10 Svensk Frötidning 2/12
Positivt för vallfrö
med nya priser
Vallfröodlingen har varit mycket hårt pressad sedan finanskrisen 2008. Nu ljusnar det igen.
Gör en kalkyl utifrån dina egna förutsättningar och bedöm odlingens konkurrenskraft några
år framöver. Glöm inte att plussa på för vallfrö som avbrottsgröda och strukturförbättrare.
Text: Gunilla LindahlLarsson, Svensk Raps, Foto: Hans Jonsson, Svensk Frötidning
allfrö och vallfröodling har verkligen hamnat i centrum. Det handlar inte enbart bara om odlingstek niska frågor utan givetvis om den alltid aktuella och viktiga lönsam hetsdiskussionen. Inte minst på SFOs årsstämma i slutet av januari diskuterades denna fråga.
Vi vet att de senaste åren har lönsamheten varit svag i fröod lingen och det har varit svårt att få fram ett TB2 som kan konkur rera med de alternativa grödvalen. Framförallt handlar detta givet vis om att spannmålspriset varit högt de senaste två åren, men även att frömarknaden i stort sett kol lapsade 2008 i samband med den allmänna ekonomiska krisen ute i Europa. I princip blev effekten att all handel med frö avstanna de. Olyckligt nog så fanns det vid samma tidpunkt stora lager och stora arealer till skörd. När även relativt höga fröskördar nåddes så samverkade alla faktorerna till att fröpriserna sjönk rejält. Eftersom även vårt svenska vallfröpris styrs av den internationella marknaden var det inte konstigt att även vårt pris rasade.
Var rädd om odlarkompetensen
I förra numret av Svensk Frötid ning skrev vår ordförande Göran Brynell i sin ledare att han inte längre kan rekommendera våra medlemmar att odla vallfrö. Det ta var en ståndpunkt som givet vis väckte starka känslor hos våra
handelsföretag. På stämman tog de upp frågan och det blev en ganska livlig diskussion där det från han delns sida påpekades att priserna för 2011 års fröskörd stigit rejält, vilket alla som fått sitt à conto ut betalt också noterat. Frågan är bara om denna prishöjning räcker för att vallfrö ska försvara sin plats i växtföljden. Att odlare slutar odla
frö ser vi inom organisationen som mycket allvarligt inte minst för att fröodling är en specialodling som kräver erfarenhet och kompetens. Tappad odlarkompetens är mycket svår att bygga upp igen efter längre uppehåll.
Höga vallfröpriser på gång
Fröpriserna har stigit med 2550 Vallfröodlingen grönskar. Timotej
är vår överlägset största vallfrögröda med en odling på cirka 4 000 hektar per år. Priserna går upp och det ser positivt ut för odlingen de närmsta åren.
11 Svensk Frötidning 2/12
procent för 2011 års skörd, och hela vallfrömarknaden ser för närvarande mycket positiv ut för de närmsta åren. Lagren är små och efterfrågan god. Fröarealerna har i många länder ute i Europa reducerats till förmån för spann mål. Detta sammantaget vet vi av erfarenhet talar för ett bra fröpris.
Frågan är nu om detta är pri ser som räcker för att konkurrera med oljeväxter och spannmål. Priset är ju för odlarens del egent ligen inte bara en ersättning för frö, utan måste också täcka den risk man tar som odlare. Fröod lingen är en utsädesodling som i jämförelse med annan utsädes odling innebär ett mycket större risktagande. Den är känslig för vädrets makter. Vid regnig skör deperiod är risken stor för både drösning och grobarhetsskador. Om fröråvaran inte går att cer tifiera finns det inget alternativ värde. För spannmålsutsäde som inte klarar kraven finns alltid ut vägen att det blir till foder eller i allra värsta fall bränsle kärna. Dessa möjligheter finns inte för vallfrö och det är en sak som odlaren måste känna att han har betalt för i fröpriset.
Sedan ska vi inte stirra oss helt blinda på fröpriset och ekonomin ett eller två enskilda år, utan som vi sagt så många gånger, måste
fröodlingens lönsamhet ses över en längre period. Till de mera långsiktiga värdena får vi inte hel ler glömma det positiva med en avbrottsgröda till spannmål och det förfruktsvärde som till exem pel odlingar av klöver ger till ef terföljande grödor. När det gäller positiva effekter på markstruktu ren är även det ett plus i kanten för fröodlingen. En flerårig vall är alltid gynnsamt för jorden.
Gör egna kalkyler
Hur står det då till med odlings ekonomin? Ja, givetvis ska vi göra kalkyler för att se vilket TB vi hamnar på. Detta ska inte vara några glädjekalkyler för att alla ska fortsätta odla frö, utan vara så med verkligheten överensstämmande som det bara är möjligt. Sedan är det givetvis så att kalkyler kan dis kuteras och ses ur olika synvinklar och det skiljer mycket mellan olika gårdar, vilka skördar man har och vilka maskinkostnaderna är osv. De kalkyler vi gör på kansliet, är i många fall ganska generella och självklart är det så att alla lantbru kare måste räkna med sina egna värden och kommer fram till be slut om vad som gäller för gården och den egna odlingen. Jag kom mer inte här att rada upp ett an tal kalkyler för de olika frö slagen, men som ett typexempel väljs
timotej eftersom det är vår areal mässigt största gröda.
Plus på nedersta raden
Vi väljer en skördenivå på 600 kilo per hektar. Det är lite över med elskörd, men ändå en nivå som är helt realistisk att nå för alla odlare om det inte inträffar något spe ciellt negativt. Det finns ett antal od lare som har betydligt högre snitt skörd och då förbättras kalkylen snabbt. Med ett kalkylerat slutpris för timotej på 14:65 kronor (grun dar sig på årets à contopriser) och en skörd på 600 kilo per hektar (godkänd frövara), 2000 kilo halm som har ett värde av 25 öre per kilo och en lagringsersättning på 80 öre per kilo ger detta en intäkt på 9770 kronor per hektar.
Sedan har vi givetvis en lång rad kostnader. Om vi ser till utsäde, gödning (100 kilo N, 15 kilo P och 50 kilo K), ogräsbekämpning med Primus, stråförkortning med Mod dus, en insats med insekticid och fungicid till andraårsvallen, har vi kostnader för cirka 2500 kronor. Sedan tillkommer kostnaderna för rensning och torkning av frövaran, vilket handlar om cirka 750 kronor per hektar. Till sist har vi också odlaravgiften till SFO på cirka 80 kronor per hektar. Detta betyder kostnader för omkring 3300 kro nor per hektar.
”Fröpriserna har stigit med 25-50 procent för
2011 års skörd, och hela vallfrömarknaden ser för
närvarande mycket positiv ut de närmsta åren.”
Satsa på röd-klöver. Vi måste hitta en säkrare odlingsteknik i rödklöver. År 2012 hoppas Frö och Oljeväxtodlarna kunna starta en försöksserie som undersöker om vi skulle kunna bladdöda klövern tidigare än vad vi gör idag utan att förlora i skörd och kvalitet.
12 Svensk Frötidning 2/12 Återstår nu cirka 6500 kronor
per hektar som ska räcka till kost naderna för maskiner och arbete samt ge ett acceptabelt TB2. I våra beräkningar har vi maskinkost nader för cirka 4150 kronor per hektar. Detta ger ett TB2 på 2350 kronor per hektar. Högre skörd ger snabbt ett ännu bättre TB och om vi spänner bågen och lyckas skörda i genomsnitt 800 kilo ti motejfrö per hektar, vilket inte är någon omöjlighet, ökar vi med dagens priser TB 2 till 5250 kro nor per hektar.
Valet mellan att odla timotej eller spannmål handlar i de flesta fall om att odla höstvete i stället. Enligt samma beräkningsmetod som används för timotej skulle en höstveteskörd på 6500 kilo och
ett pris på 1:80 kronor per kilo ge ungefär samma TB 2 som en skörd av 600 kilo timotejfrö. Men om man skördar 600 kilo timotej i genomsnitt kanske det är mer realistiskt att räkna med en höst veteskörd på 6000 kilo per hektar. I sådana fall är det cirka 1000 kro nor bättre lönsamhet i att odla ti motej i stället för höstvete.
Klöver ett bekymmer
Skulle vi valt att redovisa en kal kyl för rödklöver skulle den inte alls sett lika positiv ut som för gräsen. Vi har haft stora pro blem med klöverodlingen de se naste åren. Men det är viktigt att komma ihåg att detta handlar till allra största delen om en väderlek som varit så totalt ogynnsam för
klövern att skördarna för väldigt många varit miserabelt låga. Finns det inget frö att skörda blir ju pri set ointressant.
Med en skörd på 100 kilo per hektar skulle det behövas priser på upp emot 80 kronor per kilo för att nå samma kalkyl som 600 kilo timotej. En sådan prisnivå är bara att konstatera som orealis tisk. Det som hjälper upp en röd klöverkalkyl är att vi kan räkna med ett förfruktsvärde på cirka 1500 kronor per hektar. Men helt klart är det så att för rödklöver måste vi hitta en säkrare odlings teknik. Framförallt handlar det om skördetillfället som, i alla fall de senaste åren, haft en tendens att infalla samtidigt med stabila lågtryck. Vi hoppas under året kunna starta en försöksserie som undersöker om vi skulle kunna bladdöda klövern tidigare än vad vi gör idag utan att förlora i skörd och kvalitet. Kanske skulle detta vara en hjälp för att välja sitt skör detillfälle i en stabilare väder period.
Tveksamt lämna fröodlingen nu
Just nu ser vi framför oss en ljus marknad för fröodling. Läser man vad våra danska kollegor gör för bedömning av de närmsta årens fröodling ser den positivare ut än på väldigt många år. Man upp manar också sina odlare att vara restriktiva med att plöja upp in sådder som ser svaga ut, för be dömningen är att det kommer vara mycket svårt att få bättre lönsamhet i en vårsådd spann målsgröda än en dålig frögröda i år. Precis som vi nämnt tidigare görs denna bedömning utifrån de små lagren, mindre fröarealerna ute i Europa och stor efterfrågan.
Sedan vet vi också att de höga priserna inte kommer att vara för evigt, men för skörd 2012 och 2013 ser det lovande ut. Att pri serna rör sig cykliskt är ingen ny het och det gäller ju även spann målspriserna. Det är därför läge att syna sina fröodlingskalkyler en extra gång innan man fattar de avgörande besluten för odlingens vara eller inte vara.«
Positivt för timotej – även vid medelskörd
TIMOTEJ, fröskörd Medelskörd 600 kg/ha Bra odling 800 kg/ha
INTÄKTER certifierat frö, halm, lagringsersättning 9 800 kr 13 000 kr UTGIFTER sådd, växtskydd, torkning, rensning 3 300 kr 3 600 kr Maskinkostnader 4 150 kr 4 150 kr TB 2 2 350 kr 5 250 kr Lönsamhet i timotejfröodling vid två olika skördenivåer.
Fröpris = àcontopris skörd 2011.
Svenska medelskördar 2007-2011
(genomsnitt av ekologisk och konventionell)
Art kg/ha2007 kg/ha2008 kg/ha2009 kg/ha2010 PREL 2011 kg/ha Rödklöver 81 265 219 114 115 Vitklöver 101 248 256 214 85 Alsikeklöver 286 266 184 260 185 Hundäxing 385 477 610 698 620 Timotej 491 404 498 407 520 Ängssvingel 516 590 665 754 700 Rödsvingel 707 1057 1218 1008 1085 Ängsgröe 568 783 1068 835 650 Eng rajgräs 950 867 946 932 1200 Rörsvingel 334 385 245 456 630 Rajsvingel 485 795 1114 741 495
