Vårtermin 2020 Systematisk teologi
Den mångfasetterade Guden
Att inte begränsa Gud
Författare: Björn Söderberg Almén
Handledare: Jan Olov Fors Teologiska högskolan Stockholm
Tack.
Ett stort tack till alla som har hjälpt mig till insikt i den filosofiska världen.
Stort tack till Jan Olov Fors som min tålmodiga handledare har lett mig genom den filosofiska grammatiska djungel som kan växa sig vild om man inte har de rätta verktygen.
Jag vill även skriva in ett tack till Petra Carlsson som under mina första stapplande år som teologistudent öppnade dörren till denna underbara värld av religionsfilosofi.
Jag vill även skriva in min far, Nils-Erik Söderberg som har ekonomiskt stöttat mig genom mina akademiska studier. Tack till alla onämnda människor som har hjälpt mig på min väg genom i mina studier.
Sammanfattning
Detta är en uppsats som tar sig an, på ett semantiskt sätt, ordet Gud och människors syn på vad ordet Gud har för betydelse. Genom att göra en idéanalys av Jonna Bornemarks analys av Nicolas Cusanus för att se om detta kan vara en väg för att ge en mera mångfasetterad bild och värde av ordet Gud och gudsbilden till den scientistiska människan i Sverige. Uppsatsen tar avstamp i att försöka visa på de nycklar Cusanus filosofi ger genom Jonna Bornemarks tolkning av Cusanus i Det omätbaras renässans.1
Engelsk titel
The multifaceted God: not to limit God.
Nyckelord
Nicholas Cusanus; Människa; Jonna Bornemark; Axel Herrlin; Egil W. Wyller; Birgit Helander; Iris Wikström; Metamorfos; skolastik; Immanuel Kant; Jean Baudrillard; Simulacra; Simulation; Psykologi; Epistemologi; Kunskapsteori; Strukturalism; Teologi; Gud.
Innehållsförteckning
1 Inledning- Den mångfasetterade Guden. ... 5
1.1 Syfte och mål ... 6
1.2 Frågeställning ... 6
1.3 Avgränsning ... 7
1.4 Forskargenomgång ... 7
1.5 Bakgrund och Material ... 9
1.6 Disposition ... 11 1.7 Teori ... 12 1.8 Metod ... 14 1.9 Begrepp ... 15 2 Bornemarks Cusanus ... 17 2.1 Analys... 17 2.2 Resultat ... 29 2.3 Slutsatser ... 34 3 En sida till. ... 35 3.1 Teoretisk reflektion ... 35 3.2 Metodisk reflektion ... 36 3.3 Avslutande reflektion ... 37 4 Sammanfattning ... 41 5 Bibliografi ... 41
1 Inledning- Den mångfasetterade Guden.
Nicholas Cusanus levde mellan åren 1401 och 1464. Cusanus var astronom, matematiker, teolog och filosof.2 En verklig renässansmänniska. Cusanus var en man som var på gränsen mellan skolastiken på medeltiden och renässansens mera kosmopolitiska livshållning som tiden gav. Cusanus var starkt influerad av den mystiken som bland annat Mäster Eckhart stod bakom. Den mystika negativa teologin som talade om att det är enklare att beskriva vad den kristna Gud inte är, än att berätta vad som Gud är. Cusanus studerade både Aristoteles och den Plotinos nyplatonska filosofin.3
Denna filosof kom jag kontakt med genom Cusanus lilla bok Gudsseendet med stort innehåll, vilket han skrev som en guide till munkarna i Tegernsee.4 Den behandlar den
sinnliga bilden och de begrepp som gör att man kan se det som kan finnas bakom den ikoniska bilden.5 Den ikoniska bilden uppfattar Cusanus vara det djup som en bild kan vara bärare av.
Det symboliska värdet på den bild som väcker åskådarens reflektion och reaktion. Den ikoniska bilden är bärare av detta djup som kan vara en utlösande av det personliga symboliska värdet för den specifika bilden. I Gudseendet är det en ikon som Cusanus kallar för ”Guds ikon”.6
Cusanus öppnade dörrar för mig i hur man kan tänka om att inte ser med de fysiska sinnena, utan måste använda sitt inre öga för att kunna se det som är större än det jag bara kan med de fysiska sinnena erfara. Startpunkten till denna uppsats är att kanske kunna förstå hur människan kan komma närmare det som inte sinnligt kan erfaras, den kunskapen menar Cusanus behöver människan för att vara en hel människa. Bornemark tar Cusanus filosofi till dagens samhällsproblem med att samhället alltid vill mäta allting. Studiens inriktning är att försöka svara på de frågor som uppsatsen ställer inför Bornemarks tolkning av Cusanus filosofi.
2 Bornemark 2018:18 3 Bornemark 2018:19 4 Cusanus 1999 5 Bornemark 2018:20 6 Cusanus 1999:54
1.1 Syfte och mål
Syftet är att semantiskt titta på ordet Gud. Den semantiska behandlingen ligger i ordets filosofiska betydelse om gudsbildens mening, betydelse och hur vi människor refererar till ordet gud.7 Den tankestruktur som Nicolaus Cusanus filosofi kan ge är ett sätt att diskutera begreppet Gud. Den gudsbild som människor kan bära på är den som uppsatsen vill utmana med Cusanus filosofi. Denna uppsats har till syfte med att använd Jonna Bornemarks bok, Det omätbaras renässans, är för att mejsla fram Cusanus filosofi. Det semantiska i denna uppsats ligger i helheten i uppsatsen som är att se om man kan finna en väg framåt i diskussionen om begreppet Gud.
Målet är att försöka visa på den djupare idéstrukturen som studien ser som en verkan av de orsaker som kan studeras i andra discipliner än religionsfilosofin genom att ta läsaren från det yttre som visar sig i de undersökningar som uppsatsen presenterar. Genom analysen av Jonna Bornemarks Cusanus idéstruktur försöka studera det inre skeendet.
Denna idéstruktur som verktyg för att kanske se de applikationer Cusanus tankar har på dagens kontext för att kunna öppna dessa dörrar till en mer komplex och
mångfasetterad gudsbild.
1.2 Frågeställning
Huvudfrågan i denna uppsats är: hur kan teologen förmedla gudstro till den empiriska och förnuftstroende människan av idag?
Underfrågor i denna frågeställning är: • Vad är ratio och intellectus?
• Hur fungerar relationen mellan Cusanus begrepp ratio och intellectus?
• Hur kan Cusanus tankar om ratio och intellectus hjälpa den förnuftstroende människan till en djupare relation till det som är större?
• Vad är negativ teologi enligt Bornemarks tolkning av Cusanus?
• Vad ger Jean Baudrillards teori om hyperrealiteten för syn på Cusanus filosofi?
1.3 Avgränsning
Uppsatsen avgränsar sig till att titta på hur Jonna Bornemark uppfattar begreppen ratio och intellectus hos Cusanus. Analysen av Bornemarks tolkning av Cusanus rör sig i det epistemologiska området. Den analys som tar upp Bornemarks tolkning av Cusanus rör sig nära det mystika området. Det är dock inte det som studien kommer ta fasta på. Denna studie som helhet är ett försök att kunna ge nya möjligheter att tänka på gudsbegreppet som uppsatsen i sin förstudie har studerat i olika litteraturer. Det studien inte kommer att göra är en bokrecension av hela Bornemarks bok, utan enbart att söka efter Cusanus filosofi.
Det praktiska applikationerna är något som inte kommer avhandlas i denna uppsats. Det kan kommas att beröras i reflektionen. Det som studien vill göra är att komma närmare den idéhistoria som ligger nära uppsatsens studiefält för att kunna visa på en logisk väg till en större imaginär förmåga. Uppsatsen är inte någon fördjupning av mystiken eller processteologin, även om det gränsar till denna idéanalys.
1.4 Forskargenomgång
De forskare som uppsatsen finner om studiens område är professor Axel Herrlin, professor Egil W. Wyller, teologidoktor Birgit Helander, filosofie doktor Iris Wikström och professor Jonna Bornemark,
Dessa är olika forskare från olika tider i historien. Professor Axel Herrlin skrev son doktorsavhandling om Nicolaus av Cues på Lunds universitet 1892.8 Han levde mellan 1870–1937. Herrlin är en produkt av sin tid som studien tar med sig när studien studerar Herrlins text om Cusanus. Dock ger det en sida till hur subjektet är tolkande från sin samtid som ger studien ett annat sätt att se på Cusanus utifrån studiens egen tid.
Professor Egil W. Wyller är en mera samtida idéhistoriker som arbetade under senare delen av 1900-talet. Han är född 1925. Han blev doktor i filosofi 1961. Docent blev han 1967 för att sedan få professorstitel 1969. Han jobbade vid Oslos universitet med den stående frågan om relationen mellan tanke och tro fram till 1995. Hans inspiration kom ur
Nicolaus Cusanus och antikens Platon. Han beskriver sitt liv med en turkisk mystikers ord, ”mitt liv kan sammanfattas med tre ord; det var rått, nu är det kokt och stekt”.9
Teologi doktor Birgit Helander har bedrivit forskning om Cusanus och hon har översatt Nicolaus Cusanus texter, som Gudseendet,10 Om trosfred.11 Helander disputerade vid Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten. Hennes doktorsavhandling är på tyska som hon la fram 1988. I denna avhandlar hon Cusanus skrift The visio intellectualis.12 1993 gav hon även ut en monografi Nicolaus Cusanus als Wegbereiter auch der heutigen Ökumene.13 Hon är väl förtrogen med det tyska språket och kulturen. Det har gjort att hon har bedrivit arkivstudier vid Cusanus-institutet och vid biblioteket i Bernkastel-Kues, som även är Cusanus hemort.14
Filosofie doktor Iris Wikström har forskat många år vid Filosofiska institutionen vid Åbo Akademi och även vid universiteten i Trier, Saarbrücken och Swansea. Hon har skrivit en avhandling, Att tala om det osägbara-Nicolaus Cusanus cirkulära filosofi i verket De coniecturis.15
Professor Jonna Bornemark är född 1973, är en svensk filosof och författare som är verksam idag. Bornemark disputerade i filosofi i januari 2010 på avhandlingen
Kunskapens gräns – gränsens vetande: en fenomenologisk undersökning av transcendens och kroppslighet.16 Hon arbetar som forskare och lärare vid Centrum för praktisk kunskap som finns på Södertörns högskola.17
Dessa forskare som uppsatsen har funnit arbeta med Nicolaus Cusanus på ett djupare plan som kan ge material till denna studie. Dock är det Jonna Bornemarks text om Cusanus där tonvikten kommer att ligga i denna uppsats.
9 Norskt Biografiskt Lexikon 10 Cusanus 1999 11 Cusanus 1985 12 Helander 1988 13 Helander 1993 14 Wikström 1993 15 Wikström 2014 16 Bornemark 2009 17 Södertörns Högskola 2020
1.5 Bakgrund och Material
I boken Det gudlösa folket18 skriver David Thurfjell om den sekulära samhällets svårigheter att
se på den kristna tron som något som skulle vara ett bra alternativ till en sekulär livshållning. De människor som befinner sig utanför den kyrkliga kontexten verkar bära på en ensidig och rigid bild av kristna. Enligt Thurfjell sätts agendan av högkyrklighet, väckelsekristendomen och den sekulära religionskritiken19. Något som Thurfjell visar på att det inte finns en majoritet som är uttalade ateister, utan bar på en tro på ”någonting”20. Det kan visa på att den gudsbild som människor bär på är en smal och rigid gudsbild, då man inte vill erkänna sig troende till en gud. Erika Willander upp i sin rapport om det religiösa landskapet i Sverige som kom ut 2019.21 Hon använder sig av en SOM enkät från 2016.22 Enkäten visar på en likande slutsats att människor bär på en tro på någonting. När man ändrade frågeställningen ifrån en mångfasetterad gudsbild till en mer smal gudsbild sjönk procenten på hur många som säger sig tro på något större än sig själv. Willander ser en stor minskning från den undersökningen på 1980-talet till den senaste 2016.23 Här finns det en skillnad mellan de olika enkäterna. Den ligger i hur man frågar om Gud. Att frångå en frågeställning om att ha en personlig Gud eller tro på någonting har man gått till att fråga om man tror på Gud.24 I och med detta val så sjönk procenten för människor som säga sig att ha en tro. Detta ser uppsatsen som ett bevis på att människor bär på en bredare gudsbild än vad som kommer fram genom frågan ”tror du på Gud”. Det blir en för enkel fråga på ett stort begrepp som Gud.
Den SOM enkäten Willander refererar till finns det en svaghet i och med människor har kunnat från att välja en mer mångfasetterad gudsbild till en mer smal och rigid gudsbild med de ändrade svarsalternativen. Studiens tolkning av denna ändring i svarsalternativen är att man enbart får ta ställning till den gamla kyrkans gudsbild och inte till den mera mystika gudsbilden.
Den mångfasetterade gudsbilden är något som behövs skrivas fram. Den bild som teologin i kyrkorna missar är just denna bild av Gud. Det kan tolkas som att det finns en
18 Thurfjell 2015 19 Thurfjell 2015:201 20 Thurfjell 2015:29 21 Willander 2019:30 22 Willander 2019:27 23 Willander 2019:27 24 Willander 2019:31
gudslängtan utifrån att människan har en tro på det som inte syns. Därmed kan det vara en avsaknad av en god teologi från kyrkornas håll som inte kan öppna upp för denna längtan.
Det är Cusanus tankar om hur människan kan förändra det rigida ratio, den fasta kunskapen om gudsbilden med intellectus kunskaps skapande egenskaper som studien vill lyfta fram. Det är ingen förutsättning att människan har en rigid gudsbild. Men, om människan har en rigid bild av Gud kan kanske Cusanus idéstruktur ge en mer mångfasetterad gudsbild. Det är på denna punkt som uppsatsen utgår ifrån och vill bearbeta Jonna Bornemarks tankar om Nicholas Cusanus för att kunna se om studien kan finna ett svar på de frågor som uppsatsen ställer inför Bornemarks text. Uppsatsen vill finna de nycklar som kan öppna denna dörr som är stäng som skapar en brist på imaginär förmåga. Genom Cusanus tankar om ration och intellectus kanske kan dessa dörrar öppnas och visa på den mångfasetterade Guden. Även om studiens intresse även är den praktiska applikationen från dessa tankar, men för att kunna göra det som är praktiskt måste den systematiska teologin vara på plats för att kunna ge människan en tankestruktur att bära på, som påverkar människans handlande i det praktiska.
Bakgrunden till denna studie kommer även ur de människor som jag möter i mitt församlingsarbete. Jag stöter på många gånger en rädsla och en oförmåga hos människor i att kunna se på Gud som något större än den dömande fadern. Det finns en svårighet i öppna sitt sinne för att Gud kan vara större än vad människan kan förstå, och därmed måste ha tillit genom tro på det som människan inte kan förstå genom tanken, genom logiken. Människor som jag möter i den protestantiska kristna miljön och även människor som inte kallar sig kristna bär på en stel bild av vad Gud är. Att människor skulle kunna se en mångfasetterad Gud som kan manifestera sig i en större kontext blir för dessa människor svårt att ta till sig. Min egen erfarenhet ger mig att det finns en svårighet att se det som är bakom den bild som människan bär på om den kristna Guden och sin relation till det som är större.
Det material som uppsatsen använder sig av är den epistemologiska forskningen som Bornemark arbetar med genom sitt arbete med Cusanus filosofi. Även annan religions filosofiska litteratur kommer användas för att försöka ge en tydligare bild av Cusanus filosofi. Det material som kommer användas till den största delen är Bornemarks Det omätbaras renässans.25 Där Bornemark använder sig av Cusanus filosofi till det icke-vetandet positiva
aspekter som kan ge en öppnare hållning inför att människan av idag verkar vilja mäta allting
och alltid i sin omgivning för att förstå det som finns omkring oss som sinnliga erfarenheter. Immanuel Kants kommer användas för att denna filosofs språkdräkt är något som präglar vår tids tänkande. Kants Kritik av det rena förnuftet26 kommer endas användas som en resurs för att ge en bredare bild om det som uppsatsen studerar. Ett material till kommer att vara Carl Reinhold Bråkenhielms bok Verklighetsbilder som kommer användas som referensmaterial till verklighetsbilder i vår tid.27
Till teorimaterial används Jean Baudrillards Simulacra and Simulation för att förklara den hyperreala teorin som kommer vara uppsatsens glasögon.28
Tilläggande litteratur som används för att få en mer mångfasetterad och tydligare bild på studiens tankar på frågorna som ställs kommer att användas i denna uppsatsen.
1.6 Disposition
I uppsatsens första kapitel ges en inledning till uppsatsens ämne och utgångspunkter, syfte (1.1), frågeställning (1.2), disposition (1.6), även metod (1.8) och begreppsgenomgång (1.9).
I dess andra del (2), som är uppsatsens huvuddel, där analyseras Jonna
Bornemarks bok, det omätbaras renässans, för att söka efter Nicolaus Cusanus filosofi i form av hans begrepp ratio och intellectus (2.1). Samt sammanställa uppsatsens resultat (2.2), en sammanfattning av uppsatsen presenteras (2.3).
I avslutande kapitel (3) ge en avslutande reflektion gällande teori (3.1) och metod (3.3) och även uppsatsens innehåll (3.3).
26 Kant 2004
27 Bråkenhielm 2009 28 Baudrillard 1994
1.7 Teori
Teorin i denna uppsats kommer att vara Jean Baudrillards teori om hyperrealiteten som han skriver fram i sin bok Simulacra and simulation.29 Det är en teori som har sin grund i det mediala samhället, även det som hans teori försöker att göra är att visa på det som omger oss, tingen omkring oss och vad det är som strålar ut från tinget, det nukleära som Baudrillard säger.30 Baudrillard skriver att kärnkraftstationen är en matrix för vad som är den absoluta säkerhetsmodellen.31 Baudrillard skriver i sin inledning:
The simulacrum is never what hides the truth - it is truth that hides the fact that there is none. The simulacrum is true.32
Studien tolkar citatet genom de beståndsdelar hyperrealiteten är bärare av. Bokens titel är Simulacra and simulation. Dessa två delar som skapar hyperrealiteten är först simulacra; det som verkligheten är uppbyggt av. De små delar i verkligheten omkring människan som är en del av den verklighetsbild människan har. Simulacra är det som påverkar dig att tro på verkligheten omkring dig. Simulationen, som studien tolkar, är som det sammansatta delarna i verklighetenskonstruktionen. En mängd simulacra blir en simulation som människan accepterar som sin verklighetsbild. När verkligheten blir skapad. Verkligheten skapas perfekt.33 Uppsatsens exempel på hyperrealitet, är som det arbete som en pressekreterare gör för en politiker. Skapar en images av politikern som är den perfekta bilden som inte får ifrågasättas, för då bryter man intervjuen med reportern som frågar utanför manuset som är redan godkänt av pressekreteraren.
Hyperrealitetens teori har även Umberto Eco skrivit om. Eco skrev Travel in Hyperreality. Han ser med hyperrealitetens glasögon på ”den amerikanska drömmen” och Coca-cola. Även naturen som en skapad verklighet, en hyperverklighet som är skapat av människan. Eco skriver:
29 Baudrillard 1994 30 Baudrillard 1994:61 31 Baudrillard 1994:61 32 Baudrillard 1994:1 33 Baudrillard 1994:2
Spongeorama, Sea World, Scripps Aquarium, Wild Animal Park, Jungle Gardens, Alligator Farm, Marineland: the coasts of California and Florida are rich in marine cities and artificial jungles where you can see free-ranging animals, trained dolphins, bicycling parrots, otters that drink martinis with an olive and take showers, elephants and camels that carry small visitors on their backs among the palm trees. The theme of hyperrealistic reproduction involves not only Art and History, but also Nature.34
Uppsatsens tolkning av Ecos syn på hyperrealiteten är det som ett objekt strålar, eller om man använder Baudrillards ord, nukleär strålning. Det som strålar från ett objekt som mottagaren av objektet ska uppfatta om objektet. Det ligger i denna energi som omger ett objekt att den är skapat av en entitet som har en vilja med objektet. Det är ett försök att förenkla, men man kan aldrig sätta tillräckligt med ord för att visa på det som strålar från ett objekt. Om uppsatsen visar på exempel ord som Adidas, Volvo, London, Chanel eller Zlatan får mottagaren en mängd med bilder och känslor inom sig. Goda eller dåliga känslor. Som till exempel: Adidas, jag vann loppet som jag sprang med mina Adidas, eller min Adidas väska blev snodd när jag blev misshandlad efter träningspasset. Dessa två olika händelser skapar olika känslor inför ordet Adidas. I psykologi kallas det för association.35 Det finns även ett ord som man använder inom
marknadsföring som heter ”storytelling”.36 Det som skapar en berättelse omkring ett objekt för
att kunna säljas in till mottagaren. Detta med storytelling, eller berättarteknik, är en del av att skapa en hyperverklighet som människan är införd igenom det mediala samhället vi lever i. Denna död av den verkliga verkligheten är en sorg för människan. Detta föder en längtan till den verkliga verkligheten. Baudrillard skriver:
A world controlled by the principle of simulation. And, paradoxically, it is the real that has become our true Utopia - but a Utopia that is no longer in the realm of the possible, that can only be dreamt of as one would dream of a lost object.37
Längtan efter det som är verkligt tolkar jag det som jag ser hända genom det som man kallar för grönavågen. Människor ledsnar på den skapade hyperrealiteten i städerna och flyttar ut på landet och skapar ett liv efter naturen. Naturlängtan är något alla människor har inom sig. Att komma tillbaka till det som är basen i livet. Att bara behöva tänka på det som är viktigt i livet.
34 Eco 1986:48
35 Psykologi Lexikon 1997:48 36 Phillips 2017
Var hittar vi vatten och var ska vi sova, som är frågor man ställer sig när man är ute på vandring i naturen.
Både Baudrillard och Eco skriver om hyperrealiteten och förklarar den genom olika exempel på var man kan upptäcka denna skapade verklighet. Detta med hyperrealiteten har påverkat det västerländska tänkandet. Något som har visat sig genom till exempel filmen Truman Show är regisserad av Peter Weir och skriven av Andrew Niccol.38 Truman Show handlar om en människa som ett tv bolag skapar en falsk värld omkring. Truman födds och växer upp i denna falska värld som är styrd av en såpaproducent som styr varje detalj av Trumans liv. Truman växer upp och tro att detta är verkligheten. Denna film tar teorin om hyperrealitet på allvar och visar hur man kan se på världen med nya ögon genom att förstå att den mediala bild som människan matas med inte alltid är hela sanningen. När verkligheten blir utbytt till en hyperverklighet, en skapad verklighet. Eller som Baudrillard utrycker det, ”en genererad modell av verklighet utan ursprung eller verklighet: en hyperrealitet
(Författarens översättning).39
Denna teori tar uppsatsen med sig som ett par glasögon när uppsatsen studerar gudsbilden som studien kan se ett objekt som inte har fått en god storytelling genom den rigida synen på vad gudsbilden kan innehålla. Den gudsbild människan bär på kommer ur hur människan uppfattar gudsbilden. Gudsbegreppet har en hyperrealitet som begreppet har fått genom en allmän förståelse genom den mediala bild som presenteras av medierna och den historiska kollektiva bilden av vad Gud är.
1.8 Metod
Den metod som uppsatsen kommer använda sig av är den kvalitativ innehållslig idéanalysen.40 Uppsatsen har som inriktning att leta efter den idéstruktur som kan skönjas i Bornemarks text om Cusanus. Denna metod har syftet att kartlägga textens tankesammansättning. Denna kvalitativa metod arbetar med en analytisk induktions form.41 Den analytiska induktions formen är att börja med att samla in data om kring ett ämne som sedan ger ett resultat och därmed letar uppsatsen vidare och samlar in nya data med hjälp av det resultaten den första
38 Truman show 39 Baudrillard 1994:1 40 Grenholm 2006:213 41 Hartman 2004:276
analysen har givit. I systematisk teologisk tanke skulle detta bli att studien läser en text och analyserar det resultatet den texten har. Därefter letar studien efter mer text som stämmer in på den första textens resultat.
1.9 Begrepp
I denna uppsats finns det olika begrepp som används som behöver en definiering och förklaring av deras innebörd och användning.
Icke-vetande: Vetandet är det som människan ser som sin kunskap. Icke-vetandet är det som
ligger bortom vår kunskaps horisont.42
Intellectus: är det som Cusanus ser som det människan behöver för att kunna få en
verklighetsbild som kan omvärderas och att inte stelna. Intellectus har relation till icke-vetandet och har relation till ratios kategorier för att kunna omvärdera kategorierna.43
Kategorier: är det som genom ett omdöme av en åskådning av en enhet genom en a priori
kunskap som ger människan ett rent förståndsbegrepp.44 Detta är Immanuel Kants ord som
förklarar hur en kategori kommer till varande för människan. En kategori är något som är en bestämd förståelse av någonting. Ett rent förståndsbegrepp som Kant säger. Att jag ser lampan och jag förstår att det är en lampa och inte något annat. Kategorin är vad lampan är. Kategorin är den del som är till för att jag som människa ska kunna ha förståelse om min verklighet.
Mångfasetterad gudsbild: är ett eget begrepp som studien har för att kunna visa på en gudsbild
som är flera sidor än en enkel spegel. Gud är större än vad människan kan förstå. Däri ligger även en kunskapssyn på alla ting omkring oss som människor. Studien har en förförståelse för den gudsbild som är större än den som någonsin kan skrivas fram och Gud ligger i horisonten utan för människans vetande. Så på den punkten håller studien med Cusanus gudsbegrepp.45
42 Bornemark 2018:300 43 Bornemark 2018:300 44 Kant 2004:173 45 Bornemark 2018:35
Ratio: är det som ordnar alla vardags intryck. 46 Om vadheterna är alla delar som sinnesintrycken plockar upp, är ratio det som ordnar alla dessa intryck till kategorier. Det är ratio som sorterar i alla intrycken lampan ger och när jag ser lampan på bilen, förstår jag att det är en billampa och inte en hemma lampa som är hemma. Utan varje del av verkligheten blir ordnad av ratio och kategorierna blir till den verkligheten jag som människa förstår.
Sinnlighet: är ett begrepp som måste förklaras lite närmare. Cusanus använder ordet sinnlighet
i den bemärkelsen de fysiska sinnena. Cusanus menar att sinnligheten alltid är i riktning mot intellectus och intellectus alltid på väg till sinnligheten.47
Om man slår upp ordet i synonymordboken ser man att ordet är kopplat till sensualism, lystenhet, vällust, lust och libido.48 Detta är inte fallet i denna uppsats. Här i denna
uppsats är ordet sinnlighet kopplat till de fysiska sinnena som tar i mot omvärlden. Syn, lukt, hörsel, känsel och smak som människans verklighet tas in igenom för att sedan bearbeta inom oss med hjälp av ratio. Dock kan man koppla de lustfyllda termerna till ordet sinnlighet, för att det som står i ordboken, är även resultat av det fysiska intrycket genom det gränssnittet människan har med sin miljö. Så ordboken har rätt, men det är inte resultatet av den interaktionen med verkligheten som diskuteras i uppsatsen.
Vadheter eller quiddity: är det som människans sinnesintryck ger oss av tingen omkring oss.49
Det är som om man tittar på en bil. En bil består av vadheter som till exempel, däck, svart, plåt, glas, lampa, resa, härligt eller hemskt. Det går inte att fylla denna lista tills man har fångat bilens alla vadheter. Även varje del som jag räknar upp består av mindre vadheter. Till exempel, lampa. Jo, den sitter fram, bak och lite över allt, men ordet lampa är bärare även på det som en lampa som står i hemmet är bärare på. Lampan är bärare även på ord som trygghet, mysigt eller att jag kan läsa min bok och göra mina studier. Varje ting är bärare på oändliga kombinationer av vadheter som gör att de kan ingå i en förståelsestruktur som skapar det vi människor kallar verklighet.
46 Bornemark 2018:37 47 Bornemark 2018:43
48 Nationalencyklopedin 2009:620 49 Bornemark 2018:39
2 Bornemarks Cusanus
Denna analys använder sig av Jonna Bornemarks bok Det omätbaras renässans. I denna bok använder hon sig av Nicolaus Cusanus filosofi. Uppsatsen kommer studera Cusanus filosofi genom Bornemarks tolkning av Cusanus idéstrukturer.
Uppsatsen kommer att även lyfta in andra filosofer för att kunna ge en djupare och mer nyanserad bild av innehållet i Bornemarks tolkning av Cusanus. Denna analys kommer leta efter likheter mellan de olika filosoferna som kanske kan svara på uppsatsens frågor.
2.1 Analys
Bornemarks bok börjar i berättelserna som kommer från välfärdsyrkena, ifrån vård, skola och omsorg. Den utökade administrativa arbetet inom dessa områden och New Public Managements manualstyrning som har vuxit. Genom denna styrningsstruktur har arbetet med att öka kvantifieringen av kvalité.50 Denna ökande kvalitetskontroll och kvantifiering gör att Bornemark anser att denna ökade administration har öka med tiden för att nu ligga på en nivå som gör att människorna inom dessa system hamnar i etisk stress.
Hon ser detta problem komma ur en descartiansk idéstruktur, eller en cartesiansk dualism som med rigida krav på mätbarhet.51 Descartes dualism är en uppdelning av alla yttre
egenskaper. Allt ifrån de sinnliga intrycken, till den yttre Guden. Allt som människan kan uppleva kan vara falskt och därigenom kommer han fram till sin berömda fras ”jag tänker alltså finns jag”52 Descartes tvivel skapar en filosofi som skalar av och som bryter ner alla
erfarenheter till att inget blir sanning, utan för honom blir endas den arbetande tanken det som är det som kan bevisa att jag finns och det är en ultimat sanning. Dock är det uppdelningen av allt erfaret och sinnligheten som gör att man kan ifråga sätta allt och att allt kan ingå i olika fack. Detta som grunden till Bornemarks startpunkt i den filosofiska resa och idéstruktur som hon arbetar sedan genom boken. Hon använder sig av filosoferna Nicolaus Cusanus och Giordano Bruno för att hitta en väg framåt ur den ökande administrationen som mätbarheten
50 Bornemark 2018:14 51 Bornemark 2018:15 52 Bornemark 2018:111
ökar. Hon vill använda renässansfilosofins blick för att synliggöra de samtida praktiker.53 Bornemark vill lyfta upp renässansfilosofin för att kunna få nya glasögon på den samtida praktiker som utspelar sig nu. Att kunna använda historiska idéstrukturer på en pragmatisk förklaringsmodell för att kunna ändra på den situationen dagens människor lever i. Bornemark börjar med att presentera de olika filosoferna som hon kommer arbeta med under sin studie. Hon börjar med att historiskt beskriva Cusanus. Hon ger även en bild av det som skapar och formar Cusanus filosofi.
Men, här finner uppsatsen något som inte stämmer. Brigita Helander berättar var tiden omkring Cusanus var väldigt för den mystika skeendet. Den romerska-katolska kyrka ville lägga tonvikten på mystiken och det paradoxala som uppsatsen ser det. Så långt stämmer det mellan Bornemark och Helander. Men, vem skrev Cusanus De visione Dei till? Bornemark skriver till dominikanmunkarna i Tengernsee. 54 Medan Helander skriver att det är
Benediktermunkarna i Tegernsee55 Cusanus skriver Gudsseendet och skickar även med en ikon som pedagogiskt hjälpmedel.56 Uppsatsen ser att det finns motstridig information mellan
Bornemark och Helander. Är munkarna som Cusanus skriver till Benedikter eller Dominikaner? Men för analysen är det oviktigt, men en intressant parantes.
Cusanus skriver Gudseendet som den text han vill ge till benediktermunkarna som ska kunna ge en djupare insikt till den ikoniska bild han skickar med. Det som var viktigt för Cusanus var att även visa att mystiken inte kan få ta över allt kyrkligt liv. Cusanus och benediktinmunkarna var av den åsikten att mystik och intellektualitet tillsammans gör människan hel och inte som till exempel Vinzenz av Aggsbach som ville att mystiken skulle vara allrådande inom romersk-katolska kyrkan.57 Därför kom denna text till som ett gensvar mot detta att endast mystiken skulle råda inom kyrkan. Den mystika traditionen med den negativa teologin är ett område som formar hans tankar om Gud.58
Undersöka tänkandets gränser gör att han står för en rationell rationalitetskritik.59 Cusanus fick kritik mot sitt allt för sinnliga tänkande. Till exempel fick han kritik av Johannes Wenck.60 Wenck anklagade Cusanus att inte kunna skilja på det som är skapat och vad som är
53 Bornemark 2018:17 54 Bornemark 2018:20 55 Cusanus 1999:39 56 Cusanus 1999:54 57 Cusanus 1999:40 58 Bornemark 2018:19 59 Bornemark 2018:19 60 Bornemark 2018:19
skaparen. Även dominikanermunkarna i Tengernsee är kritiska mot Cusanus att han lägger för mycket på det logiska och för lite på känslorna.61
Under Cusanus tid var det rådande klimatet inom den romersk-katolska kyrkan under Cusanus liv lade stor tonvikt på det mystika. Det som inte kunde diskuteras eller rationellt talas om. Cusanus var för det egna tänkandet och den egna erfarenheten.62 Därav den kritik Cusanus fick utstå av Wenck. Cusanus var även intresserad av interkulturell dialog. Något som var väldigt svårt och stort ämne för att det östromerska riket hade fallit med att muslimska turkarna intog Konstantinopel. Cusanus själv hade varit i Konstantinopel innan kriget och därifrån föddes hans skrift De pace seu concordiantia fidei eller om freden eller alla religioners överenstämmelser.63 En skrift som ville skapa samförstånd mellan kristna och islam. Cusanus ville skapa en större Gudsbild för att kunna som i hans skrift på ett utopiskt sätt öka samförståndet mellan de stora religionerna i världen. En farlig hållning i en värld som var präglad av att islam var det stora hotet.64 Studien kan se att denna dialog är något att beakta i vår samtid.
Det som är större finns även hos Baudrillard. Utopin för honom är att det är ett fundamentalt axiom.65 Det utopiska idealet är något som vi människor förlorar då vi tappar förmågan till imaginär förmåga.66 Han ser att förlusten av att tänka på det som är större än det vi kan se skapar en verklighet som består endast av en hyperrealistisk verklighet.
Efter en presentation av Cusanus och de andra filosoferna går Bornemark in i de olika parametrarna som Cusanus tänkande består av. Bornemark börjar med att göra distinktionen mellan det som är icke-vetandet och det som ännu-inte-känt. Idag när människan tänker på icke-vetande är det som att vi inte vet, är det som inte är ännu upptäck.67 Att människan har en ram som är att människan inte vet är bara något som inte är upptäckt ännu. Det är inte vad Cusanus menar. Cusanus verkar mena att det icke-vetande är det tillstånd som människan måste stå i för att förstå att det alltid finns en icke-vetande horisont som förflyttar sig varje gång människan finner och skapar en ny bit av kunskapspussel som människan skapar genom sitt sökande.68 Uppsatsen tolkar detta som att Cusanus icke-vetande är ett tillstånd av att
61 Bornemark 2018:20 62 Bornemark 2018:19 63 Bornemark 2018:20 64 Bornemark 2018:20 65 Baudrillard 1994:6 66 Baudrillard 1994:123 67 Bornemark 2018:34 68 Bornemark 2018:35
veta att man inte vet allt och det är ett bra läge att befinna sig i. Men, det underminerar inte att man slutar leta efter nya vägar för att skapa nya pusselbitar till kunskapspusslet. Detta med icke-vetandet är som den drivkraften människan behöver för att finna mer kunskap. Studien ser icke-vetandet som det som är det som driver mänskligheten vidare i vår kunskapsjakt.
Kunskapen människan kan ha om sin omgivning. Det mänskliga förståndet är inte perfekt. Det kan inte fånga all kunskap för människan har ett språklig glapp.69 Människans inbyggda kunskapsjakt ser studien är född ur den relation som Bornemark förklarar med att på Cusanus tid var det viktigt med relationen till det som är större. Gud är det som är större, det om är bättre och godare än vad människan kan tänka sig.70 Det människan inte kan få full
kunskap om, utan bara den kunskapen som presenteras till oss genom den egna erfarenheten och relationen till Gud, som ord, som symbol, som det större. Människan kan fånga kunskap i begrepp och kategorier.71
Det finns likheter med Kants tankar om Tinget i Sig. Kant ser på begreppet tinget i sig för att vara det innersta i tinget som människan aldrig kan finna kunskap om genom sinnena.72 Det människan aldrig kan ha kunskap om. Sinnena är alltid begränsade och därmed finner människan aldrig den innersta kunskapen om någonting. Men, hos Cusanus är det bra att inte kunna veta allting, för det är inte ett problem som ska lösas, utan det är vad som driver oss framåt.73 Detta med att människan inte kan ha kunskap om sin omvärld ger inte ramen att människans kunskap och förnuft är oanvändbart, utan det ligger i att människans förnuft har två komponenter som skapar ordning och reda på den omgivning människan har omkring sig. Gud som tinget i sig.74
Dessa två delar av förnuftet är ratio och intellectus.75 Bornemark börjar med att titta på vad ratio är för begrepp. Förnuftets del ratio är det som hanterar allt vad i vardagen ser i sin omgivning och skapar ordning i det kaos som sinnesintrycken ger.76 Ett exempel är om människan ser: rund, vit, håller vätska, handtag, röd, bokstav, gubbe, brunt. Kan du se vad det är? Inte, det är en vit kaffekopp med röd text och en tecknad gubbe på. Detta är vad ratio gör för förnuftet är att sammanställa det kaos som sinnena ger oss av sinnesintryck genom
69 Bornemark 2018:36 70 Bornemark 2018:35 71 Bornemark 2018:36 72 Kant 2004:69 73 Bornemark 2018:37 74 Kant 2004:69 75 Bornemark 2018:37 76 Bornemark 2018:37
människan sinnen. Ratio är den del av förnuftet som bearbetar dagliga sinnesintryck som skapar ordning och i den oordning som alla sinnesintryck kommer in i människan genom alla fysiska intryck.77 Ratio är det som skapar ordning på den röriga sinnesintryck som den fysiska kroppen tar upp genom olika sinnena, som är syn, hörsel, lukt, känsel och smak. Den perception människan besitter ger information till människans hjärna för där bli bearbetad. Studien ser att Cusanus ratio är det man idag ur ett behavioristiskt perspektiv kallar perception. 78 Ratio ligger mellan sinnesintrycket och människans reaktion på sinnesintrycket.
Detta ratio ligger som det som ger struktur till det som är oordnat. Det som är mätbart och kvantitativt i människans verklighetsförståelse av den omgivning som omger oss varje dag. Bornemark tar oss vidare med en berättelse om en lek som hennes dotter tar sig an. Det är en berättelse om hur hennes dotter tar hennes leksaks dinosaurer och börjar räkna med dem. Bornemark blir delaktig i denna lek som handlar om att dottern ger henne fyra dinosaurier och dottern har fyra dinosaurer, och ställer frågan om dottern om hon tar en hur många dinosaurer har dottern då? Denna lilla lek visar på ett sätt att träna sina matematiska kunskaper. Matematik som är en syntetisk apriori.79 Därmed är dinosaurerna bara ett ratio som man kan räkna med. Men, det är här dottern visar på en högre kunskap som kommer väldigt naturligt. Dottern ser dinosaurierna som något mer än bara ration som kan räknas och kvantifieras. Bornemark skriver:
jag sa: »Om du nu ger mig de där två dinosaurierna hur många har du då kvar, och pekade på två dinosaurier. Men istället för att följa lekens regler sa hon: »Nej, den här dinosaurien kan jag inte ge dig, då skulle den mamman bli ledsen och pekade på den lite större dinosaurien. Plötsligt var dinosaurierna inte längre reducerade till likar som kunde räknas och bytas ut mot varandra. Istället blev de relationella och olika. Min dotter visade därmed på två lager i sinneserfarenheten: dels på det generaliserbara i dinosaurierna där de förs samman under samma begrepp, och dels på det unika i varje individ där de inte är utbytbara utan har specifika relationer och betydelser.80
Detta citat visar på det som är något naturligt för människan. Att kunna se olika begrepp om samma ting. Dottern visar på att dinosaurien faktiskt kan bli ledsen när den skiljes från sitt barn. Något som visar på andra epitet vad ett mätbart objekt kan ha. Att kunna se det som är större i det människan bara kan se sinnligt. Detta att varje varelse i en matematisk formel kan även vara
77 Bornemark 2018:37 78 Egidius 1997:405 79 Kant 2004:99 80 Bornemark 2018:39
besittare karakteristiska kvalitéer. Att det finns relationer på andra plan än den mellan människa och objektet. Studien kan se att det kräver empati för att kunna se ett djup på ett objekt. Är inte det att hitta subjektet i objektet när människan ser det som är större om ett objekt, vad det må än vara? Cusanus har ett speciellt ord för denna dubbelsyn på ett objekt. Quidditas är ett ord som Bornemark har översatt till vadheter.81 Som Bornemark beskriver vad quidditas är med hur dessa vadheter är olika något av samma objekt. Det är som att objektet har flera vadheter som människan kan se om människan tillåter sitt tänkande att se det som är större av ett objekt. Att kunna se ”dinosaurien” även som en mamma och inte enbart som ett mätbart objekt skapade flera vadheter om ”dinosaurien”. Ett exempel som studien har för att kunna öka förklaringen om vadheterna kan ett exempel med ett altare ge större förståelse. Ett altare är ett bord, eller ett bord är ett altare. Detta är att se på ett bord som när man ser det första gången har en skiva med fyra ben som står på ett golv. Detta bord som människan ser kan ge intrycket att det är endast ett bord. Men, så kommer en församlingstjänare och lägger en duk, ställer fram ett ljus och ett kors. Då blev detta enkla bord ett altare. I samma stund som det är ett bord är det ett altare. Bordet har fått en till vadhet, mer än att bara vara ett bord, som är också en vadhet. Men, om bordet blir ett ratio måste det ignorera det andra vadheterna för alla intryck genom sinnligheten är för stor att inte skapa ett kaos för ett ratio. Sinnligheten är mångfasetterad. Ratio vill motverka kaoset som har tagits upp tidigare i analysen. Detta tolkar studien som att sinnligheten är allt det alla sinnen tar i och om människan ser allt samtidigt blir det kaos. Bornemark skriver att Cusanus har en liknelse som är om en person står i mitten av en grupp och alla talar med henne samtidigt, så kommer hon endast att höra den personen som hon koncentrerar sig på och därmed kan inte ta in de andra som talar.82 Frågan här ser studien vara om detta är det som sker när människor inte kan sortera sina intryck på en vardag basis, som till exempel i ADHD fall?
Det ligger i ratios natur att ”abstraherar, generaliserar, binder samman, skiljer åt och sätter i relation.”83 Dock kan inte människan inte fånga hela ”dinosauriemammans” alla
vadheter för att fånga det ”dinosauriemammans” innersta esséns. Människan kan inte se all kunskap om ett objekt för människan klarar inte att hålla alla objektets vadheter i medvetenhet hela tiden är det samma som att säga med Kants språkdräkt, att tinget i sig innersta esséns är omöjlig att finna. Människan kan inte ha all kunskap samtidigt. Faran som Bornemark ser med att välja denna väg, i ljuset av det mätbara samhället, är att människan missar det som är större
81 Bornemark 2018:39 82 Bornemark 2018:40 83 Bornemark 2018:41
än det människan kan mäta sig till. Just att missa så mycket om en människa som är så mycket mer än vad som man vet vid det första mötet. Man kan inte döma boken genom dess omslag.
Detta leder Bornemark vidare in i att visa på vad Cusanus begrepp intellectus är i relation till ratio och dess funktion. Vadheter som ratio behöver för att kunna skapa kategorier kommer ur den intellectus praktik som är att fånga vadheter. Bornemark ser att den nuvarande forskningen ser på ratio, intellectus, vadheter och sinnligheter som ett flöde som börjar med kaoset i sinnligheten som kommer in från de fysiska sinnena, sedan skapar ratio ordning i kaoset, för sedan kan intellectus reflektera över dessa ratio som är skapade. Men, Bornemark ser det utifrån Cusanus skrift De Coniecturis, där han skriver att sinneserfarenheten alltid står i relation med intellectus. Det sinnligheten står i relation med intellectus för det är intellectus som fångar upp vadheterna i det sinnliga, och intellectus har relationen med det sinnliga för att kunna skapa vadheter som sedan ratio tar och skapar kategorier om.84 Med dessa vadheter som
intellectus samlar in sorterar ratio i dessa vadheter och ger människan en verklighetsförståelse som skapar den verklighet som människan bär på sedan.
Det som Cusanus ser är att det största och det minsta hamnar där människan inte kan ha kunskap om.85 Studien ser det som att människan inte kan ha kunskap om universums ände, om det nu finns en ände, troligen inte. Det minsta är även något människan inte kan ha full kunskap om, då man finner mindre partiklar som är atomernas uppbyggnad. Dessa olika kunskapsfält som blir till tomma delar på ett kartbygge. Detta kartbygge för Baudrillard ser han som komplett för man verkar bara kunna se fulltecknade kartområden på den kunskapskarta människan besitter.86 Baudrillard som att det som ger är att kartan blir bara omskapad för att passa den hyperverklighet människan lever i. Cusanus har en liknelse med solen och månen när det hur detta med att det finns icke-vetande, tomma kartområden, men i samma stund är kunskapen ändå perfekt i sig själv. Den liknelsen är att månen är upplyst av solen och månen lyser på jorden. Månen är inte perfekt om man tittar på att den behöver solen för att kunna lysa på jorden. Solen är den perfekta måttstocken. Men, månen i sig själv är perfekt.87 Studien tänker sig att hur många dikter och kärleks handlingar har inte månen själv öppnat för att månen är sig själv nog. Månen i sig själv är perfekt utan att man behöver ligga och tänka på solen när man ser månen.
Hur intellectus är aktivt i förnuftets tänkenade berättar Bornemark om en
84 Bornemark 2018:43 85 Bornemark 2018:43 86 Baudrillard 1994:1 87 Bornemark 2018:43
egenskap hon hade som tonåring. Hon tog förmycket plats i sociala sammanhang och hade svårt att lyssna på andra. Hon lärde sig att hon behövde begränsa sig själv och skapa strukturer för att kunna hantera de olika sociala interaktionerna. När hon studerade till doktor kom situationer där hon igen behövde ta plats, där fanns de strikta rations kategorier om att begränsa sig själv för att inte ta för stor plats. Men, detta behövdes ändras på och det är här intellectus kliver in och hjälper förnuftet att omvärdera de givna kategorierna som kom ur ratio för att kunna anpassa sitt beteende för att kunna studera till doktor. Att behöva ta plats, men att även lyssna på andra.88 Analysen ser att det handlar om att de som människan ser som ett axiom måste kunna lyftas upp i intellectus för att kunna omförhandlas och att ur det öka kunskapen om en kategori som förut såg som ett axiom. Att omvärdera till exempel fysiska fakta som att tre plus tre är sex är bara något ologiskt. För vissa axiom och kategorier måste väljas för att kunna ha en gemensam verklighetsbild. Kant visar detta med apriori kunskap som är endast kunskap som i sig själv är rätt och är allmängiltig.89 Till exempel att ”Röda rosor är röda” är något som säger sig själv och det är en kategori som inte behöver omvärderas. Med intellectus kan förståndet veta att det finns rosor som har andra färger och som har andra kategorier (egenskaper). Cusanus visar på relationen mellan intellectus och ratio även med seendet av färger. Ögat ser färger. Ögat är intellectus och färgerna är ratiots kategorier. Ögat kan fritt se över alla färgerna och se nya färger. Seendet i sig själv har ingen färg, men förstår sig på färgen. Färgen förstår sig aldrig på ögat, ratio förstår sig aldrig på intellectus, men intellectus förstår sig på ratios kategorier. 90
Om analysen kopplar ihop Bornemarks tonårsberättelse och Cusanus färgseende blir summan att människan behöver ögat för att kunna blicka ut över alla färger som finns för att kunna utvärdera vad som är den bästa färgen för situationen. Att Bornemarks ögon studerade tonårs röda färg och såg att den inte fungerade genom förnuftets tänkande och hittade en annan färg med ögat intellectus för att finna en ny färg att välja till sitt handlande i den sociala situationen, senare i livet skulle den färgen inte vara tillräcklig och intellectus ögat måste finna en ny färga att måla den sociala situationen med och där igenom skapades ett nytt ratio färg. Denna gången målade hon med lila för att kunna bli en doktor.
Bornemark ser att det är det som är problemet med att ratio är för starkt i balansen mellan Intellectus och ratio. Balansen som är ett måste i en sund tankevärld. Att kunna lyfta
88 Bornemark 2018:44 89 Kant 2004:93 90 Bornemark 2018:46
upp ratio i intellectus för att reflektera och att omvärdera ratio är en process som måste fortsätta för att kunskapsutvecklingen behöver den omvärderingen av det som är rigid.91 Baudrillard ser även detta med att diskussionen och speglingen som är att reflektera över tingen, försvinner.92
Denna omvärderingsprocess kan man även ses i en tanke som Jeffrey W. Robbin har i en omvärdering av gudsbilden. Robbins skriver att man kan dekonstruera Nietzsches tanke på Guds död för att sluta cirkeln.93 Genom att använda sig av en dekonstruktion på Guds död gör att man skulle kunna återuppliva Gud. Genom att sätta Nietzsches tanke om Guds död i en omvärderingsprocess med intellectus praktiken att lyfta upp kategori, i detta fall Guds död. Det skulle kunna göra att Gud bli en levande Gud igen. Reinkarnationen är fulländad. Cirkeln är sluten. Analysen ser denna cirkulära rörelse vara nödvändig för ökad kunskap om en bredare gudsbild.
Bornemark berättar om de människor kallades Pedanterna.94 Pedanterna var det
som filosofen Giordano Bruno (1548–1600) kallade de människor som lutade sig för mycket till ratio tanken. Bruno kallade dessa människor för pedanter och grammatiker. 95
Beskrivningen av Bruno förhållande till dessa människor som att han såg på dessa människor som att de inte hade tänk på det mest grundläggande sättet och att detta gjorde dem ytliga till tillvaron och till språket.96 Dessa pedanter ser studien har paralleller till det som Carl Reinhold Bråkenhielm ser som en verklighetsbild kallad förnuftstro.97
Denna förnuftstro finns olika kriterier och olika nivåer av hur mycket vetenskapliga och empiriska bevis som behövs för att acceptera något som fakta och det som man kan tro på.98
Tillbaka till Brunos pedanter. Uppsatsen ser att dessa människor som redan var identifierade och vanliga karaktärer i 1500-tals litteraturen.99 Bornemark ser dessa människor inte som enskilda människor idag, utan mer som en del av oss alla. Att det finns en liten pedant inom oss alla som trivs med formaliteter.100 Hon går nu in på hur dessa olika begrepp kan hjälpa oss att se på vår samtid med dessa begrepp.
91 Magiskt Tänkande, intervju, 2019. 18:00 min 92 Baudrillard 1994:2 93 Caputo&Vattimo 2007:13 94 Bornemark 2018:47 95 Bornemark 2018:47 96 Bornemark 2018:48 97 Bråkenhielm 2009:172 98 Bråkenhielm 2009:150 99 Bornemark 2018:47 100 Bornemark 2018:50
Bornemark startar sin analys genom att ta upp det system som har tagit den största platsen på den administrativa scenen som är New public Management, som är ett som man kallar kvalitetssystem.101 Dessa administrativa system är endast för mätandes skull.102 I andra ord, kvalitetssäkring eller kvalitetsarbete. Denna pappersexercis av listor och scheman har endast skapat något som kan kallas för förpappring.103
I dessa system med kvalitetsarbetet med kvalitetssäkring finns det även en inbyggd strävan efter att vara transparanta. Detta ger en situation att kraven på listor, rutiner, manualer skapar ännu mer pappersexercis.104
Studien ser att detta problem är ett reellt problem med dessa styrsystem. Hur kan man bara tillåta för lite tid för att sätta på strumporna? Människan kanske denna dag är orolig och behöver prata. Hur kan man mäta effektiviteten i det mötet? Denna absurda förpappring skapar ett förpappringssamhälle, ett ratiosamhälle. Där ratio kategorier är mallen och det som händer är att den levande verkligheten måste pressas in i dess former. Ratiosamhället strävar efter att lägga in allt levande, komplexa, rörliga erfarenheten in i olika formar som de ska in i.105 Studien tolkar detta som när ett barn ska lägga i klossar i en låda med olika former. Barnet börjar att prova den runda formen i det fyrkantiga hålet och märker att det inte går. Men, ett barn med ett förnuft provar andra och ser att det kan komma ner i ett annat hål som passar. Det kan komma naturligt för ett barn att omvärdera sina erfarenheter och prova något nytt. Men, i ett rent ratiosamhälle finns det inget omvärderande intellectus och samhället trycker endast ner den runda bollen i det fyrkantiga hålet. Vad händer då? Bollen går sönder och blir fyrkantig. Bollen blir skadad. Människan blir skadad i ett samhälle som försöker enbart pressa ner henne i en form som hon anpassad för.
Detta ratiosamhället som är pedanternas dröm skapar även andra problem. Det är att det språk som dessa ekonomiska dokument för med sig är att de ändrar på språket vi använder.106 Det finns mänger med ord som studien har studerat som har ändrat på sig. Studiens erfarenhet ser att till exempel hur man benämner en människa som behöver omvårdnad. Utövare, kund, klient och brukare är ord som är vanliga inom vården. Medans ord som vårdgivare, vårdtagare och patient inte används så ofta längre. Det visar på den språkliga
101 Bornemark 2018:30 102 Bornemark 2018:52 103 Bornemark 2018:53 104 Bornemark 2018:55 105 Bornemark 2018:60 106 Bornemark 2018:61
förändring som Bornemark tar upp i sin text. Det finns ord som inte går att sätta in i fullt ut i ett ratio, utan det finns hela tiden ett mått av icke-vetande. Ord som Bornemark kallar Intellectus begrepp. Bornemark uttrycker det så här:
Alla begrepp kan alltså föras till intellectus undersökande vid icke-vetandets gräns: boende, såromläggning och betyg. Men de låter sig också ratiofieras på så sätt att vi kan ge dem definitioner som alla inblandade är överens om och som har en relativt enkel relation till den rörliga levda världen. Andra begrepp kräver en lyhördhet för varje enskild situation, deras relation till den levda världen och sinneserfarenheten kan just inte standardiseras. >>Omsorg <<,>>empati <<och>>lärande <<är just sådana begrepp. För att inte tala om>>bildning <<,>>delaktighet <<och>>medmänsklighet <<. Alla dessa begrepp kräver en närvaro i det situationsunika och en lyhördhet inför det man inte vet. Dessa begrepp handlar ofta om relationer mellan det levande eller om det levandes egen rörelse. I empatin är den andre någon jag inte helt har>>under kontroll <<, det är någon jag måste lyssna in. Empatins förståelse för den andre utgår ifrån att jag inte förstår allt. Bara därifrån kan en förståelse födas, men på samma sätt så dör förståelsen i samma ögonblick som jag tror att jag helt förstår den andre eftersom jag då slutar lyssna.107
I dessa intellectus ord finns icke-vetandet som en realitet. Denna icke-vetande är något som är ett måste för att dessa begrepp ska kunna vara situationsbunden. Detta kan tolkas som att det begrepp och handlingar som kan användas i en situationsstyrd interaktion, en mellan mänsklig relation, eller en relation till olika objekt. Icke-vetandet är inte det som är att täppa igen kunskaps hål. Bornemark tolkar icke-vetandet som ett läge som är bra. Att inte veta allt är det läget som skapar spänning och det som gör relationen intressant och givande.
Det är denna icke-vetande tillståndet som skapar en balans i ratio och intellectus skeendet. Cusanus ser att kunskapen kommer ur intellectus relation med icke-vetandet. Vadheterna är det som skapar kunskap om en situations relation.108 Detta skapar den kunskapsinsamling som skeendet i det situations skapande mötet. Relationen mellan undersköterskan och patienten i vårdhandlingen interaktion.
I detta möte uppkommer många vadheter som undersköterskan hanterar på ett professionellt sätt som gör att vårdögonblicket kan bli ett gott möte. Där måste hon få eget ansvar och låtas lyssna på sin instinkt när det kommer i hur hon ska bemöta patienten. En situation som kan uppstå är när som Bornemark skriver om personen vilar på sina egna erfarenheter är att undersköterskan kan bli anklagad med ett ”det är endast din subjektiva
107 Bornemark 2018:67 108 Bornemark 2018:127
åsikt”.109 Studiens personliga erfarenhet är att det är i detta läge som undersköterskan kan göra
ett sämre jobb för hon inte litar till sin egen erfarenhet. Den professionella undersköterskan blir nertryckt och därigenom gör att vårdtagaren får ett sämre bemötande för undersköterskan inte litar längre på sin egna instinkt som undersköterska, eller är det en subjektiv åsikt?
Bornemark avslutar sin bok med att se hur dessa begrepp, vadheter, intellectus, ratio och icke-vetande kan skapa ett bättre samhälle. Hon talar om det mikromotstånd som personen kan göra. Det är något med att kanske kunna leva i ett icke-vetande tillstånd. Försöka leva i skymningslandet för att se att mörkret inte är farligt.110 Det heliga mörkret är ett begrepp som Cusanus har. I Gudsseendet skriver han om hur vi kan möta Gud och att det är den apofatiska teologin som skrivs fram med det heliga mörkret.111 Detta är ett läge som är konstruktivt att befinna sig i för då får människan insikten att vi människor inte kan veta allt. Genom att ställa ryggen mot muren kan vi människor förstå att vi inte kan veta allt.112 Cusanus
utrycker det med att ”Varje begrepp upp hör vid paradisets mur.”.113 Det heliga mörkret är det
område som vi människor inte kan komma åt i alla begrepp. Det går inte att sätta sanningsenliga begrepp av Gud, men endast tala om olika sidor genom positiva begrepp. Men, genom negativa begrepp komma närmare en mer sanningsenlig bild av Gud. Däri det mörkret kan man skönja Gud storhet, helighet. Därav att Cusanus kallar det icke-vetandets område är ett heligt mörker.
Det mikromotstånd som Bornemark talar om handlar att det handlar om hur man som mellanchef prioritera sitt arbete. Det arbete man tar sig an är det som ger personalen möjlighet att utvecklas och att kunna göra ett gott jobb. Det chefen gör är att lägga de mest pedantiska dokumenten längst ner i arbetes högen med dokument som ska göras. Genom denna ner prioritering skapar ett mikromotstånd. Men, ibland räcker inte det och det behövs större motstånd. Det finns inom vård, skola och omsorg stora protester som handlar om de dåliga villkoren och stress som blir genom de dåliga förhållandena inom de olika yrkarna.114
Detta mikromotstånd är att ta eget ansvar över sina egna handlingar och att ta en titt på vilken moral personen bär på. Om en person är en pedant som lever och frodas av att ha ett inrutat liv och detta ger mig trygghet kommer detta var det jobbigaste man kan göra. Tillåta sig själv att bryta mönster.
109 Bornemark 2018:127 110 Bornemark 2018:262 111 Cusanus 1999:53 112 Cusanus 1999: 106 113 Cusanus 1999:88 114 Bornemark 2018:266–267
2.2 Resultat
Analysen som har gjorts av Bornemarks bok visar att det finns mycket att hämta i Cusanus filosofi för att kunna skapa en diskussion omkring gudsbilden. Därmed finner analysen tankegångar som skapar en möjlighet att diskutera begreppet Gud och för att kunna skriva fram en teologi som öppnar för en bredare och mer mångfasetterad gudsbild.
Genom den tankestruktur som Cusanus har genom sina begrepp ratio och intellectus skapas en förståelse om hur människan kan tänka om den mer öppna gudsbilden. Tar man ratio och intellectus, med icke-vetandets horisont kommer man närmare en friare bild av vad Gud kan vara. Genom att kunna lyfta ett ratio, en kategori upp för omvärdering i intellectus för en diskussion kan kategorin ändra sig genom den bearbetning intellectus gör med ratios kategori. Kategorin blir ändrad och omvärdera till ett värde som blir ett nytt ratio kategori.
Analysen ser att Cusanus relation till det större gör att man som människa måste kunna ha tillit till det som är större och låta omvärdera sin ration i jämna mellan rum. Att lyfta upp gudsbegreppet till intellectus för att kunna omvärdera och att nyskapa den kollektiva synen på gudsbilden. Det är den enda vägen som kan ses igenom med Cusanus tankar för att kunna få en större och mer mångfasetterad gudsbild. Det är en offentlig upplyftande av ett kollektivt begrepp som gör att människor troligen skulle kunna se att Gud och Gud som begrepp är något att kunna reflektera över. Det är i den icke-vetandes horisont som Gud finns för Cusanus och det är där Gud kan finnas genom det resultat som Cusanus tankestruktur ger. Bornemark ser Cusanus icke-vetandets horisont som det läge människan kan befinna sig i för att kunna finna en väg framåt i det samhälle som idag är ett ratio samhälle.
Där allt måste ha sin låda och ha sin korrekta plats för att kunna ingå i ett ratio samhälle. Allt blir stelt och tanken med en reflektion blir oviktig och betraktas som för annorlunda. Då försöker pedanterna utrota alla icke-vetande områden som inte kan få finnas i ett ratio samhälle. Det är i detta samhälle det är att ta motstånd till och låta olika kategorier som människan håller sant att lyftas upp för en intellectus praktik som är att omvärdera. Det är genom denna omvärdering som gudsbegreppet/gudsbilden kan komma upp till diskussion för att få en större mening i ordet Gud.
Resultatet med att få svar på alla frågor är inte enkelt utifrån att vissa frågor är nästan omöjliga att svara på, då det är omöjligt att vara inne i en annans människas själ. Frågorna är ändå intressanta att ställa och kanske ha som en utopisk riktning för att kunna gå längre i sitt egna tänkande än vad man hade gjort med för små frågor. Med andra ord, sikta mot
stjärnorna når man trädtopparna.
Besvarar uppsatsen de frågor som ställdes inledningsvis. Frågan, vad är ratio och intellectus? Är besvarad men, kommer inte kunna skrivas fram till fullo då det alltid finns en horisont som vetandet tar slut vid. Ratio är det som ger sinnlighetens intryck form. Ratio skapar kategorier som ger den form som kan ger människan sin verklighetsuppfattning. Intellectus är det som står i relation med yttervärlden, som med ratio bearbetar de intryck som kommer genom sinnlighetens gränssnitt.
Dessa två begrepp ratio och intellectus är i en relation som ligger i ett samspel mellan intellectus och ratio för att skapa en verklighet som gör att människan är i en balans i sin tillvaro. Det är som om att intellectus och ratio är två egenskaper som gör att människan kan har en mer harmonisk verklighet. Om man ska försöka att ställa upp alla begrepp som Cusanus filosofi ger är att människan upplever sinnligheten först. Sedan tar intellectus emot intrycket och ger det till ratio. Men, om intellectus upptäcker att ratio har skapat en felaktig kategori av intrycket kan intellectus omvärdera ratio kategori för att sedan ge det nya och omarbetade intrycket till ratio för att kunna skapa en ny kategori. Det är denna cirkelrörelse som gör att människan kan anpassa sig genom att kunna omvärdera sina kategorier om världen omkring henne.
Denna förståelse som Cusanus ger oss om hur vi människor fungerar inom oss gör att det finns kunskap för till exempel en teolog ska kunna förklara för en människa med en scientistisk livshållning om något som man inte kan empiriskt erfara. Det är en logisk slutledning med de begreppen Cusanus ger oss genom sin filosofi som kan tillåta en förnuftstroende människa att se att det kan finnas belägg för en Gud, något som är större. Men, om människan inte klarar av, eller inte känner att det är rätt för den personen kan teologen inte tvinga fram en gudstro om människan inte tillåter sig se resultatet av det som man inte ser. Begreppet gud kan vara förenat med smärtsamma vadheter hos människan och därigenom kommer inte teologen att kunna ha vetskap om det som ligger bortom personens erfarenhets horisont. Icke-vetandet är ett faktum även för teologen som gärna vill ge människan en chans att tro på Gud.
Det som uppsatsen ser som ett resultat av den logiska idéstrukturen är att det alltid finns ett mått av kunskap som människan aldrig kan få fatt i. Ett exempel skulle kunna vara att bara om man tittar på något som alla människor håller som ett axiom som kärlek, kommer man fram till att även där finns ett mått av icke-vetande. Kärlek tror nästan alla på. Det är svårt att möta människor som inte tror på kärlek. Men, även kärlek är något som är större än vad vi människor kan se och undersöka rent empiriskt. Kärlek är endast en inre känsla och känslor är
subjektiva, därav är de inte möjliga att rent empiriskt göra någon form av vetenskapliga bedömningar på känslorna. Det enda man kan bedöma är den handling som sker på grund av känslan personen har i sitt inre. Om människan säger att man är älskad, hur kan man veta det förutom genom den handlingen personen utför. Man kanske håller upp en dörr, drar fram en stol, ler, kramar, får blommor eller någon annan kärlekshandling. I den tankebanan blir tron på Gud nästan något logiskt. Om människan säger att Gud som ger inspiration till handlingen och människan utför handlingar som gör goda handlingar i världen, sin lokal samhälle eller i familjen. Så bör människorna som hör denna säga att det är Gud som är inspirationen låta sig förstå att det finns det som är större än vad vi ser, och att den icke-vetandets horisont finns även här, för människan kan aldrig förneka att det är Gud som utför handlingen genom människan som säger sig tro på Gud. Om man ifrågasätter människan som utför och hänvisar till Gud kommer även det leda till att man tappar tilliten till varandra och tilliten på vad människor säger är en sanning. Det är på detta sätt som uppsatsen ser på det resultat som framkom ur analysen. Den förnuftstroende människan kan kanske se en logisk väg till att tillåta sig att ändra på den verklighetsbild som hon härbärgerar.
Analysen visar på hur Bornemark använder sig av flera filosofer som ger henne mer vägar framåt i sin tankebana. Brunos pedanter är en sådan bild som är något som kan appliceras idag på de förnuftsstyrda människorna som enligt Bornemark har tagit styrningen av samhället. Brunos pedanter är människor som redan var identifierade och vanliga karaktärer i 1500-tals litteraturen.115 Bornemark ser dessa människor inte som enskilda människor idag, utan mer som en del av oss alla. Att det finns en liten pedant inom oss alla som trivs med formaliteter.116 Detta ser ut som att det finns en liten pedant i oss alla. Vem kan inte hålla med det? Det är väldigt skönt när man har tänkt klart över något. Att inte behöva bry sig så mycket. Det är här Baudrillard tankar om hyperrealiteten kommer in. Baudrillad såg på verkligheten som något skapat och något som var inte naturligt längre.117 Den verklighet som vi har skapat omkring oss ligger i de stela rations kategorier som inte behöver ändra på sig. De stela ration har paralleller till Baudrillards simulacra, de delar som bygger upp verkligheten omkring oss. Bygger vi människor upp en verklighet som blir för långt ifrån kopplad från det som inte är skapat utan bara är, kommer den verklighet som människan lever i att stelna och bli en fantasilös och kreativlös verklighet som bara har fasta ration som inte ändrar på sig. I detta
115 Bornemark 2018:47 116 Bornemark 2018:50 117 Baudrillard 1994:123
