 64% 75% 67% 100% - 40% 100% Douche 100% 100% 100% 100% 100% - 20% 0% Dumpstra 75% 36% 25% 100% 100% - 20% 0% Fomo 75% 73% 0% 67% 0% - 0% 0% Ghosta 100% 64% 100% 0% 100% - 20% 0% Influerare 100% 91% 75% 100% 100% - 100% 50% Cringe 100% 91% 50% 67% 100% - 40% 0% Dabba 100% 82% 100% 67% 100% - 0% 0% Doxa 75% 0% 0% 0% 0% - 0% 0% Grit 50% 36% 25% 33% 0% - 0% 0% Dm:a 100% 91% 75% 33% 0% - 0% 0% Explainer 75% 45% 75% 67% 100% - 20% 0% Flossa 100% 82% 100% 67% 100% - 100% 100% Techlash 25% 27% 0% 0% 0% - 0% 0% VAR 75% 82% 50% 33% 100% - 100% 0% Deepfake 25% 26% 25% 33% 100% - 20% 0% Sharenting 75% 0% 0% 67% 0% - 0% 0%

(19)

Kvinnor: Antal: 19–24 (4) 25–30 (10) 31–36 (2) 37–42 (3) 43–48 (2) 49–54 (1) 55–60 (5) 60+ (3) App 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% Emoji 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% Embrejsa 75% 80% 50% 33% 100% 100% 100% 0% Twerka 100% 100% 100% 100% 100% 0% 40% 0% Normcore 0% 10% 0% 0% 0% 0% 0% 0% Spoilervarning 100% 100% 100% 100% 100% 0% 100% 33% Yoloa 75% 70% 50% 67% 50% 0% 0% 33% Cosplay 50% 60% 100% 67% 100% 0% 20% 0% Douche 100% 100% 100% 67% 50% 0% 60% 33% Dumpstra 25% 40% 0% 33% 50% 100% 0% 0% Fomo 50% 80% 100% 33& 0% 0% 20% 0% Ghosta 75% 90% 50% 67% 100% 0% 0% 33% Influerare 100% 100% 100% 67% 100% 100% 60% 100% Cringe 100% 100% 50% 100% 50% 0% 20% 0% Dabba 100% 90% 100% 100% 100% 0% 40% 33% Doxa 0% 0% 50% 0% 0% 0% 0% 0% Grit 25% 70% 0% 100% 0% 0% 100% 0% Dm:a 100% 100% 100% 33% 50% 0% 0% 0% Explainer 100% 70% 0% 100% 100% 100% 100% 100% Flossa 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% Techlash 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% VAR 50% 50% 100% 67% 0% 0% 20% 33% Deepfake 0% 10% 50% 33% 0% 100% 40% 0% Sharenting 25% 0% 0% 33% 0% 100% 0% 33%

I kvinnornas åldersgrupp 31–36 år och 43–48 år har två respektive fyra kvinnor svarat gemensamt att de alla har kännedom om 12 engelska lånord, vilket är flest. I åldersgrupp 19– 24 år har fyra kvinnor svarat att de gemensamt har kännedom om 11 engelska lånord. Den ålderskategori som har lägst kännedom om engelska lånord är 60+ kvinnor med endast fem lånord som samtliga tre kvinnor har hört talats om. Ålderskategori 55–60 år har sex lånord som samtliga fem informanter har hört talats om. Ålderskategorierna 25–30 år, 37–42 år och 49–54 har samtliga nio engelska lånord som informanterna i vardera grupp har kännedom om. Kvinnor i åldrarna 31–36 och 43–48 har högst kännedom kring de 24 engelska lånorden. Ingen kvinna oavsett ålder har någon kännedom om ordet techlash, dessutom har endast en kvinna i åldern 25–30 år kännedom om ordet normcore. Att jämföra med männens resultat visar det sig att kvinnor i ålder 31–36 år gamla har kännedom om fem fler ord än män i samma ålder. I resterande åldersgrupper fanns inga tydliga skillnader.

(20)

20

4.3 Användningsfrekvens av engelska lånord

I det här avsnittet kommer skillnaden mellan mäns och kvinnors användningsfrekvens av engelska lånord presenteras. De informanter som svarat ja på första frågan angående

kännedom om ett engelskt lånord har även fått svara på hur ofta de använder dessa engelska lånord. I detta avsnitt redovisas följdfrågan, Hur ofta använder du ordet? I tabell 4 nedanför finner vi männens svar på användningsfrekvensen av de engelska lånorden. Procentsatserna är uträknade med avseende på hur många män som hade kännedom om orden. Som tidigare tabeller i avsnitt 4.2 så kommer färgen grön representera männens tabell medan gul färg representerar kvinnornas. Män Varje dag En gång i veckan En gång i månaden Aldrig App 53% 40% 3% 3% Emoji 7% 60% 27% 7% Embrejsa 6% 6% 56% 31% Twerka 0% 0% 52% 48% Normcore 0% 0% 0% 100% Spoilervarning 0% 21% 71% 8% Yoloa 0% 10% 50% 40% Cosplay 0% 5% 35% 60% Douche 0% 17% 50% 33% Dumpstra 0% 0% 23% 77% Fomo 0% 0% 23% 77% Ghosta 0% 12% 35% 53% Influerare 4% 19% 26% 52% Cringe 0% 38% 24% 38% Dabba 0% 10% 35% 55% Doxa 0% 0% 0% 100% Grit 0% 0% 13% 88% Dm:a 5% 10% 45% 40% Explainer 0% 7% 20% 73% Flossa 0% 7% 33% 59% Techlash 0% 0% 0% 100% VAR 0% 33% 48% 19% Deepfake 0% 22% 22% 56% Sharenting 0% 0% 40% 60%

Tabell 4: Männens användningsfrekvens av engelska lånord

53 % av männen har svarat att de använder ordet app varje dag. Ordet emoji används endast varje dag av 7 %, däremot använder 60 % ordet emoji en gång i veckan. Utöver orden app och

(21)

emoji är orden dm:a, influerare och embrejsa de tre ord som även har svarats användas varje

dag. De tre engelska lånord som används oftast en gång i veckan av män är orden emoji, app och cringe. De tre engelska lånorden som oftast är förekommande av män att använda en gång i månaden är, spoilervarning, twerka och embrejsa. De tre lånorden som används minst av män är normcore, doxa och techlash. Slutligen visar det sig att männen svarat flest gånger att ingen använder någonsin dessa ord.

Nedan visar tabell 5 användningsfrekvensen hos kvinnorna som svarade på samma följdfråga i enkäten. Procentsatserna är uträknade med avseende på hur många kvinnor som hade kännedom om orden.

Kvinnor Varje dag En gång i veckan En gång i månaden Aldrig App 47% 47% 7% 0% Emoji 33% 37% 17% 13% Embrejsa 5% 12% 35% 47% Twerka 0% 8% 42% 50% Normcore 0% 0% 0% 100% Spoilervarning 0% 15% 52% 33% Yoloa 0% 13% 47% 40% Cosplay 0% 0% 13% 87% Douche 8% 17% 46% 29% Dumpstra 0% 0% 38% 63% Fomo 0% 15% 23% 62% Ghosta 0% 5% 55% 40% Influerare 0% 32% 29% 39% Cringe 0% 24% 19% 57% Dabba 0% 0% 26% 74% Doxa 0% 0% 0% 100% Grit 0% 11% 11% 78% Dm:a 11% 21% 42% 26% Explainer 4% 8% 8% 79% Flossa 0% 0% 30% 70% Techlash 0% 0% 0% 0% VAR 23% 15% 33% 31% Deepfake 17% 17% 17% 50% Sharenting 0% 20% 20% 60%

(22)

22 De engelska lånord som kvinnor använder mest är ordet app då 47 % av kvinnorna har svarat att de använder de ordet varje dag. Lika många procent har svarat att de använder ordet app en gång i veckan. Emoji är det ord som används näst flest gånger varje dag då 33 % kvinnor har svarat det. Utöver orden app och emoji är orden VAR, deepfake, dm:a, douche och

explainer de ord som kvinnor svarat använda varje dag. De tre lånord som används oftast en

gång i veckan är orden app, emoji och influerare. De tre lånord som används oftast en gång i månaden av kvinnor är spoilervarning, ghosta och douche. De tre engelska lånord som aldrig används men som kvinnor har hört talats om är normcore, cosplay och doxa. Liksom männens svar har kvinnorna även störst procentenhet i att svara att de aldrig använder orden.

4.4 Sammanhang i användning av engelska lånord

I det här avsnittet presenteras mäns och kvinnors skillnader i vilket sammanhang de använder de engelska lånorden. Samtliga informanter som svarade på följdfråga ett fick även svara på följdfråga två, i vilket sammanhang använder du ordet? Tabell 6 nedan sammanfattar männens svar.

(23)

Män På fritiden På jobbet På sociala medier Använder inte ordet App 73% 10% 13% 3% Emoji 43% 10% 37% 10% Embrejsa 53% 7% 7% 33% Twerka 44% 0% 4% 52% Normcore 0% 0% 0% 100% Spoilervarning 75% 8% 8% 8% Yoloa 40% 0% 0% 60% Cosplay 35% 0% 5% 60% Douche 67% 0% 0% 33% Dumpstra 23% 0% 0% 77% Fomo 23% 0% 0% 77% Ghosta 35% 0% 12% 53% Influerare 22% 11% 15% 52% Cringe 57% 0% 5% 38% Dabba 43% 0% 5% 52% Doxa 0% 0% 0% 100% Grit 13% 0% 0% 88% Dm:a 17% 6% 39% 39% Explainer 20% 0% 7% 73% Flossa 30% 0% 11% 59% Techlash 0% 25% 0% 75% VAR 76% 0% 5% 19% Deepfake 11% 22% 11% 56% Sharenting 0% 0% 40% 60%

Tabell 6: I vilket sammanhang män använder engelska lånord

De engelska lånord som män tenderar att använda mest på fritiden är ordet VAR med 76 %. Däremot kommer orden spoilervarning och app tätt efter. De lånord som män tenderar att använda mest på jobbet är orden techlash, deepfake och influerare. De tre ord som används mest av män på sociala medier är orden sharenting, dm:a och emoji. De tre lånord som aldrig används av män i olika sammanhang är normcore, doxa och grit. Männen har svarat i störst utsträckning till procent att de aldrig använder de flesta av orden. Därefter används de mest på fritiden, sedan på sociala medier och till sist på jobbet.

Tabell 7 nedan visar resultatet på hur kvinnorna svarade på följdfråga två angående

sammanhang i användning av engelska lånord. Procentsatserna är uträknade med avseende på hur många kvinnor som hade kännedom om orden.

(24)

24 Kvinnor På fritiden På jobbet På sociala

medier Använder inte ordet App 73% 17% 10% 0% Emoji 63% 10% 13% 13% Embrejsa 47% 12% 0% 41% Twerka 50% 0% 0% 50% Normcore 0% 0% 0% 100% Spoilervarning 52% 4% 11% 33% Yoloa 53% 0% 7% 40% Cosplay 13% 0% 0% 87% Douche 58% 8% 4% 29% Dumpstra 25% 13% 0% 63% Fomo 31% 8% 0% 62% Ghosta 35% 5% 20% 40% Influerare 14% 14% 32% 39% Cringe 43% 0% 0% 57% Dabba 17% 0% 9% 74% Doxa 0% 0% 100% 0% Grit 17% 6% 0% 78% Dm:a 16% 16% 42% 26% Explainer 4% 13% 4% 79% Flossa 23% 0% 7% 70% Techlash 0% 0% 0% 0% VAR 59% 8% 0% 33% Deepfake 17% 17% 0% 67% Sharenting 20% 20% 0% 60%

Tabell 7: I vilket sammanhang kvinnor använder engelska lånord

Enligt tabellen ovan använder kvinnor orden app, emoji, douche och VAR mest på fritiden. Orden sharenting, deepfake och app är de tre lånord som förekommer mest på jobbet hos kvinnor. Därefter används orden doxa, dm:a och influerare mest på sociala medier. Orden

normcore, cosplay och explainer har kvinnor svarat i högst procentsats att de aldrig använder

de tre orden. Kvinnor har dessutom likt männen svarat i kategorin använder inte ordet i störst utsträckning. Därefter kommer kategorin på fritiden, på sociala medier och sist på jobbet. Nämnvärda observationer jämfört med männens resultat är att ordet spoilervarning används av män på fritiden av 75 % medan kvinnor endast tenderar att använda spoilervarning på fritiden av 52 %. Dessutom används spoilervarning aldrig av 8 % av männen, medan 33 % av kvinnor tenderar att aldrig använda ordet spoilervarning. Ordet influerare används dubbelt så många gånger på sociala medier av kvinnor jämför med var det gör hos männen. Däremot

(25)

används ordet sharenting av 40 % av männen på sociala medier, medan hos kvinnor är det 0 % kvinnor som använder sharenting på sociala medier. Slutligen tenderar män att använda ordet emoji desto mer på sociala medier än vad kvinnor tenderar att göra. 37 % av männen svarade att de använder emoji på sociala medier, medan endast 13 % av kvinnorna svarade att de använde emoji på sociala medier.

4.5 Informanternas val av engelska lånord

I det här avsnittet presenteras studiens kvalitativa resultat. Samtliga informanter har fått besvarat sista frågan i enkäten, Nämn fem engelska lånord som du använder mest utöver de som redan har nämnts. (Nämn gärna hur ofta du använder ordet, varje dag, en gång i

veckan eller en gång i månaden och i vilket sammanhang på fritiden, på jobbet eller på sociala medier). Frågan var frivillig att besvara eftersom informanterna möjligtvis inte har

kännedom om eller använder engelska lånord i sitt språk. Ingen informant lämnade fem ord i sitt svar, därför är svaren om antal engelska lånord varierade från ett ord till fyra ord per man eller kvinna. Tabell 8 nedan visar en sammanfattning av svaren som lämnades mellan män och kvinnor och deras användningsfrekvens, medan tabell 9 visar en sammanfattning av svaren som lämnades mellan män och kvinnor angående i vilket sammanhang orden

användes. De ord som är kommenterat med ett x och en siffra efter ordet, exempelvis coolx3, betyder att ordet lämnades av flera informanter i detta fall tre informanter och inom samma användningsfrekvens.

(26)

26

Män

(16 deltagare)

Kvinnor (23 deltagare) Varje dag Coolx3, selfie, gamea, googlax2,

nice, fine, iPhone, iPad, email, wifi, shit, snapchatx3

Joina, coolx2, feedback, backup, deadline, payback, chilla, eyeliner, wifi, streama, highlighter, selfie, hashtag,

En gång i veckan Teamwork, groupie roadtrip, smartphone, high five, slacker, bluethoot, nice, chatta

Cred, outsourca, mainstream, cool, brainstorma, hashtag, outfit, launcha, crossfit, smoothie, bitch, chilla, selfie, feedback

En gång i månaden Brunch, birdie, green, all in, deal, all inclusive, walk over, streama, fejka, game over,

Backpacka, doggybag, bag-in-box, shots, backstage, babyshower, wildcard, walk in closet Tabell 8: Informanternas svar angående användningsfrekvens på sista frågan

Sammanlagt svarade 16 män på sista frågan och 31 engelska lånord används av dessa män totalt. Dessutom användes tre ord flera gånger av olika män. Ordet cool och snapchat används varje dag av tre olika män. Medan ordet googla används varje dag av två olika män. Slutligen används ordet nice av en man varje dag och av en man en gång i veckan.

Sammanfattningsvis används 12 engelska lånord varje dag av männen, nio ord används en gång i veckan, och 10 ord används en gång i månaden.

Av kvinnorna svarade 23 stycken på sista frågan i enkäten. 35 engelska lånord används av dessa kvinnor totalt. 13 av dem används varje dag, 14 en gång i veckan och åtta av orden används en gång i månaden. Ordet cool används av två kvinnor varje dag, och av en kvinna en gång i veckan. Ordet chilla används av en kvinna varje dag och en kvinna en gång i veckan, samma gäller för ordet selfie som används av en kvinna varje dag och en kvinna en gång i veckan. Ordet feedback används varje dag av en kvinna, och en gång i månaden av en annan kvinna.

Tabell 9 nedanför visar hur informanterna svarade i vilka olika sammanhang som de använder de engelska lånorden mest.

(27)

Män

(16 deltagare)

Kvinnor (23 deltagare) På fritiden Coolx3, gamea, googlax2,

nicex2, fine, iPhone, email, wifi, shit, snapchat, high five,

bluethoot, roadtrip, chatta, brunch, birdie, green, all in, deal, all inclusive, walk over, streama, fejka, game over

Joina, coolx3, feedback, payback, chillax2, eyeliner, streama, highlighter, backpacka, doggybag, bag-in-box, shots, backstage, babyshower, wildcard, walk in closet, mainstream, outfit, smoothie, crossfit, bitch

På jobbet Teamwork, smartphone, slacker, iPad

Cred, outsourca, mainstream,

brainstorma, launcha, wifi, feedback, deadline, backup

På sociala medier Selfie, snapchatx2, groupie Hashtag, selfie

Tabell 9: Informanternas svar angående sammanhang på sista frågan

Majoriteten av båda könen har svarat att de använder de engelska lånorden mest på fritiden. Männen har svarat att de använder teamwork, smartphone, slacker och iPad mest på jobbet. Medan kvinnorna har svarat att de engelska lånord som förekommer mest på jobbet är ord som, cred, outsourca, mainstream, brainstorma, launcha, wifi, feedback, deadline och

backup. Kvinnor har svarat att de använder fem mer ord på jobbet än vad männen gör. I

kategorin på sociala medier använder männen ett mer ord än vad kvinnorna gör, däremot förekommer ordet selfie hos båda könen i kategorin på sociala medier. Ordet cool

förekommer hos båda könen i kategorin på fritiden.

Sammanlagt av tabellerna 8 och 9 har kvinnor svarat att de använder fler engelska lånord generellt. Dessutom använder kvinnor fler engelska lånord i alternativen varje dag och en gång i veckan. Att jämföra med den kvantitativa delen i enkäten där kvinnor tendera att använda åtta ord varje dag jämfört med män som endast hade fem ord varje dag. Däremot använder män fler lånord en gång i månaden än vad kvinnor gör. I jämförelse med enkäten stämmer det överens med att fler män har högre procent i alternativet en gång i månaden än vad kvinnor har. Orden cool, wifi och selfie är de enda tre orden som används av båda könen varje dag, dessutom används cool och selfie av två kvinnor en gång i veckan. I att använda engelska lånord i olika sammanhang tenderar båda könen att använda flest ord på fritiden. Därefter tenderar kvinnor att använda fem fler ord på jobbet än vad män gör. Slutligen på sociala medier används ett mer ord av männen än kvinnorna i den kategorin. Det som går att

(28)

28 se skillnad på är typen av ord. Män tenderar att använda fler ord inom IT-teknik och sport. Medan kvinnor tenderar att använda fler ord inom skönhet, mat och dryck sammanhang.

4.6 Sammanfattning resultat

Resultatet visar att det generellt inte finns någon tydlig skillnad mellan mäns och kvinnors kännedom om och användning av de utvalda engelska lånorden. Däremot har kvinnor något högre kännedom om engelska lånord än män med endast fyra svar i undersökningen. Det visar sig att kvinnor har högre kännedom om orden embrejsa, spoilervarning, ghosta,

influerare, dabba, grit, dm:a, och explainer, medan män har högre kännedom om orden twerka, normcore, cosplay, dumpstra, doxa, techlash, VAR och deepfake. Både män och

kvinnor har lika hög kännedom om orden yoloa, douche, fomo, cringe och sharenting. Ingen kvinna har kännedom om ordet techlash, medan fyra män har kännedom om det ordet. Både män och kvinnor har låg kännedom om orden normcore och doxa, sedan har dem gemensamt hög kännedom om orden app och emoji.

Resultatet visar även att högst kännedom om engelska lånord bland män har åldersgruppen 19–24 år och en man i åldern mellan 43–48 år. Medan högst kännedom bland kvinnor har åldersgrupperna 31–36 och 43–48 år. En skillnad är att kvinnor i ålder 31–36 har högre kännedom än män i ålder 31–36 år. Gemensamt för kännedom om engelska lånord är att män och kvinnor i ålder 43–48 år har högst kännedom, medan lägst kännedom om engelska lånord har åldersgrupp 60+ hos både män och kvinnor.

Skillnaden i användning av engelska lånord mellan män och kvinnor visar på att båda könen använder ordet app varje dag mest och att ordet emoji används mest en gång i veckan hos män medan hos kvinnor är ordet app mest förekommande en gång i veckan. Kvinnor tenderar att använda orden app, emoji och influerare mest en gång i veckan, medan män använder app, emoji och cringe mest en gång i veckan. Orden spoilervarning, ghosta och

douche används mest en gång i månaden hos kvinnor, och männen använder orden

spoilervarning, twerka och embrejsa mest en gång i månaden. Slutligen de två ord som har

högst procentsats på att aldrig användas bland kvinnor är orden norcome, cosplay och doxa, medan orden bland männen är normcore, doxa och techlash. Båda könen har i störst

utsträckning svarat att de aldrig använder orden.

Skillnaden i olika sammanhang att använda de engelska lånorden varierade inte markant på de flest av orden. Däremot de som stack ut var ordet spoilervarning som tenderade att

(29)

använder ordet spoilervarning med 33 % medan männen endast hade svarat att de aldrig använder ordet spoilervarning med 8 %. Dessutom varierade det i ordet emoji som 13 % av kvinnorna endast använder på sociala medier, medan 37 % av männen tenderar att använda

emoji på sociala medier.

Sammanfattningsvis har något fler kvinnor högre kännedom om engelska lånord än män. Både män och kvinnor har samma ord app som högst användningsfrekvens varje dag. I kategorin en gång i veckan varierar de mellan män och kvinnor vilket ord de använder mest, men i kategorin en gång i månaden finns ordet spoilervarning med hos båda könen. Dessutom i ord som har lägst användningsfrekvens finns två av orden i båda könens svarskategori aldrig. Att använda engelska lånord i olika sammanhang visar sig inte variera märkvärt mellan könen. Däremot kunde skillnader hittas i orden spoilervarning och emoji då användning varierade bland olika sammanhang att använda orden i.

Den kvalitativa studien visar att kvinnor använder fler engelska lånord än män. Studien stämmer även överens med att kvinnor tenderar att använda fler lånord mer frekvent dagligen och veckovis medan män använder engelska lånord desto mer en gång i månaden. Båda könen använder engelska lånord mest på fritiden, men i kategorin på jobbet finns en skillnad där kvinnor använder fem fler ord på jobbet än vad männen gör. Orden cool, wifi och selfie förekommer hos båda könen och används varje dag. Ordet selfie förekommer i kategori sammanhang på sociala medier hos båda könen, och ordet cool förekommer i kategori sammanhang på fritiden hos båda könen.

(30)

30

5 Diskussion

I det här kapitlet diskuteras resultatet av studien, både den kvantitativa delen och den

kvalitativa. Resultatet diskuteras och jämförs med vad tidigare forskning har kommit fram till. Slutligen diskuteras metodvalet till studien.

5.1 Resultatdiskussion

Resultatet av min studie har visat på att det inte finns tydliga skillnader mellan mäns och kvinnors kännedom om och användning av engelska lånord. Däremot finns några tecken på att kvinnor har något högre kännedom om lånord om vi studerar och jämför svaren i den kvantitativa delen med den kvalitativa delen. Det visade sig med fyra fler svar att kvinnor hade högre kännedom om de 24 utvalda engelska lånorden samt med fyra fler engelska lånord på sista frågan i enkätundersökningen. Resultatet ger ingen tydlig skillnad, men en skillnad värd att diskutera vidare är vilka ord som skiljde mellan könen. Det var endast ordet techlash som ingen kvinna hade hört talats om, men som fyra stycken män hade hört talats om. Det skulle kunna bero på att män har ett större intresse av IT-teknik än vad kvinnor har eller att fler män jobbar inom it-teknik. I svaren på vilket sammanhang som ordet techlash används svarade 25 % av männen att ordet används på jobbet medan 75 % svarade att de aldrig

använder ordet. Det visar sig även i den kvalitativa studien där män har svarat att de använder orden, iPhone, iPad, snapchat, googla, wifi, och email dagligen. Alla nämnda ord är på ett eller annat sätt kopplade till dagens IT-teknik. Den sociala variabeln som informanternas utbildning och ålder som Ljung (1988:102) nämnde tidigare kan ha en stor bakomliggande betydelse i den här frågan om ordet techlash.

Angående kännedom om ord som skiljde sig märkvärt mellan män och kvinnor var att män hade högre kännedom om orden VAR, cosplay och dumpstra. Orden cosplay och dumpstra fick majoritet att används en gång i månaden eller aldrig, även om kvinnor hade lägre kännedom om orden så svarade även majoriteten av kvinnor att användning av orden är en gång i månaden och aldrig, alltså likadant som männens svar. Däremot var det åtta fler män än kvinnor som hade kännedom om ordet VAR. Ordet VAR hade även båda könen majoritet med användningsfrekvens en gång i månaden, men kvinnornas svar därefter var att 23 % använder ordet varje dag medan männen hade 0 % på alternativet varje dag. I frågan om vilka sammanhang som ordet VAR används svarade männen att 76 % använder VAR på fritiden, medan kvinnorna svarade att 59 % använde VAR på fritiden. Utifrån dessa informanters svar

(31)

kan man därmed dra slutsatsen att de kvinnor som faktiskt hade kännedom om ordet använder

VAR mer frekvent än männen, men att männen använder ordet VAR mest på fritiden. Ordet VAR är kopplat till sport och specifikt fotboll, varför åtta fler män hade kännedom om ordet

kan bero på att män har ett större sport- och fotbollsintresse generellt jämfört med kvinnor. Dessutom i den kvalitativa delen finns ord nämnda av män som, game over, walkover, birdie och green. Alla nämnda ord kan kopplas till olika sporter. Sundgren (2013:169) nämnde hur språkforskare menar att den sociala påverkan av samhället har en stor påverkan inom språket mellan män och kvinnor. Ett möjligt exempel skulle kunna vara i ordet VAR då män tenderar att ha högre kännedom om ordet är för att samhället möjligen förväntar sig att män ska veta mer om just sport. Dessutom nämnde Sundgren (2013:159) att forskning fokuserar på hur olika språkdrag kopplas till genusnormer. I detta fall skulle en tydlig genusnorm vara att män förväntas veta mer om sport än kvinnor exempelvis.

Kvinnor har dock betydligt högre kännedom om orden explainer och grit.

Användningsfrekvensen på ordet explainer varierade dock inte då majoriteten från båda könen svarade att de aldrig använder ordet. Varför kvinnor möjligen har högre kännedom om ordet explainer kan ha att göra med deras yrkesroll då 13 % av kvinnorna svarade att ordet används på jobbet, och 0 % av männen svarade att ordet explainer användes på jobbet. Dessutom hade alla kvinnor i åldern 19–24 samt 37 år och uppåt kännedom om ordet

explainer. Ordet grit hade dubbelt så många kvinnor än män kännedom om. Gällande

användningsfrekvensen av ordet svarade majoriteten att de aldrig använder ordet av båda könen. Intressant parallell som kan dras till den kvalitativa delen är att ordet crossfit nämndes användas av en kvinna en gång i veckan. Grit och crossfit är gemensamma nämnare när det kommer till träningsformer då grit kan användas för långsiktiga mål och crossfit för

högintensiv träning. Därför skulle det kunna vara en faktor till att dubbelt så många kvinnor har kännedom om ordet för att de utövar eller vet om denna typ av träningsform. Att orden

app och emoji hade högst kännedom hos både män och kvinnor var det ingen chock om att de

var orden som användes mest frekvent dagligen och en gång i veckan. Båda könen svarade ungefär liknande kring dessa ord. Sedan att ordet spoilervarning hade något fler kvinnors kännedom spelade ingen roll när det kommer till användning då majoriteten har svarat att de använder ordet en gång i månaden hos båda könen. Däremot svarade männen att de använder ordet spoilervarning mer på fritiden än vad kvinnorna svarade, och generellt i alla kategorier sammanlagt använder männen ordet spoilervarning mer än vad kvinnor gör trots att

(32)

32 I EIS-undersökningen som Ljung (1988:102) presenterade var män mer positivt inställda till engelska lånord. Att jämföra med den här studien går det inte att avgöra att så är fallet. Skillnaden mellan män och kvinnors kännedom och användning varierar inte tydligt. Däremot går det att se tydligt specifika ord som har störst skillnad i kännedom om. Men i

användningsfrekvensen av orden har båda könen inga tydliga skillnader förutom när det kom till att ordet VAR användes mer varje dag av kvinnor trots att männen hade högre kännedom om ordet. Dessutom att ordet spoilervarning hade högre kännedom hos kvinnor men används generellt mer av männen om man slår ihop kategorierna varje dag, en gång i veckan och en gång i månaden.

Som Sundgren (2013:164) nämnde spelar sociala faktorer stor roll i hur människor utvecklar sitt språk. I den här studien fanns ingen bakgrundsinformation om informanternas etnicitet, bostadsort, karriär eller utbildningsnivå. För att kunna dra tydligare skillnader

mellan mäns och kvinnors kännedom om och användning av engelska lånord behövs möjligen dessa faktorer i studien. Med det sagt kan resultatet inte jämföras rättvist med de resultat Sharp (2001) fick då hon kom fram till att män på ett internationellt svenskt företag i Sverige använder mer engelska än unga män. Däremot stöds inte den faktor hon kom fram till att män använder engelska tre gånger mer än vad kvinnor gör. Från studiens kvalitativa del kan vi se att kvinnor hade nämnt fler engelska lånord än männen. Kvinnorna använder dessutom fler engelska lånord varje dag jämfört med männen, och kvinnorna använder fler engelska lånord på jobbet jämfört med männen. Dessa variabler kan tyda på att kvinnor har ett yrke där det förekommer mer engelska lånord inom, eller att kvinnor har högre kännedom inom

skönhetsbranschen där många lånord i den kvalitativa delen är tagna från make-up. Min studie visar på att skillnaden är i kvinnornas fördel om kännedom och användning av engelska lånord, men att den inte är övertygande tydlig. Sundgren (2013:167) nämnde att män haft större makt med språket och kommunikationen jämför med kvinnor. I den här studien speglar resultatet inte det, utan kvinnor har tagit mer plats i sin språkkommunikation. Slutligen kan det vara så att kvinnor har börjat tagit mer plats i samhället. Den här studien skulle kunna visa på att samhället har accepterat kvinnornas framtåg och språkbruk, och att männen inte är lika dominerande i sitt språk som förr.

Resultatet som Bidemo (2017) kom fram till i sin studie var inte enhetliga med denna studies resultat. I Bidemos studie resulterade det att männen hade högre kännedom om

engelska lånord än kvinnor. Min studie visade på att något fler kvinnor hade högre kännedom om engelska lånord. Dessutom visade Bidemos studie på att män hade högre kännedom om orden app, cosplay, dumpstra och douche jämfört med kvinnor. I min studie fanns dessa fyra

(33)

ord med, men resultatet visar på att män endast hade högre kännedom om orden cosplay och dumpstra. Orden app och douche hade lika många män och kvinnor kännedom om i min studie. Dessutom hade informanterna i Bidemos studie svarat på att de aldrig använder ordet app exempelvis. Medan i min studie resulterade det att ordet app var de ord som flest

informanter inom båda könen använde mest. Varför resultaten skiljde sig åt mellan studierna är svårt att svara på, men det skulle möjligen kunna ha att göra med att det skiljer tre år mellan studierna. Dessutom att informanterna förmodligen inte är dem samma, och att antal svar från informanter varierade.

Angående Brundin och Hebert (2017) kan min studie inte rättvist jämföras med

informanternas attityder till engelska lånord. Dessutom var mitt syfte att ta reda på om det fanns tydliga skillnader mellan män och kvinnor. Medan deras studie visar ett resultat mellan olika åldersgrupper. Däremot kan man möjligen ha en tes om att den äldre ålderskategori i Brundin och Heberts studie var mer negativa till engelska lånord, och i min studie var det 60+ ålderskategorin både män och kvinnor som hade lägst kännedom om engelska lånord.

Samtidigt som i deras studie var sedan den yngste ålderskategorin 20–29 år den åldersgrupp som hade den mest positiva attityden till engelska lånord. Det kan jämföras i min studie då ålderskategori 19–24 och 25–30 år hos både män och kvinnor hade tillsammans hög

kännedom om engelska lånord. Möjligen att man kan tolka det som att yngre personer har mer kännedom om engelska lånord och då ställer sig mer positivt till det. Medan äldre personer inte har lika hög kännedom om engelska lånord, och då har de en mer negativ attityd till engelska lånord.

5.2 Metoddiskussion

Att använda sig av en enkätundersökning gav studien bra underslag för att samla in

kvantitativa data. Bryman (2008:155) menar att en kvantitativ metod är ett bra sätt när man vill ta reda på olika kategoriers skillnader, vilket i den här studien var syftet och därför fungerade det bra. Dessutom att komplettera med en kvalitativ metod gav studien en

helhetsbild som Patel och Davidsson (2019:150) beskrev tidigare att den kvalitativa metoden är till för att fördjupa och stärka insamlad informationen av den kvantitativa metoden. Jag anser att båda metoderna fungerade bra för att ge studien ett resultat. Att sedan sprida enkäten vidare genom Facebook fungerade bra då andra människor kan dela enkäten vidare i sitt flöde. På så vis når enkäten en bredare målgrupp och behöver inte delas ut i fysisk form på andra ställen. Jag tror också att om enkäten inte blivit delad vidare hade inte spridningen av

Figure

Tabell 1 Informanternas ålder och kön.
Figur 1: Har du hört talas om det här engelska lånordet?
Tabell 3 nedanför visar hur kvinnorna i de olika ålderskategorierna svarade på samma  fråga
Tabell 3: Kvinnornas svar i ålderskategorier.
+7

References

Related documents

Om det står klart att förslaget kommer att genomföras anser Finansinspektionen för sin del att det finns skäl att inte särskilt granska att de emittenter som har upprättat sin

För att höja konsekvensutredningens kvalitet ytterligare borde redovisningen också inkluderat uppgifter som tydliggjorde att det inte finns något behov av särskild hänsyn till

1830–1839: Även detta årtionde domineras av tekniska termer, men nu inlånas också en lika stor andel beteckningar för mer allmänna företeelser, som antikvera, blunder,

NO rymdkapsel 1959 efter eng space capsule NO rymdmedicin 1954 efter eng space medicine NO rymdpromenad 1965 efter eng space walk NO rymdsatellit 1957 efter eng space satellite

Om män tre gånger så ofta använder engelska ord istället för svenska i tal, så kan man anta att de även i skrift föredrar den ursprungliga stavningen av engelska lånord och

Detta behöver dock inte betyda att det är just engelskan som är problemet utan kan vara ett resultat både av dåliga språkkunskaper överlag, då även svenskan i många fall

Syftet med uppsatsen är för det första att undersöka utvecklingen och förekomsten i de nordiska språken, särskilt isländska, av romanska lånord som är belagda i riddarsagorna och

Resultatet av undersökningen visar att majoriteten av informanterna inte är oroliga för att det svenska språket håller på att förändras till det sämre, men att många är