• No results found

Svar på många frågor

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Svar på många frågor"

Copied!
3
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Svar på många frågor

Svar på många frågor

SV E N S KFR Ö T I D N I N G N R6 JU L I2 0 0 0

8

Av Hans Jonsson, HS Malmöhus

Omfattande fältförsök

1993-1999 visar på svag

lönsam-het för svamp- och

ogräsbe-kämpning i höstrapsodling

vid dagens prisnivå på

raps-frö samt ogräs- och

svamp-medel.

Följande påståenden kanske för-vånar en del:

• Om du inte är mycket duktig på att behovsanpassa insatserna i din höstrapsodling så är sådd med normal-hög utsädesmängd vid 12-24 cm radavstånd utan ogräs- eller svampbekämpning den bästa odlingsstrategin. • Planmässig svamp- och

ogräsbe-kämpning lönar sig inte.

• Endast c:a en tredjedel av höst-rapsodlingarna är ekonomiskt försvarbara att ogräs- och svamp-bekämpa.

• Svampsjukdomarna ökar inte nämnvärt i mycket täta rapsbe-stånd jämfört med normala. Svampbekämpning är dock

slättjord i Skåne med överlag högt sjukdoms- och ogrästryck.

Resultaten från försöksserien är därför direkt användbara för lik-nande odlingsförhållanden.

Sedan är det upp till var och en att jämföra sina egna odlingsbe-tingelser med dessa. Jordarten i försöken är ofta något mullhaltig lättlera. Styvare jordar kräver ofta en högre utsädesmängd samtidigt som ogrästrycket ofta är lägre.

Fyra försök har skördats i Öster-götland. Underlaget är för litet för några långtgående analyser. Sägas kan dock att resultaten i mångt och mycket överensstämmer med de skånska. Sifferresultaten som redo-visas härrör sig från de 13 skånska försöken.

Försöksplan

Av försöksplanen framgår att försö-ken är relativt komplexa, fle rf a k t o r i-ella. Att kunna unna sig sådana för-sök i förför-söksverksamheten är en ynnest. Man kan nämligen ur dessa försök få ut betydligt mer inform a-tion är från tradia-tionella enfaktorf ö r-sök av typen kvävegödsling.

De faktorer som varieras är bestånd, ogräsbekämpning och något mer lönsam i de tätare

bestånden, men skillnaden är dock så liten att det i normalfal-let inte är lönsamt att så väldigt tunt för att undgå en svampbe-kämpning.

• Ogräsbekämpning i höstraps ger i princip samma netto oavsett om beståndet är normaltätt eller mycket tjockt. Tätare bestånd konkurrerar förvisso bättre mot ogräsen, men denna positiva effekt märks inte i förbättrat ogräsbekämpningsnetto. Det är inte lönsamt att så extra tjockt för att minska behovet av ogräs-bekämpning.

Resonemanget jag för, baseras på resultat från 13 stycken fältför-sök under åren 1993-1999. Totalt lades 28 försök ut. C:a 40% av dessa har kasserats på grund av bl.a. höga försöksfel och utvint-ringsskador. De kvarvarande försö-ken måste anses som synnerligen jämna och bra försök. Försöks-serien benämns ”SSO-500 Bestån-dets betydelse för svamp- och ogräsbekämpning i höstraps”. Bra skånska jordar

Försöken har legat på behaglig

(2)

SV E N S KFR Ö T I D N I N G N R6 JU L I2 0 0 0 9

svampbekämpning. De olika bestånden erhålls genom att varie-ra utsädesmängd och varie-radavstånd. Se tabell 1.

Försöken har graderats med avse-ende på ogräs- och svampföre-komst. Statistisk analys har gjort s . Många infallsvinklar

Resultaten från försöken ger möj-lighet till att få svar på många frå-gor. Jag kan i denna artikel inte få med allt utan begränsar mig till det som jag tror är av störst intres-se för dagens odling av höstraps. Val av odlingssystem

De 20 olika leden i försöket har var och en, en unik kombination av bestånd, ogräs- och svampbe-kämpning. Man kan se dessa led som odlingssystem i den bemär-kelsen att man som odlare på för-hand bestämmer sig för att odla på ett visst sätt.

Hur blir utfallet av detta? Föga överraskande ger ogräs- och svampbekämpade led högst skörd (c:a 30 % mer än obehandlade). Betydligt intressantare blir det när man beräknar det ekonomiska utfallet av insatserna.

I genomsnitt är det inte lönsamt med varken ogräs- eller svampbe-kämpning. Bästa ekonomin hittar man vid odling utan dylika

b e k ä m p n i n g a r, sått med 5-10 kg/ha och 12-24 cm radavstånd. I grova tal handlar det om i genomsnitt 500-1000 kronor/hektar sämre netto av svamp- och/eller ogräsbekämpning.

kämpningen i dessa bestånd blir mindre lönsamma.

Täta bestånd – färre ogräs Resultaten från försöken, vad gäl-ler ogräs, visar att beståndstäthe-ten har stor betydelse för ogräsfö-rekomsten. Att öka utsädesmäng-den från 5 till 15 kg/ha vid 12 cm radavstånd medför en minskning av ogräsvikten med 40-60 %. Dessa siffror är intressanta att jämföra Ekonomi i försök - praktik

Det kan finnas situationer där odlingsekonomin är bättre än vad som framgår av försöksanalysen. Främst gäller detta kanske ogräs-bekämpningen. Den i försöken använda dosen på 2,5 l/ha Butisan är högre än vad som är gängse i praktiken. Doser kring 1,8-2,0 l/ha är vanligare.

Ogräsbekämpningsförsök har visat att man i många lägen har samma effekt av dessa doser, som för dosen som används i detta försök. Genomsnitt – enskilda försök Den genomsnittliga skördeökning-en av svamp- och ogräsbekämp-ning var i försöken 11-12 %. Variationen i skördeökning är dock mycket stor. Enskilda försök varie-rar från –4% till +62% i ogräsbe-kämpningseffekt och från –12% till +59% i svampbekämpningseffekt. Ser man till lönsamheten i be-kämpningarna är det endast en tredjedel av bekämpningarna som ger påtagligt positivt netto. Beståndstäthet i teorin

Ett viktigt inslag i försöksserien var att studera hur bestånden påver-kar svampsjukdomar och ogräs. Man kan ju enkelt tänka sig att täta bestånd gynnar svampsjukdomar med följd att svampbekämpning har större effekt i dessa bestånd jämfört med tunna. För ogräs borde det omvända gälla, ju tätare bestånd desto bättre konkurrens mot ogräs med följd att

ogräsbe-Bestånd

Ledbeteckning Radavstånd, Utsädesmängd,

cm kg/ha A 12 555 B 12 1010 C 12 1515 D 24 777 E 48 444 Behandling

1 Obehandlat (48 cm radhackat 2 gånger höst och 1 gång vår)

2 Ogräsbekämpning hösten, Butisan S 2,5 l/ha. 3 Svampbekämpning sommaren, Folicur 1,5 l/ha. 4 Ogräs- och svampbekämpning, samma behand

ling som 2 och 3 ovan.

Tabell 1. Försöksplan SSO-500, 1993-1999. Försöket består av 20 led bestående av 5 bestånd * 4 behandlingar.

Bestånden byggs upp genom att variera radavstånd och utsädesmängd. Behandlingarna varieras med avseende på ogräs- och svampbekämpning.

Rel skörd Rel. skörd L ä n Å r vid ogräs- vid

svamp-b e k ä m p n . b e k ä m p n . 106 102 L 1993 102 98 M 1993 126 111 M 1994 162 116 M 1994 141 135 L 1995 100 123 M 1995 96 159 L 1997 130 119 M 1997 104 88 M 1998 97 101 M 1998 139 137 M 1999 95 96 M 1999 124 120 L 1999

Skördeeffekt av svamp- och ogräs-bekämpning i enskilda försök. Svampbekämpning genomsnitt alla bestånd, ogräsbekämpning ingår ej 48 cm radavstånd

(3)

SV E N S KFR Ö T I D N I N G N R6 JU L I2 0 0 0

10

kg/ha. Räknar man med ett fröpris på 1,50 kr/kg samt utsädespris på 50 kr/kg så ger sådd med 10 kg/ha 130 kr högre netto än sådd med 5 kg/ha. Samma netto ger även sådd med 7 kg/ha vid 24 cm radavstånd.

Utsädesmängd är inte bara en fråga om ekonomi utan även anpassning till såbädd, såtidpunkt etc. Bland de skånska försöken har ingen utvintring orsakad av hög utsädesmäng noterats under sju års försök. Sådden har skett i genomsnitt i ”rätt” tid (mitten av augusti och med specialmaskin under oftast mycket gynnsamma betingelser. Överfört till praktiken borde utsädesmängden i alla fall inte vara lägre än i försöken. ■ en samlad bedömning av

svamp-trycket. Svampförekomsten har varit densamma oberoende av beståndstjockleken. Ser man till skördeeffekter har dock svampbe-kämpning i tjocka bestånd varit något mera lönsamt än i tunna bestånd. Svampbekämpning i bestånd sådda med 5 kg/ha gav i genomsnitt c:a 10 % skördeökning medan samma bekämpning i bestånd sådda med 10-15 kg/ha gav c:a 15 % skördeökning. Utsädesmängd

Ett kärt ämne brukar utsädes-mängd i höstraps vara. Försöken duger för en enkel jämförelse av utsädesmängderna 5, 10 och 15 med hur utfallet blir av

ogräsbe-kämpning i de olika fallen. I genomsnitt av 13 försök ger ogräsbekämpning i led med utsä-desmängderna 5, 10 och 15 kg samma effekt (+11-12 %). Det vill säga, beståndet har inte någon betydelse. Ser man till försöken med mycket hög ogräsförekomst uppstår dock en viss skillnad. Ogräsbekämpning med Butisan i 5 kg/ha bestånd gav 33% merskörd medan samma bekämpning i 15 kg/ha bestånd gav 24% merskörd. Täta bestånd och svamp Svampfrågor är svåra i höstraps. Svamparna är många och svåra att gradera. I försöken har dock gjorts

Rel. medelskörd 1993-99. 13 försök Skåne SSO-500

140 135 130 125 120 115 110 105 100 95 90 4B 4C 4D 4A 3B 3C 2B 2C 2D 2A 3D 4E 3A 1B 1D 3E 1C 1A 2E 1E 135 129 125 122 120 118 116 115 112 111 111 110 109 105 103 103 102 100 98 97 Försöksled

Lönsamheten ledvis 1993-99. 13 försök Skåne SSO-500. Justering för utsädes, ogräs- och svampbekämpningskostnader.

Försöksled 0 -500 -1000 -1500 -2000 1 D 1 A 23 0 -26 1 B 3 B 3 D 2 D 3 A 2 B 2 A 1 C 4B C3 C2 D4 A4 E2 1E 4C 4E 3E -269 -901 -860 -783 -628 -604 -536 -526 -525 -501 -457 -420 -1726 -1415 -1114 -1098 -1022

References

Related documents

Ogräs på banvallar och driftplatser måste bekämpas för att upprätthålla säkerheten för resenärer och personal.. Den metod som vanligen används är besprutning med

Det var i Manzanillo, Colombia, Guáimaro och andra kommuner i Ciego de Avila och Camagëy som Marabún bredde ut sig och fram till för 10 år sedan enbart var till besvär.. Men

Rambergsstaden i Göteborg undersöka grönstrukturens funktion, så som den uppfattas av olika aktörer och aktuell forskning, för att komma fram till vilka konsekvenser för

Men det första och enklaste som kan göras för att minska förbrukningen av Roundup bio vid Svenska kraftnäts ogräsbekämpning är att se till att nuvarande metod används

”Förskjutningarna som Kyrklund åstadkommer i förhållande till Homeros signalerar El- pënors och Odysseus rent antitetiska förhållande” (s. Denna antites går som

Det har skrivits mycket om Montaignes skepticism och Starobinski ser den inte som Thibaudet som ett slags radikal fenomenism, utan ansluter sig snarare till Mer-

(Det som först sticker den vane Strindbergsläsaren i ögonen är ’normaliseringen’ av Strindbergs mycket karaktäristiska men också egensinniga interpunktion, vilken ju

Det berörda samtalet i Tidskrift för Litteraturvetenskap förmedlar för övrigt insyn i utgivningen av Strindbergs Samlade Verk lik­ som av breven. Jag noterar Lars