Kvalificering av nya produkter till VÄG 94 : Swemix

VTT notat

Nr 33-1997 Utgivningsår: 1997

Titel: Kvalificering av nya produkter till VÄG 94 - Swemix

Författare: Torbjörn Jacobson

Programområde: Konstruktion & Byggande Projektnummer: 60360

Projektnamn: Kvalificering av Swemix Uppdragsgivare: Svenska Vägbeläggningar AB Distribution: Fri div Väg- och transport-forskningsinstitutet ä

FÖRORD

Vägverket har tagit fram ett utvärderingssystem för alternativa material till de som finns i VÄG 94 och mot den bakgrunden har tunnskiktsbeläggningen Swemix undersökts på VTI.

Undersökningen har finansierats av Svenska Vägbeläggningar AB (SVB), Malmö och kontaktman har varit Lennart Holmqvist. Från Vägverkets sida har Svante Johansson, Vägavdelningen i Borlänge medverkat. Projektledare på VTI har varit Torbjörn Jacobson. Fältmätningarna och labprovningarna har utförts av Fredrik Nilsson, Björn Björnsson, Thomas Halldin, Lars-Olof Svensson och Karl-Axel Thörnström.

Linköping i maj 1997,

Torbjörn Jacobson

Kvalificering av nya produkter till VÄG 94 - Swemix

Bakgrund/Syfte

I syfte att kvalificera slitlagerbeläggningen Swemix för VÄG 94 har VTI av Svenska Vägbeläggningar AB (SVB) fått i uppdrag att testa egenskaperna hos denna massatyp genom laboratorie- och fältförsök. Ansvarig för uppläggningen av undersökningen är förutom VTI även Vägverket (huvudkontoret) och SVB.

Uppläggning avförsöket

Försöket har lagts upp som en relativ provning där egenskaperna hos Swemixlö jämförs med en standardbeläggning, i detta fall ABSlö eller Novachiplö, med motsvarande stenmaterial. Vägverkets kvalificeringssystem innebär att egenskaperna hos nya, alternativa material jämförs med en motsvarande standardbeläggning. Om egenskaperna är likvärdiga eller bättre hos den nya produkten blir den godkänd (av Vägverket). Det bör påpekas att Novachip inte är en standardbeläggning i VÄG 94, utan en annan typ av tunnskiktsbeläggning som blivit godkänd av Vägverket.

Eftersom det handlar om en tunn beläggning, ca 20 mm, går det inte att testa borrkärnor från vägen. Det innebär att undersökningen inriktats mot labtillverkade provkroppar av massa samt vägytemätningar. I ett fall har även beläggningsplattor tagits upp från vägen, vilka sedan testats i provvägsmaskinen. Det är viktigt att påpeka att effekten av bitumenemulsionen inte kommer med vid labprovningen. På vägen läggs den varma massan direkt på ett tunt lager av bitumenemulsion vars syfte är att dels täta den befintliga asfaltytan, dels tränga in i massan och därigenom förbättra vidhäftning mellan underlaget och slitlagret.

I undersökningen har följande vägytetillstånd och egenskaper testats: 0 slitstyrka enligt Prall, provvägsmaskinen och vägförsök

0 beständighet enligt vidhäftningstal o friktion enligt SAAB Friction tester

0 spårbildning, jämnhet och makrotextur enligt RST-mätning 0 skadeinspektion genom okulärbesiktning

Det grövre stenmaterialet i massan har utgjorts av porfyr från Älvdalen eller kvartsit från Skåne.

Beskrivning av Swemix

Swemix är en så kallad tunnskiktsbeläggning, där man i en process (med asfaltutläggare, se bilaga 1) sprider ut bitumenemulsion på vägytan varefter ett tunt lager asfaltmassa påförs. Tjockleken hos lagret ligger under 20 mm om stenmax är lika eller minde än 16 mm. Emulsionen är polymermodifierad (SBS) och läggs i ett förhållandevis tjockt skikt medan asfaltmassan är av typen konventionell ABS (kanske något öppnare). I massan ingår två typer av

vidhäftningsmedel, Wetfix och kalkfiller. Swemix finns med största stenstorleken 8, 11 och 16 mm. I denna undersökning har enbart Swemixlö mm testats.

Provningsresultat

Allmänt

För att studera Swemixlö i sin rätta miljö, på vägen, har en kontrollsträcka på E4:an söder om Södertälje valts ut för uppföljningar. Som referens ligger intilliggande beläggning som utgörs av tunnskiktsbeläggningen Novachip16. I båda fallen består det grövre stenmaterialet av porfyr från Älvdalen. Referensbeläggningen var ett år gammal (1995) medan Swemixen lades sommaren 1996.

Sträckorna har undersökts med avseende på slitstyrka, friktion, spårbildning, jämnhet, makrotextur samt genom besiktningar. Prov- och referenssträckorna är 400 m långa vardera och ligger i långsamfältet i körriktningen mot Södertälje. Skyltad hastighet är 110 km/h och ÅDT ca 20.000 fordon.

Egenskaperna hos massan har som tidigare nämnts undersökts genom tester av Marshallprov eller provplattor. Eftersom beläggningen är tunn (ett lager sten) bör stabiliteten i lagret vara bra (spårmätning har utförts efter första sommaren). Slitageegenskaper - Prall

Prall är en laboratorieinriktad metod (föreslagen till CEN) för att bestämma slitageegenskaperna hos ytan på cylindriska asfaltprovkroppar. Metoden går ut på att man placerar en provkropp (typ Marshall eller borrprov) i en liten kammare. Tillsammans med ett antal små stålkulor får sedan hela kammaren skaka upp och ner med hög frekvens (1100 varv/h) varvid kulorna slår mellan lock och provkropp och nöter delvis ner provkroppen. Vatten strömmar kontinuerligt genom kammaren varvid avnötningsprodukterna spolas bort. Prallvärdet definieras som volymen (cm3) bortnött material.

Undersökningen gjordes på de Marshallprov som SVB skickade in till VTI. Det grövre stenmaterialet utgjordes av en kvartsit från Skåne.

Tabell 1 Slitage enligt Prall.

Swemix16, ABS16, kvartsit kvartsit

(cm3)

(cm3)

Bedömning

Provkropparna med Swemixlö har Överlag slitits något mer jämfört med referensen (ABSlö). Skillnaden är dock liten varför de båda beläggningstyperna bedöms ha likvärdiga slitageegenskaper enligt Prallprovning. Enligt uppgift från SVB kom den massa som användes till Swemixen att innehålla något mindre av fraktion 8-11,2 mm än planerat varför stenhalten i beläggningen blev lägre än referensen med ABS. Stenhalten är en av de faktorer som inverkar på asfaltens slitstyrka.

Slitageegenskaper - Provvägsmaskinen

Provvägsmaskinen är en utrustning för accelererad provning av beläggningars resistens mot dubbade däck. Banans diameter är 5,25 m, vilket ger en medellängd per varv av 16,5 m. Provbanan rymmer sammanlagt 28 plattor, varav ett par alltid utgörs av referensprov. En körning omfattar drygt 300.000 varv, vilket i spårdjup motsvarar flera års slitage för högtrafikerade vägar. Maskinen har visat ett mycket bra samband med slitaget på vägen och även bra repeterbarhet, vilket är viktigt vid jämförande studier (se VTI Notat V197). Avnötningen (tvärprofilen) mäts med en laserprofilometer som har en hög noggrannhet och precision.

Vid försöken har hastigheten varit ca 85 km/h medan temperaturen legat omkring fryspunkten. Ståldubbade däck (1,8 g) har använts (enligt det normala förfarandet). Körbanan har varit omväxlande torr och fuktig under körningen. Provningen gjordes på utsågade plattor från vägen (Skåne) och slitlagren innehöll i de grövre fraktionerna kvartsit från Skåne. Resultaten i tabell 2 redovisas som relativa slitaget och avser förhållandet mellan provplattorna och referensplattorna (HABT16, porfyr Älvdalen) efter 300.000 varvs avnötning.

Tabell 2 Slitageundersökning i PVM. Swemix16, kvartsit ABS16, kvartsit (relativt slitage) (relativt slitage)

1,45 1,41

Bedömning

Provplattan med Swemixlö har slitits något mer jämfört med referensen (ABS 16). Skillnaden är dock mycket liten, varför de båda beläggningstyperna kan sägas ha likvärdiga slitageegenskaper enligt försöket i PVM. Överensstämmelsen med Prall är också bra.

Slitageegenskaper - Fälljörsäk

Fyra slitagelinjer vardera placerades ut på de två kontrollsträckorna vid E4zan, Järna, varefter tvärprofilerna uppmättes senhösten 1996 och våren 1997 med VTIs laserprofilometer. Från de två profilerna beräknades sedan den avnötning som

uppkommit under vintern. Det är viktigt att påpeka att referenssträckan var ett år gammal (redan insliten) medan provsträckan var relativt nylagd och därför inte insliten.

Tabell 3 Slitage på vägen.

Swemix16, porfyr

Novachip16, porfyr

(medelslitage i mm) (medelslitage i mm) 1) 0,80 0,44

0,65

0,47

0,69

0,49

0,72

0,48

1) Obs. andra årets slitage Bedömning

Beläggningen med Swemixlö har slitits ca 0,2 mm mer jämfört med Novachipen. En nylagd beläggning slits relativt sett mera första året, ibland betydligt, beroende på bruket i ytan och den avrundningen som sker av stenmaterialet. På E4:an mellan Norrköping (ungefär motsvarande trafik) och Norsholm erhöll ABS 16 med porfyr andra och tredje året halverat slitage (ca 0,5 mm, VTI Notat 17-1996)) jämfört med första vintern (ca 1,0 mm). På väg 73 vid Länna mer än halverades slitaget andra vintern jämfört med första vintern. Hela skillnaden berodde inte enbart på effekter av initialslitaget utan en mindre del kunde även tillskrivas övergången mot de skonsammare dubbdäcken med lättviktsdubbar.

Mot den bakgrunden bedöms Swemix 16 ha minst lika bra slitageegenskaper som Novachip 16. Slitaget ligger också på låga nivåer (0,5-0,7), vilket visar att slitstyrkan hos den här typen av beläggningar är bra.

Beständighet - Vattenkänslighet genom pressdragprovning

Vattenkänsligheten på Marshalltillverkade provkroppar av asfaltmassan har bestämts enligt FAS 446-95 (vidhäftningstalet). Krav på vidhäftningstal finns i VÄG 94 (minst 70 % enligt senaste BBL). Tio prov testades, fem efter vattenlagring och fem efter torrlagring. Vidhäftningstalet är förhållandet i procent mellan vatten- och torrlagrade prov. Resultaten redovisas i tabell 4 och bilaga 2. Tabell 4 Vattenkánslighet, pressdraghållfasthet och skrymdensitet

(medelvärden av 5 prov).

Beläggnings- Vidhäftnings- Press- Press-

Skrym-typ tal draghållfasthet draghållfasthet densitet

% torr, kPa våt, kPa kg/dm3

Swemixl6,

kvartsit 100 2823 2826 2,395

ABS 16,

kvartsit 85 2694 2279 2,363

Bedömning

Provkropparna med Swemix16 uppvisar mycket bra vattenkänslighet med ett vidhäftningstal på 100 %. Så höga vidhäftningstal är ovanliga men beror sannolikt på att massan innehåller vidhäftningsmedlet Wetfix. Även ABS-provkropparna erhåller acceptabel resistens mot vattenpåkänningen och uppvisar ett vidhäftningstal på 85 %.

Pressdraghållfastheten ligger för Swemix 16 på en hög nivå med 2823 kPa för torrlagrade provkroppar.

Friktionsmätning

Mätningen följer Vägverkets metodanvisning för bestämning av friktion på belagd vägyta ( 104: 1990) och avser våtfriktion. Vid mätningarna har VTls friktionsmätbil typ SAAB Friction Tester (JHM 491, SAAB 9000) använts. Mätdäcket är av typ Trelleborg 4.00-8 med ett inre lufttryck av 140 kPa. Vattenfilmens tjocklek är 0,5 mm och mätningarna utförs vid en hastighet av ca 70 km/tim.

Friktionstalen redovisas dels i form av medelvärden över hela mätsträckan, dels

som maX- och minvärden från medelvärden över 20-meters sträckor. Resultaten redovisas i tabell 5. Mätningen gjordes i slutet av oktober 1996.

Tabell 5 Våtfriktionen enligt SAAB Friction Tester.

Beläggnings- Friktionstal Friktionstal Friktionstal Anmärkning

typ medel min max

Swemixl6,

porfyr 0,61 (0,62, 0,59) 0,58 0,63 två mätningar Novachip16,

porfyr 0,57 (0,55, 0,59) 0,54 0,61 två mätningar Bedömning

Friktionen för Swemixl6 är något bättre jämfört med referensen, vilket är logiskt med tanke på att beläggningen ännu inte är insliten. Förhållandevis låga friktionstal (< 0,5) uppmättes senhösten 1996 för stenrika asfaltbeläggningar innehållande porfyr. Det handlade om högtrafikerade trafikleder i Stockholm som lokalt (på utsatta platser) uppvisade dålig friktion. Orsaken var sannolikt effekter av sommartrafikens poleringen av den hårda porfyrstenen som därvidlag kom att få låg mikrotextur. Swemix16 har i princip samma stenhalt som ABSl6-beläggningar och bedöms därför ha motsvarande egenskaper i fråga om friktion. Friktionen som i detta fall ligger på 0,61 i medeltal ligger dock på en normal nivå för asfaltbeläggningar.

RST-mätning - Spårbildning, jämnhet och makrotextur

Vid mätning med Laser-RST-bil (utvecklad på VTI) erhålls mått på vägens spårdjup, längsojämnhet (IRI) och makrotextur (ytskrovlighet, RMS). En första

mätning gjordes hösten 1996, det vill säga ca tre månader efter det Swemixen lades och drygt ett år efter det referenssträckan belades. Vid mätningen har VTIs forskningsbil använts.

IRI-värdena som presenteras är medelvärdet från mätningar i båda hjulspåren. Den makrotextur som redovisas avser RMS-värderna från högra hjulspåret (laserkamera 8) och - vägytan mellan hjulspåren (laserkamera 4). Resultaten redovisa i tabell 6 och bilaga 3.

Tabell 6 Spårdjup, jämnhet och makrotextur enligt RS T-mälning.

Beläggningstyp Spårdjup IRI Makrotextur, Makrotextur,

hjulspår mellan hj.spår

mm mm/m mm mm

Swemixl6,porfyr 0,9 0,9 0,8 0,6

Novachip16,porfyr 4,1 0,9 0,7 0,7

Bedömning

Spårbildningen är för vägbanan med Swemix16 efter första sommarens trafik ca 1 mm, vilket visar att efterpackningen varit ringa och bekräftar att tunna beläggningar, typ Swemix är stabila. Referenssträckan uppvisar 4 mm spår men är drygt ett år gammal (hälften beror sannolikt på dubbslitaget).

IRI-värdena ligger på låga 0,9 mm/m och visar att jämnheten är bra och inte bör vara ett problem för den här typen av beläggningar.

För Swemixl6 är makrotexturen högre i hjulspåret än mellan spåren, vilket stämmer bra överrens med besiktningen där det observerades att beläggningen var öppnare (skrovligare) i hjulspåren jämfört med en del ytor utanför spåren som var tätare. Makrotexturen är förhållandevis hög, 0,6-0,8 mm och visar att ytan ligger åt det skrovligare hållet och på jämförbar nivå med nylagda ABS-beläggningar (även de kan variera en del). Efter en tids dubbslitage brukar makrotexturen sjunka något, vilket sträckan med Novachip tyder på.

Besiktning

Vid besiktningen konstaterades att en beläggning med Swemix inte skiljer sig mycket från en ABS-beläggning. Till en början (innan dubbarna slitit in ytlagret) förekom en del, omväxlande fetare (tätare) och öppnare ytor av mindre storlek.

Det kan vara en effekt av den vattenavdunstning eller

omlagring/bindemedelsvandring som sker vid utläggningen av den varma massan på emulsionen. Tanken med den här typen av beläggningar (tvåskikts) är att bindemedlet och vattnet (vattenångan) skall tränga upp genom massan som därför inte får vara för tät. En annan orsak kan vara separationer av bruket i massan, vilket är vanligt för ABS-beläggningar. Efter vinterns dubbtrafik såg beläggningen betydligt homogenare ut med ett stenrikt ytlager och det mesta av bruket/bindemedlet på ytan var bortnött.

I Övrigt observerades endast stensläpp i lokal och normal omfattning. Alla typer av beläggningar erhåller lokal stenlossning under första vintern.

Vid besiktningar i Skåne och Danmark av liknande beläggningstyper (Swemix 11 och 16) har vägytan sett bra ut och skiljer sig inte nämnvärt från en konventionell skelettasfalt.

Bild 1 Forhållandevis nylagd Swemix, sommaren 1996. E4, Järna.

Bild 2 FÖrhållandevis nylagd Swemix,sommaren 1996. E4, Järna. Beläggningsyta med omväxlande tätare och öppnare massa. VTI Notat 33-1997

Bild 3 Swemixlö efterförsta vinterns trafik (våren 1997). E4, Järna.

Bild 4 Swemixlö efterförsta vinterns trafik (våren 1997). E4, Järna. Beläggningsytan har blivit homogenare genom att det Övre bruket/bindemedlet slitits bort.

Bilaga 1

nskaper»

-

seg

*1:

Swemix ®

Det kärva ekonomiska klimateti Sverige och de Ökade miljökraven; har skapat ett stort

be-hov av alternativa beläggningstyper. Trots vissa framsteg för den billiga ytbehandlingen

har man med denna beläggning inte uppfyllt alla kriterier för en fullgod toppbeläggning.

Därför lanserar SVB nu denna senaste landvinning inom asfaltteknologin Swemix.

Vad är Swemix?

Produkten Swemix är en bituminös beläggning, där man kombinerar de förseglande och

flexibla funktionerna hos ytbehandlingar, med de goda ytkarakteristiska egenskaperna hos

traditionella AB och ABS slitlager, såsom jämnhet och god friktion.

Denna kombination uppnås genom att en och samma asfaltutläggare sprider 800-1500

gr/m2 specialemulsion (Panflex) på den gamla beläggningen samt omedelbart därefter

lägger ut 30-40 kg/m2 stenrik varmblandad asfaltbetong.

Fördelar med Swemix

- Liten utläggningstjocklek

- Resurssnål

- Effektiv förse gling av gamla spruckna och uttorkade beläggningar

- Stor flexibilitet

- God jämnhet

- Goda friktionsegenskapelser

- Goda ytdränerande egenskaper

- Goda bullerdämpande egenskaper

- Stor slitstyrka

- Goda teknisk/ekonomiska egenskaper (Cost/Effective)

- Liten störning för trafikanter då förklistrade sträckor ej förekommer

Användningsområden

Det finns i princip inga begränsningar i Swemix användningsområden.

Utläggningsutrustningen är anpassad för samma typ av projekt som konventionella

utläggare. Beläggningen kan därför rekommenderas på de flesta typer av gator och vägar.

Teknisk assistans

SVB står gärna till tjänst med fördjupad information om Swemix användningsområden

och utför kostnadsfritt åtgärdsbedömningar på aktuella projekt.

Teknisk data

Emulsion (Panflex)

70 % polymer-modifierad,

raskt brytande bitumenemulsion.

L

Basbitumen, modifierad

v5

Pannex

Mjukpunkt, (kula och ring)

_ _ 54 - 60° C

å

/

\

Penetration vid 25° C

90 - 140

53 0,5

/

\

\\

B.P Fraas

< - 22° C

_I

_{/ i}

' / \

_\

\

/ Traditionellt \ \

Elasticitet

_{O 4/ / /}

_bindemedel

_{\ s}

Bitumenemulsionen har proportionerats för att

cc

10

20

30

40

"50

60

uppnå optimal elasticitet.

Elasticiteten uttrycks i joule/cmz.

Asfaltbetongj

8 mm, 11 mm alternativt 16 mm stenrik asfaltbetong med stenmaterial av hög kvalitet.

Bindemedlet är en traditionell bitumen med tillsättning av Wetfix I.

Bitumenhårdhet och eventuell användning av polymer-modifierat bitumen, bestäms

vid varje specifikt projekt.

Asialtbetong 8 mm ' 100 80 60 40 Pa ss er an de män gd % 20 0,075 0,25 0,50 1,00 2,00 4,00 5,60 8,00 Komstoriek, mm

' Asfaltutläggare

Emulsionstank

screed\

Traditionell Asfaltmassa Kompiette rande emulsion Emulsion påföres på hela

komprimering påföres efter larver utlåggningsbredden

SVENSKA

VAGBELAGGNINGAR AB

HUVUDKONTOR MALMÖ MARKARYD FALKENBERG GÖTEBORG ÖREBRO STOCKHOLM SUNDSVALL

Telefon

syENSKç

VAGBELAGGNINGAR AB

Ort. handläggare Datum. 9 Vår referens

Malmö, Lennart Holmqvist 1996-12-05 LH

Swemix® Ultratunn beläggning

Nya metoder för underhåll av gator och vägar eftersträvas alltmer av väghållare bl a för att åtgärda ett eftersatt underhållsbehov och minskade underhållsanslag.

Sedan 80-talet har nya typer av asfaltbeläggningar använts i tunnare lager. Hittills har detta

endast kunnat gjorts med Novaship-utrustning eller med s k skelettmassa med liten stenstorlek.

( t ex ABSS )

I Frankrike har flertalet entreprenörer utvecklat s k ultratunna beläggningar, vilka nu även används i Tyskland och i Danmark.

För att kunna lägga tunna lager, med tjocklekar S 20 mm och med en stenstorlek på upp t o m 16 mm, krävs speciell teknik med modifierad läggarutrustning och anpassad polymer-modifierad specialemulsion.

För att klara denna teknik krävs en asfaltutläggare som är försedd med integrerad spridar-utrustning. Läggaren sprider 0.8-1.5 kg/m2 polymermodiñerad specialemulsion på den gamla beläggningen, omedelbart därefter utlägges 30-40 kg/m2 öppen asfaltbetong i den ännu obrutna emulsionen. Metoden ger lång livslängd på beläggningen utan risk för stensläpp.

Ytterligare produktbeskrivning ges i bifogad informationsbroschyr.

SVB har i samarbete med danska Pankas A/S introducerat ett koncept för ultratunna beläggningar i Sverige att användas på alla typer av gator och vägar.

Under 1996 har SVB utfört ca 180 000 m2 Swemix® på fyra olika objekt med mycket

bra resultat.

Ca 100 000 m2 Swemix® 16 på E4:an norr om Järna åt Vägverket Region Stockholm.

Ca 80 000 m2 Swemix® 11 och 16 på tre objekt i Skåne åt Vägverket Region Skåne.

För ytterligare information kontakta undertecknad på tfn kontor 040/680 54 05, tfn mobil 0705/29 26 58

Med vänlig hälsning

SVB Svenska Vägbeläggningar AB

Lai MM

SVB Svenska Vägbeläggningar AB

HUVUDKONTOR REGION SYD REGION svovÄsr REGION vÄsr REGION MELLERSTA REGION NORO Org.nr 556098-8122 Box 21 Box 124 Box 981 VAT No SE556098812201

Staffantorpsv. 53 Hannabadsv. 20 S Industrigatan 11 Östra Lindomev. Osmundgatan 10 Gesällvägen 13 Postgiro 6401551-4 212 23 Malmö 285 21 Markaryd 314 21 Hyltebruk 437 34 Lindome 701 33 Örebro 851 84 Sundsvall Bankgiro 5840-7941

Tel 040-680 54 00 Tel 0433-107 40 Tel 0345-717 80 Tel 031-99 60 33 Tel 019-19 61 80 Tel 060-16 80 00 Säte Båstad

Bilaga 2

Vattenkänslighet enligt FAS Metod 446-95.

SVB ( Swemix )

Sektion

Dragha"fa3thett 33

Vidhäftningstal

torr våt %

Swemix. 2 823 2 826 100

Draghållfasthet hos torra provkroppar. Enl. FAS 449-91.

SVB Swemix.

Provkroppens Provkroppens Brott- Brott- Indirekt Prov tjocklek diameter last deformation draghålifasthet

mm mm N mm KPa 3 64,58 101,65 mättfel 4 65,29 101,72 27 690 2,0 2 656 6 62,97 101,79 32 175 1,9 3 197 7 65,98 101,74 28 470 1,7 2 701 10 64,50 101,96 28 275 1,7 2 739 . ABS, ref.

Provkroppens Provkroppens Brott- Brott- Indirekt

Prov tjocklek diameter last deformation draghålifasthet

mm mm N mm KPa 3 64,64 101,64 26 130 2,2 2 534 6 64,91 101,56 29 250 2,3 2 826 8 65,12 101,50 29 640 2,0 2 856 9 65,12 101,50 27 300 2,1 2 631 10 64,46 101,33 26 910 2,0 2 624

Draghållfasthet hos vattenmättade provkroppar. Enl. FAS 449-91.

SVB

Swemix.

Provkroppens Provkroppens Brott- Brott- Indirekt

PrOV tjocklek diameter Svälining last deformation draghållfasthet

mm mm % N mm KPa 1 66,78 101,47 -2,1 27 885 1,8 2 621 2 64,07 101,22 -2,0 30 420 2,0 2 988 5 64,13 101,70 -0,8 27 495 1,9 2 685 8 64,66 101,36 -1,6 30 420 1,8 2 957 9 63,74 101,55 -1,3 29 250 1,7 2 878 ABS, ref.

Provkroppens Provkroppens Brott- Brott- Indirekt

PFOV tjocklek diameter Svällning last deformation draghállfasthet

mm mm % N mm KPa 1 64,57 101,40 -1,8 23 010 2,2 2 239 2 63,89 101,65 -1,5 25 350 1,8 2 486 - 4 64,57 101,68 -1,5 i 25 740 2,2 2 497 5 64,45 101,74 -0,8 21 060 1,9 2 046 7 64,56 101,40 -1,3 21 840 1,8 2 125

Swemix. Skrymdensitet.

Densitet Provets Vattenlagrade .Vattenlagrade Skrym-Prov vatten torrvikt provets vikt provets vikt densitet

ivaüen iluñen 1 0,999 1194,2 693,9 1198,5 2,364 2 0,999 1186,8 694,9 1189,2 2,399 3 0,999 1195,8 697,7 1198,6 2,385 4 0,999 1193,8 698,7 1196,4 2,396 5 0,999 1201,4 702,8 1202,9 2,400 6 0,999 1180,8 692,0 1182,4 2,405 7 0,999 1204,3 703,5 1207,8 2,386 8 0,999 1211,4 709,9 1212,9 2,406 9 0,999 1191,0 697,8 1192,5 2,405 10 0,999 1196,0 701,4 1198,3 2,404

Medelvärde = 2,395

ABS, ref. Skrymdensitet.

Densitet Provets Vattenlagrade Vattenlagrade Skrym-Prov vatten torrvikt provets vikt provets vikt densitet

i vatten i luften 1 0,999 1191,3 690,5 1193,5 2,366 2 0,999 1187,1 687,3 1188,4 2,367 3 0,999 \ 1188,4 687,0 1190,3 2,359 6 0,999 1190,3 688,9 1191,7 2,365 10 0,999 1186,2 684,6 1187,6 2,356 4 0,999 1258,9 728,9 1260,6 2,365 5 0,999 1190,2 686,9 1191,7 2,355 7 0,999 1209,2 699,1 1210,2 2,363 8 0,999 1189,7 688,3 1191,1 2,364 9 0,999 1195,6 692,4 1196,7 2,368

Bilaga 3 19960925, Järna, 1:a mätning, 11 Iasrar

Objekt Distans lRIhö IRlvä Spårdjup RRMSvä RRMShö

1 20 1,3 1,44 1,4 0,33 0,69 1 40 1,48 1,4 1,2 0,65 0,97 1 60 0,78 0,85 0,8 0,4 0,85 1 80 0,9 0,77 0,6 0,39 0,81 1 100 0,86 0,57 0,7 0,19 0,78 1 120 0,66 0,69 0,7 0,32 0,75 1 140 1,07 0,77 0,9 0,44 0,88 1 160 0,97 0,8 0,8 0,52 0,8 1 180 0,76 0,73 0,8 0,26 0,79 1 200 0,77 0,79 0,7 0,47 0,76 1 220 1,31 1,08 1 0,63 0,82 1 240 1,25 1,03 0,9 0,63 1,05 1 260 0,75 0,76 0,9 0,57 1,1 1 280 0,72 0,93 0,7 0,55 0,8 1 300 0,82 0,92 0,9 0,64 0,77 1 320 1,12 1 1 0,49 0,73 1 340 0,87 0,74 .-0,9 0,65 0,91 1 360 0,9 0,83 1 0,94 0,71 1 380 0,94 0,9 1 0,85 '0,76 1 400 1,32 0,71 0,9 1 0,84 1 420 0,73 0,56 0,9 0,77 0,46 1 440 0,73 0,74 0,8 0,64 0,46 1 449 0,97 0,99 0,8 0,6 0,46 medelvärde: 0,96 0,87 0,88 0,56 0,78 stdav: 0,23 0,22 0,17 0,21 0,16 2 20 0,72 0,7 3,4 0,88 0,57 2 40 0,85 0,79 3,5 0,75 0,68 2 60 0,7 0,7 4,1 0,9 0,87 2 80 0,88 1,08 4,2 0,82 0,92 2 100 1,1 1,34 3,5 0,79 0,78 2 120 0,74 0,92 5,3 0,84 0,88 2 140 0,96 1,19 5,4 0,74 0,74 2 160 0,61 0,76 5,5 0,51 0,49 2 180 1,06 1,2 4 0,47 0,5 2 200 0,95 1,04 3,9 0,92 0,79 2 220 0,84 0,86 3,8 0,84 0,83 2 240 0,74 0,67 3,6 0,78 0,75 2 260 0,78 0,67 4,4 0,68 0,74 2 280 0,9 0,94 4,5 0,74 0,75 2 300 0,92 0,64 4,1 0,76 0,71 2 320 1,18 0,81 4,3 0,78 0,74 2 340 0,87 0,74 3,8 0,79 0,86 2 360 0,83 0,8 3,8 0,73 0,83 2 380 1,04 1,42 3,6 0,69 0,91 2 400 0,58 0,69 3,4 0,61 0,67 2 420 0,69 0,81 3,7 0,57 0,63 2 428 0,6 1,03 3,9 0,66 0,62 medelvärde: 0,84 0,90 4,08 0,74 0,74 stdav: 1 0,20 0,26 1,02 0,16 0,17