SVENSKFRÖTIDNING NR1 FEBRUARI2004
16
I slutet av januari höll SFO
årsstämma i Nässjö. Efter
stämman fick deltagarna färsk
information om de senaste
nyheterna för hur det
sven-ska förslaget till ny
jordbruks-politik kommer att se ut.
I sitt inledningsanförande pekade ordf Gunnar Henningsson på vil-ken fantastisk gröda rapsen är och vilka många användningsområden den har både som livsmedel och för tekniska ändamål. Han redo-gjorde också för organisationens ställningstagande för en frikopp-ling av vallfröstödet.
Ordförandebyte
I och med årets stämma lämnade Gunnar Henningsson över ordför-andeklubban till föreningens vice
SFO:s årsstämma:
Gunnar lämnar över
klubban till Bengt-Olov
SVENSKFRÖTIDNING NR1 FEBRUARI2004 17
ordförande Bengt-Olov Gunnarson. Gunnar har varit verksam i riksor-ganisationens styrelse sedan 1988 och varit ordförande sedan 2002. Bengt Olov framförde föreningens tack till Gunnar, för det arbete han lagt ner både i SFO och Svensk Raps AB. Han poängterade bland annat Gunnars stora förmåga att få kontakt med människor och att skapa ett bestående intryck hos dem. Som exempel nämndes när Gunnar på MILA-utställningen tog jordbruksministern under armen och visade Svensk Raps AB mon-ter, det är vi inte många som skul-le kunna upprepa, slutade Bengt-Olov.
Ny styrelseledamot
Vid stämmans val av ny styrelsele-damot efter Gunnar Henningsson utsågs Eleonore Wallin från Skänninge i Östergötland.
Eleonore har ett förflutet som råd-givare vid hushållningssällskapet i Östergötland, men arbetar numera som lantbruksansvarig på Östgöta-banken. Hon driver också lantbruk i Skänningetrakten.
Liten ordlista
Efter stämmoförhandlingarna följ-de tre intressanta och aktuella inlägg. Först ut var Peter
Lundberg, LRF. Han gav de närva-rande en förklaring av några av de termer som det talas i när MTR diskuteras samt vilken betydelse dessa har för det svenska
försla-get. Bland annat fick vi veta att det nationella kuvertet innebär att Sverige frivilligt kan välja att avsät-ta upp till 10% av de toavsät-tala direkts-tödsersättningarna till speciella stöd. T ex skulle detta kunna användas till att ge ytterligare stöd till betesmarker eller något annat område som regeringen anser behöver extra stöd. Peter förklara-de också effekterna av att välja en fördelning enligt gårds-, region-eller blandmodellen.
Klarar vi fröodlingen efter 2005? En frikoppling av vallfröstödet kommer för timotejfröodlaren betyda en försämrad odlingseko-nomi. En lantbrukares och en för-firmas syn på hur vi ska klara odlingen efter 2005 gav Björn Wallin, lantbrukare i Vattholma, Uppland och Per Magnus
Johansson, Forsbecks i Skänninge. Ett sätt att förbättra och få odling-en lönsammare är att förlänga val-lens liggtid med ett år, odla en areal som gör det möjligt att utnyttja rabatterna på renstaxorna maximalt skulle även detta ge ett bättre netto. Troligen kan det även
bli ett något högre fröpris, men vi måste vara medvetna om import-hotet.
Hybridmodellen – ett ganska säkert tips
Lars Olsson som är kansliråd på jordbruksdepartementet gav stäm-modeltagarna de allra senaste uppgifterna om det svenska försla-get till ny jordbrukspolitik. Först började dock Lars med historik kring arbetet med det nya försla-get. En arbetsgrupp på 30 perso-ner från 4 departement har sedan i november arbetat med det sven-ska förslaget och i nästa vecka sven-ska ett departementsförslag presente-ras för riksdagen. Allt talar för att det nya systemet för svensk del kommer att gälla från 1 januari 2005. De underliggande målen för förslaget har varit flera, som ex det livsmedelspolitiska beslutet om att kostnaderna för jordbruksstö-det ska minska, regionalpolitiska mål, miljökvalitetsmål etc. Det mål som styrt mest i utformningen av förslaget är miljömålet som hand-lar om betesmarkernas bevarande.
Vid en genomgång av vilka stöd
Tabell 1 Förslag på ersättning i olika stödzoner 2005
Arealstödszon Referensareal Nytt stöd i Stöd i nuvarande Förändring med ha Euro/ha system Euro/ha nytt system, %
1 323840 258 327 -21% 2 302624 242 287 -16% 3 1191483 202 256 -21% 4 703999 157 218 -28% 5 355291 127 186 -32% 6 321957 131
SVENSKFRÖTIDNING NR1 FEBRUARI2004
18
som idag är störst är arealstödet till jordbruksgrödor i topp med 441 milj Euro, följt av torkstödet 4,48 milj Euro och utsädesstödet 2,5 milj Euro. Dessa tre grupper samt trindsäd förslås frikopplas helt medan det för fabrikspotatis föreslås en frikoppling på 40% och torkat foder 50%.
Timotej drabbas
En hundraprocentig frikoppling av utsädesstödet kommer att drabba timotej och det skulle kanske fin-nas skäl att koppla timotej, menar Lars, men det finns också flera nackdelar med detta. Exempelvis vid en gårdsmodell tvingas odla-ren att fortsätta odla frö för att få stödet och vid vid en regionmo-dell kommer ett kopplat timotejs-töd att innebära att gårdsstimotejs-tödet
ska minskas för den areal som är timotej. Att Finland troligen kom-mer att behålla ett kopplat stöd påverkas inte av vilken modell Sverige väljer.
Betesmarkens bevarande främsta målet
För och nackdelar med gårdsmo-dell respektive regionmogårdsmo-dell pre-senterades. Det som genomsyrar är att hävden av betesmarker samt omfördelningseffekterna väger mycket tungt som argument i be-slutet om den ena eller andra mo-dellen. För lantbrukarens del skul-le ett gårdsstöd enligt gårdsmo-dellen innebära minst förändringar medan regionmodellens största nackdel är omfördelningen av stö-det på gårdar inom ett område.
Mycket talar för att man från
svensk sida kommer att välja en bland/hybridmodell där areal-stödszonerna kommer att följas. Dvs det kommer att finnas 6 olika områden. Ett förslag på stödet i Euro/ha visas i tabell 1. I de siffror som anges har man räknat med 50% frikoppling av djurstödet. I en blandmodell kommer betesmar-kerna att gynnas eftersom den are-alen också blir stödberättigad. Trots allt kommer det nya syste-met att innebära att stöd från in-tensivt odlade arealer kommer att flyttas till mera extensiva arealer. I ett nytt system kommer miljöstö-den att ligga kvar oförändrade. Lars Olssons genomgång ledde till många frågor från mötesdel-tagarna. ■
Växtråds rådgivare, Albin Gunnarsson, tar i en artikel i Svensk Frötidning (nr 7, 2003) upp frågorna om varför en lantbrukare ska betala drygt 50 kr för oljeväxtutsäde och om det kanske skulle gå lika bra med obetat utsäde? För att börja med den första frågeställ-ningen så menar författaren att ett eget utsäde av vårraps skulle ge en besparing på 272 kr/ha jämfört med att köpa certifierat utsäde. Om odlaren tvingas behandla mot jordloppor, vil-ket verkar vara sannolikt enligt artikel-författaren, avgår 180 kr/ha som mot-svarar bekämpningskostnaden med en pyretroid.
Återstår då en besparing på 92 kr/ha. Eftersom förädlingsframsteget de senaste 10 – 15 åren kan beräknas till ungefär 1,5 % per år så kommer den som använder eget utsäde att tappa detta, varje år, jämfört med den som konsekvent använder certifierat utsä-de. På en genomsnittlig skörd av olje-frö om 2500 kg per ha motsvarar detta tapp mellan 35 och 40 kg per ha och år jämfört med de som använder nya sor-ter och därmed certifierat utsäde. Med
ett kilopris på 2 kr betyder detta en merintäkt om 70 – 80 kr per ha och år jämfört med eget utsäde. Då återstår 12 – 22 kr per ha till förmån för eget utsäde.
Om man dessutom tar hänsyn till att det egna utsädets grobarhet och sund-het är fullständigt okänd, såvida inte detta analyserats till en kostnad av 500 – 600 kr per parti, så ter sig 12 – 22 kr som en liten vinst. Som odlare av det egna utsädet äger man själv det hela ansvaret för exempelvis mycket ojämn uppkomst som följd av dålig grobar-het. Det finns då ingen att reklamera den bristande utsädeskvaliteten till!
De miljömässiga konsekvenserna av att spruta ett helt fält mot att beta drygt 8 kg frö borde naturligtvis också beaktas!
Den andra frågan gällde just om bet-ning var effektiv. Det är i högsta grad en relevant fråga om betning av olje-växtfrö är meningsfullt eller ej. Det finns självklart inget självändamål med att beta ett utsäde.
I artikeln nämndes bristande effekt av betning mot jordloppor, varför obe-tat utsäde och sprutning med
pyretroi-der skulle kunna vara ett alternativ. Detta gäller naturligtvis om väderle-ken är tjänlig för sprutning eller att odlaren så noggrant följt odlingen att optimal tidpunkt ej missas!
Genomförda fältförsök med Chinook FS 200 visade en klar och positiv effekt av betning av oljeväxtfrö jämfört med obetat. Försöken visade att bitskador från insekter halverades, antalet plan-tor per m2 ökade liksom fröskörd och oljeväxtskörd. Vidare gäller att utsä-desburna svampsjukdomar sprutas inte bort, åtminstone inte på de plan-tor som dör innan uppkomst, däremot fungerar en betning! Det kan vara värt att notera att utsädesråvara från skörd 2003 i många fall haft kraftiga angrepp av Alternaria, trots mycket fina odlings- och skördebetingelser.
Om dessa effekter ställs mot den möjliga inbesparingen på 12 – 22 kr per ha av eget utsäde, ej hänsyn tagen till att detta frös grobarhet och sund-het är fullständigt okänd, bör det vara tydligt att certifierat utsäde ger den bästa ekonomin, kortsiktigt såväl som långsiktigt.
Klas Hesselman, Svalöf Weibull AB ■
