Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 : sammanfattande resultat från Sverige

(1)

www.vti.se/publikationer Sven-Olof Lundkvist Jonas Ihlström Mohammad-Reza Yahya

Tillståndsmätningar av vägmarkeringars

funktion år 2012.

Sammanfattande resultat från Sverige

VTI notat 5-2013

(2)

(3)

Förord

Detta projekt har finansierats av Trafikverket, där Torgny Augustsson varit kontakt-person.

De fysikaliska mätningarna samt beräkning av våtfunktion har utförts av Ramböll RST, där Berne Nielsen varit ansvarig. Analys har utförts Mohammad-Reza Yahya och rapportering av Sven-Olof Lundkvist och Jonas Ihlström. Sven-Olof Lundkvist var projektledare på VTI.

Linköping oktober 2012

(4)

Kvalitetsgranskning

Intern peer review har genomförts 21 februari 2013 av Jan Andersson, VTI. Per Henriksson har genomfört justeringar av slutligt rapportmanus. Projektledarens närmaste chef Jan Andersson har därefter granskat och godkänt publikationen för publicering 21 februari 2013.

Quality review

Internal peer review was performed on 21 February 2013 by Jan Andersson. Per Henriksson has made alterations to the final manuscript of the report. The research director of the project manager Jan Andersson examined and approved the report for publication on 21 February 2013.

(5)

Innehåll

Sammanfattning ... 5

Summary ... 7

1 Bakgrund, begränsningar och syfte ... 9

2 Begrepp och metod ... 10

3 Analys ... 11

4 Resultat ... 12

4.1 Antal objekt som ingått i analysen ... 12

4.2 Deskriptiv statistik för delobjekten ... 13

4.3 Andel godkända delobjekt per region och vägklass ... 15

4.4 Resultat per region och vägklass ... 19

5 Jämförelse mellan år 2011 och 2012 ... 22

6 Nationella stråk ... 26

6.1 E4 ... 27

6.2 E45 ... 29

6.4 E20, E18 och E14 ... 33

7 Diskussion ... 36

8 Slutsatser ... 38

Referenser... 40

Bilaga A: Riket Bilaga B: Synbarhet

(6)

(7)

Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 – sammanfattning av resultat från alla Trafikverksregioner

av Sven-Olof Lundkvist, Jonas Ihlström och Mohammad-Reza Yahya VTI

581 95 Linköping

Sammanfattning

I föreliggande notat redovisas tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion i Sverige 2012. Mätningarna har utförts med det mobila systemet Road Marking Tester, vars två centrala komponenter är en reflektometer av typ LTL-M och en optokator för mätning av vägmarkerings makrotextur. Från retroreflexionen och texturen har våta vägmarkeringar skattats på vägar med ÅDT > 4000 fordon.

Mätningar gjordes på 292 cirka 10 km långa objekt, vilka hade valts slumpmässigt, jämnt fördelade över hela landet. I varje objekt på tvåfältsväg mättes de tre delobjekten höger och vänster kantlinje samt mittlinjen. På övriga vägar mättes en höger kantlinje, en vänster kantlinje och en körfältslinje, således tre av de sex delobjekten.

Följande slutsatser kan dras från tillståndsmätningarna 2012:

Retroreflexionen för torra vägmarkeringar

• På europavägar blev 38 procent av samtliga delobjekt godkända. Störst andel godkända delobjekt hade Region Syd med 57 procent, följt av Väst, Öst, Norr, Mitt och Stockholm.

• På riksvägar blev 46 procent av samtliga delobjekt godkända. Störst andel godkända delobjekt hade Region Väst med 62 procent, följt av Syd, Norr, Öst, Stockholm och Mitt.

• På länsvägar blev 68 procent av samtliga delobjekt godkända. Störst andel godkända delobjekt hade Region Väst med 87 procent, följt av Syd, Öst, Mitt, Stockholm och Norr.

Retroreflexionen för våta vägmarkeringar

• Funktionen för våta vägmarkeringar godkändes för 21 procent av samtliga delobjekt. Störst andel godkända delobjekt hade Region Väst med 42 procent, följt av Öst, Stockholm, Syd, Mitt och Norr.

(8)

Jämförelse 2011-2012

En jämförelse mellan åren 2011 och 2012 visar följande för torra vägmarkeringar: • På europavägar sjönk andelen godkända delobjekt från 52 procent till 38

procent. Samtliga regioner hade mindre andel godkända delobjekt 2012 jämfört med 2011.

• På riksvägar var andelen godkända delobjekt ungefär oförändrad 2012 jämfört med 2011. Region Väst och Stockholm uppvisade emellertid en förbättring. • På länsvägar ökade andelen godkända delobjekt från 55 procent till 68 procent.

Störst var ökningen i Region Mitt, Stockholm, Väst och Syd. För våta markeringar visade mätningarna:

• Sett över hela landet minskade andelen godkända delobjekt från 45 procent till 21 procent. Vägmarkeringarna i samtliga regioner uppvisar en försämrad våtfunktion 2012 jämfört med 2011.

Nationella stråk

Från vägmarkeringarnas retroreflexion och yta har synbarheten i helljus skattats för de nationella stråken:

• På de nationella stråken hade körfälts- och mittlinjer nästan undantagslöst sämre synbarhet än kantlinjerna.

• På motorvägavsnitten och de mötesfria delarna av E4, E6, E20, E22 och E45 hade kantlinjerna bra synbarhet – i intervallet 80 – 120 meter (torrt, helljus). • Generellt kan sägas att torra vägmarkeringars synbarhet var något sämre i de nordliga regionerna än i de sydliga. Detta förklaras till viss del av att stråken i norr är tvåfältsvägar med mindre vägmarkeringsyta.

• Våta kantlinjers synbarhet var under 60 meter i samtliga stråk.

Generella slutsatser

I flera regioner uppfyller mindre än hälften av de uppmätta delobjekten kraven på retroreflexion. Sett på Sverige i helhet blev ganska precis 50 procent godkända med avseende på torrfunktionen, medan motsvarande för våta markeringar endast var 21 procent. Den relativt låga retroreflexionen i kombination med liten vägmarkeringsarea har inneburit dålig predicerad synbarhet i mörker, speciellt för körfälts- och mittlinjerna.

(9)

Condition assessment of road markings 2012 summary of the results from all regions in Sweden

by Sven-Olof Lundkvist, Jonas Ihlström and Mohammad-Reza Yahya VTI (Swedish National Road and Transport Research Institute) SE–581 95 Linköping, Sweden

Summary

This report summarizes the results of the condition assessment of road markings in Sweden 2012. The measurements have been carried out using the mobile system Road Marking Tester which mainly is built up of a reflectometer and an optocator. The two units register the retroreflectivity and the macro-texture of the road marking,

respectively. From these measures, the retroreflectivity of a wet road marking can be predicted, which has been done on roads with ADT > 4000 vehicles.

Measurements were accomplished on 292 objects in total, each approximately 10 km of length. The objects were chosen randomly and spread all over Sweden. In each object three longitudinal road markings were measured: two edge lines and one centre- or laneline.

From the results, the following conclusions can be drawn:

Retroreflectivity of dry road markings

• On European roads, 38 per cent of the road markings were approved. The largest share of approvals was found in Region Syd, 57 per cent, followed by Region Väst, Öst, Norr, Mitt and Stockholm.

• On national roads, 46 per cent of the road markings were approved. The largest share of approvals was found in Region Väst, 62 per cent, followed by Region Syd, Norr, Öst, Stockholm and Mitt.

• On county roads, 68 per cent of the road markings were approved. The largest share of approvals was found in Region Väst, 87 per cent, followed by Region Syd, Öst, Mitt, Stockholm and Norr.

Retroreflectivity of wet road markings

• 21 per cent of the road markings were approved regarding retroreflectivity in wet condition. The largest share of approvals was found in Region Väst, 42 per cent, followed by Region Öst, Stockholm, Syd, Mitt and Norr.

Comparison between the results 2011 and 2012

A comparison of the retroreflectivity of dry road markings between 2011 and 2012 shows:

• On European roads, the share of approved road markings decreased from 52 per cent to 38 per cent. All six regions showed a decrease from 2011 to 2012. • On national roads, the share of approved road markings did not change

(10)

• On county roads, the share of approved road markings increased from 55 per cent to 68 per cent. The largest increase was found in Region Mitt, Stockholm, Väst and Syd.

The results of wet road marking retroreflectivity showed:

• The share of approvals decreased from 45 per cent in 2011 to 21 per cent in 2012.

National highways

From the road marking retroreflectivity and area, the visibility in main beam illumination on national highways has been predicted:

• Almost without exception, the centre and lane lines had lower night-time visibility than the edge lines.

• On roads with more than two lanes (mostly motorways), dry edge lines had a visibility in main beam illumination of 80 to 120 metres.

• In general, dry road marking visibility was higher in southern than in northern regions.

• Wet road marking visibility was always shorter than 60 metres.

General conclusions

In most regions, the share of road markings fulfilling the requirements regarding dry road markings in the regulations was less than 50 per cent. For wet road markings, the corresponding figure was 21 per cent. The low retroreflectivity combined with small road marking area, has implied low visibility in headlight illumination.

(11)

1 Bakgrund, begränsningar och syfte

Sedan år 2000 har vägmarkeringars retroreflexion mätts mobilt i Sverige i varierande omfattning. Våtfunktionen har indirekt mätts sedan år 2003 genom att retroreflexionen för våt markering beräknats från torrfunktionen och makrotexturen (mean profile depth, MPD). Detta har utförts på vägmarkeringar som enligt Teknisk Beskrivningstext

Trafikverket (TBT) - Vägmarkering (Trafikverket Publikation 109:2010) ska vara våtsynbara, d.v.s. markeringar på vägar med ÅDT > 4000 fordon/dygn.

Från och med år 2010 har objektens längd kortats ned från 20 km till 10 km med syfte att kunna mäta fler objekt.

Liksom föregående år finns det flera syften med tillståndsmätningar: • Att ta reda på i vilken utsträckning Trafikverkets funktionskrav för

vägmarkering uppfylls.

• Att undersöka om det finns någon skillnad i vägmarkeringskvalitet mellan länen inom en och samma region och mellan regionerna.

Beträffande kravet på retroreflexion för torr markering, är detta 150 mcd/m2/lx på vägar med ÅDT ≥ 2000 fordon och 100 mcd/m2

/lx på övriga vägar. Ett fåtal vägar med ÅDT ≥ 2000 har emellertid upphandlats med kravet 100 mcd/m2/lx. Dessa vägar har analyserats som om upphandlingen hade följt TbT, d.v.s. som om kravet 150 mcd/m2/lx hade gällt. Vägar med ÅDT < 2000 har alltid analyserats utifrån kravet 100 mcd/m2/lx. När Trafikverket bildades den 1 april 2010, förändrades samtidigt regionindelningen. Sverige består numera av sex Trafikverksregioner. Tillståndsmätningar av

vägmarkeringarnas funktion genomfördes i alla dessa regioner och i alla län år 2012. Resultatet för varje region redovisas detaljerat i separata VTI Notat. I föreliggande Notat sammanfattas resultaten från hela riket.

(12)

2 Begrepp och metod

Några begrepp som används i rapporten förklaras nedan:

Objekt Vägsträcka ca 10 km lång. Objektet indelas i delobjekt. Delobjekt En typ av längsgående vägmarkering i objektet (kant-, mitt-

eller körfältslinje). Delobjektet indelas i ca 100 mätplatser. Mätplats En 100 m lång sträcka i delobjektet.

Mätpunkt Mätplatsen består av ett stort antal mätpunkter där mätvärden avläses.

Indelning i vägklasser har under 2012 års mätningar gjorts enligt följande: Vägklass A Europavägar

Vägklass B Riksvägar (9 – 99)

Vägklass C Primära länsvägar (100–404) och sekundära länsvägar (500 - 2999) med ÅDT > 4000.

Antalet objekt som slumpmässigt valts ut för funktionskontroll inom en vägklass, n, har beräknats som:

3

N k

n= ⋅

där N är totala antalet objekt i aktuell vägklass i regionen och k är en konstant som för 2012 års mätningar sattes till:

k = 4 för vägklass A k = 3 för vägklass B k = 2 för vägklass C

n avrundas till närmaste heltal. Antalet delobjekt som mäts blir då vanligen 3∙n; två

kantlinjer och en mittlinje på tvåfältsvägar, alternativt två (av fyra) kantlinjer och en (av två) körfältslinjer på flerfältsvägar. Därefter fördelas antalet mätobjekt proportionellt mellan länen i regionen. Denna fördelning har styrts så att minst ett objekt kom att mätas i varje stråk och län.

Samtliga mätningar har utförts med det av Ramböll RST framtagna mätsystemet Road Marking Tester (RMT). På vägar med ÅDT ≤ 4000 har retroreflexionen mätts endast för torra vägmarkeringar, medan även våtvärdet, friktionen och luminanskoefficienten (Qd) har registrerats på kant- och mittlinjer på vägar med ÅDT > 4000. I de fall som våtvärde saknas på väg med ÅDT > 4000 var markeringen utförd med plan markering (ej

våtsynbar). Mätningarna har gjort mellan 5 maj och 23 oktober 2012.

De mätplatser i ett delobjekt som innehållit nylagd asfalt har tagits bort ur analysen, vilket inneburit att vissa delobjekt blivit avkortade och att andra utgått. Vidare har i några fall delobjekt tvingas utgå p.g.a. smuts på markeringen.

(13)

3 Analys

Analys av data har gjorts enligt följande:

Från mätningarna av den torra vägmarkeringens retroreflexion, RL,torr, och makrotextur,

MPD, har medelvärdet över delobjektet beräknats som:

m R R m i i torr L torr L

∑

= = 1 , , och m MPD MPD m i i

∑

= = 1 _,

där RL,torr,i avser den torra vägmarkeringens retroreflexion och MPDi makrotexturen på

mätplats i, och m antalet mätplatser i delobjektet.

Från dessa två variabler har för europavägar den våta vägmarkeringens retroreflexion,

RL,våt, skattats som (se Lundkvist & Nielsen, 2009):

MPD R

R_L_,_våt =−8+0,14⋅ _L_,_torr +18⋅

Genomgående har regelverket enligt Teknisk Beskrivningstext – vägmarkering (TBT) gällt (Trafikverket, 2010:109). Gränsvärden för godkänt/underkänt delobjekt avseende retroreflexion framgår av tabell 1.

Tabell 1 Definition av underkänt och godkänt delobjekt enligt TBT beträffande retroreflexion.

torrfunktion

våtfunktion

ÅDT < 2000 ÅDT ≥ 2000 ÅDT ≥ 4000 Fler än 20 % av mätplatserna har RL,torr < 100 mcd/m2/lx. Fler än 20 % av mätplatserna har RL,torr < 150 mcd/m2/lx. Fler än 20 % av mätplatserna har RL,våt < 35 mcd/m2/lx.

Underkänt delobjekt. Underkänt delobjekt. Underkänt delobjekt.

Högst 20 % av mätplatserna har RL,torr < 100 mcd/m2/lx. Högst 20 % av mätplatserna har RL,torr < 150 mcd/m2/lx. Högst 20 % av mätplatserna har RL,våt < 35 mcd/m2/lx.

Godkänt delobjekt. Godkänt delobjekt. Godkänt delobjekt.

Krav på våtfunktion gäller endast kant- och mittlinjer (ej körfältslinjer) på vägar med ÅDT > 4 000 fordon/dygn.

(14)

4 Resultat

4.1 Antal objekt som ingått i analysen

Totalt har 292 vägsträckor, objekt, mätts i Sverige under 2012. Fördelning på region, vägklass och vägtyp framgår ur tabell 2.

Tabell 2 Antal uppmätta objekt per region år 2012. vägklass Region A B C totalt Region Norr ₂₁ ₁₄ ₁₀ ₄₅ Region Mitt _23* _18* ₁₃ ₅₄ Region Stockholm ₁₁ ₈ ₉ ₂₈ Region Öst ₂₀ ₁₇ ₁₅ ₅₂ Region Väst ₂₀ ₁₇ ₁₅ ₅₂ Region Syd ₂₃ ₂₁ ₁₇ ₆₁ Sverige 118 95 79 292

* Av misstag byttes ett objekt i vägklass B ut mot ett i vägklass A (X2). Det sistnämnda anses fortsättningsvis tillhöra vägklass B.

Av objekten i tabell 2 har våtfunktionen mätts på de som har ÅDT > 4000 fordon. Antalet sådana objekt redovisas i tabell 3.

Region A B C totalt Region Norr ₆ ₀ ₀ ₆ Region Mitt ₁₀ ₇ ₀ ₁₇ Region Stockholm ₁₁ ₅ ₅ ₂₁ Region Öst ₁₉ ₅ ₃ ₂₇ Region Väst ₁₈ ₇ ₁ ₂₆ Region Syd ₂₃ ₈ ₂ ₃₃ Sverige 87 32 11 130

(15)

4.2 Deskriptiv statistik för delobjekten

I tabell 4-6 presenteras deskriptiv statistik för den uppmätta retroreflexionen för torra vägmarkeringar år 2012 per region och totalt uppdelat på vägklass.

Tabell 4 Beskrivande statistik över RL,torr, för vägklass A.

Region

RL,torr, vägklass A

Norr Mitt Sth Öst Väst Syd Sverige

Medelvärde 133 126 135 189 207 189 165 Standardfel 6 6 5 8 12 5 4 Standardavvikelse 47 47 30 64 93 43 67 Minimum 52 63 74 103 79 104 52 Maximum 292 286 212 386 487 331 487 Antal 63 66 33 60 58 69 349 Konfidensintervall 95 % 121-145 114-138 125-146 172-205 183-232 179-200 158-172 Percentil 20 % 92 83 113 146 132 157 113 Percentil 50 % 129 117 132 168 191 186 154 Percentil 80 % 159 159 155 229 261 218 206

Tabell 5 Beskrivande statistik över RL,torr, för vägklass B.

Region

RL,torr, vägklass B

Medelvärde 141 131 164 179 208 176 167 Standardfel 10 6 7 9 10 5 4 Standardavvikelse 67 48 35 62 70 36 61 Minimum 60 47 99 101 90 101 47 Maximum 303 327 249 430 437 248 437 Antal 42 57 24 49 50 62 284 Konfidensintervall 95 % 120-162 118-144 150-179 161-197 188-228 166-185 160-174 Percentil 20 % 87 81 144 134 162 146 122 Percentil 50 % 121 141 163 170 186 169 160 Percentil 80 % 182 162 186 225 258 212 208

Tabell 6 Beskrivande statistik över RL,torr, för vägklass C.

Region

RL,torr, vägklass C

Medelvärde 128 156 166 189 208 188 177 Standardfel 10 11 8 8 6 6 4 Standardavvikelse 54 64 43 56 44 41 56 Minimum 75 61 117 90 114 103 61 Maximum 307 283 272 293 364 293 364 Antal 29 37 27 44 45 51 233 Konfidensintervall 95 % 107-148 134-177 149-183 172-206 195-221 176-199 170-184 Percentil 20 % 88 100 130 144 172 156 126 Percentil 50 % 113 149 160 178 207 185 176 Percentil 80 % 155 228 201 249 241 218 224

(16)

Motsvarande statistik för våta vägmarkeringar presenteras i tabell 7.

Tabell 7 Beskrivande statistik för RL,våt.

Region

RL,våt

Medelvärde 31 30 32 36 41 32 34 Standardfel 1 1 1 1 2 1 1 Standardavvikelse 3 5 8 7 13 7 9 Minimum 28 20 19 23 19 17 17 Maximum 35 38 49 51 72 52 72 Antal 6 18 35 39 33 55 186 Konfidensintervall 95 % 28-34 28-33 29-34 33-38 36-46 30-33 33-35 Percentil 20 % 28 26 25 29 31 26 27 Percentil 50 % 31 30 29 35 39 32 33 Percentil 80 % 35 35 38 42 49 38 41

(17)

4.3 Andel godkända delobjekt per region och vägklass

Totalt sett i Sverige blev 49 % av delobjekten godkända med avseende på

torrfunktionen, se tabell 8. I figurerna och tabellerna har färgkodning använts för att ange om ett delobjekt är underkänt – rött eller godkänt – grönt.

Tabell 8 Antal och andel godkända delobjekt avseende torrfunktion, efter region och vägklass.

Antal

Summa Godkända

i %

Region Vägklass Underkända Godkända

Norr A 39 24 63 38 % B 21 21 42 50 % C 18 11 29 38 % Summa 78 56 134 42 % Mitt A 53 13 66 20 % B 45 12 57 21 % C 16 21 37 57 % Summa 114 46 160 29 % Sth A 30 3 33 9 % B 15 9 24 38 % C 16 11 27 41 % Summa 61 23 84 27 % Öst A 34 26 60 43 % B 26 24 50 48 % C 10 34 44 77 % Summa 70 84 154 55 % Väst A 30 28 58 48 % B 19 31 50 62 % C 6 39 45 87 % Summa 55 98 153 64 % Syd A 30 39 69 57 % B 29 33 62 53 % C 9 42 51 82 % Summa 68 114 182 63 % Sverige A 216 133 349 38 % B 155 130 285 46 % C 75 158 233 68 % Summa 446 421 867 49 %

(18)

Tabell 9 Antal och andel godkända delobjekt avseende våtfunktion, efter region.

Region Antal Summa Godkända

i % Underkända Godkända Norr 6 0 6 0 % Mitt 17 1 18 6 % Sth 29 6 35 17 % Öst 28 11 39 28 % Väst 19 14 33 42 % Syd 48 7 55 13 % Sverige 147 39 186 21 %

Antalet uppmätta objekt var så stort att på regionnivå var skillnader större än 5 % i vägklass A i tabellerna 8 och 9 signifikanta på risknivån 5 % vid ett binominaltest. I vägklass B och C var skillnader större än 10 % signifikanta på risknivån 5 % vid samma test.

Resultaten i tabellerna 8 och 9 redovisas även i figurerna 1 – 5.

Figur 1 Andel godkända/underkända delobjekt avseende torrfunktion, efter region och län, vägklass A. 27% 50% 25% 33% _22% 9% 33% 33% 33% 50% 67% 50% 6% 73% 92% 42% 67% _58% 38% 73% 50% 75% 67% _78% 100% 91% 67% 67% 67% 50% 33% 50% 94% 27% 8% 58% 33% _42% 62% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% No rr bo tt ens lä n B D Vä ste rb otte ns lä n AC Dal ar nas lä n W G äv le bo rgs lä n X Jäm tlan ds län Z Väs te rn or rlan ds län Y G ot lan ds län I St oc kh ol m s l än A B Söd er m an lan ds län D U pps al a l än C Väs tm an lan ds län U Ör eb ro lä n T Ö st er gö tla nd s l än E Ha lla nd s l än N Vä rm la nd s l än S Väs tr a G öt al an ds län O Bl ek in ge lä n K Jön köp in gs län F Ka lm ar lä n H Kr on ob er gs län G Skån e l än M

NORR MITT STH ÖST VÄST SYD

Andel godkända/underkända, torrfunktion, efter region och län i vägklasss A Underkända

(19)

Figur 2 Andel godkända/underkända delobjekt avseende torrfunktion, efter region och län, vägklass B.

Figur 3 Andel godkända/underkända delobjekt avseende torrfunktion, efter region och län, vägklass C. 37% 83% 13% 13% 22% 56% 38% _33% _33% 67% 44% 64% 67% 50% 67% 89% 67% 36% 75% 22% 63% 17% 88% 87% 78% 44% 63% _67% _67% 33% 56% 36% 33% 50% 33% 11% 33% 64% 25% 78% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% No rr bo tt ens lä n B D Vä ste rb otte ns lä n AC Dal ar nas lä n W G äv le bo rgs lä n X Jäm tlan ds län Z Väs te rn or rlan ds län Y G ot lan ds län I St oc kh ol m s l än A B Söd er m an lan ds län D U pps al a l än C Väs tm an lan ds län U Ör eb ro lä n T Ö st er gö tla nd s l än E Ha lla nd s l än N Vä rm la nd s l än S Väs tr a G öt al an ds län O Bl ek in ge lä n K Jön köp in gs län F Ka lm ar lä n H Kr on ob er gs län G Skån e l än M

Andel godkända/underkända, torrfunktion, efter region och län i vägklasss B Underkända

Godkända 42% _35% 25% 67% 82% 44% 50% 33% 78% 56% 89% 67% 100% 78% 89% 89% 100% 67% 78% 100% 73% 58% _65% 75% 33% 18% 56% 50% 67% 22% 44% 11% 33% 0% 22% 11% 11% 33% 22% 27% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% No rr bo tt ens lä n B D Vä ste rb otte ns lä n AC Dal ar nas lä n W G äv le bo rgs lä n X Jäm tlan ds län Z Väs te rn or rlan ds län Y G ot lan ds län I St oc kh ol m s l än A B Söd er m an lan ds län D U pps al a l än C Väs tm an lan ds län U Ör eb ro lä n T Ö st er gö tla nd s l än E Ha lla nd s l än N Vä rm la nd s l än S Väs tr a G öt al an ds län O Bl ek in ge lä n K Jön köp in gs län F Ka lm ar lä n H Kr on ob er gs län G Skån e l än M

Andel godkända/underkända, torrfunktion, efter region och län i vägklasss C Underkända

(20)

Figur 4 Andel godkända/underkända delobjekt avseende torrfunktion, efter region och län, samtliga vägklasser.

Figur 5 Andel godkända/underkända delobjekt avseende våtfunktion, efter region och

33% 53% 18% 33% 36% 27% 50% 24% 45% _40% 60% 53% 74% _64% 39% 76% 93% 58% 59% 76% 43% 67% 47% 82% 67% 64% 73% 50% 76% 55% _60% 40% 47% 26% _36% 61% 24% 7% 42% 41% 24% 57% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% No rr bo tt ens lä n B D Vä ste rb otte ns lä n AC Dal ar nas lä n W G äv le bo rgs lä n X Jäm tlan ds län Z Väs te rn or rlan ds län Y G ot lan ds län I St oc kh ol m s l än A B Söd er m an lan ds län D U pps al a l än C Väs tm an lan ds län U Ör eb ro lä n T Ö st er gö tla nd s l än E Ha lla nd s l än N Vä rm la nd s l än S Väs tr a G öt al an ds län O Bl ek in ge lä n K Jön köp in gs län F Ka lm ar lä n H Kr on ob er gs län G Skån e l än M

Andel godkända/underkända, torrfunktion, efter region och län i vägklasss ABC Underkända Godkända 25% _17% _20% 57% 20% 50% 9% 33% 50% 33% 11% 29% 5% 100% 100% 75% 100% 100% 100% 83% 80% 43% 80% 50% 91% 67% 100% 50% 67% 89% 100% 71% 95% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% No rr bo tt ens lä n B D Vä ste rb otte ns lä n AC Dal ar nas lä n W G äv le bo rgs lä n X Jäm tlan ds län Z Väs te rn or rlan ds län Y G ot lan ds län I St oc kh ol m s l än A B Söd er m an lan ds län D U pps al a l än C Väs tm an lan ds län U Ör eb ro lä n T Ö st er gö tla nd s l än E Ha lla nd s l än N Vä rm la nd s l än S Väs tr a G öt al an ds län O Bl ek in ge lä n K Jön köp in gs län F Ka lm ar lä n H Kr on ob er gs län G Skån e l än M

Andel godkända/underkända, våtfunktion, efter region och län Underkända

(21)

4.4 Resultat per region och vägklass

I detta kapitel redovisas andel godkända/underkända delobjekt per region och vägklass.

Figur 6 Andel godkända/underkända delobjekt avseende torrfunktion efter region, vägklass A.

Figur 7 Andel godkända/underkända delobjekt avseende torrfunktion efter region, vägklass B. 38% 20% 9% 43% 48% 57% 38% 62% 80% 91% 57% 52% 43% 62% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Norr Mitt Sth Öst Väst Syd Sverige

Andel godkända, torrfunktion, efter region i vägklass A Underkända

Godkända 50% 21% 38% 48% 62% 53% 46% 50% 79% 63% 52% 38% 47% 54% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Andel godkända, torrfunktion, efter region i vägklass B Underkända

(22)

Figur 8 Andel godkända/underkända delobjekt avseende torrfunktion efter region, vägklass C. 38% 57% 41% 77% 87% 82% 68% 62% 43% 59% 23% 13% 18% 32% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Andel godkända, torrfunktion, efter region i vägklass C Underkända_Godkända

42% 29% 27% 55% 64% 63% _49% 58% 71% _73% 45% 36% 37% _51% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

(23)

Figur 10 Andel godkända/underkända delobjekt avseende våtfunktion efter region. 6% 17% 28% 42% 13% 21% 100% 94% 83% 72% 58% 87% 79% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

(24)

5 Jämförelse mellan år 2011 och 2012

I tabell 10 redovisas andelen godkända delobjekt med avseende på retroreflexion för torr markering i alla regioner år 2011 och 2012.

Tabell 10 Andelen godkända delobjekt med avseende på retroreflexionen för torr markering i Region Väst 2011 och 2012.

Region Vägklass Andel godkända (%) delobjekt 2011 Andel godkända (%) delobjekt 2012 Norr A 54 38 B 69 50 C 64 38 Summa 62 42 Mitt A 35 20 B 21 21 C 28 57 Summa 28 29 Sth A 38 9 B 13 38 C 19 41 Summa 24 27 Öst A 52 43 B 47 48 C 78 77 Summa 58 55 Väst A 60 48 B 49 62 C 71 87 Summa 60 64 Syd A 74 57 B 61 53 C 67 82 Summa 67 63 Sverige A 52 38 B 47 46 C 55 68 Totalt 52 49

I vägklass A visar vägmarkeringarna i samtliga regioner en försämrad funktion 2012 jämfört med 2011.

Vägmarkeringarna i vägklass B har i stort sett samma funktion 2011 och 2012.

(25)

I tabell 11 redovisas andelen godkända delobjekt med avseende på retroreflexion för våt markering i alla regioner år 2011 och 2012.

Tabell 11 Andelen godkända delobjekt med avseende på retroreflexionen för våt markering i Region Väst 2011 och 2012.

Region Andel godkända (%) delobjekt 2011 Andel godkända (%) delobjekt 2012 Norr 36 0 Mitt 25 6 Sth 29 17 Öst 41 28 Väst 54 42 Syd 65 13 Sverige 45 21

Generellt gäller att våtfunktionen var sämre 2012 än 2011.

Jämförelse mellan år 2012 och 2011 efter vägklass och region visas grafiskt i figur 11.

Figur 11 Jämförelse mellan år 2011-2012. Andelen godkända mätplatser i olika regioner avseende torrfunktionen, vägklass A.

54% 35% 38% 52% 60% 74% 52% 38% 20% 9% 43% 48% 57% 38% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

(26)

Figur 12 Jämförelse mellan år 2011-2012. Andelen godkända mätplatser i olika regioner avseende torrfunktionen, vägklass B.

Figur 13 Jämförelse mellan år 2011-2012. Andelen godkända mätplatser i olika 69% 21% 13% 47% 49% 61% 47% 50% 21% 38% 48% 62% 53% 46% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

jämförelse godkända mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass B, 2011-2012 År 2011 År 2012

64% 28% 19% 78% 71% 67% 55% 38% 57% 41% 77% 87% 82% 68% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

(27)

Figur 14 Jämförelse mellan år 2011-2012. Andelen godkända mätplatser i olika regioner avseende torrfunktionen, alla vägklasser.

Figur 15 Jämförelse mellan år 2011-2012. Andelen godkända mätplatser i olika regioner avseende våtfunktionen.

62% 28% 24% 58% 60% 67% 52% 42% 29% _27% 55% 64% _63% 49% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

jämförelse godkända mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass ABC, 2011-2012 År 2011 År 2012

36% 25% 29% 41% 54% 65% 45% 0% 6% 17% 28% 42% 13% 21% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

(28)

6 Nationella stråk

Genom landet passerar sju nationella stråk på europaväg, E4, E45, E6, E22, E20, E18 och E14. I dessa stråk har mätningar utförts i omfattning enligt tabell 12.

Tabell 12 Antalet uppmätta objekt i varje län i de nationella stråken på europaväg.

Stråk Region Län _ Antal objekt E4 Syd M_2, G_4, F_4 Öst E_3, D_4, C_3 Sth AB_4 Mitt X_5, Y_3 Norr AC_4, BD_3 E45 Väst O_1, S_3 Mitt W_4, Z_3 Norr AC_1, BD_3 E6 Syd M_1 Väst N_4, O_5 E22 Syd M_1, K_4, H_4 Öst E_1 E20 Syd M_1 Väst O_4 Öst U_1, T_3 Sth AB_2 E18 Väst S_3 Öst T_1, U_3, C_1 Sth AB_5

E14 Mitt Z_6, Y_2

Följande avsnitt, 6.1 – 6.6, presenterar vägmarkeringarnas synbarhet i helljus.

Skattningen av synbarheten, vilken baseras på vägmarkeringarnas retroreflexion (mätt i dagsljus) och area, avser en medelsvår körsituation; en 50-årig förare som är något bländad och har något smutsiga strålkastare.

Enligt COST 31 (1999) är det absolut kortaste synavståndet uttryckt i tid, pvt, som kan accepteras 1,8 s plus ett litet, odefinierat tillägg. Om tillägget sätts till 0,2 s, innebär detta att 2,0 s kan accepteras, d.v.s. 50 och 60 meter i hastigheten 90 respektive 110 km/h.

(29)

6.1 E4

E4 passerar genom fem regioner och elva län. Mätningar har gjorts i 39 objekt. Tabell 13 och figur 16 visar vägmarkeringarnas synbarhet i helljus.

6.1.1 E4 synbarhet

Tabell 13a Vägmarkeringarnas synbarhet [meter] i helljus. Avser det nationella stråket E4. E4 Län Höger+Vänster kantlinje torr mittlinje eller körfältslinje torr Höger+Vänster kantlinje våt Syd M 91 61 47 G 97 70 53 F 91 68 52 Öst E 81 69 49 D 93 66 48 Sth AB 85 54 52 Öst C 93 63 58 Mitt X 83 55 51 Y 74 55 45 Norr AC 73 62 BD 79 51 51

Figur 16a Vägmarkeringarnas synbarhet [meter]i helljus på E4. 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 M G F E D AB C X Y AC BD

Syd Öst Sth Öst Mitt Norr

(30)

6.1.2 E4 retroreflexion

Tabell 13b Vägmarkeringarnas retroreflexion [mcd/m2/lx]. Avser det nationella stråket E4. E4 Län Höger+Vänster kantlinje torr mittlinje eller körfältslinje torr Höger+Vänster kantlinje våt Syd M 157 163 23 G 192 240 31 F 168 228 32 Öst E 244 177 30 D 183 229 41 Sth AB 190 209 36 Öst C 125 98 29 Mitt X 150 120 32 Y 131 114 25 Norr AC 165 131 BD 124 89 31

Figur 16b Vägmarkeringarnas retroreflexion [mcd/m2/lx] på E4. 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200 220 240 260 280 300 M G F E D AB C X Y AC BD

Syd Öst Sth Öst Mitt Norr

[m

cd

/m

2/l

x]

(31)

6.2 E45

E45 passerar genom tre regioner och sju län. På grund av ett misstag gjordes emellertid ingen mätning i Gävleborgs län, varför resultat finns från sex län och 15 objekt.

Tabell 14 och figur 16 visar vägmarkeringarnas synbarhet i helljus. 6.2.1 E45 synbarhet

Tabell 14a Vägmarkeringarnas synbarhet [meter] i helljus. Avser det nationella stråket E45. E45 Län Höger+Vänster kantlinje torr mittlinje eller körfältslinje torr Höger+Vänster kantlinje våt Väst O 95 75 52 S 65 55 Mitt W 57 54 Z 72 61 Norr AC 56 77 BD 61 56

Figur 17a Vägmarkeringarnas synbarhet [meter]i helljus på E45. 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 O S W Z AC BD Väst Mitt Norr

(32)

6.2.2 E45 retroreflexion

Tabell 14b Vägmarkeringarnas retroreflexion [mcd/m2/lx]. Avser det nationella stråket E45. E45 Län Höger+Vänster kantlinje torr mittlinje eller körfältslinje torr Höger+Vänster kantlinje våt Väst O 215 191 46 S 145 119 Mitt W 105 116 Z 170 156 Norr AC 95 208 BD 128 87

Figur 17b Vägmarkeringarnas retroreflexion [mcd/m2/lx] på E45. 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200 220 240 260 280 300 O S W Z AC BD Väst Mitt Norr [m cd /m 2/l x]

(33)

6.3 E6 och E22

E6 passerar genom två regioner och tre län och E22 passerar genom två regioner och fyra län. I båda stråken har mätningar gjorts på 10 objekt.

6.3.1 E6 och E22 synbarhet

Tabell 15a Vägmarkeringarnas synbarhet [meter] i helljus. Avser det nationella stråken E6 och E22. Stråk Region Län Höger+Vänster kantlinje torr mittlinje eller körfältslinje torr Höger+Vänster kantlinje våt E 6 Syd M 108 67 50 Väst N 109 68 49 O 111 70 52 E 22 Syd M 96 58 K 95 69 43 H 80 63 40 Öst E 93 63

Figur 18a Vägmarkeringarnas synbarhet [meter]i helljus på E6 och E22. 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 M N O M K H E Syd Väst Syd Öst E 6 . E 22

(34)

6.3.2 E6 och E22 retroreflexion

Tabell 15b Vägmarkeringarnas synbarhet [meter] i helljus. Avser det nationella stråken E6 och E22. Stråk Region Län Höger+Vänster kantlinje torr mittlinje eller körfältslinje torr Höger+Vänster kantlinje våt E 6 Syd M 265 223 41 Väst N 289 233 40 O 292 244 47 E 22 Syd M 182 139 K 224 204 38 H 174 180 31 Öst E 206 179

Figur 18b Vägmarkeringarnas retroreflexion [mcd/m2/lx] på E6 och E22. 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200 220 240 260 280 300 M N O M K H E Syd Väst Syd Öst E 6 . E 22 [m cd /m 2/l x]

(35)

6.4 E20, E18 och E14

E20 passerar genom fyra regioner och fem län. Mätningar gjordes här på 11 objekt. E18 passerar genom tre regioner och fem län och här gjordes mätningar på 13 objekt. E14 går endast i Region Mitt och här gjordes mätningar på 8 objekt i två län.

6.4.1 E20, E18 och E14 synbarhet

Tabell 16a Vägmarkeringarnas synbarhet [meter] i helljus. Avser det nationella stråken E20, E18 och E14.

Stråk Region Län Höger+Vänster kantlinje torr mittlinje eller körfältslinje torr Höger+Vänster kantlinje våt E 20 Syd M 105 73 48 Väst O 86 67 46 Öst U 87 59 47 T 96 61 49 Sth AB 87 69 42 E 18 Väst S 57 55 Öst T 80 69 49 U 102 64 47 C 79 69 45 Sth AB 84 71 42 E 14 Mitt Z 61 58 41 Y 52 67

Figur 19a Vägmarkeringarnas synbarhet [meter]i helljus på E20, E18 och E14. 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 M O U T AB S T U C AB Z Y Syd Väst Öst Sth Väst Öst Sth Mitt E 20 . E 18 . E 14

(36)

6.4.2 E20, E18 och E14 retroreflexion

Tabell 16b Vägmarkeringarnas synbarhet [meter] i helljus. Avser det nationella stråken E20, E18 och E14.

Stråk Region Län Höger+Vänster kantlinje torr mittlinje eller körfältslinje torr Höger+Vänster kantlinje våt E 20 Syd M 237 175 36 Väst O 178 159 34 Öst U 161 164 34 T 198 118 40 Sth AB 136 149 25 E 18 Väst S 140 159 Öst T 228 120 34 U 189 151 41 C 148 147 32 Sth AB 129 170 24 E 14 Mitt Z 119 114 29 Y 81 133

Figur 19b Vägmarkeringarnas retroreflexion [mcd/m2/lx] på E20, E18 och E14.

Beträffande synbarheten på vägmarkeringarna i de ovan redovisade nationella stråken, gäller nästan alltid att kantlinjerna har bättre synbarhet än mittlinjerna. Vidare har våta

0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200 220 240 260 280 300 M O U T AB S T U C AB Z Y Syd Väst Öst Sth Väst Öst Sth Mitt E 20 . E 18 . E 14 [m cd /m 2/l x]

(37)

Generellt kan sägas att kantmarkeringarnas synbarhet är acceptabel, i de flesta län i intervallet 80 – 120 meter. Mitt- och körfältslinjer har emellertid något sämre synbarhet – ner mot 50 meter i några län, vilket måste betraktas som alltför kort synavstånd med resultaten från COST 331 i åtanke. Detsamma gäller våta kantlinjer; dessa har undan-tagslöst synavstånd kortare än 60 meter.

(38)

7 Diskussion

Sett över hela landet och alla typer av vägar kan tillståndsmätningarna 2012 sägas ha visat att vägmarkeringarnas funktion ligger på samma nivå som 2011. I Region Stockholm och Region Mälardalen/Öst har mätningar på det högtrafikerade vägnätet gjorts varje år sedan 2000. Figur 20 visar utvecklingen.

Figur 20 Retroreflexionens medelvärde [mcd/m2/lx] i Region Stockholm och Region Mälardalen/Öst år 2000 – 2012. Avser torra vägmarkeringar på det högtrafikerade vägnätet (ÅDT > 4000).

Figur 20 visar att torra vägmarkeringars retroreflexion har legat i det ungefärliga intervallet 150 – 200 mcd/m2/lx, åtminstone sedan 2004. Innan dess var funktionen i Region Stockholm sämre. Förklaringen till nivån på kurvorna i figur 20 kan vara att tillverkarna har anpassat sig till det krav på retroreflexion som Trafikverket ställer på dessa vägar, 150 mcd/m2/lx. Alternativt har man svårighet att tillverka markeringar med högre retroreflexion, åtminstone till ett rimligt pris. Oavsett vad visar figur 20 att man inte ska förvänta sig värden över 200 mcd/m2/lx ens på sommaren, då en stor del av vägmarkeringarna är nylagda.

Tidigare studier (Lundkvist, 2000) har indikerat att på hösten och vintern sjunker torra och fuktiga vägmarkeringars retroreflexion till ungefär halva värdet mot vad de hade under sommaren. Detta betyder att de då kommer att ligga intervallet 75 –

100 mcd/m2/lx. Våta vägmarkeringar (profilerade) har visat sig nästan alltid ha retroreflexionen ca 20 – 40 mcd/m2/lx. Under den mörka årstiden försämras således vägmarkeringarnas synbarhet p.g.a. att retroreflexionen faller. Synbarheten är beroende, inte endast av retroreflexionen, utan även av vägmarkeringens bredd och intermittens.

0 50 100 150 200 250 Öst Sthlm

(39)

tillräcklig även då. Detta under förutsättning att de nivåer som figur 20 visar kommer att gälla även i framtiden.

Resultaten i figur 20 kan även tolkas som att tillståndsmätningarna under 13 år inte har haft någon större positiv effekt på vägmarkeringarnas funktion. Detta är att dra alltför långtgående slutsatser; utan kvalitetskontroll kommer med största sannolikhet en sämre vara att levereras. De regioner som hade mycket låga värden vid mätseriens början, 2000, kunde inom några få år efter mätningarnas start påvisa en betydligt förbättrad vägmarkeringsfunktion, vilket figur 20 visar för Region Stockholm.

Bortsett från utvecklingen över år måste konstateras att andelen underkända delobjekt är hög. De flesta delobjekten har ett retroreflexionsmedelvärde som uppfyller kravet 150 eller 100 mcd/m2/lx (på vägar med ÅDT < 2000). Däremot är ofta andelen underkända mätplatser större än 20 %, vilket gör att hela delobjektet blir underkänt. Detta är en indikation på att nödvändiga kompletteringar inte har blivit utförda.

(40)

8 Slutsatser

Följande slutsatser kan dras från tillståndsmätningarna 2012:

Retroreflexionen för torra vägmarkeringar

• I vägklass A blev 38 % av samtliga delobjekt godkända. Störst andel godkända delobjekt hade Region Syd med 57 %, följt av Väst, Öst, Norr, Mitt och

Stockholm.

• I vägklass B blev 46 % av samtliga delobjekt godkända. Störst andel godkända delobjekt hade Region Väst med 62 %, följt av Syd, Norr, Öst, Stockholm och Mitt.

• I vägklass C blev 68 % av samtliga delobjekt godkända. Störst andel godkända delobjekt hade Region Väst med 87 %, följt av Syd, Öst, Mitt, Stockholm och Norr.

Retroreflexionen för våta vägmarkeringar

• Funktionen för våta vägmarkeringar godkändes för 21 % av samtliga delobjekt. Störst andel godkända delobjekt hade Region Väst med 42 %, följt av Öst, Stockholm, Syd, Mitt och Norr.

Jämförelse 2011-2012

En jämförelse mellan åren 2011 och 2012 visar följande för torra vägmarkeringar: • I vägklass A sjönk andelen godkända delobjekt från 52 % till 38 %. Samtliga

regioner hade mindre andel godkända delobjekt 2012 jämfört med 2011. • I vägklass B var andelen godkända delobjekt ungefär oförändrad 2012 jämfört

med 2011. Region Väst och Stockholm uppvisade emellertid en förbättring. • I vägklass C ökade andelen godkända delobjekt från 55 % till 68 %. Störst var

ökningen i Region Mitt, Stockholm, Väst och Syd. För våta markeringar visade mätningarna:

• Sett över hela landet minskade andelen godkända delobjekt från 45 % till 21 %. Vägmarkeringarna i samtliga regioner uppvisade en försämrad våtfunktion 2012 jämfört med 2011.

Nationella stråk

• På de nationella stråken hade körfälts- och mittlinjer nästan undantagslöst sämre synbarhet än kantlinjerna.

• På motorvägavsnitten och de mötesfria delarna av E4, E6, E20, E22 och E45 hade kantlinjerna god synbarhet – i intervallet 80 – 120 meter (torrt, helljus). • Generellt kan sägas att torra vägmarkeringars synbarhet var något sämre i de

(41)

Generella slutsatser

I flera regioner uppfyller mindre än hälften av de uppmätta delobjekten kraven på retroreflexion. Sett på Sverige i helhet blev ganska precis 50 % godkända med avseende på torrfunktionen, medan motsvarande för våta markeringar endast var 21 %. Den relativt låga retroreflexionen i kombination med liten vägmarkeringsarea har inneburit dålig synbarhet i mörker, speciellt för körfälts- och mittlinjerna.

(42)

9 Referenser

European Coorporation in the field of Scientific and Technical research (COST), action 331, Requirements for horizontal road markings, final Report of the Action, Bryssel, 1999.

Lundkvist, S-O., Åström, S., Våtsynbara vägmarkeringars funktion – slutrapportering

av Provväg 1998 – 2000, VTI Rapport 465, Linköping, 2000.

Lundkvist, S-O & Nielsen, B: Utveckling av Road Marking Tester. Status RMT

version 2. VTI notat 20-2009. Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping.

2009.

Vägverket: Teknisk beskrivningstext VV TBT Vägmarkering. Publikation 2009:66. Vägverket. 2009.

(43)

Bilaga A Sida 1 (4)

Validering av LTL-M inför tillståndsmätningarna 2012

Valideringen 2012 avsåg den nya typen av mobila instrument, LTL-M. Valideringen omfattar endast retroreflexionen för torra vägmarkeringar och har gjorts enligt Vägverkets metodbeskrivning 2009:22.

I samband med ovan nämnda validering utfördes även handhållna mätningar av våtfunktionen och luminanskoefficienten och dessa två parametrar kunde även skattas från RMT-mätningarna. Således gjordes även en validering av våtfunktionen och Qd, vilken redovisas i ett separat PM.

Mätfelen har beräknats enligt följande (n är antalet objekt, n = 22):

Relativt mätfel

∑

− − − = n R R R_mobil _LTL _X _LTL _X rel ε Absolut mätfel

∑

− − − = n R R Rmobil LTL X LTL X rel ε Repeterbarhet

∑

− = n R R

R_omg _omg _omg

rel

1 1 2

ε

Tabell A1 visar uppmätta medelvärden för 22 objekt separerat på de två mätomgångarna som gjordes med de mobila instrumenten.

(44)

Bilaga A Sida 2 (4)

Tabell A1 Uppmätta medelvärden för 100 meter långa objekt kantlinje. Siffran inom parentes anger mätomgång.

objekt LTL-XL RST7(1) RST7(2) RST8(1) RST8(2) 1 213 173 174 196 195 2 194 159 158 178 175 3 215 192 192 209 207 4 204 187 186 214 207 5 227 177 177 205 199 6 215 181 180 208 202 7 176 163 163 182 186 8 190 158 158 174 180 9 148 133 133 139 142 10 133 122 121 129 130 11 167 177 180 181 179 12 241 236 235 246 246 13 187 169 170 175 174 14 206 196 199 205 204 15 222 224 221 222 220 16 133 125 127 134 133 17 132 124 123 131 131 18 203 209 212 219 214 19 197 199 198 207 205 20 207 220 221 240 237 21 126 128 128 132 131 22 118 137 140 142 149

Tabell A2 visar resultaten av valideringen enligt metodbeskrivning. Trafikverkets krav är att det relativa och absoluta mätfelet inte får överstiga är 10 % respektive 20 %.

(45)

Bilaga A Sida 3 (4)

Figurerna A1 – A2 visar sambandet mellan mätvärdena för å ena sidan LTL-XL och å andra sidan de mobila instrumenten.

Figur A1 Sambandet mellan mätvärden från RST7 och LTL-XL. Den heldragna linjen avser RST7 = LTL-X, medan den streckade är regressionslinjen.

Korrelationskoefficienten r = 0,873.

Figur A2 Sambandet mellan mätvärden från RST9 och LTL-X. Den heldragna linjen avser RST9 = LTL-X, medan den streckade är regressionslinjen.

(46)

Bilaga A Sida 4 (4)

Efter det att 10 objekt hade mätts med RST7 upptäcktes ett misstag med kalibreringen, vilket sannolikt förklarar det förhållandevis stora mätfelet. Detta korrigerades och ommätning gjordes. Används dessa resultat blir det systematiska mätfelet + 3,3 %, det absoluta mätfelet 6,6 % och repeterbarheten 1,1 %. Korrelationen mot LTL-XL är

r = 0,940.

Resultaten visar att de två testade instrumenten uppfyller Trafikverkets krav på mätfel för torra vägmarkeringars retroreflexion.

Mätfelen kan jämföras med förra årets validering av Ecodyn 30: Då var de systematiska mätfelen i storleksordningen 10 – 13 % (mot 1 – 6 % för LTL-M). De absoluta mätfelen var förra året drygt 15 %, mot 6 – 9 % nu. LTL-M mäter således med i princip dubbelt så bra noggrannhet som Ecodyn 30.

(47)

Bilaga B Sida 1 (4)

I denna bilaga redovisas synbarheten i helljus för samtliga delobjekt. HK = höger kantlinje, VK = vänster kantlinje, KL = körfältslinje, ML = mittlinje. B avser vägmarkeringens bredd i meter och I intermittens för kantlinjerna.

E4

Synbarhet HK KL/ML VK Torr, m Våt, m

Region Län _{Objekt B, m} I B, m I B, m I HK KL ML VK HK VK

Syd M 4 0.3 heldr. 0.15 0.3 heldr. 83 56 92 43 51 Syd M 6 0.3 heldr. 0.15 0.3 heldr. 94 66 95 Syd G 1 0.3 heldr. 0.15 0.3 heldr. 94 73 97 55 57 Syd G 2 0.3 heldr. 0.15 0.3 heldr. 93 66 103 50 59 Syd G 4 0.3 heldr. 0.15 0.3 heldr. 102 71 97 55 Syd G 7 0.2 heldr. 0.2 0.3 heldr. 93 70 94 42 Syd F 4 0.3 hel/int 0.15 0.3 hel/int 87 69 89 50 55 Syd F 5 0.3 heldr. 0.15 0.3 heldr. 91 63 90 54 53 Syd F 8 0.3 heldr. 0.15 0.3 heldr. 87 66 88 51 54 Syd F 11 0.3 heldr. 0.15 0.3 heldr. 95 73 100 50 52 Öst E 5 0.2 hel/int 0.15 0.2 hel/int 79 68 76 45 51 Öst E 6 0.2 hel/int 0.15 0.2 hel/int 77 67 87 44 48 Öst E 12 0.2 hel/int 0.15 0.2 hel/int 76 71 88 48 55 Öst D 1 0.2 hel/int 0.15 0.2 heldr. 74 61 111 40 Öst D 2 0.2 hel/int 0.15 0.2 heldr. 77 60 113 43 Öst D 4 0.2 hel/int 0.15 0.2 heldr. 77 66 99 46 52 Öst D 7 0.2 heldr. 0.15 0.2 heldr. 85 78 104 57 Sth AB 1 0.3 heldr. 0.15 0.3 heldr. 89 60 90 55 51 Sth AB 4 0.3 heldr. 0.15 0.3 heldr. 76 47 84 44 50 Sth AB 5 0.3 heldr. 0.15 0.3 heldr. 78 50 85 48 52 Sth AB 9 0.3 heldr. 0.15 0.3 heldr. 92 58 88 59 55 Öst C 2 0.3 heldr. 0.15 0.3 heldr. 91 61 93 57 55 Öst C 3 0.3 heldr. 0.15 0.3 heldr. 97 60 99 57 61 Öst C 5 0.3 heldr. 0.15 0.3 heldr. 94 69 85 60 59 Mitt X 9 0.3 heldr. 0.15 0.3 heldr. 81 48 97 54 Mitt X 10 0.3 heldr. 0.15 0.3 heldr. 82 48 97 56 Mitt X 14 0.3 heldr. 0.15 0.3 heldr. 88 50 91 51 52 Mitt X 22 0.2 heldr. 0.15 0.2 interm. 81 69 70 47 44 Mitt X 2 0.1 interm. 0.2 0.2 heldr. 53 59 89 Mitt Y 4 0.2 heldr. 0.15 0.3 heldr. 77 54 82 43 52 Mitt Y 7 0.15 hel/int 0.15 0.3 heldr. 66 50 81 51 Mitt Y 13 0.15 interm. 0.15 0.15 hel/int 65 60 73 44 34 Norr AC 6 0.2 hel/int 0.15 0.2 hel/int 73 55 75 Norr AC 8 0.15 interm. 0.15 0.15 interm. 65 68 69 Norr AC 14 0.15 interm. 0.15 0.15 interm. 67 63 66 Norr AC 16 0.2 hel/int 0.15 0.2 heldr. 77 61 90 Norr BD 3 0.175 hel/int 0.15 0.3 hel/int 69 50 73 47 Norr BD 5 0.3 heldr. 0.15 0.3 heldr. 83 51 80 52 Norr BD 9 0.3 hel/int 0.15 0.3 heldr. 79 51 89 55

(48)

Bilaga B Sida 2 (4)

E45

Synbarhet HK KL/ML VK Torr, m Våt, m Region Län _{Objekt B, m} I B, m I B, m I HK KL ML VK HK VK Väst O 47 0.3 heldr. 0.15 0.3 heldr. 100 75 90 51 52 Väst S 18 0.1 interm. 0.15 0.1 interm. 79 58 64 Väst S 22 0.1 interm. 0.15 0.1 interm. 69 55 55 Väst S 24 0.1 interm. 0.15 0.1 interm. 67 53 53 Mitt W 2 0.1 interm. 0.1 0.1 interm. 70 46 52 Mitt W 5 0.1 interm. 0.1 0.1 interm. 56 59 43 Mitt W 8 0.1 interm. 0.1 0.1 interm. 55 55 46 Mitt W 13 0.1 interm. 0.1 0.1 interm. 79 57 57 Mitt Z 29 0.15 hel/int 0.15 0.15 heldr. 81 70 97 Mitt Z 48 0.1 interm. 0.1 0.1 interm. 67 55 55 Mitt Z 51 0.125 hel/int 0.125 0.125 hel/int 67 58 67 Norr AC 61 0.1 interm. 0.15 0.1 interm. 62 77 50 Norr BD 58 0.15 interm. 0.15 0.15 hel/int 46 45 61 Norr BD 66 0.1 interm. 0.15 0.1 interm. 63 65 49 Norr BD 70 0.1 interm. 0.15 0.1 interm. 84 57 63

E6

Syd M 10 0.3 heldr. 0.15 0.3 heldr. 99 67 117 45 54 Väst N 4 0.3 heldr. 0.15 0.3 heldr. 63 107 53 Väst N 5 0.3 heldr. 0.15 0.3 heldr. 130 72 132 Väst N 7 0.3 heldr. 0.15 0.3 heldr. 87 76 101 42 52 Väst N 10 0.3 heldr. 0.15 0.3 heldr. 59 96 48 Väst O 2 0.3 heldr. 0.15 0.3 heldr. 95 58 97 47 48 Väst O 7 0.3 heldr. 0.15 0.3 heldr. 106 73 112 50 53 Väst O 10 0.3 heldr. 0.15 0.3 heldr. 108 73 123 53 60 Väst O 11 0.3 heldr. 0.15 0.3 heldr. 114 71 120 51 52 Väst O 14 0.3 heldr. 0.15 0.3 heldr. 107 73 129

(49)

Bilaga B Sida 3 (4)

E22

Synbarhet HK KL/ML VK Torr, m Våt, m Region Län _{Objekt B, m} I B, m I B, m I HK KL ML VK HK VK

Syd M 28 0.3 heldr. 0.15 0.3 heldr. 94 58 98 Syd K 4 0.3 heldr. 0.3 0.3 heldr. 99 77 100 44 Syd K 6 0.3 heldr. 0.15 0.3 heldr. 99 64 101 44 43 Syd K 7 0.3 heldr. 0.15 0.3 heldr. 103 64 103 42 42 Syd K 11 0.15 interm. 0.15 0.15 interm. 75 69 76 43 43 Syd H 5 0.3 heldr. 0.15 0.3 heldr. 92 62 91 37 38 Syd H 7 0.25 heldr. 0.15 0.2 heldr. 96 65 95 41 Syd H 14 0.15 interm. 0.15 0.15 interm. 68 62 68 40 41 Syd H 17 0.15 interm. 0.15 0.15 interm. 65 63 64 41 41 Öst E 13 0.2 heldr. 0.15 0.2 heldr. 96 63 89

E20

Syd M 21 0.3 heldr. 0.15 0.3 heldr. 106 73 104 48 47 Väst O 18 0.3 heldr. 0.15 0.3 heldr. 86 65 100 45 47 Väst O 25 0.3 heldr. 0.15 0.3 heldr. 98 74 96 Väst O 29 0.3 heldr. 0.15 0.3 heldr. 78 74 99 39 52 Väst O 30 0.1 interm. 0.15 0.1 interm. 65 55 64 Öst U 10 0.2 heldr. 0.125 0.25 heldr. 81 59 93 45 48 Öst T 10 0.2 heldr. 0.15 0.3 heldr. 79 54 116 48 Öst T 11 0.3 heldr. 0.15 0.3 heldr. 97 67 100 45 Öst T 8 0.3 heldr. 0.15 0.2 heldr. 98 61 84 53 50 Sth AB 21 0.3 heldr. 0.15 0.3 heldr. 83 70 88 39 43 Sth AB 22 0.3 heldr. 0.15 0.3 heldr. 83 67 92 42 43

(50)

Bilaga B Sida 4 (4)

E18

Synbarhet HK KL/ML VK Torr, m Våt, m Region Län _{Objekt B, m} I B, m I B, m I HK KL ML VK HK VK Väst S 2 0.1 interm. 0.15 0.1 interm. 57 45 57 Väst S 7 0.1 interm. 0.15 0.1 interm. 65 64 61 Väst S 11 0.125 interm. 0.15 0.125 interm. 49 56 52 Öst T 4 0.3 heldr. 0.15 0.3 heldr. 63 69 97 45 53 Öst U 2 0.3 heldr. 0.15 0.3 heldr. 58 73 102 44 51 Öst U 7 0.3 heldr. 0.15 0.3 heldr. 52 64 93 41 50 Öst U 9 0.3 heldr. 0.15 0.3 heldr. 85 69 82 43 43 Öst C 14 0.3 heldr. 0.15 0.3 heldr. 92 64 112 47 Sth AB 10 0.3 heldr. 0.15 0.3 heldr. 83 77 86 44 44 Sth AB 11 0.3 heldr. 0.15 0.3 heldr. 83 70 84 40 42 Sth AB 15 0.3 heldr. 0.15 0.3 heldr. 86 66 97 46 Sth AB 18 0.3 heldr. 0.15 0.3 heldr. 89 76 81 42 44 Sth AB 20 0.2 heldr. 0.15 0.2 heldr. 74 64 76 37 39

E14

Synbarhet HK KL/ML VK Torr, m Våt, m Region Län _{Objekt B, m} I B, m I B, m I HK KL ML VK HK VK

Mitt Z 7 0.1 interm. 0.1 0.1 interm. 47 57 46 Mitt Z 9 0.1 interm. 0.1 0.1 interm. 53 52 52 Mitt Z 13 0.15 interm. 0.15 0.15 interm. 67 64 61 Mitt Z 15 0.2 heldr. 0.15 0.2 heldr. 71 47 73 39 43 Mitt Z 17 0.15 hel/int 0.15 0.15 hel/int 63 63 65 Mitt Z 19 0.15 interm. 0.15 0.15 interm. 65 66 67 Mitt Y 23 0.15 interm. 0.15 0.15 interm. 52 68 56 Mitt Y 28 0.15 interm. 0.15 0.15 interm. 49 66 50

(51)

(52)

www.vti.se vti@vti.se

VTI är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut som arbetar med forskning och utveckling inom transportsektorn. Vi arbetar med samtliga trafikslag och kärnkompetensen finns inom områdena säkerhet, ekonomi, miljö, trafik- och transportanalys, beteende och samspel mellan människa-fordon-transportsystem samt inom vägkonstruktion, drift och underhåll. VTI är världsledande inom ett flertal områden, till exempel simulatorteknik. VTI har tjänster som sträcker sig från förstudier, oberoende kvalificerade utredningar och expertutlåtanden till projektledning samt forskning och utveckling. Vår tekniska utrustning består bland annat av körsimulatorer för väg- och järnvägstrafik, väglaboratorium, däckprovnings-anläggning, krockbanor och mycket mer. Vi kan även erbjuda ett brett utbud av kurser och seminarier inom transportområdet.

VTI is an independent, internationally outstanding research institute which is engaged on research and development in the transport sector. Our work covers all modes, and our core competence is in the fields of safety, economy, environment, traffic and transport analysis, behaviour and the man-vehicle-transport system interaction, and in road design, operation and maintenance. VTI is a world leader in several areas, for instance in simulator technology. VTI provides services ranging from preliminary studies, highlevel independent investigations and expert statements to project management, research and development. Our technical equipment includes driving simulators for road and rail traffic, a road laboratory, a tyre testing facility, crash tracks and a lot more. We can also offer a broad selection of courses and seminars in the field of transport.