Tyst läsning, högläsning och
ljudböcker
En studie om gymnasieelevers och gymnasielärares val av
metod för tillägnande av skönlitteratur
Quiet reading, reading aloud and audio book- A study on the
choice of method for fiction from high school students and
high school teachers.
Eldina Selava
Akademin för utbildning, kultur Handledare: Magnus Jansson och kommunikation
Litteraturvetenskap Examinator: Niclas Johansson
Självständigt arbete i lärarutbildningen Termin: VT År: 2020 Avancerad nivå
Akademin för utbildning
kultur och kommunikation LIA021
15 hp
Termin: VT År: 2020
SAMMANDRAG
__________________________________________________________ Eldina Selava
Tyst läsning, högläsning och ljudböcker.
En studie om gymnasieelevers och gymnasielärares val av metod för tillägnande av skönlitteratur.
Quiet reading, reading aloud and audio book- A study on the choice of method for fiction from high school students and high school teachers.
2020 Antal sidor: 32
__________________________________________________________ Syftet med föreliggande studie är att undersöka och jämföra metoder som elever i årskurs 3 på gymnasiet använder sig av vid tillägnande av skönlitteratur. Jag undersökte även vilka av läsmetoderna tyst läsning, högläsning och ljudbok
elevernas svensklärare och andra svensklärare på skolan anser är givande för deras elevers tillägnande av skönlitteratur i årskurs 3 på gymnasienivå. Detta undersöktes genom kortare lärar- och elevintervjuer. Resultaten visar att lärarna tycker att alla metoder är bra för olika elever och menar att eleverna kan variera när de läser skönlitteratur. Elevernas svar visar att högläsning och läsning i en fysisk bok
fortfarande är populärt och de anser att ljudböcker bör användas på deras egen fritid. Studiens intervjusvar från eleverna visar också på att merparten av informanterna tycker det är intressant och positivt med läsning av skönlitteratur och de upplever att de får ut något av det, medan ett fåtal anser att det är svårt, jobbigt och tråkigt.
Slutsatsen som jag kan dra utifrån mina resultat är att eleverna själva bör kunna välja på vilket sätt de ska tillägna sig skönlitteraturen i skolan samt att informanterna är positiva till olika tillvägagångssätt för att läsa skönlitteratur.
__________________________________________________________ Nyckelord: gymnasieelever, högläsning, ljudbok, läsmetoder, tyst läsning,
Innehållsförteckning
SAMMANDRAG
1. Inledning ____________________________________ 1
1.1 Syfte och frågeställningar_____________________________________
2
1.2 Uppsatsens disposition _____________________________________2
2. Bakgrund ___________________________________ 2
2.1 Defintion av högläsning, tyst läsning och ljudbok ____________________3 2.2 Tidigare forskning ________________________________________
4
3. Metod och Material ____________________________ 8
3.1 Genomförande _________________________________________8 3.1.1 Lärarintervjuer _______________________________________
9
3.1.2 Elevintervjuer _______________________________________9
3.2 Analysmetod ___________________________________________9
3.3 Reliabilitet och validitet ____________________________________10
3.4 Etiska principer _________________________________________11
4. Resultatanalys ______________________________11
4.1 Elevintervjuerna _________________________________________11
4.2 Lärarintervjuer _________________________________________14
5. Diskussion __________________________________ 17
5.1 Resultatdiskussion ______________________________________17
5.1.1 Hur ser några svensklärare på användning av läsmetoderna högläsning, tyst läsning och ljudbok i den egna litteraturundervisningen? ___________17
5.1.2 Hur ser några gymnasieelever på användningen av läsmetodernahögläsning, tyst läsning och ljudbok i skolan och på fritiden?____________
19
5.2 Metoddiskussion ______________________________________21
6. Avslutning, slutsatser, framåtblickar ______________ 22
6.1 Nya forskningsfrågor______________________________________
23
REFERENSER ___________________________
24
1. Inledning
I gymnasieskolans läroplan ser man tydligt att litteraturen är central i svenskämnet. Läroplanen talar om att undervisningen ska ge eleverna tillfälle att reflektera över skönlitterära texter och att de ska läsa skönlitteratur som är skriven av både män och kvinnor och från olika tider.
Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Med hjälp av skönlitteratur, texter av olika slag och olika typer av medier lär eleven känna sin omvärld, sina medmänniskor och sig själv. (Lgy11, s.160)
I dagens svenska skolor är det en utmaning att se till att eleverna läser de
skönlitterära texterna som läraren anser ska läsas. Nilsson (2015:101) anser att det blir allt vanligare att lyssna på ljudböcker. Under det tidiga 2000-talet lyssnade man på skönlitteratur med hjälp av kassettband medan det i dag har utvecklats till
ljudböcker som man kan lyssna på med hjälp av sin dator eller telefon och som man kan prenumerera på, köpa och låna. Hanner, O´Connor och Wikberg (2019:5) lyfter i sin rapport ljudbokens strömmande i Sverige. De anser att ljudboken är det som har ökat mest och att det i första hand är nedladdningsbara ljudböcker som har ökats i användning.
Man brukar mest tänka på högläsning som en läsmetod som förekommer på förskolan och i grundskolan, men i denna studie kommer jag bland annat att undersöka vad elever och lärare tycker om högläsning som läsmetod på gymnasiet. Chambers (2011:64-65) menar att högläsning inte bara ska användas i lägre klasser. Han menar att högläsning har ett stort värde och att högläsning är något som är nödvändigt oavsett årskurs. Han menar vidare att den som lyssnar på högläsning förbereder sig inför det som många elever anser är svårt, det vill säga tyst läsning.
Tyst läsning är den vanligaste läsmetoden i dagens skolor på gymnasienivå. Tyst läsning har jag sett mycket användning av under bland annat min VFU på olika skolor trots att det finns en negativ inställning hos många gymnasieelever till att läsa skönlitteratur överhuvudtaget på egen hand. Nilsson (2011:80-81) menar att det är ett vanligt sätt att använda tyst läsning när eleverna är klara med uppgifterna som skall göras under lektionen. Han menar att det också har sina nackdelar för de elever som aldrig hinner klart alla uppgifter och som därför inte får chansen att läsa tyst i sin bok.
Att undersöka på vilket sätt eleverna helst tar till sig skönlitteratur och på vilket sätt lärarna väljer att eleverna ska tillägna sig skönlitteraturen i skolans
svenskundervisning kan vara viktigt och givande för undervisande lärare. I Unga och Medier (2017: 34 & 36) visar resultaten på att läsning inte är populärt. Snarare ligger intresset på användning av sociala medier istället.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra dels hur svensklärare i sin undervisning på gymnasiet arbetar med elevers tillägnande av skönlitteratur samt hur eleverna upplever att de på bästa sätt tillägnar sig skönlitteratur i skolan och på sin fritid.
Följande frågeställningar kommer att behandlas:
• Hur ser några svensklärare på användning av läsmetoderna högläsning, tyst läsning och ljudbok i den egna litteraturundervisningen?
• Hur ser några gymnasieelever på användningen av läsmetoderna högläsning, tyst läsning och ljudbok i skolan och på fritiden?
1.2 Uppsatsens disposition
I bakgrundskapitlet (2) kommer jag att redogöra för styrdokument och tidigare forskning. I kapitlet metod och material (3) kommer jag att presentera materialet, metod för analys, undersökningens reliabilitet & validitet, insamlingsmetoderna och etiska aspekter. I resultatanalysen (4) presenterar jag min analys av intervjuerna. I diskussionskapitlet (5) kommer jag att diskutera resultaten relaterat till den tidigare forskningen. I det sista kapitlet (6) presenteras slutsatser, framåtblickar samt nya forskningsfrågor.
2. Bakgrund
Det låter sig enkelt sägas att litteraturläsning ska inta en central plats i skolans undervisning. Men hur gör man med elever som inte kan (eller vill) läsa? (Nilsson 2011:159)
Det citerade ovan kan många lärare med stor sannolikhet relatera till. I flera situationer står lärarna inför en utmaning att se till att de elever som inte läser av olika anledningar faktiskt gör det eftersom det ingår i läroplanen. Carlsson (2012) ger exempel på att 15-åringar använder sig mer av sociala medier än att läsa böcker.
Idag finns det olika tillvägagångsätt som man kan använda sig av när man läser skönlitteratur och Nilsson (2015:49) tar upp ett av dem och det är ljudboken. Hon menar att ljudboken har utvecklats för att den kan underlätta läsning av böcker för elever som inte har möjlighet av olika skäl att läsa i en fysisk bok och menar då att eleverna kan lyssna på en bok. Enligt Lgy11 är syftet med svenskundervisning att eftersträva att eleverna utvecklar sin kommunikation i tal och skrift och sin läsning. Möjligheten ska ges åt eleverna enligt Läroplanen (2011:1) att se ”såväl det
särskiljande som det allmänmänskliga” i tid och rum i skönlitteraturen.
Ytterligare ett syfte med litteraturläsning enligt Lgy11 är att eleverna ska möta olika skönlitterära texter för att sätta dem i samband med sina egna erfarenheter och intressen. Man kan konstatera att styrdokumenten inte alls säger hur läsning av skönlitteratur ska utformas utan det är upp till läraren hur den bygger upp sin undervisning om skönlitteratur. Lgy11 fastslår inte vilka metoder som ska användas vid tillägnande av skönlitteratur i gymnasiets svenskundervisning. Bruun (2015:18) diskuterar olika digitala arbetssätt i klassrummet. Hon anser att lärare behöver vara med i elevernas olika metodval. Hon anser att digitala metoder inte är något som man idag kan utesluta helt eftersom eleverna använder allt mer internet exempelvis. Ifall man har olika läsmetoder att välja på så har man möjlighet att ta till sig
skönlitteraturen på olika sätt.
2.1 Definition av högläsning, tyst läsning och ljudbok
Enligt Svenska Akademiens ordlista (SAOL) från 2015 är definitionen av substantivet högläsning ” bjuda sina gäster till en högre njutning, en stunds högläsning”
(Svenska.se, 2015) men också även Svenska Akademiens ordlista definieras högläsning som en ”läsning av en text för åhörare”.
Enligt Svenska Akademiens ordlista (SAOL) från 2010 innebär tyst läsning ” (Kommittén har) velat understryka att.. tystläsningen är det viktigaste momentet i läsundervisningen så snart som elementär skicklighet i innanläsning uppnåtts” (Svenska.se, 2010).
Svenska Akademiens ordlista (SAOL) från 2015 definierar ljudbok som en ”bok som är inläst på ljudband, cd-skiva och används av bilförare” ( Svenska.se 2009).
2.2 Tidigare forskning
Vad säger forskningen om de olika läsmetoderna, tyst läsning, högläsning och
ljudbok? I detta kapitel kommer tidigare forskning att presenteras.
Årheim (2005: 118) menar att skönlitteraturläsningen har blivit utmanad av ett mycket snabbt växande medieutbud.
Skolverket (2019) tar upp synen på olika läsmetoder och att elevers läsvanor behöver utmanas. Skolverket lyfter olika sätt som man kan jobba med elevers läsning och högläsning är en av läsmetoderna. Stensmo (1997:183) menar att olika elever har olika lärstilar. Variation menar författaren innebär att en del elever lär sig bäst
genom att ”lyssna, andra elever genom att läsa och ytterligare andra genom att få känna och göra”. Martinsson (2015:197) betonar att en oro för försämring av litteraturens ställning framöver finns. Han konkretiserar att det gäller de ungas läsfärdigheter och läsvanor. Han betonar att en minskning av läsande bland unga har skett de senaste 10 åren vilket även Moore & Cahill (2016:1) betonar. De anser i sin artikel att ungdomars läsning har minskat.
Chambers (1995:47) diskuterar högläsning och tyst läsning. Han diskuterar hur länge man ska läsa och anser att det avgör man själv. Koncentration och intresse är något som spelar en stor roll i hur länge man läser. Författaren hävdar att om man inte har skapat styrda och regelbundna lästider så kan man inte förvänta sig att eleverna plötsligt kommer kunna läsa tyst eftersom det kräver koncentration och motivation. Författaren (1995:48) betonar att ju äldre man blir desto mer kommer tyst läsning till användning. Han betonar att egentligen så går tyst läsning och högläsning hand i hand eftersom man kan förbereda elevers tysta läsning genom att exempelvis läsa högt en stund innan eleverna går över till tyst läsning. Chambers (1995:66) anser att högläsning inte bara är nödvändigt för lägre klasser utan att det även behövs för äldre elever samt att högläsning behövs i alla skolår.
Nordenstam och Widhe (2017:97-99) skriver att nästan alla individer har ett minne av högläsning. De ser högläsning som något som oftast förknippas med att det sker med yngre barn och elever. Att använda sig av högläsning vid läsning av
en viktig motkraft till skolans individuella och mätbara kunskapsideal (N0rdenstam och Widhe, 2017:101). Författarna (2017:102-103) refererar till Edfeldt som hävdar att under första hälften av 1900-talet användes tyst läsning mer än högläsning och högläsning höll på att försvinna. Författarna (2015:104) påpekar att det har visat sig att äldre elever är positiva till när läraren läser högt samt att med stöd av högläsning kan eleverna motiveras till att läsa och lära i flera olika ämnen.
Läsmetoderna som omfattas i min studie är högläsning, tyst läsning och
ljudbok. Moore & Cahill (2016: 1-3) anser att en ökning av användning av ljudböcker
bland ungdomar har skett. Författarna anser dock att forskningen har luckor kring ungdomars användning av ljudböcker. Nilsson (2015:44-45) nämner ljudböcker och hon benämner det som ”kassettbok” som var vanligt under 1980-talet. Hon beskriver ljudboken som en bok som är inläst på ”kassettband, cd eller cd-rom” och att de fick lånas och köpas av alla människor. Hon menar också att texten kan vara förkortad gentemot originalet. I dag har vi populära appar som Storytel & Nextory som man kan prenumerera på för att få tillgång till många olika ljudböcker. Hanner, O´Connor & Wikberg (2019:7) betonar att Storytel är det som används mest inom digitala abonnemangstjänster. Författarna lyfter även Nextory som är en digital
abonnemangstjänst. Nilsson (2015: 46-47) anser att högläsning och ljudböcker har ”gemensamma kvaliteter”. Man lyssnar sig till skönlitteraturen i båda metoderna. Ljudböcker ger lyssnaren möjlighet till att själv bestämma när hen ska lyssna och i vilken hastighet det ska läsas upp menar författaren och Nordenstam och Widhe (2017:97-99) tar upp att man kan lyssna ensam på ljudboken eller tillsammans med någon. Författarna lyfter att det finns olika uppläsningshastigheter i till exempel Storytel där du själv väljer hursnabbt eller långsamt texten ska läsas upp. Däremot skapar inte ljudböcker den närhet mellan elever och lärare som högläsning gör. Hanner, O´Connor och Wikberg (2019:9) anser att när man lyssnar på en ljudbok då kan man också göra andra saker och att ljudboken då är tillgänglig på annorlunda sätt än en bok i fysisk form. I författarnas rapport lyfter Lind och co VD Kristoffer Lind att ljudböcker använder personer som har läst tryckta böcker och som då vill fortsätta läsa. Anledningen till val av att lyssna till sig en bok är för att de kan göra annat menar Kristoffer i Hanner, O´Connor och Wikberg (2019:9).
Vid högläsning läser en lärare ur boken och då skapas det en dialog mellan eleverna och läraren. Westlund (2012:242) betonar olika sätt att läsa och nämner tyst läsning och högläsning. Hon argumenterar för högläsning som man kan utföra på
flera olika sätt som exempelvis när läraren läser eller eleverna läser, när varje individuell elev får läsa eller när alla i klassen läser samtidigt. Hon menar att högläsning kan man använda sig av i smågrupper men även när eleverna sitter och läser i par. Hon betonar att man alltid ska ge eleverna tillåtelse att läsa högt när de vill det. Högläsning används främst i förskolan och i grundskolan. Författaren fortsätter lyfta att högläsning av skönlitteratur i klassrum bland gymnasieungdomar har sina utmaningar som exempelvis att se till att samtliga elever lyssnar samt att så många elever som möjligt gillar boken som blir uppläst.
Hasselbaum (2006: 6- 8) diskuterar högläsning för barn och ungdomar mellan 6-16 år. Hon argumenterar för att läsaren som läser högt ur boken ska vara påläst för att läsningen ska ha ett flyt. Hon menar att högläsaren har möjlighet att påverka och möjligtvis hjälpa sina elever. Hasselbaum påpekar även att högläsning ger eleverna lugna stunder och de får träna på sin koncentration samt att alla elever får samma lugna läsupplevelsestund. Hon menar även att kommunikationen och
sammanhållningen i gruppen ökar och vid samtal tränar man på sin förmåga att uttrycka sig. Högläsning anser hon ska ge eleverna spänning och underhållning. Norberg (2005: 239) hävdar att man ska fortsätta använda sig av högläsning även för tonåringar både i skolan och hemma. Hon menar att högläsning är en metod som ger en bra stämning i klassrummet samt att den väcker elevernas läslust även på
gymnasiet.
Nilsson (2011:223-224) diskuterar hur högläsning kan utföras och han anser att äldre elever kan läsa för yngre elever. Svedner (1999:52) diskuterar olika variationer vid läsning. Han tar bland annat upp tyst läsning och högläsning. Han menar att man kan utföra högläsning i helklass, i grupp, när läraren börjar läsa, eleverna fortsätter läsa. Svedner (1999:52) anser att ifall man som lärare inte har en för lång text och vill att samtliga elever ska få samma läsupplevelse så bör läraren läsa. Men vill man att eleverna ska träna på högläsning (uttal, flyt, inlevelse) och man som lärare anser att texten inte är svår så ska man ge eleverna möjlighet till att läsa högt. Wedenmark (2014:7) skriver att högläsning är något som skapar samtal och diskussioner när det sker i grupp samt att eleverna kan utveckla sitt uttal och sin skrift. Chambers
(1997:73) betonar att genom högläsning sker en kommunikation med en okänd författare och menar att denna författare har något att säga oss. Han anser även att högläsning är något som ger oss möjlighet till att tänka och reflektera. Kadesjö (2011:277-278 ) menar att när ungdomar generellt ska beskriva sina egna
koncentrationssvårigheter så beskriver de att de fort tröttnar på saker som inte är spännande eller som kräver en tankemöda. Under stillasittande aktiviteter menar ungdomarna att koncentrationsnivån kan vara en aning svårare att behålla, eftersom deras tankar far iväg till annat.
Nasiell & Bjärbo (2007:14) anser att man även ska läsa högt för ungdomar. De menar att barn i alla åldrar vill ha en närhet från den vuxna individen och att det för de äldre barnen är ett tillfälle att träna på sin egen högläsning. De menar att olika skäl finns till att läsa högt och det de talar om är bland annat: ”att det stimulerar ungdomars språkutveckling, koncentrationsförmåga, fantasi- och inlevelseförmåga”. Frost (2002:46-48) som vänder sig till pedagoger som har ansvar för barns
(grundskolan) läsutveckling menar att för elevernas språkutveckling är högläsning när exempelvis en lärare läser givande för dem. Han yttrar även att den vuxne som läser kan plocka ut ord ur texten och samtala med eleverna om vad respektive ord betyder och det har visat sig att då utvecklar eleverna sitt ordförråd.
Westlund (2012:242) anser att tyst läsning uppstår när eleverna själva får läsa i sin egen takt för att under ett senare tillfälle kunna diskutera det lästa med
klasskamrater eller läraren. Även Nilsson (2011:80) diskuterar tyst läsning. Han ställer sig frågan vad lärarna vill uppnå vid elevernas läsning av skönlitteratur i skolan. Han menar att litteraturläsning inte ska användas för att utnyttja den som tidsutfyllnad. Edfeldt i Nordenstam och Widhe (2017: 102-103) anser att under 1800-talet så användes tyst läsning som en läsundervisningsmetod. Tyst läsning kom med åren att bli mer betydelsefull som ett alternativ till högläsningen som skolor
accepterade och använde som en läsundervisningsmetod.
Svedner (1999:52) anser att tyst läsning kan utföras hemma som en läxa eller i klassrummet. Han menar att när eleverna läser tyst i klassrummet tränar de sin egen läsförmåga men när eleverna är klara med det lästa så bör de få andra uppgifter att arbeta med. Svedner (1999:52) ger exempel på att det finns extra uppgifter som man kan använda sig av och att det bland annat är när läraren skriver uppgifter på tavlan till det eleverna läst eller andra uppgifter som ska genomföras. Han menar att man alltid kan skapa mål för hur många sidor som ska läsas, vad eleverna tror kommer ske i nästkommande sidor i boken. En liten anteckning för att följa upp
läsutvecklingen och läsupplevelsen bör ske menar han.
Skolinspektionen (2015) skriver i sin kortrapport om att skolans
kvalitetsgranskning i årskurs 1 och 3 i grundskolan. I kortrapporten betonas det att informanterna har uttryckt att det är ”lite tråkigt att kunna läsa” när man börjar skolan. Det lyfts också att tyst läsning används efter att eleverna har blivit klara med lektionsuppgifterna och väntar in sina klasskamrater.
3. Metod och material
I detta kapitel kommer jag att redovisa hur jag gått tillväga i undersökningen. Intervjuerna med lärarrespondenterna presenteras och elevintervjuerna beskrivs samt analysmetoden. Reliabilitet och validitet lyfts och sist redovisas etiska ställningstaganden.
3.1 Genomförande
Studien är genomförd på en mellansvensk gymnasieskola som jag valde utefter tidigare kännedom samt kontakt med skolan. Jag har gjort en kvalitativ
undersökning som omfattar intervjuer med lärare och elever. Innan intervjuerna genomfördes så kontaktade jag lärarna på skolan och frågade ifall de ville ställa upp på intervjuer. När jag fick ett besked från lärarna så utförde jag först
lärarintervjuerna. Flera lärare från samma skola var intresserade men det var även en del som inte kunde på grund av olika skäl och jag utförde mina intervjuer där jag fick ett JA-svar.
Efter att jag fått tillräckligt många informanter att ställa upp så bokade jag och eleverna tider för att genomföra elevintervjuerna som genomfördes efter
lärarintervjuerna. I intervjuerna tog jag stöd av Patel och Davidson (2011) som beskriver hur man går tillväga när man utför en kvalitativ undersökning och
använder sig av intervjuer. Jag följde Patel och Davidson (2011:73- 77) som anser att man ska träffa intervjupersonerna personligt.
Jag utförde 18 elevintervjuer och 5 lärarintervjuer. Eftersom jag även ville undersöka hur lärarna tänker om elevers läsning av skönlitteratur och hur de vill att eleverna ska ta till sig den typen av text så valde jag att utföra lärarintervjuer. Jag spelade in varje lärar- och elevintervju som jag kunde ha tillhands vid min
sammanställning av svaren. Elevintervjuerna varade 5-10 minuter. När lärarna intervjuades så antecknade jag också lite men spelade även in ljudfiler. Valet av anteckningar vid lärarintervjuerna var för att jag var medveten om att lärarna blivit
intervjuade vid flera tillfällen tidigare. När elevintervjuerna genomfördes spelade jag endast in ljudinspelningar för att jag inte ville stressa upp eleverna allt för mycket. I databearbetningen har jag transkriberat alla ljudinspelningar från intervjuerna med både lärare och elever. Längden på intervjuerna anser jag var rimlig eftersom
respondenterna kunde besvara frågorna utförligt och samtidigt hålla sig till ämnet.
3.1.1 Lärarintervjuer
I denna studie kommer samtliga lärarrespondenter att benämnas olika beroende på vilka ämneskombinationer de har.
SVEENG1 och SVEENG2 är svenskengelsk ämneskombination och siffrorna finns där eftersom det är två lärare som har samma ämneskombination och för att lättast kunna skilja deras svar. SVEENGSVA står för svenska, engelska och svenska som andraspråksläraren, SVESVA betecknar läraren som undervisar i svenska och svenska som andraspråk, SVEMA står för läraren som undervisar i svenska och matematik. två av lärarna var inte legitimerade, men läste till ämneslärare samtidigt som de jobbade vilket innebär att de är lärarstudenter medan resterande tre är legitimerade lärare. Det var 10 intervjufrågor (se bilaga 2) som skulle besvaras av lärarna så utförligt och detaljerat som möjligt.
3.1.2 Elevintervjuer
Det var totalt 18 elever som ställde upp på intervjuerna. Frågorna som jag ställde till eleverna var brett utformade för att eleverna skulle känna att de kunde uttala sig så som de verkligen ville och tyckte. Jag lät eleverna tänka mellan frågorna för att inte känna sig pressade på att svara så fort som möjligt. Sju frågor (se bilaga 1) ställdes till eleverna.
3.2 Analysmetod
Saker som uttrycktes och som endast är relevant för denna studie transkriberades och jag uteslöt prat om annat som inte hade med studiens syfte att göra, pauser osv. Jag tog även stöd av Denscombe (2017) genom att renskriva all data från mina intervjuer med informanterna och sökte efter relevanta svar som jag kunde skapa kategorier efter. Kategorierna som framkom vid transkriberingarna var olika
eftersom lärar- och elevinformanterna hade olika frågor men med samma syfte. Från lärarintervjuernas transkription framkom 4 gemensamma kategorier: tyst läsning,
högläsning, ljudbok, generellt om vad lärarna tycker om tyst läsning, högläsning och ljudbok. Från elevinformanternas transkription framkom också 5 gemensamma
kategorier: tyst läsning, högläsning, ljudbok, läser inte samt generellt om vad
eleverna tycker om tyst läsning, högläsning och ljudbok. De olika kategorierna
framkom efter att jag sökt efter liknande svar. På grund av de olika frågorna så framkom det olika kategorier beroende på informanternas svar.
Materialets bearbetning har utförts med hjälp av transkriberingar för att jag anser att det är det lämpligaste för att få sanningsenligt resultat av intervjuerna. Vid transkriberingar bearbetar man allt som uttryckts ord för ord men jag valde att bearbeta relevanta svar som har med studiens syfte att göra. Bryman (2011:525) upplyser om olika faser med hjälpande verktyg vid bearbetning av material och det första man kan göra är att läsa igenom transkriberingarna vilket jag även gjorde och kontrollerade att jag fått rimliga svar på mina frågor. Efter det ska man läsa
transkriberingarna igen och anteckna det väsentliga av materialet som är
betydelsefullt för studien. Gemensamma faktorer sökte jag också efter som gav mig svar på mina frågor och en lättare bearbetning av materialet.
3.3 Reliabilitet och validitet
I denna studie har jag tagit stöd av Patel och Davidson (2011) & Denscombe (2017). Mitt urval innebar att jag gick ut till klasserna och eleverna fick själva välja om de ville vara med i min undersökning eller inte och urval diskuterar Denscombe (2017:64-65) där han menar att forskaren inte ska ha något inflytande på
respondenterna vilket jag inte heller hade. I materialinsamlingen, materialanalysen och urvalet i kapitel 3.1 beskrivs det tydligt hur jag har gått tillväga vilket även gör studiens resultat tillförlitliga. Ytterligare en faktor som gör denna studie tillförlitlig är att jag inte känner eleverna eller lärarna och har därför inga förutfattade meningar om deras syn på läsning av skönlitteratur.
Materialet i min studie är begränsat till två olika klasser i årskurs 3 på
gymnasiet och 5 svensklärare och därför kan jag inte dra några generella slutsatser. Studien kan ändå få fram en bild av hur respondenterna i studien ser på de olika läsmetoderna. Patel & Davidson (2011:104) menar att reliabiliteten kan kontrolleras vid två olika observationer. Ljudinspelningar använde jag mig av som jag även
transkriberade. För att öka validiteten så utförde jag intervjuer individuellt med elever. Jag intervjuade även lärare som är legitimerade men även de som inte är det. Denna studies resultat ska inte appliceras generellt elevernas och lärarnas syn på de efterfrågade läsmetoderna, utan endast tala för de medverkande. Eftersom detta är en tämligen liten studie kan den inte heller spegla en generell bild.
3.4 Etiska principer
Denna studie uppfyller informationskravet, samtyckskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet enligt Vetenskapsrådet (2002:7-14). Innan jag utförde
intervjuerna fick rektor och informanter ta del av informationsbladen. Lärarna fick informationsblad (se bilaga 3 och 4) utskickade till sig och även informationsblad (bilaga 3) som respektive lärare skulle dela ut till respektive elev som visade intresse för att ställa upp på en intervju. Elever som inte visade intresse för att ställa upp på en intervju behövde inte få tillgång till informationsbladet. I bladen stod det bland annat om vad jag var ute efter, vad som förväntas av dem, att de var anonyma och att de kunde avbryta sitt deltagande när de ville utan att förklara varför. Eftersom
eleverna var myndiga krävdes inget samtycke från deras föräldrar utan bara från dem själva. Respondenterna var informerade om att deras svar endast skulle användas i denna uppsats. För att eleverna och lärarna inte skulle känna någon press eller stress och kunna i lugn och ro besvara frågorna så valde jag att sitta i ett enskilt rum som respektive lärare hänvisade mig till och där samtliga respondenter kunde besvara frågorna så utförligt som det gick.
4. Resultatanalys
I detta avsnitt kommer jag att redogöra för min analys av intervjuerna. I 4.1 kommer intervjuerna med eleverna att analyseras och i (4.2) redovisas min analys av lärarnas intervjusvar.
4.1 Elevintervjuerna
Tyst läsning
Flera av respondenterna besvarar frågan ”Hur tar du helst till dig skönlitteratur i skolan?” genom att peka på att de helst använder sig av den klassiska läsningen som flera kallar det. Flera menar att med den fysiska boken i handen kan de gå tillbaka till
samma stycke i flera omgångar och att de har provat på andra metoder men anser att denna metod passar dem bäst. Det var två av respondenterna som ansåg att klassisk läsning gillar de i skolan för att de anser att vid högläsning for deras tankar iväg till annat medan vid tyst läsning måste de läsa för att få något läst. Färre av de
intervjuade eleverna tycker att klassisk läsning är den metod där de lättast kan koncentrera sig. De tre informanterna som gillar att läsa tycker att det också ska ske tyst läsning i skolan för att då läser de helst med hörlurarna i öronen och läser i sin egen takt.
En av eleverna tycker dock att läsa i en bok är givande för hen och hen förstår lättare vad hen läser. Tyst läsning var merparten av informanterna enade om att de föredrar i skolan för att då gör alla elever i klassrummet samma sak. Eleverna anser att de måste läsa tyst i skolan för att det för det mesta alltid är kopplade uppgifter till läsningen. Somliga respondenter tycker att när alla elever sitter och läser för sig själva så är det för att de ska få ett betyg i ett ämne. Den färre delen av eleverna tycker att tyst läsning stärker deras koncentration och då fokuserar eleverna endast på sin läsning.
Högläsning
De flesta av de intervjuade eleverna anser att högläsning är den metod som de vill att lärarna använder sig av i skolan. Flera anledningar till att läraren ska läsa högt
nämndes och eleverna ansåg att om man inte tycker om att läsa böcker själv så måste man lyssna på när en lärare läser. Respondenterna var också enade om att läraren ska läsa högt, inte en elev. De ansåg att det är ett annat flyt när läraren läser än när någon av eleverna gör det. Eleverna argumenterar för att läraren vet var hen ska lägga betoningen, hen kan använda intonationen och kan uttala svåra ord mycket bättre än vad de själva kan. De anser att om en elev ska läsa så kan det lätt bli att eleverna stammar och inte har samma läsinlevelse vilket kan skapa en tråkig lässtund och större koncentrationssvårigheter. Färre av elevinformanterna anser att
högläsning ger dem den största koncentration för att de inte behöver göra mycket annat än att bara lyssna, men ändå vara beredda på att läraren kan ställa en kontrollfråga utifrån det hen läst.
Flera respondenter svarade ifall läraren skulle ställa någon fråga muntligt så innebär det i de flesta fall att alla elever inte behöver besvara samma fråga men någon bör göra det. Om de måste läsa tyst så får de frågor och då måste samtliga
elever svara på alla frågor, därför föredrar de högläsning. Somliga elever svarade på att högläsning eller tyst läsning är två metoder som de lättast koncentrerar sig på. De menar att vid högläsning blir det lätt att man sitter och håller på med sin telefon, viskar med sin klasskamrat istället för att lyssna på det som blir uppläst. Eleverna gillar högläsning och tyst läsning i skolan. Flera elever menar att högläsning är något som de har varit med om mycket under sina år på grundskolan och att det är något som de ser som positivt och användbart på gymnasienivå också.
Ett fåtal av informanterna förknippar högläsning med de lägre årskurserna och menar att om man går på gymnasiet så ska man klara av att läsa en bok för sig själv. En liten del av informanterna tycker också att ifall man ska läsa högt på gymnasiet då är det viktigt att eleverna också får läsa. De betonar att eleverna också måste vara aktiva under högläsningsstunden.
Ljudbok
Fåtal av respondenterna var enade om att de helst läste med hjälp av ljudbok på sin fritid eftersom en av dem är aktiv i idrott och den andra respondenten anser att hen kan göra andra saker medan hen lyssnar på en skönlitterär bok. Däremot tycker flera informanter att ljudböcker är givande och lättanvänt för dem som gör andra saker än ”bara sitter hemma om dagarna”. Ljudboken föredrar den större delen av
informanterna att använda på sin fritid. De anser att ljudboken kan ge svårigheter i att koncentrera sig om man använder den i skolan eftersom man bara lyssnar, lite som högläsning menar eleverna. Om man vill lyssna på ljudbok då ska man göra det på sin fritid för att det är frivilligt att läsa och man väljer själv när man vill lyssna på ljudboken och vart, medan i skolan ingår att läsa skönlitteratur i undervisningen.
Läser inte
”Jag läser inte på fritiden” sa en av respondenterna och ansåg att läsa böcker är tråkigt och ännu tråkigare med skönlitterära böcker för att hen tycker att de är långa med mycket text. Majoriteten av informanterna gav svar på att de inte läser hemma men att ifall de läser så sker det med en bok i handen för att de är medvetna om att ifall någon annan läser för dem eller om de lyssnar på ljudbok då kommer de inte lyssna på läsningen utan de kommer göra andra saker. De menar att när de läser med
en bok i handen då vet de om att de måste läsa för att komma vidare i boken, men de tycker att det är mer intressant att spela spel på sina datorer eller Playstation.
Generellt om vad eleverna tycker om tyst läsning, högläsning och ljudbok
Samtliga intervjuade elever var eniga om att de gillade att de tre olika metoderna fanns och att man kunde ta till sig litteratur på olika sätt. Samtidigt tyckte de att alla metoder inte passade alla men att man fick utgå från det som passade varje elev. Däremot ansåg eleverna att det var en skillnad mellan att läsa via en ljudbok och högläsning i skolan för att det är ingen som riktigt kan fråga om man förstått innehållet eller vad man har förstått om man lyssnar via ljudbok, det är alltså inte samma kontroll vid användning av ljudböcker som vid högläsning. ”För vid
högläsning kan läraren fråga efter sidor eller ställa en fråga som hen vill ha besvarad utifrån en specifik sida”.
Eftersom flera respondenter egentligen inte tycker om att läsa så tycker de inte heller om någon av de olika metoderna som efterfrågades, medan de andra
respondenterna som tycker att det är positivt på olika sätt med skönlitteratur ser högläsning och tyst läsning som gynnsamt, medan ljudboksanvändningen har varit begränsad. Flera respondenter tycker att högläsning är intressant när de inte har lusten att själva läsa, medan tyst läsning gillar de när de själva får välja böcker och ljudbok tycker de är bra att det finns men att det endast bör användas på den egna fritiden och inte i skolan.
En större del av informanterna tycker att det är viktigt att man kan variera i hur man läser. Informanterna anser att ju fler läsmetoder det finns att använda sig av desto större chans tror de är att elever läser böcker. Majoriteten av informanterna anser att det är positivt med att man får välja på vilket sätt man vill läsa en bok och att det viktiga är att man läser boken inte på vilket sätt.
4.2 Lärarintervjuerna
Tyst läsning
SVEENGSVA och SVEMA lärarna var enade om att tyst läsning är något som de ser som en lättare metod för de gymnasieeleverna som de undervisar för. De menar att de har provat på olika metoder och har insett att det sällan fungerar med högläsning och har i de flesta fall sett till att eleverna läser själva, tyst. Dessa lärare menar på att
eleverna själva kan följa med i det de läser och hur de läser, vad de inte förstår, sitt eget uttal, sitt eget tempo och mycket annat. Lärarna i svenska och engelska var överens om att tyst läsning är viktigt för att eleverna ska träna på sin koncentration. De menar att eleverna träna på hur länge de kan fokusera på sin läsning och inte bli störd av sin omgivning eller stanna upp i sin läsning. Det är viktigt anser lärarna att eleverna får träna sin läsutveckling, koncentration, läsförmåga och även bredda sitt ordförråd. Läraren i svenska och svenska som andraspråk anser att tyst läsning bör eleverna kunna använda sig av när de går på gymnasiet. Läraren jämför med
högskolan att det är mycket som ska läsas på egen hand och då är det bra att gymnasieelever tränar på tyst läsning när de läser på gymnasiet.
Högläsning
SVEMA-läraren menar att högläsning är en metod som man i de flesta fall använder sig av på grundskolan när det till exempel är fruktstunder, inte på gymnasienivå för hen ser det som en utmaning på gymnasienivå för att det inte finns stort intresse för skönlitteratur i dennes klass. Lärarna med ämneskombinationerna SVEENG och SVESVA var enade om att högläsning är viktigt att man använder sig av med
gymnasieelever. De tycker att gymnasieelever tränar på sin koncentration men också på förståelsen av en text när någon annan läser den för dem. SVEENGSVA läraren tycker att högläsning på gymnasiet har sina utmaningar eftersom hen tror att många elever anser att högläsning ska användas i lägre årskurser. Läraren tycker att
gymnasieelever ändå kan ha nytta av högläsning och betonar att elever som inte tycker om att läsa (men även andra elever) får chansen att en bok läses upp för dem.
Flera av informanterna ser även högläsning som en dialog mellan uppläsaren men även lyssnarna. De betonar att när högläsningsstunden är avklarad kan man diskutera kring det lästa och man får även höra andras tolkningar, funderingar och tyckande. De ser högläsning som något mer gemensamt än om eleverna ska läsa tysta för sig själva. Vid högläsning menar flera av lärarna sker en annan dialog än vid tyst läsning eftersom de vid högläsning har fått höra likadant och kan diskutera på ett annat sätt än vid tyst läsning. Majoriteten av informanterna anser att det inte
behöver innebära att läraren måste läsa högt utan eleverna kan också vara delaktiga i högläsningen och läsa högt för varandra i helklass eller i små grupper.
Ljudbok
Att använda sig av ljudböcker som ett verktyg var lärarna rätt så skeptiska till. De tycker att det är ett bra verktyg men att det är läraren som bör bestämma om eleverna ska använda sig av det i undervisningen eller bara på sin egen fritid. De har inte sett mycket användning av ljudböcker i sin undervisning bland sina elever. Lärarna med ämneskombinationerna SVEENG1, SVEENG2 och SVESVA menar att det exempelvis inte alltid är lätt att gå tillbaka till ett stycke i en ljudbok som man läst innan och att läraren inte alltid kan märka av om eleven lyssnar på ljudboken eller till exempel lyssnar på musik. SVEENG1, SVEENG2 och SVESVA lärarna tycker att det är bra med flera metoder men att ljudbok inte bör användas i skolans undervisning.
Flera av lärarinformanterna ser ljudboken som ett komplement till tyst läsning alltså kan eleverna lyssna på boken men samtidigt följa med i den fysiska boken. De anser att ljudboken bör användas i första hand för elever som inte kan läsa på grund av olika funktionsnedsättningar och som då har möjlighet att lyssna på en bok.
Man ska enligt fåtal lärare erbjuda olika läsmetoder för sina elever för att de tycker att det är viktigt med variation vid tillägnande av böcker. De menar att
eleverna inte alltid tycker det är kul att läsa men att det också kan vända att de andra dagen tycker det är kul. Tycker eleverna det är jobbigt att läsa någon dag då kan man erbjuda ljudboken men att den inte ska överanvändas menar lärarna.
Generellt om vad lärarna tycker om tyst läsning, högläsning och ljudbok.
Lärarna tycker att det är bra att det finns olika läsmetoder för att eleverna är själva medvetna om vilken metod som passar dem bäst. Sedan är det också bra att eleverna kan variera i sin läsning av skönlitteratur. Ibland kan det vara skönt att bara luta huvudet bak och lyssna till sig en bok när någon läser men det kan även vara avkopplande att själv få följa med i sin egen läsning, sitt eget uttal, sin läshastighet när man läser tyst menar lärarna.
Samtliga lärare har använt sig av flera metoder i sina klasser, men ibland har det uppstått problem med koncentration, uttråkning och annat därför ser de det som positivt med fler olika metoder.
5. Diskussion
I detta kapitel kommer jag diskutera intervjusvaren i relation till tidigare forskning. Kapitlet innehåller även en metoddiskussion.
5.1 Resultatdiskussion
Resultatdiskussionen är uppdelad i tre underrubriker och i underrubrik (5.1.1) diskuteras forskningsfråga 1, i underrubrik (5.1.2) diskuteras forskningsfråga 2 och i (5.2) diskuteras metoden.
5.1.1 Hur ser några svensklärare på användning av
läsmetoderna högläsning, tyst läsning och ljudbok i den egna
litteraturundervisningen?
Lärarna anser att varje elev bör hitta sin egen läsmetod för hur hon eller han ska läsa skönlitteraturen. De menar att det viktiga är egentligen att eleverna läser den och inte vilken läsmetod eleverna använder sig av, eftersom Lgy11 inte konkretiserar hur undervisning av skönlitteratur ska utformas. Lärarna i intervjuerna har inte sett mycket av ljudböcker som en metod i deras undervisning. De anser att det inte har använts i deras undervisning, inte för att de har sagt att det inte får användas utan lärarna tror att det beror på att eleverna inte ser det som någon nödvändig metod i skolan. De anser att ljudboken i skolan kan vara ett komplement till den tysta läsningen ifall man läsa samma bok men på två olika sätt. Däremot finns fysiska böcker i stor utsträckning på biblioteket, skolan och på stadsbiblioteket som man inte måste köpa, utan det räcker att man lånar en bok menar lärarna.
Något som Bruun (2015:18) egentligen diskuterar är att digitala arbetssätt är något som man bör använda i skolan, därför vore det bra att lärarna i denna studie uppmuntrade eleverna till att även använda sig av ljudböcker i skolan. Lärarna tror att det också kan bero på att det är en ny läsmetod och att man inte alltid kan hitta gratis skönlitterära texter, utan de måste exempelvis prenumerera på respektive app som de laddar ner på sin mobiltelefon för att få tillgång till den bok de vill läsa. Det
finns betydligt större urval av fysiska böcker än av ljudböcker på biblioteken eftersom ljudboken är en nyare läsmetod och många böcker har inte heller kommit ut som ljudböcker.
Flera av lärarna i denna studie såg inte högläsning som ett komplement till tyst läsning som fungerar på gymnasienivå, medan Westlund (2012) anser att högläsning kan hjälpa eleverna vid utveckling av sitt ordförråd men att det också är en utmaning att se till att samtliga elever lyssnar och koncentrerar sig på läsningen. Westlund (2012:242) talar även om hur man kan arbeta med högläsning och eleverna kan läsa högt för varandra två och två eller arbeta med det i helklass, helt enkelt arbeta med det på olika sätt och flera av informanterna i studien ser högläsning som något gemensamt som man kan diskutera kring. Westlund (2012:242) resonerar kring att man alltid ska tillåta eleverna läsa högt om de vill det. Det konkretiserades inte i lärarintervjuerna på vilket sätt lärarna arbetar med högläsning, utan mer hur de ser på användning av det, därför kan man tänka sig att lärarna möjligtvis inte låter eleverna läsa högt, utan det blir mer att läraren läser och eleverna lyssnar.
Några av de intervjuade lärarna menar att skönlitterära texter kan vara långa och krävande, därför kan det förmodligen vara bra med högläsning som Westlund (2012:107-108) beskriver. Det kan även vara bra att skapa en dialog i klassrummet mellan lärarna och/eller klasskamraterna precis som Westlund (2012:109) bekräftar. Lärarna ser mer fördel att eleverna läser tysta för sig själva för att de själva har valt boken som de läser. Lärarna anser att när eleverna själva läser då kan de även slå upp ord som de inte förstår och de kan även gå tillbaka till det de läst om de vill läsa om eller inte har förstått. Westlund (2012:108-109) lyfter och diskuterar elevernas tysta läsning, och hon anser att de bör läsa över sin komfortnivå för att en språkutveckling ska ske, precis som lärarna i studien menar på när de uttrycker ” utvecklar sitt
ordförråd” och att eleverna då utvecklar sin läsförståelse, sitt uttal och lär sig nya ord. Lärarna i intervjuerna såg inte något negativt med att det finns flera olika metoder vid läsning av skönlitteratur. De ser det snarare som en fördel för att ibland kan det vara så att man vill variera i hur man läser boken och har då möjlighet till att använda sig av olika läsmetoder. De menar att alla metoder inte passar alla
5.1.2 Hur ser några gymnasieelever på användningen av
läsmetoderna högläsning, tyst läsning och ljudbok i skolan och
på fritiden?
Flera av elevinformanterna menar att det är skillnad att läsa bok i skolan och läsa på sin egen fritid. De menar att de är mer eller mindre tvingade till att läsa i skolan oavsett om de vill det eller inte. Eleverna anser att när de läser skönlitteratur hemma då har de själva valt att göra det och kan göra det var som helst och när som helst, medan i skolan är det under skolans tak och under en specifik tid. På fritiden menar eleverna att de antingen läser via en ljudbok för att då kan de ha fria händer och göra andra saker. Eleverna menar att är man som person aktiv i sport och idrottar mycket då kan man göra det samtidigt som man lyssnar på en ljudbok. Flera av
informanterna i studien ser ljudboken som positiv eftersom de kan göra andra saker samtidigt. Flera av informanterna i studien har gett svar på att de kan göra annat medan de lyssnar på ljudbok samtidigt kan de välja i vilken uppläsningstakt de ska lyssna på boken. Men eleverna är inte kritiska till den klassiska läsningen som de kallar det. Man kan tolka det som att eleverna anser att den tysta läsningen i tryckt bok är en riktig läsning medan de andra metoderna underlättar deras läsning. Några elever i intervjuerna anser att skönlitteratur inte är något för dem och därför läser de inte hemma alls. Eleverna anser att skönlitterära texter är krävande och långa texter som inte intresserar dem. Användning av ljudbok har inte förekommit bland
eleverna i en större utsträckning utan de har använt sig av högläsning och tyst läsning istället. Ljudböcker går att använda via mobiltelefonen som idag är allt
vanligare att använda sig av. Det är sällan någon som släpar med sig en dator eller en kassettbandsspelare för att lyssna på till exempel en skönlitterär text. I dag har man det som kallas för smartphones som är mobiltelefoner där man kan ladda ner olika appar och lyssna på till exempel en ljudbok vilket några elevinformanter använder sig av vid läsning av skönlitteratur på sin fritid.
Svedner (1999) skriver om tyst läsning och anser att det bör ske i klassrummet. Utifrån svaren bland mina elevinformanter kan man dra en slutsats att de ser tyst läsning som den mest klassiska läsningen. De anser att när de har boken i handen då kan de alltid gå tillbaka till det de läst innan för att kanske repetera, citera eller andra saker. Om eleverna skulle välja på hur de vill att läsningen av skönlitteratur ska utföras i skolan så tycker de att högläsning är ett av alternativen, men även några av eleverna tycker tyst läsning också är något som de föredrar. Nordenstam och Widhe
(2017: 97-103) betonar att högläsning och tyst läsning går hand i hand. Samtidigt anser författarna att tyst läsning har med åren blivit mer betydelsefull som går att kombinera med högläsningen och att skolor använde tyst läsning som en
läsundervisningsmetod. Nilsson (2015) anser att tyst läsning är positivt för att det bland annat är en lästräning för eleverna. Svedner (1999:52) diskuterar den individuella läshastigheten bland eleverna och anser därför att tyst läsning ska utföras hemma, medan eleverna tycker att det ändå fungerar med att använda sig av det i skolan samtidigt som Chambers (1995:48) betonar att ju äldre man blir desto mer använder man sig av tyst läsning.
Norberg (2005:239) menar att högläsning ska man arbeta med och läsa högt både i skolan och hemma. Hon anser att eleverna behöver träna på att läsa högt oavsett vilket skolår de går i. Hon anser även att högläsning ger en läslust för eleverna och en god klassrumsmiljö. Eleverna i studien menar att de har varit med om högläsning i sina tidigare skolår och är medvetna om hur det går till. Eleverna har sett högläsning som en positiv metod precis som fler lärarinformanter uttryckt i denna studie och Chambers (1995: 47-48, 99) anser att högläsning är nödvändigt för yngre liksom för äldre elever. Eleverna menar också att vid högläsning blir det lätt att deras tankar far iväg till annat istället för att lyssna på det som läses, eller de börjar hålla på med mobilen, därför kan de tycka att tyst läsning också kan vara att föredra. De är medvetna om att de själva måste läsa när de läser tyst för att komma vidare i sin läsning.
Det kan vara så att i skolan finns inte samma intresse för läsning och för att underlätta för sig själva kan eleverna kanske tycka att högläsning kan vara givande för att då behöver de inte göra annat än att lyssna, men att när de läser på fritiden och om de gör det då har de själva valt det av intresse och måste själva komma vidare i sin läsning. Koncentrationssvårigheten låg inte vid högläsning eller tyst läsning enligt det eleverna uttryckt snarare att det är de två vanliga metoder som har funnits så länge de kan minnas och ljudboken bör inte användas i skolan och att det även är en ny metod som många inte är bekanta med. Eleverna såg inte några av de
efterfrågade läsmetoderna som negativa, de såg dem snarare som positiva. De var lite mer skeptiska kring användning av ljudböcker i skolans undervisning, de såg det mer som en givande läsmetod på sin egen fritid. Eleverna ansåg också att alla elever förhoppningsvis hittar sin egen läsmetod och att alla läsmetoder inte passar alla elever därför är det bara bra att man kan variera och välja läsmetoder.
5.2 Metoddiskussion
Kvalitativ metod i form av intervjuer genomfördes i denna studie och jag anser att det var det mest lämpliga sättet för att jag skulle få en överblick över hur lärarna samt eleverna tänker kring de olika läsmetoderna. Jag gjorde en noggrann planering kring hur samt var intervjuerna skulle genomföras för att informanterna inte skulle
påverkas. Det var viktigt för studiens reliabilitet och validitet att eleverna och lärarna inte påverkade varandra och verkligen besvarade frågorna ur sina egna synpunkter. Enskilda intervjuer var givande och effektivt för att det var svar som var ”personliga” och de påverkades inte av omgivningen. Om jag hade haft gruppintervjuer så tror jag att eleverna hade uttryckt mer hur majoriteten i gruppen anser snarare än vad de själva tycker. Jag hade inte fått lika ”personliga” svar som jag fick vid de individuella intervjuerna. Jag tycker att enskilda intervjuer har sina nackdelar också för att man som elev inte alltid känner sig bekväm i att uttrycka sina åsikter inför en främmande person. Därför vore det bra med gruppintervjuer också för att eleverna kunde stötta varandra vilket jag även tänkte använda mig av i början. Samtidigt kände jag att svaren var de viktigaste för studiens syfte och att eleverna var avslappnade vilket de även visade på att de var.
Lärarnas enskilda intervjuer anser jag var givande för att de förmodligen har ställt upp på intervjuer flera gånger tidigare och jag kunde se gemensamma nämnare bland svaren. Samtidigt tycker jag att gruppintervjuer kunde fungerat bra med lärarna också för då kunde de diskutera tillsammans de olika läsmetoderna. Den svårighet som jag anser uppstod med metoden är tidsbristen och att få
lärarinformanter att ställa upp på intervjuer.
Frågorna var olika långa och olika i antal för eleverna och lärarna. Syftet med det var att lärarnas synvinklar kunde ge mig bredare svar och lärarna var mer insatta i skönlitteratur överlag än eleverna. Elevernas frågor var färre och kortare för att jag ansåg att eleverna inte ofta får möjlighet till att vara med på intervjuer och kan tycka att det är jobbigt att behöva utveckla sina svar och därför svara irrelevant. Jag fick bra och breda svar på mina frågor och flera svar på frågorna kändes relevanta att ha med i resultatet och det insamlade materialet var användbart för studiens syfte.
Inspelningar av intervjuerna visade sig vara en fördel under intervjuerna eftersom det var ett flyt under samtalen. Eleverna hade nog känt sig mer stressade ifall jag satt och antecknade samtidigt som de besvarade frågorna, men samtidigt
hade det varit bra om jag kunnat anteckna också för att då kunde ha sammanfattat det lätt efter varje genomförd intervju och få en bekräftelse från informanten kring min sammanfattning. Anteckningar och inspelningar av lärarintervjuer visade sig vara positivt för att lärarna är vana vid intervjuer och missförstånd kunde minskas ifall det inte hördes tydligt på inspelningar så kunde jag titta i anteckningarna. Antalet intervjuer anser jag är rimlig eftersom jag fick olika perspektiv från lärarna samt att det var många elever som ställde upp. Fördelen med inspelningarna var framförallt vid bearbetningen av materialet eftersom under transkriberingarna kunde jag lyssna på dem flera gånger och anteckna informationen detaljerat.
De olika kategorierna kom fram efter transkriberingar och det är lättare att följa studien efter att de olika kategorierna lades fram, dock var det inte lätt att skapa kategorier eftersom jag själv inte visste hur jag på lättast sätt skulle lägga upp
analysmetoden. Eftersom det var intervjuer som genomfördes var det inte heller lätt att placera svaren under respektive kategori eftersom vissa svar gick in i varandra och i de efterfrågade kategorierna.
Syftet med denna studie var att få synvinklar från både lärare och elever om vad de tycker gällande tyst läsning, högläsning och ljudboksanvändning vid läsning av skönlitteratur. Denna studie innefattar frivilliga informanter och ämnet samt läsmetoderna kanske lockade till att informanterna valde att ställa upp. För att urvalet skulle kännas rättvist så gick jag ut till klasserna och frågade ifall någon frivilligt ville ställa upp. Att kunna använda sig av intervjuer med både lärare och elever ser jag som en fördel. Jag kunde i de flesta intervjuerna ställa följdfrågor och därför få utvecklade svar samt få en fördjupning i hur de verkligen ser på
skönlitteratur och de olika läsmetoderna som efterfrågades.
6. Avslutning, slutsatser, framåtblickar
Denna studie visar på att läsning av skönlitteratur sker på olika sätt bland respondenterna. Dock var lärarnas syn på hur eleverna ska tillägna sig
skönlitteraturen rätt så lika. En slutsats jag kom fram till är att högläsning och tyst
läsning fortfarande är de vanligaste läsmetoderna som eleverna använder sig av i
skolans undervisning. Det är inte helt ovanligt att tyst läsning används på elevernas egen fritid, men det förekommer att ljudboken kommer till användning mer på fritiden än i skolan.
försöka hitta sin individuella metod och att det ibland kan vara skönt att variera. Eleverna ser dock inte något positivt med att högläsning ska ske av eleverna, utan de ser det mer gynnande att läraren läser. Det kan bero på precis som eleverna uttryckt att eleverna inte kan hitta intonationen, de kan inte riktigt läsa med inlevelse och anser därför att det är mer relevant att läraren läser högt.
Lärarnas syn på de olika läsmetoderna var ganska lika. De menar på att det är bra att det hela tiden utvecklas nya läsmetoder. De anser även att alla får hitta sin individuella läsmetod när de ska läsa. Dock var lärarna ändå lite skeptiska till
användning av ljudböcker i skolan, de menar att de inte har sett mycket av det i sina klasser. De menar dock att det är något som de tycker ska användas på elevernas egen fritid och inte i skolan. Högläsning och tyst läsning anser lärarna är de två läsmetoderna som är de vanligaste i deras undervisande årskurser och att det kan användas bland deras gymnasieelever. Dock ser de användning av högläsning som en större utmaning på grund av koncentrationssvårigheter bland gymnasieungdomar. De anser att andra saker görs från elevernas sida än att lyssna på den person som läser. Lärarna arbetar även olika mycket med skönlitteratur i sin undervisning. Det bör därför finnas samma förutsättningar för samtliga lärare att kunna undervisa i skönlitteratur. Ibland behöver man hitta flera olika kombinerade metoder för till exempel högläsning som tar olika lång tid att utföra med sina klasser.
6.1 Nya forskningsfrågor
Efter att denna studie utfördes fick jag upp nya forskningsfrågor som skulle vara intressanta att undersöka. Det skulle vara intressant att undersöka på vilket sätt lärarna väljer att arbeta med tyst läsning och högläsning, mer konkret. Hur är det de bygger upp sin undervisning med hjälp av dessa metoder. Det skulle också vara intressant att höra hur eleverna skulle vilja att man bygger upp undervisningen med hjälp av de olika läsmetoderna. När det gäller hur eleverna vill att metoderna ska användas i deras skolundervisning så skulle jag vilja undersöka vad orsaken är till att de vill att det ska undervisas på det sättet. Kan det till exempel vara motivationen eller attityden till att läsa skönlitteratur?
REFERENSER
Bruun, S. (2015). Digitala arbetssätt i klassrummet: att våga ta språnget. Stockholm: Gothia Fortbildning.
Carlsson, U. (2012). Hur 15-åringars läsning förändrats mellan 2000 och 2009:
Resultat från PISA undersökningar, Läsarnas marknad, marknadens läsare- en
forskningsantologi, red. Carlsson, U & Johannisson, J. Göteborg: Nordicom.
Chambers, A. (1995). Böcker omkring oss - om läsmiljö. Stockholm: Norstedts förlag.
Chambers, A. (2011). Böcker inom och omkring oss. Stockholm: Gilla böcker.
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken. För småskaliga forskningsprojekt
inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur
Frost, J. (2002). Läsundervisning. Praktik och teorier. Bokförlaget Natur och Kultur.
Hasselbaum, I. (2006). Att läsa högt- viktigt, roligt, härligt! Inger Hasselbaum & BTJ förlag.
Kadesjö, B. (2011). Barn med koncentrationssvårigheter. Stockholm: Liber.
Martinsson, B-G. (2015). Läspanikens anatomi — barns och ungdomars läsning och
mediebruk i ett historiskt perspektiv. I Tengberg, M & Olin-Scheller, C. (red). Svensk forskning om läsning och läsundervisning. Falkenberg: Gleerups.
Nasiell, A & Bjärbo, L. (2007). Boken om läslust. En handbok om att väcka ungas
läsintresse, 7-15 år. Stockholm: Barnens bokklubb.
Nilsson, J. (2015). Olika sätt att läsa. Om barn med funktionsnedsättningar och
deras läsning. BTJ Förlag.
Norberg, I. (2005). ”Från A till Ö”, Läslust och läslist: idéer för högstadiet och
gymnasiet, red. Inger Norberg. Lund: BTJ Förlag.
Nordenstam, A & Widhe, O. (2017). Högläsning för äldre elever. En mötesplats för
teori och praktik. Lir. Journal, 8 (16), s. 96-113.
Patel, R & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: Att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Johanneshov: TPB.
Skolverket. (2011). Läroplan för gymnasieskolan 2011, examensmål och
gymnasiegemensamma ämnen. Stockholm: Skolverket.
Stensmo, C. (1997). Ledarskap i klassrummet. Lund: studentlitteratur
Svedner, P, Olov. (1999). Svenskämnet och svenskundervisningen- närbilder och
helhetsperspektiv. En didaktisk-metodisk handledning. Johanneshov: MTM
Wedenmark, C. (2014). Högläsning- ett sätt att mötas. BTJ förlag.
Westlund, B. (2012). Att undervisa i läsförståelse. Lässtrategier och studieteknik. Stockholm: Natur och kultur.
Årheim, A. (2005). Medier och identitet i gymnasisters mångkulturella vardag. Licentiatavhandling i litteraturvetenskap. Växjö universitet.
Elektroniska referenser:
Hanner, H, O´Connor, A & Wikberg, E. (2019). Ljudboken: Hur den digitala logiken påverkar marknaden, konsumtionen och framtiden. Hämtad: 2020-02-18
Karlsson, L-O, (2011). Mediebarometern: sociala medier ökar, men skillnaden
mellan könen består. Hämtad: 2018-01-08
Moore, J & Cahill, M. (2016) Audiobooks: Legitimate ”Reading” Material for
Adolescents? School Library Research. Research Journal of the American Association
of School Librarians. Volume 19. 1-17. Hämtad: 2020-02-09 https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1120838.pdf
Skolinspektionen, (2015). Mer varierad läs- och skrivundervisning kan öka motivation och intresse. Hämtad: 2020-03-20
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporte r/kvalitetsgranskningar/2015/las-skriv/las-skrivundervisning-kortrapport.pdf
Skolverket, (2019). Stärk elevers språkliga förmåga. Hämtad: 2020-02-07 https://www.skolverket.se/for-dig-som-ar.../skolbibliotekarie/stark-elevers-sprakliga-formaga
Statens medieråd, (2017). Unga och medier 2017. Hämtad: 2018-01-08
https://statensmedierad.se/publikationer/ungarochmedier/ungarmedier2017.2344. html
Svenska Akademien. (2018). Svenska Akademiens ordböcker. Hämtad 2020-03-18 från https://svenska.se/tre/?sok=ljud-bok&pz=1
Svenska Akademien. (2018). Svenska Akademiens ordböcker. Hämtad 2020-03-18 från https://svenska.se/tre/?sok=h%C3%B6g-l%C3%A4sning&pz=1
Svenska Akademien. (2018). Svenska Akademiens ordböcker. Hämtad 2020-03-18 från https://svenska.se/tre/?sok=tyst-l%C3%A4sning&pz=1
BILAGOR
Bilaga 1
Intervjufrågor till eleverna:
1. Vilket kön identifierar du dig med?
2. Vilket program läser du på?
3. Vad tänker du när du får höra ordet skönlitteratur?
4. På vilket sätt tar du helst till dig skönlitteratur på din fritid?
5. Hur tar du helst till dig skönlitteratur i skolan?
6. På vilket sätt anser du att du lättast kan koncentrera dig på vid tillägnande av skönlitteratur?
Bilaga 2
Intervjufrågor till lärarna:
1. Vilka/vilket ämnen undervisar du i?
2. Hur länge har du jobbat som lärare?
3. Är du legitimerad lärare eller under utbildning?
4. Hur mycket har du arbetat med skönlitteratur i din undervisning?
5. Vad anser du personligen om skönlitteratur?
6. Läser du själv böcker?
7. Vad är syftet med skönlitteratursundervisning i just din undervisning?
8. Vad tycker du om högläsning respektive tyst läsning på gymnasiet?
9. Hur ser du på användning av ljudböcker som en del av metod vid läsning av skönlitteratur?
10. Vilken metod föredrar du att använda dig av vid tillägnande av skönlitteratur bland gymnasieungdomar? Högläsning, Tyst läsning eller ljudbok?
Bilaga 3
Informationsblad för intervjuer om elevers syn på tillägnande
av skönlitteratur.
Jag heter Eldina Selava och studerar till ämneslärare inriktning svenska och svenska som andraspråk på Mälardalens högskola. Jag tillfrågar dig om du vill ställa upp på en
intervju för att hjälpa mig i mitt examensarbete.
Undersökningens syfte och innehåll:
Med denna undersökning vill jag ta reda på hur elever helst tillägnar sig
skönlitteratur dels i skolan och på sin fritid. Jag vill även ta reda på om det finns någon skillnad mellan pojkar och flickor vid skönlitterär läsning samt om det finns någon skillnad bland elever som läser olika gymnasieprogram. Det har länge
diskuterats hur man ska få eleverna att läsa skönlitteratur i den svenska skolan idag. Jag tycker att det är viktigt med att läsa skönlitteratur men även läsa i allmänhet och ser detta som ett viktigt ämne, därav min undersökning om detta.
Jag kommer att genomföra dessa intervjuer med hjälp av ljudinspelningar med både pojkar och flickor som läser svenska och går sista året på gymnasiet och du är en av de som tillfrågas att delta i undersökningen. Du kommer genom hela undersökningen att vara helt anonym och det insamlade materialet kommer att diskuteras samt
analyseras. Ditt deltagande i denna intervju är helt frivilligt och du har rätten att när som helst avbryta ditt deltagande utan närmare motivering och utan några negativa konsekvenser för dig. Undersökningen kommer att presenteras i form av en uppsats vid Mälardalens högskola som i sin slutversion läggs ut på databasen DiVA.
Jag kommer att intervjua 20 elever som läser svenska i årskurs 3 på gymnasienivå. Det som förväntas av dig som ställer upp i intervjuerna är att du besvarar ett antal frågor så utförligt som möjligt och så konkret som det går.
Tidsåtgången är ca 5-10 minuter och materialet kommer att sparas fram till dess att mitt examensarbete är godkänt och inspelningarna kommer att raderas när arbetet är klart.
Eldina Selava, eldinaselava@hotmail.com, 073-7108051 Ytterligare upplysningar:
Min handledares namn: Magnus Jansson, Magnus.Jansson@mdh.se 021101318 Västerås 2018-04-10
Studentens underskrift Eldina Selava
Bilaga 4
Informationsblad för intervjuer om lärares användning av metoder för
elevers tillägnande av skönlitteratur.
Jag heter Eldina Selava och studerar till ämneslärare inriktning svenska och svenska som andraspråk på Mälardalens högskola. Jag tillfrågar om du vill ställa upp på en intervju för att hjälpa mig i mitt examensarbete.
Undersökningens syfte och innehåll:
Med denna undersökning vill jag ta reda på hur svensklärare på en skola i
Mellansverige ser på olika metoder för tillägnande av skönlitteratur. Jag vill ta reda på vilka olika metoder lärare använder sig av i sin undervisning när de vill att
eleverna ska ta till sig skönlitterära texter samt ifall det är några krav på hur eleverna ska ta till sig den. Jag kommer att genomföra dessa intervjuer med hjälp av
ljudinspelningar med lärare som har jobbat som lärare i ämnet svenska några år för att de förhoppningsvis har använt sig av olika metoder i undervisningen av
skönlitteratur och du är en av de som tillfrågas att delta i undersökningen. Du kommer genom hela undersökningen att vara helt anonym och det insamlade materialet kommer att diskuteras samt analyseras i mitt examensarbete.
Ditt deltagande i denna intervju är helt frivilligt och du har rätten att när som helst avbryta ditt deltagande utan närmare motivering och utan några negativa konsekvenser för dig. Undersökningen kommer att presenteras i form av en uppsats vid Mälardalens högskola som i sin slutversion läggs ut på databasen DiVA.
Det som förväntas av dig som ställer upp i intervjuerna är att du besvarar ett antal frågor så utförligt som möjligt och så konkret som det går. Tidsåtgången är ca 10-15 minuter och materialet kommer att sparas fram till dess att mitt examensarbete är godkänt och inspelningarna kommer att raderas när arbetet är klart.
Eldina Selava, eldinaselava@hotmail.com, 073-7108051 Ytterligare upplysningar:
Min handledares namn: Magnus Jansson, Magnus.Jansson@mdh.se 021101318
Västerås 2018-04-10 Studentens underskrift Eldina Selava
