Att leva med diabetes mellitus typ 2
−
Ur ett patientperspektiv
HUVUDOMRÅDE: Diabetes mellitus typ 2
FÖRFATTARE: Ruza Glavic, Elina Hoffner, Aino Niit HANDLEDARE: Dan Malm
Living with diabetes mellitus type 2
−
From a patient's perspective
AREA OF FOCUS: Diabetes mellitus type 2 AUTHOR: Ruza Glavic, Elina Hoffner, Aino Niit SUPERVISOR: Dan Malm
Sammanfattning
Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en folksjukdom som innebär att den som är
drabbad har insulininsufficiens vilket bidrar till att höga värden av glukos finns i blodet. Komplikationer kan förekomma vid misskött diabetes. Sjukdomen kan behandlas både icke farmakologisk och eller farmakologiskt. Personcentrerad omvårdnad skapar samarbete mellan patienter och sjuksköterskor där vården har patienterna i fokus.
Syftet var att beskriva hur patienter med diabetes mellitus typ 2 upplever sitt dagliga
liv.
Metod: En litteraturöversikt av kvalitativa artiklar skriven med induktiv ansats.
Genom artikelsökning i databaserna Medline och CINAHL framkom 15 vetenskapliga artiklar som analyserades i fem steg utifrån Fribergs analys.
Resultat: Analysen resulterade i tre teman: Livsstilsförändringar i det dagliga livet,
framtiden med diabetes typ 2 samt närståendes betydelse i det dagliga livet.
Patienterna upplevde att de nya livsstilsförändringarna var svåra att leva upp till. De upplevde oro över framtiden, ärftliga faktorer samt att avlida till följd av sjukdomen. Stöd från närstående gjorde det lättare att anpassa sig till den nya livsstilen.
Slutsats: Informationen om sjukdomen upplevdes inte tillräcklig för patienterna.
Personcentrerad omvårdnad är viktigt för att få ökad kunskap om sin sjukdom. Kunskap skapar förutsättningar för att hantera sjukdomen och motivation till livsstilsförändringar genom egenvård.
Nyckelord: dagligt liv, diabetes mellitus typ 2, livsstilsförändringar,
Summary
Background: Diabetes mellitus type 2 is a disease of insulin deficiency which
contributes to high levels of glucose in the blood. Complications of this disease, untreated can occur. Treatment can be both non-pharmacological and or pharmacological. With the help of person-centred care, patients and health personnel, together, find health care methods best suited for the patient.
Aim was to describe how patients with diabetes mellitus type 2 experience their daily
life.
Method: A literature overview of qualitative articles was conducted with an
inductive approach. All found on two databases, Medline and CINAHL. 15 scientific articles emerged from this study which were then analysed using Friberg’s five-step analysis.
Results: Three themes surfaced from the analysis of the results: Lifestyle changes in
daily life, the future with diabetes type 2 and family support in daily life. Patients’ experienced that their lifestyle changes were difficult to accomplish. Future concerns of the disease were of it later being hereditary or potentially leading to disease related death. Patients that experienced support from family found it easier to adapt to their new lifestyle.
Conclusion: Many patients experienced a lack of information. Person-centred care
is vital for patients to enhance the understanding of their disease. Knowledge creates prerequisites to control their disease and even be motivated for upcoming lifestyle changes through self-care.
Keywords: daily life, diabetes mellitus type 2, experience, lifestyle changes,
Innehållsförteckning
INLEDNING ... 1
BAKGRUND ... 1
DIABETES TYP 2 ... 1
KOMPLIKATIONER ... 2
BEHANDLING OCH EGENVÅRD ... 3
PERSONCENTRERAD OMVÅRDNAD ... 4
SYFTE ... 6
MATERIAL OCH METOD ... 6
DESIGN ... 6
URVAL OCH DATAINSAMLING ... 6
DATAANALYS ... 8
ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 8
RESULTAT ... 9
LIVSSTILSFÖRÄNDRINGAR I DET DAGLIGA LIVET ... 9
FRAMTIDEN MED DIABETES TYP 2 ... 11
NÄRSTÅENDES BETYDELSE VID DIABETES TYP 2 ... 12
DISKUSSION ... 14
METODDISKUSSION ... 14 RESULTATDISKUSSION ... 16SLUTSATS ... 18
IMPLIKATIONER ... 19
REFERENSER ... 21
BILAGOR
BILAGA 1: ÖVERSIKT PÅ SÖKNINGAR I DATABAS CINAHL BILAGA 2: ÖVERSIKT PÅ SÖKNINGAR I DATABAS MEDLINE
BILAGA 3: PROTOKOLL FÖR BASALA KVALITETSKRITERIER FÖR STUDIER MED KVALITATIV METOD BILAGA 4: ÖVERSIKT AV RESULTATARTIKLAR
1
Inledning
Diabetes mellitus typ 2 (diabetes typ 2) är en kronisk folksjukdom (World Health Organisation, 2020). År 1980 hade 108 miljoner människor sjukdomen och år 2014 var så många som 422 miljoner drabbade världen över (Ågård et al., 2016). År 2040 beräknas antalet ökat till 620 miljoner drabbade människor. År 2019 var ca 500 000 patienter med diabetes registrerade i Sverige (International Diabetes Federation, 2019). Diabetes typ 2 kan orsakas av livsstilvanor som innebär till exempel
ohälsosam kost och fysisk inaktivitet (Ågård et al., 2016; World Health organisation, 2020). Behandlingen av diabetes typ 2 ser olika ut beroende på hur
blodglukosnivåerna är hos patienter samt under hur lång tid de har levt med
sjukdomen (Phung et al., 2014). Diabetes typ 2 behandlas med livsstilsförändringar och eller med medicinering. Den livsstilsförändring som kan bli aktuell innebär ändring av dagliga rutiner, fysisk aktivitet och matvanor (Agardh, 2010).
Sjuksköterskan har en aktiv roll i planeringen, utförandet samt uppföljningen av patienter med diabetes typ 2 med personcentrerad omvårdnad som grund (Ekman et al., 2011; svensk sjuksköterskeförening, 2017).
Vid en kronisk sjukdom bör stödet från närstående vara kontinuerligt (Gardsten et al., 2018). Misskött diabetes typ 2 kan resultera i flera komplikationer. Exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar samt njursjukdomar vilket innebär att det är viktigt att behandla sjukdomen (Chyun et al., 2006). Goda kunskaper och förståelse om
sjukdomen är en viktig del för sjuksköterskor att kunna förmedla. Finns det brister i patientundervisningen från sjuksköterskors sida är risken att egenvården brister hos patienter (Bartol, 2012). Eftersom många patienter lever med diabetes typ 2 och antalet ständigt ökar (World Health Organisation, 2020) är det viktigt att studera patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2 i sitt dagliga liv. Det leder till att sjuksköterskor får utökad kunskap och kan bemöta patienter på bästa sätt utifrån patienternas förutsättningar samt förstå hur de upplever sin förändrade livssituation.
Bakgrund
Diabetes typ 2
2
insulininsufficiens som orsakar höga värden av glukos i blodet. Insulin och glukagon reglerar blodglukosvärdet och insulinet sänker hög blodglukos. Genom den processen får cellerna näring och energi. Dessutom ger hormonet signaler till levern att spara glukos som extra reserv (Winer et al., 2011). Patienter med diabetes typ 2 har inte tillräcklig produktion av insulin vilket gör att ständig strävan efter homeostas pågår (Clemens & Karsenty, 2011). Kroppen vill därför kompensera för
insulininsufficiensen genom att öka frisättningen av insulin, ändå produceras inte den mängd som kroppen är i behov av (Pagliuca et al., 2014; IDF, 2019).
Diabetes typ 2 utvecklas under längre tid hos patienter och symtomen kan smyga sig på. Det kan gå flera år innan det upptäcks att patienter har diabetes typ 2 (Ågård et al., 2016). Det är vanligt att sjukdomen upptäcks av ren slump under hälsokontroller eller andra typer av undersökningar (Lindholm, 2010). Symtom som är vanliga vid diabetes typ 2 är ökad törst, trötthetskänslor, ökad urinmängd samt muntorrhet (Bartol, 2012). Andra symtom som kan uppträda vid sjukdomen är synrubbningar, klåda i underlivet samt infektioner (Blair, 2016; Lindholm, 2010).
När kroppen inte får tillräckligt med näring och energi, eftersom cellerna inte klarar av att ta upp glukos, upplever patienter trötthetskänslor och hungerkänslor. Ökad urinmängd sker eftersom glukos stannar i blodet, och ut finns ingen annan väg än via urinering. Anledningen till detta är att glukos binder vatten, vilket leder till ökad urinmängd i jämförelse med tidigare. Stora urinmängder kan leda till uttorkning och gör att patienter känner törst. Om det höga blodglukosvärdet fortsätter vara högt utan behandling kommer den drabbade att kissa oavsett mängd intagen dryck (Clark, 2014). Övervikt och fetma är en av de vanligaste orsakerna till att utveckla diabetes typ 2. Även vid en inaktiv livsstil är risken större för att drabbas (Diabetesförbundet, 2020). Lindholm (2010) skriver att det har kartlagts och konstaterats att det finns risk att ärva och på så sätt utveckla sjukdomen (Lindholm, 2010; Lopez et al., 2014).
Komplikationer
Risken är stor för komplikationer om patienter inte behandlar sjukdomen i tid. Komplikationer kan bli fler och värre desto längre in i sjukdomsförloppet patienten befinner sig. Detta leder ofta till sämre välbefinnande hos de drabbade och därför är det viktigt att lindra komplikationerna (Chyun et al., 2006). Bartol (2012) menar att
3
god patientundervisning kan resultera i färre komplikationer samt ökat
välbefinnande. Komplikationer uppstår när patienterna haft hög blodglukos under längre tid och det kan leda till exempelvis skador på blodkärlen (Leach et al., 2013; Ericson & Ericson, 2012). Känselbortfall i fötterna kan förekomma på grund av nervskador (neuropati). På grund av denna komplikation ska patienter med diabetes typ 2 gå på årliga undersökningar och få möjlighet till att skydda sina fötter (Chen et al., 2018). När den del av njurfunktionen som har i uppgift att filtrera och ta hand om det avfall som bildas i njurarna försämras, kan patienter utveckla nefropati.
Retinopati orsakar sämre syn och kan resultera i blindhet (Gromlovits, 2018).
Blodglukosvärdet mäts för att ta reda på om patienterna har hyperglykemi respektive hypoglykemi. Om patienter med diabetes typ 2 inte ätit under en tid eller om
felmedicinering skett kan de bli oroliga, svettiga och darriga. Detta är tecken på hypoglykemi. Är det en mild sådan kan det behandlas genom att ge patienten något att äta eller dricka så som honung eller saft. Skulle en allvarligare variant av
hypoglykemi uppstå bör koncentrerad glukos administreras intravenöst för att undvika risken till att patienten hamnar i diabetskoma. Det är ett mycket allvarligt tillstånd som i värsta fall kan leda till döden om inte patienten får behandling i tid (Assaei et al., 2016).
Behandling och egenvård
För att tillgodose hälsotillståndet för diabetiker krävs rutiner samt kunskap om näring för att bibehålla blodglukosvärdet på jämn nivå (Graffigna et al., 2014). Högt blodglukosvärde kan undvikas genom att avstå från höga halter socker samt genom att regelbundet äta små portioner med grönsaker och proteiner (Ericson & Ericson, 2012). Diabetes typ 2 är en gradvis ökande sjukdom som kan kräva farmakologisk behandling längre fram i sjukdomsförloppet. Diabeteskomplikationer och
medicinering kan reduceras med hjälp av kost, daglig fysisk aktivitet samt goda sömnvanor (Phung et al., 2014). Om farmakologisk behandling blir aktuell finns medicinsk behandling i form av tabletter eller subkutana insulininjektioner (Läkemedelsverket, 2017).
Livsstilsförändringar kan vara tillräckliga för att undvika högt blodglukosvärde vid sjukdomens start. En av uppgifterna sjuksköterskor har är att utbilda patienter i samband med att de får diabetes typ 2. Det är viktigt att patienter har kunskap om
4
blodglukosen och varför det ska mätas både innan och efter varje måltid. Att med kunskap förbättra omvårdnaden, identifiera risker samt ha ett gott möte med patienter och närstående ingår i sjuksköterskors kompetens. För att förbättra kunskapen och hålla sig uppdaterad behöver sjuksköterskor få kontinuerlig utbildning inom området. Det är viktigt att ha ett gott samarbete med andra professioner (Graue et al., 2013). Sjuksköterskor har som ansvar att påverka
utvecklingen och förmedla sin kunskap om huruvida hälsan påverkas av olika sociala och ekonomiska förutsättningar. ICN:s etiska kod vägleder sjuksköterskor världen över för patienters möjligheter till lika förutsättningar inom hälso- och sjukvården (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Sjuksköterskor är styrda av olika lagar som exempelvis hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) som beskriver hur vården ska organiseras och bedrivas, samt patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) som syftar till att vården ska bedrivas med hög patientsäkerhet (Socialstyrelsen,2019).
Egenvårdsmöjligheterna är av vikt för att uppnå ett gott dagligt liv för patienter med diabetes typ 2, där kunskapen mellan hög mängd kolhydrater, blodglukosvärdet samt fysisk aktivitet bör ges av sjuksköterskor (Graffigna et al., 2014). Ålder, kunskap, livsstil, miljö och kultur påverkar egenvården samt att självständigt utföra åtgärder ger förutsättningar att behandlingen följs och risken för komplikationer minskar (Choi et al., 2014; Insulander & Björvell, 2013; Orem, 2001). Personcentrerad omvårdnad krävs för att åstadkomma optimal egenvård (Ekman et al., 2011). Patienter ska få tillräckligt med information och kunskap för att nya rutiner ska fullföljas med motivation (Akman & Olgun, 2016; Orem, 2001). Det största målet med behandlingen av diabetes typ 2 är att bibehålla livsstilsförändringar för att uppnå välbefinnande. Professioner inom sjukvården bör ta hänsyn till vad den enskilda patienten vill och vilka förmågor den besitter (Toft, 2010).
Personcentrerad omvårdnad
Enligt Ekman et al. (2011) innebär personcentrerad omvårdnad att patienter får en aktiv roll. Detta har visat sig leda till förbättrat resultat i vård och behandling. Personcentrerad omvårdnad har blivit det begreppet som används både
internationellt och nationellt för att beskriva god omvårdnad. Patienter ska ses som individer med individuella behov, känslor, tankar samt egen vilja. Dessutom har
5
patienter egna förväntningar och värderingar om sin sjukdom. Personcentrerad omvårdnad ska ta hänsyn till den enskilda personen, dess bakgrund, vilket sammanhang de befinner sig i samt de egna funderingarna om framtiden.
Personcentrerad omvårdnad bygger på ett systematiskt arbetssätt. Beskrivningar om erfarenheter, känslor, tankar, värderingar, behov, styrkor och svagheter blir viktigt för den fortsatta omvårdnaden (Ekman et al., 2011). När patienter drabbas av
diabetes typ 2 och ska hantera sin nya situation och sjukdom bör sjuksköterskor vara ett stöd. Genom att använda en personcentrerad omvårdnad kan sjuksköterskan förmedla relevant kunskap och tydlig information så att patienten känner sig trygg och sedd. Öppen kommunikation och ärlighet mellan sjuksköterskan och patienten är viktiga delar inom personcentrerad omvårdnad. Delaktigheten skapas när samarbetet mellan patienten och sjuksköterskan fungerar. Att ändra fokus från sjukdomen och istället fokusera på patienten gör att vården utgår från patienternas egen berättelse (Ekman et al., 2011). Personcentrerad omvårdnad är centralt i alla patientmöten. Vid livslång sjukdom som diabetes typ 2 är delaktighet en viktig aspekt i vårdrelationen (Bartol, 2012).
Begreppet personcentrerad omvårdnad kan förklaras som god och individanpassad vård i relation till patienter som har eller är i riskzonen för diabetes typ 2. Det är av stor vikt att se patienter oavsett funktionshinder och fokusera på vilka resurser som finns och vad det innebär att vara i behov av vård (Udo, 2020). Vård innebär
partnerskap när patienter tillsammans med sjukvården delar information och kommer överens om en fungerande vårdform. Detta görs tillsammans med närstående och andra yrkesgrupper för att individanpassad vård ska tillgodoses. Utgångspunkten för individens vård är den egna berättelsen samt upplevelsen av sjukdomen. Som människa är det viktigt att stå i centrum och om möjligt även inkluderas i de beslut som ska tas samt vara en del av processen. Det har även visat sig ge positiv effekt och leder till förbättrade egenvårdsmöjligheter (Udo, 2020). Personcentrerad omvårdnad handlar om att se patienten som värdefull,
beslutsfattande och samarbetspartner. I planeringen, utförandet samt uppföljningen av patienter med diabetes typ 2 bör personcentrerad omvårdnad ges av
sjuksköterskor (Ekman et al., 2011; Svensk sjuksköterskeförening, 2017). När
patienter drabbas av kronisk sjukdom som diabetes typ 2 kan sjuksköterskan hjälpa patienten att klara av den nya situationen genom motiverande samtal och ge bättre
6
förutsättningar att genomgå behandling samt förhålla sig till olika rekommendationer (Miller & Rollnik, 2002).
Trots sjukdom och upplevelser av ohälsa vid diabetes typ 2 ska sjuksköterskor och sjukvårdspersonal skapa förutsättningar för att främja hälsa (Svensk
sjuksköterskeförening, 2017). Stöd krävs i början när patienter diagnostiseras med diabetes typ 2, framförallt med att acceptera sjukdomen och stegvis skapa
självständighet genom delaktighet. Med information och kunskap från sjuksköterskor och andra professioner inom vården kan patienter involveras i sjukdomen samt få kunskap om hur komplikationer undviks. Vilket skapar förutsättningar för
delaktighet i egenvården för patienter (Nair, 2013; Ekman et al., 2011).
Syfte
Syftet var att beskriva hur patienter med diabetes mellitus typ 2 upplever sitt dagliga liv.
Material och metod
Design
Till litteraturöversikten inhämtades fakta och kunskap genom vetenskapliga artiklar. Syftet var att beskriva, analysera och sammanställa fakta samt material inom ett specifikt område (Forsberg & Wengström, 2016). Litteraturöversikten gjordes med kvalitativa artiklar utifrån syftet: patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2 i sitt dagliga liv. Artiklarna inhämtades för att skapa översikt av aktuell forskning. Den kvalitativa metoden är framställd för att kartlägga och få förståelse för patienters upplevelser av olika fenomen. Arbetet skrevs med induktiv ansats. Induktivt
förhållningssätt innebär att forskaren utgår från patienters eller personers upplevda erfarenheter av ett specifikt fenomen (Billhult, & Henricsson, 2017).
Urval och datainsamling
Följande databaser användes: CINAHL och Medline. Databasen CINAHL har fokus inom omvårdnad, vilket var en viktig del i arbetet eftersom vi skrev om patienters
7
upplevelser av sin sjukdom. Medline databas omfattar medicin i första hand men innehar även studier inom omvårdnad (Forsberg & Wengström, 2016; Willman et al., 2011). Arbetets fokus var att beskriva upplevelser av patienters dagliga liv med
diabetes typ 2. Inklusionskriterier var artiklar skrivna på engelska, mellan år 2011– 2020 och där patienterna var över 18 år. Både män och kvinnor inkluderades för att få mer aktualiserade studier. Artiklarna beskrev deltagare med diagnosen diabetes typ 2 och deras upplevelser att leva med sjukdomen. Exklusionskriterier var andra språk än engelska, artiklar som innefattade deltagare under 18 år samt artiklar med irrelevant titel för syftet.
Sökningarna genomfördes med olika sökordskombinationer vilka testades på
databaserna Medline och CINAHL. En avancerad sökning genomfördes med Boolesk sökteknik (“AND” och “OR”) som gjorde att en begränsad sökning kunde göras (Friberg, 2017) för att hitta artiklar relevanta till syftet. Sökorden som användes var: experience, lifestyle, diabetes type 2, diabetes mellitus type 2, diabetes 2, patient och patients. Resultat av antal träffar samt de olika sökordskombinationerna i respektive databas finns detaljerat redovisat i Bilaga 1 och 2.
Sökningar gjordes av alla i gruppen på olika datorer med olika
sökordskombinationer, vilket sammantaget gav ett sökresultat om 36 096 i CINAHL (Bilaga 1). Läsning av artiklarnas titel och abstrakt har genomförts. Relevanta titlar till syftet som lästes var 222. Av de titlar som lästes valdes 19 abstrakt ut som hade mer relevans och motsvarade syftet bäst. Efter dessa utvalda fynd avslutades sökningen då tillräckligt med antal artiklar hade framkommit i relevans till syftet. Kvar efter granskningen återstod åtta artiklar som användes till resultatet. Motsvarande sökningar i databasen Medline (Bilaga 2) gav ett sökresultat om 30 688. Av dem lästes 61 relevanta titlar relaterade till syftet och 15 abstrakt varav tio artiklar
kvalitetsgranskades. Till resultatet valdes sju av artiklarna som var mest relevanta till arbetet. I båda databaserna framkom det dubbletter som togs bort.
Protokollet för kvalitetsgranskning av kvalitativ metod användes och är utformat av Hälsohögskolan i Jönköping (Bilaga 3). När 19 relevanta artiklar framkommit
utfördes kvalitetsgranskning, efter detta återstod 15 godkända artiklar som användes i resultatet. Vilket innebär att fyra artiklar valdes bort på grund av irrelevant syfte.
8
Friberg (2017) beskriver att kvalitetsgranskning görs för helhetsbedömningen av kvalitén av de valda artiklarna.
Dataanalys
Genom Friberg (2017) analyserades och sammanställdes det inhämtade materialet i fem steg. Det första steget fokuserade på att de inhämtade artiklarna som svarade på studiens syfte studerades upprepade gånger. Tydlig förståelse skapades för vad artikeln undersökte och vad resultatet blev. Artiklarna bearbetades först enskilt. Därefter diskuterades artiklarna i grupp för att skapa gemensam förståelse för varje enskild artikel. Genom att skriva ut artiklarna i pappersformat kunde anteckningar göras på områden som ansågs viktiga och relaterade till syftet samt områden som var svårare att förstå. Detta fortsatte vidare till steg två där viktiga komponenter lyftes fram i artiklarnas resultatdel. Här användes understrykningspennor för att lättare få överblick om vad som var relevant. Anteckningar från steg ett och
understrykningarna i steg två underlättade steg tre. Steg tre handlade om att studera samtliga artiklar och sammanställa resultatet. Det skrevs stycken som sedan delades upp i olika högar beroende på vad de handlade om. I steg fyra bildades tre teman till resultatdelen. Varje gruppmedlem tog ansvar för varsin del, alla var involverade och skapade tillsammans helheten av de tre teman som togs fram. Några enstaka delar valdes bort då det inte var relevant till syftet. Slutligen det femte steget i modellen var att skriva ihop de olika stycken till en sammanhängande och tydlig text. Den
inhämtade informationen presenterades i form av tre teman (Friberg, 2017). Resultatets teman blev: Livsstilsförändringar i det dagliga livet, framtiden med diabetes typ 2 samt närståendes betydelse vid diabetes typ 2.
Etiska överväganden
År 1964 antogs Helsingforsdeklarationen av World Medical Association (WMA) med riktlinjer för central forskningsetik. Deklarationen innefattar principer som är av etisk karaktär för medicinsk forskning samt för de som medverkar. Att patienternas omsorg alltid går före samhällets intressen och vetenskapen är en grundläggande princip. Helsingforsdeklarationen reglerar också samtycke när det kommer till inhämtning av information till forskning, analys, lagring och användning. Samtycke ska inhämtas när det gäller dessa ändamål. Då det kan vara svårt att få samtycke måste det vara en etisk kommitté som godkänner samtycket och forskningsprojektet.
9
Det är viktigt att respektera integritet och privatliv hos patienter.
Försiktighetsåtgärder vidtogs i litteraturöversikten så att forskningen hade minsta möjliga inverkan på patienterna utifrån att alla artiklar var etiskt godkända (WMA, 2018).
När arbete med litteraturöversikt görs är etiskt godkännande inte ett krav. Etiska frågor och motivering till syftet bör dock finnas och förklara tydligt varför studien genomförs (Kjellström, 2017). Litteraturöversiktens resultatartiklar har
kvalitetsgranskats enligt Hälsohögskolans protokoll (Bilaga 3) och innehåller etiskt resonemang eller godkännande av etisk kommitté (Forsberg & Wengström, 2016). Det är viktigt att värna om patienters integritet. För att värna om patienters integritet kom ingenting i litteraturöversikten resultat att bygga på våra egna åsikter, endast innehåll av en slutsats baserad på fakta inhämtad från valda artiklar. Forskningsetik har utformats för att försvara människors rättigheter och värde. Den har utvecklats för att skydda medverkande i studier. Arbete med patienter utgår från
självbestämmande där de personer som deltar i forskningen själva får bestämma om de vill medverka samt under hur lång tid (Kjellström, 2017). Under hela studiens gång eftersträvades ett kritiskt förhållningssätt.
Resultat
Resultatet av litteraturöversikten utformades till tre kategorier och sju subkategorier. Livsstilsförändringar i det dagliga livet med följande subkategorier: Behov av
förändrade kostvanor, behov av förändrade aktivitetsvanor och de nya
levnadsvanorna. Framtiden med diabetes typ 2 med följande subkategorier: tankar om sjukdomen och rädslor till följd av sjukdomen. Närståendes betydelse i dagliga livet med föjlande subkategorier: socialt stöd under behandlingen samt utmaningar vid sociala sammanhang.
Livsstilsförändringar i det dagliga livet
Vid debuten av diabetes typ 2 saknade patienterna tydlig symtombild vilket innebar att de inte tog sin sjukdom på allvar (Bennish el at., 2019). Över tid upplevde
patienterna att de lärde sig att leva med de nya livsstilsförändringarna eftersom de då började förstå allvaret. Nya rutiner började ta form i vardagen och det resulterade i
10
goda vanor som inte krävde så mycket tankearbete. Patienterna upplevde att deras diabetes typ 2 påverkade livssituationen med de nya vanorna som skulle ta form i vardagen, hur mycket var individuellt (Van Smoorenburg et al., 2019).
Behov av förändrade kostvanor
Patienterna nämnde hur de blev mer medvetna om hur deras humör påverkades utifrån hur deras matvanor såg ut (Didericksen & Das, 2019). De upplevde stor saknad av kolhydrater samtidigt som de hade problem med att anpassa sig till
familjens generella matvanor (Van Smoorenburg et al., 2019). Deltagarna i studien av Peña-Purcell et al. (2018) upplevde frestelser av ohälsosam mat som fanns tillgänglig i omgivningen. Ågård et al. (2016) skriver att patienterna hade svårt med att ge upp tidigare matvanor efter att ha fått sin diagnos. Emotionell påverkan uppstod när patienterna hade svårt att anpassa sig till de nya matvanorna (Ball et al., 2016b).
Enligt studien av Ball et al. (2016a) blev patienterna med diabetes typ 2 erbjudna att träffa dietister. Patienterna gick med på att få hjälp med att förändra kostvanorna. De som gick till dietister upplevde att det var onödigt och menade att de inte fick någon hjälp eftersom jobbet sker på hemmaplan. Att träffa dietister första gången för information och inspiration upplevdes positivt, att kontinuerligt träffa dietister upplevdes inte hjälpsamt. Dessutom upplevde patienterna att informationen och upplägget inte var individanpassat (Crowe et al.,2017). Det resulterade i att de inte kände sig väl omhändertagna utan upplevde sig som objekt som fick liknande information som tidigare patienter (Ball et al., 2016a). Patienterna upplevde att dietisterna inte tog hänsyn till deras olika kulturer och anpassade därefter inte
matvanorna (Wermeling et al., 2014). Det var ett av skälen till varför de inte kände att informationen var individanpassad. Närstående och diverse onlinetjänster var till stor hjälp vid förändringarna relaterade till matvanorna (Ball et al., 2016b). Ett problem med att få hjälp av dietister var den ekonomiska aspekten. Patienterna hade inte samma inkomst och därmed inte samma förutsättningar att genomgå
behandling. De med ekonomiska problem upplevdes mindre tillfreds med livet än de som inte upplevde ekonomiska problem (Yasmin et al., 2020).
11
Fysiska aktiviteter var avgörande livsstilsförändringar vid diabetes typ 2. Patienterna upplevde att det var hjälpsamt att få ta del av andras erfarenheter. På så sätt kunde de komma fram till vilken typ av aktivitet som passade dem bäst (Wu et al., 2019). Patienterna beskrev hur de upplevde angående att bli motiverade till att ändra på sina aktivitetsvanor. De motionerade och rörde sig mer än vad de tidigare hade gjort. Enligt studien av Wu et al. (2019) hjälpte deltagarna varandra genom studiecirklar där de diskuterade ämnet aktivitet. Enligt studien av Pikkemaat et al. (2019) beskrev deltagarna positiv inställning till sin nya livsstil relaterat till aktivitet och kost.
Känslor av avslappning och tillfredsställelse upplevdes som följden av att motionera mer (Pikkemaat et al., 2019).
De nya levnadsvanorna
För deltagarna i studien av Sebire et al. (2018) hade diagnosen av diabetes typ 2 försett dem med motivation, större än anledningarna att inte göra något åt
situationen. De beskrev hur deras inställning till livsstilsförändringar motiverades genom nya rutiner i det dagliga livet. De upplevde nöje över sitt nya levnadssätt med mat, vila samt tillfredsställelse i och med fysisk aktivitet. I studien av Ågård et al. (2016) påverkades deltagarna av diabetes typ 2 på något vis. De påpekade
begränsningar i vardagen samt strukturerad livsstil. Det beskrevs att de inte upplevde sjukdomen så allvarlig utan mer som ett praktiskt problem där fokus var på
medicinering och kost. Patienterna som hade haft diabetes typ 2 en längre tid hade implementerat skötseln av sjukdomen i sitt dagliga liv. De uttryckte tacksamhet över att leva i ett land där det finns tillgång till insulin och sjukvård (Ågård et al., 2016).
Framtiden med diabetes typ 2
Tankar om sjukdomenIlska, förnekelse, rädsla och oro var exempel på vad patienterna upplevde när diagnosen hade ställts (O’Brien C. et al., 2015). För dem handlade det om acceptans och att lära sig att leva med sjukdomen. Genom att sjukdomen accepterades
upplevdes livsstilsförändringarna genomförbara (Pena-Purcell et al., 2018; O’Brien et al., 2015; Ball et al., 2016a; Ball et al., 2016b). Deltagarna uttryckte oro över
framtiden i studien av Ågård et al. (2016) och stötte dagligen på nya problem till följd av sjukdomen. De upplevde att de blivit deprimerade och ledsna när de misslyckades
12
och inte klarade av nya strukturer samt den begränsade livsstilen. Det var emotionellt påfrestande för patienterna att få diabetes typ 2 (Carolan et al., 2014). Livsstilen behövde ändras samt nya copingstrategier finnas som verktyg för att hantera situationen. Det blev emotionellt och socialt svårt att hantera, rädslan över sin dödliga sjukdom skrämde dem. Patienterna upplevde att den psykiska, emotionella och existentiella kvaliteten på livet försämrades. Att oroa sig över framtiden var inget alternativ eftersom döden upplevdes nära när engagemanget inte fanns för någon förändring. Att inte känna att det var möjligt att klara av att ta hand om sin sjukdom och genomföra de förändringar som krävdes gav känslor av hopplöshet. Framtiden kändes oviss på grund av detta (Ball et al., 2016b; Pikkemaat et al., 2019; Ågård et al., 2016).
Rädslor till följd av sjukdomen
Patienterna upplevde oro över komplikationer som kunde uppstå på grund av diagnosen. De beskrev rädsla för att få sämre syn, förlora benen samt förkortad livslängd. Patienterna förklarade hur de tog till vara på livet mer än tidigare. För att öka möjligheten att få fortsätta umgås med närstående så länge som möjlig
genomförde de relevanta livsstilsförändringar som krävs vid diabetes typ 2. Utöver rädslan att försämras upplevde patienterna att de var oroliga över den ärftliga faktorn samt om deras barn i framtiden skulle utveckla diabetes typ 2 (Carolan et al., 2014; Pena-Purcell et al., 2018; Pikkemaat et al., 2019). Samtidigt som de ville hålla sina vuxna barn utanför ville de involvera dem så mycket som möjligt för att förebygga ohälsa och minska riskerna (Bennich et al., 2019). Däremot var det patienter som inte upplevde den kroniska sjukdomen som utmanande utan accepterade den (Ågård et al., 2016).
Närståendes betydelse vid diabetes typ 2
Socialt stöd under behandlingenUpplevelsen av god egenvård och stöd från närstående krävdes för att upprätthålla den nya livsstilen. De nämnde att deras närstående inte åt samma kost som tidigare, utan ändrade på sina egna vanor för att underlätta för patienterna (Yasmin et al., 2020). I studien av Ågård et al. (2016) beskrevs det att närståendestöd hade betydelsefull inverkan i patienternas vardag. Om stödet var bristande så upplevde patienterna att det var svårare att hålla fast vid de nya rutinerna. Det upplevdes svårt
13
att avstå från den traditionella måltiden med familjen när de prioriterade detta före den rekommenderade diabeteskosten (Ågård et al., 2016). Enligt patienterna var det viktigt att dela med sig av sina upplevelser med sin respektive. Samtidigt fanns det de som inte kände att det fanns ett stöd att få, och undvek helt att prata med sin
respektive (Bennish et al., 2019). Att promenera med närstående eller hunden upplevdes som hjälpsamt. På så sätt blev det enklare att komma iväg samt glädjande att genomföra aktiviteten (Van Smoorenburg et al., 2019). Utöver närståendesstöd upplevde patienterna att kyrkan var en trygg plats att vistas i (Pena-Purcell et al., 2017). Stöd från närstående visade sig vara betydelsefullt för att klara av att
upprätthålla den nya livsstilen. Vid brist av stöd från närstående hade patienterna svårare att klara av de nya utmaningarna relaterade till livsstilsomställningen (Ågård et al., 2016).
Patienterna upplevde rädsla för att bli bortglömda av sjukvården när de har haft diabetes typ 2 under tid och därefter behöva klara sig på egen hand (Pikkemaat et al., 2019). Dessutom beskrev de hur deras närstående involverades från början och var stödjande, efter ett tag slutade de dock inge samma stöd. Det förklarades med att de trodde att patienterna klarade sig själva och inte längre behövde samma hjälp och stöttning (Bennish et al., 2019). Patienterna upplevde att stödet hemifrån var sämre när de närstående ignorerade vikten av att till exempel äta vid regelbundna tider (Yasmin et al., 2020; O´Brien et al., 2015).
Utmaningar vid sociala sammanhang
Födelsedagar, bröllop eller liknande sammankomster utmanade patienterna att hålla fast vid sina nya livsstilsvanor. De upplevde att de var annorlunda i jämförelse med sina närstående. Patienterna beskrev att de hade önskat mer information om hur de ska agera vid sådana tillfällen för att inte känna sig annorlunda och separerade från sina närstående (Wu et al., 2019). De upplevde att närstående i större utsträckning avstod från att bjuda på mat på grund av deras osäkerhet kring vilken mat som ska ätas vid diabetes typ 2 (Ball et al., 2016b). Det gjorde att patienterna valde att inte tala om för sina närstående att de hade diagnostiserats med diabetes typ 2. De som valde att berätta att de hade fått sjukdomen kände inget behov av att prata om den eller diskutera den ytterligare. Deltagarna i studien av Bennish et al. (2019) avslöjade
14
att deras önskan var att de närstående skulle hjälpa dem med att upprätthålla ett hälsosamt beteende (Bennish et al., 2019).
Diskussion
Metoddiskussion
Henricson (2017) beskriver att vetenskaplig kvalitet i kvalitativ metod bedöms utifrån begreppen trovärdighet, pålitlighet och överförbarhet. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva hur patienter med diabetes typ 2 upplever sitt dagliga liv. Ambitionen var att få en ökad förståelse samt göra tolkningar av patienternas upplevelser. Därav valdes en datainsamling baserad på kvalitativ ansats (Henricson, 2017).
I arbetet har sökningar gjorts i databaserna CHINAL och Medline. Att använda flera databaser minskade risken för att utesluta någon artikel som var relevant till arbetet (Forsberg & Wengström, 2016). Trovärdigheten av arbetet stärks om flera databaser används (Henricson, 2017). Sökorden som användes är inkluderade i syftet av arbetet och var: experience, lifestyle, diabetes type 2, diabetes mellitus type 2, diabetes 2, patient, patients. Med valda sökord gav sökningen relevanta artiklar som användes till resultatet. För att öka trovärdigheten bestämdes artiklarnas inklusions- och exklusionskriter innan sökningen påbörjades. Inklusionskriterierna var att alla artiklar är skrivna på engelska och tidigast år 2011, kvinnor och män över 18 år. Artiklar skrivna på ett annat språk än engelska, tidigare än år 2011 och med deltagare under 18 år exkluderades. Kvalitetsgranskning av artiklarna ökade tillförlitligheten ytterligare. Det protokoll som användes var framtaget av Hälsohögskolan (Bilaga 3). Diabetes typ 2 är ett ämne som är väl studerat därav går det att få en stor mängd information och bredare förståelse för patientgruppen. Genom att välja patienter över 18 år som haft diabetes typ 2 olika länge kunde en helhetssyn på hela
patientgruppen studeras. Val av specifik inriktning som exempelvis nydebuterad hade skapat en annan form av förståelse för diabetes typ 2 (Henricsson, 2017).
Ett av inklusionskriterierna var att artiklarna var skrivna på engelska. Det sågs som en styrka i arbetet att samtliga artiklar var skrivna på samma språk. Tack vare det kunde likheter uppmärksammas tydligare. Svaghet med att använda artiklar på engelska var att artiklarna skulle tolkas och översättas till svenska. Eftersom två av de
15
tre som skrivit litteraturöversikten inte har engelska som modersmål kan en felaktig språktolkning ha gjorts (Polit & Beck, 2012). Utöver det skiljer sig ordförrådet i det svenska och engelska språket, och blir inte alltid likvärdigt översatt.
Artiklarna som användes är från år 2011 till 2020. Ett tidsspann på max 10 år gjorde att artiklarnas nyhetsvärde ökade och att aktuell och relevant information användes. Resultatet i litteraturöversikten baserades på 15 vetenskapliga artiklar, detta antal kan ses som en styrka i arbetet. Att använda färre artiklar sänker trovärdigheten eftersom information i de olika artiklarna styrks av varandra. Dessutom svarade artiklarna på syftet och ansågs därför värdefulla och överförbara inom
omvårdnadsarbetet. Ingen geografisk avgränsning användes eftersom diabetes typ 2 finns över hela världen, vilket gör att litteraturöversikten är överförbar. Artiklar användes från exempelvis Sverige, USA, Bangladesh, Australien och Taiwan (bilaga 4). Resultatet visade att patienternas upplevelser var den samma eller likvärdig
oavsett land som studien gjorts, vilket ökar pålitligheten av arbetet. En negativ aspekt av att inte använda geografiska avgränsningar är att kvalitén på sjukvården kan variera beroende på var patienterna är bosatta. Den ekonomiska situationen relaterat till diabetes typ 2 ser inte likadan ut världen över. Det kan ha gjort att analysen blivit påverkad negativt eftersom diabetes typ 2 är beroende av hur den behandlas och därmed kan upplevelsen påverkas (Henricson, 2017).
Under analysarbetet var syftet i fokus. Det krävdes påminnelser om att inte använda egna upplevelser eller egna erfarenheter i resultatet. Det stärkte pålitligheten i
resultatdelen genom att vara noga med detta. Analysen av artiklarna blev grunden för vilka teman som presenterades i resultatdelen. En induktiv ansats användes.
Deduktiv analysprocess innehåller opåverkbara och bestämda kategoriseringar, vilket hade kunnat ge ett annat resultat. Litteraturöversiktens resultatdel är baserad på material som är sekundärt vilket innebär att det är material som redan är studerat och bearbetat. Det är en svaghet i arbetet eftersom en direkt kontakt med patienterna var omöjlig och detaljer kan vara utelämnade (Polit & Beck, 2012).
Vi som skrivit arbetet kommer från tre olika kulturer, våra erfarenheter från olika kulturer ser vi som en styrka. Något som kan ha påverkat resultatet kan vara
16
arbetet har erfarenhet av sjukdomen hos närstående och därmed erfarenhet av hur det är att leva med diabetes typ 2, det kan ses som en svaghet. Resultatet kan även ha påverkats av att bedömningen har skett med ett objektivt analyserande och inte subjektivt. Dessutom analyserades enbart delar som svarade på arbetets syfte.
Resultatdiskussion
Resultatet visade på olika upplevelser hos patienterna med diagnosen diabetes typ 2. Det handlade om både negativa och positiva upplevelser. När patienterna blev
diagnostiserad med diabetes typ 2 var livsstilsförändringar viktiga för behandlingen. Dessa förändringar gav patienterna olika känslor som rädsla och avsaknad av
förståelse över det som hade drabbat dem. Bartol (2012) beskriver att en kronisk sjukdom som diabetes typ 2 kan leda till bristande kontroll i det dagliga livet, känslan av att kontrollen över framtiden kan gå förlorad (Bartol, 2012). Vidare visade
resultatet att det var svårmotiverat att uppnå förändringar av livsstilsvanorna. Det gjorde att patienterna upplevde svårigheter med att behandlade sin sjukdom (Brown et al., 2004). En förklaring till det kan vara bristande kontinuitet av vårdgivaren, otillräcklig information eller att informationen inte var individanpassad
(Bhattacharya, 2012). Med bristande information kan förhoppningarna kring behandlingseffekten skapa besvikelse hos patienterna. Patienterna upplevde rädsla för att glömmas bort av sjukvården. Ekman et al. (2011) beskriver att
personcentrerad omvårdnad ska utgå från varje unik person med sjukdomen och inte utgå från diagnosen. Sjuksköterskor ska fokusera på att bygga förtroende och
trygghet för patienter. Genom att applicera personcentrerad omvårdnad i mötet med patienter kan informationen anpassas och motivationen öka. Det leder till ökat
välmående och skapar förutsättningar för patienter att sköta behandlingen (Ekman et al., 2011). McCormack och McCance (2006) hävdar att patienters upplevelser och kunskap är något som sjuksköterskor ska ta tillvara på. Sjuksköterskor bör ta hänsyn till patienters möjligheter, behov samt egenskaper när information ges till dem (McCormack, & McCance, 2006). Patienterna upplevde att det var hjälpsamt att få ta del av andras upplevelser relaterat till fysisk aktivitet. Sjuksköterskor bör ha detta i beaktning vid behandling av patienter med diabetes typ 2.
Vidare visade resultatet att patienterna upplevde bristande vårdrelationer när upplägget och vården inte var individanpassad, eftersom dietisten gav samma
17
information som patienter tidigare hade fått. För att öka möjligheterna till god vårdrelation behöver sjuksköterskor skapa trygga möten med patienten.
Patientundervisning leder till att patienten blir motiverad till att upprätthålla sin vård (Janiszewski et al., 2015; Ekman et al., 2011). Patientsäkerhetslagen (HSL, SFS
2017:30) från år 2010 beskriver hur patientens delaktighet samt vårdrelationen mellan patienter och sjuksköterskor kan vara bidragande till personcentrerad omvårdnad. Sjuksköterskor kan med hjälp av patientsäkerhetslagen motivera
patienter till att följa sin behandling och undvika komplikationer (HSL, SFS 2017:30; Bhattacharya, 2012). Ekman et al., (2014) skriver att bemötande är betydelsefullt för personcentrerad omvårdnad för att visa att sjuksköterskan lyssnar (Ekman et al., 2014). Sjuksköterskors arbete utifrån personcentrerad omvårdnad ska tillgodose patienters önskemål. Det inkluderar att involveras i egenvården samt att patienters intressen står i centrum. Behandlingen upplevdes av patienterna som ekonomiskt påfrestande. Sjuksköterskor bör därför individanpassa vården och ta hänsyn till detta. Diabetes typ 2 leder till känslan av sårbarhet, därför är det viktigt att
sjuksköterskor arbetar med personcentrerad omvårdnad som grund. Egenvård inom diabetes typ 2 handlar om att ta hand om sig själv genom att sköta behandlingen, administrera läkemedel och därmed undvika komplikationer (Orem, 2001). Patienter bör förstå vilka risker som finns och varför förändrad livsstil ingår i behandlingen. Brister i kommunikationen mellan patienter och sjuksköterskor, exempelvis språkbarriärer och kulturskillnader kan påverka förståelsen negativt kring
behandlingen av diabetes typ 2. Cortis (2000) skriver att språkliga hinder mellan sjuksköterskor och patienter kan leda till sämre relation om patienterna inte känner sig trygga.
Deltagarna med diabetes typ 2 upplevde att deras sociala liv påverkades efter att diagnosen ställts. Skillnaden mellan de patienter som hade stöd från närstående var markant i jämförelse med de som saknade stöd. Venkatesh och Weatherspoon (2013) beskriver att socialt stöd samt god egenvård har starkt samband. De som hade stöd från närstående upplevde det lättare att anpassa sig till nya livsstilsförändringar, generellt kände de större motivation till förändring (Venkatesh & Weatherspoon, 2013). Orvik et al. (2010) beskriver att stödet från närstående påverkar hanteringen av sjukdomen, därför är det viktigt att ge patienter och dess närstående korrekt och tydlig information om diabetes typ 2 (Orvik et al., 2010; Bhattacharya, 2012).
18
Patienterna som saknade stöd var omotiverade och kände i större utsträckning hopplöshet, dessutom tog de sämre hand om sin sjukdom än patienter som upplevde stöd. När sjuksköterskor applicerar personcentrerad omvårdnad och patienter som är i behov av vård intar den aktiva rollen, skapas ett samarbete där patientens egna förmågor står i fokus (Ekman et al., 2011).
Artiklarna är från olika delar av världen och inte ett specifikt geografiskt område. Detta kan vara av relevans för Sverige eftersom antalet människor har ökat senaste åren, med nyinflyttade från andra länder (SCB, 2020). Sverige är idag ett
mångkulturellt samhälle. Kulturell medvetenhet kan minska risken för hinder som kan uppstå i vård av människor med annan bakgrund (Cortis, 2000). Har
sjuksköterskor kunskap om huruvida patienter upplever diabetes typ 2 kan de erbjuda personcentrerad omvårdnad genom exempelvis individanpassade samtal. Kunskap är viktigt för att få förståelse för skillnader relaterat till kultur (Ekman et al., 2011; Wallin, et al., 2007). Resultatet synliggör att patienterna upplevde oro för framtiden. Patienterna var villiga att följa de nya rekommendationerna samt
behandla sin sjukdom även om det inte var säkra på hur de skulle gå tillväga. Bristen på kunskap om diabetes typ 2, egenvårdens betydelse samt otillräckligt stöd från sjukvården kan relateras till osäkerheten (Wilkinson et al, 2014; Janiszewski et al., 2015). Dsouza et al. (2017) beskriver att utförandet av egenvård kan ge bättre förutsättningar om sjuksköterskor anpassar kommunikationen samt förmedlar kunskap om diabetes typ 2 (Dsouza et al., 2017).
Slutsats
Resultatet i litteraturöversikten redovisades i tre olika teman: livsstilsförändringar i det dagliga livet, framtiden med diabetes typ 2 och närståendes betydelse i dagliga livet. Patienterna upplevde att deras vardag hade blivit en utmaning efter att
diagnosen diabetes typ 2 ställts. Upplevelsen av sjukdomen ledde till en komplicerad tillvaro och de var tvungna att ändra rutiner och tankesätt för att ha möjlighet att hantera samt behandla sin sjukdom. Patienten upplevde att de inte hade tillräckligt med kunskap om diabetes typ 2. Informationen de fått från sjuksköterskor upplevdes inte tillräcklig och det var svårt att applicera egenvård i patientens dagliga liv. De som fick stöd från närstående, upplevde att det var enklare att anpassa sig till den nya
19
livsstilen efter att ha fått sjukdomen. Däremot upplevde de patienter som saknade stöd att de hade svårt att hantera sin diabetes typ 2 och saknade motivation till att fullfölja de livsstilsförändringar som diagnosen medfört.
Samhället visar fortfarande på kunskapsbrist inom ämnet och det är av vikt för patienter och närstående att få mer kunskap för att hantera diagnosen bättre. Ur ett samhällsperspektiv bör informationen nå ut till sjuksköterskor, relevanta
utbildningar och verksamheter för att en stor mängd människor ska få en ökad
förståelse om patientgruppen. Ekman et al. (2011) beskriver att genom tillämpning av personcentrerad omvårdnad skapas relationer mellan sjuksköterskor och patienter vilket leder till patienters delaktighet vid behandlingen av diabetes typ 2.
Implikationer
Information och patientundervisning kring uppkomsten av diabetes typ 2, livsstilsförändringar samt egenvård bör ges utifrån patientens behov. Det ökar möjligheterna till bättre egenvård för patienter och därmed kan komplikationer undvikas. Ur ett samhälleligt perspektiv är både egenvård och patientundervisning viktigt relaterat till patienterna och samhället. På så sätt kan riskerna för
komplikationer samt sjukdomens progression undvikas. Vidare skulle detta leda till minskade samhällskostnader och mindre belastning på sjukvården.
Det skulle vara spännande att i fortsatt forskning specificera en viss åldersgrupp eller kulturella perspektiv. Alternativt kvalitativ forskning om patienters upplevelser vid diabetes typ 2 respektive typ 1. Dessutom sker mycket av forskningen både på män och kvinnor, det skulle vara intressant att se om det finns någon skillnad på
upplevelser mellan könen. Utöver dessa förslag skulle en kvantitativ studie kunnat genomföras genom enkätstudier. Det ger detaljerad information om det specifika ämnet som kan studeras i stora populationer. Ytterligare alternativ är forskning med mixed method som innebär att kvalitativ och kvantitativ metod används.
Kombinationen karaktäriseras av att de två formerna av data integreras och
20
Denna kombination kan ge större helhet av forskningsfrågan samt kompensera dess styrkor och svagheter avseende metoderna.
21
Referenser
* Använda artiklar i resultatet.
Agardh, C. (2010). Typ 2-diabetes: Klassifikation, diagnostik, behandling. Liber. Akman, H., & Olgun, N. (2016). Experience of adult individuals with type 2 diabetes
about diabetes: A qualitative study. International Diabetes Nursing, 13, 29–36. https://doi.org/10.1080/20573316.2016.1246085
Assaei, R., Mokarram, P., Dastghaib, S., Darbandi, S., Darbandi, M., Zal, F., Akmali, M., & Omrani, G. H. R. (2016). Hypoglycemic effect of aquatic extract of stevia in pancreas of diabetic rats: PPARγ-dependent regulation or antioxidant potential. Avicenna Journal of Medical Biotechnology, 8(2), 65-74. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4842244/ *Ball, L., Davmor, R., Leveritt, M., Desbrow, B., Ehrlich, C., & Chaboyer, W. (2016a).
The nutrition care needs of patients newly diagnosed with type 2
diabetes: Informing dietetic practice. Journal of Human Nutrition and Dietetics, 29(4), 487–494. https://doi.org/10.1111/jhn.12357
*Ball, L., Davmor, R., Leveritt, M., Desbrow, B., Ehrlich, C., & Chaboyer, W. (2016b). Understanding the nutrition care needs of patients newly diagnosed with type 2 diabetes: A need for open communication and patient-focussed consultations. Australian Journal of Primary Health, 22(5), 416–422. https://doi.org/10.1071/PY15063
Bartol, T. (2012). Improving the treatment experience for patients with type 2 diabetes: Role of the nurse practitioner. Journal of the American Academy of Nurse Practitioners, 24(1), 270-276.
https://doi.org/10.1111/j.1745-7599.2012.00722.x
*Bennich, B., Munch, L., Overgaard, D., Konradsen, H., Knop, F. K., Røder, M., Vilsbøll, T., & Egerod, I. (2019). Experience of family function, family involvement, and self‐management in adult patients with type 2 diabetes: A thematic analysis. Journal of Advanced Nursing, 76(2), 621–631. https://doi.org/10.1111/jan.14256
Bhattacharya, G. (2012). Psychosocial impacts of type 2 diabetes self-management in a rural African - American population. Journal of Immigrant and
22
Minority Health, 14(6), 1071–1081. https://doi.org/10.1007/s10903-012-9585-7
Billhult, A., & Henricsson, M. (2017). Kvalitativ metod. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad (s. 111–119). Studentlitteratur.
Blair, M. (2016). Diabetes mellitus review. Urologic Nursing, 36(1), 27–36. https://doi.org/10.7257/1053-816X.2016.36.1.27
Brown, J. B., Nichols, G. A., & Perry, A. (2004). The burden of treatment failure in type 2 diabetes. Diabetes Care, 27(7), 1535- 1540.
https://doi.org/10.2337/diacare.27.7.1535
*Carolan, M., Holman, J., & Ferrari, M. (2014). Experiences of diabetes self-management: A focus group study among Australians with type 2 diabetes. Journal of Clinical Nursing, 24(7-8), 1011–1023.
https://doi.org/10.1111/jocn.12724
Chen, S., Hou, X., Sun, Y., Hu, G., Zhou, X., Xue, H., Chen, P., Wu, J., Bao, Y., & Jia, W. (2018). A seven-year study on an integrated hospital-community diabetes management program in Chinese patients with diabetes. Primary Care Diabetes, 12(3), 231-237.
https://10.1016/j.pcd.2017.12.005
Chyun, D. A., Melkus, G. D., Katten, D. M., Price, W. J., Davey, J. A., Grey, N., Heller, G., & Wackers, F. J. T. (2006). The association of psychological factors, physical activity, neuropathy, and quality of life in type 2 diabetes. Biological Research for Nursing, 7(4), 279-288.
https://doi.org/10.1177/1099800405285748
Clark, J. (2014). Lifestyle recommendations for people at increased risk of type 2 diabetes. Nurse Prescribing, 12(3), 143-146.
https://doi.org/10.12968/npre.2014.12.3.143
Choi, S., Song, M., Chang, S. J., & Kim, S. (2014). Strategies for enhancing information, motivation, and skills for self-management behavior changes: A qualitative study of diabetes care for older adults in Korea.
23
Patient Preference and Adherence, 8, 219 - 226. https://doi.org/10.2147/PPA.S58631
Clemens, T. L., & Karsenty, G. (2011). The osteoblast: An insulin target cell
controlling glucose homeostasis. Journal of Bone and Mineral Research, 26(4), 677-680. https://doi.org/10.1002/jbmr.321
Cortis, J. D. (2000). Perceptions and experiences with nursing care: A study of Pakistani (Urdu) communities in the United States. Journal of Transcultural Nursing, 11(2), 111 – 118.
https://doi.org/10.1177/104365960001100205
Creswell, J., & Plano Clark, V. (2007). Designing and conducting mixed methods research. SAGE.
*Crowe, M., Whitehead, L., Bugge, C., Carlyle, D., Carter, J., & Maskill, V. (2017). Living with sub-optimal glycaemic control: The experiences of type 2 diabetes diagnosis and education. Journal of Advanced Nursing, 73(3), 612–621. https://doi.org/10.1111/jan.13145
Diabetesförbundet. (2020, 10 november). Diabetes i siffror. Diabetes.
https://www.diabetes.se/diabetes/lar-om-diabetes/diabetes-i-siffror/ *Didericksen, K. W., & Das, B. M. (2019). Type 2 diabetes as a familial illness:
Findings from a focus group study. Families, Systems, & Health, 37(3), 235–243.https://doi.org/10.1037/fsh0000436
Dsouza, M. S., Karkada, S. N., Parahoo, K., Venkatesaperumal, R., Achora, S., & Cayaban, A. R. R. (2017). Self-efficacy and self-care behaviours among adults with type 2 diabetes. Applied Nursing Research, 36, 25-32. https://doi.org/10.1016/j.apnr.2017.05.004
Ekman, I., Norberg, A., & Swedberg, K. (2014). Tillämpning av personcentrering inom hälso- och sjukvård. I I. Ekman (Red.), Personcentrering inom hälso- och sjukvård: från filosofi till praktik (s. 71–91). Liber.
Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E., Carlsson, J., Dahlin-Ivanoff, S., Johansson, I., Kjellgren, K., Lidén, E., Öhlén, J., Olsson, L., Rosén, H., Rydmark, M., & Stibrant Sunnerhagen, K. (2011). Person-centered care — ready for prime time. European Journal of
24
Cardiovascular Nursing, 10(4), 248 -251. https://doi.org/10.1016/j.ejcnurse.2011.06.008
Ericson, E., & Ericson, T. (2012). Medicinska sjukdomar: Patofysiologi, omvårdnad, behandling. (4., rev. och utök. uppl.). Studentlitteratur.
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning (4. uppl.). Natur och kultur.
Friberg, F. (2017). Dags för uppsats — vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3. uppl.). Studentlitteratur.
Gardsten, C., Blomqvist, K., Rask, M., Larsson, Å., Lindberg, A., & Olsson, G. (2018). Challenges in everyday life among recently diagnosed and more
experienced adults with type 2 diabetes: A multistage focus group study. Journal of Clinical Nursing, 27(19-20), 3666-3678.
https://doi.org/10.1111/jocn.14330
Graffigna, G., Barello, S., Libreri, C., & Bosio, C. A. (2014). How to engage type-2 diabetic patients in their own health management: Implications for clinical practice. BMC Public Health, 14(1), 648-648.
https://doi.org/10.1186/1471-2458-14-648
Graue, M., Dunning, T., Fjelde Hausken, M., & Rokne, B. (2013). Challenges in managing elderly people with diabetes in primary care settings in
Norway. Scandinavian Journal of Primary Health Care, 31(4), 241-247. https://doi.org/10.3109/02813432.2013.854445
Gromlovits, K. (2018). Non-invasive glucose monitoring: An introduction to decreasing urologic complications related to uncontrolled diabetes mellitus. Urologic Nursing, 38(6), 298–302.
https://doi.org/10.7257/1053-816X.2018.38.6.298
Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad (s. 411–420). Studentlitteratur.
25
Insulander, L., & Björvell, H. (2013). Patient empowerment – ett förhållningssätt i mötet med patienten. I B. Klang Söderkvist (Red.), Patientundervisning (3. uppl.). (s. 136–156). Studentlitteratur.
International Diabetes Federation. (2019). IDF Diabetes Atlas, 9th ed, Brussels, Belgium. Diabetesatlas. https://www.diabetesatlas.org
Janiszewski, D., O’Brian, C. A., & Lipman, R. D. (2015). Patient experience in a coordinated care model featuring diabetes self-management education integrated into the patient-centered medical home. The Diabetes Educator, 41(4), 466–471. https://doi.org/10.1177/0145721715586577 Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och
metod - från idé till examination inom omvårdnad (s. 57–81). Studentlitteratur.
Leach, M. J., Segal, L., Esterman, A., Armour, C., McDermott, R., & Fountaine, T. (2013). The diabetes care project: An Australian multicentre, cluster randomised controlled trial [study protocol]. BMC Public Health, 13(1), 1212. https://doi.org/10.1186/1471-2458-13-1212
Lindholm, E. (2010). Definition, diagnostik och klassificering. I C.-D. Agardh & C. Berne (Red.), Diabetes (s. 17 - 29). Liber.
Lopez, J. M. S., Bailey, R. A., Rupnow, M. F. T., & Annunziata, K. (2014).
Characterization of type 2 diabetes mellitus burden by age and ethnic groups based on a nationwide survey. Clinical Therapeutics, 36(4), 494– 506. http://dx.doi.org/10.1016/j.clinthera.2013.12.016
Läkemedelsverket. (2017, 27 oktober). Läkemedel för glukoskontroll vid typ 2-diabetes – behandlingsrekommendation. Läkemedelsverket.
https://www.lakemedelsverket.se/sv/behandling-och-
forskrivning/behandlingsrekommendationer/sok- behandlingsrekommendationer/lakemedel-for-glukoskontroll-vid-typ-2-diabetes---behandlingsrekommendation#hmainbody1
McCormack, B., & McCance, T. V. (2006). Development of a framework for person-centred nursing. Journal of Advanced Nursing, 56(5), 472-479.
26
Miller, W. R., & Rollnick, S. (2002). Motivational interviewing – preparing people for change. New York: The Guilford Press, 2002,
https://psycnet.apa.org/record/2002-02948-000
Nair, M. (2013). Diabetes management. Nursing management of the person with diabetes mellitus. Part 2. British Journal of Nursing, 16(4), 232-235. https://doi.org/10.12968/bjon.2007.16.4.22985
*O’Brien, C. A., Van Rooyen, D., & Ricks, E. (2015). Self-management experiences of persons living with diabetes mellitus type 2. Africa Journal of Nursing and Midwifery, 17(2), 103–117.
https://doi.org/10.25159/2520-5293/229
Orem, D. E., Taylor, S. G., & McLaughlin Renpenning, K. (2001). Nursing: Concepts of practice (6th. ed.). Mosby.
Orvik, E., Ribu, L., & Johansen, O. (2010). Spouses' educational needs and perceptions of health in partners with type 2 diabetes. European Diabetes Nursing, 7(2), 63–69. https://doi.org/10.1002/edn.159
Pagliuca, F. W., Millman, J. R., Gürtler, M., Segel, M., Van Dervort, A., Hyoje Ryu, J., Peterson, Q. P., & Melton, D. A. (2014). Generation of functional human pancreatic β cells in vitro. Cell, 159(2), 428-439.
https://doi.org/10.1016/j.cell.2014.09.040
*Peña-Purcell, N. C., Cutchen, L., & McCoy, T. (2018). “You’ve got to love yourself”: Photovoice stories from African Americans and Hispanic/Latinos living with diabetes. Journal of Transcultural Nursing, 29(3), 229–239. https://doi.org/10.1177/1043659617696976
Phung, O. J., Sobieraj, D. M., Engel, S. S., & Rajpathak, S. N. (2014). Early combination therapy for the treatment of type 2 diabetes mellitus:
Systematic review and meta‐analysis. Diabetes, Obesity and Metabolism, 16(5), 410–417. https://doi.org/10.1111/dom.12233
*Pikkemaat, M., Bengtsson Boström, K., & Strandberg, E. L. (2019). “I have got diabetes!” – interviews of patients newly diagnosed with type 2 diabetes. BMC Endocrine Disorders, 19(1), 53-53.
27
Polit, D.F., & Beck, C. T. (2012). Nursing research: Generating and assessing evidence for nursing practice (9th. ed.). Wolters Kluwer
Health/Lippincott Williams & Wilkins.
*Sebire, S. J., Toumpakari, Z., Turner, K. M., Cooper, A. R., Page, A. S., Malpass, A., & Andrews, R. C. (2018). “I’ve made this my lifestyle now”: A prospective qualitative study of motivation for lifestyle change among people with newly diagnosed type two diabetes mellitus. BMC Public Health, 18(1), 204–204. https://doi.org/10.1186/s12889-018-5114-5
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslagen. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslagen. httpshttp://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamlingsvenskforfattningssamling/halso--och-sjukvardslag-1982763_sfs-2017-301982-763/ SFS 2010:659. Patientsäkerhetslagen. https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659
Socialstyrelsen. (2019, 24 maj). Föreskrifter och allmänna råd. Socialstyrelsen. https://www.socialstyrelsen.se/regler-och-riktlinjer/foreskrifter-och-allmanna-rad/
Statistiska centralbyrån. (2020, oktober). Befolkningsstatistik. SCB.
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/ Svensk sjuksköterskeförening. (2017, 11 september). ICN:s etiska kod för
sjuksköterskor. Sjuksköterskeförening.
https://beta.swenurse.se/publikationer/icns-etiska-kod-for-sjukskoterskor
Toft, E. (2010). Akuta tillstånd vid diabetes och behandlingen vid kirurgi. I C.-D. Agardh & C. Berne (Red.), Diabetes (s. 228–238). Liber.
Udo, C. (2020, 9 januari). Personcentrerad vård. Vårdhandboken.
https://www.vardhandboken.se/arbetssatt-och-ansvar/bemotande-i-28
vard-och-omsorg/bemotande-i-vard-och-omsorg-vardegrund/personcentrerad-vard/
*Van Smoorenburg, A. N., Hertroijs, D. F. L., Dekkers, T., Elissen, A. M. J., & Melles, M. (2019). Patients’ perspective on self-management: Type 2 diabetes in daily life. BMC Health Services Research, 19(1), 605–605.
https://doi.org/10.1186/s12913-019-4384-7
Venkatesh, S., & Weatherspoon, L. (2013). Social and health care provider support in diabetes self-management. American Journal of Health Behaviour, 37(1), 112-121. https://doi.org/10.5993/AJHB.37.1.13
Wallin, A.-M., Löfvander, M., & Ahlström, G. I. (2007). Diabetes: A cross- cultural interview study of immigrants from Somalia. Journal of Clinical Nursing, 16(11c), 305-314.
https://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2007.02099.x
*Wermeling, M., Thiele-Manjali, U., Koschack, J., Lucius-Hoene, G., & Himmel, W. (2014). Type 2 diabetes patients’ perspectives on lifestyle counselling and weight management in general practice: A qualitative study. BMC Family Practice, 15(1), 97–97. https://doi.org/10.1186/1471-2296-15-97
Wilkinson, A., Whitehead, L., & Ritchie, L. (2014). Factors influencing the ability to self-manage diabetes for adults living with type 1 or 2 diabetes.
International Journal of Nursing Studies, 51(1), 111-122. https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2013.01.006
Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad: En bro mellan forskning & klinisk verksamhet (3. uppl.). Studentlitteratur. Winer, D. A., Winer, S., Shen, L., Wadia, P. P., Yantha, J., Paltser, G., Tsui, H., Wu,
P., Davidson, M. G., Alonso, M. N., Leong, H. X., Glassford, A., Caimol, M., Kenkel, J. A., Tedder, T. F., McLaughlin, T., Miklos, D. B., Dosch, H.-M., & Engleman, E. G. (2011). B cells promote insulin resistance through modulation of T cells and production of pathogenic IgG antibodies. Nature Medicine, 17(5), 610-617. https://doi.org/10.1038/nm.2353 World Health Organization. (2020, 8 juni). Diabetes. WHO.
29
World Medical Association. (2018, 9 juli). WMA declaration of Helsinki – ethical principles for medical research involving human subjects. WMA. https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/ *Wu, F.-L., Tai, H.-C., & Sun, J.-C. (2019). Self-management experience of
middle-aged and older adults with type 2 diabetes: A qualitative study. Asian Nursing Research, 13(3), 209–215.
https://doi.org/10.1016/j.anr.2019.06.002
*Yasmin, F., Ali, L., Banu, B., Rasul, F. B., Sauerborn, R., & Souares, A. (2020). Understanding patients’ experience living with diabetes type 2 and effective disease management: A qualitative study following a mobile health intervention in Bangladesh. BMC Health Services Research, 20(1), 29–29. https://doi.org/10.1186/s12913-019-4811-9
*Ågård, A., Ranjbar, V., & Strang, S. (2016). Diabetes in the shadow of daily life: Factors that make diabetes a marginal problem. Practical Diabetes, 33(2), 49–53. https://doi.org/10.1002/pdi.2000
Bilagor
Bilaga 1. Översikt på sökningar i databas CINAHL.
Datum Sökord Limiters Träffar Lästa
titlar Lästa abstrakt Granskade artiklar Använt i resultatet 05.11.2020 Diabetes type 2 OR Diabetes mellitus type 2 OR Diabetes 2 AND experience Published: 2015-2020 Age: All adults English 11526 23 4 2 1 05.11.2020 Diabetes type 2 OR Diabetes mellitus type 2 OR Diabetes 2 AND experience AND lifestyle Published: 2015-2020 Age: All adults English 11320 84 6 4 4 05.11.2020 Diabetes type 2 OR Diabetes mellitus type 2 AND experience AND lifestyle Published: 2015-2020 Age: All adults English 11310 25 3 1 1 05.11.2020 Diabetes mellitus type 2 AND experience Published: 2015-2020 Age: All adults English 475 30 3 1 1 05.11.2020 Type 2 diabetes
AND patients Published: 2016-2016 Age: All adults English
Bilaga 2. Översikt av sökningar i databas Medline.
Datum Sökord Limiters Träffar Lästa
titlar Lästa abstrakt Granskade artiklar Använt i resultatet 05.11.2020 Diabetes type 2
AND experience Published 2015-2020 Age: 19+ English 920 10 7 6 4 05.11.2020 diabetes type 2 OR diabetes mellitus type 2 OR diabetes 2 AND patient AND experience Published 2015-2020 Age: 19+ English 29686 30 2 1 1 11.10.2020 Diabetes mellitus type 2 AND experience AND lifestyle Published 2015– 2020 Age: 19+ English 82 21 6 3 2
Bilaga 3. Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ metod Titel: Författare: Årtal: Tidskrift:
Del I.
Beskrivning av studien
Beskrivs problemet i bakgrund/inledning? Ja
Nej
Kunskapsläget inom det aktuella området är beskrivet? Ja
Nej
Är syftet relevant till ert examensarbete? Ja
Nej
Är urvalet beskrivet? Ja
Nej
Samtliga frågor ska besvaras med ja för att artikeln ska granskas med hjälp av frågorna i Del II. Vid Nej på någon av frågorna ovan exkluderas artikeln.
Del II
Kvalitetsfrågor
Beskrivs vald kvalitativ metod? Ja
Nej
Hänger metod och syfte ihop? Ja
(Kvalitativt syfte – kvalitativ metod) Beskrivs datainsamlingen? Ja Nej Beskrivs dataanalysen? Ja Nej
Beskrivs etiskt tillstånd/förhållningssätt/ ställningstagande? Ja
Nej
Diskuteras metoden mot kvalitetssäkringsbegrepp (t ex tillförlitlighet och trovärdighet) i diskussionen?
Ja Nej
Diskuteras huvudfynd i resultatdiskussionen? Ja
Nej
Sker återkoppling, från bakgrunden gällande, teori, begrepp eller förhållningssätt i diskussionen?
Ja Nej
Är resultatet relevant för ert syfte? Om ja, beskriv:
……… ……… ………
Om nej, motivera kort varför och exkludera artikeln:
……… ……… Forskningsmetod/-design (t ex fenomenologi, grounded theory)
………. ………
Deltagarkarakteristiska Antal……… Ålder……….... Man/Kvinna……….
